Ett Öppnare Värmland, steg II
|
|
- Lucas Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ett öppnare Värmland Steg II BoL 1(13) Projekt Ett Öppnare Värmland, steg II Denna projektbeskrivning vänder sig till parterna - Arbetsförmedlingen - Länsstyrelsen - Projekt Sigrid/Europeiska Socialfonden - Region Värmland Ett Öppnare Värmland vänder sig dessutom till ett antal andra partners. I dessa fall kommer vid behov särskilda delprojektplaner att upprättas. Det hindrar inte att det i föreliggande projektbeskrivning sker viss redovisning av dessa sidoprojekt då dessa är viktiga för helhetsbedömningen av Ett Öppnare Värmland. Problembild Inom Värmland sker, liksom inom alla andra regioner i Sverige, betydande förändringar i befolkningssammansättningen. De närmaste åren kommer ett stort antal individer att gå över i pension. Enligt en rapport från Region Värmland förutses ca lediga jobb inom de närmaste tio åren p g a pensionsavgångar. De lediga jobben finns inom alla sektorer. Kompetensförsörjning blir därför en avgörande faktor för regionens utveckling. För att möta denna utveckling krävs att nya grupper ges tillträde. Dessa grupper inkluderar - personer utanför Sverige och då inte minst med utomeuropeisk härkomst - personer som idag av skilda skäl befinner sig i olika former av utanförskap; långtidsarbetslösa, utförsäkrade, försörjningsstödstagare m fl Våra värderingar om och attityder till individer i dessa grupper bygger i många fall på okunskap och rädslor. Vi tenderar att se individerna som annorlunda. Vår kännedom baseras ofta på vad vi ser i media eller hör av andra. Skäl som dessa försvårar för individerna att komma in i såväl arbetsliv som i sociala sammanhang. Vi sammanför ofta dessa grupper och individer under begreppet utanförskap; utanför arbetsmarknaden, utanför sociala sammanhang. Likaväl som Värmland varit ett utvandringslän är Värmland idag en region dit människor också flyttar in. Visserligen färre än de som flyttar ut. Hur möter vi dessa?
2 2(13) Känner de sig inkluderade? Arbete har varit och kommer fortsättningsvis att vara den mest effektiva vägen in i samhället. I arbetet ligger det ekonomiska utbytet, känslan av att vara behövd och inte minst ett socialt sammanhang. Enligt SCB:s statistik (Befolkningsförändringar 1 jan 30 juni 2011) gäller för Värmland: Inflyttning från övriga Sverige från utlandet Utflyttning till övriga Sverige till utlandet Netto Totalt 302 Födelsenettot för Värmland var samtidigt 209. D v s totalt så förlorade länet mer än 500 innevånare under första halvåret Situationen blir särskilt bekymmersam i de delar av Värmland som sedan länge har en minskande befolkning. Värmland är inte och har heller inte varit en region som, totalt sett, dragit till sig individer från övriga Sverige. Tillskottet år 2011 kommer ur inflyttningen från utlandet. Totalt fanns år personer i åldern år som var utrikes födda. Många individer står utanför arbetsmarknaden. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen (aug-11) fanns det personer registrerade som arbetslösa och i program av olika slag. I diskussioner används ofta begreppet utanförskap för att beteckna det tillstånd som många individer uppfattar sig leva i som långtidsarbetslösa, sjukskrivna eller utförsäkrade, beroende av kommunalt försörjningsstöd m m. Enligt vissa källor utgör antalet individer i utanförskap ca fem % av befolkningen vilket för Värmlands del innebär individer. Sammantaget kan vi alltså konstatera att det finns ett stort behov av människor på den framtida värmländska arbetsmarknaden. Lösningen kommer enbart till en begränsad del att bestå i inflyttade personer, sannolikt mest inom vissa specialiserade yrkesområden. Regionen kommer också att förlora människor, oftast yngre och välutbildade, som väljer att söka sin framtid på annat håll. Lösningar måste därför också sökas i de grupper som idag står utanför arbetsmarknaden. Det innebär alltså att resurserna finns ibland de som är arbetslösa, utförsäkrade, försörjningsstödstagare och andra. Ibland dessa är många utrikes födda, andra har varit utanför arbetsmarknaden under lång tid, många är unga. En
3 3(13) gemensam upplevelse hos dessa olika grupper kan sägas vara en brist på tilltro till samhället. När bristen på arbetskraft förs på tal handlar det ofta om specialiserade yrkesområden, strategiska för privat och offentlig sektor. Det kan gälla specialister inom sjukvården, produktionsledare inom industrin eller högre tjänstemän inom offentlig sektor. I ett fungerande samhälle krävs dock arbetskraft på alla nivåer. Städpersonalen på ett sjukhus eller chaufförerna inom kollektivtrafiken är också strategiska resurser. Det behövs ett antal specialister men många fler som fyller övriga luckor. När individer och grupper upplever ett utanförskap, att inte bli sedda eller efterfrågade, när människor känner av ekonomisk press och försämringar, är det lätt att se orsaken till dessa problem i andra grupper. Andra grupper tros tjäna på den egna utsattheten. Politiskt har detta återigen blivet en grogrund för vissa aktörer som söker ställa grupper emot grupper. Det finns en längtan efter enkla lösningar. I denna utveckling finns en stark och negativ sprängkraft. Att bemöta denna grumliga politik är viktigt. Att genom åtgärder ta människor ur utanförskap, skapa förutsättningar för egen utveckling är ännu viktigare. Med detta sagt får vi samtidigt inte blunda för att vi i dagsläget har vissa systemproblem som tenderar låsa fast individer. I vissa fall även en inlärd och ärvd hjälplöshet. Det finns individer som missbrukar stödsystemen. Regler som är till för att skydda individer kan bli hinder för andra. Kortsiktigt ekonomiskt tänkande omöjliggör mer långsiktiga satsningar såväl inom offentlig som privat sektor. Vid sidan av de självklara insatser som krävs inom utbildningsområdet, på arbetsmarknaden i form av matchning och kompetenshöjning och flexibilitet, kommer en avgörande fråga att vara hur vi kan förändra våra attityder. Vi kan rationellt säga att vi inte har fördomar, men trots det blir ett utomnordiskt namn i högen av ansökningshandlingar lätt ett skäl för att lägga vederbörande åt sidan. Kraven på kompetens ökar inom alla yrkesområden och det gör det lättare att tacka nej till något mer omständliga lösningar. Personer som inte i förstone passar vår förutbestämda bild får inte chansen att visa upp sin kompetens. Det är lätt att fastna på en nationell eller regional nivå när det gäller statistik och problembeskrivning. Vad gäller attityder måste dessa påverkas i den dagliga dialogen människor emellan, på det lokala planet i butiken, i föreningen på arbetsplatsen osv.
4 4(13) Aktörerna inom offentlig sektor liksom inom den privata sektorn arbetar med kompetensförsörjning söker motverka utanförskap och finna vägar för tillväxt. Ser vi på vad som hittills åstadkommits räcker inte detta till. Ytterligare krafter måste mobiliseras för att påverka attityder och därmed samhällsutvecklingen. Här spelar studieförbund, ideella organisationer, föreningsliv m fl en viktig och unik roll genom sin sammantaget breda kontaktyta med medborgarna. Ett Öppnare Värmland handlar om att skapa insikt om problemen, att engagera många på lokal nivå i dialog och aktiviteter. Att kort sagt bidra till strategisk påverkan utifrån ett underifrånperspektiv. Att delta i denna process blir också ett sätt att utveckla sin egen verksamhet. Projektets steg II Under år 2011 har en omfattande uppsökande dialog förts i enlighet med förstudien, Ett Öppnare Värmland. Förstudien, som utfördes av ABF, erhöll finansiering av länsstyrelsen och Region Värmland. Ett stort antal företrädare för föreningsliv, studieförbund, politiska organisationer, arbetsmarknadens parter, kommuner m fl har informerats om tankarna i Ett öppnare Värmland. Många värdefulla kommentarer till hur processen kan gå vidare har lämnats. Den 29 november arrangerades en konferens med representanter för de organisationer som deltagit i dialogen. Från konferensen kan noteras en stor uppslutning kring betydelsen av att arbeta vidare. Mot fördomar och för en ökad insikt om vilka resurser människorna i det s k utanförskapet representerar. Under hösten 2011 har ABF fört samtal med fler studieförbund om ett möjligt delat huvudmannaskap för en fortsättning. Från många håll anses det avgörande att den fortsatta processen ligger inom civilsamhället för att få så bred förankring som möjligt. Ett öppnare Värmland steg II kommer starta och pågå under tiden t o m Projektägare Folkbildarna i Värmland* är en sammanslutning av de olika studieförbunden. Vid styrelsesammanträde den 31 jan 2012 uttalade man genom en gemensam avsiktsförklaring sin vilja att stå bakom projektet. Det innebär att varje organisation kommer informera och på sitt sätt söka bidra till genomförandet av olika aktiviteter. De skilda medlemsförbunden har olika ekonomiska förutsättningar varför insatserna kommer variera. En kommande referensgrupp för projektet kommer huvudsakligen besättas med representanter från förbunden. ABF Värmland kommer på de andras uppdrag att vara formell projektägare och ta personalansvar. *Folkbildarna i Värmland består av följande medlemsförbund: ABF Värmland, Bilda, Folkuniversitetet, NBV, Sensus, Medborgarskolan, Studiefrämjandet, Ibn Rushd, Studieförbundet Vuxenskolan, SISU
5 5(13) Syfte Att genom en bred och lokal process påverka och bidra till förändrade värderingar visavi människor i utanförskap. Att lyfta fram de resurser som människor har och ge exempel på hur utanförskap kan brytas. Att på så sätt medverka till att fler kommer in i arbetslivet och därmed på sikt fyller nödvändiga luckor i den värmländska arbetsmarknaden. Mål Att deltagare i lokal verkstad, minimum 20 personer, uppnår: - unga deltagare; 75% eller fler går till arbete eller studier - personer 50+; 50% eller fler går till arbete eller studier - utomnordisk bakgrund; 30% eller fler går till arbete eller studier - att av de som inte går till arbete eller studier 50% eller fler upplever en förbättrad situation tack vare medverkan Att projektet skall ha medverkat till aktiviteter i alla länets kommuner. Att i direkta aktiviteter nått ut till minst personer. Att utöver egen aktivitet på sociala medier medverkat till minst 50 debattinlägg, reportage o d i press eller etermedia. Målgrupper Projektet vänder sig i genomförandet till: - i princip alla boende i Värmland - företrädare för studieförbund, föreningsliv, arbetsgivare och arbetstagare m fl - företrädare för det offentliga Värmland i form av politiker och tjänstemän - företrädare för statliga myndigheter I genomförandet kommer projektet fokusera mycket kring våra värderingar och attityder rörande arbete och arbetsmarknad. Därför blir de grupper som står utanför arbetsmarknaden viktiga att nå fram till i syfte att inkludera och inspirera. Slutligen kommer projektet anställa personer ur det s k utanförskapet. Dessa personer, beräknade till totalt minst 20 personer, kommer att uppfylla de kriterier som gäller för deltagande i projekt inom programområde två, Socialfonden. Horisontella perspektiv Jämställdhet Projektet vänder sig till såväl kvinnor som män. Rekryteringen av personal kommer att inriktas på att uppnå 50/50 fördelning.
6 6(13) Tillgänglighet Som redovisats i problembilden ingår många grupper i utanförskapet. Projektet riktar sig till alla dessa grupper med primära syftet att visa på resurserna och kraften som finns i olika individer. Projektet skall erbjuda alla deltagare oavsett funktionsnedsättning möjlighet att delta i projektets aktiviteter på likvärdiga grunder. Detsamma gäller att information om projektet skall utformas genom tillgång till lättläst information. Miljö Projektet kan betraktas som neutralt ur miljösynpunkt. Inom ABF pågår ett miljöcertifieringsarbete. Ett samarbetsprojekt tillsammans med andra organisationer initierat av Karlstad kommun. Processledningen kommer att ta utgångspunkt i de planer för jämställdhet och tillgänglighet som projekt Sigrid upprättat för sitt arbete.
7 Projektuppläggning Följande principskiss visar tänkt upplägg: 7(13) Refgrupp ur projektägar kretsen Folkbildarna Proj Sigrid Styrgrupp P R O C E S S L E D N I N G Kartläggning utanförskap Förebilder/ goda exempel Lokal mobilisering Deje Strategiska temagrupper K o m m u n i k a t i o n Ref grupp Lokal verkstad ambassadörer Delprojekt A, B ev flera
8 8 (13) Partners i det planerade projektet: Region Värmland, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Finansiella samordningsförbunden Arvika kommun Forshaga kommun Projekt Sigrid (ESF) Studieförbund mfl Swedbank/Alfastiftelsen och andra privata aktörer kan tillkomma efterhand Utöver ovannämnda partners kommer projektet söka samverkan med andra aktörer, såsom Värmlandskooperativet, Communicare, och också projektaktörer som Attraktiva Värmland, Lärling 2,0 m fl. Projektet drivs utifrån ett folkrörelseperspektiv riktat till medborgare och samhällsrepresentanter. Det utgår ifrån ett underifrånperspektiv där dialog och samtal är verktyg för att påverka attityder och skapa insikt. Perspektivet är långsiktigt och utgår ifrån konkreta insatser. Projektet Ett Öppnare Värmland kommer att vara ett initierande och samverkande projekt där olika parter blir antingen medpartners eller driver eget projekt med stöd från Ett Öppnare Värmland. Kartläggning av grupper inom utanförskapet Idag för vi gärna samman en mängd grupper och individer under begreppet utanförskap. Detta tenderar till att skapa ett avstånd och dessutom stigmatisera individerna. Det handlar ju faktiskt om i storleksordningen människor här i Värmland. För att kunna förstå och också se till dessa människors resurser behövs mycket mer kunskap och kännedom. Idag finns förvisso en mängd information men den är oftast knuten till varje berörd part och upprättad för dess syften. Vi behöver veta mycket mer kring dessa individer, bl a: - vilken utbildningsnivå - vilken yrkeserfarenhet - vad fattas oftast för att individer skall kunna gå vidare Detta ställt emot kön, ålder och etnicitet. Själva kartläggningens utformning kommer att penetreras ytterligare. Projektet vill inledningsvis göra en djupare kartläggning i samverkan med Arvika kommun. Kommunen representerar ca 10% av Värmlands befolkning och utifrån kartläggningen bör vissa slutsatser kunna dras för andra kommuner och för hela länet. Kartläggningen kommer att ske snarast möjligt då den ger strategisk kunskap för såväl kommunikation som övriga aktiviteter.
9 9(13) Goda exempel Bland oss i vardagen finns ständigt människor som gör det som många av oss bara pratar om. Det är personer som på en arbetsplats står upp emot kränkande beteenden, oriktigheter och fördomar. Ungdomar som tar sitt öde i egna händer och skapar egen försörjning eller kreativa sociala nätverk. Företagare som anställer personer som inte i förstone svarar upp emot gängse krav men som visar sig vara mycket värdefulla på sikt. Människor med politiska uppdrag som vågar gå utanför den föreskrivna ordningen och bidrar till nya lösningar. Listan kan göras lång. För att påverka fördomar och lyfta fram exempel på hur är dessa personer avgjort viktiga. Projektet vill genom sina kontakter och lokala ambassadörer identifiera och synliggöra dessa exempel. I kommunikationsarbetet blir detta en hörnsten. Detta delprojektet kan komma att genomföras i samverkan med Swedbank/Alfastiftelsen. Kommunikation/information Idag luftas åsikter och sprids fördomar om grupper och individer i den virtuella världen på ett oftast oemotsagt sätt. När enstaka debattörer söker gå i svaromål dränks dessa i förolämpningar. Det finns en lättillgänglighet som uppmuntrar till anonymitet. Även i den mer officiella debatten behövs kompletterande information och fakta. Inte minst behövs exempel på hur individer och organisationer har hittat egna lösningar på hur man kan bryta utanförskap. Projektet vill därför bygga upp en stark kommunikationsplattform som kan aktivt anlägga moteld och sprida information och fakta. Dessa insatser kommer att vara ett stöd för alla andra aktiviteter i processen och också för aktörer på andra plan inom polititiken, i föreningsliv, för enskilda m fl. Arbetet innebär att bedriva spaning lokalt och regionalt för att identifiera och bemöta propaganda och felaktiga påståenden. Att med fakta och argument söka föra en dialog. Att arbeta via många kanaler. Att från tid till annan driva vissa teman. Kring kommunikationsresursen länkas ett antal erfarna och kunniga debattörer och informationsmänniskor som ger inspel och stöd. Lokala ambassadörer/lokal verkstad länet Resursinsatsen i basarbetet skall huvudsakligen ske via personer som själva kommer ur utanförskap lokala ambassadörer. Detta skapar trovärdighet och ger dessa en egen utvecklingsmöjlighet. Vi är helt övertygade om att vi kan finna ett antal personer som får bli projektets lokala ambassadörer. De kommer att arbeta lokalt i nära samverkan med ortens studieförbund, föreningsliv, kommun, enskilda eldsjälar m fl. Deras uppgift är att stödja redan pågående aktiviteter, inspirera till diskussioner och möten, arrangera sådana aktiviteter mm.
10 10(13) Bland basaktiviteter ligger också att utnyttja kulturens kraft. Att via musik, teater, dans mm lyfta fram upplevelser, andra kulturers identiteter, problematisera vardagshändelser, väcka nyfikenhet mm. Det handlar också om att i dialogens form, via föredrag, författarbesök mm sprida insikter och skapa intresse för människor med annan bakgrund och då inte bara etniskt sådan. Skolan är en viktig arena. Den lokala arbetsmarknaden är en viktig utgångspunkt för att finna goda exempel och inspirera till nytänkande. Att samverka med det lokala folkbildningsarbetet kring värdegrundsfrågor är naturligt. Denna projektresurs blir den mest påtagliga genom att den sker och utvecklas lokalt. Samverkande partners i denna del blir projekt Sigrid. Arbetsförmedling och de Finansiella Samordningsförbunden är bland flera tänkta motfinansiärer. Strategiska temagrupper Projektet kommer att bilda tematiska grupper som sätts samman med individer som har bred kompetens och hög integritet. Gruppernas syfte är att föra fria och kreativa samtal kring frågor som är viktiga i arbetet med att bryta utanförskap. Några exempel på sådana ämnesområden: - Lagen om anställningsskydd, arbetsmarknadens parter; behov inom eller i utkanten av ordinarie arbetsuppgifter, nya tjänsteföretag, socialt företagande mm - Folkbildningsrollen i förändring - Frikommuner ; behovet av nya offentliga lösningar mm Deltagande personer kan komma dels från medverkande partners, dels vara oberoende och engagerade personer. Idéen med grupperna är att få igång en dialog som kan vara framåtsyftande och ge uppslag till förändringar i regler och leda till förändrade arbetssätt. Lokal mobilisering En grundläggande strategi är att arbeta så lokalt som möjligt, att möta människor i vardaglig dialog. Därför är lokal mobilisering/kraftsamling på några orter ett konkret sätt. Så här långt finns ett klart förslag, Deje, samt ett möjligt Nordvärmland/Ambjörby. Lokal mobilisering i Deje sker i samverkan med Forshaga kommun och kring frågan om hur bl a möta ensamkommande flyktingbarn/ungdomar. Exemplet kan tjäna som illustration för hur en liknande ansats kan ske på annat ställe. Ett antal steg kommer att genomföras: - medborgarkonvent; ett urval innevånare bjuds in till samtal under flera tillfällen för att komma med synpunkter och förslag - ett antal personer väljs ut som blir gode män, mentorer för respektive individ
11 11(13) - ett antal ungdomar väljs ut som blir coacher för resp individ - kontakter etableras med föreningar och studieförbund; idrott, fritidsaktiviteter, kyrka och samfund m fl - support för studiecirklar - aktiviteter och illustration av barnens/ungdomarnas kulturella bakgrund, förstå och skapa intresse kring deras kulturella identitet - mm Rent genomförandemässigt blir projektet en stödjande och inspirerande resurs till kommunen och ett antal frivilligorganisationer och föreningar. Det lokala exemplet Nordvärmland/Ambjörby utgår ifrån idrotten/fotbollens påverkan och ingrepp på en rad områden. Utvecklas senare! Ytterligare projekt Utvecklas senare. Transnationellt utbyte I dagsläget finns inledande kontakter med Holland och Wales. Utvärdering Samverkan kommer att sökas med Karlstads Universitet. Inledande kontakt föreligger med Gunnel Kardemark, Cerut. Preliminär projektorganisation Projektet kommer formellt att läggas under ABF. Inom ABF finns såväl administrativ som ekonomisk kompetens att tillgå. Projektet kommer att följas av en referensgrupp med företrädare främst ur kretsen studieförbund. Externa deltagare kan tillkomma. En mindre arbetsgrupp ur referensgruppen kommer att fungera som mer löpande stöd för projektledningen. För det större delprojektet Lokala ambassadörer/lokal verkstad gäller att Projekt Sigrids styrgrupp formellt utgör styrgrupp. För övriga delprojekt kommer anpassade styrformer att bli aktuella. Processledningen kommer bestå av två personer: A. Ansvarar för löpande coachning av lokala ambassadörer. Detta inkluderar även löpande rekrytering. Aktivitetsplanering, avrapportering mm B. Ansvarar för samverkan med andra projektpartners, strategiska temagrupper, aktivitetsplanering, avrapportering mm
12 12(13) Därtill kommer en kommunikatör vars uppgift är att dels följa och kommunicera externt vad som pågår inom projektet, dels utgöra en röst och debattör i externa mediesammanhang inklusive sociala medier. Detta kommer vara en utsatt position. Kommunikatören kommer att få en egen professionell referensgrupp av erfarna skribenter, debattörer som kan stödja och också i eget namn delta.
KRAFTSAMLING 2011-2015
KRAFTSAMLING 2011-2015 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilderna är Tillväxtrådets sammanfattning av Kraftsamlings rundabordssamtal. KRAFTSAMLING Befolkningsökning är grunden för tillväxt
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merRegion Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030
Rapport Sida: 1 av 6 Dnr. Af-2014/139813 Datum: 2014-03-21 Region Skåne Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Arbetsförmedlingen har tagit del av Regions Skånes
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs mer- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt
På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars
Läs merUTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26
UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merRiktlinjer för likabehandling
Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk
Läs merProjektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Läs merI ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!
NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merHandling för tillväxt... 2
Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merProjekt Vägen till arbete för romer i Skarpnäck
SKARPNÄCK STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.2.6.-357/12 SID 1 (8) 2012-08-24 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 508 15 327 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Läs merProjektbeskrivning Föreningslyftet 2016
1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till
Läs mer# $ % & % ' ( ' ) ' * +
!" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merNy integrationspolitik för ett växande Skellefteå
Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Inledning Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan
Läs merMotion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden
01054 1(4) Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-05-28 RS120256 HR-verksamheten Regionfullmäktige Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden Förslag till beslut Regionstyrelsen
Läs merBilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28
Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna
Läs merSommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2014-01-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (7) Karin Sundström Utredare 08-5782 95 09 karin.sundstrom@tyreso.se Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden
Läs merSlutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merRiktlinjer för marknadsföring av Linköpings kommun som arbetsgivare
Riktlinjer för marknadsföring av Linköpings kommun som arbetsgivare Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att ha ett gemensamt underlag för hur Linköpings kommun ska marknadsföras som arbetsgivare. Detta
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merBakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183
1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merDemokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.
Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merFRAMTIDENS FOLKRÖRELSE
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merPartnerskap för jämställdhet. i Gävleborgs län
Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg är ett samarbetsråd för att öka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. För
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merTraineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)
Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion
Läs merOm du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-
Läs merArbetsmarknad Värmlands län
PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick
Läs merLandsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merEtableringskurs för nyanlända
Etableringskurs för nyanlända Kursens mål är att skapa en stärkt självbild och självkänsla genom ett nätverk med personliga relationer i såväl förenings- som arbetsliv i Jönköping. Ledord: utbildning,
Läs merStudieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström
Studieplan för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström Studieplanen är framtagen av Jan Byström, SISU Idrottsutbildarna och Mattias Claesson, Riksidrottsförbundet
Läs merDalastrategin Med förenade krafter mot 2016
Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se
Läs mertemaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden
temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA
Läs merÖstersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.
Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.
ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista
Läs merHandlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning
01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv
Läs merFöljeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund
! Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014 Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund Hur har utvärderingen genomförts? n Djupintervjuer med projektdeltagare 13 deltagande
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merFörstudie av sociala företag
Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508
Läs merJÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.
Läs merProjektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010
Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Vi Unga Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation. Vi baserar all vår verksamhet
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012
Läs merJämställdhetsplan 2007/2008
Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4
Läs merTSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb
TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda
Läs merGive it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018
Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som
Läs merVad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?
Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Örebro universitet 22 november 2011 Olle Andersson Brynja www.do.se, olle.brynja@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en
Läs merPraktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com
Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merJurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE
Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...
Läs merA-människan och B-laget
A-människan och B-laget En rapport från Tema FSA om de som inte duger Jag är nog ingen personlighetstyp A Christer Stenberg Eva Skog Stocks 2007-06-26 A-människan och B-laget Vill du bli en A-människa?
Läs merStudieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN
Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...
Läs merSTRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014
ÅRSREDOVISNING 2011 STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014 2 Antagna av Hammarös kommunfullmäktige 2012-03-26 Hammarö kommunfullmäktige antog den 26 mars 2012 strategier för näringslivsarbetet. De
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merEnkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01
Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Samverkan... 3 Resurser för samverkan... 3 Organisering av samverkan inklusive samlokalisering... 3 Arbete i samverkan... 4
Läs merFramtidsjobb i Stockholm 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet
Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en
Läs merSå bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder
Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Vi är varandras arbetsmiljö Därför har vi alla ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på
Läs mer- Fortsatta studier. Studentarbeten
- Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...
Läs merSammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten
Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merGör det jämt mål får jämställdhetsarbetet i Stenungsund 2015 2020
STENUNGSUNDS KOMMUN Jämställdhetsprogram och lokal Handlingsplan för Jämställd Västra Götaland Gör det jämt mål får jämställdhetsarbetet i Stenungsund 2015 2020 Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige
Läs mer15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merOffertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet
US1000, v 1.2, 2015-10-08 1 (6) 2015-12-01 Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet Härmed inbjuds att lämna offert till genomförande av en forskningsöversikt
Läs merPå väg till jobbet. ESF Projekt 2012-2014. Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare
På väg till jobbet På väg till jobbet ESF Projekt 2012-2014 Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare På väg till jobbet Syfte och Mål Minska utanförskap och förhindra bidragsberoende
Läs merJämställdhetsplan för Ulricehamns kommun
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-06-02, 186 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Personalchef GÄLLER
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merSNABBA CASH VÄGEN TILL FATTIGDOM?
BILAGA 1 sid 1 (6) PROJEKTBESKRIVNING FÖR SNABBA CASH VÄGEN TILL FATTIGDOM? Sammanfattning Stockholm, Göteborg och Malmö har gått samman för att, under fattigdomsåret 2010, uppmärksamma överskuldsättning.
Läs merBearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Läs merFler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp
Läs merSamordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén
Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng finns framtaget. Inriktningen är att under 2015 fortsätta utveckla samverkan genom finansiering av Individ
Läs merAtt starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS
Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige
Läs merKommunikationsplattform för PRO Stockholms län
Kommunikationsplattform för PRO Stockholms län Beslutad av distriktsstyrelsen 2015 10 06 Sida 2 av 14 Sida 3 av 14 Innehållsförteckning Vart vill vi komma?... 5 Kommunikationens mål är att:... 7 Målgrupper...
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs mer