Omvärldsanalys. Trender och utmaningar

Transkript

1 Omvärldsanalys 1 Trender och utmaningar

2 Producerad av kommunledningskontoret januari 2015 Layout: Peter Holstad Tryck: Sjuhäradsbygdens tryckeri Omslagsbild: centrala Tureberg 2012, sett från söder Foto: Can Burcin Sahin, High Level Photography 2

3 Omvärldsanalys INNEHÅLL Inledning 4 Förändringskrafter och viktiga trender 5 Omvärldsanalys ur Sollentuna kommuns perspektiv 9 Utbildning 10 Näringsliv och arbetsmarknad 14 Förebyggande insatser och omsorg 18 Miljö och samhällsutveckling 22 Kommunikation 28 Sammanfattning av Sollentuna kommuns utmaningar 32 3

4 Inledning Omvärldsbevakning och omvärldsanalys är en ständigt pågående process som hjälper oss att i möjligaste mån vara beredda på förändringar i omvärlden som påverkar de kommunala verksamheterna direkt eller indirekt. Genom omvärldsanalys kan vi förbättra handlingsberedskapen och få underlag till gemensamma prioriteringar och verksamhetsutveckling. Presentationen av en ny omvärldsanalys utgör för fjärde året i rad startskottet för kommunens budgetprocess. Syftet är att ge en bild av förändringar i omvärlden som påverkar verksamheternas förutsättningar och därmed fungera som underlag i kommunens långsiktiga planeringsarbete. Vilka trender och omvärldsfaktorer påverkar Sollentuna kommuns verksamheter framåt? Vilka utmaningar och möjligheter står verksamheterna inför? Uppstarten för årets kommungemensamma arbete med omvärldsanalys ägde rum vid ett chefskonvent i september 2014 där samtliga chefer i kommunen fick diskutera trender och utmaningar över förvaltningsgränserna. Som utgångspunkt i diskussionerna användes ett material från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kairos Future med övergripande förändringskrafter och trender som har identifierats som utmaningar för det kommunala uppdraget. Under hösten fortsatte arbetet med omvärldsanalys genom att de olika förvaltningarna analyserade vidare utifrån de egna verksamheternas perspektiv. Förvaltningarnas analyser har utgjort grunden för den här kommungemensamma rapporten som följaktligen ger verksamheternas bild av förändringarna i omvärlden och de utmaningar som följer av dem. Rapporten inleds med en kort beskrivning av de övergripande förändringskrafterna samt ett urval av de trender som SKL har identifierat. Efter detta inledande avsnitt utgår sedan omvärldsanalysen från de politiska fokusområden som är aktuella i Sollentuna kommun under mandatperioden och innehåller ett urval av de omvärldsfaktorer som kommunens verksamheter har valt att lyfta fram och måste förhålla sig till. Inom varje område anges också viktiga utmaningar i det fortsatta arbetet. Avslutningsvis görs en sammanfattande sammanställning i punktform över Sollentuna kommuns utmaningar per fokusområde. Vår förhoppning är att omvärldsanalysen ska tjäna som underlag och inspirationsmaterial för budgetarbetet och för diskussioner om hur vi kan utveckla arbetet i kommunen. Sollentuna januari 2015 Katarina Kämpe Kristina Brismark Marie Jesson Kommundirektör Chef utvecklingsenheten (KLK) Utredare (KLK) 4

5 Förändringskrafter och viktiga trender Som en inledning till Sollentuna kommuns egen omvärldsanalys presenteras först en kortfattad version av en allmän omvärldsanalys gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kairos Future. Analysen omfattar fem övergripande förändringskrafter samt ett tiotal trender som påverkar det kommunala uppdraget. Samtliga trender och materialet i sin helhet finns att läsa på Omvärldsanalys, omvärld och trender är begrepp som kan definieras på olika sätt, men vi utgår här från SKL:s definitioner: Omvärldsanalys är en process där en organisation observerar omvärlden och framför allt dess förändringar för att bättre förstå förutsättningarna för den egna verksamheten idag och i framtiden. Organisationer som systematisk gör detta har sett att det höjer deras handlingsberedskap, ökar utrymmet för dialog och skapar en gemensam grund för budgetprocessen. Omvärlden är världen utanför den egna organisationen. Omvärlden är i huvudsak inte påverkbar för den egna organisationen. Den arena, bransch eller spelplan som den egna organisationen är med och påverkar kallas ibland för närvärld och den egna organisationen är invärld. Med trend avses i detta sammanhang en förändring i omvärlden som det finns anledning tro kommer att fortleva ytterligare en tid och som under sin livstid kommer att påverka sin omgivning och därmed också sannolikt vår egen organisation. En trend är synlig och uppenbar, den har en riktning (ökar eller minskar) och verkar inom ett visst område. Fem övergripande förändringskrafter Övergripande förändringskrafter påverkar utvecklingen på global nivå. På nationell, regional och lokal nivå måste man förhålla sig till dessa och de går normalt inte att påverka på kort sikt, möjligtvis på längre sikt. Globalisering Med globalisering menas att stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Konkret menas handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Globaliseringen leder också till ett ökat utbyte och påverkan av olika kulturfenomen, attityder och livsåskådningar. Värderingsförändringar Förändrade värderingar är främst en konsekvens av att nya generationer tar över efter de äldre generationerna. Globaliseringen och en ny kommunikationsteknologi har inneburit att idéer, kunskap och trender idag får snabbare spridning och når fler människor än tidigare och därför ser vi att förändrade värderingar uppkommer genom att vi blir påverkade av människor och skeenden utanför våra territoriella och kulturella gränser. Det innebär att variationer i värderingar mellan olika individer ur samma generation troligtvis kommer att öka, men också att de globala variationerna kollektivt sett tenderar att bli mindre. Demografi Ett lands ekonomi och arbetsmarknad påverkas av den demografiska utvecklingen. På lång sikt är det bra för ett lands ekonomi att ha balans mellan andelen personer i förvärvsaktiv ålder och andelelen unga och äldre som inte är förvärvsaktiva. Efterfrågan på välfärdstjänster som skola, bostäder, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg varierar beroende på årskullarnas storlek. När stora åldersgrupper passerar igenom olika välfärdstjänster kräver det att samhällsplaneringen hänger med. Den största demografiska trenden i västvärlden är att befolkningen blir allt äldre. Klimatförändringar FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att det är människan som med 95 procents sannolikhet har orsakat klimatförändringarna något som nationer och människor över hela världen måste förhålla sig till. Genom att använda fossila bränslen släpper vi ut växthusgaser som bidrar till växthuseffekten och som gör planeten varmare. Konsekvenserna är översvämningar, torka, smälta glaciärer, utslagna ekosystem, nya sjukdomar och ökad fattigdom. Allt fler är medvetna om detta problem och att vi behöver utveckla ny teknik för att minska utsläppen och förändra våra beteenden och livsstilar, genom t ex färre flygresor, ändrade matvanor och återvinning. Ny teknik Historiskt sett har det varit svårt att förutse hur nya tekniska och vetenskapliga landvinningar påverkar människors beteenden. Ofta ser vi inte konsekvenser förrän tekniken har funnits en tid. Många tekniska innovationer har haft en avgörande betydelse för människors liv genom att de påverkar beteenden på ett påtagligt sätt. Penicillin, elektricitet, flyg, television och datorer är sådana exempel. Ny teknik innebär också att nya färdigheter och kunskaper efterfrågas samtidigt som annan kunskap blir föråldrad. I dag kan vi konstatera att informations- och kommunikationsteknologin har haft stor inverkan på vårt sätt att leva, våra beteenden och våra värderingar. 5

6 Trender som påverkar det kommunala uppdraget Sollentuna kommuns chefer har i en intern undersökning fått bedöma de trender som SKL har beskrivit. Här presenteras mycket kortfattat ett urval av de allmänna trender som bedöms vara viktigt att kommunen analyserar och planerar för, med den viktigaste trenden placerad först. Förändrade krav på välfärden Sverige har ett antal generationer av medborgare som är förhållandevis många till antalet, medan andra generationer är färre till antalet. Efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar därför över tiden, vilket försvårar samhällsplaneringen. Generationsskifte på arbetsmarknaden. Medborgarnas förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen ökar. Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar Ständig uppkoppling till internet kommer snart att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. Förväntningarna på kommuner och landsting ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig. Internet och sociala medier erbjuder nya möjligheterna för människor att bygga relationer, få insyn i och påverka händelser över hela världen. Människor blir också utsatta för förtal och hot, något som bland annat många förtroendevalda och tjänstemän fått kännas vid. Utveckling av patient- och brukardrivna innovationer som bygger på uppkoppling. Digital teknik har förändrat nästan alla branscher. Ökad brist på chefer På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framförallt förutspås det bli brist på chefer. Få unga akademiker anger kommunerna eller landstingen som sin drömarbetsgivare. Många chefer, både i den privata och i den offentliga sektorn, känner att kraven på dem har ökat. Unga vill i allt högre utsträckning bli specialister eller experter snarare än chefer och talar hellre om personlig utveckling än om karriär. En faktor som kanske kan bidra till ett ökat intresse för den offentliga sektorn är den kraftiga föryngring som sker när hela rekordgenerationen (födda ) går i pension. Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter De ekonomiska klyftorna växer mellan äldre och yngre förvärvsaktiva, sammanboende och ensamstående föräldrar, de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden samt mellan befolkningarna i attraktiva och mindre attraktiva områden och kommuner. Människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat, speciellt i storstäderna. Ökande inkomstskillnader och boendesegregering innebär en polarisering av människors tillgång till socialt och kulturellt kapital. Gemenskapsinformationen minskar successivt när allt fler tv-kanaler, sociala medier, tidningar och andra informationskanaler är skräddarsydda för vissa målgrupper. Den ökade valfriheten ställer större krav på människor att informera sig och göra rätt val. Trots att människors hälsa i Sverige har förbättrats så ökar ojämlikheten i livslängd mellan olika socioekonomiska grupper. Generationsskifte Rekordgenerationen som har satt ett stort avtryck på dagens samhälle har börjat gå i pension, medan yngre generationer med delvis andra värderingar tar över. Unga vuxnas värderingar präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering de är rörliga i sina värderingar och beteenden. Som personer är de starka individualister, men på en samhällelig nivå tror de att människor gynnas mer av samhälleliga lösningar än att var och en sköter sitt. Matchningsproblem kan uppstå om den befintliga arbetskraften inte utbildar sig, inte vill ha eller inte vill flytta till de arbeten som fyrtiotalisterna lämnar efter sig. Fler ungdomar har svårt att få jobb. Inom en rad praktiska yrken har kunskapskraven ökat markant. Antalet ungdomar som inte går ut gymnasiet med fullständiga betyg har ökat och många ungdomar, speciellt unga kvinnor, anger att de besväras av oro och ångest. 6

7 Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget Studier visar att ett gott samspel mellan den privata och den offentliga sektorn ofta är en starkt bidragande kraft till en god lokal och regional utveckling. Sysselsättningstillväxten bland svenska företag sker idag framförallt i små och mellanstora företag som i många fall har en stark lokal förankring. Näringslivet har under senare år visat ett större engagemang när det gäller kompetensförsörjningen i form av t ex riktade utbildningar, ibland genom ett nära samarbete med kommunen eller regionen. Men också ortens attraktivitet är av stor vikt för att lösa den framtida kompetensförsörjningen. Kommunerna samverkar i allt större utsträckning med civilsamhället genom köp eller avtal. Ökat teknikstöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg Forskning och utveckling öppnar ständigt för nya möjligheter att lindra och bota. De medicinska innovationerna skapar stora förväntningar hos befolkningen. Nya behandlingsmetoder har lett till att den sjukhusbaserade vården har kunnat minskas. Tekniska hjälpmedel skapar förutsättningar för den enskilda att ta ett större ansvar. Med ökad kunskap och större möjligheter att bota eller lindra, i kombination med en välinformerad och kravställande befolkning, följer dock svårigheter att prioritera. Ökad global sårbarhet Den ökade globala sårbarheten beror på att företag och finansiella system är starkt sammankopplade med varandra över hela världen, att vårt teknikberoende ökar och att människor reser över hela världen på ett sätt som de inte gjort tidigare. Ökat beroende av ny och sårbar infrastruktur, ekologiska hot, pandemier, social oro samt militärpolitiska hot. Extrema väderhändelser kommer att bli allt vanligare. Kommuner och landsting måste ha framförhållning och planera för extrema väderförhållanden och dess konsekvenser. Databaserat beslutsfattande Den tekniska utvecklingen har gett oss tillgång till enorma mängder data och datorkraft, s.k. big data. Big data finner mönster i datamängderna och i världen och vi kommer alltmer att förlita oss på statistiska samband och allt mindre på orsakssamband. Det finns stora risker kopplade till big data, framförallt att den i framtiden kan hamna i orätta händer, men big data ger också ökad kunskap som kan leda till markanta förbättringar både för näringslivet och för den offentliga sektorn. Statistik och matematiska modeller kopplade till big data kompletterar eller ersätter mänskliga bedömningar på allt fler områden. Ökad urbanisering Majoriteten av jordens befolkning lever idag i städer och andelen som är bosatta i urbana miljöer beräknas fortsätta öka. I Sverige är det framförallt Stockholm, Göteborg och Malmö samt universitets- och högskolestäder som växer befolkningsmässigt. Utvecklingen innebär ett ökat tryck framförallt på de kommuner som växer kraftigt samt de som i hög utsträckning tappar befolkning. I växande kommuner kan intressekonflikter kring mark, lokaler och bostäder uppstå när efterfrågan ökar, liksom svårigheter att planera för t ex barnomsorg och skolor. Lokal rådighet förändras De förtroendevalda på lokal och regional nivå ser sitt handlingsutrymme begränsas allt mer. Det handlar om detaljstyrning på det nationella planet samt om medvetna medborgare som ställer ökade eller nya krav när det gäller tjänsternas utbud, omfattning och utformning. Nya roller för offentliga organisationer när t ex vårdvalsmodeller och tjänstegarantier blir allt vanligare. Kommun- och landstingsgränsernas betydelse luckras upp när tjänster kan levereras utanför det egna territoriet. Olikheter i utbud mellan kommuner och mellan landsting leder till frågor om standardisering av vissa tjänster, men det leder också till att vi tar vara på möjligheten att få tjänster/behandlingar utförda utanför den egna kommunen/landstinget. Mycket tyder på att rättighetstrenden förstärks. Med ökad tillgänglighet till information om verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av medborgarna. Medias sätt att granska politiker och verksamhet är ibland av populistisk karaktär, något som också kan förstärka rättighetstänkandet. 7

8 Möte i Silverdal. Foto Peter Holstad. 8

9 Omvärldsanalys ur Sollentuna kommuns perspektiv Sollentuna ska fortsätta vara en välmående och växande kommun som ger sina invånare förutsättningar för ett gott liv. Genom att hela tiden sträva efter att höja kvaliteten i kommunens verksamheter, till exempel genom ett intensifierat strategiskt arbete och omvärldsanalyser som ger möjlighet till ökad samordning och effektivisering, tar Sollentuna kommun ansvar för skattebetalarnas pengar. Nedan följer övergripande utmaningar utifrån en ansvarsfull ekonomisk politik. Investeringsbehov i ett växande Sollentuna Sollentuna kommer fortsätta att växa och kommunen beräknas ha cirka invånare år 2023, en ökning med cirka personer jämfört med idag. Bostadsbyggandet förväntas öka de närmaste åren och enligt kommunens bostadsantagande beräknas cirka nya bostäder byggas i kommunen fram till år För att klara denna tillväxt behöver Sollentuna kommun medel för att investera i infrastruktur såsom skolor, förskolor, idrottshallar, äldreboenden, LSS-boenden, gator, parker m.m. Prognosen idag är att kommunen under 2016 kommer att behöva låna pengar till investeringarna då de nuvarande likvida medlen och placeringarna har utnyttjats fullt ut. För att klara de framtida finansiella utmaningarna behövs en långsiktig finansiell bedömning av de framtida investeringsutgifterna för fastigheter, gator, cykelvägar, anläggningar samt i exploateringsverksamheten. Det behövs också en analys av vilka effekter den växande befolkningen får för behovet av kommunal service samt hur detta påverkar utjämningssystemet. En långsiktig finansiell analys för Sollentuna kommun kommer att presenteras separat i samband med budgetarbetet för Ökad statlig styrning och ett ökat administrativt tryck Det kommunala självstyret har lång historisk förankring och det finns flera grundläggande argument för en stark kommunal självstyrelse. Samtidigt kritiseras den kommunala självstyrelsen för att leda till stora skillnader och olika förutsättningar avseende tillgänglig samhällsservice. För att skapa en mer likvärdig samhällsservice använder sig staten av olika styrmedel gentemot kommunerna, bl a lagar, myndighetsföreskrifter, olika former av kontroll samt ekonomiska styrmedel. Parallellt finns också en mer indirekt styrning i form av t ex nationella strategier, riktlinjer och öppna jämförelser. Diskussionen om den statliga styrningen kontra det kommunala självstyret är ständigt aktuell. Det finns en generell upplevelse av att utvecklingen går mot en allt mer omfattande och detaljerad statlig styrning vilket förmodligen är en av huvudorsakerna till den allmänna trenden att det administrativa arbetet inom den offentliga sektorn ökar och särskilt då arbetet med dokumentation. Det finns samtidigt en tendens att det administrativa arbetet i hög grad trycks utåt och nedåt i organisationerna, från traditionell administrativ personal till professionella yrkesgrupper som lärare och sjuksköterskor. Det pågår också en allmän diskussion kring formerna för kommunal styrning. Mycket pekar på att kommunala verksamheter har en tendens att addera nya styrmodeller till redan befintlig styrning i stället för att vid behov formulera om och/eller ersätta gamla styrformer. Även detta bidrar till det ökade administrativa trycket. Från och med årsskiftet 2014/2015 utökas kommunallagen med krav på att fullmäktige inför varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare som driver verksamhet på uppdrag av kommuner (skolverksamhet berörs inte av lagändringen). Syftet är att kontrollen och insynen ska bli bättre. SKL har under hösten tagit fram material som stöd för detta, ett arbete som Sollentuna har deltagit i. Kommunerna rekommenderas att så långt som möjligt grunda detta program på redan befintlig styrning, som i och för sig kan behöva ses över för att vara effektiv även i detta sammanhang. Sollentuna kommuns utmaningar Ansvarsfull ekonomisk politik Planera utifrån en långsiktig analys av kommunens förutsättningar och investeringsbehov Skapa en effektiv hantering för de externa krav på planering, genomförande samt uppföljning som ställs utifrån den statliga styrningen Kontinuerligt följa upp och analysera kommunjämförelser och utveckla de verksamheter där Sollentunas nivå behöver förbättras Se över befintliga styrformer och eventuellt genomföra justeringar i syfte att svara mot nya lagkrav gällande privata utförare 9

10 UTBILDNING Integration av nyanlända barn och elever Utifrån det föränderliga världsläget, globaliseringen och en förändrad demografi, har Sollentuna kommun på kort tid tagit emot ett betydligt större antal nyanlända barn och elever än tidigare. De nyanlända eleverna öppnar fönstren till omvärlden för eleverna i Sollentuna och bidrar med nya referensramar och en djupare förståelse av omvärlden, men även av Sverige. Ökande antal nyanlända barn och elever i alla stadier ställer dock krav på en flexibel organisation i fråga om kompetens, personal och lokalutnyttjande. Mottagandet av nyanlända elever har utvecklats under flera år, bland annat genom den nya enheten Centrum för integration och flerspråkighet Sollentuna (CIFS). Mottagandet av barn i förskolan behöver dock utvecklas och en utmaning blir att införa en motsvarande gemensam mottagning för nyanlända förskolebarn. Integrationen av nyanlända elever behöver också utvecklas vidare genom spridning av internationella klasser till fler skolor. Dessutom kan den individuella kartläggningen av elevernas kunskapsbakgrund utvecklas för att ytterligare underlätta övergången till ordinarie undervisning. De nyanländas integration kan förbättras genom samarbete mellan kommunens olika förvaltningar. Genom olika aktiviteter på fritiden kan nya nätverk och kontakter utvecklas, samtidigt som gemensamma intressen och upplevelser leder till olika möjligheter till integration. Behov av flexibla lokaler Sollentuna är en kommun under tillväxt och efterfrågan på välfärdstjänster har ökat. Inom en snar framtid kommer kommunen ha en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor och så småningom gymnasieskolor. Samtidigt förespås nativiteten öka, vilket leder till ökad efterfrågan på förskoleplatser. Behovet av förskole- och skolplatser varierar över tid, vilket försvårar samhällsplaneringen och medför att lokalerna behöver vara flexibla för att möta olika årskullar. Behoven har periodvis tillgodosetts med kortsiktiga lösningar i form av tillfälliga paviljonger, vilket är en samhällsekonomiskt dyr lösning. Engagerade kommuninvånare som ifrågasätter etablering av nya skolbyggnader i olika kommundelar kan medföra att nybyggnation av skollokaler försenas och platsbrist uppstår. Värderingsförändringar Medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen, i takt med ett ökat generellt välstånd, ökar såväl efterfrågan på offentliga tjänster som förväntningar på hög kvalitet och inflytande. Världen har blivit mindre och mer lättrörlig, kombinerat med lättare uppkoppling, IT och sociala media. Valfrihet och rättighetstänkande utmanar kommunens verksamhet men kan å andra sidan bli ett verktyg för invånarnas inflytande. Den ökade valfriheten av t ex förskola och skola ställer stora krav på den som ska göra valet. Det innebär att invånaren måste införskaffa maximalt underlag för att kunna göra bästa möjliga val. Ett vad tjänar jag på det-tänk och ett rättighetstänk har blivit en konsekvens i processen att införskaffa det ultimata beslutsunderlaget. Behovet av att vara en perfekt förälder har medfört att själva valet upplevs som väldigt krävande. Att valfrihet kan vara sammankopplad med begränsningar upplevs ibland kränkande av vårdnadshavare som kanske får sitt tredjehandsval vid t ex skolvalet. Så som skolvalet med sin relativa närhetsprincip genomförs idag kan vårdnadshavare ha svårt att uppleva det fria skolvalet som fritt i alla lägen. Här har kommunen en stor utmaning i att följa upp och stötta då det gäller skolors aktuella tillstånd och kända brister så att alla skolalternativ upplevs som fullt acceptabla av vårdnadshavarna. I och med kravet på ett snabbt kommunikationsflöde, som möjliggörs av att tekniken är så lättillgänglig och att alla ständigt är uppkopplade, förväntas utbyte av information ske blixtsnabbt. De höga förväntningarna på information ökar kraven på att verksamheten hela tiden kommunicerar och att viss service alltid är tillgänglig. Ny teknik och hög förändringstakt Samhället i stort, gällande såväl enskilda människor som hela organisationer, har under de senaste åren påverkats på en mängd olika sätt avseende utvecklingen och införandet av ny teknik och nya kommunikationsvägar. Även skolan och dess organisation har den senaste tiden genomgått stora förändringar och är fortfarande inne i en omvälvande tid av förändring gällande ny teknik och de nya möjligheter och utmaningar som det innebär. Sollentuna har i arbetet med införande av digital teknik i samtliga skolor både mött utmaningar och vinster av olika slag. Det finns en mängd 10

11 med alla nya möjligheter som ges. För att på bästa sätt kunna möta dessa nya krav och förhålla sig till framtiden, dess möjligheter och utmaningar är det viktigt att aktivt följa och delta i de projekt och den forskning som bedrivs kring detta. Av den anledningen planeras att via Skolverket och kommunens interna koppling till Örebro universitet bli associated partner till det relativt nyligen startade LACE-projektet (Learning Analytics Community Exchange), ett EU-finansierat projekt som involverar nio olika partners i Europa. Några av utmaningarna inom detta område är kvalitetssäkring av arbetet med databaserad analys samt spridning av information och kunskap. olika frågor som bör ställas utifrån den utveckling som har skett och som kommer att fortsätta ske i framtiden. Exempelvis behövs mer kunskap om vilka metoder och tjänster i det digitala utbudet som är bäst lämpade för att stötta varje elev i deras unika lärsituation. Frågan är också om verksamheten har den kompetens som krävs för att kunna tolka och bedöma de förmågor som våra elever visar upp när formerna för samverkan och verktygen är så pass skiftande. Verksamheterna behöver arbeta ännu mer med att ta fram exempel på best practises, där metoder och tekniker har analyserats och kopplats till mätbara mål. Stora datamängder Med ny teknik möjliggörs i hög hastighet tillgången till stora datamängder, även omnämnt som big data. Intresset och till viss del behovet av att använda dessa datamängder är stort, delas av många olika intressenter och växer hela tiden i omfattning. Detta kommer inom en snar framtid att påverka såväl skolhuvudmän som enskilda skolor och lärare på olika sätt. Redan idag finns konkreta exempel på systematisk dataanvändning på olika nivåer och där nyttoaspekten utifrån olika perspektiv anses vara stor. Likväl möter verksamheterna här stora utmaningar där det är viktigt att vara införstådd med riskerna gällande tillgången till data av det här slaget. En av utmaningarna är den personliga integriteten där det utöver de rent moraliska aspekterna även finns juridik och lagar som inte alla gånger är förenliga Rekrytering av personal med rätt kompetens Lärarkåren står inför omfattande pensionsavgångar samtidigt som färre utbildar sig till lärare. Särskilt tydligt märks detta inom matematik och naturvetenskapliga ämnen samt vissa moderna språk, där det ofta är svårt att rekrytera behöriga lärare. Tillgången på förskollärare har under flera år varit liten, men Sollentunas förskolor upplever nu en viss förbättring. Det är däremot mycket svårt att rekrytera fritidspedagoger och andelen personal med adekvat högskoleutbildning i Sollentunas fritidshem bör öka. Karriärstjänsten förstelärare har införts i Sollentuna och fler behöver rekryteras. Kommunen behöver också utveckla kompetenscenter på skolorna kopplade till ämnen där man har anställda förstelärare införs kravet på att betygssättande lärare ska ha lärarlegitimation för de ämnen de ska undervisa i samt sätta betyg i. Reformen med lärarlegitimationer drar ut på tiden och många lärare har ännu inte fått sin legitimation. För att fortsätta vara en attraktiv skolkommun är det viktigt att kommunen lyckas rekrytera och behålla lärare, förstelärare, förskollärare och fritidslärare med rätt behörighet. Vid rekrytering försöker en del skolor hitta andra än de traditionella rekryteringsvägarna, t ex genom Teach for Sweden som är ett sätt att anställa personer under utbildningstiden. Fler och fler högskolor erbjuder olika former av lärarutbildningar på distans. Befintlig personal inom både förskola och fritidshem önskar stöd från arbetsgivaren för att kunna utbilda sig på distans. Många vill kombinera studier och arbete och har önskemål om att få studera viss tid på arbetstid. Tidig identifiering av stödbehov När skolan identifierar ett problem, även för äldre elever, hörs ofta uttryck som det kunde vi se redan i förskolan. Att redan i förskolan identifiera stödbehov, och sätta in adekvat stöd till barn som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i skolan, är därför en fortsatt utmaning. Förskolorna har ett visst samarbete med 11

12 barnavårdscentralen (BVC) men saknar den tydliga struktur för elevhälsoarbetet som finns inom skolorna. En utmaning blir att organisera ett tidigt samarbete mellan förskolor och skolornas elevhälsoteam så att förskolorna kan få hjälp att tidigt identifiera stödbehov. Ytterligare en utmaning är att fortsätta en redan påbörjad utveckling av breda samarbetsprojekt som involverar förskolor, skolans specialpedagoger, socialkontoret, BVC samt barn- och ungdomspsykiatrin. Genom samarbete kan allvarliga och akuta frågor diskuteras för att ge stöd i förskolans vidare agerande. Framtida brist på gymnasieplatser Sollentuna kommun är en växande kommun i en växande region. För att vara en attraktiv kommun att bo och verka inom, en kommun som drar till sig kompetens och näringsliv, behövs tillgång till konkurrenskraftig gymnasieutbildning. Stockholms län (samt Håbo kommun) har ett fungerande gymnasiesamarbete som nu utvecklas ytterligare. Samarbetet förtydligas med målbilden att skapa mer lika förutsättningar för alla elever. Genom Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har ett förnyat avtal arbetats fram, Gemensam gymnasieregion 2.0, som träder i kraft i januari Sollentuna kommun har anslutit sig till avtalet och på så sätt kan elever från Sollentuna få fortsatt tillgång till hela länets gymnasieskolor, såväl kommunala som fristående. Antagningen sker på lika villkor, d v s alla länets ungdomar söker med förstahandsantagning till samtliga gymnasieskolor. Ungdomsgruppen år förväntas öka med personer i länet under den närmaste tioårsperioden, vilket ger en risk för brist på gymnasieplatser totalt sett inom 5 10 år. Då vi redan nu kan se ett stort antal reserver som helst skulle vilja studera inom Sollentuna kommun och då företrädesvis på Rudbeck, kan detta innebära kraftigt höjda antagningsgränser för de högskoleförberedande programmen. Samtidigt tyder 2014 års slutliga antagning på att det finns tomma platser på de yrkesförberedande programmen, tillräckligt för att motsvara det ökade behovet av platser för dem som väljer yrkesförberedande program i första hand. De närmaste årens ökande antal ungdomar i gymnasieåldern kommer ha stor påverkan på gymnasieskolan som helhet och även kommunens egenregi, Rudbeck. Om ytterligare gymnasieplatser ska erbjudas inom Rudbeck kommer ytterligare lokalyta att behövas till såväl undervisning som matsal samt ytterligare tillgång till idrottshall. Även frågan om vilka utbildningar som i så fall ska utökas eller eventuellt tillkomma behöver utredas. En annan faktor som kommer att påverka såväl Sollentunas gymnasieorganisation som Rudbecks verksamhet är de ökande flyktingströmmarna som kommer leda till behov av fler platser på gymnasiets språkintroduktion. Osäkerhet inför kommande reformer inom utbildningsområdet På nationell nivå diskuteras flera förändringar som skulle kunna få stor påverkan på kommunens utbildningsverksamhet, bland annat en obligatorisk gymnasieskola och begränsningar av vinstuttag i välfärden. En diskussion om ett förstatligande av skolan pågår kontinuerligt även om det i dagsläget inte finns några konkreta förslag kring detta. En eventuell reform avseende en obligatorisk gymnasieskola kommer troligtvis att ställa ännu starkare krav på kommunen att inte bara följa upp alla ungdomar i gymnasieåldern, utan också för varje individ göra ett upplägg som leder till någon sorts bevis på fullföljd gymnasieverksamhet. En möjlig konsekvens vid ett eventuellt beslut om vinstbegränsning i välfärden skulle kunna vara att bolag som nu driver skolor och som har höga vinstkrav då kommer avveckla sin verksamhet. Om ingen annan aktör övertar verksamheten aktualiseras kommunernas ansvar att tillhandahålla utbildning vilket kan medföra stora konsekvenser. Viktiga frågor att beakta blir då hur dessa elever ska kunna få den utbildning de har rätt till och vem som ska anordna den. Sollentuna kommuns utmaningar UTBILDNING Ge ett ökat antal nyanlända barn och elever en snabb integration Möta medborgarnas ökade krav på tillgänglighet och kvalitet Flexibla förskole- och skollokaler, förberedda för omställningar utifrån behov Möta den snabbt ökande förändringstakten avseende ny teknik Rekrytera och behålla personal med adekvat högskoleutbildning för att säkra en verksamhet med hög kvalitet Redan i förskolan sätta in adekvat stöd till barn som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i skolan Framtida brist på gymnasieplatser Beredskap inför eventuella reformer på nationell nivå 12

13 Elev och lärare i Sofielundsskolans förberedelseklass åk 6 9. Foto Maria Hinas. 13

14 NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Krav på effektivitet och kvalitet Ett gott företagsklimat är av vikt för arbetstillfällen och kommunens skattebas. Sollentuna kommun ska vara en aktiv aktör mot näringslivet och har det uppsatta målet att ha det bästa företagsklimatet i landet. Detta kräver en fortsatt utveckling av kommunens effektivitet och kvalitet vad gäller planering, handläggning och service. Effektivitet efterfrågas allt mer och företag förväntar sig snabba beslut från kommunen, exempelvis inom myndighetsutövning. Detta gäller både ärendehantering och en effektiv tillsyn av olika verksamheter. Åtta av tio företagare är eller har varit i kontakt med sin kommun och god företagsservice är för den enskilda kommunen en viktig del av det lokala företagsklimatet. En ökad efterfrågan på snabb service ställer krav på intern och extern samordning och kommunikation inom kommunen. Balansen mellan myndighetsutövning och rådgivning är en aktuell fråga som behöver hanteras, liksom effekterna för rättssäkerheten. Trenden för även med sig krav på intern IT-utveckling och kan medföra behov av utbildning för medarbetare för att kunna följa med i utvecklingen och möta kunder och företag på nya arenor och på nya sätt. Företag och medborgare ställer också ökade krav på individuellt anpassade lösningar, vilket i sin tur ställer högre krav på samordning i kommunen. Individuella lösningar kan även vara en resursfråga, då individanpassning inledningsvis kräver mer av kommunen. Krav på individuella lösningar kan även komma att ställas i relation till rättssäkerhet. Fler och nya tjänster Området näringsliv påverkas i hög grad av konjunkturen i Sverige såväl som i Stockholmsregionen i form av företagsetableringar och arbetslöshet. Framväxten av nya företag och arbetstillfällen återfinns främst inom tjänstenäringarna, men även IT- och life science-sektorerna växer stadigt. Fler och nya tjänster efterfrågas och tjänsteföretag och e-tjänster ökar generellt. Nya innovativa sätt att använda information ger en direkt nytta för enskilda och företag som bidrar till att skapa ekonomisk tillväxt. Kommunerna förväntas tillgängliggöra offentliga data enligt EU-direktivet Inspire och PSI (Public Sector Information) som utgör en del av EU:s digitala agenda. Även på nationell nivå framhålls att det är viktigt att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av offentlig information från myndigheter för både kommersiella och ideella ändamål (se vidare under kommunikationsområdet och trenden öppna data sid 30). Bra e-tjänster är en viktig fråga för såväl medborgarna och det offentliga som för företag och företagsklimatet. Med en ökning av antalet tjänsteföretag förändras näringslivsstrukturen. Därmed kan även företagens lokalbehov och kompetensförsörjningsbehov förändras jämfört med hur det sett ut historiskt. Företagens behov av tillgång till rätt kompetens Företag inom de flesta branscher upplever kompetensbrist, både bland akademiker och yrkesutbildade, vilket gör företagens tillgång till kompetens till en viktig faktor för kommunernas utveckling. I och med omvandlingen av Sollentuna sjukhus till ett specialistsjukhus inom bland annat området geriatrik, kommer en stor utmaning vara att möta upp behovet av kompetensförsörjning. Krav på tillgång till kompetens i näringslivet kan ha betydelse för infrastruktur, bostäder och kommunens arbetsgivarmärke. Enligt Svenskt näringsliv är unga i Stockholms län mest företagsamma av alla i Sverige, men många tror att de inte kan få ett bra boende i regionen. Det finns också en oro hos många företag att inte hitta rätt personal. I en undersökning av TNS Sifo svarar 61 procent av svenska chefer att de har svårt att få tag i rätt arbetskraft. Att arbetslösheten inom vissa grupper samtidigt är hög, exempelvis för ungdomar, visar på att matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare kan förbättras. I Svenskt näringslivs ranking 2014 finns ett antal förbättringsområden för Sollentuna kommun, däribland tillgång på arbetskraft med relevant kompetens, kommunens upphandlingar, dialog mellan företag och kommunledning, och kommunens information till företag. De kommuner som når bra resultat i mätningar är de där det finns ett utvecklat samarbete, inte bara mellan det offentliga och privata, utan också företag emellan, såsom med banker, försäkringsbolag, transportbolag, IT-bolag etc. Höger sida: restaurang Nya Torg i Rotsunda. Foto: Anders Rolfsson. 14

15 15

16 Arbetsmarknadspolitiska förändringar och ökat tryck på vuxenutbildning I och med den politiska situationen på nationell nivå efter valet i september 2014 och budgetbeslutet i december 2014 finns en osäkerhet om vilka förändringar som väntar på arbetsmarknadsområdet. Utifrån den arbetsmarknadspolitik som beslutas nationellt de kommande åren påverkas kommunens roll i arbetet. Beroende på vilken roll Arbetsförmedlingen får, och vilka målgrupper som prioriteras politiskt genom regeringsbeslut, påverkas kommunens roll och trycket på vuxenutbildningen. Ett ökat tryck på vuxenutbildningen skulle kunna uppkomma genom ett eventuellt beslut om rättighet till studier inom komvux. Förslag finns om ett nytt kunskapslyft och om att göra yrkesvux till en permanent del i det svenska utbildningssystemet för att rusta människor för arbetsmarknaden. Om möjligheterna till bidrag under studietiden utvidgas förväntas även detta leda till att fler vuxna väljer att studera inom komvux. Sfi integreras inom komvux Kommunens ansvar gällande svenska för invandrare (sfi) förväntas förändras genom beslut om en integrering av sfi-undervisningen inom komvux. En förväntad effekt av denna förändring är ökad kvalitet och ett breddat utbud av utbildningar för de studerande genom att fler konkurrerande utbildningsanordnare etablerar sig på marknaden. I och med att utbildningsanordnarna certifieras av Skolinspektionen förs huvudmannaskapet från kommunen till staten som också får ansvar för uppföljning av utbildningsinsatserna. Sfi-verksamheten påverkas även av en ökad flyktingtillströmning. Antalet asylsökande ökade under 2014 och förväntas enligt Migrationsverkets prognos vara fortsatt högt de närmaste åren. Flest kommer från Syrien där konflikten fortsätter att driva människor på flykt. Samtidigt har det skett en kraftig ökning av asylsökande från Eritrea. Ungdomars situation på arbetsmarknaden Även då arbetslösheten minskar hamnar en grupp unga lätt utanför arbetsmarknaden: de utan gymnasial utbildning och utrikes födda ungdomar. Det är därför viktigt att investera för att få unga att påbörja och slutföra sin gymnasieutbildning. Det krävs också ett utökat samarbete både inom kommunen och med andra aktörer och myndigheter för att skapa effektiva insatser och lösningar för de ungdomar som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. I arbetet med att sätta in insatser och resurser måste de olika myndigheterna samarbeta för att hitta den lösning som passar bäst för den enskilde. Regeringen planerar att införa en 90-dagarsgaranti som en bortre gräns för hur länge en ung person mellan 15 och 24 år ska kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett jobb, en traineeanställning, en insats som leder till ett jobb (exempelvis praktik) eller en utbildning. Beroende på vilka krav som kommer att ställas på staten respektive kommunen vid ett eventuellt införande av en garanti kan detta innebära förändringar av det upplägg som kommunen erbjuder unga idag. Det är av största vikt att kontinuerligt följa utvecklingen och kommande förändringar då politiska beslut på nationell nivå kan komma att påverka kommunens verksamheter och ekonomi med kort varsel. Utvidgat ansvar för icke skolpliktiga ungdomar Genom en lagändring 2015 förtydligas det så kallande kommunala informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar och benämns i stället aktivitetsansvar för ungdomar. Aktivitetsansvaret omfattar ungdomar som inte fyllt 20 år och som inte har fullföljt någon gymnasieutbildning. Ansvaret innebär att kommunerna får i uppgift att erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som berörs, åtgärder som i första hand ska motivera till utbildning. Kommunerna får i uppgift att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och att dokumentera insatserna på lämpligt sätt. Huvudmän för gymnasieskolor och gymnasiesärskolor ska snarast meddela hemkommunen om en elev utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Skolverket har fått i uppdrag att ta fram ett stöd för kommunernas arbete med detta. Vidare har Statens skolinspektion fått i uppdrag att förbereda och genomföra en särskild kvalitetsgranskning av kommunernas arbete med aktivitetsansvaret för ungdomar. I dag erbjuds unga som varken arbetar eller studerar i Sollentuna möjligheter till studier på gymnasiet eller vuxenutbildningen alternativt möjlighet till praktik och arbete via Möjligheternas kontor. Genom användandet av UEDB (ungdoms- och elevdatabasen i Stockholms län) finns idag ett bra statistiskt underlag och möjligheter till kravställd dokumentation. Kommunen har därför en god grund att stå på inför det utökade ansvaret. Kontaktcenter företag ger företagare snabbare hjälp. Foto: Anders Rolfsson. 16

17 Sollentuna kommuns utmaningar NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Fortsatt utveckling av kommunens effektivitet och kvalitet vad gäller handläggning och service Ökad digitalisering som ett verktyg i våra företagskontakter Arbeta för att stimulera nyföretagande och entreprenörskap Bidra till att underlätta företagens kompetensförsörjning Anpassning till eventuella regelförändringar på arbetsmarknadsområdet Förväntat ökat tryck på vuxenutbildningen Utvidgat ansvar för icke skolpliktiga ungdomar 17

18 FÖREBYGGANDE INSATSER OCH OMSORG En växande och åldrande befolkning Sollentuna är en av de kommuner som växer mest och med ökad befolkning ökar också antalet personer med behov av olika insatser inom äldreomsorg och socialtjänst. I Sollentuna förväntas antalet personer över 80 år att öka med cirka personer de närmaste tio åren, vilket innebär ökade krav på att kommunen kan erbjuda vård och omsorg. Denna grupp förväntas dessutom ha ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen, något som kan förstärkas av en ökad tillgång till nationella kvalitetsjämförelser. Samtidigt som gruppen äldre förväntas öka förväntas även allt fler drabbas av demenssjukdom. Det ställer krav på insatser som kan möta både de enskildas och deras anhörigas behov. Stora förhoppningar ställs på forskningen kring demenssjukdomar och eventuella framgångar där kan ställa nya krav på kommunen när det gäller insatser. På längre sikt kommer antagligen en ökad polarisering påverka efterfrågan av vård och omsorg. Vissa individer kommer troligtvis att ha önskemål som ligger utanför kommunens gängse ansvarsområden, detta samtidigt som grupperna som har behov av kommunens hjälp ökar. Det kommer att kräva att kommunen är tydlig med hur långt det kommunala ansvaret sträcker sig. En växande befolkning innebär också ett ökat antal invånare med behov av insatser från socialtjänsten, exempelvis i form av placering i familjehem eller insatser inom missbruk och socialpsykiatri. Ökat behov av bostäder och boenden Sollentuna kommun växer vilket betyder att det kan uppstå intressekonflikter gällande mark, lokaler och bostäder. För att säkra tillgång till nya boenden i framtiden både för äldre och för personer med funktionsnedsättning kommer det att krävas ett samarbete mellan olika förvaltningar i kommunen och privata utförare. Bostadsförsörjningen kommer också att vara en fortsatt utmaning för kommunen avseende bostäder för nyanlända flyktingar samt långvarigt hemlösa. Att kunna leva ett tryggt och självständigt liv förutsätter en fast bostad och en egen försörjning. Insatser för självförsörjning och försörjningsstöd är en förutsättning för ett inkluderande samhälle och kostnaderna för ekonomiskt bistånd hänger till stor del ihop med arbetslösheten. En utmaning är också att bättre hantera svängningarna i konjunkturen som i hög grad påverkar arbetslösheten. Förändrade behov hos personer med rätt till insatser enligt LSS Antalet personer med rätt till insatser enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) har ökat stadigt under många år och förväntas fortsätta öka. I Sollentuna som är en kommun med stor befolkningstillväxt märks ökningen tydligt och antalet personer med minst en LSS-insats har ökat med drygt 20 procent de senaste fem åren. Behoven hos personer med funktionsnedsättning förändras. Denna grupp fick tidigare sin diagnos sent i livet, men idag ställs diagnosen i många fall tidigare vilket ökar möjligheten att sätta in insatser. Fokus på gruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat och de har ofta andra behov än personer med annan funktionsnedsättning. Genomsnittsåldern hos målgruppen stiger vilket ställer krav på insatser som är anpassade för målgruppen. Detta medför också krav på att hålla sig à jour med forskning och utveckling för att kunna erbjuda relevanta insatser. Ökad psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan har ökat bland unga i Sverige. Tuffare arbetsmarknad, hårdnande utbildningskrav och växande klyftor är förklaringen, menar ledande forskare. Andelen unga med psykiska problem som oro, ångest eller sömnproblem har nästan trefaldigats sedan 90-talets början. Enligt SCB:s statistik låg andelen unga i åldrarna år med sömnproblem, oro eller ångest under 80-talet på nivån 7 8 procent. Sedan dess har andelen stigit till över 20 procent. Den växande psykiska ohälsan är tydligt kopplad till ålder och allra mest i åldrarna år. En rad forskningsstudier visar också att arbetslöshet i unga år, inte minst långvarig sådan, innebär påtagligt högre risk för psykisk ohälsa - och att ohälsan kan hänga kvar långt senare i livet. Forskare menar att den växande ohälsan bland unga är en stark varningssignal och tror inte att det handlar om en tillfällig trend eller konjunktursvacka som snart kommer att vända. Ökad psykisk ohälsa i Sverige visar sig också i form 18

19 av ökad sjukfrånvaro på grund av psykosociala orsaker. En undersökning från Försäkringskassan visar att kvinnor är mer utsatta än män även om psykisk ohälsa även ökar bland män. Personer som arbetar inom vård, skola och omsorg löper större risk att drabbas av sjukdom på grund av psykisk ohälsa än personer inom andra branscher. Psykisk ohälsa är den vanligaste sjukskrivningsorsaken för kvinnor och näst vanligast för män. Återgång i arbete är hälften så stor för sjukfall med psykiska diagnoser som för genomsnittet för alla sjukdomar. En mer central roll för privata utförare I takt med att lagen om valfrihet (LOV) har införts inom många områden har privata utförare kommit att spela en allt mer central roll. För vissa typer av insatser har det inneburit ett stort intresse från företag att bedriva verksamhet, medan det för andra insatser har funnits ett mindre intresse. För att valfrihetssystemet ska fungera optimalt krävs att det finns tillräckligt många verksamheter att välja mellan för att val ska möjliggöras. För kommunens del gäller det att kontinuerligt se över utbudet och främja uppstartandet av verksamheter där det finns brist. Detta kan ske i samspel med både privata och kommunala aktörer. De privata aktörerna kan påverkas av den osäkerhet avseende företagens villkor som har skapats genom diskussioner på nationell nivå om att utreda möjligheten att begränsa vinster i välfärden. Media rapporterar om företag som drar sig ur avtal med kommuner och/ eller är tveksamma till att gå in i branschen. Antalet utförare ökar och det ställs också allt högre krav på den systematiska uppföljningen, en uppföljning som bör göras med ett gemensamt utvecklingsfokus för ögonen. På sikt kan ett förnyat sätt att upphandla i enlighet med FRÖN (FöR Ökad innovation i offentligt finansierad verksamhet), ett Vinnova-projekt där Sollentuna deltar, komma att spela en roll. Uppföljningens betydelse betonas också genom 2015 års förändring i kommunallagen avseende kommuners skyldighet att följa upp verksamheter som utförs av privata utförare (se sid 9). Ökat teknikstöd inom vård och omsorg Vård- och omsorgssektorn är generellt sett dålig på att använda informationssamhällets möjligheter jämfört med andra branscher. Ny teknik möjliggör idag e-tjänster av olika slag såsom t ex ansökan om bistånd via nätet och vårdplanering via video. Även inom hemtjänst finns det modern teknik som endast används i begränsad omfattning. Det gäller t ex nattillsyn via kamera och trygghetslarm som aktiveras vid inaktivitet eller fall. Tekniken kan möjliggöra kvarboende i det egna hemmet, öka livskvaliteten för den enskilde och minska oron för anhöriga samt dessutom öka produktiviteten för utförarna. Ökat teknikstöd krävs också med anledning av medborgarnas ökade förväntningar på tillgång till den kommunala servicen. Ständig uppkoppling till internet kommer snart att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. När som helst, var som helst och hur som helst kan man kommunicera med allt och alla om allt, och förväntningarna ökar på att viss kommunal service alltid ska vara tillgänglig. Högre krav från invånarna och ökade förväntningar på information Ett ökat generellt välstånd ökar såväl medborgarnas efterfrågan på offentliga tjänster som förväntningarna på hög kvalitet. De politiska målen att genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv samt arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet sätter fokus på brukarperspektivet och inkluderar samarbete och samverkan med olika aktörer inom och utanför kommunen. Det är också nödvändigt med brukardialoger, fokusgrupper etc för ökad kunskap om olika målgruppers behov. Efterfrågan på information ökar. Detta är något som vi redan ser och som delvis påverkas av allt fler valfrihetssystem. För att individen ska uppleva att det är möjligt att välja krävs information om de olika verksamheternas kvalitet. Det är en utmaning att öka informationen om exempelvis hur olika företag har fallit ut i uppföljningar och sedan presentera det på ett informativt sätt på hemsidan. Ökade lagkrav och administrativa krav Lagkraven från främst Socialstyrelsen förväntas öka. Det gäller bland annat krav på hemtjänstbeslut inom särskilt boende, det vill säga krav på att beslut om särskilt boende även innehåller ett hemtjänstbeslut där det framgår vilka insatser på det särskilda boendet som den som beviljats hjälp har rätt till. Det gäller vidare ökade krav på nattbemanning på särskilda boenden, samt krav på införande av den nationella metoden för biståndsbeslut, Äldres behov i centrum (ÄBIC). Det är en nationell metod som innebär en omläggning av processen för biståndsbedömning liksom individuppföljning. Vidare innebär lagen om valfrihet (LOV) fler utförare såväl i som utanför Sollentuna. Både ökade lagkrav och fler utförare leder till ökad en administration och uppföljning, vilket leder till ökade kostnader. Den pågående ägarprövningsutredningen har uppdraget att föreslå vilka krav som kan ställas på ägare eller företagsledningar inom välfärdssektorn, något som kan förändra villkoren för de privata utförare som kommunen köper tjänster av idag. Ytterligare en aktuell fråga är betänkandet (SOU 2014:49) angående våld i nära relationer som innehåller ett stort antal förslag, råd och uppmaningar som påverkar socialtjänstens arbete. 19

20 Krav på ökad kunskap För att vara en socialtjänst i framkant som kan möta invånarnas behov, krävs ökad kunskap om effekten av olika typer av service och insatser. En utveckling av socialtjänsten i att bli en kunskapsbaserad organisation är helt nödvändig. Socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet. Det finns tydliga krav som styr verksamheterna och det finns många insatser, arbetsmetoder och modeller att tillgå för att stödja den enskilde. Det är dock svårt att mäta verksamheternas effektivitet och kvalitet, vilket är en fortsatt utmaning. Stora rekryteringsbehov På grund av omfattande pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn. Det är exempelvis brist på socionomer som söker sig till socialtjänsten och Sollentuna har därmed som alla andra i landet en stor utmaning att rekrytera, introducera och behålla kompetent personal. Bristen på chefer förväntas öka samtidigt som många chefer, både i den privata och i den offentliga sektorn, känner att kraven på dem har ökat när det gäller bland annat ökad effektivitet, snabba förändringar och inte minst allt större krav från olika aktörer och parter. Sollentuna, liksom andra kommuner, behöver rusta sig för framtidens välfärdsutmaningar. Enligt Visions socialchefsrapport 2014 är det stor skillnad på innovationsarbetet i stora och små kommuner, och Sollentuna som stor kommun har därmed förutsättningar för ett innovativt arbete. Med ökade svårigheter att rekrytera kompetent personal och ett fortsatt stort behov av socialservice framledes så är det många kommuner som tittar på hur man kan ha mer av förenklad handläggning för att på så sätt kunna frigöra resurser för mer kvalificerade uppgifter. Ökat behov av gode män Oroligheter i många områden i världen genererar en ökad flyktingström till Sverige och därmed ökar även antalet ensamkommande barn. Under 2015 beräknas var tionde asylsökande som kommer till Sverige vara ett barn som flytt utan föräldrar eller andra nära anhöriga. De flesta barn som kommer ensamma till Sverige har flytt från Eritrea, Syrien, Somalia och Afghanistan. År 2014 fördubblades antalet barn jämfört med år 2013 och ökningen väntas fortsätta, något som berör överförmyndarnämndens verksamhet med gode män. Överförmyndarnämndens verksamhet, som bedrivs i samarbete med Sigtuna och Upplands Väsby, påverkas av Sigtuna kommuns roll som en av landets mottagningskommuner. Därutöver placerar ett flertal kommuner som Solna och Stockholm delar av sitt mottagande för ensamkommande barn i Upplands Väsby och Sigtuna genom bland annat Vårljus boenden. Effekten har blivit att överförmyndarnämnden också ansvarar för tillsynen över dessa kommuners ensamkommande barn. Ytterligare ett 15-tal kommuner, både inom Stockholms län och i andra delar av landet, köper platser för boende i de tre samarbetande kommunerna. Genom en lagändring i januari 2015 får överförmyndaren utbildningsansvaret för gode män och förvaltare samt utredningsansvaret för ärenden om anordnande av godmanskap och förvaltarskap, något som innebär utökade arbetsuppgifter jämfört med tidigare. Sollentuna kommuns utmaningar FÖREBYGGANDE INSATSER OCH OMSORG Fler äldre med behov av fler och eventuellt andra insatser Förändrade behov hos personer med rätt till insatser enligt LSS Ökat behov av bostäder och boenden samtidigt som en ökad urbanisering minskar tillgången till mark och lokaler En mer central roll för privata utförare och ökade krav på uppföljning Ökad användning av tillgängligt teknikstöd Ökade förväntningar på information och e-tjänster samt ökade lagkrav Stora rekryteringsbehov Personal och boende på Gillbogården i Rotebro. Foto: Anders Rolfsson. 20