MERA MJÖLK I ROBOT- BESÄTTNINGARNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MERA MJÖLK I ROBOT- BESÄTTNINGARNA"

Transkript

1 Raisioagros kundtidning MAGASINET Foder, spannmål, insatsvaror och förnödenheter 2 14 Fjolårets Superfarmare utmanas MERA MJÖLK I ROBOT- BESÄTTNINGARNA NÄTBUTIKEN - ett enkelt sätt att handla Raisioagros NYA PROGRAM KVIGA 24

2 MAGASINET 17 Aktuelt Raisio-koncernen 75 år... Liv och rörelse på Agrodagarna... Raisioagro - mobilt i tiden Växtodling Majsseminarium i Ikalis... 8 Spannmålsmarknadsöversikt VYR ger prognos Radsådd bondböna Fjolårets superfarmare utmanas.. 14 Planera höstsådden nu Anlägg vall i ärt-vete-skyddssäd Spelregler för integrerad odling Nöt Robotbesättningar vid tiden för kalvningen... Erfarenheter av Benemilk... Anttilas nya robotladugård... Förstakalvare vid 24 månader... Holländsk gård satsar på kvigor... Kor på terapibete... Maituri 25 år... Kannialas kor får Maituri... Fördelarna med bakterieensilering Hundratonnare Svin Elektrolytlösning för svin Katri Kaaro: Tänk på suggans klövar Analyseringsservicen utvidgas Paavos spalt Fjäderfä Mera fiber för fjäderfän Ge flocken energi i starten LSL 25 år i Finland På nätet Vårnyheter från nätbutiken Mellanmål Saftig morotskaka Nyheter Evenemang och utnämningar

3 LEDARE UTGIVARE Raisioagro Ab PB 101, Reso Tfn E-post: ANSVARIG CHEFREDAKTÖR Timo Huhtamäki försäljnings- och marknadsföringsdirektör Tfn REDAKTIONSRÅD Heikki Alastalo, utvecklingschef Juha Anttila, produktionschef Ilmo Aronen, F&U direktör Thomas Fagerholm, försäljningsdirektör Merja Holma, utvecklingschef Marja Hongisto, utvecklingschef Jaakko Laurinen, utvecklingschef Minna Oravuo, kundansvarig Vesa Pursiainen, e-manager Tuomas Uusitalo, försäljningsschef Päivi Volanto, utvecklings-/produktchef ADRESSÄNDRINGAR OCH BESTÄLLNINGAR Anne Aura Tfn REDAKTIONSSEKRETERARE REDIGERING OCH OMBRYTNING Marjo Keskikastari PÄRMFOTO Eila Mehtonen ÖVERSÄTTNING Hanna Luomala TRYCKNING ForssaPrint ISSN e årgången Lantbruket är framtidens bransch Klimatförändringen och befolkningstillväxten kommer att ställa helt nya utmaningar på matproduktionen i framtiden. Effektiviteten måste öka och samtidigt måste produktionen stämma överens med principerna för hållbar utveckling. I den föränderliga verksamhetsmiljön kommer betydelsen av innovationer att betonas. Därför tror jag att följande teknologiska revolution håller på att födas runt innovationerna för matproduktion. Det finländska lantbruket har en utomordentlig möjlighet att gå i täten för denna utveckling. I dagens lantbruk betonas ekonomiskt kunnande och tillämpning av den färskaste kunskapen. Mängden områden som vi måste behärska ökar och betydelsen av produktivitet betonas. Om vi ska lyckas måste vi hitta bra kompanjoner och kunna dra nytta av dessa kompanjoners expertis i så stor utsträckning som möjligt. Raisioagros långa traditioner, sakkunnighet på utfodringens och odlingens område och nya sätt att agera erbjuder den finländska odlaren betydande fördelar. Också i den här tidningen presenterar vi rikligt med ny information och flera nya produkter. Raisioagro är en föregångare för den nya tidens lantbrukshandel. Det går utmärkt att saluföra insatsvaror för lantbruket på nätet. Vår användarvänliga nätbutik, där nödvändig information är lätt tillgänglig och som har ett fungerande logistiskt system, gör det möjligt att agera på ett kostnadseffektivt sätt och erbjuda kunderna ser- vice. Om vi i högre grad utnyttjar de möjligheter som nätet för med sig, kan rutinerna skötas på ett allt enklare och snabbare sätt, och kundernas och våra egna resurser kan satsas på det som är viktigt för vår verksamhet. Raisioagros kunskaper och produktinnovationer hjälper våra kunder att producera mat enligt konsumenternas behov effektivt, lönsamt och miljövänligt och samtidigt trygga djurens välmående. Mitt i förändringen vill Raisioagro vara sina kunders mest pålitliga kompanjon. Tävlingen Vi söker en farmare handlar om just detta. Genom att kombinera producentens, Raisioagros och samarbetspartnernas bästa expertis kan vi hitta lösningar också på morgondagens super- utmaningar. Raisioagro växer med dig nu och i framtiden. Jarmo Puputti VD Raisioagro Ab Följande AgroMagasinet utkommer i september

4 AKTUELLT AGRO magasinet 2/14 Veteodlarna i sydvästra Finland grundade kvarnbolaget Oy Vehnä Ab år 1939 och byggde kvarnen i Reso under åren Tillverkningen av foder, malt och växtolja startade mellan åren 1948 och Till en början tillverkades foderblandningar av biprodukter från kvarnen. Den första egentliga foderfabriken blev klar 1960, då man på två timmar kunde tillverka en fodermängd som tio år innan hade behövt ett helt dygn för att bli klar. År 1950 grundades växtoljefabriken, Oy Kasviöljy-Växtolje Ab, bredvid Oy Vehnä Ab i Reso. Man kan säga att detta bolag importerade och spred rypsodlingen till Finland. Bolaget inledde ett nära samarbete med Oy Vehnä Ab. År 1987 fusionerades bolagen till Raision Tehtaat Oy Ab, men namnet ändrades senare till Raisiokoncernen Abp. År 2005 fick bolaget namnet Raisio Abp. Framställningen av kemikalier fick sin början i vetestärkelsefabriken som grundades år Man drog nytta av de kunskaper man hade om papperskemi och produktionen utvidgades till Europa, Amerika och Fjärran Östern. Raisio listades på Helsingforsbörsen Raisio blev specialist på välmående Publiceringen av Benecol-innovationen väckte stort internationellt intresse år Benecol-produkter säljs i närmare 30 länder och Benecol är väldens mest kända livsmedelsvarumärke som sänker kolesterolet. År 2006 förnyades Raisios organisationsstruktur och fyra resultatenheter bildades: Livsmedel, Foder & Malt, Ingredienser och Diagnostik. I slutet av november år 2006 valdes bergsrådet Simo Palokangas till styrelsens ordförande och Matti Rihko till verkställande direktör. Förbättrad lönsamhet och effektivare och smidigare verksamhet ställdes upp som de viktigaste målen för år Därför sålde Raisio potatis- och diagnostikaffärsverksamheten och genomförde flera små strukturella förändringar. År 2009 sålde Raisio sin margarintillverkning. Verksamheten betonar ekologiskt och etiskt År 2008 märkte Raisio Elovena-havreflingspaketen med symbolen CO 2 e, som visar koldioxidutsläppet, och skapade därmed en mätare för värdet. Användningen av symbolen tas alltmer i bruk. År 2009 satte Raisio som den första i världen ut H 2 O-symbolen som visar produktens totala vattenförbrukning. Symbolen finns på Elevenas havreflingor. Rai- 4

5 Raisio-koncernen 75 år sio skapade själv beräkningsmodellen för värdet. Växtstrategi Raisios mål är att växa till norra Europas ledande producent av ekologiska och hälsosamma mellanmål. Köpet av det engelska Glisten plc i april 2010 var det första konkreta exemplet på att Raisio tänker genomföra sin tillväxtstrategi. Köpet av Big Bear Group i februari 2011 kompletterade Glisten-köpet på ett utmärkt sätt och ger den nödvändiga kritiska massan för en fortsättning. I och med de genomförda företagsköpen har Raisio fått ett stadigt fotfäste på Storbritanniens marknad för frukost- och mellanmålsprodukter. I mars 2012 utvidgades koncernens livsmedelsaffärsverksamhet i Polen enligt målen, när Raisio köpte Sulma pasta- och grynaffärsverksamhet. Köpet möjliggör tillväxt och ett utvidgat produktutbud i Polen. I november 2012 köpte Raisio det tjeckiska sötsaksbolaget Candy Plus. Företagsköpet kompletterar den lönsamma sötsaksverksamhet som Raisio köpte i Storbritannien. I april 2013 grundade Raisio och Intellectual Ventures ett finländskt samföretag med namnet Benemilk Oy. Samföretagets mål är utveckla och stärka Benemilk -uppfinningens immateriella rättigheter och kommersialisera uppfinningen på den globala marknaden. I och med detta har Benemilk-uppfinningen blivit ett samföretag, som beviljar Raisio avgiftsfri ensamrätt till uppfinningens licens och dess kommande tillämpningar i Finland. Raisio-koncernen fyllde 75 år Koncernen inledde sin verksamhet år 1939 med att grunda ett kvarnbolag. TEXT: Anna Peuravaara KOLAVTRYCKET FRÅN DENNA PRODUKT PER 100 G Raisio har designat symbolen som visar koldioxidutsläppen Det första Benecol-margarinet lanserades år 1996 och Benemilks världserövring startade år

6 AKTUELLT AGRO magasinet 2/14 Iiris och Reino Kallio Sirke Mahkonen hjälper Tapani Kattelus från Koski TL vid betjäningsdisken. Heidi Turpeinen (höger), Mervi Puonti och Samu Puonti Man kan säga att Raisios Agrodagar har blivit en tradition. Våren börjar på rätt sätt när man kan ta med sig goda råd, produkter och nyheter från evenemanget. I Reso hölls Agrodagen 8 april och i Ylivieska 10 april Liv och rörelse på Raisios Agrodagar TEXT OCH FOTON: Marjo Keskikastari Ett år är inte det andra likt, säger man detta gäller också Raisios Agrodagar. I fjol lastade man utsäde på släpvagnarna i duggregn mellan snödrivor men i år fick vi njuta av soppa och kaffe i solsken och sommarlikt väder. Nytta och nöje I Raisios växtskyddslager hörs ett trevligt sorl genast efter tio på förmiddagen, när de första kunderna byter tankar om både insatsvaror och annat aktuellt. Produkterna förevisas av Raisios egna sakkunniga och av Yaras, Nestes och Berners representanter. Iiris och Reino Kallio startade tidigt på morgonen från Pöytyä. De gjorde en avstickare hos sin son i Reso innan de kom till fabriken. Det är bra att kunna förena nytta och nöje. Vi skaffade rypsutsäde i Pöytyä på Vihervakka för ett par veckor sedan. Härifrån tar vi med oss växtskyddsmedel, berättar Reino Kallio. Kallio tänker så vårvete, havre och maltkorn på sina skiften. Vi har också sått höstvete. Nu följer vi bara med vädret, hur temperatur och nederbörd påverkar marken och när vi kan börja så. Trevligt att träffa bekanta Det är gott med varm köttsoppa och kaffe i samband med affärer. Mervi Puonti och Heidi Turpeinen från Pyhäranta satte sig utanför tältet och åt lunchen på solterassen. Husbönderna däremot satte sig under tak för att talas vid. Det var ju ett trevligt sammanträffande att råka på byns eget folk här på Agrodagarna, säger Mervi och Heidi. Både Puontis och Turpeinens har kommit för att inhandla rypsutsäde och Puontis blivande husbonde Samu Puonti kom också med. Under samtalets gång tas också gårdens framtid upp till diskussion. Samu är med oss hela dagen i arbetet på gården, men med dagens politik hinner han bli 40 år, innan han kan ta över gården. Det tycker inte jag är rättvist, säger Mervi. Men lyckligtvis går det bra att samarbeta också, det är huvudsaken. Liv och rörelse i lagret På eftermiddagen blir det ibland kö till lastningsdörren. Gossarna i lagret arbetar för fullt och truckarna viner in mellan hyllorna. Vesa Majuri från Marttila har backat sin paketbil till dörren till lagret och snart fylls bilen med produkter från Berner och Yara, och några hinkar Agropesu tas också med. Det här har blivit tradition, det är 6

7 Raisioagro mobilt i tiden Ladda ner den nya Beställningshjälp-appen i din mobil så har du Raisioagro med dig överallt. Mobilappen som Raisioagro skapat är helt gratis för företagets kunder. TEXTI: Vesa Pursiainen Beställningshjälpen i mobilappen påminner dig om Raisioagros beställnings-leveransrytm. Samtidigt kan du beställa de produkter du behöver antingen genom att ringa till din kundansvariga med appens snabbval eller genom att beställa i nätbutiken. I appen kan du kontrollera prisen som Raisioagro betalar för odlingsväxter. Odlingsväxternas prisnotering är snabb och enkel att använda. Också Raisioagros färskaste nyheter finns på appen. Ladda ner en gratis applikation och bekanta dig med Raisioagros beställningshjälp. TESTA TESTAA RAISIOAGROs RAISIOAGRON NYA MOBILAPP! UUTTA MOBIILISOVELLUSTA! Beställningshjälpen underlättar organiseringen av beställningarna och du kan göra uppköp direkt i nätbutiken. Dessutom får du våra senaste Tilausapuri nyheter helpottaa och tilausten uppgifter organisointia, om spannmålsprisen till din telefon. Ladda ner appen i Windows ja pääset ostoksille suoraan verkkokauppaan. Lisäksi saat puhelimeesi uusimmat uutisemme sekä ajankohtaiset tiedot viljan Phone-, Google Play- eller App Store -butiken. hinnoista. Lataa sovellus Windows Phone-, Google Play- tai App Store -kaupasta. andra eller tredje gången som jag hämtar växtskyddsmedel på Agrodagarna, berättar Majuri. Majuri är svinfarmare och odlar sina skiften med fyra års rotation. Jag använder eget utsäde och all spannmål blir svinfoder. Nu odlar jag foderkorn, foderhavre och bondböna. När Majuri lastat klart ställer han bilen på parkeringsplatsen och går snabbt in och dricker kaffe. Det bästa är att se att ingen har bråttom någonstans då det är Agrodag. LATAA ILMAINEN SOVELLUS PUHELIMEESI! LADDA NER EN APP TILL DIN TELEFON GRATIS! 7

8 VÄXTODLING AGRO magasinet 2/14 Behållning från seminariet: Majsen ersätter en del av vallarealen Majsen är ett beaktansvärt alternativ i ensilageproduktionen. Intresse för majsodling verkar finnas och majsarealen torde fördubblas under kommande odlingssäsong. Raisioagros seminarieprogram sammanfattade de främsta kunskaperna om majsodling i början av mars i Ikalis. TEXT OCH FOTON: Jaakko Laurinen Det är en rätt liten grupp som sysslat med majsodling i Finland. Majsodlingskunskaperna har främst kommit från utlandet, t.ex. från Danmark och Sverige. Nu har också de inhemska aktörerna på lantbruksområdet aktiverats att undersöka och testa odlingsformer som gäller majs. Raisioagro har alltid varit intresserat av nya växter och sorter, och därför passar majsen väl in i bilden. Berner Växtskydd har utarbetat fungerande växtskyddsprogram och dessutom importerat majssorter från Pioneer, som ägs av Du Pont. Boreal Växtförädling har börjat testa sorter från Limagrain som numera är en av Boreals ägare. Majsen populär i Danmark Limagrain är ett franskt andelslag som ägs av odlare och är en av världens största växtförädlare. Limagrains majssorter presenterades på seminariet av Ole Schmidt. I hans hemland Danmark har majsodlingsarealen stigit till hektar, eftersom majsen ger dubbelt mera foderenheter per hektar än korn. Antalet kor på danska gårdar har fördubblats från 85 i medeltal år 2006 till ca 170 kor/gård i år. Denna utveckling leder till att man måste få så många foderenheter som möjligt från åkrarna. Det går inte att utöka arealen, eftersom priset på mark är högt, och därför måste man nu göra produktionen från befintliga arealer så stor som möjligt. I Sverige odlas majs nu på hektar, och mer än 50 procent av arealen odlas med Limagrains sorter. I Finland torde majsarealen stiga över hektar i år. Tidiga sorter i Finland Enligt Ole Schmidt har fördelen med Limagrainsorterna varit att fibern har god smälbarhet, vilket uppskattas av odlarna. Också stjälkens och bladens cellväggar måste ha god smältbarhet. Här finns det stora skillnader mellan sorterna och Limagrain har satsat på detta. I Finland måste vi välja de allra tidigaste sorterna, för att vi ska få stärkelsehalten att stiga. I Raisioagros urval är Activate och nyheten Arcade tidigaste av Limagrains sorter. Eftersom växttiden är lång måste majsplantan snabbt komma ovan jord och börja växa. Limagrain är den enda förädlaren som kalltestar sina utsädespartier, och det säkerställer att man till Finlands nordliga majsodlingar får endast utsädespartier som gror tillräckligt snabbt i kallt klimat. Noggrann sådd i varm (+ 8 grader) jord är avgörande för hur man lyckas. I danska prov har man fått 15 procent bättre skörd med precisionssåmaskin jämfört med t.ex. Rapid. Startkväve bör placeras fem cm från fröet och fem cm djupare än detta. Juha Anttila MAJS SOM EN DEL AV ENSILAGEPRODUKTIONEN Majsen kan ersätta en del av vallarealen. På det sättet kan man sprida arbetstoppar och få mångsidigt foder. Juha Anttila från Raisioagro lyfte fram viktiga fakta som gäller kvalitetsmålen för majsensilage på seminariet. Torrsubstansen, stärkelsen och fiberns smältbarhet är de viktigaste egenskaperna. Målet för torrsubstansen är procent och för stärkelsen procent. Stärkelsen i majsen spjälks långsamt vilket är önskvärt i utfodringen. Enligt Anttila kan man använda mera majsstärkelse i foderstaten än spannmålsstärkelse. Mängden stärkelse kan höjas från fem kg till sex kg/ko/dag. Man måste använda ensileringsmedel för att mögeltoxiner som t.ex. aflatoxin, som gör fodret obrukbart, inte ska bildas. Rätt förhållande mellan valloch majsensilage i utfodringen är 2/3 vall- och 1/3 majsensilage. 8

9 Ole Schmidt Lasse Matikainen OGRÄSBEKÄMPA TVÅ GÅNGER Det är viktigt att ogräset bekämpas i majs, eftersom det täcker marken och gör den kall. I Danmark bekämpar man ogräs t.o.m. tre gånger. Radsådd möjliggör ogräsharvning. Lasse Matikainen från Berner berättade, att i Finland tillåter registreringen av ogräsmedlen två besprutningar och detta torde vara att rekommendera. Första besprutningen görs när ogräsen är i hjärtbladsstadiet med Harmony 11,25 g + Titus 30 g + Sito 0,1 l/ha. Andra besprutningen görs när nya ogräs får plantuppslag, men senast när majsen har sex blad: med Harmony 7,5 g + Titus 20 g + Sito 0,1 l/ha. I blandningen tar Titus hand om måra och kvickrot. På grundvattenområden får man inte använda Titus. Om man sår under bionedbrytbar plast ska man använda ett preparat med jordverkan. NU FINNS DET ENTREPRENÖRER Juha Kalistaja är mjölkproducent och entreprenör i Valkeakoski. I somras odlade han majs på 16 hektar enligt det irländska konceptet Samco systems. Såningsmaskinen som hör till konceptet sår fröna under bionedbrytbar plast. På det sättet höjs jordtemperaturen. Under plasten kan det vara ända upp till 43 grader varmt, fastän det är 20 grader kallare ovan plasten. Med plast undviks också nattfrost och skorpbildning och vårfuktigheten kan tas bättre tillvara. Med en fyrradig maskin sår man 1 1,5 hektar i timmen. I systemet ingår också besprutning under plasten med jordverkande ogräsmedel. Också andra maskiner finns att tillgå T.ex. Christer Gustavsson i Liljendal har skaffat en precisionssåmaskin. Kalle Rönni från Silmu Contracting Oy föreläste om tröskning av majs. Juha Kalistaja Silmu är ett företag som specialiserat sig på tröskningsservice och har under de sex senaste åren tröskat majs. Arealen som tröskats har varit omkring hälften av landets majsareal och bolaget har potential att öka sin kapacitet. Tröskningsmaskinen är en Claas Jaguar fälthack försedd med majsbord. Rönni gav råd om skiftet med tanke på tröskningen: Skiftet bör vara sådant att man kan köra på det med tunga maskiner då man tröskar, också om hösten är regnig. Också anslutnings- och åkervägarna måste vara i gott skick. Majsseminariet 4 mars i Ikalis intresserade mycket salen var full av lyssnare, både unga och gamla. 9

10 VÄXTODLING AGRO magasinet 2/14 I Europa inleddes åkerarbetet under gynnsamma förhållanden. Ukrainakrisen påverkar spannmålsmarknaden TEXT OCH FOTO: Minna Oravuo För Ukraina är spannmålsproduktionen och exporten en viktig del av ekonomin. I somras skördades 62,5 miljoner ton spannmål i Ukraina och av den mängden uppskattas 30 miljoner ton gå på export under pågående säsong. För jämförelsens skull kan vi lägga märke till att fastän EU producerade en nästan femfaldig mängd spannmål jämfört med Ukraina i fjol, dvs. 301 miljoner ton, uppskattar man att 37 miljoner ton exporteras till tredje länder. Alltså endast lite mera än Ukrainas export. Den ukrainska spannmålen har alltså stor betydelse både för den europeiska och den internationella marknaden. Osäkerhet i ekonomin Vetet som såddes i höstas växer och vårsådden pågår trots krisen. Ändå påverkas marknaden av en allmän osäkerhet inför hur eventuella sanktioner kommer att påverka Europas och Rysslands ekonomi, exporten och importen, lantbrukssektorn och de ekonomiska utsikterna överhuvudtaget. Det finns ingen snabb och enkel lösning på krisen och därför kan den få långvariga följder också för spannmålsmarknadssektorn. Om krisen blir utdragen kan den försvåra odlingen på gårdarna, om tillgången på insatsvaror och energi störs eller odlarna inte har råd att skaffa dem. Men om situationen inte drivs till betydande ekonomiska sanktioner, kan handeln med den nya skörden starta inkommande höst, liksom den har fortsatt också nu i vår trots att svärden svingas. Därför kan väderleken under växtsäsongen och hur odlingen lyckas i Ukraina ha en mycket större betydelse för den kommande spannmålsmarknaden än oroligheterna. Goda utsikter för nya skörden Under början av året har det inte förekommit några betydande ändringar i utsikterna för den nya skörden. Vintern har fortsatt mild på norra halvklotet och växtperioden startar med åtminstone normal tidtabell. Åkerarbetena har inletts i Europa under goda förhållanden i mars och fram till början av april har åkerarbetet säkert inletts överallt utom i Finland. Det har inte fallit mycket snö i Europa under vintern, men på vissa platser har det regnat mycket. Och åkrarna behöver visserligen snabbt fukt och regn efter sådden. I Europa har nederbörden varit normal, men USA har ställvis lidit av torka. Också i trakterna kring Svarta havet väntar man på uppiggande regn. I spannmålsprisen har det inte skett några betydande ändringar under början av året, men krisen i Ukraina märktes som en prisstegring på spannmål i mars. Också torkan i USA är en orsak till att prisen stigit. Spannmålslagren har stärkts under pågående säsong, men de dåliga förhållandena och den misslyskade skörden på vissa viktiga spannmålsproduktionsområden kan få balansen att se helt annorlunda ut än vad nu är fallet. 10

11 De stora demonstrationerna som började i början av året ledde till ett maktskifte i Ukraina och till att Ryssland intog Krim-halvön. Samtidigt som den övriga världen följde med Rysslands mobilisering med förundran, har spannmålspriset stärkts på de europeiska spannmålsbörserna. Havrepriset stärktes i världen Ett gott exempel på relativt snabba förändringar på marknaden är att havrefuturerna stärkts mitt under skördesäsongen på spannmålsbörsen i Chicago. Kanada är världens mest betydande havreproducent, och en stor del av den här havren går till hästfoder i Amerika och till människoföda. Kanada fick en stor havreskörd i somras, men logistiska problem har försvårat transporten söderut, och därför har amerikanerna inte fått havre och priset har reagerat med en kraftig stegring. Detta har å andra sidan lite överraskande öppnat exportmöjligheter för europeiska handelsmän och i synnerhet för den skandinaviska havren. Havre har också lastats i våra hamnar på stora oceangående fartyg under våren. Med tanke på den kommande marknadsperioden lönar det sig att beakta att situationen kan förändras snabbt. Den kanadensiska fjolårshavren har inte försvunnit den kan sätta sig i rörelse när logistiken fungerar igen. Våra spannmålslager växer Efter ett gott spannmålsår både ute i världen och också här hos oss fylls spannmålslagren. I vårt land har spannmål strömmat ut i måttlig mängd, men det finns fortfarande mycket kvar i odlarnas lager. Mängdmässigt har vi inte med tanke på tidpunkten exporterat lika mycket som under de två föregående åren, men vi har ju flera månader på oss att göra affärer med fjolårets skörd. Amerikanerna blev utan havre och priset började stiga kraftigt. Faktorer som påverkar spannmålsmarknaden: hur vårarbetet framskrider odlingsarealerna för vårspannmål hos oss och i andra länder förutsättningarna under växtperioden användningen av fjolårsskörden och lagren när en ny säsong börjar effekterna på råvarumarknaden av sanktionerna på grund av Ukrainakrisen 11

12 VÄXTODLING AGRO magasinet 2/14 Förverkligad åkeranvändningsareal 2012 och prognos för 2013 Mild vinter, tidig vår eller lång kall sommar? Annat korn Havre Vårvete Ryps Maltkorn Råg Höstvete Raps Gröngödslingsvall Naturvårdsåkrar prognos Träda (grön-, stubb- och öppen) Källa: TNS Gallup/VYR Prognos för såningsareal 2014 Varje år förs det samtal och spekulationer om när sådden kan inledas liksom också om hur stora arealer som kommer att besås. Spannmålsbranschens samarbetsgrupps prognos: Spannmålsarealerna ökar i Finland TEXT: Minna Oravuo VYR (Spannmålsbranschens samarbetsgrupp) gjorde sin traditionella förfrågan om odlarnas såningsplaner efter nyår. Förfrågan visar att totala arealen spannmål kommer att uppgå till 1,16 miljoner hektar, vilket är en ökning med hektar över fjolårets areal. Man bedömer att kornets totalareal kommer att öka, fastän maltkornets minskar. Havrens odlingsareal kommer att ändra mest, eftersom den ser ut att minska med hektar. Också vårvetearealen verkar krympa, men eftersom klart mera höstvete såddes i höstas, torde totala arealen för vete växa till hektar. I förfrågan om såningsarealer klarlades också andra faktorer som påverkar odlingsbesluten, t.ex. betydelsen/nödvändigheten av odlingskontrakt och utveckling av växtproduktionen. Mängden eller nödvändigheten av odlingskontrakt har inte visat några betydande förändringar i svaren under de senarste åren. Intresset för kontrakt till fast pris har inte ökat, fastän de odlare som tecknade kontrakt till fast pris i fjol våras har haft nytta av dem och sålt spannmål till ett pris som varit flera tiotals euro bättre per ton. Det kom in intressant information om utvecklingen av växtproduktionen i framtiden. Odlarnas mål är att öka hektarskördarna i betydande grad. De viktigaste sätten är planmässig odlingsrotation, grundförbättrande åtgärder på åkrarna (bl.a. dikning och kalkning), exaktare gödsling och växtskydd enligt växternas behov. Förfrågan avslöjade också att husdjursgårdarna kommer att satsa mera på spannmålsproduktion än spannmålsgårdarna. Användningen av spannmål i den egna produktionen verkar alltså vara en viktigare sporre än industrins behov. Situationen kan delvis förklaras med att spannmålsgårdarna ligger lite före i produktionssätten. Å andra sidan kan det höga anskaffningspriset på spannmål tvinga husdjursgårdarna att satsa på egen produktion. 12

13 Radsådd bondböna uppmuntrar till sådd B ondböna kan användas som eget foder och också i foderindustrin. T.ex. Raisioagro skulle behöva mycket mera bondböna än den mängd som nu finns tillgänglig. En faktor som begränsar odlingen är utsädet, vars utbud är mycket begränsat i år. Utsädeskostnaden har också uppfattats som hög i synnerhet bland nybörjarna. Överraskande resultat Normal såningsrekommendation för bondböna är frön per kvadratmeter, vilket i praktiken betyder kilo per hektar. Hunsa sänkte frömängden till mindre än hundra kilo. Minsta mängden per hektar var 75 kilo, som är en dryg tredjedel av rekommendationen. Försök gjordes med Monosem precisionssåmaskin med 47 cm radavstånd och med Kongskildes vanliga FlexiDrill, där var tredje utsädesbill var öppen (radavstånd 37,5 cm). Båda metoderna möjliggör ogräsharvning. Bäst växte det där utsädet var 90 kg/ha. Den ursprungliga idén till försöket kom från Boreal, som i sin tur tagit idén från Centraleuropa. Resultatet blev förvånansvärt gott på försöksrutorna. Plantorna blev korta till växten men baljorna växte långa och bönorna blev stora. Skördens tusenkornsvikt var klart högre än t.ex. den vikt som är antecknad i certifikatet på utsädet, säger Ilmari Hunsa. Skulle såningstätheten kunna minskas? Det har inte gjorts många försök med bondbönans såningstäthet. Den skulle inte vara den första grödan vars såningstäthet minskas när odlingen av den blir allmännare. Såningstätheten för hybridråg har sänkts till omkring hälften av vad den var under de första åren med TEXT: Jaakko Laurinen FOTON: Ilmari och Seppo Hunsa Seppo och Ilmari Hunsa i Nousis har ofta sått raps med radsåningsteknik och kom på idén att testa tekniken på bondböna. hybridutsäde. Både höst- och vårrapsens såningstäthet har också sänkts betydligt. Bondbönan varken skjuter skott eller förgrenar sig, som de nämnda växterna. Genom att baljorna blev långa och fler till antalet och bönorna större kompenserade växten det glesare beståndet. För alla grödor gäller noggrann sådd och goda plantsättningsförhållanden om beståndet sås glest, eftersom många frön inte får gå till spillo. Jordarten, fuktigheten och regnmängden under växtperioden spelar naturligtvis sin roll för slutresultatet. Ogräset ökar i mängd, när det får större spelrum. Men detta borde inte få vara ett skäl för övertät sådd, utan lösningen på ogräsväxten måste hittas bland växtskyddsmedel och ogräsharvning. Det finns alltså skäl att undersöka saken ytterligare under kommande år. Seppo Hunsa uppmanar dem som tänker så bondböna att försöka med 100 kg utsäde/ha med var tredje såningsbill. Om man inte har möjlighet till ogräsharvning, måste man satsa så mycket som möjligt på växtskyddet, eftersom bönan inte tycker om konkurrerande växter som t.ex. svinmålla. När bondbönan radsåddes kom ljuset lättare åt de nedre delarna av växten och individerna konkurrerade inte sinsemellan om ljuset. Detta gjorde stjälken kort och kraftig. Ytterligare en fördel var friska plantor och jämnare mognad

14 VÄXTODLING AGRO magasinet 2/14 SUPERFARMARE SÖKS Fjolårets superfarmare utmanas 2014 TEXT OCH FOTO: Jaakko Laurinen Vi söker en superfarmare är en tävling, där målet är att producera en stor skörd och åstadkomma ett gott ekonomiskt resultat och samtidigt minimera odlingens inverkan på miljön. En ny gröda, ärten, är med i tävlingen i år. Grynhavre ger en ny aspekt på havreodlingen. Ari Siivonen från Huittinen är en av årets nya deltagare. Återigen kommer odlarna från olika håll i landet. Ari Siivonen från Huittinen anmälde sig först till tävlingen. Gnistan att tävla fick Siivonen när han jämförde sina fjolårsresultat med de tävlandes resultat. Anniina-vetets medelskörd på hela arealen var ca kilo per hektar och proteinet var procent. Av Siivonens åkrar finns största delen längs Kumo älv och jordarten varierar mellan mull och gyttjelera. Mulljorden avger rikligt med kväve som växten kan använda och därför behövde vetet endast ca 50 kg tillsatskväve per ha senaste växtsäsongen. Å andra sidan behöver jordarten mycket fosfor och kalium, och därför är YaraMila Pellon Y5 (22-6-6) lämplig gödsel med en giva på ca 250 kg/ha. Fördelen med jordarten är att den kräver endast lite kväve, men å andra sidan höjer det kväve som frigörs ur jorden kolavtrycket som tas med i Raisioagros HiiliPlus-beräkningar. Till det tävlande skiftet valde Siivonen vetesorten Lennox. Resultatet från sortförsöken ser bra ut och jämfört med Anniina är skördepotentialen klart högre. Lennox torde klara sig för växttidens och stråstyvhetens del också på mulljord. Mjölkgård tävlar med grynhavre Antti Tuomala från Maitokartano MTY representerar Kymmenedalen i årets tävling. Gården ligger i Kausala och dess huvudsakliga produktionsinriktning är mjölkproduktion men också växtodling främst vårvete, havre och oljeväxter är en 14

15 Planera höstsådden nu TEXT OCH FOTO: Jaakko Laurinen betydande del av produktionen. Gården valde grynhavre som tävlingsgröda. Grynhavren är mycket viktig för Raisio. Bland sorterna valde Tuomala tyska Flocke. Flockes trumfkort är stora skördar, stor kärna, mycket tunt skal och en god hektolitervikt. Det torde alltså bli utbyte av grynhavreproduktionen. Läroverk och oldboys tävlar Från Kannus deltar Keski-Pohjanmaan ammattiopisto i tävlingen. Det är studerandena som kommer att ta ut allt av sin foderkornodling. Från Egentliga Finland kommer Tuorlan maaseutuopisto med samma tanke. Bland annat de ovannämnda utmanar fjolårets superfarmare. Av fjolårstävlarna deltar Kalle Eskola som fick delat första pris, Kalle Vanha-Perttula som blev trea och Tuomas Levomäki som kom på delad femte plats. Levomäki tillför tävlingen en ny växt, dvs. foderärten. Som kvävebindande växt ger ärten både ekonomi- och miljöberäkningen ett nytt synsätt. Följ med tävlarna och deras odlingsplaner på nätet eller Facebook: Hösten 2013 besåddes i medeltal en större areal än vanligt med höstsäd. Fritflugorna gav problem redan på hösten och den speciella vintern satte brodden på prov. Men när höstsäden klarar sig ger den en hög skördepotential och sprider arbetstopparna både när den sås, besprutas och skördas. Om växtperioden blir torr klarar sig höstsäden bättre än vårsäden. En lyckad höstsädsodling inleds redan på våren med val av rätt förfrukt och skifte. Bra förfrukter är tidigt korn, olje- eller baljväxter och kummin. Som förfrukt till råg går också råg bra. Skiften med god vattenhushållning främjar växten. Vatten som står på åkern har under de senaste åren varit den främsta växtförstöraren. Höstsäden måste också hinna bilda ordentliga rötter på hösten. Bearbetning och förfrukt påverkar rotbildningen. En god växtskyddande åtgärd är bekämpning av snömögel och det finns preparat att välja mellan. Raisioagros nyhet den här säsongen är höstvetet Julius. Raisioagros höstspannmålssorter Slag Höst- Höst- Höst- Råg Råg vete vete vete Sort Julius SW Magnifik Olivin Evolo BOR Brassetto BOR Förädlare KWS SW Seed RAGT KWS KWS Genetique Gödsla höstsäden med Yara N-Sensor Delad gödselgiva optimerar gödslingen under växtperioden. Den ger möjlighet att justera gödselkostnaderna, förbättra skördekvaliteten och minska miljöbelastningen. Bästa sättet att tillskottsgödsla är med Yara N-Sensor tekniken, som justerar gödselmängden enligt grödans behov från plats till plats på skiftet. Yara N-Sensorn mäter kvävestatusen på basis av det ljus som reflekteras från bladen. Apparaten gör det möjligt att justera gödselgivan genast under arbetets gång. Bra grödor att använda Yara N-Sensorn på är t.ex. höstsäd, som i varje fall ska ytgödslas. Sök entreprenörer som finns nära dig här: tyokalut-asiakastakuut/n-sensor/urakoitsijat/ 15

16 VÄXTODLING AGRO magasinet 2/14 I praktiken får ensilaget 10 megajoule energi och 14 procent råprotein och torrsubstansskördar på 6 ton. Fodret innehåller ca 20 procent stärkelse och kan användas som enda foder åt kvigorna och åt korna som en del av grovfoder. Gården behöver inga särskilda spannmålsmaskiner. Arbetet underlättas när halm inte behöver tas bort. Det blir inga hjulspår efter skördetröskan och ingen liggsäd, när skörden sker på sommaren. På det sättet skapar man bästa möjliga förhållanden för anläggning av ny vall. Ärt-vete-blandningen kan sås tidigt, eftersom den inte är känslig för frost. Normalt såningsdjup för ärten är fem centimeter, men den kan sås mellan 3 och 7 centimeter beroende på fuktigheten. Raisioagros färdiga ärt-vete-blandning sås med såbill. När vallen anläggs samtidigt, blir utsädesmängden 100 kg per hektar. Om man har ren blandning kan man så 200 kg per ha. Efter sådden lönar det sig att välta ärt-vete-åkern. Ärten kräver väldikade åkrar med god struktur, eftersom den är känslig för väta. Det är skäl att hålla ph-värdet på minst nöjaktig nivå. Kreatursgödsel är lämplig på ärtodlingar. Det lönar sig att ge kg startkväve per hektar. Om det behövs växtskydd är Basagran SG lämpligt medel. I juli-augusti när vetet nått degmognad och ärtbaljorna fyllts är det rätt tid att tröska. Om hösten blir fuktig kan man få en skörd till från vallen. Ärt-vetehelsädsensilage Anlägg vall i ÄRT-VETE-skyddssäd Helsädsensilage är en viktig del av foderstrategin på blandfodergårdar. Ärt-vete-helsädsensilagets näringsvärde och skördenivå är klart bättre än i konventionellt helsädsensilage. Dessutom sparar man in på kostnaderna, eftersom ärten binder kväve och kreatursgödsel är den enda gödseln som behövs. TEXT OCH FOTON: Juha Anttila 16

17 TEXT OCH FOTO: Juha Anttila Nu är det rätt tid att efterså och gödsla vallen Eftersådd med kg/hektar ger en heltäckande vall och god skörd. De bästa resultaten fås alltid med vårsådd. I synnerhet frön som gror långsamt, t.ex. klöver, måste sås på våren. Eftersådd är vanligen nödvändig, om skiftet är insått med snabba vallväxter, t.ex. engelskt rajgräs och rajsvingel. De har alltid vinterskador i någon mån. En förutsättning för övervintring är en sen tredje slåtter, så att ingen fodermassa täcker marken om vintern. Eftersådden ska alltid utföras så att fröet når marken och när fuktigheten är tillräcklig. Bredsådd i fjolårsgräs är dömt att misslyckas, liksom också svämspridning på skiften som nyligen eftersåtts. En vall som är tät behöver ingen eftersådd. Men fastän vallen är tät lönar det sig att luckra upp den. En vallharv luftar rötterna och räfsar bort fjolårsgräs och jämnar ut mullhögar. Pinnarna drar också upp lämpligt med fuktig jord för utsädet att gro i. Efter vallharven kan vallen vältas. Då trycks fröna tätt mot den fuktiga jorden och groningen tryggas. Också eventuella uppstickande stenar trycks ner igen. Med eftersådd kan man förlänga vallens ålder, men i praktiken får man de bästa skördarna med en snabb vallrotation på tre år och med eftersådd. Kontrollera växten genast, efter vintern finns det alltid luckor att komplettera. Använd snabba sorter eller blandningar för eftersådd, t.ex. Vauhti 1-, Voima- eller snabbetesblandning. Nya spelregler för TEXT: Heikki Alastalo integrerad odling Integrerad odling är kontinuerlig inlärning och uppdatering av gamla arbetsmetoder. Det viktigaste är att ta till sig ett nytt sätt att tänka, själva odlingen av växter ändras inte nämnvärt. Integrerad odling, dvs. IPM, är växtskydd där olika slags bekämpningsmetoder förenas på ett övertänkt sätt. IPM täcker i princip alla konventionella odlingsåtgärder, som förbättrar odlingsväxternas naturliga möjligheter att producera skörd fullt ut. Hit hör alla förebyggande åtgärder, t.ex. odlingsrotation och att se till jordens kulturtillstånd, att kalka och gödsla balanserat och ombesörja vattenhushållningen i jorden. Man kan säga att konventionell odling är IPM-odling. Man får använda växtskyddsmedel som tidigare, och IPM-odlingen påverkar inte lantbruksstöden. För granskarens skull antecknas namnet på preparatet man använt, dess mängd och besprutningsdagen i den skiftesvisa bokföringen, liksom hittills. Man kan alltså använda alla godkända kemiska metoder enligt konstaterat behov och enga erfarenheter, bara man följer anvisningarna. För växtskyddets del är det bra att man antecknar observationer som man utgår från, då man avgör hur bekämpningen har lyckats. I fortsättningen kommer integrerad bekämpning att ingå i utbildningen i hantering och användning av växtskyddspreparat. Utbildningen är frivillig, men examen i växtskyddshantering kommer att bli obligatorisk. I examensprovet testas kunskaperna inom de temaområden som nämns i förordningen om utbildningsprogram. Examen ska avläggas vart femte år. Sedan början av år 2014 ska yrkesanvändare av växtskyddsmedel följa allämnna principer för integrerad bekämpning, som är definierade enligt följande: förebyggande bekämpning av ogräs och skadegörare uppföljning av växtförstörare fatta beslut om bekämpning och använd ekonomiska tröskelvärden för bekämpning i mån av möjlighet överväg andra metoder än kemisk bekämpning begränsa användningen av bekämpningsmedel endast till konstaterat behov med avsikt att förhindra resistens observationer av hur bekämpningen lyckats 17

18 NÖT AGRO magasinet 2/14 TEXT OCH FOTON: Merja Holma I och med strukturomvandlingen och de allt större mjölkgårdarna upphörde ökningen av de finländska kornas produktion. Före år 2007 vande vi oss vid att kornas produktion ökade varje år tack vare avelsarbetet. Nu har vi flera robotbesättningar med en medelmjölkmängd på 25 kilo och också lägre än det. Variationerna är stora och på de bästa gårdarna kan det finnas individer med högre produktion än 40 kg. Enbart besättningens storlek, utfodringen eller ladugårdstypen avgör alltså inte produktionen. En kalvande ko är alltid en individ Nästan alla kor kan mjölka minst tiotusen kilo om året, om de får en möjlighet att hållas friska vid kalvningen, och om det finns tillräckligt med energi tillgängligt efteråt. Enligt Marina Von Keyserlink, som föreläste vid Valios seminarium, insjuknar t.o.m. hälften av alla kalvade kor inom några veckor efter kalvningen. Detta sänker mjölkproduktionen och försämrar fruktsamheten. En sintidspreparerad och nyligen kalvad ko är alltid en individ, fastän det skulle finnas kor för flera robotar i ladugården. Kon kräver individuell uppföljning och vid behov särvård och särutfodring. Då en ny ladugård planeras borde kalvande kors särbehov beaktas med gruppering och olika utfodringsmöjligheter. Det lönar sig att satsa på sintidspreparerade och nyligen kalvade kor. Finland har närmare robotbesättningar. Många gårdar har övergått till robotmjölkning och lösdrift direkt efter båsladugården. Utfodring och vård av robotbesättningar vid tiden Om en kalvande ko måste tävla om fodret och utrymmet i en tät grupp, blir följderna latenta sjukdomar, dålig fruktsamhet och anspråkslösa mjölkmängder. Men med en satsning på kalvande kor kan man få produktionen att öka. Matro är avstressande Social stress kan göra kon sjuk, fastän det skulle finnas bra foder tillgängligt. Stressen kan minskas om korna får äta i lugn och ro. Utfodringsbås minskar brådskan, om det finns fler bås än antalet djur i gruppen. En utfodringskiosk med bakport gör det möjligt med matro och underlättar exakt utfodring av den kalvande kon. Kalvande kor borde tilldelas tillräckligt med utrymme och ett mjukt underlag. I en överfylld avdelning för sintidspreparerade ökar risken för sjukdomar. Minskat foderintag redan före kalvningen är en indikation på detta. Låg foderkonsumtion en vecka före kalvningen kan vara en indikation på livmoderinflammation och latent ketos. God matlust före kalvningen främjar hälsan efter kalvningen. Mycket utrymme åt nyligen kalvade En nyligen kalvad ko som kommer in i en tät grupp hamnar lätt i underläge. De starkare individerna tar ofta matplatsen av dem och då blir deras tillgång till energi alltför liten. I början av laktationen leder latent ketos till sänkt produktion och dålig fruktsamhet. Det går att ordna med matro åt nyligen kalvade kor också i lösdriftsstall. Mjölkningsrobot och foderkiosk med bakport hindrar andra kor att komma och störa konsumtionen och därför är det bra att snabbt höja kraftfodermängden i roboten, för att tilläggsenergin ska bli tillräcklig. Om besättningen är tillräckligt stor, lönar det sig att hålla nykalvade kor i en egen grupp, där det är lätt att göra observationer, utfodra och vårda. 18

19 PMR ökar risken för ketos Det lönar sig att montera in minst två kraftfoderlinjer i mjölkningsroboten, åtminstone om basfodret är PMR. På det sättet får kon tilläggsenergi i början av laktationen och andra näringsämnen i lämplig form. för kalvningen Sinkor tycker om mjuka underlag Robotfodret lockar till mjölkning och är en källa till extra energi. En kalvande ko är alltid en individ, oberoende av besättningens storlek Bakom en låg laktation och dålig fruktsamhet ligger det ofta en alltför långsam höjning av kraftfodret i roboten. I en färsk europeisk undersökning utreddes utfodringspraxisens inverkan på latent ketos. Resultaten visar att särutfodring har lägsta antalet fall av latent ketos, medan PMR-utfodring ökar risken för ketos. Därför är det utomordentligt viktigt att kraftfodermängden i roboten höjs tillräckligt snabbt. Tillräckligt med kraftfoder I robotbesättningar är det väsentligt att fullfodret är tillräckligt magert. På det sättet aktiverar man korna att besöka roboten tillräckligt ofta. Detta förutsätter att kraftfodermängden i roboten ökas till sin största mängd, t.o.m. över åtta kilo, när mjölkmängderna stiger över 50 kg. Små kraftfodermängder ökar risken för ketos. Lämplig mängd kraftfoder kalvningsdagen är 2 3 kg, tre veckor efter kalvningen ska kraftfodergivan redan vara 6 7 kg. Samma kraftfodermängd ges under dagar, och därefter går man över till utfodring enligt produktionen. Måttligt med spannmål Spannmålsandelen i givan ska begränsas efter kalvningen, för att vomverksamheten ska vara tryggad. Tillräckliga mängder fibrer minskar risken för sur vom. Kraftfodret som ges till kor i laktationsökningen måste vara mångsidigt. Propylenglykol är en särskilt viktig glukoskälla i början av laktationen. Majs fungerar också som glukoskälla tack vare by pass-stärkelsen. Fettsyrorna spelar en egen roll för utnyttjandet av energin. Det lönar sig också att se till att det är rätt förhållande mellan aminosyrorna. Benemilk, Maituri fodren och Robo-Maituri är mycket lämpliga under början av laktationen, eftersom de innehåller mycket energi. Dessutom innehåller de majs, som ger by pass-stärkelse. Hjälpmedel för observationer av kor Ny teknik gör det möjligt med individuella observationer av korna också i stora besättningar. Robotgårdar har tillgång till många slags hjälpmedel för att samla information. Mätare för idisslande, aktivitet, uppföljning av mjölkens sammansättning, tempertur och konsumtion ger alla en bild av hur kon mår. Det är viktigt att kon får individuell omvårdnad, om t.ex. konsumtionen plötsligt skulle ändras. Målet är att ta hand om problemet i tid. 19

20 NÖT AGRO magasinet 2/14 Kalvande kor är känsliga för sjukdomar. Därför är det viktigt att se till att alla kor får nödvändiga näringsämnen, som främjar motståndskraften. TEXT: Merja Holma Utfodring under kalvningen i robotladugård I början av sintiden räcker det med ett sent skördat ensilage, mineral- och vitaminfoder. Det är sällan som man behöver kraftfoder, endast om grovfodret är dåligt. Man kan behöva tillsätta protein, om ensilagets råprotein stannar under 12 procent. När kalvningen närmar sig vänjs kon vid laktationskraftfoder. Mängden får vara måttlig, kalvningsdagen räcker 2 3 kg. Robotskraftfodret passar bra till kor som ska sintidsprepareras. I lösdrift är det ett smart alternativ att placera en kiosk i avdelningen för sinkor. Via den kan man också ge gryniga mineralfoder och vitaminer. 200 gram Tunnu-Melli och Vita-Melli om dagen ger kalvande kor tillräckligt med spårämnen, vitaminer och mineraler. Efter kalvningen höjs robotkraftfodret tillräckligt snabbt. Det lönar sig att justera automattabellerna så att de inte bromsar fruktsamheten och produktionen. Om man utfodrar med PMR ska kraftfodret i roboten höjas till 5 6 kg inom två veckor. Hos Mattjus steg robotens medelmjölk över 40 kilo Håkan och Karin Mattjus i Pedersöre bytte sin tandem-mjölkstation till robot för ett par år sedan och började utfodra med Benemilk Amino Black ungefär samtidigt. Mattjus började utfodra med Benemilk när det fortfarande var försöksfoder och hette Amino-Maituri E. Medelproduktionen har ökat drastiskt under dessa två år, fastän vi redan innan närmade oss tiotusen kilo. Nu får vi drygt tusen kilo mer. Medelproduktionen i fjol steg till kilo och som energikorrigerad mjölk kilo. Mattjus tillämpar särutfodring och har en robot. Ensilage finns alltid fritt tillgängligt. Korna äter korn och halvkoncentrat i kiosker och roboten. Benemilk Amino Black har hela tiden varit robotfoder. I kioskerna fanns det tills i fjol lite ryps tillsammans med kornet. Nu har rypsen bytts till Benemilk Amino Red. Robotens medelmjölk har haft en stigande trend, i mars kom vi till ett nytt tiotal, då dagsproduktionen steg till 40,9 kilo. Merja Holma Maja och Mikael Sandbäcks samarbete med Raisioagrons kundansvariga Sten Häggblom (till höger) har långa traditioner. Kommunikationen är avslappnad och trevlig. TEXT: Sten Häggblom FOTO: Bengt-Erik Rosin 20

21 Benemilk-uppföljningens resultat I Benemilk-uppföljningen deltar omkring 50 robotbesättningar. Bland dessa finns det gårdar med en, två och tre robotar. Bland Benemilk-fodren är det vanligaste Benemilk-Robo, men många använder också andra Benemilk-foder, t.ex. Benemilk Black och Amino Red. Om man tar med de gårdar där Benemilk används enligt rekommendationerna, kan man se en klar ökning av mjölkproduktionen. Den energikorrigerade mjölkproduktionen har sitgit med hela 2,2 kilo. Också halterna har blivit bättre. I synnerhet mjölkfettet uppvisar en förhöjning. Från många gårdar har det kommit positiva observationer om hälsa och fruktsamhet. Fastän korna mjölkar mera, magrar de inte på samma sätt efter kalvningen. Katri Virtanen Raisioagros kundansvariga har specialiserat sig på utfodring av robotbesättningar. Vi har sammanställt foderstater till de första robotgårdarna i Finland ända sedan år Våra erfarna sakkunniga sammanställer en foderstat, som ger dig en bättre avkastning med hjälp av Benemilk-fodren. Våra kontaktuppgifter hittar du på adressen vi står till din tjänst! Bra bonus med Benemilk Maja och Mikael Sandbäck i Kronoby har nu utfodrat sina kor med allfodret Benemilk Black två år. Erfarenheterna har varit mycket goda, för både produktion och halter har stigit. Makarna Sandbäck har länge varit Raisios kunder. Förut hade de 30 kor i sin båsladugård och tillräckligt med mark för att odla spannmål. Kraftfodret bestod av spannmål och Amino-Maituri. Sommaren 2011 blev lösdriftsstallet klart som en fortsättning på den gamla ladugården, och småningom växte antalet kor till 50. Efter flytten till lösdriftsstallet byttes kraftfodret till allfodret Opti-Maituri 21, eftersom åkrarna behövdes för grovfoderproduktion. På gårdens åkrar odlas vall och spannmål som ensileras som helsädsfoder. Till vårdens vallsådd har företagarna valt Raisioagros Voima-rörsvingelblandning.. Det blir spännande att se om jag alls behöver koppla loss slåtterkrossen i sommar, Voima lär vara snabbväxande, säger Mikael Sandbäck. Försök med Benemilk gav resultat I maj 2012 blev Sandbäcks intresserade av Raisioagros Benemilk-innovation och bytte allfodret till Benemilk Black, fastän halterna redan var höga. Fetthalten var 4,75 och proteinet 3,60 procent. Vid årsskiftet efter 1,5 år med Benemilk hade fettet stigit till fem procent och proteinet till den utmärkta nivån 3,7 procent. Det är svårt att säga exakt hur mycket mjölkproduktionen stigit, eftersom korna har ökat i antal och vi har fått flera förstakalvare under den här tiden. Men det ser ut som om medelproduktionen har stigit med ca 200 kg. Ganska snart efter att Sanbäcks gick över till Benemilk Black började de tvivla på lönsamheten med Vi har inte råd med något annat foder. fodret, eftersom fakturan visade en klart högre summa än för Opti-Maituri 21. Därför bytte de till det förra allfodret. Men efter ett parti med det gamla fodret bytte de igen till Benemilk. Vi har inte längre råd med något annat foder, säger Mikael. Överraskande sänkning av celltalet Sandbäcks kor hade en aning högt celltal tidigare. En trevlig bonus som Benemilk förde med sig var att celltalet sjönk t.o.m. lägre än mejeriets medeltal. Många andra Benemilk-användare har haft samma erfarenhet. Detta har också en naturlig förklaring, eftersom Benemilk ger tilläggsenergi utan risk för sur vom. MTT konstaterade i ett försök att energin utnyttjas bättre med Benemilk-utfodring än med andra foder. Den bättre energibalansen ökar mjölkproduktionen och halterna och sänker celltalet. 21

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad 2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

MARKNADSNYTT 2016-06-05

MARKNADSNYTT 2016-06-05 Sida 1 av 7 Internationellt MARKNADSNYTT 2016-06-05 Även denna vecka steg noteringarna för spannmål oljeväxter på Paris- och Chicagobörsen. Slutkurserna och förändringen mot föregående vecka blev: Vete

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Sälj inte ditt frö för billigt!

Sälj inte ditt frö för billigt! Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori: TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012

Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Danmarksresa med Lely 11-12 Januari 2012 Tack till alla som varit med på resan och bidrog till en lärorik och trevlig stämning! För att sammanfatta resan kommer lite kortfattad information om varje gård

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

MARKNADSNYTT 2016-05-29

MARKNADSNYTT 2016-05-29 Sida 1 av 7 Internationellt MARKNADSNYTT 2016-05-29 Den gångna veckan har fortsatt som tidigare med ganska stora rörelser på Paris- och Chicagobörsens spannmåls-och oljeväxtnoteringar. Det summerade resultatet

Läs mer

Hur föds svenska fullblod upp?

Hur föds svenska fullblod upp? Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

MARKNADSNYTT 2016-02-21

MARKNADSNYTT 2016-02-21 Sida 1 av 7 Internationellt MARKNADSNYTT 2016-02-21 Den gångna veckans utfall på Paris- och Chicagobörsens spannmåls- och oljeväxtnoteringar visar en fortsatt nedgång på Paris men en uppgång på Chicago

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Ekospannmålens kvalitet Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Raisio Abp Företagspresentation Augusti 2013 Raisio-koncernen Verksamhet i 9 länder, huvudkontor i Reso Produktion på 15 orter i 4 länder

Läs mer

Okunskap och myter om bröd

Okunskap och myter om bröd Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket Given i

Läs mer

Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål

Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål Pris turbulens och ekologisk S/D ekopremie Efterfrågan/utbud (S/D) avgör priset Liten tillgång driver

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

FÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal.

FÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal. FÄRGSTARKA ÅR BECKERS. Det finns inga färgbutiker i Sverige. Det konstaterar Carl Wilhelm Becker när han kommer hit som resande försäljare för tyska färgfabriker och handelshus. TEXT BENGT CARLSSON BILD

Läs mer

Studieresa med inriktning Närodlat/Ekologiskt & Gårdsbutik till södra Tyskland Bayern, september 2012

Studieresa med inriktning Närodlat/Ekologiskt & Gårdsbutik till södra Tyskland Bayern, september 2012 Västernorrlandsgården är varumärket för god och smakrik mat av hög kvalitet från Västernorrland. Smakstart är projektet som ökar lönsamhet, utbud och efterfrågan av lokala råvaror och förädlade livsmedel.

Läs mer

FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA

FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA Allmänna fraser Inledning Om kunden är hos dig: Välkomna (hit) till XXY (företagets/avdelningens/enhetens namn). Jag önskar er välkomna hit till XXY. Ni är hjärtligt

Läs mer

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

FODER i ekologisk produktion

FODER i ekologisk produktion FODER i ekologisk produktion Foton: Dan-Axel Danielsson Jordbruksinformation 12 2016 1 2 I denna skrift tar vi upp de vanligaste fodermedlen i ekologisk produktion. För varje foder beskriver vi innehåll,

Läs mer

DeLaval Optimat II spara tid och skär ner på din största utgift

DeLaval Optimat II spara tid och skär ner på din största utgift spara tid och skär ner på din största utgift Se utfodringen som en möjlighet DeLaval Optimat är ett utfodringssystem som kommer att minska din arbetsbörda med timmar varje dag. Det kommer också ge dig

Läs mer

VI VET ÄVEN, ATT KOSTNADSTRYCKET PÅ VÄXTHUSNÄRINGEN ÖKAT ENORMT, SAMTIDIGT SOM KRAVENA PÅ UTSLÄPPSKVOTER I OLIKA FORMER KOMMER ATT STIGA.

VI VET ÄVEN, ATT KOSTNADSTRYCKET PÅ VÄXTHUSNÄRINGEN ÖKAT ENORMT, SAMTIDIGT SOM KRAVENA PÅ UTSLÄPPSKVOTER I OLIKA FORMER KOMMER ATT STIGA. 1/5 Växthusodlarnas sommarfest i Närpes den 5. juni 2008 Bästa växthusodlare, bästa företagare mina damer och herrar NÄR HÅKAN WESTERMARK RINGDE MIG OCH FRÅGADE OM JAG KUNDE STÄLLA UPP OCH SÄGA NÅGRA ORD

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Vi som älskar öppna landskap

Vi som älskar öppna landskap Vi som älskar öppna landskap Skånemejerier så mycket mer Du känner till Skånemejerier som en leverantör av ett brett utbud av goda skånska mejeriprodukter, goda juicer från Bravo och smakrika ostar såsom

Läs mer

Teknik för etablering av vall

Teknik för etablering av vall Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006

GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 med siktet på en hållbar utveckling EN TTI IDNING UTTGI IVEN AV LLUDVI IKA KOMMUNS REFFERENSGRUPP FFÖR KOSTT OCH EKOLLOGI ISKA VAROR GRUNDAD 2006 NR 3 DECEMBER 2006 Ludvika nionde bästa kommun i landet

Läs mer

G O DA N Y T T I G A VAC K R A

G O DA N Y T T I G A VAC K R A GODA NYTTIGA VACKRA Mariannes morötter kan vara gula, lila, röda, vita eller orange. I sortimentet fi nns en mångfald av färger, smaker och egenskaper. Du kan prova en knaprig, smakrik orange, en mild

Läs mer

Tillväxtreglering utan kemikalier

Tillväxtreglering utan kemikalier Utgivningsdatum 2015-03-01 Tillväxtreglering utan kemikalier En stor del, av de kemikalier som används i konventionell krukväxtodling är retarderingsmedel. I en normal odling står retarderingsmedlena för

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Nyhetsbrev 8 2014 Landsbygden Information från Näringslivsenheten och Enheten för jordbrukarstöd och veterinär Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra? Länsstyrelsen får en hel del telefonsamtal

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen

Det goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Text Tarja Koistinen, Leena Ahola, Östra Finlands universitet, och Jaakko Mononen, Östra Finlands universitet, MTT. Foto Tarja Koistinen

Text Tarja Koistinen, Leena Ahola, Östra Finlands universitet, och Jaakko Mononen, Östra Finlands universitet, MTT. Foto Tarja Koistinen Det har framkommit rätt stora skillnader i finnsjubbarnas karaktär på olika farmer. Vissa farmer har avelsmässigt satsat på karaktären. Tack vare detta är djuren lätta att hantera t.o.m. med bara händer.

Läs mer

Energikollen modul 21C

Energikollen modul 21C Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde

Läs mer

Miljötips till Mammor och Pappor

Miljötips till Mammor och Pappor det är MIN framtid vi pratar om! Miljötips till Mammor och Pappor Till läsaren Dagens samhälle vill se redan ett nyfött barn som en konsument. Trendiga föräldratidningar informerar oss om nya och bättre

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Åker igenom samtliga sträckor, men finner till vår besvikeslse att det inte finns speciellt mycket sevärt på denna tävling, fastnade för en vänster

Åker igenom samtliga sträckor, men finner till vår besvikeslse att det inte finns speciellt mycket sevärt på denna tävling, fastnade för en vänster Så var det då dags att för första gången sammanfatta händelserna för en rallyfantast, s k gam, detta utspelade sig under en helg och beskriver många tankar och känslor upplevda under en och samma helg...

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt

Läs mer

Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii

Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii Klimat 1I: Kan vi gömma oss? På 3 i minuter hinner du läsa eller skumma hela det här mailet. Gör det nu. ii Kan vi rädda oss själva och vår familj om temperaturen stiger så att samhället bryter samman?

Läs mer

Med OmniSound ut i världen

Med OmniSound ut i världen Med OmniSound ut i världen Ericsson Screenphone med ljudteknik från Konftel. Den snabba digitala utvecklingen, ytmonteringstekniken och de ständigt krympande IC-kretsarna skapade under 1990-talet en boom

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Limousin á la carte Produktionssätt

Limousin á la carte Produktionssätt 1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50

Läs mer