BEREDSKAPSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN I HÄRNÖSANDS KOMMUN

Transkript

1 BEREDSKAPSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN I HÄRNÖSANDS KOMMUN Ingrid Fagerström

2 2 PLANLÄGGNINGEN... 4 Syfte... 4 Författningsunderlag... 4 Förutsättningar... 5 SOCIALFÖRVALTNINGEN... 6 Allmänt... 6 Personal... 7 Planläggning... 8 Psykosocialt omhändertagande POSOM KONSEKVENSBESKRIVNING Hur påverkas verksamheten/verksamheterna? Konsekvenser för särskilda boenden Konsekvenser för hemtjänst Konsekvenser för individ och familjeomsorgen (IFO) Konsekvenser för Stöd och biståndsenheten Konsekvenser för Omsorg om funktionshindrade Mål som blir svåra eller omöjliga att uppnå Miniminivå som behöver upprätthållas Kritiska verksamheter Kritiska funktioner Beroenden för att de kritiska funktionerna ska kunna upprätthållas.. 14 Prioriterade verksamheter Äldreomsorgen IFO Risk- och sårbarhetsanalys vid Pandemi Scenario Geografiskt områdesansvar Förmåga Beroenden av nedanstående aktörer för att hantera händelsen: Konsekvenser Stärkt hanteringsförmåga Effekter på ordinarie verksamhet Konsekvenser för omsorg om funktionshindrad... 19

3 3 Konsekvenser för äldreomsorgen Konsekvenser för individ och familjeomsorgen (IFO) Konsekvenser för stöd- och biståndsenheten Hantering av händelsen Kritiska funktioner Andra funktioner som måste kunna upprätthållas vid en pandemi Beroenden Verksamhetsansvar ÅTGÄRDSPLAN VID PANDEMI Bilagor... 24

4 4 PLANLÄGGNINGEN Syfte Syftet med planläggningen är att skapa förutsättningar för kommunen att under höjd beredskap bedriva den vård och omsorgsverksamhet som åvilar kommunen enligt lagar och förordningar. Författningsunderlag Från den 1 september 2006 gäller den nya lagen (2 006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser 1 i fredstid och höjd beredskap (tillhörande förordning 2006:637) Lagen syftar till att minska sårbarheten i verksamheterna och att få en god förmåga att hantera krissituationer i fred samt att även få en grundläggande förmåga i civilt försvar. I lagen framgår att en plan skall fastställas för hur man ska hantera extraordinära händelser. En lägsta godtagbar nivå måste alltid kunna upprätthållas för förutbestämd del av den normala verksamheten. Risk och sårbarhetsanalyser skall göras och utbildning och övning skall ges regelbundet. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd, (SOSFS 2005:13 (M) om organisation av hälso- och sjukvården i krig. Författningar som reglerar kommunens ansvar för äldre och handikappomsorg är socialtjänstlagen (SoL)(1980:620), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)(1993:387) 1 Med extraordinär händelse avses enligt lagen (2 006:544) en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting.

5 5 samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL)(1982:763) omarbetad 1992:567. Förutsättningar Planläggningen utgår från socialförvaltningens verksamheter och personalstatus i januari Framtida kriser kan inte förutses och det är därför, vilket understryks i regeringens anvisningar, av stor betydelse med ett flexibelt synsätt såväl i beredskapsplaneringen som i valet av åtgärder för beredskap, uthållighet och omställningsförmåga. Tre grundläggande principer vilka skall följas är Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet undernormala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under svåra samhällsstörningar eller vid extraordinära händelser. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt det är möjligt ska vara densamma såväl under normala förhållanden som under samhällsstörning eller extraordinär händelse. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.

6 6 SOCIALFÖRVALTNINGEN Allmänt verksamhet omfattar äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade samt individ och familjeomsorg. har 858,79 årsarbetare fördelat på 946 anställda. Information beträffande verksamheter, organisation, personal, lokaler samt övrigt för verksamheten väsentliga förhållanden presenteras i bilagorna. s uppgifter under höjd beredskap är i princip de samma som i fred. Socialtjänsten skall vid kriser och vid höjd beredskap medverka till att de grundläggande livsbetingelserna för samtliga civilpersoner som vistas inom kommunen tryggas även i situationer då kraftigt ökade krav uppkommit på grund av händelser av katastrofkaraktär. Vid höjd beredskap måste verksamheten koncentreras till de då mest angelägna uppgifterna blev kommunen via den så kallade Ädelreformen skyldig att bedriva hälso- och sjukvård i de särskilda boendeformerna och i dagverksamheter. I Härnösands kommun omfattar hälsooch sjukvårdsansvaret även den hemsjukvård som bedrivs i ordinärt boende. I kommunen finns en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården utövas av socialnämnden. Kommunens ansvar för beredskapsplanläggningen omfattar samtliga ålderpensionärer i kommunen oavsett om de under

7 7 normala förhållanden har någon form av service eller bistånd. Samma ansvar gäller för personer som har någon form av funktionsnedsättning. Ansvaret gäller såväl skyddsaspekter som behov av socialtjänstens bistånd. får särskild betydelse när det gäller att tillgodose vårdbehovet för personer som av olika skäl inte kan beredas vård på akutsjukhus. Personal Kommunen är skyldig att för verksamhet som måste fortlöpa under höjd beredskap genomföra och aktuellhålla en planläggning av personal. Planläggningen skall genomföras i den omfattning och enligt den nivå som bedöms erforderlig för att verksamheten skall kunna fortlöpa under höjd beredskap. Personal som tillhör kategorin hälso- och sjukvårdspersonal har tjänsteplikt vid krig eller krigsfara och är dessutom skyldig att utbildas i fred för sådan tjänstgöring. Anställda inom landsting eller kommun (=sjukvårdshuvudmän) skall fortsätta att tjänstgöra på fredsarbetsplatsen till dess att arbetsgivaren meddelar annat. Socialstyrelsen är funktionsansvarig myndighet för den civila hälso- och sjukvården och registrerar all hälso- och sjukvårdspersonal i det sk INTEGER-registret. Till sådan personal hänförs socialförvaltningens sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal med undersköterskekompetens. Inom Härnösands kommun är flertalet av de uppräknade yrkesgrupperna disponibla för arbete inom socialnämndens ansvarsområde vid höjd beredskap. Värnpliktig hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms oundgänglig vid höjd beredskap kan efter framställan om dispositionsrätt via socialstyrelsen krigsplaceras hos kommunen. Motsvarande framställning kan göras för icke värnpliktig hälsooch sjukvårdspersonal som krigsplaceras på andra uppgifter inom totalförsvaret.

8 8 Socialstyrelsen ansvarar för utskick av krigsplaceringsmeddelanden och identitetskort till kategorin hälso- och sjukvårdspersonal, vilka inte är placerade vid sin ordinarie arbetsplats. Planläggning För socialförvaltningens verksamheter gäller att fredstida organisationen bör bibehållas i så stor utsträckning som möjligt beträffande ledningen för de olika verksamheterna. En strävan bör också vara att behålla samma personal inom administrationen och på fältet. Förvaltningen och dess ledning är placerade i Nämdhuset, Norra Kyrkogatan 2. Kommunens ledningsplats finns i Rådhuset och ledningsplatsen har reservkraft så ledningsarbetet kan fungera även om elkraften faller bort. I Härnösands kommun ligger de flesta av socialförvaltningens verksamheter inom riskområdet. Vid behov kan omflyttning av verksamheten ske till lokaler utanför riskområdet. Lokalbehoven kan i första hand tillgodoses via en förtätning i socialförvaltningens boenden. I händelse av elavbrott och med tanke på jour och nattservice, hissar och trygghetslarm har elcentraler anpassats i ett antal av de socialförvaltningens boenden för att möjliggöra anslutning till mobilt reservkraftaggregat. Kommunens ledningsgrupp vid höjd beredskap ansvarar för var reservkraftaggregaten placeras. s boenden för äldre har högsta prioriteringsgrad. Nödvändiga transporter kan till en viss del ske med hjälp av det företag som socialförvaltningen har avtal med gällande färdtjänst

9 9 med specialfordon. Vid behov av ytterligare fordon kontaktas Trafikenheten vilken är ansvarig för transporter. En kartläggning av äldre och funktionshindrades bostadsadresser samt aktuella hjälpbehov kan göras bl a med hjälp av personuppgifter och statistik som finns tillgängliga i socialförvaltningens datasystem vård och omsorgssystemet samt LSS-systemet. Den slutgiltiga bedömningen gällande varje persons behov av insatser måste dock göras av personalen i de olika verksamheterna. En översiktlig bedömning kan göras via GIS systemet där antalet personer som kan komma i fråga för omflyttning på grund av svårigheter att själva söka skydd framgår. Det bör påpekas att personer som i fredstid inte erhåller något bistånd kan vara av behov av detta i en krissituation. Insatserna från socialförvaltningen och hälso- och sjukvården särskilt primärvården måsta samordnas vid kriser och krig. De fredstida lednings- och samordningsformerna mellan kommun och landsting bör bibehållas. Under höjd beredskap kommer en betydande utskrivning att ske från akutsjukvården och hela denna grupp kommer troligen att ha behov av vård och omsorg. s uppgifter under höjd beredskap innebär att hela organisationen tas i anspråk. Disponibilitetskontroll har skett för förvaltningens nyckelpersoner. Endast ett fåtal har annan placering vid höjd beredskap En kraftig majoritet av förvaltningens anställda är kvinnor, varför antalet krigsplacerade inom annan verksamhet inte kommer att ha någon avgörande betydelse för att kunna bedriva verksamheten som planerat. Bedömningen är att förvaltningens uppgifter kommer att kunna lösas med disponibel personal under förutsättning att nödvändiga verksamheter prioriteras, arbetstider förlängs över lag och att deltidsanställda i betydande utsträckning övergår till att arbeta heltid.

10 10 Psykosocialt omhändertagande POSOM har ansvar för psykiskt- och socialt omhändertagande (POSOM) inom kommunen. Målet för det psykiska - och sociala omhändertagandet är att försöka förebygga den psykiska ohälsa som kan bli resultatet av en traumatisk händelse. För att hantera stora katastrofer finns en särskild POSOM ledningsgrupp. I POSOM gruppen ingår representanter från socialförvaltningen, Svenska kyrkan, frikyrkorna, Röda Korset, polisen, räddningstjänsten m fl. KONSEKVENSBESKRIVNING Hur påverkas verksamheten/verksamheterna? Äldreomsorgen och omsorg om funktionshindrade bedöms få de största och svåraste konsekvenserna. Särskilda boenden, gruppbostäder och hemtjänst drabbas hårdast. Individ och familjeomsorgen påverkas inte i lika stor grad. Drabbas Skolförvaltningen så att förskolor och skolor kommer att stängas ger det effekter inom s verksamheter. Konsekvenser för särskilda boenden Personalbrist - alla uppgifter kan inte uträttas Bristande tillsyn kan leda till ökad oro på demensboendena Risk att någon avviker från boendet Volontärer och anhöriga kommer troligen att stanna hemma Risk att mediciner tar slut (Landstingets ansvar) Risk att diagnoser inte kan ställas

11 11 Konsekvenser för hemtjänst Personalbrist - alla uppgifter kan inte uträttas Fler kan behöva hjälp i hemmet, ökat behov av tillsyn samt att nya vårdtagare kan tillkomma. Ökat behov av korttidsboende Anhörigvårdare blir sjuka och kan inte ta hand om anhöriga, stor andel anhörigvårdare inom hemtjänsten. Risk att inte hinna med vårdtagare i den utsträckning de behöver, kan leda till olika typer av skador och lidande t ex liggsår, trycksår eller annat lidande om de får sitta för länge Konsekvenser för individ och familjeomsorgen (IFO) Ensamkommande flyktingbarn Det finns två institutioner med totalt 32 platser för ensamkommande flyktingbarn. Vissa kan vara relativt nyanlända och ha dåligt hälsotillstånd. Bedömningen är att ungdomarna klarar sig bra även med färre antal personal under en viss tid. Konsekvenserna för verksamheten och ungdomarna bör därför inte bli så stora. Bogården hem för barn & föräldrar Mindre personal under en viss tid, men det bör inte leda till större konsekvenser. Kompetensen kan sjunka. Försörjningsstöd Det finns reservrutiner så ekonomiskt stöd kan beviljas och utbetalas även vid mindre personal. Delegation och ordinarie rutiner måste dock förändras.

12 12 Myndighetsutövning gällande barn som far illa. Begränsad myndighetsutövning p g a personalbrist. Myndighetsutövning som måste prioriteras är - Vård av barn och unga - Vård av personer med fortgående missbruk - Alkoholtillstånd och familjerådgivning upphör. Ingen backup eftersom verksamheten kräver specialistkompetens. Konsekvenser för Stöd och biståndsenheten Biståndsbedömning kan inte ske enligt ordinarie rutiner. Förenklat förfarande krävs mer generella bistånd tillämpas Biståndshandläggarna kan bli aktuella för att bistå enhetschefer Konsekvenser för Omsorg om funktionshindrade Ökat behov av trygghetstillsyn (Stort behov av tillsyn även i normalfall, många förmår sig inte själva att laga mat och vissa kan inte äta själv.) Ökat personalbehov eftersom personer kommer att vistas hemma i sina gruppbostäder Transporter mellan boenden minskar för att hindra smittspridning Ökad oro bland omsorgstagare med anledning av att ny personal och många vikarier kommer att finnas i verksamheterna. Händelsen bedöms leda till svårigheter att uppnå verksamhetsansvaret med bibehållen kvalité men man bör dock klara det grundläggande i verksamheterna. Verksamhetsmålen kommer däremot inte att kunna upprätthållas.

13 13 Mål som blir svåra eller omöjliga att uppnå - Kontinuitet - Självbestämmande Miniminivå som behöver upprätthållas I första hand måste äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade fungera eftersom dessa personer inte klarar sin dagliga livsföring på egen hand. Individ och familjeomsorgen kommer i andra hand då de berörda oftast har egen förmåga att klara sin dagliga livsföring. Viktigt att bibehålla förtroendet från våra brukare och allmänheten och att förmedla trygghet till de personer som är beroende av våra verksamheter. Vid en krissituation kommer behovet av våra tjänster att öka eftersom även anhöriga kommer att drabbas. Kritiska verksamheter Äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade. Med kritiska verksamheter avser vi de verksamheter som måste fungera eller som ställer speciella krav vid en krissituation. Kritiska funktioner Med kritiska funktioner avses de absolut nödvändigaste omvårdnaden som behöver tillgodoses hos brukarna d v s Mat Hygien

14 14 Tillsyn Medicinering Personal Information Andra funktioner som måste kunna upprätthållas - verksamhets- och/eller krisledning. Beroenden för att de kritiska funktionerna ska kunna upprätthållas - Apoteket, inga avtal finns i dagsläget - Förråden på boendena mycket begränsade och kommer inte att räcka vid en krissituation - Apotekens förrådshållning kan vara bristfällig - Sjukvårdspersonal och en fungerande sjukvårdsorganisation - Läkare (behövs för att ställa diagnoser) - Laboratorieverksamheten på landstinget - Navet för att kunna leverera färdiglagad mat sk matdistribution. Lägsta möjliga nivå som verksamheten kan bedrivas på Äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade. o Mat o Hygien o Tillsyn o Sjukvård och medicinering o Information

15 15 Myndighetsutövning som måste fortgå: o Säkerställa att barn och unga inte far illa o Lagen om vård av missbrukare Ledning för berörda verksamheter Prioriterade verksamheter Äldreomsorgen Mat Medicin Hygien Tillsyn Ledning Första åtgärd är att minimera verksamheterna till så kallad sommarverksamhet Boende för dementa samt omsorgens gruppbostäder bör prioriteras eftersom de boende inom dessa enheter kräver mycket tillsyn. IFO Myndighetsutövning gällande Barn och unga LVU (Lagen om vård av unga) samt tvångsvård enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare).

16 16 Risk- och sårbarhetsanalys vid Pandemi Scenario Analysen är gjord utifrån den nya influensan A (H1N1) med rådande information angående tillgång till vaccin och antivirala medel. Analysen utgår från tre olika nivåer beräknade på hur många av förvaltningens medarbetare som insjuknar Nivå 1 = 10 % av medarbetarna insjuknar Nivå 2 = 20 % av medarbetarna insjuknar Nivå 3 = 30 % av medarbetarna insjuknar De som insjuknat beräknas vara frånvarande minst fem arbetsdagar. Influensavaccin beräknas finnas att tillgå innan influensan nått sin kulmen. Antivirala medel finns att tillgå i begränsad omfattning, främst till riskgrupper och eventuellt till prioriterade samhällsviktiga funktioner. Centrala myndigheter bedömer att influensan kan börja klinga av när ca 30 % av befolkningen har vaccinerats. Omvårdnadspersonal är en prioriterad grupp som ska erbjudas vaccin i tidigt skede. 1-2 veckor efter första vaccindosen beräknas den enskilde ha ett 40 % skydd mot influensan. Detta skulle kunna innebära att nivå 2 och nivå 3 inte blir aktuella. När personalen fått andra dosen av vaccin beräknas skyddet vara mellan % för den enskilde. Konsekvensbedömningarna utgår från att 30 % av personal är frånvarande på grund av att de blir sjuka eller stannar hemma från arbetet på grund av

17 17 vård av anhörig och att 30 % av brukarna blir sjuka. Sannolikheten att sjukfrånvaron ska bli så stor bedöms dock liten med tanke på insatta åtgärder i form av information om hur smitta kan undvikas samt om vaccineringen kommer igång enligt plan. Sannolikheten att 30% av brukarna blir sjuka samtidigt bedöms också låg eftersom främst yngre människor insjuknat av influensan. Geografiskt områdesansvar Förmåga s sammantagna förmåga för händelsen bedöms som hög. Uppgifter som hanteras bra respektive mindre bra: - Vaccinationskampanjen beräknas fungera väl inom förvaltningens ansvarsområde med vaccination av socialtjänstens hälso- och sjukvårdspersonal. - Nivå 2 och uppåt innebär stora konsekvenser för ordinarie verksamhet. Serviceinsatser minskas och bara basal omvårdnad, mediciner och mat kan erbjudas. Beroenden av nedanstående aktörer för att hantera händelsen: - Övriga förvaltningar - Produktionskök Navet - Skolan samt skolhälsovården - LandstingetVästernorrland - Samhall - Kyrkan - Begravningsbyrå - Trafikenheten - Centrala beredskapsfunktioner i kommunen - Informationsavdelningen - I första hand beroende av hjälp med personalresurser samt samordning av resurser. Upprättade nätverk finns med landstinget.

18 18 Avtal om tillgång till personalresurser via andra aktörer saknas. Däremot finns avtal med landstinget för hantering av avlidna. Konsekvenser De områden som beräknas få störst problem är äldreomsorgen samt hälso- och sjukvård som kommer att mötas av en stor belastning samtidigt som verksamheterna kommer att ha mindre personal än normalt. De största konsekvenserna för socialförvaltningen bedöms vara ett ökat vårdbehov samt ekonomiska konsekvenser för förvaltningen, främst i form av ökade vikariekostnader och kostnader för sjukfrånvaro. Däremot bedöms konsekvenserna bli begränsade för liv och hälsa då influensan ser ut att vara mildare än en vanlig säsongsinfluensa. Hjälpbehoven kan bli mycket stora om 30 % av brukarna smittas. Cirka 600 personer har trygghetslarm och har alltså ett beskrivet behov av stöd om de skulle bli sjuka eller otrygga under pandemin. Om 30 % av dessa behöver stöd som de vanligtvis inte har så utökas antalet besök på en dag med 180 stycken, vilket är ett mycket stort antal. Konsekvenserna för liv och hälsa bedöms bli måttliga eftersom dödligheten i nuläget är lägre än vanlig säsongsinfluensa och eftersom erfarenheter från södra halvklotet har visat att symptomen varit lindrigare av A (H1N1) än vanlig säsongsinfluensa. Ett fåtal har blivit svårt sjuka. Det är dock osäkert hur influensan utvecklar sig. Stärkt hanteringsförmåga Det som ses som mest angeläget för att stärka hanteringsförmågan är en stärkt ledningsstruktur och tydlig uppgiftsfördelning mellan verksamheter. Genom att sammankalla kommunens krisledningsstab kan samverkan och samordningen öka inom kommunen. Det behövs också mer dialog och samverkan och med övriga aktörer exempelvis Röda korset, kyrkan m fl. Undersöka hur ett signalsystem kan upprättas inom kommunen för att i tidigt skede få indikation om hur stor sjukfrånvaron är på förvaltningarna samt inom skola och boenden. Genom tidig information om ökad frånvaro kan verksamheter förbereda eller sätta in åtgärder för att minska

19 19 konsekvenserna för verksamheten. Kommunens centrala krisledningsstab kan i tidigt skede sammankallas för samverkan mellan verksamheter. Effekter på ordinarie verksamhet Äldreomsorgen och omsorg om funktionshindrade får de svåraste konsekvenserna. Boenden och hemtjänst drabbas hårdast. Individ och familjeomsorgen påverkas inte i lika stor grad. Konsekvenser för omsorg om funktionshindrad - Ökat behov av trygghetstillsyn - Ökat personalbehov - De som arbetar på dagverksamheter kanske måste arbeta på boenden - Transporter mellan boenden minskar - Ökad oro bland omsorgstagare pga. ny personal och många vikarier Konsekvenser för äldreomsorgen Särskilda boenden - Personalbrist - Alla uppgifter kan inte uträttas - Risk att mediciner tar slut - Risk att diagnoser inte kan ställas - Bristande tillsyn kan leda till ökad oro på demensboendena - Volontärer och anhöriga kommer troligen att stanna hemma - Risk att någon avviker

20 20 Hemtjänst - Personalbrist - Ökat behov av tillsyn för sjuka i ordinärt boende - Fler kan behöva hjälp i hemmet och nya brukare kan tillkomma. - Ökat behov av korttidsboende - Anhörigvårdare blir sjuka och kan inte ta hand om anhöriga, stor andel anhörigvårdare inom hemtjänsten. - Risk att inte hinna med vårdtagare i den utsträckning de behöver, kan leda till olika typer av skador och lidande exempelvis liggsår, trycksår eller annat lidande om de t ex får sitta för länge Konsekvenser för individ och familjeomsorgen (IFO) - Den verksamhet inom IFO som bedöms får största konsekvenserna är myndighetsutövning gällande barn som far illa. - Begränsad myndighetsutövning pga. personalbrist. Myndighetsutövning som måste prioriteras är Vård av barn och unga Vård av personer med fortgående missbruk. - Alkoholtillstånd och familjerådgivning upphör. Ingen backup eftersom verksamheten kräver specialistkompetens. Konsekvenser för stöd- och biståndsenheten Biståndsbedömning kan inte ske enligt ordinarie rutiner. Förenklat förfarande krävs.

21 21 Hantering av händelsen s ledningsgrupp beslutar om och leder förvaltningsarbetet. I denna ingår programområdeschefer samt Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) med ansvar för rutiner beträffande hälsooch sjukvård i kommunen. I första hand måste äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade fungera för de personer som inte klarar sin dagliga livsföring på egen hand. Verksamheter som bör prioriteras är demensboendena och omsorgens gruppbostäder där de boende kräver mycket tillsyn bör prioriteras. Individ och familjeomsorgen kommer i andra hand då de berörda oftast har egen förmåga att klara sin dagliga livsföring. Myndighetsutövning som måste fortgå: - Säkerställa att barn och unga inte far illa enligt LVU ( Lagen om vård av unga) - Tvångsvård enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare). Kritiska funktioner Med kritiska funktioner avses de absolut nödvändiga insatser som behövs och som brukare har behov av: - mat - hygien - tillsyn - medicinering - personal - information Andra funktioner som måste kunna upprätthållas vid en pandemi - verksamhets- och/eller krisledning.

22 22 Beroenden Beroenden (för att de kritiska funktionerna ska kunna upprätthållas): - Apoteket där inga avtal finns idag (oklart vilket samhällsuppdrag de nya privata apoteken får) Medicinförråden på boendena är mycket begränsade och kommer inte att räcka till vid en pandemi. - Apotekens förrådshållning kan också vara bristfällig vid pandemi - Sjukvårdspersonal och en fungerande sjukvårdsorganisation - sköterskor - läkare (behövs för att ställa diagnoser) - Laboratorieverksamheten på landstinget - Navet för matdistribution. Verksamhetsansvar Händelsen bedöms leda till svårigheter att uppnå verksamhetsansvaret med bibehållen kvalitet. Verksamhetsmålen kommer inte att kunna upprätthållas

23 23 ÅTGÄRDSPLAN VID PANDEMI NIVÅ 1 10 % sjukfrånvaro Programområdesnivå Upphöra med möten som ej rör pandemi och verksamhetsledning samt upphöra med deltagande i utbildningar Första nivåprioritering av serviceinsatser Personalsamordning planeras sommarverksamhet Restriktioner införs beträffande semester/komp/flextid Besöksrestriktioner inom särskilt boende/gruppbostad Biståndshandläggning på sjukhus enligt ordinarie rutiner Förenklad biståndshandläggning via telefon gällande utökningar av omvårdnadsinsatser Förenklad biståndshandläggning via hembesök gällande nya brukare som har behov av omvårdnadsinsatser NIVÅ 2 20 % sjukfrånvaro Samarbete mellan programområdena Beslut i ledningsgrupp om stängning/förändring av verksamheter t ex daglig verksamhet/växelvård Flytta in särskilt krävande hemsjukvårdspersoner till Södergården Utöka antalet platser på Södergården Herrgårn stängs och kan användas för 3-4 personer som har individstöd och som behöver boende/tillsyn Bilpool till /använda egna bilar Beordring av personal sambandscentral upprättas

24 24 Enbart basal omvårdnad bedrivs Anhörig och närståendestöd bedrivs i hemmen istället för på Gula Villan NIVÅ 3 30 % sjukfrånvaro Samarbete mellan förvaltningarna Hjälp mellan förvaltningarna och prioriteringar av verksamheter Behov av samhällets övriga resurser t ex kyrkan och Röda Korset. Bilagor Bil 1 s boenden 2010 Bil 2: Övriga verksamheter Bil 3: Organisationsskiss Bil 4: Nyckelpersoner inom förvaltningen Bil 5: Åtgärdskalender Bil 6: Krisberedskap i Socialtjänsten Härnösand

25 s boenden 2012 Bilaga 1 Särskilt boende, gruppboende Namn Adress Antal boende Antal personal Anmärkning Härnögården Brännav Ädelhem Ädelhem avd1a och 1b Volontärv Volontärv Koltrasten Koltrastv Högsjögården Hälledalsv Brunnegården Stigsjö, Brunne6310 Ugglan Artillerig Carema Älandsgården Nämdemansv 3A Carema Korttidsenhet Korttidsenheten Brännav Servicehus (antal lägenheter) Solbrännan Brännav 67 4 (Hemtjänst) Dalsbo Hälledalsv 53 3 (Hemtjänst) Torsvik Beckhusg 6 2 (Hemtjänst)

26 Omsorg om funktionshindrade Gruppbostad vuxen/servicebostad vuxen Bergsstigen Bergsstigen Utsiktsvägen Utsiktsv Talgoxevägen Talgoxev Beckhusgatan Beckhusg Nattviksgatan Nattviksg Östanbäcken Östanbäcksg Södra Vägen Södra Vägen Volontären 5-6 Volontärv Volontären 9-10 Volontären Pumpen Pumpbacksg Ludvig Nordström Eriksbergsgränd 6 A Pumpbacksgatan 3E Pumpbacksgatan 3 A Ludvig Nordströms gata 4B Eriksbergsgränd 6 A Pumpbacksgatan 3 E Pumpbacksgatan 3 A Tunnelplan 31 B Tunnelplan 31 B 8 5 Pumpbacksgatan 3 B Pumpbacksgatan 3 B 3 4 Koltrastvägen139 Koltrastvägen

27 Sehlstedtsv 51 Sehlstedtsv / Boende barn och ungdom Eriksbergsgränd 6C Eriksbergs gränd 6 C 4 3 Eriksbergs gränd 12 Eriksbergs gränd Tunnelplan 11 Tunnelplan Norra Kyrkog 16 C Norra Kyrkog 16 C 4 3 Korttidsboende Gullvivan Kiörningsg Socialpsykiatri Källvägen Källvägen Aleris Vårstagatan Vårstag 9 A Vårstag 9 B Aleris Individ och familjeomsorg Bogården Gådeåv Semret Utmarksstigen A Tellus Södra vägen Reviderad

28 Bilaga 2 ÖVRIGA VERKSAMHETER INOM SOCIALFÖRVALTNINGEN En del av dessa verksamheter kommer att upphöra vid höjd beredskap. Förvaltningschefen fattar beslut om detta Verksamhet Anmärkning Ledsagarservice Kontaktperson Uppdragstagare Uppdragstagare Avlösarservice Korttidsvistelse Anhörigvårdare Objektanställda anhöriga Anhörigcenter Gula Villan Dagverksamheter/dagcenter Fotvård Matdistribution Heminstruktör för synskadade Hörselvårdsbiträden Trygghetslarm Lantbrevbärarservice Betalningsansvar Mobila teamet Villan Resursteam öppenvård

29 Bilaga 3 Beredskapsplan Förvaltningsorganisation socialförvaltningen Förvaltningschef Biståndsenhet (Beställare) MAS Kvalitetssamordnare Administrativ ledning Nämndsekreterare Bemanningsenhet Reception Systemförvaltning Administratörer Avgiftshandläggare Webb Entreprenad Projektledare SB Anhörigstöd HT OoF IFO Extern SB Extern Socialpsykiatri Extern HT 1(1)

30 Bilaga 4 NYCKELPERSONER INOM FÖRVALTNINGEN Ledningsgrupp för övergång till höjd beredskap Namn Funktion Tel arbete Mobil Agneta Nordström Ersättare: Tf Förvaltningschef Andreas Vikdahl Ersättare: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Britt Marie Lanerud Ersättare: Programområdeschef Äldreomsorg Karin Högberg Ersättare: Vik Programområdeschef Omsorg om funktionshindrade Lisbet Sander Ersättare: Programområdeschef Individ och familjeomsorg Berit Jonsson Ersättare: Programområdeschef för stöd- stab och administration Birgitta Nilsson Ersättare: Verksamhetschef Hälso- och sjukvård Förutsättningar i ett inledande skede Lokal för samling: Nämdhuset, Norra Kyrkogatan 2, plan 3 förvaltningschefens rum Tillgång till fast ansluten telefon via kommunens växel samt mobila telefoner finns. Radio för el och batteri finns. Vid behov kan bilradio användas i tjänstebil. Datorer i nätverk finns för skrivrutiner

31 Bilaga 5 ÅTGÄRDSKALENDER FÖR ÖVERGÅNG TILL HÖJD BEREDSKAP Katastrofgruppens uppgifter i ett inledande skede - Inhämta information om händelsens omfattning och varaktighet. - Besöka olycksplatsen om det behövs för att orientera sig om läget. - Ta ställning till vilken information som måste gå ut till personal, servicemottagare, anhöriga samt till allmänheten. - Vid händelse av begränsad omfattning t ex när endast ett boende berörs, ansvarar förvaltningschefen för den information som lämnas. - Vid akuta händelser tas i ett första skede kontakt med lokalradion. - Vid en händelse som omfattar stora delar av socialförvaltningens verksamhet skall kommunens informationsenhet anlitas. - För händelser som ger långvariga följder skall annons i lokalpress ske, information i lokalradion ges, flygblad inom berört område delas ut samt anslag på strategiska platser sättas upp. Uppdelning av arbetsuppgifter beroende på händelsernas art skall ske utifrån nedanstående: Åtgärd Sammankalla ledningsgrupp för höjd beredskap Upprätta kontakt med kommunledning och övriga förvaltningar för utbyte av information och vid behov av nödvändig hjälp t ex inkoppling av mobila reservkraftaggregat. Information till allmänheten Information till anhöriga Ansvarig Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Programområdeschef

32 Information till nyckelpersoner som ansvarar för att övrig berörd personal informeras. Programområdeschef Beslut om vilka verksamheter som skall prioriteras. Inventering om var funktionshindrade bor och deras behov av service eller evakuering. Kontroll av lokaler för verksamhet som skall prioriteras och evakueringslokaler samt anskaffande av nya om behov finns. Begära att ansvarig för kommunens personalplan utför disponibilitetskontroll av samtliga anställda inom socialförvaltningen Kontakt med frivilligorganisationer t ex Röda Korset och pensionärsorganisationer Förvaltningschef Programområdeschef Programområdeschef och Medicinskt ansvarig sjuksköterska Programområdeschef och Medicinskt ansvarig sjuksköterska Programområdeschef Kontakt med landstingets sjukvårdsorganisation för samarbete om sjukvårdsfrågor. Röda korsets civilsamariter tas upp i detta sammanhang. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Samordning av sjukvårdsmaterial Medicinska ansvarig sjuksköterska Kontakt med företag för specialfordon samt Trafikenheten angående transporter Programområdeschef Dokumentation av händelser och åtgärder Programområdeschefer med stöd av nämndssekreterare

33 Bilaga 6 Krisberedskap i Socialtjänsten i Härnösand SOCIAL BEREDSKAP Den sociala beredskapen omfattar barn och vuxna som kan antas fara illa och är i behov av akuta insatser från socialtjänsten. Social beredskap finns fredag kl och lördag kl Kontakt med den som har social beredskap sker via SOS Alarm 112. UTANFÖR SOCIAL BEREDSKAP Vid akuta situationer som berör enskilda individer, familjer eller andra händelser av allvarlig karaktär, som ovillkorligen påkallar beslut av myndigheten som inte kan avvaktas hänvisas till: Lisbet Sander (arb) , mobil Sol-Britt Höglund (arb) , mobil Helene Brändström (arb) , mobil Barbro Ekevärn (arb) , mobil KRISBEREDSKAP Vid olyckor, katastrofer och kriser av större omfattning som berör många människor i hela eller delar av kommunen kontakta omgående förvaltningschefen eller nästa person på ansvarslistan. Tf Förvaltningschef Agneta Nordström Tfn , mobil Programområdeschef administration, särskilt boende, anhörigcenter, larm, bemanningsenhet och nattpatrull Berit Jonsson Tfn , mobil Programområdeschef hemtjänst Britt-Marie Lanerud Tfn , mobil Tf Programområdeschef Omsorg om funktionshindrade, Karin Högberg Tfn , mobil Programområdeschef Individ- och familjeomsorg, Lisbet Sander Tfn , mobil Verksamhetschef Hälso- och sjukvård, Birgitta Nilsson Tfn , mobil Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, Andreas Vikdahl Tfn , mobil

34 SOCIALTJÄNSTENS BOENDEN INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Grupphemmet Semret Utmarksstigen 42 A Bogården hem för boende Gådeåvägen 9 Tellus Södra vägen 3B ÄLDREOMSORG Gruppboenden och servicehus Telefon Nattelefon Adress Koltrasten , -92, Koltrastvägen Ädelhem , -52, Volontärvägen Solbrännan Brännav Högsjögården Hälledalsvägen 53 Brunnegården Brunne 157 Ugglan* Artillerigatan 49 Älandsgården* Nämdemansv 3A Härnögården Brännavägen 67 *(Ugglan och Älandsgården drivs av Carema) Korttidsenhet Tel Kväll/helg Adress Korttidsenheten Brännavägen 67 Joursjuksköterska Nattpatrull , , OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Korttidshem, gruppboende och boende för barn och ungdom Bergsstigen Volontären Kiörningsg 20,Gullvivan Volontären Utsiktsvägen Pumpbacksgatan Talgoxevägen Ludvig Nordströmsg.4 B Eriksbergsgränd 6 A Källvägen* , Pumpbacksgatan 3 A Ädelhem Pumpbacksgatan 3 E Vårstagatan 9* , Becckhusgatan Eriksbergsgränd 6 C Nattviksgatan Eriksbergsgränd Östanbäcksgatan Tunnelplan 9 B Södra vägen Koltrastvägen Tunnelplan Norra Kyrkogatan 16 C *(Källvägen och Vårstagatan drivs av Aleris Omsorg) 2