SKOLVERKETS AKTUELLA ANALYSER Vad kostar de fristående grundskolorna? en studie om fristående grundskolor och kommunernas kostnader

Transkript

1 SKOLVERKETS AKTUELLA ANALYSER 2004 Vad kostar de fristående grundskolorna? en studie om fristående grundskolor och kommunernas kostnader

2 Vad kostar de fristående grundskolorna? en studie om fristående grundskolor och kommunernas kostnader

3 Innehåll Vad kostar de fristående grundskolorna?...7 Förord...7 Sammanfattning...8 Inledning...9 Varför finns det variationer mellan kommuner i genomsnittlig elevkostnad?...11 Empirisk analys...13 Finns det något samband mellan konkurrens och kommunens kostnader?...14 Finns det regionala skillnader?...17 Slutsatser...18 Noter...21 Referenser...22 Appendix A...23 Variabeldefinitioner...23 Appendix B...24 Appendix C...25 Appendix D...25 Regressionsanalys...25 Appendix E...26 Vad kostar de fristående grundskolorna? en studie om fristående grundskolor och kommunernas kostnader Utgiven av Skolverket Omslagsillustration: Rätt Grafiska AB Original: Rätt Grafiska AB Tryck: Alfa Print AB Upplaga: ex Beställingsnummer: 04:835

4 Vad kostar de fristående grundskolorna? Förord En av målsättningarna med de valfrihetsreformer som genomfördes inom skolväsendet under 1990-talet var att införa inslag av konkurrens i utbildningssystemet 1. Detta avsågs bidra till högre kvalitet och/eller lägre kostnader allmänt sett inom skolväsendet. Som ett led i denna förändring har de fristående skolorna i allt högre grad givits förutsättningar som liknar de kommunala skolornas. Denna rapport undersöker just sambandet mellan den ökande etableringen av fristående grundskolor och kommunens genomsnittliga kostnad per elev i grundskolan. På senare tid har två rapporter givits ut som har undersökt huruvida den ökande andelen elever i fristående grundskolor leder till ökade kostnader för kommunerna. Den första av dessa rapporter, utgiven av LO 2, hävdar att den ökande andelen elever i fristående grundskolor leder till ökade kostnader per elev och år i grundskolan. Denna slutsats baserar de på en empirisk studie över Sveriges kommuner under perioden Den andra studien, gjord av SNS välfärdspolitiska råd 3, finner inget samband. Denna slutsats baseras på i princip samma datamaterial som den tidigare studien. Då dessa två rapporter kommer fram till två helt olika slutsatser och då frågan om de fristående skolornas påverkan på skolsystemet är komplex, finner Skolverket det intressant att fortsätta undersöka frågan. Jesper Antelius vid Skolverkets enhet för nationell utvärdering har gjort analysen och skrivit rapporten i samarbete med Staffan Engström, Karin Wahlström, Gunnar Åsén och Hanna Österlund. Stockholm den 17 februari 2004 Staffan Lundh Avdelningschef Utredningsavdelningen Karin Wahlström Projektledare Enheten för nationell utvärdering FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER 7

5 Sammanfattning I denna rapport har vi studerat om den ökade andelen elever i fristående grundskolor har haft någon inverkan på den genomsnittliga kostnaden per elev för kommunerna under perioden Flera olika statistiska analysmetoder har tillämpats på ett datamaterial för alla Sveriges kommuner under perioden Då den regionala spridningen av antalet fristående grundskolor och andelen elever i dessa inte är jämt fördelat över riket, delas också datamaterialet upp och sambandet har analyserats separat för olika regioner. Många kommuner är kritiska till att fristående grundskolor etableras då dessa, enligt kommunens företrädare, för med sig ökade kostnader och en försvårad kommunal planering. Resultaten vi finner i vår empiriska analys tyder på att det finns ett samband mellan andelen elever i fristående grundskolor och den genomsnittliga elevkostnaden. Andelen elever i fristående grundskolor är högre i de kommuner som har en hög kostnad per elev. Huruvida en ökad andel elever i fristående grundskolor leder till ökade kostnader är dock inte entydigt. En ökad andel elever i fristående grundskolor kan leda till såväl minskade kostnader som ökade kostnader för kommunerna. De tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö har störst andel elever i fristående grundskolor. I dessa regioner har ökningen av elevantalet i fristående skolor lett till en ökning av kostnaden per elev. I övriga regioner har elevökningen i fristående skolor lett till en genomsnittlig minskning av kostnaden per elev. Sambandets riktning kan bero på kommunens inställning till och tolkning av bidragssystemet samt på den bakomliggande orsaken till etableringen av fristående skolor. Inledning Våren 1992 beslutade riksdagen att fristående grundskolor skulle ges rätt till bidrag från kommunerna från och med läsåret 1992/93 4. Kommunerna var då skyldiga att tilldela minst 85 procent av den genomsnittliga kostnaden per grundskoleelev till de fristående grundskolor som blivit godkända av Skolverket. Bestämmelserna kring de fristående skolornas rätt till bidrag har sedan ändrats flera gånger. Den senaste ändringen, gällande grundskolan, trädde i kraft från och med läsåret 1997/98. Enligt de nya reglerna ska en fristående grundskola som fått rätt till bidrag 5 nu få bidrag av elevens hemkommun på samma grunder som gäller vid tilldelning för kommunala skolor. I denna rapport görs en empirisk analys av perioden Under perioden har andelen elever i fristående grundskolor i hela riket ökat från ca 2 procent till drygt 5 procent. År 1995 fanns det fristående grundskolor i 100 av Sveriges då 288 kommuner, 2002 var motsvarande siffra 160 (av 289) kommuner 6. Detta ska ses mot bakgrund av att vi under samma period har haft en generell ökning av antalet skolpliktiga elever, från ca till ca (en ökning med 14 procent). Antalet grundskolor med kommunen som huvudman har varit i princip konstant under perioden, drygt skolor. Antalet fristående grundskolor har ökat med ca 300 under samma period och var år 2002 drygt stycken. Diagram 1. Antal elever i fristående grundskolor samt antal fristående grundskolor Antal skolor År Antal skolor Antal elever Antal elever Källa: Skolverket. 8 FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER 9

6 Det finns dock stora regionala skillnader vad gäller etableringen av fristående grundskolor och andelen elever i dessa. I storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö har etableringen varit störst och den största andelen elever i fristående grundskolor finns i de regionerna. Diagram 2. Andel i % Andel elever i fristående grundskolor, nationellt och regionalt Källa: Skolverket År Storstäder Större städer Industrikommuner Glesbygdskommuner Mindre övriga kommuner Förortskommuner Medelstora städer Landsbygdskommuner Större övriga kommuner Varför finns det variationer mellan kommuner i genomsnittlig elevkostnad? Skolverket har i en tidigare rapport studerat variationer i kostnaden per elev mellan kommuner 8. I den rapporten delas förklaringarna upp i två kategorier. De strukturella förklaringarna hänvisar till grundläggande faktorer och institutionella förhållanden i kommunen. Med detta menas ekonomiska, sociala, geografiska och demografiska förhållanden. Den andra kategorin, aktörsförklaringar, uppmärksammar enskilda personers, partiers eller organisationers motiv och handlande som förklaring. Resultaten från denna rapport visar att en betydande del av kostnadsvariationerna mellan kommuner kan hänföras till skillnader i strukturella faktorer. De fem variabler som förklarar mest i modellen är: Invånardistans, hög sådan kan indikera förhållanden som har haft betydelse för tilldelningen av statsbidrag, men kan även avspegla kostnader för skolskjuts. Andel barn med utlandsfödd förälder, hög sådan kan avspegla högre kostnader i och med undervisning i hemspråk och svenska som andra språk. Denna variabel var den enda socioekonomiska variabel som tycktes ha någon betydelse för elevkostnaden. Politisk majoritet, kommuner med socialistisk majoritet har högre kostnader i genomsnitt än kommuner med annan majoritet. Skolstorlek, då den genomsnittliga kostnaden per elev sjunker med en stigande produktionsvolym (stordriftsfördelar) verkar små skolor kostnadshöjande. Skattekraft, en hög sådan innebär som regel högre kostnader per elev. Det kan uttrycka den kommunala ekonomins betydelse för resurstilldelningen till skolan. Men hög skattekraft kan även samvariera med utbildningsnivån i kommunen och därmed ha ett positivt samband med elevkostnaden genom prioritering av resurser till skolan. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa faktorer när vi analyserar sambandet mellan andelen elever i fristående grundskolor och den genomsnittliga kostnaden per elev och år, och renodla effekter från den förra på den senare. I den analys som nu görs kommer variablerna att ingå. Det finns dock fler variabler som kan vara av betydelse. Vi inkluderar fyra ytterliggare variabler i analysen som vi tror kan samvariera med kommunens kostnader per elev 9. Dessa är: Andel elever som går i annan kommuns grundskola. Denna variabel antas fånga upp mer generella effekter av valfrihetsreformerna t ex. att även kommuner kan konkurrera med varandra om elever. Lärartätheten, lärarlönerna är en stor utgiftspost för skolan och det är 10 FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER 11

7 rimligt att anta att konkurrensen om lärarna har ökat i och med etableringarna av fristående skolor. Men det kan även tänkas att denna variabel avspeglar prioriteringar av resurser till skolan. Andel nettoinflyttade barn/ungdomar i skolpliktig ålder. Motivet till denna variabel är att oväntade förändringar av elevantalet (inte enbart flöden mellan kommunala och fristående skolor) kan ha betydelse för den genom snittliga kostnaden per elev på kort sikt, på grund av planeringssvårigheter av lokaler etc. Andelen elever i fristående grundskolor. Motivet till denna variabel förklaras nedan. Enligt nationalekonomisk teori leder imperfekt konkurrens (t ex. monopol) bland annat till onödigt höga kostnader för producenterna 10. Detta på grund av ett ineffektivt utnyttjande av resurser, låg rationaliseringstakt etc. Utifrån denna teori bör ett ökat inslag av marknadsmekanismer och därmed högre konkurrens, leda till lägre kostnader för att producera en given kvalitet. Inom skolsektorn avspeglas konkurrensen bland annat i form av en ökad etablering av antalet alternativa utbildningsproducenter, d.v.s. fristående skolor. Detta var ett av huvudargumenten som förespråkarna av skolpeng, fristående skolor och valfrihet förde fram. Eftersom de kommunala skolorna inte drivs i vinstsyfte och i princip haft monopol på att tillhandahålla utbildning på grundskolenivå fanns det inga direkta incitament till att sänka kostnaderna. Tanken var då enligt förespråkarna att låta olika huvudmän tävla om att tillhandahålla den mest attraktiva utbildningen, och därigenom få fram en lägre kostnad. Men det finns en rad omständigheter som kan leda fram till att detta resonemang inte stämmer överens med verkligheten. Den ökade konkurrensen har medfört ett flytande elevunderlag och därmed vissa svårigheter att planera och organisera den kommunala skolverksamheten kostnadseffektivt. Ett rimligt antagande är att den snabba ökningstakten av fristående skolor gör det svårt för den enskilda kommunen att anpassa storleken på den kommunala skolan. Kommunen riskerar att ha kvar höga fasta kostnader för t ex. lokaler och lärare (detta samband borde i alla fall gälla på kort sikt). Skolplikten har också en inverkan på kommunernas ekonomi i detta sammanhang. Lagen om skolplikt innebär att kommunen måste vara beredd att erbjuda plats till alla elever i skolpliktig ålder som är folkbokförda i kommunen. Detta får till följd att kommunen måste upprätthålla en viss beredskap för eventuella framtida elever som idag befinner sig i fristående grundskolor, men imorgon kan komma att behöva en plats i den kommunala grundskolan. Detta innebär att kommunen i praktiken tvingas att ha en viss överkapacitet av både tjänster och lokaler. Visserligen kan ersättningen till de fristående grundskolorna reduceras med ett så kallat skolpliktsavdrag, men enligt en rapport gjord av Konkurrensrådet 11 finns det avsevärda skillnader mellan kommunerna i beräkningen av detta avdrag. Rådet påpekar i sin rapport att det finns en risk att kommuner som har en negativ inställning till etablering av fristående skolor kan motarbeta dessa genom att tillämpa höga skolpliktsavdrag. Samtidigt kan kommuner med en positiv inställning till etablering av fristående skolor tillämpa låga skolpliktsavdrag eller inga alls. Men den ökade konkurrensen inom skolsektorn kan även leda till ökade kostnader för kommunerna på grund av ersättningssystemets utformning. Kommunerna kan möta den ökade konkurrensen genom att tillföra den kommunala skolan mer ekonomiska resurser, för att göra den attraktivare för elever och föräldrar. Det kan även vara så att om det är de elever som har lätttast för sig som lämnar den kommunala skolan och går till den fristående, kan kommunen dessutom bli tvungen att höja ersättningen till den kommunala skolan för att upprätthålla kvaliteten. Båda dessa resonemang leder till att den genomsnittliga kostnaden per elev i kommunal skola blir högre. Eftersom fristående skolor ska ha en ersättning utifrån samma grunder som den kommunala skolan 12, kan detta leda till att ersättningen höjs även till de fristående skolorna. Det kan finnas andra, fördelaktiga ekonomiska effekter av en ökad etablering av fristående skolor. För kommuner med en ökande befolkning i skolpliktig ålder kan tillskottet av fristående skolor i vissa fall innebära ekonomiska fördelar. Kommunerna behöver då inte investera i nya lokaler, utrustning m.m. Kostnaden ökar för kommunen, men bara i proportion till det ökande elev antalet i kommunen. Samtidigt ökar även skatteunderlaget. Kommunen kan då se etableringen av fristående skolor som ett komplement snarare än konkurrent. Etableringen av fristående skolor, kan alltså ha en inverkan på kommunernas kostnader per elev både på ett positivt sätt och ett negativt sätt. Empirisk analys Vi kommer i denna rapport att använda oss av ett datamaterial på kommunnivå som sträcker sig över tidsperioden I princip är det samma datamaterial som användes i LO- och SNS-rapporterna som undersökt sambandet mellan kostnaden per elev och andel elever i fristående grundskolor. Detta kapitel är uppdelat i två delar. I det första avsnittet görs en analys på nationell nivå. Resultaten från den delen kan jämföras med resultaten från ovan nämnda rapporter. I det andra avsnittet delar vi in kommunerna i två olika grupper kommuner i storstadsregionerna (med hög andel elever i fristående skolor) och övriga kommuner och analyserar sambandet separat för de två grupperna. 12 FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER 13

8 Finns det något samband mellan konkurrens och kommunens kostnader? Många av argumenten för tanken att det finns ett samband mellan kostnaden per elev och den ökande konkurrensen från de fristående skolorna utgår ifrån att inslaget av konkurrens mellan skolornas huvudmän påverkar kostnaderna per elev. Då det är rimligt att anta att konkurrensen om eleverna är hårdare om det finns ett alternativ till den kommunala skolan inom kommunens gränser delar vi in kommunerna i två grupper. Den ena gruppen av kommuner har åtminstone en fristående grundskola etablerad i kommunen. Den andra gruppen har inte någon fristående grundskola. Vid en jämförelse av den genomsnittliga kostnaden per elev i grundskolan mellan de två grupperna observeras en viss differens. För kommunerna med minst en fristående grundskola är kostnaden lite lägre än för kommunerna utan fristående grundskolor. Skillnaden är ca 2000 kronor per elev och år. Men differensen är enbart statistiskt signifikant 13 för åren samt år 2000 (se tabell 1, appendix E). De två grupperna av kommuner skiljer sig dock markant åt strukturellt. De kommuner som har minst en fristående grundskola inom sina gränser kan karaktäriseras på följande sätt: De har större andel barn med minst en utlandsfödd förälder, större skolenheter, lägre invånardistans, högre skattekraft, mindre andel lågutbildade, något större andel äldre invånare, större andel elever som går i annan kommuns grundskola, och fler av dessa kommuner har en icke-socialistisk majoritet än kommunerna i den andra gruppen. Man kan även konstatera att det är en högre andel elever som går i en fristående grundskola i dessa kommuner. Det bör dock påpekas att de kommuner som inte har en fristående grundskola även kan ha elever som går i en fristående grundskola belägen i en annan kommun. Då det troligen inte är slumpmässigt var de fristående grundskolorna väljer att etablera sig är det viktigt att ta hänsyn till denna selektion vid denna typ av analys. När vi tar hänsyn till dessa omständigheter 14 är differensen i genomsnittlig kostnad per elev endast signifikant för ett av de åtta undersökta åren, För detta år gäller att den genomsnittliga kostnaden per elev är ca kronor lägre i de kommuner som har åtminstone en fristående grundskola (se tabell 2, appendix E). Slutsatsen vi drar av denna typ av analys är att det inte tycks finnas någon systematisk skillnad i genomsnittlig kostnad per elev i grundskolan mellan kommuner med minst en fristående grundskola och de kommunerna utan en sådan, under perioden En annan metod att undersöka om det föreligger något samband mellan kostnaden per elev och andelen elever i fristående grundskolor är att använda sig av regressionsanalys 15. Här gör vi ingen uppdelning av kommunerna, utan alla kommuner har analyserats tillsammans. Med denna metod kan vi analysera om det finns något statistiskt samband mellan variationer i genomsnittlig kostnad per elev och andelen elever i fristående grundskolor samtidigt som vi konstanthåller för andra faktorer som kan tänkas påverka kostnaden. Detta innebär att vi kan dra slutsatser om vad som händer med kostnaden när andelen elever i fristående grundskolor ökar med en procentenhet ceteris paribus (allt annat lika). De övriga faktorer som vi konstanthåller för är de som vi nämnt tidigare (se sid 11 12). Denna typ av metod är densamma som används i LO-rapporten och resultaten här kan därför jämföras med denna 16 (resultaten redovisas i tabell 3a och 3b i appendix E). Hypotesen som vi vill testa med hjälp av denna ansats är om det finns något signifikant samband mellan andelen elever i fristående grundskolor och den genomsnittliga kostnaden per elev i grundskolan. Vår nollhypotes är att det inte föreligger något sådant samband. Baserat på resultaten från den modell som vi skattat finner vi inget sådant samband för åren Däremot kan vi förkasta nollhypotesen för åren 1995 och Dessa år finner vi ett positivt signifikant samband mellan den genomsnittliga kostnaden per elev och andelen elever i fristående grundskolor. Det innebär att de kommuner som har en större andel elever i fristående grundskolor också har en högre genomsnittlig kostnad per elev dessa två år. Effekten av en ökning med en procentenhet av andelen elever i fristående grundskolor är en ökning av kostnaderna med 347 respektive 200 kronor per elev och år. De resultat som vi finner stämmer inte helt överens med de som LO-rapporten fann. Det positiva sambandet som LO rapporterade för år 2001 är inte signifikant (på rimlig nivå) i våra skattningar. Däremot finner vi positiva effekter två andra år, 1995 och Med hjälp av en annan metod kan vi ta hänsyn till tidsdimensionen i datamaterialet. Denna ansats brukar kallas paneldataregression (då vi följer kommunerna över tid). Vi kan då analysera vad som förklarar variationer i genomsnittlig kostnad per elev mellan kommuner över tiden. Vi kan även analysera vad som förklarar variationer i förändringen av den genomsnittliga kostnaden inom kommunen över tiden. Denna sist nämnda ansats är densamma som används i SNS-rapporten, finns det något samband mellan förändringen i genomsnittlig elevkostnad 14 FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER 15

9 och förändringen av andelen elever i fristående grundskolor?. Det finns anledning att tro att det är en mer relevant fråga att analysera, än sambandet mellan nivån på den genomsnittliga elevkostnaden och nivån på andelen elever i fristående grundskolor. Enligt författarna till SNS-rapporten kan mycket väl argumenteras för att incitamenten i det svenska systemet är sådana att det är mer attraktivt att starta fristående skolor i kommuner där kostnaden för de kommunala skolorna är höga. Men det finns ytterligare en fördel med denna ansats. Den eliminerar alla skillnader mellan kommuner som inte varierar över tiden. Hypotesen som vi återigen vill testa med hjälp av dessa två ansatser är om det finns något samband mellan den genomsnittliga kostnaden per elev och andelen elever i fristående grundskolor respektive förändringen i dessa två variabler. Nollhypoteserna är att det inte föreligger några sådana samband. När vi analyserar vad som förklarar variationer i genomsnittlig elevkostnad mellan kommuner under perioden kan vi förkasta nollhypotesen 17 (resultaten finns redovisade i tabell 4 i appendix E). Vi finner ett positivt signifikant samband mellan genomsnittlig kostnad per elev och andelen elever i fristående grundskolor. Enligt våra skattningar innebär en ökning av andelen elever i fristående skolor med en procentenhet en ökning av den genomsnittliga kostnaden per elev och år med 92 kronor för kommunen. Vid analysen av förändringen av den genomsnittliga elevkostnaden för samma tidsperiod kan vi inte förkasta nollhypotesen. Detta innebär att det inte finns något signifikant samband mellan förändringen i genomsnittlig kostnad per elev och förändringen av andelen elever i fristående grundskolor. Detta resultat stämmer överens med det som SNS rapporterade. Sammanfattar vi resultaten som vi erhållit med hjälp av de tre olika ansatserna i regressionsanalysen, finns det ett positivt samband mellan den genom snittliga kostnaden per elev och andelen elever i fristående grundskolor. Resultaten visar att de kommuner som har en hög andel elever i fristående grundskolor också har en hög genomsnittlig kostnad per elev. Däremot finner vi inget samband mellan förändringen av den genomsnittliga kostnaden per elev och förändringen av andelen elever i fristående grundskolor. Detta gör att vi inte kan dra några slutsatser om att det föreligger ett kausalt samband mellan kostnaderna per elev och andel elever i fristående grundskolor. Det skulle kunna vara så att de fristående grundskolorna väljer att etablera sig där det är attraktivast ur ekonomiskt perspektiv. Utformningen av ersättningssystemet till de fristående grundskolorna innebär att ersättningen är högst (och därmed attraktivast) där den genomsnittliga kostnaden är högst. Det behöver därför inte nödvändigtvis vara så att en hög andel elever i fristående grundskolor leder till högre genomsnittlig kostnad per elev, utan andelen elever i dessa skolor är hög på grund av den genomsnittliga kostnaden per elev är hög. Finns det regionala skillnader? Denna analys tar utgångspunkt i att det finns relativt stora regionala skillnader vad gäller andel elever i fristående grundskolor. Framförallt är det kommunerna i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö som skiljer sig åt från övriga kommuner 18. I kommunerna som ligger i de tre storstadsregionerna är andelen elever i fristående grundskolor nästan 3 gånger så stor som i övriga kommuner. Vi delar därför upp datamaterialet i två olika delar, en för kommunerna i storstadsregionerna och en för de övriga kommunerna 19. Vi analyserar sedan sambanden mellan elevkostnaden och andelen elever i fristående grundskolor respektive förändringarna i dessa variabler med hjälp av paneldatametoden. I övrigt konstanthåller vi för samma variabler som tidigare (resultaten redovisas i tabell 5, appendix E). När vi analyserar vad som förklarar variationer i genomsnittlig kostnad per elev mellan kommuner för respektive kommungrupp, finner vi inget samband mellan denna och andelen elever i fristående grundskolor. Detta resultat gäller för båda grupperna. Vid analysen av vad som förklarar variationer i förändringen av den genomsnittliga elevkostnaden inom kommunerna över tid finner vi däremot ett signifikant samband för båda grupperna mellan denna och förändringen av andelen elever i fristående grundskolor. För den första gruppen som består av kommunerna i de tre storstadsregionerna finner vi ett positivt signifikant samband mellan dessa två variabler. Detta innebär att en ökning av andelen elever i fristående grundskolor har lett till en ökning i genomsnittlig kostnad per elev och år i dessa kommuner. För den andra gruppen som består av övriga kommuner finner vi ett negativt signifikant samband. I detta fall har en ökning av andelen elever i fristående grundskolor lett till en minskning i den genomsnittliga elevkostnaden. Dessa resultat som går i helt skilda riktningar kan naturligtvis vara en anledning till att vi inte finner något entydigt samband i föregående avsnitt när vi analyserade samma samband då för alla kommuner tillsammans. I storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö där vi har den största ökningen av andelen elever i fristående grundskolor leder en ökning av andelen elever i dessa skolor med en procentenhet till ökning av kostnaden per elev och år med 145 kronor. För de övriga kommunerna leder samma förändring till en minskning av genomsnittlig kostnad per elev och år med 64 kronor. Hur kommer det sig att vi får så skilda resultat? Förklaringen kan vara att det finns olika anledningar till varför en fristående skola etableras. Det positiva sambandet kan förklaras av att det har varit attraktivt att starta en fristående grundskola i storstadsregionerna t ex. på grund av en positiv inställning hos kommunerna där, vilket kan ha lett till generösare beräkning av det så kallade skolpliktsavdraget. Förklaringen till det negativa sambandet kan vara en 16 FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER 17

10 annan. Fristående skolor kan t ex. ha startats för att undvika nedläggning av kommunala skolor, på grund av besparingar. Kostnaden för kommunen blir då ungefär densamma som innan, men huvudmannaskapet skiftar. Detta samtidigt som dessa kommuner tillämpar en mer restriktiv beräkning av skolpliktsavdraget. Slutsatser Vi har i denna rapport tillämpat flera olika metoder för att analysera sambandet mellan den ökande konkurrensen från de fristående grundskolorna och den genomsnittliga elevkostnaden. I den första ansatsen undersökte vi om det finns några systematiska skillnader i genomsnittlig elevkostnad i grundskolan mellan kommuner som har åtminstone en fristående grundskola och de som inte har det. Slutsatsen blev att så tycks inte vara fallet. En möjlig tolkning av detta är att konkurrens inte nödvändigtvis leder till lägre kostnader. I den andra ansatsen använde vi oss av regressionsanalys för att förklara variationer i den genomsnittliga elevkostnaden i grundskolan mellan kommuner. Hypotesen som vi ville testa var om det föreligger något samband mellan andelen elever i fristående grundskolor och den genomsnittliga kostnaden per elev. Slutsatsen blev att det tycks finnas ett samband. Resultaten visar att kommuner med en hög andel elever i fristående grundskolor har en högre genomsnittlig kostnad per elev. Med den tredje ansatsen undersökte vi om det finns något samband mellan förändringen av genomsnittlig elevkostnad och förändringen av andelen elever i fristående grundskolor. Vi fann inget sådant samband. Den sammanfattande tolkningen av dessa resultat blir således att även om det finns ett samband mellan en högre genomsnittlig elevkostnad och en högre andel elever i fristående grundskolor så kan man inte dra slutsatsen att den senare orsakar den tidigare. Det kan vara så att fristående skolor väljer att etablera sig där de finner det mest attraktivt. Med attraktivt menar vi där kostnaden per elev är hög och därmed även bidraget per elev till de fristående grundskolorna. Då andelen elever i fristående grundskolor är mycket högre i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö än i övriga kommuner delade vi upp datamaterialet och analyserade variationer i genomsnittlig elevkostnad respektive variationerna i förändringen av denna variabel för de två olika grupper na av kommuner. Slutsatsen från denna analys var att för kommunerna i de tre storstadsregionerna finns det ett samband mellan förändringen i genomsnittlig elevkostnad och ökningen av andelen elever i fristående grundskolor. I detta fall leder det till en ökning av genomsnittlig elevkostnad med 145 kronor per elev och år. För de övriga kommunerna fann vi också ett samband, men orsakssambandet går åt motsatt håll. I dessa kommuner har en ökning av andelen elever i fristående grundskolor lett till en minskning i kostnaden per elev och år med 64 kronor. Att sambanden går åt olika håll kan vara en orsak till att vi inte finner något samband när vi analyserar detta samband för alla kommuner tillsammans. Varför får vi då dessa olika resultat? Hypotesen om att en ökad konkurrens leder till lägre kostnader kan vi förkasta. De regioner där konkurrensen varit hårdast, sett till antal fristående grundskolor och andelen elever i dessa, uppvisar ett positivt samband mellan förändringen av genomsnittlig elevkostnad och ökningen av andelen elever i fristående grundskolor. Däremot kan det vara så att hypotesen om att ett flytande elevunderlag har lett till svårigheter i planering för kommunen och därmed ökade kostnader per elev stämmer till viss del. Men det kan inte vara den enda förklaringen eftersom det finns ett negativt samband i vissa regioner. En annan hypotes som kan stämma delvis är att den ökade konkurrensen om eleverna mellan kommunala och fristående skolor har lett till att kommunen tillför mer resurser till sina skolor för att göra dem mer attraktiva. Men den kanske mest rimliga förklaringen är att skillnaderna i tillämpningen av det så kallade skolpliktsavdraget är stor mellan kommunerna, beroende på inställningen till de fristående grundskolorna. Genom att kommunen har en positiv inställning till fristående skolor kan de helt eller delvis bortse från detta avdrag när ersättningen till de fristående grundskolorna beräknas. Likaså kan en kommun med negativ inställning tillämpa högre skolpliktsavdrag när de beräknar ersättningen. Man kan tycka att de effekter som vi finner i denna rapport är små i förhållande till den genomsnittliga kostnaden per elev som år 2002 var kronor. De små effekterna kan bero på att vi under den analyserade perioden har haft en ökning av antalet elever i grundskoleålder, från drygt elever (i årskurs 1 9) läsåret 1994/95 till drygt elever läsåret 2001/ 02. Under denna period av ökad efterfrågan på elevplatser har de fristående grundskolorna i många fall sannolikt fungerat som ett komplement snarare än en konkurrent till de kommunala skolorna och således verkat som en avlastning för den kommunala skolan. Det bör påpekas att denna studie endast rör de direkta skol- och elevkostnaderna för kommunerna med avseende på grundskolan. Det ökande antalet fristående grundskolor innebär också andra kostnadsökningar för såväl myndigheter som kommuner för t ex administration och handläggning. Denna rapport har alltså analyserat sambandet mellan en ökad konkurrens från de fristående grundskolorna och kostnaden per elev för kommunen under en period då vi har haft en kraftig ökning av antalet elever i skolpliktig ålder. Enligt Skolverkets prognos för antalet elever i årskurserna 1 9, kommer antalet elever att minska de närmaste åren. Läsåret 2009/10 beräknas elevantalet vara 18 FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER 19

11 nere på samma nivå som läsåret 1991/92, drygt elever. Konkurrensen om eleverna kommer då att tillta och det är då möjligt att vi kan observera större och tydligare effekter av den ökade andelen elever i fristående grundskolor och dess inverkan på kommunernas ekonomi. Noter 1 Skolverket, Fransson & Wennemo, Björklund m. fl., Prop. 1991/92:95. 5 En orsak till att en skola kan nekas tillstånd och därmed inte har rätt till bidrag, är att kommunen där skolan är belägen kan påvisa att etableringen av skolan medför påtaglig och bestående negativ inverkan på den kommunala ekonomin (Skolverket, 2001). 6 Källa SCB. 7 Källa Skolverket 8 Skolverket, För en fullständig variabelbeskrivning se appendix A. 10 Bohm, Konkurrensrådet, Bidraget till de fristående grundskolorna skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna (9 kap. 6 i Skollagen). 13 För en förklaring av statistisk signifikans se appendix C. 14 För en beskrivning av denna metod se appendix D. 15 För en förklaring av regressionsanalys se appendix D. 16 Vi har dock inkluderat tre ytterligare variabler i vår modell, andel elever i annan kommuns grundskola, lärartätheten samt andel nettoinflyttade i skolpliktig ålder. 17 Vi har inkluderat ytterliggare en variabel i dessa modeller, tillväxttakten i elevantalet för kommunen. 18 Se diagram För redovisning av kommungrupperna se appendix B. Observera att denna indelning av kommuner skiljer sig åt från indelningen i föregående avsnitt. 20 För en detaljerad förklaring av denna metod se t ex. Smith & Todd (2003). 20 FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER 21

12 Referenser Björklund, A., m.fl., (2003) Den svenska skolan effektiv och jämlik?, SNS Förlag. Bohm, P., (1996) Samhällsekonomisk effektivitet, SNS Förlag. Fransson, A & I. Wennemo, (2003) Valfrihetens pris En analys av grundskolan , Rapport, LO. Greene, W.H., (2000) Econometric Analysis, 4 th edition, Prentice-Hall Inc. Konkurrensrådet, (2003) Lika villkor mellan kommunala grundskolor och fristående skolor? Rapport dnr 26/03, SOU. Maddala, G.S., (1992) Introduction to econometrics, 2nd edition, Prentice-Hall Inc. Prop. 1991/92:95 Om valfrihet och fristående skolor. Skollagen (SFS1985:1199). Skolverket (1996) Varför kostar elever olika?, Rapport, Skolverket. Skolverket (1998) Samhällsekonomiska effekter av ökad valfrihet inom skolsektorn En välfärdsteoretisk analys, Rapport, Skolverket. Skolverket (2001) Kommunernas yttranden om fristående skolor, Dnr Skolverket (2003) Valfrihet och dess effekter inom skolområdet, Rapport 230, Skolverket. Smith, J. & P. Todd, (2004) Does matching overcome LaLonde s critique of nonexperimental estimators?, Journal of econometrics, forthcoming. Appendix A Variabeldefinitioner Andel barn med minst en utlandsfödd förälder Summa utrikes födda och födda i Sverige med minst en utlandsfödd förälder som andel av befolkningen uttryckt i procent kommunvis 31 december år n efter indelningen år n+1. Källa SCB. Antal elever per skola Totalt antal elever dividerat med antal skolor för respektive kommun år n. Källa Artisan, Skolverket. Politisk majoritet Majoritetsförhållande efter mandatfördelningen vid senaste val. Denna variabel antar värdet 1 om socialdemokraterna och vänsterpartiet tillsammans har över 50 procent av platserna i kommunfullmäktige, annars antar den värdet 0. Källa SCB. Andel elever i fristående grundskola Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som går i fristående grundskolor, internationella skolor eller riksinternatskolor. Källa Artisan, Skolverket. Invånardistans Måttet anger antal kvadratkilometer per invånare i kommunen, eller hur långt det är mellan varje invånare om dessa sprids ut jämnt över hela kommunen. Källa SCB. Total kostnad per elev för hemkommunen Total kostnad dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen som går i grundskola. I kostnaden ingår kostnad för skolledning, lokaler, inventarier, skolmåltider, elevvård, SYO-verksamhet, undervisning, kompetensutveckling av lärare, läromedel, skolskjutsar samt övriga kostnader som inte särredovisas. Dessutom har kostnader för elever i fristående skola och i grundskola i annan kommun lagts till och intäkter för elever från annan kommun har dragits ifrån. Källa Artisan, Skolverket. Andel elever som inte går i kommunens skola Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som går i annan kommuns grundskola. Källa Artisan, Skolverket. Lärare per 100 elever Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever den 15 oktober år n. Källa Artisan, Skolverket. Andel 65+ Antal av kommunens invånare som är 65 år eller äldre dividerat med populationen i respektive kommun. Källa SCB samt egna beräkningar. Andel nettomigranter Summa inflyttningar/utflyttningar, av invånare i åldern 22 FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER 23

13 6 15 år, i kommunen vid slutet av år n dividerat med antalet kommuninvånare i åldern 6 15 år i början av år n. Källa SCB samt egna beräkningar. Tillväxt i elevantal Procentuell förändring av antal elever i årskurs 1 9 mellan år t 1 och år t. Källa Artisan, Skolverket samt egna beräkningar. Appendix B Indelningen av de två kommungrupperna som vi använder, bygger på Svenska Kommunförbundets kommungruppsindelning av Sveriges 289 kommuner. Grupperingen är gjord efter strukturella egenskaper som till exempel befolkningsstorlek och näringslivsstruktur. Ursprungligen är de nio olika grupper. Vi har grupperat det som att Storstad plus Förortskommun bildar en grupp, de övriga kommunerna bildar den andra gruppen. Storstad Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. Förortskommun Mer än 50 % av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara en storstad. Större stad Kommuner med invånare med mindre än 40 % av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn. Medelstor stad Kommun med invånare, med tätortsgrad över 70 % samt med mindre än 40 % av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn. Glesbygdskommun Kommun med mindre än 5 inv/km 2 och mindre än invånare. Industrikommun Kommun med mer än 40 % av nattbefolkningen syssel satta inom industrisektorn och som inte är glesbygdskommun. Landsbygdskommun Kommun med mer än 6,4 % av nattbefolkningen sysselsatta inom jord- och skogssektorn, en tätortsgrad under 70 % och som inte är glesbygdskommun. Övrig större kommun Övriga kommuner med invånare. Övrig mindre kommun Övriga kommuner med mindre än invånare. Kommunerna som ingår i de tre storstadsregionerna är: Ale, Bollebygd, Botkyrka, Burlöv, Danderyd, Ekerö, Göteborg, Haninge, Huddinge, Håbo, Härryda, Järfälla, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lidingö, Lomma, Malmö, Mölndal, Nacka, Partille, Salem, Skurup, Sollentuna, Solna, Staffanstorp, Stockholm, Sundbyberg, Svedala, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Vellinge, Värmdö, Öckerö samt Österåker. Appendix C Vi menar att ett statistiskt resultat är signifikant på en viss nivå α, om resultatet orsakar att vi förkastar våran nollhypotes när vi testar på en viss signifikansnivå α. Den nivå som vi använder oss av i denna rapport är 10 procents signifikansnivå. För att vi ska förkasta nollhypotesen, som är att den estimerade koefficienten ej är skild från noll, krävs det att t-värdet är 1,645. T-värdet räknas fram genom att dividera den estimerade koefficienten med standardfelet för respektive koefficient: T-värdet = Standardfel( ) Appendix D Regressionsanalys Regressionsanalys innebär att man studerar ett antaget kausalt samband. Med det menas att man antar att en variabel är beroende av en annan variabel (en variabel orsakar en annan variabel). I denna rapport har vi använt oss av en multipel linjär regressionsmodell. Det innebär att variationen i den beroende variabeln (kostnaden per elev) beror av flera olika variabler (oberoende variabler) och att sambanden är linjära. Med hjälp av regressionsanalys kan vi uppskatta hur bra modellen är som helhet. Med det menas hur stor del av variationerna i den beroende variabeln som förklaras av modellen. Förklaringsgraden (R 2 ) kan variera mellan procent. Vi kan även undersöka om det finns ett signifikant samband mellan den beroende variabeln och förklaringsvariablerna, givet värdet på de övriga i modellen inkluderade variablerna. Analysen ger alltså ett mått (regressionskoefficienterna) på hur variationerna i en förklarande variabel påverkar variationerna i den beroende variabeln, medan övriga förklaringsvariabler konstanthålles. Datamaterialet i denna rapport kan ses som en totalundersökning av alla kommuner, varför ingen osäkerhet beror på urvalet och dess storlek. Däremot kan det finnas mätfel i variabler av okänd storlek som påverkar resultaten. Den beräkningsmetod som använts i denna rapport är minsta kvadratmetoden. För en mer utförlig beskrivning av denna metod se t ex. Maddala (1992). För utförlig förklaring av paneldatametoden se t ex. Greene (2000). När vi jämför medelvärden mellan kommuner som har åtminstone en fristående grundskola och de som inte har det, tar vi hänsyn till en selektion av vilka kommuner som har en sådan etablering. Detta görs med en speciell metod som i litteraturen benämns propensity matching score 20, i praktiken fungerar den som följer. I det första steget gör vi en beräkning av den förväntade sannolikheten för att en etablering av en fristående grundskola har skett i kommunen. Vi använder sedan den förväntade sannolikheten för etablering i 24 FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER 25

14 det andra steget. Där parar vi ihop en kommun i som har en etablering med en kommun j som inte har en etablering med avseende på att de har så lika förväntad sannolikhet som möjligt att ha en etablering. Denna matchningsprocess upprepas tills vi har parat ihop alla kommuner med varandra. Sedan jämför vi den genomsnittliga kostnaden per elev inom dessa par av kommuner. En fördel med denna typ av analys är att vi inte behöver göra några antaganden om den funktionella formen för sambandet mellan den genomsnittliga kostnaden per elev och konkurrensen från de fristående skolorna. Tabell 3a. OLS samt robust regression Variabler Invånare distans And. barn med utl. 5793,69 (1588,77) 92,92 (41,80) Antal elever 28,43 (6,32) 16697,81 (778,73) 109,25 (39,26) 18,42 (5,70) 4760,11 (2026,87) 29,76 (47,62) 27,56 (6,79) 8341,47 (1197,56) 58,09 (44,95) 26,88 (6,49) 4536,81 (2163,60) 62,86 (42,38) 25,91 (6,03) 9240,36 (1046,36) 74,13 (40,56) 22,40 (5,66) 4659,01 (1529,40) 27,59 (44,70) 28,86 (5,98) 7100,15 (803,61) 32,23 (38,33) 28,89 (5,13) Appendix E Skattekraft 0,09 0,08 0,08 0,07 0,07 0,07 0,08 0,08 Tabell 1. Test om medelvärden skiljer sig åt Genomsnittlig kostnad per elev i gk Har fristående grundskola Har ej fristående grundskola (601,14) (449,65) (532,83) (504,68) (512,12) (474,04) (475,99) (518,80) (489,77) (511,55) (499,80) (502,07) (559,53) (554,65) (536,28) (583,13) Politisk majoritet And. elever ej i kommun Lärare per 100 elever And. netto migranter (6 15) 1092,64 (525,67) 854,65 (261,47) 3130,94 (543,97) 119,04 (221,69) 1517,34 (506,66) 787,02 (250,96) 2259,05 (408,76) 8,27 (200,04) 655,45 (557,94) 628,11 (288,31) 3824,90 (660,25) 19,80 (353,43) 847,30 (578,51) 571,12 (326,96) 2972,47 (499,39) 171,14 (296,74) 261,95 (574,21) 409,56 (261,72) 3617,49 (589,10) 113,24 (346,99) 235,23 (538,30) 312,73 (279,43) 2988,07 (447,51) 109,42 (247,59) 0,82 (561,79) 401,94 (277,40) 3911,86 (559,23) 216,22 (321,37) 5,35 (533,12) 278,34 (275,47) 3249,85 (426,83) 47,42 (281,79) t-värde 1,01 2,88 3,26 2,50 1,16 2,01 0,42 0,87 Anm: Testet är om differensen mellan medelvärdena är signifikant skiljt från noll, H0 är att differensen är noll. Standardfel i parantes. Tabell 2. Sannolikhets matchning Genomsnittlig kostnad per elev i gk Andel i fristående grundsk. 334,70 (207,15) 347,25 (158,69) 95,61 (148,28) 93,12 (153,14) 41,85 (145,35) 57,67 (130,22) 96,78 (112,80) 31,11 (116,75) N R 2 0,54 0,50 0,47 0,53 Anm: Vänstra kolumnen, för respektive år, är estimerad med OLS och robusta standardfel i parantes. Den högra är estimerad med robust metod med hänsyn taget till extremvärden. Den beroende variabeln är genomsnittlig kostnad per elev. Har fristående grundskola Har ej fristående grundskola 49778, , , , , , , , , , , , , , ,65 Differens 1128,42 (1482,58) 1171,84 (1460,28) 2769,37 (1486,44) 1665,25 (1489,85) 794,26 (1619,33) 210,61 (1393,09) 1140,15 (1433,16) 101,46 (1801,16) t värde 0,76 0,80 1,86 1,12 0,49 0,15 0,80 0,06 Gemensamt Support Anm: Den underliggande probit-modellen har andel med minst en utländsk förälder, politisk majoritet, andel lågutbildade samt andel netto migration som förklarande variabler. Standardfelen i parantes är estimerade med hjälp av bootstrapping. 26 FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER 27

15 Tabell 3b. OLS samt robust regression Variabler Invånare distans And. barn med utl. Antal elever 2677,99 (1558,21) 61,96 (49,92) 26,90 (5,75) Skattekraft 0,08 Politisk majoritet And. elever ej i kommun 255,07 (574,57) 332,77 (284,21) 5510,69 (978,03) 30,69 (36,80) 22,99 (5,00) 0,09 (0,02) 337,94 (528,90) 20,38 (249,62) 5236,93 (1073,38) 67,23 (38,04) 23,79 (4,91) 0,04 241,43 (549,75) 320,49 (246,29) 5123,34 (784,18) 71,07 (39,23) 25,12 (4,95) 0,03 353,47 (559,47) 205,88 (260,55) 3002,63 (1902,35) 64,66 (35,63) 29,21 (6,22) 0,05 484,19 (616,52) 2,76 (288,37) 12593,21 (1045,37) 88,38 (41,60) 25,17 (5,46) 0,05 127,33 (616,22) 406,31 (260,76) 4345,74 (1481,36) 31,34 (35,03) 27,62 (5,88) 0,03 (0,02) 72,63 (608,05) 372,46 (294,09) 4263,11 (857,07) 40,29 (42,13) 29,83 (5,55) 0,03 (0,02) 88,32 (629,48) 360,47 (244,99) Tabell 4. Resultat från estimeringar av paneldata, för alla kommuner Variabler Between-effectmodell Invånaredistans 1447,03 (254,30) And. barn med utl. bakgrund 15,94 (12,53) Antal elever per skola 9,49 (1,75) Skattekraft 0,06 (0,02) Politisk majoritet 28,93 (187,08) And. elever ej i kommun 140,16 (89,86) Between-effectmodell (255,75) 16,01 (12,70) 9,27 (1,75) 0,06 (0,02) 40,12 (187,68) 139,89 (90,50) Fixed-effectmodell 1155,27 (1841,55) 87,42 (43,13) 1,57 (1,60) 0,42 (0,01) 271,18 (144,43) 29,61 (55,47) Fixed-effectmodell 755,27 (1843,85) 84,22 (43,04) 1,17 (1,61) 0,40 (0,01) 276,79 (144,10) 34,56 (55,37) Lärare per 100 elever 4328,25 (471,42) 4018,66 (419,02) 4439,96 (541,19) 4218,25 (504,92) 4489,94 (474,50) 3390,20 (490,15) 4253,62 (510,80) 4190,73 (488,39) Lärare per 100 elever 1810,99 (169,34) 1813,17 (172,46) 828,31 (64,68) 782,13 (66,32) And. netto migranter (6 15) Andel i fristående grundsk. 556,36 (315,77) 108,99 (107,70) 233,24 (264,84) 99,76 (100,29) 148,36 (253,95) 134,19 (108,96) 97,69 (299,93) 102,20 (96,44) 273,76 (391,08) 206,67 (111,38) 385,19 (342,09) 115,38 (94,35) 666,50 (392,28) 214,75 (90,78) 738,37 (338,49) 201,02 (94,28) N R 2 0,51 0,53 0,46 0,49 Anm: Vänstra kolumnen, för respektive år, är estimerad med OLS och robusta standardfel i parantes. Den högra är estimerad med robust metod med hänsyn taget till extremvärden. Den beroende variabeln är genomsnittlig kostnad per elev. And. nettomigranter (6 15) 333,45 (173,53) 338,58 (196,00) Tillväxt i elevantal 20,92 (88,91) Andel elever i fristående grundskola 92,51 (38,48) 92,12 (38,82) 41,45 (29,16) 21,75 (20,31) 65,05 (30,12) 30,59 (11,95) 12,35 (20,55) N R 2 0,63 0,62 0,57 0,58 F test om kommun konstanter = 0 15,78 14,94 Anm: Standardfel i parantes. I Between-effect modellerna är den beroende variabeln nivån på den genomsnittliga kostnaden per elev. I Fixed-effect modellerna är den beroende variabeln förändringen av genomsnittlig elevkostnad, detsamma gäller för alla förklaringsvariablerna. 28 FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER 29

16 Fixedeffectmodell Invånaredistans And. barn med utl. bakgrund Antal elever per skola Skattekraft per invånare Politisk majoritet And. elever i annan kommun Lärare per 100 elever And. nettomigranter (6 15) Tillväxt i elevantal And. elever i fristående grundskolor 10650,55 (52514,33) 37,61 (53,29) 1,59 (4,85) 0,04 (0,05) 73,73 (1044,18) 15,38 (229,08) 1150,17 (599,38) 74,57 (451,32) 143,71 (90,12) 19027,93 (51331,31) 16,56 (53,41) 2,21 (4,73) 0,05 (0,05) 688,91 (1083,34) 105,25 (229,51) 1228,35 (584,90) 505,13 (512,34) 336,79 (206,53) 137,42 (87,74) 18637,01 (50933,45) 355,98 93,19) 15,08 (2,58) 0,19 85,97 (371,03) 30,11 (108,30) 1149,03 (186,35) 108,55 (117,92) 116,04 (32,23) 26744,56 (50461,28) 332,34 (92,59) 15,91 (2,57) 0,16 136,48 (367,41) 0,48 (107,73) 1011,99 (191,59) 49,56 (118,77) 87,23 (33,39) 144,93 (33,73) 1341,96 (255,27) 13,10 (13,78) 12,43 (2,10) 0,09 (0,04) 73,23 (205,28) 179,32 (112,19) 1806,40 (176,42) 238,20 (198,11) 69,36 (45,41) 1348,19 (256,23) 14,99 (13,91) 12,19 (2,09) 0,10 (0,04) 87,99 (205,08) 188,53 (112,91) 1769,03 (180,42) 135,75 (226,38) 141,77 (105,30) 69,59 (45,60) 15,04 (1826,33) 69,31 (47,99) 9,27 (2,03) 0,46 (0,01) 316,53 (154,05) 9,38 (64,10) 747,66 (68,12) 34,71 (30,09) 68,87 (26,72) Tabell 5. Resultat från estimeringar av paneldata, för olika regioner Variabler Betweeneffectmodell Betweeneffectmodell Fixedeffectmodell Fixedeffectmodell Betweeneffectmodell Betweeneffectmodell Fixedeffectmodell Kommuner i storstadsregionerna Övriga kommuner 228,38 (1829,26) 68,15 (47,92) 9,10 (2,04) 0,45 (0,02) 321,97 (153,81) 12,49 (64,02) 714,26 (69,81) 52,38 (31,22) 19,01 (12,53) 64,24 (26,81) N R2 0,45 0,50 0,71 0,72 0,65 0,65 0,57 0,57 F test för kommunspecifika effekter 13,09 13,34 13,77 13,39 Anm: Standardfel i parantes. I Between-effect modellerna är den beroende variabeln nivån på den genomsnittliga kostnaden per elev. I Fixed-effect modellerna är den beroende variabeln förändringen av genomsnittlig elevkostnad, detsamma gäller för alla förklaringsvariablerna. 30 FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH KOMMUNERNAS KOSTNADER

17