Fler lärare istället för vinster i skolan. Om skillnader mellan fristående och kommunala grundskolor och vägen till bättre utbildning

Transkript

1 Fler lärare istället för vinster i skolan Om skillnader mellan fristående och kommunala grundskolor och vägen till bättre utbildning Vänsterpartiet Storstockholm Mars 2014

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Vi bryr oss om våra barn... 4 Hur har vi gått till väga?... 5 Resultaten... 6 Resultat 1 Andelen elever i fristående skolor har ökat i kommunerna i Stockholms län... 6 Resultat 2 Fristående skolor i Stockholms län har fler elever per lärare... 7 Resultat 3 Fristående skolor i Stockholms län har fler elever per pedagogisk personal... 8 Resultat 4 Fristående skolor i Stockholms län har mindre utbildad personal... 9 Analys Politiska förslag för bättre utbildning Bilaga 1 Data Bilaga 2 Samlingstabell 20

3 Sammanfattning Fristående skolor har fler elever per lärare jämfört med de kommunala skolorna i samma kommun i hela 22 av 26 kommuner. Av dessa 22 kommuner är skillnaden i lärartäthet mellan fristående och kommunala skolor störst i Nynäshamn (22 elever/lärare fristående, 13 elever/lärare kommunal), Värmdö (17 elever/lärare fristående, 14 elever/lärare kommunal) och Danderyd (17 elever/lärare fristående, 15 elever/lärare kommunal). Lärartätheten är mer än 10 procent lägre i de fristående grundskolorna än de kommunala. I en klar majoritet av länets kommuner har de fristående skolorna fler elever per pedagogisk personal, alltså när även annan pedagogisk personal utöver lärare räknas in. Det gäller i 17 av länets 26 kommuner. I 22 av 26 kommuner har fristående skolor lägre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen jämfört med de kommunala skolorna i samma kommun. Största skillnaderna i Upplands-Bro (56% fristående, 85% kommunal), Vallentuna (56% fristående, 82% kommunal) och Järfälla (57% fristående, 82% kommunal). I flera av de kommuner, bland annat Värmdö, Nacka och Danderyd, med väsentligt fler elever per personal i de fristående skolorna i jämförelse med de kommunala återfinns skolor med riskkapitalbolag som huvudman, såsom Vittra och Kunskapsskolan. Det är företag som går med vinst, såsom bland annat Academedia som driver bland annat Pysslingen och Vittra och förra året gick med nästan 300 miljoner i vinst. Eleverna får betala för företagens vinster. Det får konsekvenser för kvalitén. Vänsterpartiet anser att vinstpengar inte ska få plockas ur skolan, allt ska användas till utbildning. Kommuner måste kunna tacka nej till nya fristående skolor som inte behövs så att resurserna kan användas på bästa sätt. Så får vi en skola man kan lita på.

4 Vi bryr oss om våra barn Den lyckade skolpolitiken handlar om våra barns stolthet över att lyckas sätta ihop bokstäver, bemästra ord och skapa meningar. Deras glädje över att träffa kompisarna i kapprummet. Tryggheten i att lära sig hur världen fungerar och vilken plats de själva har i den. Känslan av att ha en vuxen vid sin sida som har tid att stanna till och ge en kram om det skulle behövas. En förutsättning för en riktigt bra välfärd är att den fokuserar på det viktigaste. Kvaliteten och behoven ska alltid komma i första rummet, inte möjligheten att berika sig på verksamheten. I skola och förskola ska det finnas personal så att varje barn får det stöd de behöver, något som inte får prioriteras ned för att skapa vinstutdelning till ägarna. Den här rapporten från Vänsterpartiet Storstockholm visar att skillnaderna i lärartäthet är stora mellan kommunala och fristående grundskolor inom samma kommun. Detsamma gäller andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen, i 22 av 26 kommuner har fristående grundskolor lägre andel utbildade lärare än kommunala skolor. Eleverna får betala för företagens vinster. Det får konsekvenser för kvalitén. Den 12 mars 2014 rapporterade Dagens Industri om att landets tre största friskolebolag, Academedia, Internationella Engelska Skolan och Kunskapsskolan förbättrar lönsamheten. Riskkapitalägda Academedia, som har grundskolor i flera av Stockholms läns kommuner ökar sin omsättning med 9 procent för läsåret jämfört med läsåret innan. Resultatet efter skatt mer än niofaldigas till 143 miljoner kronor. I flera av de kommuner där riskkapitalister driver skolor har också de fristående skolorna väsentligen lägre antal personal än vad de kommunala skolorna har. För oss är det självklart att inga skattepengar för skolan ska gå till företag som är ute efter att ta ut vinst. Det hindrar inte att man har olika verksamheter att välja på. Det kan vara t ex personalkooperativ, ideella stiftelser, företag utan vinstintresse och förstås olika alternativ inom det offentliga. Vänsterpartiet arbetar för en skola man kan lita på. I vårt samhälle går omtanken om våra barn först. Därför får varken vinstintressen eller girighet stå i vägen. Seluah Alsaati, ordförande Vänsterpartiet Storstockholm

5 Hur har vi gått tillväga? I denna rapport jämför vi frisstående och kommunala grundskolor i kommunerna i Stockholms län. Siffrorna är hämtade från Koladas statistikdatabas som bygger på officiella källor från Sveriges kommuner och landsting och andra myndigheter såsom Skolverket ( Vi har använt senaste tillgängliga data, vilket i de flesta fall i dessa resultat innebär år Resultat bygger på nyckeltal som Kolada redovisar. Kolada presenterar flera färdigberäknade tal. Andel elever i fristående grundskola (resultat 1) har vi beräknat utifrån de två nyckeltalen antal elever i fristående grundskola och antal elever i kommunal skola, per kommun. Lärartätheten, vilket mäts genom antal elever per lärare, varierar lite från år till år. För att få en mer representativ bild har vi därför räknat ut medelvärden per kommun för de tre senaste åren: Ett medelvärde för fristående grundskolor och ett för kommunala skolor. Denna metod påverkar inte de övergripande resultaten men ger troligen en mer korrekt bild. Resultaten stämmer väl med tidigare övergripande jämförelser och forskning. Vi har också tagit fram en komplett lista på samtliga grundskolor som driver verksamhet i Stockholms län, och därför kunnat se vilka av dessa som drivs av riskkapitalbolag. Listan på samtliga skolor är för lång för att bifoga denna rapport, men lämnas ut på förfrågan av oss. Våra kommentarer rörande situationen i enskilda kommuner bygger på kontakter med berörda politiker och kommunkontor. I bilaga 1 bifogas beskrivning av respektive nyckeltal från Kolada och samtliga data.

6 Resultaten Resultat 1 Andelen elever i fristående skolor har ökat i kommunerna i Stockholms län Tabellen visar andel elever i grundskolan som gick i friskola i respektive kommun i Stockholms län åren Andelen elever i friskola ökade i hälften av kommunerna: 13 av 26. I övriga kommuner minskade andelen. Täby och Upplands Väsby sticker ut med betydligt större andel elever i friskola jämfört med de övriga kommunerna: 43,2 respektive 41,8 procent år Det var även i dessa två kommuner som andelen elever ökade mest mellan år , med 12,6 respektive 31,1 procentenheter. Andel elever i fristående grundskola Förändring procentenheter Botkyrka 14.7% 14.6% 15.4% 15.7% 11.6% 11.7% 11.2% -3.6 Danderyd 17.6% 18.7% 20.8% 25.6% 23.0% 22.2% 21.8% 4.2 Ekerö 19.6% 19.7% 19.6% 20.1% 12.2% 11.9% 12.0% -7.6 Haninge 14.1% 17.6% 18.6% 18.4% 12.9% 12.6% 13.5% -0.6 Huddinge 12.8% 12.8% 14.3% 12.6% 8.8% 8.5% 8.4% -4.4 Järfälla 14.1% 14.6% 15.0% 14.8% 14.9% 14.1% 13.2% -0.8 Lidingö 16.4% 16.4% 17.1% 19.3% 14.5% 14.1% 13.7% -2.7 Nacka 14.0% 15.8% 18.2% 13.7% 21.8% 25.8% 26.0% 12.0 Norrtälje 14.3% 15.4% 15.8% 16.5% 15.9% 17.6% 18.3% 4.0 Nykvarn 1.3% 1.0% 2.2% 1.6% -1.3 Nynäshamn 3.0% 3.0% 3.4% 3.3% 0.8% 1.0% 1.1% -1.9 Salem 12.2% 16.0% 20.5% 22.3% 18.1% 20.0% 20.3% 8.1 Sigtuna 11.0% 12.1% 15.5% 17.8% 17.2% 16.9% 15.4% 4.5 Sollentuna 14.9% 14.4% 17.9% 23.6% 23.2% 23.7% 23.1% 8.2 Solna 20.1% 20.7% 22.8% 24.8% 24.0% 25.0% 26.4% 6.3 Stockholm 18.1% 18.9% 20.1% 20.5% 25.3% 25.9% 27.3% 9.2 Sundbyberg 20.2% 19.6% 20.1% 21.4% 18.5% 21.8% 26.8% 6.6 Södertälje 16.9% 18.6% 18.4% 20.1% 20.8% 20.0% 19.2% 2.3 Tyresö 8.6% 9.8% 10.2% 11.3% 4.5% 5.0% 5.9% -2.7 Täby 30.6% 33.2% 34.5% 36.4% 43.2% 43.9% 43.2% 12.6 Upplands-Bro 10.3% 11.6% 12.2% 13.5% 7.6% 7.6% 6.9% -3.4 Upplands Väsby 10.7% 13.5% 40.1% 43.9% 40.5% 41.3% 41.8% 31.1 Vallentuna 12.3% 14.5% 16.3% 16.3% 11.6% 11.8% 12.0% -0.4 Vaxholm 12.0% 12.9% 13.9% 14.0% 5.0% 4.8% 5.8% -6.2 Värmdö 17.2% 17.6% 17.7% 18.6% 15.8% 15.8% 15.6% -1.6 Österåker 17.6% 19.4% 19.8% 21.8% 14.8% 17.2% 18.8% 1.2 I hela länet 16.1% 17.1% 18.9% 19.6% 20.5% 21.1% 21.7% 5.6 Källa: Kolada

7 Resultat 2 Fristående skolor i Stockholms län har fler elever per lärare Diagrammet visar genomsnittligt antal elever per lärare i fristående respektive kommunala skolor, uppdelat på kommuner i Stockholms län. Se även detaljerad tabell kommunvis på sida 10. Resultatet visar att: I 22 kommuner har de fristående skolorna i snitt fler elever per lärare än de kommunala skolorna i samma kommun. Av dessa 22 kommuner är skillnaden i lärartäthet mellan fristående och kommunala skolor störst i Nynäshamn (22 elever/lärare fristående, 13 elever/lärare kommunal), Värmdö (17 elever/lärare fristående, 14 elever/lärare kommunal) och Danderyd (17 elever/lärare fristående, 15 elever/lärare kommunal). Lärartätheten är 10 procent lägre i de fristående grundskolorna än de kommunala. Endast i Ekerö, Solna och Södertälje har de kommunala skolorna i snitt fler elever per lärare. I en kommun, Nykvarn, fanns inga fristående grundskolor dessa år, varför värde saknas. I Stockholms kommun hade fristående skolor i snitt ca 1,3 fler elever per lärare. Det motsvarar lite mer än 10 procent fler elever per lärare jämfört med kommunala skolor i Stockholms kommun. Antal elever per lärare Grundskolor, genomsnitt år Nykvarn Ekerö Solna Södertälje Vaxholm Upplands-Bro Botkyrka Sigtuna Salem Sundbyberg Täby Stockholm Vallentuna Huddinge Norrtälje Lidingö Sollentuna Järfälla Österåker Haninge Upplands Väsby Tyresö Nacka Danderyd Värmdö Nynäshamn Antal elever Kommunala skolor Friskolor Källa: Kolada

8 Resultat 3 Fristående skolor i Stockholms län har fler elever per pedagogisk personal Antal elever per lärare kan även jämföras med Koladas mått på antal elever per pedagogisk personal. Detta mått inkluderar förutom lärare även övrig pedagogisk personal, såsom fritidspedagoger, fritidsledare etc. Resultatet visar att: I 17 av de 26 kommunerna har fristående skolor i snitt fler elever per anställd pedagogisk personal jämfört med de kommunala skolorna i samma kommun. I 8 kommuner har fristående skolor färre elever per pedagogisk personal. I en kommun, Nykvarn, fanns inga fristående grundskolor dessa år, varför värde saknas. För de flesta av dessa kommuner gäller att de som har relativt högt antal elever per lärare i en skolform (fristående/kommunal) även har relativt högt antal elever per pedagogisk personal i samma skolform (redovisas ej närmare här). Ett undantag är Nynäshamn som skiljer sig kraftigt mellan antal elever per lärare och antal elever per pedagogisk personal. Antal elever per pedagogisk personal Grundskolor, genomsnitt år Nykvarn Ekerö Solna Nynäshamn Södertälje Norrtälje Botkyrka Upplands-Bro Sigtuna Sundbyberg Täby Salem Vaxholm Stockholm Lidingö Vallentuna Huddinge Sollentuna Österåker Upplands Väsby Haninge Tyresö Järfälla Nacka Danderyd Värmdö Antal elever Kommunala skolor Friskolor Källa: Kolada. Nynäshamn, fristående skolor avser år Nykvarn: data saknas för kommunala skolor år 2011.

9 Resultat 4 Fristående i Stockholms län har mindre utbildad personal Diagrammet visar genomsnittlig andel av lärarna som har en pedagogisk högskoleexamen i fristående respektive kommunala skolor uppdelat på kommuner i Stockholms län. Resultatet visar att: I 22 kommuner är pedagogisk högskoleexamen vanligare bland lärare i kommunala skolor. Endast i Salem, Vaxholm och Värmdö är examen vanligare i de fristående skolorna. I 1 kommun, Nykvarn, fanns inga fristående skolor dessa år, varför data saknas. Största skillnaderna i Upplands-Bro (56% fristående, 85% kommunal), Vallentuna (56% fristående, 82% kommunal) och Järfälla (57% fristående, 82% kommunal). Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Grundskolor, genomsnitt år Nykvarn Upplands-Bro Vallentuna Järfälla Södertälje Nacka Stockholm Täby Botkyrka Danderyd Ekerö Lidingö Solna Sundbyberg Sigtuna Tyresö Österåker Sollentuna Huddinge Nynäshamn Upplands Väsby Haninge Värmdö Norrtälje Salem Vaxholm Procent av lärarna Kommunala skolor Friskolor Källa: Kolada Nynäshamn, fristående skolor avser år 2012.

10 Analys Våra resultat stämmer med tidigare forskning Resultaten i denna rapport liknar dem i tidigare jämförelser. I SCB:s (2013) Utbildningsstatistisk årsbok 2014 beskrivs, i likhet med våra resultat, hur lärartätheten är lägre för fristående skolor jämfört med kommunala. Det unika med Vänsterpartiets rapport är att vi har siffror som visar hur förhållandena ser ut i respektive kommun i Stockholms län, något SCB:s statistik saknar. Lärartäthet spelar roll Antal lärare per elev är en av flera viktiga faktorer för att skolan ska fungera. Ofta spenderas mer resurser på elever med större behov som har svårare med studierna. Ibland kan det alltså i statistiken se ut som att elevkullar med högre lärartäthet inte presterar bättre än någon annan. För att utvärdera lärartäthetens effekt på elevernas prestationer måste man ta hänsyn till denna typ av problem. Mer avancerade vetenskapliga studier har visat tydliga tecken på att lärartäthet spelar stor roll. Ett exempel på en sådan studie är Chettey m.fl. (2011). 1 En svensk forskare som skrivit artiklar om detta är Jonas Vlachos vid Stockholms universitet. 2 Ett annat resultat från tidigare forskning som kan vara värt att nämna är de jämförelser från OECD som tyder på att skillnader mellan länders skolresultat ger avtryck både på de bästa och sämsta eleverna i respektive land. I länder där eleverna med sämst resultat uppvisar låga resultat jämfört med andra länder, uppvisar i regel även eleverna med bäst resultat också låga resultat jämfört med andra länder (The World Post, 2014). Detta tyder alltså på att det är omöjligt att förbättra de bästa elevernas färdigheter om man inte samtidigt förbättrar alla elevers resultat. 1 Chetty m.fl. (2011) How Does Your Kindergarten Classroom Affect Your Earnings? Evidence from Project Star, The Quarterly Journal of Economics, 126, Till exempel:

11 Politiska förslag för bättre utbildning Förslag 1 Inga skattemedel till vinstsyftande företag Vi föreslår att lagstiftning införs på ett antal områden som säkerställer att skattebetalarnas pengar inte går till vinstsyftande och/eller vinstutdelande företag verksamma i skolan. Överskott ska där i allt väsentligt stanna i verksamheten och antingen sparas eller direkt återinvesteras. Ett liknande regelverk gäller idag för till exempel fristående skolor i Norge. Förslaget syftar till att bli av med vinstintresset som drivkraft i välfärden, samtidigt som vi kan ha många olika utförare. Dagens privata och ideella aktörer kan fortsatt beviljas skattefinansiering om de i fortsättningen bedriver sin verksamhet utan vinstsyfte och vinstutdelning, och vid behov övergår till en ägarform som säkerställer detta. De som däremot endast är ute efter att göra en vinst på skattepengar förlorar i och med våra förslag intresset för att verka i välfärden. Vinstbegräsningen innebär att icke-offentlig verksamhet som huvudregel ska bedrivas av ideell stiftelse eller liknande, alternativt av aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning enligt 32 kapitlet aktiebolagslagen. Alternativt någon ägarform som motsvarar dessa. Bolagsformen aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning finns redan idag, om än sällan använd. Den mycket begränsade utdelning som denna bolagsform tillåter till ägarna motsvarar på sin höjd bankränta. Med andra ord innebär den att vinstintresset avlägsnas som driftsmotiv för verksamheten och välfärden slutar läcka resurser. En välfärd där alla resurser går till just eleverna och inte till vinster, gör det även lättare för det offentliga att köpa tillbaka verksamheter och egendom som idag har sålts ut. När dessa inte längre kan användas till att göra stora vinster kommer inte vinstdrivna aktörer att vara intresserade av dem och priset för det offentliga att köpa tillbaka anpassas därefter. Förslag 2 Skola där det behövs Vi föreslår att huvudmannen för skolan, det vill säga kommunen, ska besluta när och var icke-offentliga aktörer får etableras. När det finns ett behov av alternativ pedagogik, behandling eller motsvarande kan icke-offentliga aktörer ges tillstånd att driva detta. Men dessa aktörer ska inte själva kunna bestämma var de ska driva en skattefinansierad verksamhet. Detta innebär att berörda avsnitt i skollagen upphävs. Förändringarna behövs eftersom en förutsättning för att skapa den bästa möjliga välfärden är att skattemedlen styrs till de verksamheter och områden där de bäst behövs. När det startas nya verksamheter ska deras lokalisering och inriktning bestämmas utifrån noggranna bedömningar av hur behoven ser ut. Det kan låta som självklara principer men det är inte de som styr idag. På många områden har företag som uppfyller vissa kriterier rätt att fritt starta välfärdsverksamhet finansierat av skattemedel. Det innebär att företagen ges makt att styra vart skattemedlen går, istället för att detta avgörs demokratiskt utifrån analyser av hur behoven ser ut. Resultatet är bland annat en överetablering av privata utförare i vissa områden där det är lönsamt att bedriva välfärdsverksamhet, och en underetablering i områden där det inte är lönsamt. Många gånger innebär det att den bästa välfärden finns där behoven är minst, vilket innebär mindre resurser till välfärd i andra områden. Lagstiftningen vi föreslår skulle innebära en bättre fördelning av välfärdsutövare. Förslag fler lärare Vi satsar 1 miljard 2013, 2 miljarder 2014 och 3 miljarder 2015 på riktade statsbidrag till personalförstärkningar inom grundskolan i vår höstbudget. Satsningen ger fler lärare 2013, fler lärare 2014 och fler lärare För Stockholms läns del skulle det betyda att 1400 lärare skulle kunna anställas. Medlen får endast användas för att anställa utbildade lärare. Skolor som uppfyller normen 9,1 lärare per 100 elever kan ej beviljas statsbidraget. Utformningen följer de tidigare så kallade Wärnerson-pengarna från slutet av 1990-talet med den skillnaden att de endast får användas för att anställa utbildade lärare.

12 Förslag 4 Riktat stöd till skolor som har störst behov Vi satsar som ett komplement till satsningen på fler lärare 1 miljard årligen på öronmärkta statsbidrag riktade till de skolor och elever som har de största behoven av mer resurser för att kunna nå målen. Kommunerna kan söka pengarna från Skolverket. De ska användas för att minska kunskapsskillnader och bristande likvärdighet. Åtgärderna som denna riktade miljard ska användas till handlar bl.a. om att anställa fler lärare, men även annan typ av stöd kan bli aktuell om det bidrar till elevernas lärande och förbättrar deras möjligheter att nå kunskapskraven. För att pengarna verkligen ska få avsedd effekt ska Skolverket också utvärdera hur pengarna används och vilka resultat som uppnås med hjälp av dem.

13 Bilaga 1 Data Nyckeltal Elever i fristående grundskola, antal (N15810) Elever i kommunal grundskola, antal (N15809) Elever/lärare (årsarbetare) i fristående grundskola, antal (N15035) Elever/lärare (årsarbetare) i kommunal grundskola, antal (N15034) Elever/pedagogisk personal grundskola, fristående skolor (N15038) Elever/pedagogisk personal grundskola, kommunala skolor (N15037) Lärare med pedagogisk högskoleexamen i fristående grundskola, (%) (N15032) Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola, (%) (N15031) Beskrivning Antal elever i fristående grundskola. Uppgiften avser läsår, mätt 15 oktober. Källa: SCB och Skolverket. Antal elever i kommunal grundskola. Uppgiften avser läsår, mätt 15 oktober. Källa: SCB och Skolverket. Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i fristående skolor i kommunen. Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris). Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala skolor i kommunen. Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris). Antal elever dividerat med antal pedagogisk personal i fristående skolor belägna i kommunen. Uppgiften avser läsår, mätt 15 oktober. Källa: SCB och Skolverket. Antal elever dividerat med antal pedagogisk personal i kommunal skola. Uppgiften avser läsår, mätt 15 oktober. Källa: SCB och Skolverket. Andel (%) lärare i årskurs 1-9, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i fristående skolor i kommunen. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris). Andel (%) lärare i årskurs 1-9, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i kommunala skolor i kommunen. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris).

14 Kommun Antal elever totalt år 2012 (både fristående och kommunala) Andel i friskola 2012 Förändring procentenheter Andel lärare med pedagogisk examen, genomsnittt Antal elever/ pedagogisk personal, genomsnitt elever/lärare, genomsnitt Fristående Kommunal Fristående Kommunal Fristående Kommunal Botkyrka ,2% -3,6 66,5% 79,7% 13,0 13,1 12,1 12,1 Danderyd ,8% 4,2 67,5% 87,2% 16,8 14,5 15,7 12,9 Ekerö ,0% -7,6 67,7% 81,1% 9,6 13,2 9,1 12,0 Haninge ,5% -0,6 76,6% 78,7% 15,6 13,1 14,3 12,5 Huddinge ,4% -4,4 74,1% 81,6% 14,3 13,2 13,3 12,1 Järfälla ,2% -0,8 57,3% 82,3% 15,3 12,6 15,0 11,1 Lidingö ,7% -2,7 69,3% 83,3% 14,7 13,6 13,0 13,1 Nacka ,0% 12,0 62,7% 85,0% 16,8 13,0 15,5 12,4 Norrtälje ,3% 4,0 80,5% 88,3% 14,4 12,7 12,0 11,5 Nykvarn ,3 87,4% 13,3 13,6 Nynäshamn ,1% -1,9 74.9%** 75,8% 22,3 13,2 10.5** 13.3** Salem ,3% 8,1 85,5% 76,9% 13,3 11,1 12,6 10,8 Sigtuna ,4% 4,5 72,8% 81,4% 13,0 11,8 12,4 11,1 Sollentuna ,1% 8,2 73,9% 81,6% 14,8 12,5 13,8 11,5 Solna ,4% 6,3 69,3% 81,0% 10,9 11,4 9,6 10,7 Stockholm ,3% 9,2 65,0% 84,0% 13,8 12,5 12,8 11,6 Sundbyberg ,8% 6,6 69,4% 84,4% 13,5 13,2 12,6 12,7 Södertälje ,2% 2,3 60,2% 78,6% 12,1 13,4 11,6 12,7 Tyresö ,9% -2,7 73,2% 80,7% 16,3 13,4 14,6 11,4 Täby ,2% 12,6 65,5% 84,8% 13,7 13,5 12,6 12,8 Upplands-Bro ,9% -3,4 55,6% 85,3% 12,7 12,7 12,3 12,1 Upplands Väsby ,8% 31,1 76,0% 84,8% 15,7 12,5 14,2 11,8 Vallentuna ,0% -0,4 55,6% 82,3% 13,8 12,2 13,2 11,4 Vaxholm ,8% -6,2 94,2% 81,1% 12,7 12,6 12,7 12,3 Värmdö ,6% -1,6 80,1% 75,2% 17,1 13,7 15,8 12,6 Österåker ,8% 1,2 74,0% 83,4% 15,5 13,7 14,0 12,8

15 Elever i fristående grundskola, antal Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Källa: Kolada

16 Elever i kommunal grundskola, antal År Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Källa: Kolada

17 Elever/lärare (årsarbetare) i fristående grundskola, antal Elever/lärare (årsarbetare) i kommunal grundskola, antal Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Källa: Kolada

18 Elever/pedagogisk personal grundskola, fristående skolor Elever/pedagogisk personal grundskola, kommunala skolor Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Källa: Kolada

19 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i fristående grundskola, (%) Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola, (%) Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Källa: Kolada

20 Skolenheter Kommun med kommunal huvudman Skolenheter med enskild huvudman Totalt 0114 Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Totalt Källa: Skolverket