Albert Bonnier. kriget mot. sonens sjukdom. Albert Bonnier om. TIPS SOM HJÄLPER DITT BARN ATT HITTA KOMPISAR Min son får inte gå i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Albert Bonnier. kriget mot. sonens sjukdom. Albert Bonnier om. TIPS SOM HJÄLPER DITT BARN ATT HITTA KOMPISAR Min son får inte gå i skolan"

Transkript

1 kraft För dig med barn med funktionshinder 39 kr inkl moms NR Albert Bonnier om kriget mot Tidning för dig med barn med särskilda behov sonens sjukdom Albert Bonnier 6 Tema idrott Här får alla en sportslig chans NY TIDNING FÖR FÖRÄLDRAR TILL BARN MED FUNKTIONSHINDER Victor fick mig att omvärdera hela mitt gamla Musikal liv i Oktober 2006 toppklass Unga som älskar sina hästar Pussla ihop din drömresa Dator i skolan kan bli lyftet! TIPS SOM HJÄLPER DITT BARN ATT HITTA KOMPISAR Min son får inte gå i skolan GUIDE ALLT OM ATT SÖKA VÅRDBIDRAG

2 Att vara anhörig En konferens om att leva nära någon som har ett funktionshinder 9 10 november Dalheimers hus, Göteborg Vi blandar storföreläsningar, seminarier och utställningar allt för att skapa balans mellan lyssnande, samtal, reflektioner och aktivt deltagande. Vill du ställa ut på konferensen kostnadsfritt! Kontakta Thomas Kollberg Konferensen fokuserar på anhörigas situation i ett brett perspektiv och vill visa på den kraft och det engagemang som finns hos anhöriga, brukare och yrkesverksamma. Målgruppen för konferensen är anhöriga, brukare, yrkesverksamma inom habilitering och rehabilitering, personliga assistenter och alla som är intresserade av dessa frågor fö relä sare Maria Wallin, chefredaktör för tidskriften Socialpolitik lotsar oss genom dagarna. Nicklas Vagge, assistent på en särskola för barn med särskilda barn. Annica Lindgren, arbetsterapeut, arbetar med hjälpmedel för rörelsehindrade. Ingrid Edgardh, teolog, trebarnsmamma, frilansande skribent och föredragshållare. Veronica Hedenmark, företagsledare med funktionshinder. Mathias Blomberg, jurist och vd på Confrere Juristbyrå. Lotte Wemmenborn, leg sjukgymnast, driver Rörelsefirman som sprider kunskap om funktionshinder, hjälpmedel och resultatstödjande inredning. Lotta Appelqvist, mamma till två barn med olika diagnoser och funktionshinder. Driver informationsföretaget UppåNer HB. Susanna Carolusson, mamma, psykoterapeut, psykolog och handledare. Tomas Sjödin, pastor, författare, krönikör och far till två svårt sjuka söner. Albin Jansson Appelqvist, anhörig. Christina Berggren, arbetar som arbetskonsulent på Misa. Pernilla Nagy, mamma. Andreas Tallborn Dellve, sjuksköterska, Lyckans backe. Fullständigt program hittar du på Sista anmälningsdag 3 november. Anmälan är bindande men kan överlåtas. Bekräftelse skickas då vi fått in anmälan. Anmälan sker enklast via under konferenser. Du kan också skicka in din anmälan till Dalheimers hus, att. Thomas Kollberg, Box , Göteborg eller faxa på Information: Kontakta Thomas Kollberg, telefon eller via mail Erbjudande! Gå 4 från din arbetsplats eller förening betala för 3! Konferensavgift: 1800 kronor (exkl. moms) inkl lunch, förfriskningar, kaffe och festmiddag. För brukare och anhöriga är priset 700 kronor (inkl.moms). Dalheimer hus, Slottsskogsgatan 12 i Göteborg Föräldrakraft

3 Din rätt Vårt uppdrag Rätten till Personlig assistans och Assistansersättning är av avgörande betydelse för många av våra klienter. Vi har mångårig erfarenhet och gedigen kunskap inom området. Med fokus på Din situation och med ett personligt engagemang erbjuder vi Dig kvalificerat juridiskt biträde och rådgivning. Välkommen till oss på Confrere Juristbyrå! Confrere Juristbyrå Allmän affärsjuridik Arbetsrätt Asylrätt Familjerätt Skadeståndsrätt Socialrätt Stockholm Grev Turegatan 11 C, 2 tr STOCKHOLM Tel: +46 (0) Fax: +46 (0) Umeå Kungsgatan UMEÅ Tel: +46 (0) Fax: +46 (0) Luleå Timmermansgatan LULEÅ Tel: +46 (0) Fax: +46 (0) Kiruna Hjalmar Lundbohmsvägen KIRUNA Tel: +46 (0) Fax: +46 (0)

4 ånga tjatar om att barn och ungdomar måste sluta sitta hemma framför teven och datorn. Men en grupp unga har många glömt. Några som aldrig behöver röra på sig för att de inte kan eller har förutsättningarna. Man 36 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006 Två av tre barn med funktionshinder har svårt för att sova. Sömnproblemen kan hota hälsan både för barnen och föräldrarna men det finns lösningar... Text: Sara Bengtsson En tredjedel av livet ägnar barn har särskilda behov kan människan åt att sova. Mot problemen bli ännu större, den bakgrunden är det lätt då smärta, hjärnaktivitet och förstå att sömnen är ett av de förskjutna dygnsrytmer viktigaste inslagen i vardagen. Sover vi inte ordentligt sömnproblemen. De bidrar till att försvåra fungerar vi inte som människor. sömn och kan bli ett stort påverkar hela familjens För barnfamiljer kan det hälsoproblem. vara svårt med sömnrytmen med oroliga barn som har Men det behöver inte mardrömmar och inte kan vara hopplöst. Med rätt somna. I en familj där ett taktik och struktur på 1. MARDRÖMMAR Alla människor drömmer mardrömmar ibland men det är vanligare hos barn. Orsaken är oftast att små barn tar in fler och starkare intryck, som alla ska bearbetas under natten. Med hjälp av barns livliga fantasi kan drömmarna bli innehållsstarka. 2. NATTSKRÄCK Vanligast är mardrömmar hos förskolebarn. Även äldre barn har mardrömmar vilket kan bero på händelser de upplevt som traumatiska under uppväxten. Mardrömmar stör sömnen och kan bidra till att barnet inte vill gå och lägga sig på grund av rädsla. VAD KAN MAN GÖRA? ingen skada av den. Se till att ditt barn får gott om tid för VAD KAN MAN GÖRA? sömnen. Mardrömmar är vanligare om barnet inte är ordentligt utvilat. Låt barnet berätta om sin mardröm och se till att det förstår att det bara är en dröm. 46 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006 Text: Sara Bengtsson sara sovrutinerna kan även de största sömnproblemen förebyggas. Som vuxen behöver du inte sova mer än sex till nio timmar, men dina barn behöver upp till 13 timmars sömn beroende på ålder (spädbarn sover ännu mer mellan 14 och 17 timmar per dygn). Hos en normalt fungerande människa ställer den biologiska klockan in sig på att dygnet har 24 timmar och sömnen blir ett naturligt inslag i vardagen. Denna artikel baseras på det material som RBU (Riksförbundet för barn och unga med funktionshinder) utarbetat inom sitt projekt Läggdags. Här utreds de vanligaste sömnproblemen hos barn med och utan funktionshinder och enkla Tänd en lampa och låt barnet ha sitt favoritgosedjur bredvid sig i sängen, det kan hjälpa till att öka trygghetskänslan. I vissa fall kan det vara nödvändigt att kontakta läkare om barnets sömnproblem på grund av mardrömmar blir värre. Fenomenet nattskräck förekommer främst hos barn i åldrarna mellan tre och sex år. Barnet sitter upp i sängen, skriker och gråter skräckslaget. Detta tros bero på en omognad i nervsystemet. En attack varar några minuter och sedan somnar barnet igen. Barnet minns inte själv något av attacken dagen efter och tar Låt attacken gå över av sig själv. Bli inte orolig om barnet inte vill omfamnas. till och med förespråkar att de ska ta det lugnt och man befriar dem från skolgymnastiken. Barn och ungdomar med funktionshinder hamnar utanför den vanliga idrotten och vissa får aldrig chansen att ta reda på om de skulle gilla den eller ej. Anders Östnäs, sociolog på Lunds universitet, har forskat om handikappidrott. Han menar att Sverige satsar alltför lite råd och tips på vad du som förälder kan göra på hemmaplan för att hjälpa ditt barn. Ytterligare information om speciella sovhjälpmedel (som sovutrustning, kramplarm och taklyft) finns att läsa om i boken Sov Gott! av sjukgymnasten Sara Holm och arbetsterapeuten Pia Winnberg. Boken finns att beställa från RBU:s webbsida Barns sömnproblem kan bli ett allvarligt hot mot deras hälsa och föräldrarnas. Om barnet har funktionshinder är problemen ofta extra stora på grund av smärta, hjärnaktivitet och problem med dygnsrytmen. 3. PRATA ELLER GÅ I SÖMNEN Pratar eller går i sömnen gör många under djupsömnstadiet. Det stör inte sömnen för barnet i sig. Däremot kan det bli ett problem när man sover borta eller om man tenderar att gå ut eller göra saker som skadar en själv eller andra. VAD KAN MAN GÖRA? Det är inte farligt att väcka barnet, men onödigt. Att bli abrupt väckt från djupsömnstadiet kan göra att barnet känner sig omtöcknat eller reagerar med ilska. I stället ska man hjälpa barnet tillbaka till sängen. Om barnet går i sömnen kan det vara bra att sätta upp trappgrindar och låsa ytterdörrar för att förhindra barnet att gå någonstans dit det inte ska. Riskerar barnet att skada sig själv eller andra under sömngången, bör man söka hjälp. på motion och idrott för funktionshindrade. Unga med funktionshinder får sjukgymnastik och mediciner samtidigt som handikappidrottsrörelsen hävdar att idrott är den bästa friskvården som finns för barn och ungdomar med funktionshinder. Idrott ger social gemenskap och övning, fysisk hälsa och självförtroende som inte går att få någon annanstans. Trots det är det få rehabiliteringscenter som satsar på vanlig idrott som en del av verksamheten. Enligt Anders Östnäs är det inte en ekonomisk fråga utan ett attitydproblem. Man tenderar att se idrotten enbart som något tävlingsinriktat, inte som en plattform för motion. Barn med funktionshinder som får idrotta mår bättre psykiskt eftersom de får vara med i en gemenskap och känna sig bra. Det handlar inte om att vara bäst, tävla och slå rekord. Idrotten handlar om att övervinna sina egna hinder. Sverige borde satsa mer på idrott för sina barn och ungdomar med funktionshinder. Det anser även Lars Kristén, universitetslektor på Högskolan i Halmstad, som sedan 1993 forskat kring barn och ungdomar med rörelsehinder och idrott. Vad som krävs för att öppna idrottsförbunden för alla, är en engagerad idrotts- och hälsokonsulent i varje distrikt, som kan hjälpa föreningar att förbättra tillgängligheten och utbilda om olika funktionshinder. Detta för att förebygga rädslan för barn med funktionshinder och deras specifika behov. Då skulle integrationen av barn med funktionshinder kunna ta fart över hela landet. 4. SNARKNING Det i sin tur gör att barnet kan drabbas VAD KAN MAN GÖRA? av sömnapné under nätterna. Hjälp barnet att prioritera bland sina OCH SÖMNAPNÉ fritidsaktiviteter. Barn har svårt att sätta När man sover blir musklerna i svalgets VAD KAN MAN GÖRA? egna gränser för sin egen förmåga. väggar avslappande och svalget blir trängre. Luftflödet blir därför snabbare För att förebygga sömnapné kan man och det kan resultera i att gommen testa andra sovställningar än på rygg. 6. SMÄRTA vibrerar och avger det ljud som vi kallar Luftflödet försvåras nämligen vid Tillfällig och långvarig smärta stör för en snarkning. ryggsovande. sömnen hos liten som stor. Ett barn som Snarkningen kan bidra till sömnbrist För barn med neurologiska funktionshinder är det viktigt att eventuell medicinetrerar sig på smärtan och försöker ligga lider av smärta vid sänggåendet koncen- hos barnet och att barnet stör sin omgivning. ring och andningsgymnastik är avklarad i på ett sätt som inte gör lika ont. Minst tio procent av snarkarna sägs ha god tid innan sänggående. För att förbättra sovställningen kan speciella positione- En ond cirkel bildas. Barnet sover inte bra Avslappningen är då svår att framkalla. andningsuppehåll, så kallad sömnapné. För att det ska räknas som sömnapné ringskuddar vara till nytta. och det leder i sin tur till att kroppen inte krävs att man har fem andningsuppehåll återhämtar sig lika snabbt. Smärtan per timme. Barnet slutar andas i minst stannar kvar längre. tio sekunder och till slut får kroppen inte 5. STRESS Barn med funktionshinder lider i större tillräckligt med syre. Barnet väcks då och Stress bidrar ofta till sömnproblem. Om utsträckning av smärta. Ibland kan det kroppen arbetar med full styrka. ditt barn är stressat måste det få tid att vara svårt att upptäcka om barnet till Sömnapné drabbar ofta barn med återhämta sig, vilket är omöjligt vid exempel inte talar. Var uppmärksam! neurologiska funktionshinder. dålig sömn. När barn och vuxna känner Smärta är svårt att behandla och behandlas mindre hos barn med funktionshinder Sura uppstötningar, felsväljningar sig stressade vid sänggåendet beror det eller svaga hostningar kan bidra till oftast på att man är orolig för morgondagen. än vuxna med funktionshinder. rosslighet och täta luftvägsinfektioner. # 1, 2006 FÖRÄLDRAKRAFT 47 Ett bra första steg när man som förälder ska hitta en idrott åt sitt barn är att låta barnet besöka någon av de idrottsskolor som finns runt om i landet. De välkomnar alla barn med funktionshinder att komma och prova, så att de kan ta reda på vilka idrotter de gillar och gå vidare till en idrottsklubb, berättar Åsa Llinares, sociolog och själv aktiv inom handikappidrotten. En bra idrott att börja med är simning, eftersom det ger en bra grund och ser till att hela kroppen används, vilket i sin tur resulterar i att barnen lär sig använda sina kroppsdelar. Att börja idrotta kan vara en investering för livet, säger Åsa Llinares. Lars Kristén har varit ansvarig för två projekt tillsammans med TT SLÄPPA IVÄG sitt barn till en skola långt bort i fyra år kändes fruktansvärt jobbigt. Men det blev det bästa som hänt Anette Jacobsson och hennes son John. John gick fyra år på idrottsgymnasiet i Bollnäs, där fick han spela fotboll, gå i skolan och samtidigt lära sig att klara sig själv. Idag är John 23 år, jobbar på ett konferenscenter och bor i ett gruppboende i Stockholm. När John åkte iväg på ett integrerat konfirmationsläger började han spela fotboll, efter det var han fast. MAMMA ANETTE berättar att han sedan började spela fotboll i Djurgården IF:s handikappfotboll. Via fotbollsklubben kom de i kontakt med Bollnäs idrottsgymnasium. Vi letade efter alternativ och Bollnäs verkade intressant, säger Anette. John fick åka till Bollnäs över en helg och prova. Därefter fick han åka dit en vecka och testa både skolan, idrottsverksamheten och boendet. När John efter en vecka kom hem var han salig. Vi kontaktade kommunen och sa att vi ville att han skulle gå på Bollnäs idrottsgymnasium. Det var svårt att få gehör, kommunen ansåg sig ha rätt resurser här i Haninge och vi var tvungna att argumentera länge för vår sak. Hela livet har Anette kämpat för Johns rättigheter. Det blir ofta krångel så fort man vill något, menar hon. Efter många om och men fick John äntligen igenom sitt önskemål. ANETTE HAR BARA goda erfarenheter av skolan. John utvecklades otroligt snabbt och fick ett självförtroende som den vanliga gymnasieskolan aldrig hade kunnat ge honom. Lärarna på skolan är kompetenta och bryr sig verkligen om sina elever. John fick i princip tre års skola i att klara sig själv. Skolpersonalen följer även upp hur det går för tidigare elever efter att de tagit studenten. Innan John tog studenten hjälpte skolan honom att hitta en praktikplats. Än i dag har skolan kontakt med John. När de är på besök i Stockholm brukar de ringa för att träffa honom, säger Anette. Att släppa i väg sitt barn i tre år till en skola långt bort var svårt. Första året var fyllt av ångest, menar Anette. Veckorna var som den där konstant jobbiga, trötta måndagsmorgonen och skolloven var som den efterlängtade helgen. Ändå tycker Anette att det var det bästa som hänt John. Det gav så mycket att det vägde upp det faktum att det var jobbigt att ha sin son så långt borta. # 1, 2006 FÖRÄLDRAKRAFT 37 kraft 6 Chefredaktör Sara Bengtsson hälsar dig hjärtligt välkommen. Äntligen är vi här som papperstidning! På webben har vi funnits ett bra tag. Du har väl inte missat Sofia får unik terapi på sin älskade ridhäst 24 Sofia älskar sin ridhäst. Hon är sju år och har ridit i fem. Hästens rörelser stämmer väl överens med människans. Det är det som gör ridterapi unik och lämplig för barn och ungdomar med funktionshinder. Följ med till Lunna gård som lockar ryttare av alla slag. TEMA IDROTT kraft Alla barn kan och vill. Idrottsfolk, forskare, föräldrar och barnen själva skriker efter aktiviteter för funktionshindrade. Ju fler som kräver idrottsmöjligheter på hemorten, desto större blir utbudet. Släpp in dina barn i idrotts- och fritidsaktivitetsvärlden. Läs vårt tema och inspireras. M Här får alla en sportslig chans! Det bästa som hänt mig och min son. A 36 Alla barn kan och vill. Idrottsfolk, forskare, föräldrar och barnen själva skriker efter aktiviteter för funktionshindrade. Släpp in dina barn i idrotts- och fritidsaktivitetsvärlden. Läs vårt tema och inspireras. Läggdags? Så får du rutinerna att fungera Sussa sött? En fråga om rätt taktik TAKTIKSNACK kraft De vanligaste orsakerna till sömnproblemen och hur du kan hitta en lösning! Två tredjedelar av alla barn med funktionshinder har svårt för att sova. Det visar en studie som RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, gjorde Sömnproblemen kan hota hälsan både för barnen och föräldrarna men det finns lösningar... Höstlov med modern kultur 34 På Moderna Museet får alla barn vara bäst. Under höstlovet bjuder museet in till dagliga målaraktiviteter med afrikanskt tema. Bilden är från utställningen Africa remix som kanske kan inspirera barn till konstverk. 16 Victors autism blev en chock för bokförläggaren Albert Bonnier och hans hustru Nalini. Men efter tio års kamp har sonen överträffat alla förväntningar. Vi har fått ut mycket positivt av vårt arbete med autismen. Det här är det viktigaste vi gjort i våra liv. Mycket av det som tidigare var väsentligt är totalt oväsentligt. Livet har blivit sin innersta kärna, berättar Albert Bonnier. 4 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006

5 För dig med barn med funktionshinder Tidning för dig med barn med särskilda behov Victor fick mig att omvärdera hela mitt gamla liv Oktober 2006 NR kr inkl moms FK_0601_s01_68_v7.indd INNEHÅLL # 1, 2006 kraft Albert Bonnier om kriget mot hästar sonens sjukdom Albert Tema idrott Bonnier se även 6 Här får alla en sportslig chans Unga som älskar sina Pussla ihop din drömresa Dator i skolan kan bli lyftet! TIPS SOM HJÄLPER DITT BARN ATT HITTA KOMPISAR Min son får inte gå i skolan NY TIDNING FÖR FÖRÄLDRAR TILL BARN MED FUNKTIONSHINDER Musikal i toppklass GUIDE ALLT OM ATT SÖKA VÅRDBIDRAG Här når du oss! Ansvarig utgivare Valter Bengtsson Chefredaktör Sara Bengtsson Postadress FaktaPress AB, Backebogatan Hägersten Telefon NYHETSBLOCKET 8 Krönika av Sören Olsson 10 Autistisk pojke får inte i gå i skola 12 Bättre skola ska minska psykisk ohälsa 12 Mobbning ska förebyggas 13 Små bråkstakar behöver stoppas tidigt 14 Proteststorm mot sexskämt 15 Krångligt att söka bidrag 16 Fler datorer i skolan gör funktionshindrade till vinnare 17 Sjukhuschefen tog saken i egna händer när barn nekades vård INTERVJUER 18 Albert Bonnier: Victors sjukdom fick mig att omvärdera mitt liv 66 I hetluften: Lars Lööw, handikappombudsman REPORTAGE 24 Unik terapi på hästryggen 28 Cirkus nästa utvecklingsstörda ger musikal i toppklass 30 Pussla ihop din egen drömresa 32 Tips inför resan med barn med funktionshinder 33 Parker som har öppet under höstlovet 34 Kreativt höstlov på Moderna TEMA IDROTT 36 Här får alla en sportslig chans enkla steg: så kommer du igång 40 Cirkusskolan utan fördomar 42 De är bäst i Sverige 44 Idrottsgymnasium för alla 45 Här utvecklas egna simsätt TIPSARTIKLAR 46 Sussa sött? En fråga om rätt taktik 48 Funktionshinder stör sömnen 49 Så skapar du läggdagsrutiner som fungerar TIPS OCH RÅD 50 Juristerna svarar på föräldrarnas frågor 50 Barns rätt i sagans form 50 Gratis hotell för hela familjen 51 Sex tips i jakten på kompisar 51 Skolor för rörelsehindrade 52 Negativa attityder värsta bördan 52 Livsfrågor kyrkan svarar 52 Arbetsteknik utbildare svarar 53 Vad händer när skolan börjar? 54 Barn med sällsynta diagnoser Ågrenskas experter svarar 55 Arbetslivsfrågor expert ger råd GUIDE OM VÅRDBIDRAG 56 Så slår du vakt om din rätt till vårdbidrag och ersättning för merkostnader 58 Frågor och svar om vårdbidrag NÄTVERK 60 Här är föreningar för alla föräldrar till barn med funktionshinder 63 Organisation i fokus: Noonan Resvan morsa på vift med son i rullstol 30 Heidi Nordin hamnade mitt i tsunamikatastrofen tillsammans med sin cp-skadade son. Den resan och alla andra hon gjort har gett värdefulla erfarenheter som hon delar med sig av i ett samtal med Föräldrakraft. Prenumerationsärenden och kundtjänst Annette Wallenius FaktaPress AB, Backebogatan 3, Hägersten Prenumerationspriser inom Sverige 10 utgåvor 349 kr inkl moms (329 kr exkl moms) Försäljningsställen/lösnr: Info på Annonser Se information på vår webbsida sidor/annonser.html För beställning av annons kan Du maila oss på se eller kontakta någon av våra externa annonssäljare: Lotta Appelkvist Upp och ner Information Tel: , E-post: Anders Boye, Boye Media Tel: E-post: Adress för annonsmaterial FaktaPress AB, Backebogatan 3, Hägersten E-post: Grafisk formgivning Nyberg Förlag, Foraldrakraft is an independent magazine for parents with children with disabilities or special needs. It is also available on the web at www. foraldrakraft.se. Foraldrakraft is published by FaktaPress AB. ISSN GUIDE: Din rätt till vårdbidrag och ersättning # 1, 2006 FÖRÄLDRAKRAFT 5

6 på motion och idrott för funktionshindrade. Unga med funktionshinder får sjukgymnastik och mediciner samtidigt som handikappidrottsrörelsen hävdar att idrott är den bästa friskvården som finns för barn och ungdomar med funktionshinder. Idrott ger social gemenskap och övning, fysisk hälsa och självförtroende som inte å få å bra. Det handlar inte om att vara bäst, tävla och slå rekord. Idrotten handlar om att övervinna sina egna hinder. Sverige borde satsa mer på idrott för sina barn och ungdomar med funktionshinder. Det anser även Lars Kristén, universitetslektor på Högskolan i Halmstad, som sedan 1993 forskat kring barn och ungdomar med rörelhi d h id V d k f Ett bra första steg när man som förälder ska hitta en idrott åt sitt barn är att låta barnet besöka någon av de idrottsskolor som finns runt om i landet. De välkomnar alla barn med funktionshinder att komma och prova, så att de kan ta reda på vilka idrotter de gillar och gå vidare till en idrottsklubb, berättar Åsa Llinares, sociolog och j l k i i h dik id TT SLÄPPA IVÄG sitt barn till en skola långt bort i fyra år kändes fruktansvärt jobbigt. Men det blev det bästa som hänt Anette Jacobsson och hennes son John. John gick fyra år på idrottsgymnasiet i Bollnäs, där fick han spela fotboll, gå i skolan och samtidigt lära sig att klara sig själv. Idag är John 23 år, jobbar på ett konferenscenter och bor i ett gruppboende i Stockholm. När John åkte iväg på ett integrerat konfirmationsläger började han spela fotboll, efter det var han fast. MAMMA ANETTE berättar att han sedan började spela fotboll i Djurgården IF:s handikappfotboll. Via fotbollsklubben kom de i kontakt med Bollnäs idrottsgymnasium. Vi letade efter alternativ och Bollnäs verkade intressant, säger Anette. John fick åka till Bollnäs över en helg och prova. Därefter fick han åka dit en vecka och testa både skolan, idrottsverksamheten och boendet. När John efter en vecka kom hem var han salig. Vi kontaktade kommunen och sa att vi ville att han skulle gå på Bollnäs idrottsgymnasium. Det var svårt att få gehör, kommunen ansåg sig ha rätt resurser här i Haninge och vi var tvungna att argumentera länge för vår sak. Hela livet har Anette kämpat för Johns rättigheter. Det blir ofta krångel så fort man vill något, menar hon. Efter många om och men fick John äntligen igenom sitt önskemål. ANETTE HAR BARA goda erfarenheter av skolan. John utvecklades otroligt snabbt och fick ett självförtroende som den vanliga gymnasieskolan aldrig hade kunnat ge honom. Lärarna på skolan är kompetenta och bryr sig verkligen om sina elever. John fick i princip tre års skola i att klara sig själv. Skolpersonalen följer även upp hur det går för tidigare elever efter att de tagit studenten. Innan John tog studenten hjälpte skolan honom att hitta en praktikplats. Än i dag har skolan kontakt med John. När de är på besök i Stockholm brukar de ringa för att träffa honom, säger Anette. å LEDARE kraft Välkomna! Jag var åtta år och gick i andra klass. Ett år i grundskolan avklarat och man kände sig ganska häftig. Vi var ännu inte så medvetna, jag och mina klasskamrater. Men en sak hade vi förstått, det fanns de som var annorlunda. Men vi förstod ärligt talat inte varför. I min skola fanns en kille som inte var som alla andra. Ända sedan jag var liten hade man talat om för mig att alla var lika, oavsett färg på kinden eller sexuell läggning. Det var en självklarhet. Men den här pojken kom inte från ett annat land. Nej, killen hade mörka glasögon, såg lite annorlunda ut och fick speciella hjälpmedel av skolan. Och jag förstod inte varför. Jag vet ännu idag inte vad han hade för speciella behov. Ingen berättade något för oss, hans skolkamrater. Vi gick i samma skola i tre år och det enda jag minns av honom var att han var annorlunda, TEMA IDROTT kraft Alla barn kan och vill. Idrottsfolk, forskare, Här får alla en sportslig chans! Det bästa som hänt mig och min son. A föräldrar och barnen själva skriker efter aktiviteter för funktionshindrade. Ju fler som kräver idrottsmöjligheter på hemorten, desto större blir På utbudet. Nordens Ark kan man utforska Släpp in dina barn i idrotts- och fritidsaktivitetsvärlden. Läs vårt tema och inspireras. djurens värld med alla sinnen. Men I varje nummer tänker hur är vi det ge dig tillgängligheten? matiga teman. Denna gång idrottar vi med dig och dina barn. fick extra fördelar och ibland kunde vara rätt otrevlig. Men var det hans fel? Eller var det skolans fel för att de inte förklarade för oss barn? Vems smarta idé var det att vi skulle låtsas att han inte hade Ofta undrar jag en synskada? Varför förklarade ingen för oss så att vi alla om hans kunde hjälpas åt? Antagligen var hans små aggressioner ett skolgång uttryck för att han kände sig inte hade orättvist behandlad. Ofta blivit trevligare om undrar jag om inte hans skolgång hade blivit trevligare om vi barn hade fått chansen skolkamraterna att vara delaktiga. Men vad vet jag? Det var ju ingen som hade fått förklarade för mig. chansen vara delaktiga Föräldrar till barn med funktionshinder är Sveriges viktigaste föräldrar. Syskon till barn med funktionshinder är Sveriges viktigaste syskon. I ett samhälle med hinder som gör barn med funktionshinder till handikappade fungerar ni som de vingar de saknar. I ett samhälle som inte är tillgängligt för alla är ni Red Bullburken som alltid måste finnas till hands. Det är för er vi ska finnas. Vi vill fungera som en gemensam plattform för er alla. Som en tröstande famn i höstmörkret. För hösten närmar sig och den kan många gånger verka väldigt mörk och tung när man inte har rätt skor, en lysande ficklampa och en hand att hålla. För dig som famlar vill vi vara en hjälpande hand bland alla dessa vårdbidrag, blanketter, rättigheter och val som måste göras. Vi ska hjälpa er att hitta rätt. Men viktigast av allt är att fokusera på barnen. Alla dessa fantastiska barn med unika personligheter. Tänk vad mycket kunskaper och talanger samhället går miste om när man hela tiden fokuserar på problemen. Vi vill fokusera på möjligheterna, på kultur, fritid och framtid. Glada Hudik-teatern från Hudiksvall har satsat på teater för utvecklingsstörda och normalstörda. I detta nummer berättar vi om den fantastiska historien om teatergruppen som gick från ett litet projekt i Hudiksvall till en succémusikal som nu kommer till Cirkus i Stockholm. Välkommen till Föräldrakraft. Vi är tidningen som vänder sig till er; Sveriges absolut viktigaste föräldrar. Sara Bengtsson VÄLKOMMEN MED SYNPUNKTER, tips och idéer! Vad tycker du att vi ska skriva om? Vilka är de viktigaste frågorna? Vem ska vi intervjua och göra reportage om? Vi är tacksamma för allt som hjälper oss att göra tidningen bättre. Maila eller ring En bred referensgrupp ger Föräldrakrafts redaktion råd och expertis inom skola, vård, juridik och andra specialområden: Ingemar Färm, ordförande, Handikappförbunden HSO Anders Olau son, styrelseordförande, Ågrenska Janne Wall gren, chef patientkontakter, Astrazeneca Cecilia Kenner - falk, avdelningschef Läkemedelsindustriföreningen LIF Turid Apel - gårdh, Svenska Kyrkans centrum för handikappfrågor Claire Rosvall, generalsekreterare, Min stora dag Carl Tunberg, marknads- och utvecklingschef, Frösunda LSS AB 6 6 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006 # 1, 2006

7 Min åsikt Föräldrar ska klara det som in gen annan gör Jag såg en blänkare på nätet om den nya tidningen. Efter en titt på hemsidan ser jag att det verkligen är en tidning som behövs. Man känner sig ofta maktlös som förälder eftersom det ofta är föräldrarna som ska klara det ingen annan klarar. Barnomsorg, skola och fritids kan alltid säga att det finns inga resurser, vi vet inte hur vi ska göra. Läsare via e-post Vi kämpar för att vår son ska få gå i vanlig klass Var precis ute på webben och läste lite artiklar på Föräldrakraft. Kul att det kommer att finnas denna typ av tidning som ger både upplysningar, information, inspiration och framför allt kraft. Man känner sig ofta ganska ensam och förtvivlad, men då är det skönt att veta att det faktiskt finns fler i samma situation... Vi har ett barn med funktionshinder, ålder 9, som är världens underbaraste (förstås) men vi har en evig kamp att få någon skola att acceptera att även han kan och vill lära sig läsa, skriva, räkna, engelska med mera. Han pratar inte mycket, tecknar dock väldigt mycket. Men på grund av talsvårigheter sätter man honom i ett speciellt fack från början. Att han har Downs sydrom innebär viss t att de flesta tror att han skall gå i träningsklass. Vår kamp består i att få honom placerad i en vanlig grundskoleklass, med en resurs och följa särskolans läroplan. Det är vår rättighet som vi förstår det, men inom Stockholms kommun har man inte kommit så långt och de kommunala skolor vi har runt oss vill inte se honom inkluderad. Vi har blivit rådda att söka oss till någon friskola! Många timmar går åt att nå olika rektorer och undersöka möjligheter att flytta till annan kommun. Tänk att det ska vara så. Ta gärna upp detta dilemma i er tidning. Vi vet att vi inte är ensamma om att vilja inkludera vårt barn i det vanliga samhället. I särskolan och då i särskoleklass har man nästan enbart fokus på det sociala. Att lära sig läsa och skriva, det kan man göra när barnen blir äldre har någon där sagt. Men vi har ett hungrigt barn som vill lära sig redan nu. Han suger in kunskap från TV, från dataprogram och vi tränar honom själva hemma med läsövningar och räknar matte. Men så borde det inte behöva vara i Sverige år 2006! Lycka till med den nya tidningen. Jag kommer vara en som läser den flitigt:) Isabella Gårdemant Är du en lycklig vinnare? Vill du också göra dig hörd? Har du blivit orättvist behandlad eller har du synpunkter på tidningen? Skriv till oss på Denna gång lottar vi ut boken Vi trivs med livet, berättelsen om succén med Glada Hudik teater som gick från ett litet teaterprojekt till en högklassig ensemble. Fem lyckliga läsare får boken (som är skriven av Pär Johansson och Olle Hillström) hemskickad. Läs och inspireras. Veronica Hedenmark & Elle # 1, 2006 FÖRÄLDRAKRAFT 7

8 kraft KRÖNIKAN Tema Sören Olsson är återkommande krönikör för Föräldrakraft. Hans nästa krönika kommer i nr 2, NÄR INGET ANNAT ÄR MÖJLIGT ÄN ATT LEVA I DEN STUND SOM JUST NU ÄR Uttrycket att leva i nuet har kommit att bli ett modeord och används i alla möjliga sammanhang utan att nån tycks reflektera över vad det egentligen innebär. Att leva med ett barn eller en ungdom med funktionshinder innebär att man tvingas leva i den stund som just nu är hela tiden. Inget annat accepteras. Det abstrakta tänkandet om ett avlägset sen eller ett suddigt minne av nåt som hände då är ofta så svårt att hantera så på ett eller annat sätt hamnar man i nuet vare sig man vill eller inte. Jag har egna erfarenheter i mängder där just detta fenomen fått mig att stanna till och fundera över hur mycket jag själv färdas genom tiden som en studsboll. Jag minns det som det var i går, säger jag liksom av gammal vana. Eller Det där ska bli kul att göra sen. Men inte nu. Dessa ständiga tidsresor som vi så kallade vanliga människor gör är inte nåt annat än en förbannelse. Vi har så otroligt mycket att lära av våra handikappade medmänniskor. De är våra kloka vägvisare in i nuet där allt det gamla inte spelar nån roll och där framtiden ändå inte har hänt ändå, så den spelar heller ingen roll. Man kan resa till gurus runt hela jorden och de förmedlar i stort sett precis samma budskap. Lev i nuet. Och på nåt vis har det blivit ett slags mantra som vi moderna människor tar till för att skapa nåt slags medvetande. Vi vill förstå denna klokhet, så vi tar till oss begreppet och hoppas att nåt bra ska hända i bara farten. Tyvärr så fungerar det väl inte riktigt så. Människor som på grund av olika sorters handikapp inte klarar av att färdas genom nu och då på samma sätt som vi andra blir tvingade att se stunden för vad den är. Och vad är då stunden? Vad är det de oftast vill? Sören Olsson är författare till böckerna om bland annat Sune och Bert (tillsammans med kusinen Anders Jacobsson). Han har själv ett barn med Downs syndrom. Aktuell i tvprogrammet Fredagsröj i SVT1 i höst. De vill må bra. De vill vara glada och lyckliga. Varför ska de gå omkring och sörja en kanariefågel som dog i går? Det var ju då! Varför ska de fundera över hur de ska leva och bo om 10 år? Det kan man ju inte veta nu! Ni förstår säkert att detta inte är helt enkelt att leva efter i vårt moderna samhälle. Vi måste ju planera framtiden. Lediga helger, semestrar likväl som arbetet måste planeras in i minsta detalj. Vi vill på nåt sätt försäkra oss om hur saker och ting ska utvecklas. Då tar vi dessutom hjälp av våra tidigare erfarenheter för att undvika att göra om samma misstag som vi har gjort tidigare. Vi planerar framåt med kunskap från det förflutna. Nuet är bara nåt som råkar hända. Det är väl ganska uppenbart att dessa två olika synsätt på tillvaron ständigt krockar med varandra? Jag försöker varje dag ta en liten stund och gå ifrån allt det som varit och allt det som jag måste göra sen och bara känna vad som är just nu. Är det varmt? Är det kallt? Hur känns vinden? Hur låter fåglarna? Visst. Alla minnen och alla krav finns kvar. Men just i den stunden existerar bara jag och allt som är just då. Det har ingen märklig guru lärt mig. Det har min son. Han har Down Syndrom. Och jag är tacksam! Sören Olsson VARSÅGOD ett smakprov på vad Föräldrakraft planerar att ta upp under 2006 och Mer information finns på vår webbsida: sidor/temaplan_06-07.html NR , kommer i november GUIDE FÖRSÄKRINGAR. Vad ska föräldrar tänka på när de väljer barnförsäkringar? Hur får man ut mesta möjliga av försäkringen när barnet har blivit sjukt? Vad kan man göra om försäkringen inte gäller eller man inte kommer överens med försäkringsbolaget? TEMA FRITID. Teater, musik, sport och andra fritidsaktiviteter för barn med särskilda behov. Vi kartlägger utbudet och intervjuar barn, föräldrar och ledare. TEMA HJÄLPMEDEL. VAL Vad betyder valresultatet den 17 september för barn med funktionshinder och deras familjer? Vilka förbättringar inom vård, bidrag, skola, idrott blir resultatet? De ekonomiska villkoren för familjer med barn med särskilda behov är sämre än för andra familjer blir det annorlunda nu? NR , januari-februri GUIDE BEMÖTANDE. Hur bemöter man barn och unga med funktionshinder? TEMA JURIDIK. Efterfrågan på juridisk information är oändlig och patientorganisationerna kämpar med knappa resurser. Hur kan föräldrar få den nödvändiga juridiska rådgivningen på ett enkelt sätt? Vilka frågor är hetast? TEMA PRIVATVÅRD. Privata bolag som satsar på omsorg. Vilka är de, inom vilka områden finns de, vem står bakom dem, hur ser ekonomin ut, vilka tjänster erbjuder de i framtiden, vad betyder de för patienterna? NR , mars GUIDE RÄTTIGHETER ENLIGT LSS. Allt du behöver veta om LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vi förklarar vad lagen innebär och vad som är viktigast att känna till. TEMA PERSONLIG ASSISTENT. En mängd reportage om personliga assistenter i olika familjer. Föräldrar berättar om hur det är att ha personliga assistenter för sina barn. En kartläggning av vilka möjligheter till assistenter som finns och vad som skiljer dem åt ifråga om utbildning med mera. TEMA ATT SKAFFA UTBILDNING OCH JOBB. 8 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006

9 # 1, 2006 FÖRÄLDRAKRAFT 9

10 NYHETER kraft Barncancer ökar men fler överlever Barncancerfallen ökar med en procent per år i Europa. Samtidigt överlever fler barn sina cancersjukdomar. Idag klarar sig 75 procent av barncancerpatienterna, visar en EUundersökning. Sedan 30 år tillbaka ökar förekomsten av barncancer stadigt vilket förvånar forskarna som inte vet vad ökningen beror på. Man spekulerar kring orsaker som förändringar hos fostret som en följd av äldre mammor, ökad födelsevikt, påverkan från miljöämnen och livsstilsförändringar. Den goda nyheten är att fler barn överlever. Under åren 1978 till 1982 överlevde 54 procent av barncancerpatienterna. Mellan åren 1993 till 1997 låg siffran på 75 procent överlevande. I Sverige och Norden har man till och med en ännu högre överlevnadssiffra. Sverige har varit en modell för andra länder och nu börjar även överlevnaden bli bättre i bland annat östländerna, enligt barncancerforskaren Göran Gustafsson. Läs mer om undersökningen på SB Autistisk pojke får inte gå i skolan Mamma i ensam kamp mot myndigheter Susanne Erikssons 14-årige son får inte någon skolplats. Specialskolorna är fulla och den kommunala skolan i Göteborg vill inte betala för en assistent. Ett helt år har sonen hängt hemma hos mamma hela dagarna med endast 4,5 timmes hemundervisning per vecka. Susanne Eriksson har klagat hos rektor och skolchef utan resultat, anmält ärendet ett antal gånger till Skolverket och till och med talat med skolminister Ibrahim Baylan. Men inget har hjälpt. Nu står sonen inför det åttonde skolåret, men utan skolplats. Susanne Eriksson känner sig förtvivlad och hjälplös. Jag jobbar själv inom särskolan och är helt chockad över att vi hamnat i den här situationen. Som tur i oturen har jag varit sjukskriven och haft möjligheten att ta hand om min son Susanne Eriksson hemma. Men det har varit tungt. Jag kan inte och ska inte ta över skolans roll. Hur kul är det för min son att hänga hemma med mamma hela dagarna? säger Susanne. Hennes son har alltid haft svårigheter att koncentrera sig i skolan. Tidigare, innan han fick sin diagnos, gick sonen i den kommunala skolan. Men han hade problem att koncentrera sig och hamnade ofta utanför skolarbetet, berättar Susanne. Han togs för en stökig pojke och lärarnas sista alternativ blev att skicka Prenumerera nu & få koll på dina rättigheter! Ny tidning Föräldrakraft är en ny tidskrift för föräldrar till barn med funktionshinder och särskilda behov. Nästa nummer kommer i november 2006, fullproppad med tips och praktisk vägledning, intervjuer, teman och reportage. Missa inte starten beställ en provprenumeration på 3 nr genom att fylla i kupongen här intill. Eller ta en helårsprenumeration för endast 349 kronor så missar du ingenting! om barn med funktionshinder Ja tack, jag beställer: } Prova 3 nummer för 99 kronor inkl moms 10 nummer för 349 kronor inkl moms Info om teman, utgivningsplan och annonspriser Välj ett alternativ! kraft För dig med barn med funktionshinder Albert Bonnier om Tidning för dig med barn med särskilda behov Albert Bonnier 6 NR Unga som älskar sina hästar kriget mot sonens sjukdom Tema idrott Här får alla en sportslig chans Pussla ihop din drömresa Dator i skolan kan bli lyftet! NY TIDNING FÖR FÖRÄLDRAR TILL Victor fick mig att omvärdera hela mitt gamla liv Oktober kr inkl moms BARN MED FUNKTIONSHINDER GUIDE ALLT OM ATT SÖKA VÅRDBIDRAG TIPS SOM HJÄLPER DITT BARN ATT HITTA KOMPISAR Min son får inte gå i skolan Musikal i toppklass Klipp ut & posta kupongen i ett kuvert till FaktaPress, Backebogatan 3, Hägersten. Eller maila till: FK_0601_s01_68_v7.indd Namn:... Adress:... Postnr & ort:... Telefon:... E-post:... Övrigt meddelande:......fk0601 Sänd beställningen till FaktaPress, Backebogatan 3, Hägersten. Eller maila till: 10 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006

11 Han har kommit med olika funderingar hela tiden, men det händer aldrig något. ut honom, säger hon. För ett år sedan fick han äntligen sin diagnos, han har autism. Det var skönt att få besked, menar Susanne. När utredningen påbörjades letade de först fel på mig och på hemmet, för att komma fram till varför han var så stökig. Men till slut upptäckte man att det inte var något fel på hemsituationen och han fick sin diagnos. Många har sagt till mig tidigare att när man väl har ett läkarintyg eller en diagnos kommer skolan se till att barnet får rätt stöd till undervisningen, säger hon. Men så blev det inte. Det finns två specialskolor som skulle kunna ta emot Susannes son, men båda är fullsatta och utan möjlighet att skaffa en plats åt honom. Det verkar heller inte finnas en tanke på att satsa mer pengar på de skolorna, säger Susanne. Nya Lövgärdesskolan, som sonen tillhör, skulle kunna ta emot honom om han fick en assistent. Men rektorn ska enligt Susanne Eriksson ha vägrat ta in en assistent på grund av att han varit rädd för att Susannes son skulle bli utpekad av sina kamrater och att det inte finns några pengar. Till Föräldrakraft säger rektor Björn Arnsand att han aldrig sagt att det är fel att ha assistent men att han föredrar en utbildad lärare. Dagen efter intervjun med Susanne Eriksson säger Björn Arnsand till Föräldrakraft att han nyss talat med Susanne om att sonen nu ska få gå i en mindre grupp i skolan tillsammans med andra pojkar med samma problematik. När jag åter ringer upp Susanne Eriksson säger hon att detta bara varit en fundering från rektorns sida. Han har kommit med olika funderingar hela tiden, men det händer aldrig något. Barn- och elevombudsmannen Lars Arrhenius säger i en kommentar att Susanne Eriksson kan anmäla detta till skolverket. Det finns även en akutgrupp inom Skolverket som man kan vända sig till, säger Lars Arrhenius. Susanne Eriksson har nu lämnat in en ny anmälan till Skolverket. SB Apotekets nya e-tjänst gäller inte små barn Apotekets nya internettjänst fungerar inte för alla kunder framför allt är det barn som är sex år eller yngre som inte får vara med systemet. Till en början var föräldrar glada när de fick beskedet om att man nu kan beställa läkemedel och spara recept elektroniskt via Apotekets hemsida. Men det har visat sig att detta inte gäller för barn födda efter Apoteket visste att de inte skulle kunna erbjuda tjänsten till alla när de lanserade den, men företaget ville ändå erbjuda den för de kunder som det var möjligt för. Eva Fernvall, marknadsdirektör på Apoteket, menar att detta bara är ett tillfälligt problem och att tjänsten sannolikt kommer vara öppen för alla i med start någon gång i oktober. SB Cogmed Arbetsminnesträning För elever med stora koncentrationssvårigheter Vetenskapligt belagd metod Datoriserad träning i skolan med programmet RoboMemo Handledning per telefon av psykolog Mer information: Tel Cogmed utvecklar och erbjuder arbetsminnesträning för förbättrad koncentrationsförmåga. Grunden till företaget är forskning vid Karolinska Institutet i Stockholm. passal. personlig assistans med omtanke och nytänkande Passal är företaget med stor kunskap och gedigen erfarenhet inom personlig assistans. Vi vill gå steget längre - alltid med ett varmt bemötande. Utmärkande för vår verksamhet är: Skräddarsydd rekrytering Utbildningar för kunder och assistenter Individanpassat råd och stöd Samordnare och mentorer Passalklubben, fritidsklubb för barn och ungdomar Lägerverksamhet Musikverksamhet Välkommen att kontakta oss för ytterligare information! Passal Vestagatan Göteborg tel: fax: Passal Dr.Enwalls väg 14 A Kristinehamn tel: fax: # 1, 2006 FÖRÄLDRAKRAFT 11

12 NYHETER kraft Lätt bygga lekplats som passar alla I Gävle byggs en helt ny typ av lek - plats som verkligen sticker ut. Den ska passa alla barn, med eller utan funktionshinder. Lekplatsen har något för alla sinnen och är väl tilltagen för att skapa en mötesplats med rum för alla. Bland lekredskap som passar alla finner man en rullstolsbana som går runt hela lekplatsen och både går att rulla och springa genom. SB FN vill ge föräldrar bättre stöd Föräldrar måste få bättre utbildning och stöd för att de ska kunna slå vakt om rättigheterna för sina egna barn med funktionshinder. Det var en av de frågor som fick starkast stöd på FN:s konferens om mänskliga rättigheter för funktionshindrade. VB Slå larm via SMS SOS Alarm och Dövas Riksför bund har arbetat fram en ny sms-tjänst som gör det möjligt för döva och språkstörda att skicka SOSsms istället för att ringa 112. Lekplats i Gävle. FN tar ställning. Larmet går. Här kan du lära om barns sjukdomar Tryggabarn.nu är namnet på Trygg-Hansas webbplats om barns sjukdomar och hälsa. Informationen finns nu tillgänglig även via Föräldrakrafts webbplats. Adressen är www. foraldrakraft.se/tryggabarn.html. Bioteknikföretaget Diamyd håller på att ta fram ett vaccin mot barndiabetes. Preparatet har testats på 35 svenska barn och en förberedelsestudie visar att preparatet kan ha önskad effekt. Bättre skola ska minska psykisk ohälsa Så här ska eleverna få hjälp att klara pressen Den psykiska ohälsan bland ungdomar har under de senaste 20 åren fördubblats visar en statlig utredning. Utredaren vill ha bättre uppföljning av eleverna och en ny databas med pedagogikinformation för att få en bättre skola för eleverna. En anledning till den ökade psykiska ohälsan bland unga är den press från skolan som eleverna upplever. Vi har en väldigt bra skola i Sverige och själv - ständiga elever som fått lära sig att de ska påverka och inte nöja sig med vad som helst, säger Sven Bremberg, docent på Statens Folkhälsoinstitut och särskild utredare för utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. På samma sätt har valmöjligheterna för unga ökat kraftigt de senaste 100 åren. Förr var framtiden oftast färdigutritad. Detta bidrar tyvärr till en större press på ungdomarna. Vi måste kvalitetsförbättra skolan Sven Bremberg. Mobbning i skolan ska förebyggas Mobbning, utfrysning, hot och slag från skolkamrater. Det handlar de flesta anmälningarna om som kommit in till nya barn- och elevombudsmannen Lars Arrhenius. Under våren tillsattes tjänsten inom Skolverket. Det främsta uppdraget är att se till att den nya diskrimineringslagen inom skolan följs och att hjälpa barn som utsatts för någon form av kränkning inom skolan. Jag kontrollerar om skolorna följer riktlinjerna för likabehandlingsplanen. Om skolan inte uppfyllt kraven kan jag kritisera skolan som även kan bli skadeståndsskyldig till barnet, säger Lars Arrhenius. Han är positiv till den nya lagen och tror att den kommer hjälpa skolorna att skaffa sig ordentliga åtgärdsplaner för att förebygga mobbning. Det är viktigt att alla är med och skapar likabehandlingsplanen på skolan. Granskar mobbning. så att den hjälper eleverna och följer upp deras skolgång på ett bättre sätt. Förslagen till kvalitetsförbättring av skolan går främst ut på att förbättra pedagogiken bland skolpersonalen. Sven Bremberg vill få igång ett slags register där lärare, skolsköterskor och annan personal lätt kan hitta bra metoder för att till exempel förebygga och hantera mobbning i skolan. Man vill också utveckla ett bättre system för uppföljning av elevernas psykiska hälsa och deras studier. Det behövs en starkare databas med information om hur eleverna uppfattar sin arbetsmiljö på olika skolor och hur de klarar sig i studierna. Nationella prov var tredje år i grundskolan vore ett bra sätt att hålla bättre koll på att eleverna hänger med. Det är alldeles för vanligt att sätta in resurser för en elevs kunskapsbrister för sent, säger Sven Bremberg. Kunskapsbrister är en av anledningarna till att unga människor känner sig nedstämda. SB Lärare, elever och föräldrar ska tillsammans arbeta för att alla barn kan känna sig trygga i skolan, säger Lars Arrhenius. Han tror att arbetet kommer bidra till att elever får lättare att klara skolarbetet. En person som mår bra gör bättre ifrån sig på sitt arbete. Samma gäller för barn. Barn som mår bättre kommer ha lättare att klara kunskapskraven, säger Lars Arrhenius. Barn- och elevombudsmannen kan hjälpa alla barn att hitta rätt när de utsatts för någon form av diskriminering. Sist men inte minst kommer barn- och elevombudsmannen arbeta med att informera skolor och elever om vilka rättigheter och skyldigheter man har. Jag samarbetar bland annat med organisationen Friends och vill ha aktivt informationsutbyte med elevorganisationer, säger Lars Arrhenius. SB 12 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006

13 Pia Enebrink, psykolog: Små bråkstakar bör stoppas tidigt Extremt bråkiga pojkar behöver få tidig hjälp för att förebygga risken att de som vuxna får problem som leder till kriminalitet. En checklista ska hjälpa till att hitta de som är i farozonen. Checklistan används idag bara på ett fåtal BUP-kliniker i landet. Jag hoppas att vi nu kan få en större spridning på det, säger Pia Enebrink, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet/BUPsignal som i en studie slår fast att testet i många fall ger bättre underlag för bedömning av fortsatt risk för utagerande än när man utgår från en diagnos eller vanliga kliniska bedömningar. Det är vanligare än man tror med stökiga barn som behöver hjälp att hamna rätt. I fyraårsåldern är det vanligt att barn har en viss tendens till aggressivitet, men senare brukar det avta. Bland barn och unga finns det ungefär 10 procent som kan uppfylla kriterier för en uppförandestörningsdiagnos. Det finns alltså ett stort behov av bra metoder, säger Pia Enebrink. Checklistan, eller utvärderingsinstrumentet EARL 20B (Early Assessment Risk List for boys), radar upp 20 riskfaktorer som man behöver överväga när man gör en undersökning av ett barn. Man tittar bland annat på barnets familjesituation, skolmiljön och vilka kompisar barnet skaffar sig, säger Pia Enebrink. Ett liknande test för flic - kor finns, men det har inte testats i Sverige ännu. Det kan vara svårare att upptäcka aggressivitet hos flickor, då de inte visar det lika fysiskt. SB BILD: PIXGALLERY.COM Frihet, jämlikhet och kompisskap! Dialog Att kunna kommunicera med omgivningen är en nödvändighet men inte alltid en självklarhet, ibland kan det behövas lite hjälp. Tekniken gör det mesta möjligt! Får vi visa dig vår film? Gå in på och titta på vår nya film om Balder elrullstol! Där får du får också möjlighet att beställa mer information från oss. Vi ses på ID dagarna oktober. Ta chansen att titta på alla nya lösningar! PS. Visste du att Etac har en elrullstol som lyfter ditt barn högre än alla andra elrullstolar på marknaden? Sitshöjdsjusteringen sträcker sig från 38 cm upp till hela 82 cm. MyTobii P10 portabel ögonstyrning - avancerad men enkel att använda. # 1, 2006 FÖRÄLDRAKRAFT 13

14 NYHETER kraft Partierna struntar i sin egen politik Politikerna säger sig vilja arbeta för ett bättre samhälle för funktionshindrade, men ingenting händer i praktiken. Det är oerhört frustrerande när utredningsförslag som det finns stor politisk enighet kring inte leder till praktiska förändringar, säger Jan Rydh, utredare, i en kommentar till Handikappförbundens enkätundersökning som tydligt visar att politikerna från alla riksdagspartierna vill se en bättre handikappolitik. Handikappförbunden håller i princip med om våra frågor till hundra procent, berättar Ingemar Färm. Frågorna i enkätundersökningen handlade om rätten till hjälpmedel, Arbetsförmedlingens handikappkodning, tillgänglighet och den kommande diskrimineringslagen. Downföreningen googlar åt anhöriga En ny svensk kunskapsbank om Downs syndrom har startats på internet. Det är Svenska downföreningen som ligger bakom projektet som har fått bidrag från Allmänna Arvsfonden för två år framåt. Vi googlar åt Svenska downföreningens webbsida. läsarna, säger Judith Timoney, ansvarig för den nya webbsidan. Ny guide visar vägen till högre studier Nu blir det enklare för unga funktionshindrade att hitta rätt väg till högre studier. Sisus har gett ut en guide för personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionshinder som vill studera på högskola. David Lega startar nytt inspirationsmagasin för unga med funktionshinder. Tidningen vänder sig till alla unika människor och kommer ut med första numret i december. Proteststorm mot radions sexskämt om Downs syndrom Radiolyssnarna rasar mot sexskämt om tjejer med Downs syndrom som drogs i P3 den tredje augusti. Helt otroligt att man kan skämta om en så utsatt grupp när man vet att övergrepp på tjejer med Downs syndrom existerar, säger nyblivna mamman Elin Hoffmann i Bålsta. Hennes egen son föddes med Downs syndrom. På några dagar fick Granskningsnämnden in 25 anmälningar mot programmet, men programledaren Özz Nüjen tycker inte att programmet gjort fel. När Elin Hoffmann lyssnade på P3:s humorprogram Programmet som fortfarande inte får heta Bögradio fick hon en chock. Så löd skämtet Skämtet löd ungefär så här:...förra veckan hade jag jättehäftigt sex med en som gick i åttonde klass. Nu vill jag inte att ni missförstår mig, bara för att hon gick i åttonde klass var hon inte minderårig. Hon var över 20 år gammal, men i särskolan räknar man klasserna lite annorlunda. Ja, ni vet inte vad ni gått miste om förrän ni provat att ha sex med en som har Downs syndrom. Det är som de säger: större tunga, större nöje... Elin Hoffmann blev förfärad av inslaget. Jag har inte mött något dåligt bemötande sen min son föddes. Så man blir väldigt ledsen när man hör något sådant. Det är oerhört tragiskt att skämta sexuellt om tjejer med Downs syndrom, då man vet att det förekommer sexuella övergrepp på den här gruppen. Det är otroligt dålig stil, säger hon. Enligt Elin Hoffmann ska skämtet sedan fortsatt med något i stil med ett nej är alltid ett nej, så välj någon som inte kan uttrycka sig ordentligt. Precis som dryga tjugotalet andra skickade Elin in en anmälan till Gransk ningsnämnden. Eva Tetzell, ställföreträdande direktör på nämnden säger att man annars får in väldigt få Elin Hoffmann ledde föräldraprotest. anmälningar om kränkningar av funktionshindrade. Lyssnarstormen som nu dragit igång är ovanlig. En handläggare tar en titt på fallet och vi har beställt in en inspelning av programmet så att han ska kunna ta ställning, säger Eva Tetzell som själv inte vill uttala sig om vad hon personligen tycker om skämtet. Programledaren för programmet, Özz Nüjen, säger till tidningen Resumé att han står helt bakom ståuppkomikern Anders Celin. Den som inte förstår att det är humor, har ingen humor. Svenska komiker har både en rättighet och en skyldighet att skämta om allt. Om standup inte berör och upprör, då är det ingen bra stand up. Anders Celins skämt är inget angrepp på någon, säger Özz Nüjen till Resumé. Inte smakfullt P3:s programchef Dan Granlund tycker personligen inte att skämtet var smakfullt, men tror inte att programmet kommer fällas. Det var ett taffligt skämt från en komiker som inte ville föra fram en viktig sakfråga, utan bara verkar ha varit ute efter rubriker. Men man måste kunna skämta om alla och jag tycker inte att skämtet gått över gränsen för vad som är kränkande, säger Dan Granlund. Nu ligger fallet i Granskningsnämndens händer. Enligt yttrandefriheten ska man kunna skämta om det mesta, men det finns ju en gräns för hur långt man kan gå, säger Granskningsnämndens Eva Tetzell. Handläggaren Mattias Wande uppger att man skickat ärendet på yttrande till Sveriges radio. Preliminärt beslutsdatum är den 15 november. Elin Hoffmann hoppas att programmet fälls. Ett sexuellt skämt om tjejer med Downs syndrom är inte roligt. Det är bara väldigt lågt, säger hon. SB 14 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006

15 Föräldrar: Krångligt söka bidrag Byråkratin hos Försäkringskassan är alltför komplicerad. Det tycker 50 småbarnsföräldrar som svarat på en enkätundersökning tidningen Dagen gjort. Formulär som är svåra att förstå och alldeles för långa handläggningstider suger musten ur många. Samtidigt svarar 68 procent av föräldrarna att de varit nöjda med sin kontakt med Försäkringskassan, främst med hur de blivit bemötta. 38 av de 50 tillfrågade svarade att de var nöjda eller ganska nöjda med bemötandet från personal. Men byråkratin fungerar inte som den ska. Ansökningsformulären är för krångliga och många av föräldrarna tycker att det varit alltför omständligt att söka ersättning. Blanketterna måste helt enkelt förenklas så att alla kan förstå dem på egen hand. En annan brist hos Försäkrings kassan som föräldrarna tar upp är oförmågan till flexibilitet. Råkar man kryssa i fel ruta får man besked om att något är fel och hela processen måste börjas om på nytt. Det går inte att rätta till felet via internet eller telefon, säger en av de tillfrågade. Ylva Bernrup, enhetschef på Försäkringskassan förvånas inte av kritiken och känner väl till bristerna hos myndigheten. Hon menar att man nu arbetar med att förenkla byråkratin. Sedan i våras finns en särskild avdelning på Försäkrings kassans huvudkontor som enbart arbetar med att förbättra användarvänligheten, säger hon till Dagen. # 1, 2006 FÖRÄLDRAKRAFT 15

16 NYHETER kraft Snygga böcker i mp3 ger läslust Snygga omslag och tuffa mp3-spelare. Det är viktigt för att se och hörböcker ska fungera bra för barn och ungdomar med läshandikapp. Dagens bokomslag är fula och signalerar att de som lånar den sortens böcker är annorlunda. Barn med dyslexi, som själva går till bibliotek och lånar böcker, tycker inte att förpackningen av talböcker är tilltalande. De vill ha talböcker som ser ut som de böcker deras kamrater lånar, konstaterar Hjälpmedelsinstitutet i en rapport om Se och hörböcker. Rapporten efterlyser också att alla förlag publicerar sina böcker med en Daisy-skiva i en ficka i omslaget. Daisy är ett format för digitala böcker och står för Di gi - talt Audiobaserat Informations- System. När alla böcker har en Daisyskiva kan alla barn att läsa samma bok. Fonderna som ger stöd till familjen Nyfiken på vilka fonder som kan ge ekonomiskt stöd till familjer med barn med funktionshinder? Majblom man har alla hört talas om men det finns en lång rad andra fonder som också Snyggt omslag lockar. Många fonder kan ge stöd. kan vara aktuella att söka bidrag hos. Handikappupplysningen i Stock holms län har gjort en sammanställning av sådana fonder. Här tipsas exempelvis om Oskarfonden där familjer kan söka ekonomiskt bidrag. På fondens engen hemsida berättas att många föräldrar med svårt sjuka barn har tagit kontakt det senaste året. Under året har vi kunnat hjälpa flera hundra familjer med ekonomiska bidrag till skiftande ändamål. Allt från pedagogiska dataprogram till medicinsk specialistsjukvård. Mer information finns på Funktionshindrade kan bli vinnare Föräldrar måste kräva datorstöd i skolan Med hjälp av moderna datorer kan många barn med funktionshinder lättare ta till sig informationen i skolan. Många barn med svårigheter kan gå integrerat i den vanliga skolan om bara rätt datorstöd ges, säger Jane Brodin, professor i barn- och ungdomsvetenskap på Lärarhögskolan. Men enligt en ny rapport från Lärar högskolan i Stockholm använder sig skolan alldeles för lite av tekniska hjälpmedel för dem som behöver, trots att föräldrar till barn med funktionshinder som använt datorer menar att de haft stor betydelse för barnets utveckling, både utbildningsmässigt och socialt. Den nya tekniken gör det möjligt för många elever med svårigheter att tillgodogöra sig samma utbildning som sina klasskamrater. Det är barn med funktionshinder som skulle vara de stora vinnarna, men på många skolor får inte eleverna de hjälpmedel de borde ha rätt till, säger Jane Brodin. Nu uppmanar hon alla föräldrar till barn med funktionshinder som går i den vanliga skolan att ställa högre krav på lärare och skolledning. Projektet IKT (Informations- och Oroliga barn riskerar att ha svårare för att återhämta sig från bedövning, uppleva större sömnproblem, känna mer smärta och därmed behöva mer smärtstillande. Det visar en studie från forskare på amerikanska Yale University. I studien ingick 241 barn i åldrarna fem till tolv år. Barnen har genomgått operationer av näspolyper eller halsmandlar. De barn som var mest oroliga hade svårast att återhämta sig efter operationen och upplevde mer smärta och ängslighet än barn som känt sig lugnare. Zeev Kain, som lett studien menar att den är viktig och att förebyggande Jane Brodin vill ha fler datorer till elever med funktionshinder. Oroliga barn läker långsammare kommunikationsteknik) som en integrerande länk för barn och unga med rörelsehinder genomfördes av Jane Brodin och Peg Lindstrand, universitetslektor i pedagogik på Lärarhögskolan och presenteras nu för att inspirera till ett flitigare användande av tekniska hjälpmedel. Vi tyckte inte att vi kunde se ett särskilt stort intresse för tekniska hjälpmedel ute bland skolorna och hos myndigheterna. När vi granskade skolor runt om i Sverige upptäckte vi att det var väldigt svårt att hitta skolor som gav eleverna rätt datorstöd, säger Jane Brodin. Hon tror att detta beror på dålig flexibilitet och okunskap bland lärare. Det första steget i att förbättra elevernas situation är att informera föräldrarna om att de måste ställa krav på skolan. En skola för alla ska vara en skola där alla barn kan tillgodogöra sig undervisningen. Om detta inte fungerar är det skolans ansvar att söka andra lösningar, säger Jane Brodin. Rapporten finns att ladda ner på Lärarhögskolans hemsida, Sara Bengtsson insatser för att minska oro hos barn borde leda till snabbare återhämtning hos nyopererade barn. Funktionshindrade på utlandsuppdrag Unga funktionshindrade kan genom ett EU-projekt få möjlighet att åka utomlands på korttidsvolontärtjänst. Ungdomsprogrammet bedrivs för att främja att unga med sämre förutsättningar får möjlighet att utvecklas och åka utomlands. Mer info finns på 16 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006

17 Förbundet Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben I fl era månader har Antons föräldrar fått kämpa för att få livsviktig vård. Sjukhuschefen tog saken i egna händer när sjuåring nekades vård Sjuårige Anton Håkansson lider av Hunters sjukdom och behöver medicin för fyra miljoner kronor varje år. Länssjukvårdsnämnden i Halland har hela tiden sagt nej. Nu tar sjukhusledningen saken i egna händer och ser till att Anton får sin livsviktiga behandling. Hunters sjukdom är en ärftlig lagringssjukdom som bland annat innebär att lever och mjälte förstoras. Sjukdomen är mycket ovanlig och behandlingsmetoden är dyr. Fyra pojkar i Sverige lider av Hunters sjukdom. De andra tre får behandling, men inte Anton. Varför? Länssjukvårdsnämnden i Halland vill inte betala för den. Nu har Halmstads länssjukhus på egen hand beslutat att bekosta hela behandlingen. Bernt Tonnby, barnneurolog, menar att behandlingen är viktig för Anton. Om han inte får behandlingen kommer han långsamt försämras. Levern och mjälten förstoras, hans tillväxt stannar och i Antons fall har även den mentala förmågan gått tillbaka, säger Bernt Tonnby. Anton Håkansson föddes helt frisk men blir idag allt sämre. Om behandlingen skulle kunna förbättra hans mentala förmåga vet man inte. Men studierna visar att Sjukhusledningen med chefen Anders Dybjer ser till att sjuåringen får sin behandling. barn som getts medicinen blivit fysiskt friskare. I flera månader har läkare och Antons föräldrar fått kämpa för att han ska få den behandling som finns tillgänglig. Redan i våras erbjöds familjen att få köpa medicinen från läkemedelsföretaget. Då var preparatet inte godkänt av vare sig amerikanska eller europeiska myndigheter, men Läkemedelsverket gav sitt godkännande. Två pojkar i Sverige ingår i ett forskningsprojekt och får behandling. Den tredje pojken bor i Skåne och har fått behandlingen godkänd där. Men Anton Håkansson blev nekad. Barnkliniken i Halmstad har inte fyra mil joner kronor att lägga på en enda patient och sökte därför stöd från Länssjukvårdsnämnden. Men därifrån fick man blankt nej. Nu har FDA, den amerikanska läkemedelsmyndigheten godkänt preparatet men Länssjukvårdsnämnden kommer av principskäl inte se över ett godkännande på nytt förrän EMEA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, godkänt behandlingen. Det är så vi hanterar alla frågor. Om EMEA ger sitt godkännande kommer vi åter att pröva fallet, säger Bengt Eliasson, ordförande för Länssjukvårdsnämnden. Men Länssjukhuset i Halmstad vill inte vänta. Föräldrarna Hasse och Lotta berättar för Göteborgsposten att de känner sig lättade och glada, men att de samtidigt är förundrade över hur besluten fattats. SB Föreningen JAG deltog i Almedalens politikervecka 2006 Jämlikhet, assistans och gemenskap det är vad vi jobbar för! Föreningen JAG startades 1992 av några personer med omfattande funktionshinder och nedsatt intellektuell förmåga som kände att de behövde en egen förening för att föra sin talan. Nu är vi över tusen medlemmar, och många politiker är intresserade av vad vi tycker. För att fortsätta ha kraften att påverka är det viktigt att vi blir fler. Vill du stödja arbetet för mänskliga rättigheter för personer med omfattande och intellektuella funktionshinder? Gå med i Föreningen JAG. Läs mer om oss på Föreningen JAG Lästmakargatan 10, Sthlm Tel: , Vi arbetar för ett samhälle där rörelsehinder inte är ett handikapp. Är du upp till 30 år och vill ha ett tillgängligt samhälle och ha kul samtidigt kan du bli medlem hos oss. Medlemskapet är fritt första året. Kontakta oss på: eller mejla: # 1, 2006 FÖRÄLDRAKRAFT 17

18 INTERVJU kraft Victors sjukdom fick mig att omvärdera hela mitt liv Sonen Victors autism blev en chock för bokförläggare Albert Bonnier och hans hustru Nalini. Men efter tio års kamp har sonen överträffat alla förväntningar. Vi har fått ut mycket positivt av vårt arbete med autismen. Det här är det viktigaste vi gjort i våra liv. Mycket av det som tidigare var viktigt är totalt oväsentligt, berättar Albert Bonnier. Text: Valter Bengtsson 18 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006 Albert Bonnier är bokförläggare och vd för Bonnier Fakta, som ger ut facklitteratur. Nalini har ett förflutet som journalist och arbetar i dag som portföljförvaltare på Tredje APfonden. Två framgångsrika personer som mitt i livet kastades in i en situation med ständig kamp och oro. Idag är Victor elva år, men Albert Bonnier minns väl hur han för nio år sedan förstod att något var fel: Vi hade en diffus känsla av att Victor inte reagerade på tilltal. Vi funderade på om det kunde vara en hörselskada. Vad vi definitivt förstod, var att något var fel. Vanliga barnläkare har i allmänhet inte tillräcklig kunskap om det som Victor hade drabbats av. Vi fick höra att han är lite sen och att det mest var fråga om att vänta och se. I själva verket är det det sista man ska göra. Min fru hade en stark drivkraft att göra något åt det, i stället för att förtränga det, och tog kontakt med olika läkare. Vi fick klart för oss att det inte var ett hörselfel utan kunde se att det var något som liknade ett autistiskt syndrom. Det talades mycket i skägget, vilket inte gjorde situationen lättare. Det är pressande att leva med ett barn som man inte kan kommunicera med, som får plötsliga utbrott och man inte vet hur man ska förstå. Det är så frustrerande när man är ute och promenerar med familjen och barnet plötsligt bara sticker i väg, utan att man vet varför eller om det kommer tillbaka. Det är ett ständigt osäkerhetsmoment som är ohanterligt. Detta fanns det väldigt lite förståelse för i den vårdapparat som vi kom i kontakt med. Det första man sa till mig och min fru, när vi kom till det team som skulle ta hand om Victor, var hur har ni det?. Det var som om de redan hade bestämt sig för att det inte fanns någonting att göra för Victor. För oss var det en obegriplig fråga eftersom vi hela tiden var oroliga för hur Victor hade det. Det gav en fingervisning om hur man inom vården ställer sig till problematiken att detta är så svårt att det gäller för föräldrarna att själva komma över det på något sätt. Vad skulle vi göra nu? När vi ställde oss i kö för en undersökning fick vi veta att det skulle ta ett halvår. Det var en riktig chock och fullständigt otänkbart för oss. Vi hade förstått att Victors problem var svårartade, att det var akut och att man måste göra något snabbt. Alla som lever med ett barn med dessa problem vet att det är ett 24-timmarsjobb. Victor kunde inte sova, det var ständiga problem och vi kände en oavbruten oro. Att gå på dagis fungerade inte under den första perioden. Vi råkade kanske illa ut i början. En talpedagog sa till oss att det är omöjligt, han kommer aldrig att kunna prata. Jaha, vad ska vi göra då? Han Det här är det viktigaste vi gjort i våra liv. Vi har klarat det här. Det är en ständig resa men vi har klarat den akuta delen, säger Albert Bonnier. Foto: Stig Almqvist

19 # 1, 2006 FÖRÄLDRAKRAFT 19

20 INTERVJU kraft Fortsättning från föregående sida kan få en halvtimmes talterapi hos mig en gång i månaden. Man blev som ett frågetecken hur kunde någon tro att det skulle ha någon som helst effekt? Inom delar av vården fanns en apatisk inställning till barnens möjligheter, framförallt bland äldre psykologer som hade lärt sig att det här var det minsann inget att göra något åt. Dessa psykologer sållade vi ögonblickligen bort! Via vänner fick Albert och Nalini Bonnier kontakt med en amerikansk familj, som också hade ett autistiskt barn, i Bryssel. De hade tagit problemet i egna händer och påbörjat en behandling med Lövås beteendeterapi, men det var en terapiform som man var mycket skeptisk till i Sverige vid denna tid. Om man sa något om Lövåsterapin fick man höra att den inte var bra och att Lövås hade använt bestraffningar och liknande. Samtidigt var det så att den norske läkaren Ivar Lövås var en av de få som hade gjort en vetenskaplig studie. Han hade bland annat jämfört utvecklingen hos autistiska barn, som fick beteendeterapi, med autistiska barn som fick annan pedagogik. Resultatet var helt enastående bra för beteendeterapin. Möjligen var försöksgruppen inte riktigt representativ men hur som helst hade hans arbete resulterat i något positivt och många barn hade blivit betydligt bättre. Ett av skälen var att han påbörjade terapin när barnen var riktigt unga. Albert och Nalini Bonnier träffade familjen i Bryssel och såg hur föräldrarna arbetade med sin pojke. Han hade blivit nästan helt normal i sitt beteende. Vi blev tagna av det här, säger Albert Bonnier. Det visade sig att de enda som behärskade terapin var verksamma i Norge. Ivar Lövås hade utvecklat metoden under 80-talet på UCLA-universitetet i Kalifornien, berättar Albert Bonnier. Det är en beteendevetenskaplig inlärningsmetod för autistiska barn som innebär att man spaltar upp olika begrepp i lättbegripliga enheter. Det börjar med att man bara försöker lära barnet imitera med armar och ben, för att så småningom träna ljud. Det bygger på sunt förnuft. Det är ju genom att imitera vuxna som barn lär sig språk och begrepp, något som autistiska barn inte klarar. Lövås angrep problemet på ett väldigt praktiskt sätt och fick bra resultat. Av de personer som Albert och Nalini kom i kontakt med valde man att arbeta med en terapeut på Glenneinstitutet utanför Oslo. Terapeuten kom till Stockholm och gav Albert och Nalini Bonnier en veckas intensivkurs i beteendeterapi när Victor var två och ett halvt år. Vi har videofilmer från den första tiden och det är fantastiskt att se dem. Till en början förstod han inte vad som skulle hända. Vi satt i en ring, några psykologistuderande, vi föräldrar och ytterligare några anhöriga. Sedan, när Victor skulle göra efter, och kasta en tärning i en låda och plötsligt gjorde det, hurrade alla och klappade i händerna. Han tittade upp och vi fick kontakt med honom och han förstod att vi hade uppmärksammat vad han har gjort. Då började han lära sig. Efter några veckor hörde kommunens omsorgsnämnd av sig och frågade om de fick skicka upp en person för att observera terapin. Hon blev imponerad av hur Victor tog till sig träningen, hur snabbt han utvecklades och fick en starkt positiv kurva. Den långa resan Snart började Victor ta muntliga instruktioner. Men sedan började en lång resa med hårt jobb, från nio på morgonen till fem sex på kvällen, även lördagar och söndagar. Hela tillvaron förändrades fullständigt. Min fru lade studierna på Handelshög skolan på hyllan för att jobba med Victor, med hjälp av psykologistudenter som var intresserade av terapimetoden. Hon odlade en grupp människor som skulle kunna avlösa varandra. Arbetet var så intensivt att man var tvungen att ha avlösning efter ett par timmar, så att Victor hela tiden fick konstant träning. Hela dagarna var inrutade med drillningsprogram där Victors tillvaro strukturerades upp, moment för moment, så att han ska kunna ta in information. Detta höll vi på med i två år, första året ensamma tillsammans med ungdomar Sedan, när Victor ska göra efter, och kasta en tärning i en låda och plötsligt gör det, hurrar alla och klappar i händerna. Han tittar upp och vi får kontakt med honom. 20 FÖRÄLDRAKRAFT # 1, 2006

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Referat från Cri du Chat sällskapets familjeträff på Gotland 2011.

Referat från Cri du Chat sällskapets familjeträff på Gotland 2011. Referat från Cri du Chat sällskapets familjeträff på Gotland 2011. dina sår ska läka stormen bedarra smärtan avta förr än du anar Varsamt ska knutarna lösas upp inte utan tårar inte utan tillbakablickar

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

En sportslig chans. Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni

En sportslig chans. Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni En sportslig chans Ett studiematerial inför Special Olympics Stockholm 2012 den 5 juni Förbered dina elever för Special Olympics Stockholm Den 5 juni genomförs Special Olympics Stockholm 2012 på Stockholm

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar Vilken hjälp från skolan kan mitt barn få? Vart vänder jag mig för att få en utredning? Hur kan jag få hjälpmedel? Forum funktionshinder

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Att leva hela livet 2014

Att leva hela livet 2014 Att leva hela livet 2014 En konferens om förvärvade hjärnskador TORS, FRE 13 14 NOVEMBER Arrangörer Dalheimers hus Social resursförvaltning/göteborgs Stad Björkbacken rehabilitering och aktivering SDF

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Utbildningar hösten 2013

Utbildningar hösten 2013 Utbildningar hösten 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/11, Göteborg 17/9 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 15/10, Göteborg 1/10 KONDUKTIV PEDAGOGIK 1...6

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Superperfekta. Tina Wiman

Superperfekta. Tina Wiman Superperfekta Superperfekta Tina Wiman Författaren kan nås på e-postadressen prematurmamma@gmail.com Mer läsning finns på munderbar.wordpress.com prematurbloggen.wordpress.com ISBN 978-91-633-8606-0 Tina

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Social resursförvaltning. Att leva hela livet. 2015 års konferens om förvärvade hjärnskador TORSDAG FREDAG NOVEMBER

Social resursförvaltning. Att leva hela livet. 2015 års konferens om förvärvade hjärnskador TORSDAG FREDAG NOVEMBER Social resursförvaltning Att leva hela livet 2015 års konferens om förvärvade hjärnskador TORSDAG FREDAG 12 13 NOVEMBER www.goteborg.se/dalheimershus www.facebook.se/dalheimershus Välkommen till den nionde

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Att leva hela livet 2013

Att leva hela livet 2013 Att leva hela livet 2013 En konferens om förvärvade hjärnskador TORS, FRE 14-15 NOVEMBER Årets huvudtema är bland annat hur man skapar stimulerande miljöer. Arrangörer är Dalheimers hus Social resursförvaltning/

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.nu 1(18) Grupper för person som har en

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

REGEL 7. Det får inte finnas lagar och regler som säger att personer med funktionshinder inte kan anställas.

REGEL 7. Det får inte finnas lagar och regler som säger att personer med funktionshinder inte kan anställas. REGEL 7 A r b e t e Staterna bör se till att personer med funktionshinder får arbeta. De måste ha lika stora möjligheter till arbete både i stan och på landet. Det får inte finnas lagar och regler som

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Utbildningar våren 2014

Utbildningar våren 2014 Utbildningar våren 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/2 & 14/5, Göteborg 26/3 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 10/4, Göteborg 15/4 KONDUKTIV PEDAGOGIK

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

FOMS RIKSKONFERENS 2014 PÅ LUGNET I FALUN

FOMS RIKSKONFERENS 2014 PÅ LUGNET I FALUN FOMS RIKSKONFERENS 2014 PÅ LUGNET I FALUN Koppla upp och koppla av Konferensen hålls på Lugnet I Falun. En konferens om fritid, kultur och rekreation för personer med funktionsnedsättning. Temat handlar

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Neurofibromatos. Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Neurofibromatos, typ 1 För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Neurofibromatos, typ1, ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer