Tony tror på ett gott bemötande BÄTTRE RESULTAT I BRUKARUNDERSÖKNINGEN

Transkript

1 INOM VÅRD & OMSORG I MALMÖ STAD NR 4/2010 Årets ledare finns i äldreomsorgen sid6 Lyckat boendestöd för äldre med psykisk ohälsa sid4 BÄTTRE RESULTAT I BRUKARUNDERSÖKNINGEN sid14 Hannes är popmusiker och sektionschef sid10 Tony tror på ett gott bemötande sid20

2 Lena Wetterskog Sjöstedt HR strategiska avdelningen Engagerade ledare och medarbetare gör skillnad KRÖNIKAN Det är vad som slår mig när jag läser årets sista Spaning. Socialstyrelsens brukarundersökning visar att de äldre Malmöborna har blivit mer nöjda med äldreomsorgen, personal i daglig verksamhet och gruppbostäder samarbetar mera för att ge en bättre LSS-verksamhet till brukarna, de nya boendestödjarna visar tålmodigt respekt för äldre med psykisk ohälsa. Och så har vi medarbetarna på Lindeborgs gård som nominerade sin chef vilket resulterade i att hon blev Årets ledare i Malmö stad Och mitt i allt detta positiva pågår arbetet inom Engagemang för Malmö med slutfasen att förnya vår gemensamma värdegrund i Malmö. Hittills har mer än 6000 medarbetare på olika arbetsplatser tittat på våra filmade vardagsberättelser och utforskat vilka värderingar som genomsyrar arbetet med att ge god service till Malmöborna. Värdeord som återkommer är engagemang, bemötande, kreativitet, mod, mångfald, olikheter och kompetens. Ord som är välbekanta inom vård och omsorg. Men också ord som kräver reflektion och dialog. Ord som kan göra skillnad i vardagen för den enskilde Malmöbon och för arbetslaget. För det är genom handlingar som värdeorden blir synliga. Våra värderingar visas i vårt beteende. Genom att ständigt föra en dialog och utforska våra värderingar skapar vi förutsättningar för att utveckla vårt arbete ett arbete som visar resultat i brukarenkäter, som ger olika utmärkelser och gör skillnad för en medmänniska i Malmö stad. Det kanske låter pretentiöst, men jag är övertygad om att tydliga värderingar i en organisation underlättar arbetet för alla. Nu är det dags att gå från ord till handling GOD JUL! Lena Wetterskog Sjöstedt PS ring gärna mig eller Lisa Janzon och tipsa om artiklar till kommande nummer! DS SIDAN 8 Spaning ges ut av Malmö stad och är en tidning för dig som arbetar eller vill arbeta inom vård och omsorg. Ansvarig utgivare Lena Wetterskog Sjöstedt, telefon Produktion Redaktionen.nu, Mikael Ringman, Maria Sehlin, Christina Bruun. Lisa Janzon, Malmö stad. Grafisk form: Benny Mårtensson, Fotograf: Peter Kroon, Tryckeri: Holmbergs SIDAN SIDAN 18 SIDAN 3 SIDAN 6 2 Beställ fler ex av tidningen på SIDAN 4 SIDAN 16 SIDAN 20-21

3 Anna-Lena Hesselroth leder HR-service Malmö stad. Bild: Peter Kroon HRutan är öppen för alla Nu är alla igång. Västra Innerstaden och stadskontoret har testat sedan i april och den 8 november var det dags öppna HRut och självservice för alla medarbetare i hela Malmö stad. HR-SERVICE Uppdrag för HR-service är: 1. Utbildning och support för proceserna anställning, lön och arbetstid. 2. Gemensam administration lön, pension och behörighetshantering. 3. Systemförvaltning. HR står för human resources. För Anna-Lena Hesselroth, chef för HRservice som rent praktiskt arbetar med införandet av HRut, har det varit en intensiv höst. Spaning träffar henne samma dag som den första lönekörningen ska göras med det nya systemet. Det är mycket som ska göras, många som undrar, men begränsat med tid. Att införa ett helt nytt lönesystem för Malmö stad med anställda är en oerhört stor operation, det ska man veta. Vi kommer att se till att det blir lön den här månaden också, säger Anna-Lena Hesselroth som berättar att det var både nervöst och spännande den 8 november. Men systemet höll, medarbetarna kunde komma in i systemet och få tillgång till självservice. Det som inte känns bra är att det har varit så lång kötid till supporten här på HR-service. Stundtals är det upp till 50 minuters väntetid trots att vi ibland suttit personer i supporten, säger Anna-Lena Hesselroth som tror att telefonsamtalen ganska snabbt kommer att bli färre. Många har ringt supporten för att de vill vara säkra på att de gör rätt första gången. När den första inkörningsperioden är över tror jag att fördelarna med digital självservice blir tydligare för alla. Som medarbetare får man en helt annan koll på uppgifterna i lönesystemet. Man kan till exempel se när chefen har beviljat semester och exakt hur stor nästa lön blir. Chefer får en bättre överblick när det finns tillgång till många viktiga uppgifter direkt i datorn. 3

4 Hon är en helt underbar människa Förutom sängen och en byrå har Marguerite inga möbler i sin etta. På golvet står ett trettiotal papperskassar som rymmer det mesta hon äger. 4 För ett par månader sedan var papperskassarna dubbelt så många. Hörnan närmast hallen är rensad och den enda plats i lägenheten som är städad. Nästa vecka känner Marguerite sig redo att ge sig på kassarna under fönstret, vid sängens fotända. Först när hemmet är tillräckligt rent kan hon stuva in kläder och annat som ligger i kassarna. Kan du ta med bilen då? Vi kan nog hinna med åtta kassar, säger Marguerite som börjar tro att hon ska lyckas med det som ibland har tett sig helt ouppnåeligt, att tömma hela golvet och bära upp de vita möblerna som står ouppackade i källarförrådet till ett rent och städat hem. Först om hemmet blir tillräckligt rent kan hon stuva in kläder och annat som ligger i kassarna. Att jag har orkat ta mig samman och kasta så mycket är helt och hållet tack vare henne. Hon är en helt underbar människa, säger Marguerite och pekar på Fabiola. Marguerite är 71 år och en av dem som får hjälp av boendestödet för personer med psykisk ohälsa i Västra Innnerstaden. Marguerite har en OCDdiagnos, tvångssyndrom, och har genom åren även drabbats av återkommande depressioner. Tvångstankarna kretsar kring damm. Kassarna har datumskrivna lappar så Marguerite vet hur länge de har stått på sin plats och hur försiktig hon måste vara när hon hanterar innehållet, för att inte röra upp damm. Man skulle kunna tro att här skulle vara kliniskt rent om jag har tvångstankar kring damm. Men jag vadar i damm, säger Marguerite som själv inte orkar bryta de mönster som styr henne. Tillsammans med Fabiola tar hon sig, de dagar hon orkar, mödosamt igenom innehållet i kassarna. Jag hade kunnat rensa ut allt på ett par timmar. Men det här måste göras på Marguerites sätt och då går det långsamt. Ett kuvert läggs ned försiktigt för att inte damma. Dammtrasor används en gång och kastas sedan. För att räcka längre klipps de först i fyra delar, berättar Fabiola. Marguerite har aldrig tidigare haft vare sig boendestöd eller hemtjänst. Hon hörde av sig själv till boendestöd 65+, som teamet heter, sedan hon hade läst en artikel i en stadsdelstidning. Nu får hon hjälp av Fabiola Santamaria två gånger i veckan. Gud vad glad jag är att jag öppnade den tidningen. Måtte den här verksamheten bli kvar, säger hon. FAKTA Det internationella namnet för tvångssyndrom är Obsessive Compulsive Disorder, OCD. Marguerite heter något annat. Hon har själv bestämt att kalla sig Marguerite i artikeln.

5 Marguerite känner sig trygg med Fabiola men bara med henne. Bild: Peter Kroon Lotta Takter, Sonny Nilsson, Katarina Lundgren och Fabiola Santamaria. Liten resurs med stor effekt Införandet av stödteam i stadsdelarna har tveklöst haft positiva effekter, konstaterar utredaren Olle Östman i Senior partners som haft uppdraget att utvärdera boendestödet för äldre med psykisk ohälsa. Projekten startade i åtta stadsdelar i slutet av 2009 med stöd av statliga stimulansmedel. Olle Östman, som tidigare har varit sjukhusdirektör i Malmö, ger en stark rekommendation att projekten permanentas. Ända sedan psykiatrireformen har den här gruppen, äldre personer med psykisk ohälsa, hamnat i kläm i gränsområdena mellan äldreomsorg, psykiatri och primärvård. Först nu börjar man komma ifatt, berättar Olle Östman för Spaning. Han säger att teamen med boendestöd på kort tid har påverkat många brukares livskvalitet positivt och bidragit till en ökad förmåga till självständigt liv. Det är en liten resurs som har haft stor effekt. Min bedömning är att teamens arbete har minskat vräkningar, inskrivningar i slutenvården och placeringar i särskilt boende, säger Olle Östman som konstaterar att stadsdelarna har valt två olika sätt att organisera teamen: Som en del av hemtjänsten eller som en del av boendestödet. Han rekommenderar att boendestöd inte ska vara beroende av någon åldersgräns. Han anser också att insatsen bör vara kostnadsfri, som den är för personer under 65 år. Insatsen är kostnadsbelagd i vissa stadsdelar idag. Ett team som gör skillnad Fabiola Santamaria har tillsammans med Lotta Takter, Katarina Lundgren och Sonny Nilsson en hel livslängds arbetslivserfarenhet från vård och omsorg. I teamet Boendestöd 65+ känner de att de gör större skillnad än någon gång tidigare. Katarina Lundgren berättar om en kvinna som varit sängliggande i fyra år, innan teamet fick kontakt med henne för några månader sedan. Igår var jag ute med henne för första gången. Nästa gång ska vi gå till banken, hon vill ta ut pengar för att köpa saker. Hon hade gett upp, men nu har hon fått nytt liv och det känns helt fantastiskt. Katarina Lundgren, som tidigare har arbetat i vården i 30 år, säger att grunden för arbetet är att bygga upp ett förtroende Tiden är viktig. Boendestödjarna stannar så länge det behövs. Några personer besöker de varje dag, andra en gång i veckan. Det går inte alltid lika bra som med den sängliggande kvinnan. Hos en annan kvinna har teamet ännu inte lyckats komma innanför dörren. Men de fortsätter att gå hem till henne och för varje gång blir samtalet i dörren lite längre. Sonny Nilsson säger att jobbet kräver både tålamod och tålighet. Det är en utmaning, men det ger mycket tillbaka. Teamet är organiserat under hemtjänsten och kan ibland även utföra biståndsinsatser. Men långt ifrån alla har hemtjänst. En del av de 20 personer teamet arbetar med har de fått kontakt med från polisen, anhöriga, psykiatrin. Boendestödet är gratis i stadsdelen. Skulle det kosta pengar tror jag att många av våra personer skulle hoppa av, säger Lotta Takter. Beslut om boendestöd fattas av biståndshandläggare i samråd med projektledaren Katarina Ehnbom, psykiatrisköterska. Hon ger också handledning varannan vecka. Det är jätteviktigt. Vi i teamet försöker också träffas en stund varje eftermiddag, för att tala om det som har hänt under dagen, berättar Sonny Nilsson. 5

6 Det var en av Ajsela Musics största dagar. Hon, den unga sektionschefen på Lindeborgs gård i Hyllie, skulle utses till årets ledare i Malmö stad Dagen blev också en av hennes värsta. Hennes mamma fick en dödlig stroke alldeles före prisceremonin. Ajsela är årets 6 Det var den 18 november och tio minuter innan evenemanget kring Årets ledare skulle dra igång. Mest för att fördriva tiden fram till hon skulle upp på scenen i Baltiska hallen satte Ajsela på telefonen. Tio missade samtal. Hon öppnade det första meddelandet: Jag vet att du är på ceremonin. Men ring. Det är allvarligt skrev systern. Dagen före hade deras mamma Dzana fått komma hem efter sex veckors sjukhusvistelse och rehabilitering på KRA efter en mindre stroke. Dzana hade återhämtat sig snabbt. Men nu hade hon fått en massiv stroke, berättade systern när Ajsela ringde. Ajsela Music talade med stadsdirektören Inger Nilsson som tidigarelade prisceremonin. Hon tog snabbt emot blommor, statyett och check, läste talet hon förberett och åkte sedan direkt till sjukhuset. Jag minns ingenting av prisceremonin. Det är helt tomt. De som hörde mig tyckte kanske att jag verkade helt förvirrad. Men jag kunde inte inför alla förklara vad som hade hänt, det hade jag inte klarat, säger Ajsela Music. Vi träffas hemma hos henne, i villan på Jägersro. En vecka har gått. Ajsela har varit på sjukhuset mer eller mindre hela tiden. Hoppet är ute, mamman kommer att dö. Hon har ännu inte träffat sina medarbetare, de som nominerade henne till årets ledare: Hon säger att hon vill tacka dem av hela sitt hjärta. Aldrig hade hon kunnat ana att hon skulle få priset. Hon har bara varit chef i Malmö stad i 1,5 år och som hon säger bara gjort sitt jobb. DET INNEBÄR BLAND ANNAT att Lindeborgs gård under denna tid har börjat med vinprovning för de boende, taktil stimulering, fest på varje avdelning fem gånger om året, fasta aktiviteter varje vardag (må: musik, ti: gymnastik, ons: film, to: kafé, fre: promenad), läsklubb med högläsning, ett samarbete med skolan där barn har kommit till äldreboendet för att lussa och påskpyssla. Allt detta har genomförts under en tid med tuffa sparkrav. Dessutom beslutade stadsdelen innan Ajsela Music började att medarbetarna skulle ta över all matlagning, ett beslut som inte var särskilt populärt. Idag fungerar det bra, alla insåg efter en tid att det inte blev så jobbigt. Och vi gjorde det till något trevligt. Vi har alltid levande ljus när vi äter och det står levande blommor på borden. Personerna i boenderådet är med och berättar vad de vill äta. Ibland gör vi matresor där medarbetarna lagar mat från sina hemländer. Då bjuds det på helt fantastisk mat. NÄR HON ANSTÄLLDES av sin enhetschef Nadja Lindwall sade Ajsela att hon ville ha tydliga riktlinjer, men ett stort utrymme för att hitta sitt eget arbetssätt och sina egna metoder. Samma principer har hon gentemot medarbetarna. Det mesta av det som hänt på Lindeborgs gård under det senaste året kommer ur idéer från medarbetarna, det utförs och leds av dem. Jag frågade varje medarbetare om de ville förändra något. De förslag som de har gett mig, har jag så långt det har varit möjligt hjälpt dem att förverkliga. En tidigare chef sade om Ajsela Music att hon har lätt att gå från tanke till handling. Hon håller med om det. Hon tänker alltid igenom saker noga, men för henne går det ganska snabbt. På jobbet är hon professionell och effektiv, hon lämnar sitt privata jag utanför diskussionerna. Men att vara professionell hindrar inte att vi har roligt ihop. I själva verket är jag övertygad om

7 Motiveringen till priset: Årets ledare 2010 i Malmö stad är en chef som vet att livet ska levas så länge man lever! Årets ledare är nyfiken, nyskapande och ser till att även små aktiviteter blir till storverk när yngre möter äldre. Årets ledare vågar pröva nya vägar och med stolthet visar hon att medarbetarnas engagemang gör skillnad för Malmöborna. Årets ledare har ett starkt fokus på bra kvalitet och brinner för att utveckla äldreomsorgen det är Engagemang för Malmö. ledare att man gör ett bättre jobb om man har roligt. Ajselas förebild som ledare är modern. Från henne kom värderingarna och den höga moralen. Hon var väldigt tydlig med att man skulle vara sann mot sig själv och andra. Med ett rent hjärta kommer du långt, sade min mamma alltid. Relationen till mamman har alltid varit nära och den djupnade under tre års separation. När kriget kom till hemstaden Sarajevo såg föräldrarna till att Ajsela som 13-åring kunde fly med sina två äldre syskon. Ajsela hamnade i Göteborg med sin tolv år äldre bror. Jag fick samla alla krafter jag hade, även dem jag inte hade. Det var en svår tid, mitt i puberteten, att vara utan sin mamma. Även om jag hade förlorat min ungdom, för så kändes det, bestämde jag mig för att inte förlora min framtid. I Bosnien hade hon varit en toppelev och det ville hon vara i Sverige också. Efter bara två år på svenskt högstadium kom hon in på samhällsprogrammets svåraste variant. Detta trots att lärarna sade att det inte skulle gå och av omtanke med henne bad henne sänka sina mål och ta det lugnare. Under gymnasietiden kunde föräldrarna anhöriginvandra till Sverige. Ajsela fortsatte studera hårt. VEM ÄR ÅRETS LEDARE? Namn: Ajsela Music Ålder: 32 år Familj: man, två barn. Fritid: umgås med familjen, gärna i fritidshuset vid Ringsjön. Ska göra för prissumman kronor: Det ska jag diskutera med mina medarbetare. Att hon inte var lika bra på svenska som klasskompisarna löste hon genom att plugga hårdare. Det var självklart för henne att arbeta med att hjälpa människor. Det blev social omsorg på universitetet och en magisterexamen i socialt arbete, dessutom en socionomutbildning. I tre år arbetade hon som arbetsledare på ett boende på Förenade Care, innan hon sökte sig till Malmö stad för att få större möjliheter till utveckling. Men det var inte alls så lätt att få jobb. Jag blev en stark tvåa flera gånger och jag tänkte ofta att jag hellre hade varit en svag etta. Jag är väldigt tacksam för att Nadja Lindvall såg min potential och vågade satsa på mig. AJSELA MUSIC SER PRISET som en stor framgång och en belöning för allt hon kämpat för sedan hon kom till Sverige. Att jag kan få ett sådant pris är fantastiskt, en ung person som bryter på svenska. Jag är jätteglad och stolt, även om vinsten följs av mitt livs största förlust, förlusten av min mamma. Min man säger Tänk Ajsela, hon lämnar dig precis när du är som allra starkast i livet, det är som om hon visste att det är nu du kan hantera det bäst. Kanske är det så. Nytt trygghetsboende på gång Målgruppen för kommunala trygghetsbostäder är personer som är 70 år och äldre som behöver serviceinsatser och har en känsla av otrygghet. Malmö stad har utformat kommunala riktlinjer för trygghetsboende som inte ska förväxlas med de trygghetsbostäder privata byggherrar kan få statliga bidrag för att bygga. Enda kravet för de statliga bidragen är att det riktar sig till personer över 70 år. Malmö stad anser att det bör finnas ett servicebehov hos de personer som efterfrågar ett trygghetsboende. Vi kan inte prioritera friska äldre framför dem som har ett servicebehov, säger Ewa Bengtsson, boendestrateg på stadskontoret. Havsuttern, Malmö stads första trygghetsboende, öppnade Planen är att göra om även Lekatten till ett trygghetsboende. Behovet av särskilda boenden minskar när antalet personer som är 80 år blir färre. Att göra om några av äldreboendena till trygghetsboenden kan vara en möjlig väg att gå. Boendeformen är populär, lägenheterna är eftertraktade, säger Ewa Bengtsson. Trygghetsbostäder ska förmedlas av bostadsförmedlingen Boplats Syd utifrån enbart ålder och kötid. Det är sedan fastighetsägaren som bedömer om den sökande uppfyller kriterierna. Enligt riktlinjerna ska det finnas en gemensamhetslokal med personal som i samverkan med hyresgästerna ska: Bryta isolering och ensamhet och skapa förutsättningar för värdefulla sociala kontakter, möten och gemenskap. Erbjuda stimulans och innehåll i vardagen. Främja hälsa och fysiska aktiviteter. Samverka med ideella organisationer. Ny folkhälsopolicy antagen Utgångspunkten i Malmö stads nya folkhälsopolicy är att alla Malmöbor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Folkhälsopolicyn fokuseras på de strukturella förutsättningarna för god hälsa på lika villkor för alla Malmöbor. Elva nationella folkhälsomål med inriktning på livsvillkor och livsstilsfrågor ligger till grund för arbetet, bland annat barn och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet, ekonomiska och sociala förutsättningar, fysisk aktivitet och matvanor och livsmedel. Policyn har antagits av kommunfullmäktige. 7

8 Tillsammans gör de skillnad Ett bra samarbete mellan LSS-boenden och daglig verksamhet är av stor vikt. Men hur når man dit? En arbetsgrupp inom LSS har tagit fram goda exempel. 8 LSS-verksamheten har av tradition varit tudelad boenden å ena sidan, daglig verksamhet å den andra. Även om LSS-lagen från 1994 stadgar att insatserna ska präglas av helhetssyn och planeras utifrån den enskildes samlade behov av stöd finns fortfarande skarpa gränser. En intern rapport under 2009 kom fram till att det är nödvändigt att utveckla samarbetet mellan LSS-boenden och dagliga verksamheter. Ett led i detta är en gemensam arbetsgrupp där bland annat Emma Sällberg och Joakim Cronmalm ingår, som har sökt goda exempel på fungerande samarbeten. Här berättar Spaning om två av exemplen: PERSONEN GÅR FÖRE METODEN På Bolagsbacken i Husie stod en kvinna med autism utan daglig verksamhet. Hon hade inte funnit sig till rätta på de dagliga verksamheter som är särskilt anpassade för personer med autism. Där arbetar man med tydliggörande pedagogik, som hon i och för sig har ett behov av. Men hon hade andra behov som var mera grundläggande, hon ville vistas i en tyst miljö och möta samma personer. I hennes fall var personerna viktigare än metoden, berättar Joakim Cronmalm, enhetschef på LSS-boendet Bolagsbacken, som vände sig till Anna Strive, sektionschef på Husie Hörna, några hundra meter från Bolagsbacken. På Husie Hörna arbetar man med vuxna med utvecklingsstörning. Arbete med autism var inte verksamhetens inriktning. Det fanns en risk för ett utåtagerande beteende från kvinnan och en oro hos personalen för vad det kunde få för konsekvenser för arbetet och de andra brukarna. Det blev en prövning för verksamheten. Skulle vi kunna leva upp till alla fina honnörsord i LSSlagen? Kunde vi anpassa oss efter personens behov? säger Anna Strive. Joakim Cronmalm och Anna Strive säger att det blev en framgångssaga och anger ett antal orsaker till att det blev så. Svårigheterna togs på allvar. En risk- och händelseanalys gjordes i förväg. Joakim Cronmalm och Anna Strive deltog gemensamt i alla tidiga kontakter. Medarbetarna på LSS-boendet deltog under hela inskolningstiden. Tider anpassades efter kvinnans behov. För att inte stressas av andras närvaro, fick hon börja före alla andra på morgonen. ATT STÄLLA UPP FÖR VARANDRA På Tomtegatans LSS-boende i Husie hade man bestämt en planeringsdag. Under en hel dag skulle man dra upp strategier och riktlinjer för nästa år. I god tid hade vi bokat upp två rutinerade vikarier för att hålla ställningarna. Dagen före lämnade båda vikarierna återbud för sjukdom. Hela planeringsdagen såg ut att gå om intet, berättar Laima Pettersson, sektionschef för LSS-boenden i Malmö. Då ringde man de dagliga verksamheterna för de båda brukarna. På båda ställena var man beredda att ta emot personerna under längre tid än normalt, trots att det var långt ifrån problemfritt för dem. Att de dagliga verksamheterna var så tillmötesgående är följden av ett långt samarbete. Jag och Emma Sällberg har byggt upp ett samarbete mellan våra gruppboenden och dagliga verksamheter, berättar Laima Pettersson. Grunden till ett bra samarbete utgörs av goda relationer. Och det kan man inte uppnå utan att man träffas, säger Emma Sällberg. Det här är egentligen en självklarhet. Vi ska sätta brukaren i centrum, inte våra egna verksamheter, säger Laima Pettersson. NYA RIKTLINJER PÅ VÄG Inom LSS-verksamheten arbetar man med ett dokument som ger rekommendationer för hur ett samarbete kan bedrivas under mer strukturerade former. I dokumentet föreslås olika miniminivåer för kontakter över gränserna. Exempelvis bör personal på daglig verksamhet och LSS-boenden ha kontakt i någon form minst en gång i månaden kring varje brukare. Joakim Cronholm, Emma Sällberg, Anna Strive och Laima Pettersson tror på samarbete. Foto: Peter Kroon

9 Ny vikarieenhet minskar timanställda Ignacio trivs som timvikarie Spaning har mött timvikarien Ignacio Piña Rivera och talat med honom om det nya förslaget om bemanningsenhet. Hur ser du på att arbeta på en enhet för korttidsbemanning? Det skulle passa mig bra. Jag är inte så intresserad av en fast anställning på en enda arbetsplats. Jag tycker om omväxling, därför trivs jag i hemtjänsten. Med en pooltjänst skulle det bli variation på arbetet samtidigt som det blir tryggare rent ekonomiskt. Hur klarar du dig nu? Det är ok. Det funkar bra med vikariebanken, jag sätter upp vilka dagar jag vill jobba. Ibland vill jag tjäna mer pengar och då sätter jag upp mig på fler dagar. Vanligtvis blir det någonstans mellan 70 procent och heltid. Får du alltid jobba så mycket du vill? Ja. Jag är man och 48 år, det är två saker som gör mig lite ovanlig. Vi är inte så många män och de flesta vikarier är hälften så gamla som jag. Var arbetar du? Jag arbetar inom hemtjänsten i Centrum. På Rönnen, Rörsjöstaden och ibland på S:t Knut. Det har jag gjort i ungefär tre år. Tidigare jobbade jag inom LSS. Varför slutade du där? Alla var jättetrevliga, men det blev lite för långsamt för mig. Som sagt, jag vill ha omväxling. OSÄKER INKOMST FÖR TIMVIKARIER 54,8 procent av de 556 timanställda som besvarade stadskontorets enkät uppger Att vara timavlönad ger mig en osäker inkomst. 264 anställda svarar att de arbetar önskat antal timmar. 316 anställda svarar att de arbetar färre timmar än de önskar. 34 anställda uppger att de arbetat i genomsnitt mer än 165 timmar per månad de senaste sex månaderna, dvs mer än heltid. Förra året hade Malmö stad 7098 olika timvikarier. Det motsvarar 1036 heltidstjänster. Hälften av dem var inom vård och omsorg. I ett nytt förslag vill Malmö stad inrätta en central enhet för korttidsbemanning. Rudi Hedenus, HR-chef i Limhamn- Bunkeflo har tillsammans med sin kollega Kim Nybble i Rosengård arbetat fram förslaget som efter vissa justeringar varit ute på en remissrunda till stadens nämnder. Målet är att kommunstyrelsen ska fatta beslut i januari. OM FÖRSLAGET GÅR IGENOM INNEBÄR DET: En ny enhet för korttidsbemanning skapas inom serviceförvaltningen. I praktiken ska den fungera som ett internt bemanningsföretag. Merparten av vikariat upp till tre månader ska bemannas av enheten. Man jobbar i första hand mot de stora personalkategorierna inom vård och omsorg samt skola och förskola. Enheten börjar med en pilot i tre stadsdelar. Medarbetarna i bemanningsenheten kan vara fast anställda på önskad tjänstgöringsgrad eller ha timanställning på bemanningsenheten. Verksamheten påverkas negativt av så många korttidsvikarier. Den här hanteringen Så många timavlönade arbetade i Malmö stad lever heller inte upp till vad vi lovar i vår personalpolicy. Hårt uttryckt behandlas många timanställda som någon sorts andra klassens medarbetare som inte får tillgång till de rättigheter eller möjlighet till utveckling som utlovas i Malmö stads personalpolicy. I vårt förslag får de en ökad anställningstrygghet, rätt till medarbetarsamtal och möjlighet till löneutveckling som alla andra, berättar Rudi Hedenus som ser stora fördelar med en central bemanningsenhet. Han jämför med BUMS, som framgångsrikt har löst korttidsbemanningen för sjuksköterskor. Medarbetarna i korttidsenheten kommer säkerligen bli attraktiva för fasta tjänster i förvaltningarna, något Rudi Hedenus ser som ett bra sätt att rekrytera medarbetare på. Remissinstanserna är i huvudsak positiva till förslaget. Invändningarna handlar framför allt om en oro för kostnaderna. Lönen för en utbildad vikarie från bemanningsenheten blir högre än för en timanställd utan utbildning. Samtidigt sparar man in på en rad kostnader i den egna vikariehanteringen. Och kvaliteten blir högre, säger Rudi Hedenus. Bemanningsenheter finns redan i andra kommuner som Göteborg och Västerås. NÅGRA SIFFROR OM TIMANSTÄLLNINGARNA I MALMÖ: Heltidstjänster som timvikariernas arbete motsvarar i vård och omsorg Heltidstjänster som timvikariernas arbete motsvarar Så många av de 7098 arbetade mindre än 40 timmar Yngst och äldst bland timvikarierna Så många av de 7098 var yngre än 20 år Siffrorna är hämtade ur Enkät till visstidsanställda med timlön i Malmö stad, som gjordes augusti

10 Det jobbet har varit en viktig del av mitt liv. Jag jobbade väldigt nära personerna under några veckor, man var på plats dag och natt och gjorde många roliga saker. 10 Vi bad Hannes lista tio bra låtar: Cat Power - The Greatest The Kinks - Strangers Ariel Pink s Haunted Graffiti - Round and Round Fleetwood Mac - Dreams Bill Callahan - Too many birds The Magnetic Fields - Papa was a rodeo Paul Simon - Kodachrome The Argument - Fallen leaves The Go-Betweens - Streets of your town Arthur Russell - I couldn t say it to your face Fred Åkerström Natt i en stad

11 I flera år har Hannes Bylund harvat i diverse Malmöband i olika konstellationer. I början av året tog det plötsligt fart för två av dem, Solander och Vit Päls. I samma veva fick han ett jobb som sektionschef för korttidshem inom LSS i Malmö. TÄTT INPÅ Namn: Hannes Bylund Ålder: 32 år Familj: Särbo Arbete: Sektionschef för tre korttidshem inom LSS Instrument: Gitarr Lyssna: Det blev för mycket på en gång och Hannes fick hoppa av Solander, som 2009 var ute på två roliga turnéer i Tyskland och Österrike. Men i sommar har han kombinerat festivalspelningar med Vit Päls på helgerna med chefsjobbet på vardagarna. Det blev kanske lite intensivt en tid, men samtidigt är det angenäma problem. Att få ett intressant jobb och kul spelningar är ju precis vad jag vill. Jobbet, ett vikariat som sträcker sig till september 2011, fick han i våras. Att han skulle få jobbet var inget han vågade räkna med, men intervjuerna gick bra och Hannes kände att han hade erfarenheter som gjorde honom kvalificerad. Han blev färdig socionom förra våren och har många års erfarenhet av ungdomar inom LSS från en koloniverksamhet, där han också hade ledaransvar. Kollot jobbade han på första gången när han var 20 år och bodde i Stockholm. Där jobbade han i stort sett varje sommar fram till Det jobbet har varit en viktig del av mitt liv. Jag jobbade väldigt nära personerna under några veckor, man var på plats dag och natt och gjorde många roliga saker. Men det är klart att det har varit en stor utmaning att gå till att vara chef för 35 personer på tre olika enheter. Det är mycket att tänka på och mycket som händer, det är svårt att känna att man räcker till. Han är chef för korttidshemmen Kastanjeplatsen, Högsåkerringen och Elinelundsvägen. De förstnämnda vänder sig till barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Elinelundsvägen tar emot både ungdomar och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Uppdraget är att erbjuda miljöombyte och avkoppling för personer inom LSS och att ge möjlighet till avlösning för familjerna. Vi ser personerna som kommer till oss som våra gäster. En del kommer tillfälligt, men många kommer på bestämda dagar eller helger. Korttidshemmet ska bistå med hjälp och stöd i vardagen. Varje insats utformas efter respektive gästs behov och önskemål och ska vara ett led i personernas utveckling. För Hannes del handlar det om att leda och fördela arbetet, att stötta medarbetarna i deras arbete och att vara på plats för anhöriga när det behövs. Hans tre korttidshem har 20 platser som gästas av 70 olika personer. Det har varit mycket att ta in på kort tid. Jag är ändå ganska stolt över mig själv att jag har klarat av det så pass bra, säger Hannes Bylund, som säger att han har höga krav på sig själv, samtidigt som han är självkritisk. I musiksammanhang innebär det att han kan ta hur lång tid som helst på sig innan han blir färdig med en låt. Silent Man är namnet Hannes Bylund använder när han jobbar med sin egen musik, något som inte är prioriterat just nu. Han hinner inte med mycket annat än Vit Päls. Hannes Bylund har spelat gitarr sedan tonåren. När han flyttade till Malmö 2005 blev det mer organiserat. Då hamnade han i en krets människor som fungerade mer eller mindre som ett musikkollektiv. Vi var ett kompisgäng på åtta-tio personer med en replokal vid Frihamnsviadukten. Alla höll på med sina egna projekt. Det var flera olika band igång men i princip samma personer som var med i allihop. Det var kul och kreativt, människor gick in och ut ur olika band. Men i längden blev det svårt att upprätthålla. Ett av projekten kretsade kring Carl-Johan Lundgren, personen i centrum för Vit Päls. Förra året fick han möjlighet att släppa en samlingsskiva med en del av låtarna som spelats in. Albumet fick goda recensioner, inte minst i Svenska Dagbladet som gav det en femma av sex möjliga. Sedan gick det fort, kontrakt med det största bokningsbolaget Luger som ordnade spelningar på alla stora festivaler: Way out west, Popaganda, Arvika och stora scenen på Malmöfestivalen. Det har verkligen varit över förväntan. Vi har hållit på i flera år och spelat på ställen där vi knappt har haft publik. Nu står folk bakom kravallstaket och väntar när vi går på. Och de sjunger med i låtarna och kan texterna i förväg. Det jobbet vi har lagt ned tidigare är en viktig anledning till att det nu funkar så bra att kombinera spelandet med jobb och studier. Vi behöver inte repa så mycket, vi har en otrolig rutin. Och så är det bekvämt med ett bolag som fixar allt, de bokar hotell och håller koll på tider. Det är också ett trevligt sätt att umgås med bandet på. Att åka iväg på en spelning är som att ta en minisemester med sina bästa vänner. 11

12 Tre korttidsenheter i nytt förslag Söderkullahemmet i Fosie, Lundavägen i Centrum och Mathildenborg i Limhamn- Bunkeflo föreslås bli Malmö stads tre kommungemensamma enheter för korttidsplatser. Beslut om korttidsplats ska kunna fattas av sjuksköterska på jourtid. Förslaget finns med i boendeplaneringsärendet som nu är ute på remiss till stadsdelsfullmäktige, sociala resursnämnden och fackliga organisationer. I samma ärende finns också ett förslag om parboendegaranti på särskilda boenden. Garantin föreslås inte gälla på gruppboenden för personer med demenssjukdom. På särskilda boenden har arbetsgruppen föreslagit tidsbegränsningar för in- och utflyttning. Vårdtagaren ska inom sju dagar lämna besked om de accepterar lägenheten, och dödsbon ska erbjudas flyttstädning om de tömmer lägenheten inom sju dagar. Remisstiden går ut 22 december. 12 All mat ekologisk inom tio år År 2020 ska all mat som serveras eller beställs av Malmö stad vara ekologisk. Det är en av grundpelarna i Malmö stads Policy för hållbar utveckling och mat som antagits av kommunfullmäktige. Målet är att samtliga medarbetare som köper in och lagar mat inom Malmö stads verksamheter ska genomgå en utbildning. Ett av syftena med policyn är att matinköpen ska bidra till ett hållbart Malmö. Här är några av de punkterna som är mest intressanta för medarbetare i vård och omsorg. Maten bör vara tillagad nära kunden och ska kunna avnjutas i en lugn och trivsam miljö som främjar social samvaro. Policyn ska verka för att alla Malmö stads matinköp blir mer hållbara: ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Etiskt certifierade produkter ska alltid vara förstahandsvalet i de produktkategorier där sådana finns. Alla som av etiska, religiösa eller medicinska skäl har behov av specialkost ska, i möjligaste mån, kunna erbjudas sådan av hög och säker kvalitet. Jenny Malmsten och Marie Torstensson Levander arbetar med Migrationens utmaningar. Foto: Peter Kroon

13 Respekten för individen viktigare än etniciteten Se individen i första hand, inte etniciteten eller kulturen. Det är en av slutsatserna i forskningsprojektet Migrationens Utmaningar. Spaning har talat med Marie Torstensson Levander, professor på Hälsa och Samhälle på Malmö högskola och Jenny Malmsten, FoU-koordinator i Malmö stad. Vad är syftet med Migrationens Utmaningar? MARIE: Syftet är att bidra med kunskapsutveckling i migrationsfrågor kopplade till hälsa, omsorg och vård. Man kan säga att vi arbetar efter två spår. Det första, forskningsspåret, syftar till att bidra med ny kunskap kring migration och hälsa. JENNY: I det andra spåret arbetar jag som FoU-koordinator med att koppla samman teori och praktik Dels handlar det om att nå ut med forskningen till olika medarbetare i Malmö stad och Region Skåne, dels om att ge möjlighet för verksamheter att genomföra egna studier eller utvecklingsprojekt kring migration och hälsa. Därför finansierar vi också FoU-projekt. Vad har Migrationens Utmaningar haft för betydelse? MARIE: Programmet har stimulerat till bredare och mer varierad forskning. I den senaste utlysningen av medel fick vi in ansökningar från folkhälsovetenskap och forskargrupper där man inte vanligen forskar kring migration. JENNY: Vi når ut allt bättre. Den senaste temadagen samlade många och väckte ett stort intresse. När det gäller möjligheten att söka pengar till egna FoU-projekt har det däremot varit ganska svårt att få in ansökningar, framför allt från vård och omsorg. Vi har fått in betydligt fler ansökningar från till exempel individ och familjeomsorg. Kanske finns där fler personer som arbetar direkt med migration. Programmet skapades för att personer som arbetar med vård- och hälsofrågor ville ha mer kunskap för att möta nya utmaningar i det mångkulturella samhället. Vilka råd kan ni ge? JENNY: Många efterfrågar en manual som berättar hur dom är, men det finns inga generella sanningar. Vi är alla olika, oavsett vilken religion eller etnisk bakgrund vi har. Allt kommer an på hur individen är. Ett enkelt råd är att fråga om sådant man undrar, om religionen är viktig exempelvis. MARIE: I flera studier uttrycker intervjupersoner att det viktigaste för dem är att bli respekterade som individer och inte betraktas som representanter för en viss religion eller etnicitet. Carin Björngren Cuadra har intervjuat sjuksköterskor som uttrycker att det väsentliga är att ha en förståelse för att det förekommer en variation mellan patienter, inte att dela in dem i svenskar eller invandrare. Förmågan att se denna variation kallar Carin Björngren Cuadra för sensibilitet. Är det då helt betydelselöst att tala om kultur och etnicitet i vården? MARIE: I ett individperspektiv är det inte särskilt fruktbart, men det är annorlunda på gruppnivå. Vi måste fråga oss varför personer i Rosengård är de i Malmö som minst efterfrågar psykiatrisk vård. Där kan egenskaper i området som värderingar och vardagslivets organisering vara av stor betydelse. Vad vill ni göra om projektet fortsätter? MARIE: Det är nu forskningsresultaten börjar trilla in. Det vore intressant att fortsätta och bredda forskningen till att omfatta Lunds universitet och fler högskolor i Skåne. Det här är ingenting som bara angår Malmö. JENNY: Jag skulle vilja ha ett närmare samarbete med regionen. Eftersom jag arbetar i Malmö stad, har det varit svårare att nå ut till Region Skåne. Där finns det en stor utvecklingspotential. Fotnot: FoU står för forskning och utveckling. MIGRATIONENS UTMANINGAR Samarbetet pågår Det är ett samarbetsprojekt mellan Malmö stad, Region Skåne och Malmö högskola. Projektet finansieras med elva miljoner kronor under fyra år. Mer information om Migrationens Utmaningar finns på: Boken Migrationens Utmaningar med kapitel från flera olika forskare kan beställas av Jenny Malmsten via e-post: jenny.malmsten@malmo.se. 13

14 Hemtjänstpersonalen i Kirseberg fick högst betyg i Malmö i brukarundersökningen. Det är klart man blir glad och stolt, säger hemvårdarna Maggan Sandell och Sami Shihab. Kirseberg bäst 14 Hemtjänsten i Kirsebergs stadsdel fick sammanlagt betyget 74 på en skala av 100. Det är bäst i Malmö. Om man bryter ned svaren så ser man att vårdtagarna i Kirseberg är särskilt nöjda med bemötandet (84) och tryggheten i hemmet (82). Spaning träffade hemvårdarna Maggan Sandell och Sami Shihab tillsammans med samordnare Guldan Rahman och sektionschef Malena Olsson för att fråga vad de tror ligger bakom de höga betygen. Vi har pratat om det i gruppen och vi tror nog att om man trivs och har roligt på jobbet så märks det, säger Maggan Sandell. De andra nickar instämmande. De fyra tror även att stadsdelens litenhet kan vara en fördel, här finns bara två hemtjänstgrupper och man känner varandra väl och trivs ihop. Efter förra brukarundersökningen 2008 har de också gjort en del förändringar för att få högre betyg. Vi var inte nöjda med resultatet Vi har haft diskussioner om hur vi kan bli bättre, säger Sami Shihab. De har diskuterat hur man förbättrar samarbetet och hur man tar hand om de gamla på bästa sätt. Om någon kollega blir försenad så ringer vi och kollar om de behöver hjälp, berättar Sami. Vi har lagt mer tid ute hos vårdtagarna och är mer flexibla, säger samordnare Guldan Rahman. De lyssnar från början på hur vårdtagaren vill ha det, vill de ha besök onsdag eftermiddag istället för tisdag morgon så blir det så. Om någon behöver lite extra omsorg en dag så får det bli så. Det är viktigt att se varje vårdtagares behov, det kan generera mer tid. Om man bara springer in och ut så kan det ge extra jobb eftersom de blir oroliga och larmar senare, säger Malena Olsson. Jag tror vi är bra på att se varje vårdtagare. Det är inte kvantitet utan kvalitet som är viktigt, säger Maggan Sandell. Även ett gott samarbete med biståndshandläggarna är en del i framgångsförklaringen tror de. Vi arbetar tillsammans, de lovar inte mer än vi kan göra, säger Malena. Sedan ett år har hemvårdarna reflektion en timme varannan vecka. Det innebär att man reflekterar över hur dagen varit och bara lyssnar på varandra. Reflektion är jätteskönt! Man får prata av sig och kan få idéer, säger Maggan Sandell. Vad är viktigast i ert jobb? Att se till att vårdtagaren har det så bra som

15 Många nöjda med sin omsorg Malmös äldreomsorg får bra betyg. Det visar den stora brukarundersökning Socialstyrelsen gjort över landet. Brukarna i Malmö är nöjda, totalt sett, säger Per Lövgren som är kvalitetscontroller inom vård och omsorg på stadskontoret. Brukarundersökningen är gjord av Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Socialstyrelsen. Brukarna har fått svara på frågor som Hur nöjd är du med dina möjligheter att påverka vid vilka tider du får hjälp?, Hur nöjd är du med omfattningen av den hjälp du är beviljad? och Hur nöjd är du med hur väl personalen utför sina arbetsuppgifter. Malmö stad får sammanlagt ett NKI, nöjd-kund-index, på 70 för hemtjänsten och 69 för äldreboendena på en skala till 100. Snittet för landet i stort är något högre, 75 respektive 72. Per Lövgren har studerat materialet och ser att det finns stora variationer inom Malmö stad. Man kan hitta hemtjänstgrupper som har ganska låga betyg medan andra har ganska höga betyg. Det är stora skillnader, säger han. i test möjligt, säger Maggan Sandell. Vårdtagarna kommer i första hand, det är viktigt att de är nöjda, säger Sami Shihab. Framgången ska de nu fira med tårtkalas, sedan diskutera och analysera resultatet. Nu ska vi diskutera hur vi ska arbeta vidare, man kan alltid bli bättre, säger Sami Shihab. Maggan Sandell, Guldan Rahman, Malena Olsson och Sami Shihab på hemtjänsten i Kirseberg är glada över de höga betygen. Bild: Peter Kroon Vi var inte nöjda med resultatet Vi har haft diskussioner om hur vi kan bli bättre. KIRSEBERG OCH HUSIE Den stadsdel som fick bäst betyg när det gäller hemtjänst var Kirseberg. Där blev index 74 för helheten. I Kirseberg är hemtjänsttagarna särskilt nöjda med bemötandet (84) och tryggheten i hemmet (82). Den stadsdel som fick bäst betyg när det gäller äldreboenden är Husie. Här hamnar index på 75 för helheten. Tittar man närmare på svaren i olika kategorier ser man att Husieborna är särskilt nöjda med vårdinsatserna (87) och tryggheten i boendet (84). Ser man till Malmö i stort är vårdtagarna på äldreboende mest nöjda med trygghet (index 81) och vårdinsatserna (index 83). Resultaten går inte att jämföra med 2008 års undersökning. Anledningen är att flera frågor omformulerats. Men man kan ändå se tendenser menar Per Lövgren. Malmö har bättre resultat än förra gången, säger han. Nu ska undersökningen analyseras ute i stadsdelarna för att se hur man ska arbeta vidare. Målet är att betygen ska blir ännu bättre. Olika arbetsplatser får arbeta med olika frågor beroende på vad svaren ger. Kanske kan man lära av varandra. Den hemtjänstgrupp som inte fått så bra betyg på information kan prata med den som fått mycket bra för att höra hur de arbetar, säger Per Lövgren. PRIORITERADE OMRÅDEN Socialstyrelsen pekar ut några olika områden som Malmö bör prioritera för att bli bättre för brukarna. De områdena är hjälpens omfattning och hjälpens utförande för hemtjänsten och social samvaro och aktiviteter för vårdboende. NKI-undersökningen ska i fortsättningen genomföras varje år. Årets undersökning ligger på Fotnot: Runt 70 procent av brukarna i hemtjänsten har svarat, siffran för äldreboenden är 53 procent. 15

16 Pia studerade för att kommunicera bättre Kommunikation är central i den nya LSS-planen. Som FoU-trainee under ett halvt år har Pia Stalbohm studerat hur man bäst kommunicerar med personer med autism och utvecklingsstörning. 16 Pia Stalbohm är arbetsterapeut på Malmö stads habilitering och arbetar med personer med funktionsnedsättning som har daglig verksamhet eller bor i gruppbostad enligt LSS. Jag hjälper till med hjälpmedel för kommunikation och för tankeprocesser. Det kan vara att de behöver ett schema, en timstock eller markeringar för vad som ska ligga i olika lådor, berättar Pia Stalbohm. I sitt arbete träffar hon många olika patienter, många med autism eller autismliknande tillstånd och en utvecklingsstörning. De har ett annorlunda sätt att kommunicera. Jag vill hjälpa människor att bli så självständiga som möjligt och att de ska uppleva sin vardag och sysselsättning som meningsfull. Då krävs att de får möjlighet att göra sin röst hörd, säger Pia. FÖRSTÅ VARANDRA Kommunikationsstöd kan vara att man använder bilder att peka på eller förenklade handtecken för att bättre förstå varandra. Jag ville fördjupa mig i vilka kommunikationsstöd som finns för vuxna med autism och vad forskningen säger om dem. Hon menar att det lätt blir missförstånd för att man inte förstår varandras kommunikation. Vi har pratat mycket om hur man kan få brukarna mer delaktiga i besluten. I lagen står ju att de ska vara delaktiga men ibland så känns det som att beslut tas över huvudet på dem, man vet inte hur man ska fråga för att de ska kunna berätta vad de tycker är roligt och meningsfullt. LÄSTE FORSKNING Genom att vara trainee ville hon ta reda på mer om vilka för- och nackdelar olika kommunikationsstöd har. Jag räknade inte med att hitta en ultimat lösning men jag ville bena ut vad forskningen sa om de olika alternativen. Hon blev förvånad över det hon hittade: Det finns väldigt lite forskning, det behövs verkligen mer. Är du ändå nöjd med studien? O ja! Jag fick klart för mig att det finns föroch nackdelar med alla tekniker. Jag vill fortsätta arbeta med detta, för jag tycker det har blivit försummat. Vad är din önskan? Tillgång på fungerande kommunikationsstöd ska vara en självklarhet. Jag vill att omgivningen kring varje individ, både personal och anhöriga, går ihop och tillsammans diskuterar hur man bäst kommunicerar med honom eller henne. Hur har det varit att vara trainee? Jättekul! Det har varit väldigt stimulerande att få gå iväg en dag i veckan för att förkovra sig och tänka till. Det är sådant man inte har tid med i vardagen. Och det har blivit många stimulerande samtal med handledaren Petra Björne. Fotnot: Uppsatsen Kommunikationsstöd för personer med autism ligger på Komin.

17 enkät Vad tycker du om LSS-planen? THOMAS WALLENBERG DAGLIG VERKSAMHET INFORMATIONSGRUPPEN: Jag är nöjd. Om nu målet är att man ska kunna klara sig själv, måste det finnas en plan. LIZA LEVI BISTÅNDSHANDLÄGGARE HUSIE: Det är bra att det har kommit en LSS-plan. Det behövs något som ger verksamheten ett bättre underlag för sitt arbete. Men jag hade nog hoppats att LSS-planen skulle innehålla lite mer konkret vägledning. Den är lite allmänt hållen. MIKAEL NILSSON SEKTIONSCHEF LSS: Det är bra att så många har varit involverade i framtagandet av planen. Det ökar förutsättningarna för att man ska ta till sig innehållet och att den ska göra skillnad. KARIN ELG SEKTIONSCHEF, LSS HYLLIE: Det känns viktigt att fokusera och gå lite djupare med det som står i LSS-lagen, att slå fast hur vi vill ha det i Malmö. Det är nog det viktigaste med LSS-planen. Kanske är effektmålen lite i tunnaste laget, men det tror jag att vi kan arbeta vidare med. MOGENS BRANDT DAGLIG VERKSAMHET, FRAMTIDEN: Jag tycker att både planen och LSS-lagen använder många svåra ord som gör att de är svåra att förstå. Planen talar om rättigheter, men ett stort problem är att vi inte kan få några jobb. Vi kommer inte ut på den öppna marknaden. Nu kommer LSS-planen Nu har Malmö stad en LSS-plan som utgår från ett brukarperspektiv. Med det är vi ganska unika i Sverige. Det ska vi vara stolta över. Nu återstår att göra innehållet i LSS-planen till något som genomsyrar arbetet varje dag. Det säger Petra Björne, koordinator på FoU Malmö/Vård och omsorg och projektledare för LSS-planen. Planen betonar vissa rättigheter för personer med insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Rätten till självbestämmande och självständighet. Rätten till delaktighet i samhället och jämlikhet i levnadsvillkor. Helhetssyn och kontinuitet i verksamheten. Det här är alltså rättigheter. Vårt vardagsarbete ska stärka den enskilde personens förmåga att leva självständigt. Inget vi gör får begränsa detta, säger Petra Björne. LSS-planen har vuxit fram i dialogseminarier och i möten med chefer, personal, brukarorganisationer, brukare, hemsjukvård, rehab och anhöriga. Även kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammeh pekar på att delaktighet och självbestämmande är rättigheter som omfattar varje person med stöd enligt LSS. Det är inte alltid lätt att leva upp till, det kan vara svårt att veta vad en person vill och önskar. Men det får aldrig hindra oss från att alltid ha detta i fokus. Ett annat viktigt begrepp i planen är kontinuitet. Här är Katrin Stjernfeldt Jammeh självkritisk. Personer med stöd enligt LSS har ofta en mängd olika kontakter inom Malmö stad, detsamma gäller deras anhöriga. Jag hoppas att vi kan bli bättre på att samla ihop kontakterna inom Malmö stad. Betydligt fler personer än idag måste få individuella planer, då kommer också kontinuiteten att bli bättre, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh. Under november genomfördes internat med alla sektionschefer och biståndshandläggare inom LSS, där lagstiftningen och LSS-planen låg till grund för diskussionerna. Resultatet återkopplas till enhets- och myndighetschefer vid en träff före jul. Det är nu det börjar. LSS-planen förverkligas inte på ett papper utan i mötet mellan personal och brukare, säger Petra Björne. 17

18 INFO OM KURSERNA Sektionscheferna har gått två kurser. Ett coachande förhållningsätt och Det coachande ledarskapet. Båda omfattar en heldag och fyra halvdagar, utspridda över tid. Den förstnämnda kursen ges nu till samtliga medarbetare i vård och omsorg i Rosengård. Medarbetare i hemtjänst och särskilda boenden blandas under sina kurser. Medarbetarna på olika LSS-boenden går tillsammans. 18 enkät Så kan kompetensen utvecklas Vad behöver vi göra de kommande fyra åren för kunna rekrytera, utveckla och behålla engagerade medarbetare med rätt kompetens? Den frågan stod i fokus när ett femtiotal chefer, fackliga företrädare och tjänstemän samlades till Mötesplats vård och omsorg för att diskutera underlag till en ny strategisk plan för kompetensförsörjning Här är några av förslagen som väcktes: MONIKA SMIDJE, UNDERSKÖTERSKA, KOMMUNAL: Malmö stad har kommit en bit på vägen när det gäller att lyfta våra medlemmar som grupp. Men det finns fortfarande mycket att göra, inte minst på individbasis. Det finns ett par centrala frågor: Vad kan jag och vad behöver jag för att göra ett bra arbete. Den kompetens jag har med mig, tas den tillvara på rätt sätt?. Om vi blir bättre på att använda medarbetarnas alla kompetenser blir också verksamheterna bättre. JAN LANZOW NILSSON, SOCIONOM, AKADEMIKER FÖRBUNDET SSR: Mitt intryck är att den förberedande utbildningen behöver vara mer anpassad till verksamheternas behov. Kanske behövs en större blandning av teori och praktik på omvårdnadsprogrammet. Jag tror det är viktigt att lägga örat mot marken och få med sig medarbetarna i arbetet. Det är ofta där man bäst vet vilket behovet är.

19 Rosengård en coachande stadsdel Snart har alla medarbetare inom vård och omsorg i Rosengård utbildat sig i ett coachande förhållningssätt. Coachning kommer att bli den röda tråden i arbetet inom vård och omsorg. Jag tror det får en jättestor betydelse, framför allt när det gäller bemötande. Det gäller både bemötandet på arbetsplatserna och bemötandet av vårdtagare och anhöriga, säger Christina Lindström, sektionschef för hemtjänst i Persborg och Örtagård, en av de sektionschefer som nyligen blev färdiga med sin utbildning Det coachande ledarskapet Allt började hösten 2008 då Lena Gabrielsson, chef för vård och omsorg i Rosengård, utbildade sig till diplomerad coach med pengar från Kompetensstegen. Målet med coachning är att frigöra en annan persons potential och egna drivkrafter. Det skulle vara fantastiskt om vi kan få det tankesättet att genomsyra hela organisationen, sade Lena Gabrielsson när Spaning intervjuade henne då. Snart har hon nått dit. Inte bara sektionscheferna har gått coachkurser. Enhetscheferna har utbildat sig till diplomerade coacher. I början av november var det dags för medarbetare i hemtjänst, på särskilda boenden och i LSS-verksamhet att påbörja sin kurs Ett coachande förhållningssätt. Björn Steffensen, Christina Lindström och Eva Sjöberg säger att utbildningen har varit fantastiskt bra. De har lärt sig ett förhållningssätt de använder dagligen. De talar om coachrollen som ett tredje ben att stå på, tillsammans med chefs- ANITA CEDER HAMMAR, SEKTIONS CHEF LSS, CENTRUM: Ett fotbollslag består av personer som alla är bra på att spela fotboll, men någon är back, en annan mittfältare eller forward. Inom vård och omsorg skapar vi ett lag av elva målvakter och förväntas oss ett jättebra resultat. Vi kräver samma sak av alla människor, oavsett vilka förutsättningar eller kompetenser de har. Vi måste bli bättre på att se till helheten. En person med en annan kompetens kan komplettera oss andra så att vi tillsammans blir lite bättre. och ledarrollen. Björn Steffensen säger att det är befriande att inse att han inte alltid behöva veta bäst. Och ännu skönare att märka att det fungerar minst lika bra ändå. Christina, Eva och jag är nog alla tre klassiska exempel på den hjälpande chefen. Så fort någon har kommit till mig med ett problem har jag sett det som min uppgift att lösa det. Nu frågar jag kanske istället vad tror du själv blir bäst?. Ofta sitter medarbetaren själv inne med kunskaperna, fortsätter Eva Sjöberg, sektionschef för LSS-boenden i Rosengård. Min uppgift är att hjälpa medarbetaren att hitta lösningarna genom att ställa rätt frågor. Christina Lindström berättar att hon har nytta av kursen även efter arbetstid. Jag har en tonårsdotter på 18 år och då är det inte alltid så lätt att kommunicera. I vår relation har jag haft jättemycket nytta av ett coachande förhållningssätt, säger Christina Lindström. Eva Sjöberg säger att coachningen ger en gemensam grund att stå på. När hon ställs inför ett bekymmer går hon ibland in till sin kollega och ber henne att coacha henne. Hennes frågor hjälper mig att hitta lösningen. Det ska bli jättespännande att se vad vi kan åstadkomma när alla medarbetare har gått kursen. LISBETH NILSSON, ENHETSCHEF, LSS: Menar vi allvar när vi säger att arbetet inom vård och omsorg är ett tungt jobb? Då kanske vi också måste ta konsekvenserna av det. Då kanske vi ska schemalägga friskvård och göra det till ett krav, inte till något frivilligt. Vi kanske också måste schemalägga tid för reflektion, kanske också fortbildning. Då kan vi ge medarbetarna bra möjligheter att orka med jobbet och utvecklas. Paul Rogowski. Bild: Andreas Larsson. Nytta som går att mäta I två månader har Paul Rogowski, sjukgymnast i Hyllie, fördjupat sig i möjligheten att mäta nyttan av kommunal rehabilitering med hjälp av kvalitetsindikatorer från nationella kvalitetsregister. Varför? Vi sjukgymnaster och arbetsterapeuter vill veta vilken effekt vårt arbete har. Socialstyrelsen, SKL och inte minst vårdtagare önskar indikatorer och öppna jämförelser för att kunna se att alla har bra vård på lika villkor. Regeringen vill göra statsbidragen till resultatbaserade kommuner som ansluter sig till register får prestationsbaserade bidrag. Allt för att äldre ska få det bättre. Hur fungerar registren? Registren innehåller kvalitetsindikatorer kring t.ex. aktiviteter i det dagliga livet, förflyttningsförmåga och livskvalitet. I Rikshöfts kvalitetsregister frågar man bl.a. om gångförmåga, boendeformen, behov av hjälpmedel före och efter höftfrakturen. Då kan man se nytta av operation och rehabilitering. Hyllie rehab är pionjärer i Malmö när det gäller Rikshöft. Hur många register finns det? 71! Jag gick igenom allihop. Fyra är viktiga för kommunal rehabilitering. Så många som 30 kan visa nyttan av vårt arbete. Intressant för både arbetsterapeuter och sjukgymnaster! Registren är i ropet nu? Absolut. Regeringen vill att alla kommuner ansluter sig till två av dem: Senior alert och Palliativregistret. Vad har studien lett till för din egen del? En kul utmaning. Till mars är jag tjänstledig och jobbar som Senior alert-coach anställd av landstinget i Jönköping, som på uppdrag av Socialdepartementet och SKL sprider registret i landet. Förhoppningsvis nappar kommunerna i Skåne på idén med Senior alert. FAKTA Kartläggning av kvalitetsindikatorer i Nationella kvalitetsregister med relevans för kommunal rehabilitering finns att ladda ned på Studien utfördes inom ramen av verksamhetsanknuten ämnesfördjupning inom kommunal rehabilitering aktivitet format av rehabchefgruppen, metodutvecklaren för rehab och FoU Malmö. 19

20 Bemötandet är jätteviktigt Respekt och lyhördhet. Det är självklart när man arbetar med andra människor. Det tycker vårdare Tony Mårtensson som arbetar på Sveagatans LSS-boende. Bemötandet är jätteviktigt! Vi är i deras hem och vi är där som ett stöd för dem, säger Tony Mårtensson. Tony Mårtensson har suttit med i gruppen som tagit fram en bok, med tillhörande film, om det goda bemötandet. Materialet vänder sig i första hand till LSS-boenden men kan användas i annan omsorg. I mer än ett år träffades gruppen som bestod av vårdare, chefer och brukare för att diskutera vad ett bra bemötande är. Det var kanonbra och lärorikt. Jag fick flera aha-upplevelser. I och med att vi var en blandad grupp så gav det en bra helhetsbild. Vad fick du för aha-upplevelser? Till exempel när brukarna berättade om hur det är att ha personal inne i sitt hem, det var intressant att höra deras perspektiv. Gruppen bestämde sig för sex värdeord som ett gott bemötande bör utgå från. Det blev respekt, integritet, inflytande, lyhördhet, vänlighet och kontinuitet. Det haglade ord! Men det går faktiskt en röd tråd här, de hänger ihop. Hur ska man kunna uppfylla allt? Det handlar mycket om självreflektion, att fundera över hur man gör och varför. Har arbetet i gruppen påverkat dig? Jag har nog blivit mer uppmärksam och tänker till lite extra. Jag har också frågat några brukare vad de tycker om mitt arbetssätt och har fått allt från råärliga kommentarer till sjyssta svar. Det blir som ett betyg och du får reda på vad du kan ändra. Det kan jag rekommendera. Fotnot: Boken Det goda bemötandet innehåller intervjuer med några av gruppdeltagarna. Här finns också frågor att diskutera kring. Boken delas ut till alla LSS-boenden i Malmö. 20 FoU Malmö KALENDARIE våren 2011 VEM SKA BESTÄMMA NÄR DU SKA GÅ OCH LÄGGA DIG? Om makt i äldre omsorgens vardag. Tid: måndagen den 24 januari. Kl Föreläsare: Tove Harnett, FD, Hälsohögskolan i Jönköping Lokal: Stadshusets konferenscenter, lokal Stortorget Kontaktperson: Gittan Ekvall LÅG-AFFEKTIVT BEMÖTANDE Tid: måndagen den 14 februari, Kl och (2 separata seminarier, inte en heldag). Föreläsare: Bo Hejlskov Elvén, leg. psykolog Lokal: Stadshusets konferenscenter, lokal Stortorget Kontaktperson: Petra Björne