Skapa Vetande. Vetenskapa. Skapa. Vetande. Skapa Vetande. Ett vetenskapligt förhållningssätt i uppsatser och examensarbeten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skapa Vetande. Vetenskapa. Skapa. Vetande. Skapa Vetande. Ett vetenskapligt förhållningssätt i uppsatser och examensarbeten"

Transkript

1 Skapa Undervisningsserien från Pedagogiska Institutionen, Umeå Universitet Nr Vetande Skapa Vetande Ett vetenskapligt förhållningssätt i uppsatser och examensarbeten Vetenskapa Skapa Vetande Britt-Marie Berge och Agneta Hult

2 Innehållsförteckning Inledning 2 Ett vetenskapligt förhållningssätt 6 Handledarens och studentens ansvar 6 Syfte och frågeställningar 8 Inledning 10 Utgångspunkter, tidigare forskning och källkritik 11 Metod 15 Analys och resultat 18 Värdering/slutsats och diskussion 19 Etiska frågor 22 Helheten i arbetet 23 Formalia 24 Summering och avslutande kommentarer 25 1

3 Inledning 1 Denna rapport är skriven för att kunna användas av både studenter och handledare i det gemensamma arbetet med uppsatser och examensarbeten. Behovet av en skrift som denna har vuxit fram under vårt arbete som handledare av examensarbeten främst inom lärarutbildningen och i diskussioner med kollegor om handledningsfrågor. Problem som ofta återkommit i våra diskussioner har varit att många studenter styr in handledningen mot formalia och detaljreglering. Handledarna upplever även att många studenter saknar kritisk distans till litteraturen och har svårt att källkritiskt granska den. Ansvarsfördelningen mellan handledare och studenter är vidare många gånger oklar. Många studenter förväntar sig mer handledning än vad ett självständigt vetenskapligt arbete innebär. Detta är något som handledare, särskilt nya och oerfarna, upplever som ett problem. Umeå-lärarna är inte ensamma om sina upplevelser. Birgit Lendahls Rosendahl redovisar i sin avhandling liknande erfarenheter från ett annat lärosäte i Sverige 2 och detsamma gör lärare och forskare vid en europeisk konferens om lärarutbildning. 3 Vår huvudsakliga avsikt med föreliggande arbete har varit att försöka klargöra vad ett vetenskapligt förhållningssätt i uppsatser 1 Arbetet har genomförts med bidrag från Kommittén för kvalitetsfrågor vid Umeå universitet. 2 Lendahls Rosendahl, Birgit (1998). Examensarbetets innebörder. En studie av blivande lärares utsagor. Göteborg Studies in Educational Sciences 122. Acta Universitatis Gothoburgensis. 3 TNTEE konferensen (Thematic Network of Teacher Education in Europe) maj 1999 i Lissabon. Se exempelvis följande papers: Ahlstrand, Elisabeth What do students think about the professional dissertation, Pilo, Miranda & De Paz, Mario & Fabbri, Antonella & Pastorino, Cesare Acting a reflective practice based on constructivism: some examples in science teaching, Birglin, M. J. Ricard-Fersing, E. &Gillam, R. The role of the professional dissertation in teacher education, Guigue, Michéle & Crinon, Jacques Etre sujet de son ècriture: se former en ècrivant un memoire professionel 2

4 och examensarbeten innebär. Skriften kan dessutom tjäna som underlag för diskussion bland handledare om gemensamma kriterier för examination samt vara ett stöd för nya handledare. Vår ambition har varit att på ett konkret sätt diskutera vad ett vetenskapligt förhållningssätt kan innebära med hjälp av olika exempel. Dessa exempel omfattar dels faktiska frågor som ställts i handledningssituationer av studenter och dels exempel på hur studenterna kan uttrycka sig i skrift i sina uppsatser. De problem vi diskuterar är av tämligen elementär karaktär eftersom våra lärarstudenter oftast har liten eller ingen erfarenhet av uppsatsskrivande. Vi ser rapporten som ett komplement till befintliga handböcker och mer lokala manualer för uppsatsskrivande. Även om behovet i första hand härrör från lärarutbildningarna kan rapporten med fördel användas av andra lärare och studenter vid universitet och högskolor. Vad vetenskap är, har och har haft olika innebörder i skilda tidsepoker och forskningsmiljöer. Det innebär också att vår ansats är en produkt av en speciell tid och miljö. Vår utgångspunkt är att forskningen aldrig kan vara helt objektiv. Forskarens kunskaper och erfarenheter influerar vilka frågor som undersöks och hur resultaten tolkas. Det innebär dock inte att forskaren skall ge upp sin strävan att göra så nyanserade och övervägda analyser och värderingar som möjligt. Trots att det idag existerar olika vetenskapliga inriktningar går det ändå att urskilja vissa gemensamma kriterier rörande vetenskapliga arbeten. Språket skall vara klart och tydligt och begrepp definierade. Nyfikenhet, originalitet och självständighet värderas högt. Även om vetenskapliga arbeten genomförs och presenteras på olika sätt skall det i alla arbeten gå att urskilja vissa gemensamma delar. 3

5 Inledning Tidigare forskning Utgångspunkter (begrepp och teorier) Diskussion (egna spekulationer) SYFTE - frågeställningar - -"- - -"- Metod (motivera metodiska ställningstaganden) Värdering/slutsats (relatera till utgångspunkterna) Analys och resultat - frågeställningar - jämförelser Figur 1. Det vetenskapliga arbetets olika delar. 4 Centralt är undersökningens syfte och forskningsbara frågeställningar. Övriga delar skall kunna relateras till dessa frågeställningar. I arbetet skall en syftesrelaterad metodbeskrivning finnas, resultatet vara analyserat, värderat och diskuterat. Vidare skall tidigare forskning och undersökningens utgångspunkter vara redovisade. Kortfattat gäller följande för de olika delarna: - Syftet anger undersökningens problemområde samt ett antal undersökningsbara frågeställningar. - Inledningen brukar vara kort (1-2 sidor) och mynnar ut i undersökningens syfte. - En sökning av tidigare forskning presenteras och granskas källkritiskt. 4 För alternativa modeller över forskningsprocessen, se Backman, J (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund. 4

6 - Studiens utgångspunkter är en viktig del som anger de "glasögon" (teorier, begrepp) med vilka studenten betraktar det valda problemområdet. - De olika metodvalen redovisas noggrant med utgångspunkt i frågorna: Vilken/vilka former av datainsamling har använts? Vilka källor/informanter ingick? Hur, när, var och under hur lång tid genomfördes datainsamlingen mer konkret? Alla dessa ställningstaganden reflekteras och motiveras i relation till syftet och till forskarens förförståelse eller studiens utgångspunkter. - I resultatdelen analyserar och jämför studenten datamaterialet i relation till syftets olika frågeställningar. - Dessa olika frågeställningar knyts i nästa avsnitt, värdering/slutsats samman för att belysa studiens övergripande syfte. Här är det viktigt att studenten värderar och drar sina slutsatser i relation till studiens utgångspunkter. - Det är endast i det avslutande diskussionsavsnittet som studenten tillåts spekulera fritt. I den fortsatta presentationen diskuterar vi arbetets olika delar samt angelägna spörsmål i anslutning till dessa, utifrån studenters olika frågor. Allra först tar vi dock upp handledarens och studentens ansvar för uppsatsarbetet. 5

7 Ett vetenskapligt förhållningssätt Handledarens och studentens ansvar Många studenter går in i uppsatsskrivandet med felaktiga förväntningar på handledaren, då de önskar sig mer styrning än vad ett självständigt kritiskt uppsatsarbetet innebär. Handledaren har ett begränsat antal timmar till förfogande för varje student. Den vägledning som handledaren erbjuder varken kan eller bör vara detaljstyrd. Poängen med uppsatsarbetet är att studenten visar sin förmåga att på egen hand genomföra ett väl avgränsat vetenskapligt arbete. Vi utvecklar resonemanget genom att diskutera några ofta förekommande förväntningar på handledaren. Jag vill ha en handledare som kan nånting om mitt uppsatsämne, läsinlärning! Denna student tänker sig att få en handledare som sitter inne med all kunskap om läsinlärning. Den handledaren skulle i så fall ha en färdig bild av studentens kommande arbete. En slags "skolinställning", att kunskapen redan finns och att studenten med hjälp av handledaren enbart skall finna den och därefter reproducera den. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär en insikt om att kunskap om t.ex. läsinlärning är under ständig utveckling. Det innebär kritisk granskning, värdering och kanske omvärdering av redan vunnen kunskap. Det kan också handla om att söka nya infallsvinklar eller att samla annan typ av information som grund för vetenskapandet. Handledarens primära uppgift är således att vägleda studenten in i och igenom en vetenskaplig arbetsprocess. Detta gör handledaren genom att hjälpa studenten att ringa in och avgränsa forskningsbara frågeställningar och stödja henne/honom i den fortsatta 6

8 forskningsprocessen. Handledarens vetenskapliga skolning är således viktigare än dennes ämnesspecifika kunskaper. Det är givetvis ingen nackdel om handledaren förutom vetenskaplig skolning också har ämneskännedom. Det ideala vore ju om ovanstående student kunde ingå i och göra en delstudie i ett pågående forskningsprojekt om läsinlärning. - Vilka böcker ska jag läsa? Här förväntar sig studenten att handledaren skall servera ett lämpligt antal titlar. En viktig del i forskningsprocessen är dock att studenten själv skapar sig en överblick över forskningsområdet och utifrån syftet kan välja ut relevant litteratur. Ett lämpligt sätt att börja är att göra sökningar i bibliotekens databaser. Studenten kan rådgöra med handledaren om lämpliga nyckelord för sökning utifrån studiens syfte. Det är viktigt att noga ringa in nyckelorden för att undvika att antalet träffar blir alldeles för många. - Jag har skrivit några sidor kan du läsa om det är bra? Vilka rubriker ska jag ha? Studenten har precis påbörjat sitt arbete och vill direkt ha feed-back på de första sidorna. Studenten har förväntningar på att handledaren skall hålla henne/honom i handen för varje sida som produceras. Med denna inställning går helheten i processen förlorad. Forskningsprocessen är inte linjär utan snarare cirkulär, vilket innebär att man ständigt går fram och tillbaka mellan syftet och processens olika delar. Handledaren kan inte göra en slutgiltig bedömning av enskilda delar utan att se den helhet i vilken delarna skall ingå. Givetvis skall handledaren ge feed-back under processens gång, men det är viktigt att studenten själv sätter in den enskilda delen i det sammanhang som syftet anger. Detaljfrågor som rubricering etc kan 7

9 vänta till ett senare skede eftersom de säkert kommer att ändras under processens gång. - Hur tycker du språket är i min uppsats? Ett viktigt kriterium för en bra uppsats är att språket är klart och tydligt. Givetvis skall handledaren ge studenten råd och påpeka oklarheter vad gäller vetenskapliga begrepp. Det är dock inte handledarens huvudsakliga uppgift att göra en allmän språkgranskning av typen stavfel, syftningsfel och ofullständiga meningar. Det är ett ansvar som studenterna själva har. Syfte och frågeställningar Att formulera ett syfte och frågeställningar är mycket viktigt i ett vetenskapligt arbete då det styr inriktningen på och omfattningen av hela forskningsprocessen. Här har handledaren ett stort ansvar för att tillsammans med studenten bryta ner syftet till forskningsbara frågor som sammantagna kan kasta ljus över hela problemområdet. I handledarens ansvar ingår även att bedöma om dessa är möjliga att undersöka inom stipulerad tid. Det kan innebära att handledaren synliggör oklarheter och hjälper studenten att bredda och fördjupa en alltför snäv och grund frågeställning eller avgränsa en alltför omfattande fråga. Vår erfarenhet är att studenten med fördel kan använda forskningsfrågorna som underrubriker i uppsatsen och därmed få en röd tråd genom arbetet. - Jag är intresserad av döden! Detta är ett exempel på ett syfte som inte är inringat och avgränsat. Här behövs handledning! Eftersom arbetet är hårt tidsbegränsat är det av yttersta vikt att på ett tidigt stadium klart avgränsa problemet till 8

10 ett lämpligt antal forskningsbara frågeställningar. Denna student är intresserad av hur man kan ta upp döden som tema i skolan. I detta läge är det viktigt att handledaren hjälper studenten att hitta ett lämpligt fokus i studien. Vi tar som exempel att studenten väljer att studera människors uppfattningar om döden. Är detta en tillräckligt avgränsad och tydlig frågeställning? Här finns fortfarande två oklarheter. Den ena är människor som måste preciseras. Är det vilka människor som helst som ska intervjuas? Ska studien riktas mot vissa grupper, t ex elever, lärare eller föräldrar? Om studenten väljer den senare skulle dessa grupper i sin tur kunna vara intressanta att undersöka med utgångspunkt i kön, klass, etnicitet osv. Människor skulle också kunna vara en eller några elever som själva mist en nära anhörig. 5 Det finns givetvis ett oändligt antal andra exempel på människor som kan vara intressanta att undersöka i detta sammanhang. Den andra oklarheten rör vad uppfattningar om döden innebär. Vad vill studenten egentligen undersöka? Handlar det om uppfattningar om vad som händer efter döden eller handlar det om vad ett dödsfall innebär för de efterlevande? Dessa är två av många tänkbara innebörder i den exemplifierade frågeställningen. Handledaren har ett stort ansvar att synliggöra alla oklarheter. Handledaren skall dock inte bestämma frågeställningarna åt studenten, det ankommer på studenten att själv ta ansvar för den slutgiltiga inriktningen på arbetet. - Jag vill undersöka vilka program eleverna i en högstadieklass har valt. Detta önskemål kan illustrera ett syfte som är alltför avgränsat och intetsägande. Att genomföra en sådan studie bidrar inte till utveckling av vetenskaplig kunskap, den stannar vid en enkel statistik. 5 Här är det ytterst viktigt att göra etiska hänsynstagande, se vidare Etiska frågor. 9

11 Handledarens uppgift blir i detta fall att hjälpa studenten vidare mot en fördjupad problematisering av syftet med undersökningen. Varför är denna typ av information intressant? Vad vill du komma åt när du samlar in den statistiken? Olika alternativ är tänkbara, t ex: Hur hänger elevers sociala bakgrund ihop med studievalen? Vilken betydelse har kön? Hur resonerar eleverna kring och motiverar själva sina val? Återigen kan handledaren hjälpa studenten genom att här visa på olika alternativ för att bredda en alltför avgränsad frågeställning, men det är studentens uppgift att själv besluta om inriktningen på arbetet. - Jag vill göra en undersökning för att visa att Waldorf är en bra pedagogik! Här har studenten i förväg bestämt vad resultatet skall bli. Det är ett exempel på hur studenter vill använda uppsatsskrivandet till att lansera en metod, idé, modell etc. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär dock att undersöka och vara lyhörd för datamaterialets komplexitet. Denna student skulle kunna kritiskt granska, analysera och värdera Waldorfpedagogiken med hjälp av något/några begrepp som analysverktyg, exempelvis människosyn, kunskapssyn och samhällssyn. Studenten skulle i detta sammanhang även kunna studera faktisk praktik och genom intervjuer och observationer kunna jämföra Waldorfpedagogikens idé med dess praktik. Inledning Det brukar sällan vara några större problem med uppsatsers och examensarbetens inledning. Den skall ge en kort bakgrund till varför det är viktigt och intressant att genomföra studien. Inledningen kan se ut på olika sätt, en del väljer att vara personliga medan andra tar sin utgångspunkt i aktuell debatt, statistik eller tidigare forskning. 10

12 Innehållet, som bör väcka läsarens intresse, leder fram till och utmynnar i studiens syfte, dvs avsikten med hela arbetet. - Nu har jag en jättebra inledning, jag har skrivit 15 sidor om forskningen på området! En inledning bör vara relativt kort och läsaren skall redan på den/de första sidorna förstå varför studien är viktig och intressant. Denna student har placerat hela avsnittet om tidigare forskning, som i sig är en viktig och oumbärlig del för arbetet, på fel ställe. 6 I inledningen bör studenten begränsa sig till att ge något exempel. Utgångspunkter, tidigare forskning och källkritik När studenten bestämt och preciserat sitt problemområde skall studiens utgångspunkter bestämmas och tidigare forskning på området inringas och värderas. Detta arbete sker ofta parallellt, där tidigare forskning kan ge inspiration till studiens utgångspunkter som i sin tur påverkar den värdering man gör av källorna. Även om arbetet sker parallellt är det vanligt att det färdiga resultatet presenteras under olika rubriker i uppsatsen. Vi vill poängtera vikten av att noggrant tänka igenom studiens utgångspunkter, vilka ibland även kallas förförståelse, hypoteser eller teoretisk referensram. När metodval görs, resultatet värderas och slutsatser dras är det dessa utgångspunkter som anger riktningen och fungerar som "bollplank". - Måste jag ha med en massa teorier? Begreppet teori kan definieras på många olika sätt. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär att noga tänka igenom och presentera de 6 Se "Utgångspunkter, tidigare forskning och källkritik". 11

13 utgångspunkter som är relevanta för syftet. Dessa utgångspunkter kan vara mer eller mindre förankrade i befintliga teoribildningar och mer eller mindre ordrikt beskrivna. Det vi menar är väsentligt i dessa sammanhang är att studenten klargör begrepp som är centrala för studien samt relaterar dessa till varandra. Definierade och relaterade begrepp utgör huvuddragen i utgångspunkterna för studien. Om en student t ex har valt området särskolebarns läsinlärning, måste begreppen särskolebarn och läsinlärning klart definieras samt begreppens inbördes relationer beskrivas. Här kan studenten t ex ange hur särskolebarns utveckling hänger samman med läsinlärningen; vad pedagogikens inriktning, gruppens sammansättning, hemmiljö, biologisk utveckling, etc betyder. Handledarens uppgift är att se till att de teoretiska huvuddelarna i studiens utgångspunkter verkligen finns med. - Får jag verkligen komma med egna synpunkter i det här avsnittet? Hör inte det till diskussionsavsnittet? Det är vanligt att studenter har lärt sig att egna synpunkter endast får förekomma i diskussionsdelen i uppsatsen. De kan då lätt bli förvirrade när de ombeds ange sina utgångspunkter för studien. Med "utgångspunkter" menar vi det sätt på vilket studenten förstår det problemområde hon/han skall undersöka. Inom hermeneutisk inriktning brukar detta kallas förförståelse. Teoretisk referensram är ett annat begrepp för samma fenomen. Inom positivistisk inriktning brukar forskaren ange ett antal hypoteser som utgångspunkter för studien. Vare sig utgångspunkterna kallas förförståelse, teoretisk referensram eller hypoteser skall vetenskapliga grundantaganden i relation till problemområdet kunna urskiljas. Det kan t ex handla om hur studenten, innan hon/han genomför sin empiriska studie ser på relationen mellan subjekt och struktur (människosyn och samhällssyn) samt kunskap och objektivitet (kunskapssyn) med fokus i det aktuella problemområdet. 12

14 Att ange sina utgångspunkter skiljer sig från de egna avslutande synpunkter studenten har möjlighet att presentera i diskussionsdelen. I diskussionsdelen är studentens egna spekulationer i relation till resultaten tillåtna. Det är endast där som studenten kan framföra synpunkter, vilka inte måste förankras i de tidigare presenterade utgångspunkterna, dvs förförståelsen, teoretiska referensramen eller hypoteserna. - Jag har hittat en jättebra bok som tar upp allt jag behöver veta! Vid litteratursökning har denna student endast hittat en bok som rör syftets frågeställningar. Studenten ger uttryck för att denna publikation tillhandahåller sanningen om problemet. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär dock att inse att andra perspektiv också skulle kunna vara möjliga samt att forskning aldrig kan vara helt perspektivlös och objektiv. Det ideala är därför att studenten redovisar källor som belyser problemet ur olika synvinklar och perspektiv. Detta är dock inte alltid möjligt. Det viktiga för ovanstående student är att ha ett kritiskt förhållningssätt till sin källa. Här skall en källkritisk granskning göras! Det skall klart framgå vem författaren är, dennes vetenskapliga kompetens och med vilka utgångspunkter problemet är belyst. - Den här listan fick jag när jag gjorde en sökning i ERIC och ArtikelSök, hur ska jag kunna värdera vad som är bra? Alla studenter skall lära sig att göra en källkritisk granskning. I ett vetenskapligt arbete ingår att värdera och se kvalitativa skillnader mellan t ex debattartiklar och debattböcker å ena sidan och vetenskapliga rapporter å andra sidan. Det vetenskapliga arbetet innebär att forskarens slutsatser är systematiskt bearbetade och styrkta, medan debattören inte behöver styrka sina påståenden. Ett vetenskapligt arbete väger i dessa sammanhang tyngre. Studenten kan 13

15 dock referera till andra än vetenskapliga arbeten, t ex aktuella debattartiklar, men det skall klart framgå vilken status dessa källor har, vilka författare som är forskare och vilka som inte är det. Vad gäller databaser för litteratursökning vill vi i första hand rekommendera vetenskapliga databaser som exempelvis ERIC. 7 Dessa väger tyngre än ArtikelSök, vars artiklar inte behöver vara hämtade ur vetenskapliga tidskrifter. De källkritiska aspekterna blir än viktigare om artiklar hämtas från Internet, där inga krav på vetenskaplig granskning finns. - Jag har sökt och fått 100 träffar, vad ska jag välja ut? Denna student skall först göra en källkritisk granskning för att värdera litteraturen. Det händer dock ofta att det även efter denna granskning återstår ett stort antal böcker. Studenten bör då relatera till syftet, vilken litteratur har direkt relevans och vilken ligger mer i periferin? Om studenten som i exemplet ovan, är intresserad av särskolebarns läsinlärning så kanske endast en bråkdel av litteraturen rör just dessa barns läsning, medan resten av litteraturen behandlar andra elevgrupper. Om den tidigare forskningen fortfarande är för omfattande kan den avgränsas genom att endast de senare årens forskning väljs ut. Hur kan studenten presentera denna tidigare forskning? Eftersom syftet är studiens motor, skall i första hand den litteratur som har direkt relevans för syftet presenteras, dvs den som rör särskolebarnens läsinlärning. Ibland kan dock näraliggande forskning kasta ljus över syftets problematik. Läsinlärningsprocessen hos andra barn skulle t ex kunna ge relief till särskolebarnens inlärning. Även annan forskning som inte kommer fram i en första datasökning kan visa sig vara av 7 I Backman (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund, görs en omfattande redovisning av sökning i olika typer av databaser. 14

16 intresse för studien, t ex forskning om barns utveckling. Det är dock viktigt att studenten kan motivera de val hon/han gör i relation till studiens syfte. Metod När studenten har definierat syftet kommer detta att vägleda undersökningens uppläggning och val av metoder för datainsamling. Det är svårt att ge generella direktiv för lämpliga metoder. Om studenten vill ta reda på vilka olika uppfattningar om en företeelse människor har kan intervjuer vara en lämplig metod, eftersom det då är möjligt att följa upp och utveckla resonemangen. Nackdelen är att man inte kan genomföra alltför många intervjuer då metoden är tidskrävande. En enkätstudie är lämplig om man vill fånga in ett stort antal människors synpunkter på frågor med färdiga svarsalternativ. Nackdelen är att de färdiga svarsalternativen inte ger en djupare förståelse för hur människor resonerar. Det är dock inte alltid människors utsagor stämmer överens med deras faktiska handlande. Om studenten vill veta hur människor verkligen agerar är olika typer av observationer att föredra. Studenten bör noga fundera igenom fördelar och nackdelar med olika metoder för datainsamling. En huvudregel är att problemet skall styra metodvalet och inte tvärtom. - Jag vill göra en enkät, jag har ett sånt bra dataprogram! Det händer att studenter fastnar för en metod innan de vet vad de egentligen vill studera. Detta är ett exempel på hur metoden, i detta fall dataprogrammet kommer att styra problemet, vilket i forskningssammanhang är helt bakvänt. Det är givetvis det problem man vill studera som ska styra vilka metoder som är lämpliga. 15

17 - Jag har redan delat ut 100 enkäter, vad ska jag göra nu? Denna student som inte rådgjort med handledaren om frågor och utformning av enkäten har varit alldeles för ivrig att starta sin undersökning. Det visar sig tyvärr ofta att datainsamlingar som genomförs i ett alltför tidigt skede, är oanvändbara då frågorna och svarsalternativen inte är genomtänkta. När det gäller enkäter är detta extra problematiskt eftersom det i praktiken oftast är omöjligt att uppsöka samma personer en gång till. I mindre typer av uppsatser och examensarbeten som är hårt tidsbegränsade är det därför viktigt att alltid rådgöra med handledaren innan man går ut och gör sin undersökning. Låt dessutom gärna några personer besvara enkät- eller intervjufrågorna innan huvudstudien genomförs. En sådan s.k. pilotstudie ger ofta studenten bra information om vilka frågor som kan missuppfattas eller inte fungerar. - Hur ska jag ställa frågor för att få reda på vad de verkligen tycker om jämställdhet? Att ta reda på vad människor verkligen tycker låter sig knappast göras med alltför strukturerade intervjufrågor. Intervjuaren måste vara flexibel och genom uppföljningsfrågor låta informanten förtydliga sina tankegångar. I de fall intervjufrågorna är löst strukturerade så måste dock intervjuaren vara väldigt klar över vad det är som skall ringas in. Om intervjuaren själv är oklar över detta löper hon/han risken att informanterna tolkar frågan och utvecklar sina resonemang i så olika riktningar att svaren inte går att jämföra. De har helt enkelt svarat på olika frågor. Ett vanligt exempel på detta är att studenten både i intervjun och i analysen sammanblandar svar som rör hur något faktiskt är och hur något borde vara. En informant som får frågan om vad de tycker om jämställdheten på arbetsplatsen kan göra minst två olika tolkningar av vad frågan gäller. Informanten kan antingen svara med utgångspunkt i hur hon/han uppfattar att jämställheten faktiskt är på arbetsplatsen eller hur den borde vara. Som vi ser är svaren 16

18 relaterade till två helt olika frågor. Det är viktigt att intervjuaren redan i intervjusituationen är medveten om att dessa olika dimensioner finns. - Hur gör man egentligen observationer? På denna fråga finns inget universalsvar, de tidigare formulerade frågeställningarna måste styra inriktningen. Observatören skall i möjligaste mån fungera som en registrerande kamera och undvika att tolka och värdera i detta läge. Exempelvis skall en observatör hellre notera vad en elev uttrycker i ord och handling än att notera omdömen som duktig, slarvig eller snäll. En viktig dimension att fundera över innan observationsstudien genomförs är vilka aspekter som syftets frågeställningar avser att belysa. Handlar det om att kvantitativt mäta hur ofta något sker eller att kvalitativt beskriva olika handlingsmönster? Kanske en kombination av de båda är det lämpligaste? Vår erfarenhet är att studenter ofta i ett nybörjarskede lätt fastnar i ett kvantitativt räknande och glömmer de kvalitativa aspekterna. - Måste man göra en empirisk undersökning? Kan man inte bara läsa böcker och rapporter? Det händer att studenter vill belysa sina frågeställningar genom granskning av tidigare forskning, särskilt om det finns en omfattande forskning på området. Om en sådan studie skall genomföras ställs stora krav på källkritisk granskning, analys och värdering. Det innebär att uppsatsen måste innehålla mer än referat av böcker och artiklar. Materialet kan analyseras utifrån specifika frågeställningar som exempelvis: På vilket sätt tar forskaren i sin studie hänsyn till aspekter som kön, ålder, social bakgrund, utbildning etc? Olika vetenskapsteoretiska inriktningar kan vara en annan utgångspunkt för 17

19 analys, men då krävs att studenten fått en relevant vetenskapsteoretisk skolning. Analys och resultat I denna fas av arbetet är det de olika frågeställningarna under syftet som bearbetas. Analysprocessen kan med fördel delas upp i två steg. Det första omfattar bearbetning och analys av kvalitativ och/eller kvantitativ empiri. Den kvalitativa analysen resulterar oftast i att det empiriska materialet kan beskrivas med hjälp av ett antal kvalitativa kategorier. Dessa kategorier kan vara resultatet av den egna analysprocessen, men studenten kan även använda sig av andra forskares kategorier. Den kvantitativa analysen presenteras ofta i form av tabeller och/eller figurer. Det andra steget i analysprocessen innebär att jämförelser mellan olika delresultat görs. Det kan t ex vara jämförelser av resultat från olika undersökningsgrupper, frågeställningar, undersökningsmetoder mm. Presentationen av resultaten görs beskrivande och jämförande. I denna del av uppsatsen bör studenten varken göra värderingar av resultaten eller dra slutsatser från analysen. Detta sparas till avsnittet Värdering/slutsats där studenten värderar resultaten i förhållande till studiens utgångspunkter och till avsnittet Diskussion där studenten kan diskutera och spekulera kring resultaten mer fritt. -Vad ska jag göra med all data, hur gör man? Detta första steg i analysarbetet brukar upplevas som frustrerande, eftersom det osorterade datamaterialet ofta framstår som kaotiskt. Det är vanligt att studenten förväntar sig att handledaren nu skall tala om hur materialet kan systematiseras. I detta läge är det dock viktigt att studenten inser att det är hon/han som är mest insatt i materialet och därmed är den mest lämpade att göra analysen. Bearbetningen och 18

20 analysen av datamaterialet är själva kärnan i forskningsarbetet och skall genomföras av forskaren/studenten själv. Handledarens funktion i denna process är att stödja studenten i den första kaotiska fasen, genom att visa tillit till och uppmuntra studentens egen förmåga att bringa ordning i materialet. En viktig uppgift för handledaren är också att ta del av och diskutera olika analysförslag i relation till det empiriska materialet. Här är det centralt att analysen ligger i linje med syfte och utgångspunkter. "Dessa svar från lärarna var oväntade, de måste ha gått på kurs och lärt sig..." Så skriver en student i examensarbetets resultatdel. Detta är ett exempel på hur studenter kan inflika sina egna spontana kommentarer och värderingar i resultatredovisningen. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär en medvetenhet om att det är skillnad mellan å ena sidan analys grundad i undersökningens empiri och å andra sidan de värderingar man kan göra av resultatet. En resultatredovisning börjar med en överskådlig beskrivning av resultaten. Empirin kategoriseras ofta på olika sätt t ex i tabeller, figurer eller kvalitativa kategorier för att möjliggöra en jämförande analys. Denna analys innebär att olika typer av resultat jämförs med varandra. Resultat- och analysavsnittet besvarar frågor som vad?, hur? och var? Den skall däremot inte innehålla värderingar och svar på varför-frågor. Resultaten kan presenteras på många olika sätt. Några väljer att presentera jämförelser löpande, medan andra sparar den jämförande analysen till ett eget avsnitt. Värdering/slutsats och diskussion Denna fas återknyter till studiens övergripande syfte/problemområde och innehåller värderingar av resultaten ur två olika aspekter. Den första aspekten innebär att resultaten värderas i relation till 19

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor

Specialistutbildning för sjuksköterskor Instutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad RIKTLINJER FÖR INDIVIDUELL PROJEKTPLAN AVANCERAD NIVÅ Specialistutbildning för sjuksköterskor Claudia Lampic, Zarina Kabir,

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Lärarguide till textkommentering

Lärarguide till textkommentering Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kursbok, Delkurs 2, studiehandledning, v 9-13 Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kurskod: 971G20 Kursansvarig

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Godkänd examinationsuppgift. Lotta Jons, examinator

Godkänd examinationsuppgift. Lotta Jons, examinator Anders & Ellen Jag ger er här min respons på ert metodpaper Metodologiska ansats och textanalys. Jag går från början till slutet av paperet och baserar mina kommentarer på de instruktioner och betygskriterier

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Filosofiska institutionen 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett informationsmöte om delkursens innehåll. Ett nytt möte äger rum några

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Socialt arbete VI, högskolepoäng Social Work VI, credits (ECTS)

Socialt arbete VI, högskolepoäng Social Work VI, credits (ECTS) Institution för socialt arbete, Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 http://www.socw.umu.se/utbildning/program/socionomprogrammet-umea/ Sid 1 (5) Kursplan Socialt arbete VI, 151-180 högskolepoäng

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten

Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Teacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS

Teacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 5000 E-post: studievagledare@religion.umu.se www.idesam.umu.se Dnr 2014-05-27 Sid 1 (6) Religionsvetenskap med

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN

PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN PROCESSER OCH METODER VID SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN Högskolan i Skövde den 16 aug 2013 Anette Lundin Bild 1 UPPLÄGG 9:00-9:30 Föreläsning 30 min 9:30-10:00 Rast (ni får med er en diskussionsfråga) 10:00-10:45

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Självständiga arbeten i lärarutbildningen exempel från ÖU

Självständiga arbeten i lärarutbildningen exempel från ÖU Självständiga arbeten i lärarutbildningen exempel från ÖU Malin Knutsson 2015-09-24 15-10-02 1 Lärarutbildning för skolår f-6 vid ÖU - i korthet Studiegångar: HT 1 VT 1 HT 2 VT 2 HT 3 VT 3 HT 4 VT 4 år

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Fastställande JUZN12, Hur forskning går till - rättsvetenskapens utmaningar i teori och praktik, 15 högskolepoäng Preparations for Legal Research, 15 credits Avancerad nivå / Second

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Att skriva uppsats i Historia med kulturanalys från A till D

Att skriva uppsats i Historia med kulturanalys från A till D 1 Historia med kulturanalys 1-120 hp INTRODUKTION Att skriva uppsats i Historia med kulturanalys från A till D På historiska studier arbetar vi utifrån Malmö högskolas perspektiv, genus, migration och

Läs mer

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer