Skapa Vetande. Vetenskapa. Skapa. Vetande. Skapa Vetande. Ett vetenskapligt förhållningssätt i uppsatser och examensarbeten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skapa Vetande. Vetenskapa. Skapa. Vetande. Skapa Vetande. Ett vetenskapligt förhållningssätt i uppsatser och examensarbeten"

Transkript

1 Skapa Undervisningsserien från Pedagogiska Institutionen, Umeå Universitet Nr Vetande Skapa Vetande Ett vetenskapligt förhållningssätt i uppsatser och examensarbeten Vetenskapa Skapa Vetande Britt-Marie Berge och Agneta Hult

2 Innehållsförteckning Inledning 2 Ett vetenskapligt förhållningssätt 6 Handledarens och studentens ansvar 6 Syfte och frågeställningar 8 Inledning 10 Utgångspunkter, tidigare forskning och källkritik 11 Metod 15 Analys och resultat 18 Värdering/slutsats och diskussion 19 Etiska frågor 22 Helheten i arbetet 23 Formalia 24 Summering och avslutande kommentarer 25 1

3 Inledning 1 Denna rapport är skriven för att kunna användas av både studenter och handledare i det gemensamma arbetet med uppsatser och examensarbeten. Behovet av en skrift som denna har vuxit fram under vårt arbete som handledare av examensarbeten främst inom lärarutbildningen och i diskussioner med kollegor om handledningsfrågor. Problem som ofta återkommit i våra diskussioner har varit att många studenter styr in handledningen mot formalia och detaljreglering. Handledarna upplever även att många studenter saknar kritisk distans till litteraturen och har svårt att källkritiskt granska den. Ansvarsfördelningen mellan handledare och studenter är vidare många gånger oklar. Många studenter förväntar sig mer handledning än vad ett självständigt vetenskapligt arbete innebär. Detta är något som handledare, särskilt nya och oerfarna, upplever som ett problem. Umeå-lärarna är inte ensamma om sina upplevelser. Birgit Lendahls Rosendahl redovisar i sin avhandling liknande erfarenheter från ett annat lärosäte i Sverige 2 och detsamma gör lärare och forskare vid en europeisk konferens om lärarutbildning. 3 Vår huvudsakliga avsikt med föreliggande arbete har varit att försöka klargöra vad ett vetenskapligt förhållningssätt i uppsatser 1 Arbetet har genomförts med bidrag från Kommittén för kvalitetsfrågor vid Umeå universitet. 2 Lendahls Rosendahl, Birgit (1998). Examensarbetets innebörder. En studie av blivande lärares utsagor. Göteborg Studies in Educational Sciences 122. Acta Universitatis Gothoburgensis. 3 TNTEE konferensen (Thematic Network of Teacher Education in Europe) maj 1999 i Lissabon. Se exempelvis följande papers: Ahlstrand, Elisabeth What do students think about the professional dissertation, Pilo, Miranda & De Paz, Mario & Fabbri, Antonella & Pastorino, Cesare Acting a reflective practice based on constructivism: some examples in science teaching, Birglin, M. J. Ricard-Fersing, E. &Gillam, R. The role of the professional dissertation in teacher education, Guigue, Michéle & Crinon, Jacques Etre sujet de son ècriture: se former en ècrivant un memoire professionel 2

4 och examensarbeten innebär. Skriften kan dessutom tjäna som underlag för diskussion bland handledare om gemensamma kriterier för examination samt vara ett stöd för nya handledare. Vår ambition har varit att på ett konkret sätt diskutera vad ett vetenskapligt förhållningssätt kan innebära med hjälp av olika exempel. Dessa exempel omfattar dels faktiska frågor som ställts i handledningssituationer av studenter och dels exempel på hur studenterna kan uttrycka sig i skrift i sina uppsatser. De problem vi diskuterar är av tämligen elementär karaktär eftersom våra lärarstudenter oftast har liten eller ingen erfarenhet av uppsatsskrivande. Vi ser rapporten som ett komplement till befintliga handböcker och mer lokala manualer för uppsatsskrivande. Även om behovet i första hand härrör från lärarutbildningarna kan rapporten med fördel användas av andra lärare och studenter vid universitet och högskolor. Vad vetenskap är, har och har haft olika innebörder i skilda tidsepoker och forskningsmiljöer. Det innebär också att vår ansats är en produkt av en speciell tid och miljö. Vår utgångspunkt är att forskningen aldrig kan vara helt objektiv. Forskarens kunskaper och erfarenheter influerar vilka frågor som undersöks och hur resultaten tolkas. Det innebär dock inte att forskaren skall ge upp sin strävan att göra så nyanserade och övervägda analyser och värderingar som möjligt. Trots att det idag existerar olika vetenskapliga inriktningar går det ändå att urskilja vissa gemensamma kriterier rörande vetenskapliga arbeten. Språket skall vara klart och tydligt och begrepp definierade. Nyfikenhet, originalitet och självständighet värderas högt. Även om vetenskapliga arbeten genomförs och presenteras på olika sätt skall det i alla arbeten gå att urskilja vissa gemensamma delar. 3

5 Inledning Tidigare forskning Utgångspunkter (begrepp och teorier) Diskussion (egna spekulationer) SYFTE - frågeställningar - -"- - -"- Metod (motivera metodiska ställningstaganden) Värdering/slutsats (relatera till utgångspunkterna) Analys och resultat - frågeställningar - jämförelser Figur 1. Det vetenskapliga arbetets olika delar. 4 Centralt är undersökningens syfte och forskningsbara frågeställningar. Övriga delar skall kunna relateras till dessa frågeställningar. I arbetet skall en syftesrelaterad metodbeskrivning finnas, resultatet vara analyserat, värderat och diskuterat. Vidare skall tidigare forskning och undersökningens utgångspunkter vara redovisade. Kortfattat gäller följande för de olika delarna: - Syftet anger undersökningens problemområde samt ett antal undersökningsbara frågeställningar. - Inledningen brukar vara kort (1-2 sidor) och mynnar ut i undersökningens syfte. - En sökning av tidigare forskning presenteras och granskas källkritiskt. 4 För alternativa modeller över forskningsprocessen, se Backman, J (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund. 4

6 - Studiens utgångspunkter är en viktig del som anger de "glasögon" (teorier, begrepp) med vilka studenten betraktar det valda problemområdet. - De olika metodvalen redovisas noggrant med utgångspunkt i frågorna: Vilken/vilka former av datainsamling har använts? Vilka källor/informanter ingick? Hur, när, var och under hur lång tid genomfördes datainsamlingen mer konkret? Alla dessa ställningstaganden reflekteras och motiveras i relation till syftet och till forskarens förförståelse eller studiens utgångspunkter. - I resultatdelen analyserar och jämför studenten datamaterialet i relation till syftets olika frågeställningar. - Dessa olika frågeställningar knyts i nästa avsnitt, värdering/slutsats samman för att belysa studiens övergripande syfte. Här är det viktigt att studenten värderar och drar sina slutsatser i relation till studiens utgångspunkter. - Det är endast i det avslutande diskussionsavsnittet som studenten tillåts spekulera fritt. I den fortsatta presentationen diskuterar vi arbetets olika delar samt angelägna spörsmål i anslutning till dessa, utifrån studenters olika frågor. Allra först tar vi dock upp handledarens och studentens ansvar för uppsatsarbetet. 5

7 Ett vetenskapligt förhållningssätt Handledarens och studentens ansvar Många studenter går in i uppsatsskrivandet med felaktiga förväntningar på handledaren, då de önskar sig mer styrning än vad ett självständigt kritiskt uppsatsarbetet innebär. Handledaren har ett begränsat antal timmar till förfogande för varje student. Den vägledning som handledaren erbjuder varken kan eller bör vara detaljstyrd. Poängen med uppsatsarbetet är att studenten visar sin förmåga att på egen hand genomföra ett väl avgränsat vetenskapligt arbete. Vi utvecklar resonemanget genom att diskutera några ofta förekommande förväntningar på handledaren. Jag vill ha en handledare som kan nånting om mitt uppsatsämne, läsinlärning! Denna student tänker sig att få en handledare som sitter inne med all kunskap om läsinlärning. Den handledaren skulle i så fall ha en färdig bild av studentens kommande arbete. En slags "skolinställning", att kunskapen redan finns och att studenten med hjälp av handledaren enbart skall finna den och därefter reproducera den. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär en insikt om att kunskap om t.ex. läsinlärning är under ständig utveckling. Det innebär kritisk granskning, värdering och kanske omvärdering av redan vunnen kunskap. Det kan också handla om att söka nya infallsvinklar eller att samla annan typ av information som grund för vetenskapandet. Handledarens primära uppgift är således att vägleda studenten in i och igenom en vetenskaplig arbetsprocess. Detta gör handledaren genom att hjälpa studenten att ringa in och avgränsa forskningsbara frågeställningar och stödja henne/honom i den fortsatta 6

8 forskningsprocessen. Handledarens vetenskapliga skolning är således viktigare än dennes ämnesspecifika kunskaper. Det är givetvis ingen nackdel om handledaren förutom vetenskaplig skolning också har ämneskännedom. Det ideala vore ju om ovanstående student kunde ingå i och göra en delstudie i ett pågående forskningsprojekt om läsinlärning. - Vilka böcker ska jag läsa? Här förväntar sig studenten att handledaren skall servera ett lämpligt antal titlar. En viktig del i forskningsprocessen är dock att studenten själv skapar sig en överblick över forskningsområdet och utifrån syftet kan välja ut relevant litteratur. Ett lämpligt sätt att börja är att göra sökningar i bibliotekens databaser. Studenten kan rådgöra med handledaren om lämpliga nyckelord för sökning utifrån studiens syfte. Det är viktigt att noga ringa in nyckelorden för att undvika att antalet träffar blir alldeles för många. - Jag har skrivit några sidor kan du läsa om det är bra? Vilka rubriker ska jag ha? Studenten har precis påbörjat sitt arbete och vill direkt ha feed-back på de första sidorna. Studenten har förväntningar på att handledaren skall hålla henne/honom i handen för varje sida som produceras. Med denna inställning går helheten i processen förlorad. Forskningsprocessen är inte linjär utan snarare cirkulär, vilket innebär att man ständigt går fram och tillbaka mellan syftet och processens olika delar. Handledaren kan inte göra en slutgiltig bedömning av enskilda delar utan att se den helhet i vilken delarna skall ingå. Givetvis skall handledaren ge feed-back under processens gång, men det är viktigt att studenten själv sätter in den enskilda delen i det sammanhang som syftet anger. Detaljfrågor som rubricering etc kan 7

9 vänta till ett senare skede eftersom de säkert kommer att ändras under processens gång. - Hur tycker du språket är i min uppsats? Ett viktigt kriterium för en bra uppsats är att språket är klart och tydligt. Givetvis skall handledaren ge studenten råd och påpeka oklarheter vad gäller vetenskapliga begrepp. Det är dock inte handledarens huvudsakliga uppgift att göra en allmän språkgranskning av typen stavfel, syftningsfel och ofullständiga meningar. Det är ett ansvar som studenterna själva har. Syfte och frågeställningar Att formulera ett syfte och frågeställningar är mycket viktigt i ett vetenskapligt arbete då det styr inriktningen på och omfattningen av hela forskningsprocessen. Här har handledaren ett stort ansvar för att tillsammans med studenten bryta ner syftet till forskningsbara frågor som sammantagna kan kasta ljus över hela problemområdet. I handledarens ansvar ingår även att bedöma om dessa är möjliga att undersöka inom stipulerad tid. Det kan innebära att handledaren synliggör oklarheter och hjälper studenten att bredda och fördjupa en alltför snäv och grund frågeställning eller avgränsa en alltför omfattande fråga. Vår erfarenhet är att studenten med fördel kan använda forskningsfrågorna som underrubriker i uppsatsen och därmed få en röd tråd genom arbetet. - Jag är intresserad av döden! Detta är ett exempel på ett syfte som inte är inringat och avgränsat. Här behövs handledning! Eftersom arbetet är hårt tidsbegränsat är det av yttersta vikt att på ett tidigt stadium klart avgränsa problemet till 8

10 ett lämpligt antal forskningsbara frågeställningar. Denna student är intresserad av hur man kan ta upp döden som tema i skolan. I detta läge är det viktigt att handledaren hjälper studenten att hitta ett lämpligt fokus i studien. Vi tar som exempel att studenten väljer att studera människors uppfattningar om döden. Är detta en tillräckligt avgränsad och tydlig frågeställning? Här finns fortfarande två oklarheter. Den ena är människor som måste preciseras. Är det vilka människor som helst som ska intervjuas? Ska studien riktas mot vissa grupper, t ex elever, lärare eller föräldrar? Om studenten väljer den senare skulle dessa grupper i sin tur kunna vara intressanta att undersöka med utgångspunkt i kön, klass, etnicitet osv. Människor skulle också kunna vara en eller några elever som själva mist en nära anhörig. 5 Det finns givetvis ett oändligt antal andra exempel på människor som kan vara intressanta att undersöka i detta sammanhang. Den andra oklarheten rör vad uppfattningar om döden innebär. Vad vill studenten egentligen undersöka? Handlar det om uppfattningar om vad som händer efter döden eller handlar det om vad ett dödsfall innebär för de efterlevande? Dessa är två av många tänkbara innebörder i den exemplifierade frågeställningen. Handledaren har ett stort ansvar att synliggöra alla oklarheter. Handledaren skall dock inte bestämma frågeställningarna åt studenten, det ankommer på studenten att själv ta ansvar för den slutgiltiga inriktningen på arbetet. - Jag vill undersöka vilka program eleverna i en högstadieklass har valt. Detta önskemål kan illustrera ett syfte som är alltför avgränsat och intetsägande. Att genomföra en sådan studie bidrar inte till utveckling av vetenskaplig kunskap, den stannar vid en enkel statistik. 5 Här är det ytterst viktigt att göra etiska hänsynstagande, se vidare Etiska frågor. 9

11 Handledarens uppgift blir i detta fall att hjälpa studenten vidare mot en fördjupad problematisering av syftet med undersökningen. Varför är denna typ av information intressant? Vad vill du komma åt när du samlar in den statistiken? Olika alternativ är tänkbara, t ex: Hur hänger elevers sociala bakgrund ihop med studievalen? Vilken betydelse har kön? Hur resonerar eleverna kring och motiverar själva sina val? Återigen kan handledaren hjälpa studenten genom att här visa på olika alternativ för att bredda en alltför avgränsad frågeställning, men det är studentens uppgift att själv besluta om inriktningen på arbetet. - Jag vill göra en undersökning för att visa att Waldorf är en bra pedagogik! Här har studenten i förväg bestämt vad resultatet skall bli. Det är ett exempel på hur studenter vill använda uppsatsskrivandet till att lansera en metod, idé, modell etc. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär dock att undersöka och vara lyhörd för datamaterialets komplexitet. Denna student skulle kunna kritiskt granska, analysera och värdera Waldorfpedagogiken med hjälp av något/några begrepp som analysverktyg, exempelvis människosyn, kunskapssyn och samhällssyn. Studenten skulle i detta sammanhang även kunna studera faktisk praktik och genom intervjuer och observationer kunna jämföra Waldorfpedagogikens idé med dess praktik. Inledning Det brukar sällan vara några större problem med uppsatsers och examensarbetens inledning. Den skall ge en kort bakgrund till varför det är viktigt och intressant att genomföra studien. Inledningen kan se ut på olika sätt, en del väljer att vara personliga medan andra tar sin utgångspunkt i aktuell debatt, statistik eller tidigare forskning. 10

12 Innehållet, som bör väcka läsarens intresse, leder fram till och utmynnar i studiens syfte, dvs avsikten med hela arbetet. - Nu har jag en jättebra inledning, jag har skrivit 15 sidor om forskningen på området! En inledning bör vara relativt kort och läsaren skall redan på den/de första sidorna förstå varför studien är viktig och intressant. Denna student har placerat hela avsnittet om tidigare forskning, som i sig är en viktig och oumbärlig del för arbetet, på fel ställe. 6 I inledningen bör studenten begränsa sig till att ge något exempel. Utgångspunkter, tidigare forskning och källkritik När studenten bestämt och preciserat sitt problemområde skall studiens utgångspunkter bestämmas och tidigare forskning på området inringas och värderas. Detta arbete sker ofta parallellt, där tidigare forskning kan ge inspiration till studiens utgångspunkter som i sin tur påverkar den värdering man gör av källorna. Även om arbetet sker parallellt är det vanligt att det färdiga resultatet presenteras under olika rubriker i uppsatsen. Vi vill poängtera vikten av att noggrant tänka igenom studiens utgångspunkter, vilka ibland även kallas förförståelse, hypoteser eller teoretisk referensram. När metodval görs, resultatet värderas och slutsatser dras är det dessa utgångspunkter som anger riktningen och fungerar som "bollplank". - Måste jag ha med en massa teorier? Begreppet teori kan definieras på många olika sätt. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär att noga tänka igenom och presentera de 6 Se "Utgångspunkter, tidigare forskning och källkritik". 11

13 utgångspunkter som är relevanta för syftet. Dessa utgångspunkter kan vara mer eller mindre förankrade i befintliga teoribildningar och mer eller mindre ordrikt beskrivna. Det vi menar är väsentligt i dessa sammanhang är att studenten klargör begrepp som är centrala för studien samt relaterar dessa till varandra. Definierade och relaterade begrepp utgör huvuddragen i utgångspunkterna för studien. Om en student t ex har valt området särskolebarns läsinlärning, måste begreppen särskolebarn och läsinlärning klart definieras samt begreppens inbördes relationer beskrivas. Här kan studenten t ex ange hur särskolebarns utveckling hänger samman med läsinlärningen; vad pedagogikens inriktning, gruppens sammansättning, hemmiljö, biologisk utveckling, etc betyder. Handledarens uppgift är att se till att de teoretiska huvuddelarna i studiens utgångspunkter verkligen finns med. - Får jag verkligen komma med egna synpunkter i det här avsnittet? Hör inte det till diskussionsavsnittet? Det är vanligt att studenter har lärt sig att egna synpunkter endast får förekomma i diskussionsdelen i uppsatsen. De kan då lätt bli förvirrade när de ombeds ange sina utgångspunkter för studien. Med "utgångspunkter" menar vi det sätt på vilket studenten förstår det problemområde hon/han skall undersöka. Inom hermeneutisk inriktning brukar detta kallas förförståelse. Teoretisk referensram är ett annat begrepp för samma fenomen. Inom positivistisk inriktning brukar forskaren ange ett antal hypoteser som utgångspunkter för studien. Vare sig utgångspunkterna kallas förförståelse, teoretisk referensram eller hypoteser skall vetenskapliga grundantaganden i relation till problemområdet kunna urskiljas. Det kan t ex handla om hur studenten, innan hon/han genomför sin empiriska studie ser på relationen mellan subjekt och struktur (människosyn och samhällssyn) samt kunskap och objektivitet (kunskapssyn) med fokus i det aktuella problemområdet. 12

14 Att ange sina utgångspunkter skiljer sig från de egna avslutande synpunkter studenten har möjlighet att presentera i diskussionsdelen. I diskussionsdelen är studentens egna spekulationer i relation till resultaten tillåtna. Det är endast där som studenten kan framföra synpunkter, vilka inte måste förankras i de tidigare presenterade utgångspunkterna, dvs förförståelsen, teoretiska referensramen eller hypoteserna. - Jag har hittat en jättebra bok som tar upp allt jag behöver veta! Vid litteratursökning har denna student endast hittat en bok som rör syftets frågeställningar. Studenten ger uttryck för att denna publikation tillhandahåller sanningen om problemet. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär dock att inse att andra perspektiv också skulle kunna vara möjliga samt att forskning aldrig kan vara helt perspektivlös och objektiv. Det ideala är därför att studenten redovisar källor som belyser problemet ur olika synvinklar och perspektiv. Detta är dock inte alltid möjligt. Det viktiga för ovanstående student är att ha ett kritiskt förhållningssätt till sin källa. Här skall en källkritisk granskning göras! Det skall klart framgå vem författaren är, dennes vetenskapliga kompetens och med vilka utgångspunkter problemet är belyst. - Den här listan fick jag när jag gjorde en sökning i ERIC och ArtikelSök, hur ska jag kunna värdera vad som är bra? Alla studenter skall lära sig att göra en källkritisk granskning. I ett vetenskapligt arbete ingår att värdera och se kvalitativa skillnader mellan t ex debattartiklar och debattböcker å ena sidan och vetenskapliga rapporter å andra sidan. Det vetenskapliga arbetet innebär att forskarens slutsatser är systematiskt bearbetade och styrkta, medan debattören inte behöver styrka sina påståenden. Ett vetenskapligt arbete väger i dessa sammanhang tyngre. Studenten kan 13

15 dock referera till andra än vetenskapliga arbeten, t ex aktuella debattartiklar, men det skall klart framgå vilken status dessa källor har, vilka författare som är forskare och vilka som inte är det. Vad gäller databaser för litteratursökning vill vi i första hand rekommendera vetenskapliga databaser som exempelvis ERIC. 7 Dessa väger tyngre än ArtikelSök, vars artiklar inte behöver vara hämtade ur vetenskapliga tidskrifter. De källkritiska aspekterna blir än viktigare om artiklar hämtas från Internet, där inga krav på vetenskaplig granskning finns. - Jag har sökt och fått 100 träffar, vad ska jag välja ut? Denna student skall först göra en källkritisk granskning för att värdera litteraturen. Det händer dock ofta att det även efter denna granskning återstår ett stort antal böcker. Studenten bör då relatera till syftet, vilken litteratur har direkt relevans och vilken ligger mer i periferin? Om studenten som i exemplet ovan, är intresserad av särskolebarns läsinlärning så kanske endast en bråkdel av litteraturen rör just dessa barns läsning, medan resten av litteraturen behandlar andra elevgrupper. Om den tidigare forskningen fortfarande är för omfattande kan den avgränsas genom att endast de senare årens forskning väljs ut. Hur kan studenten presentera denna tidigare forskning? Eftersom syftet är studiens motor, skall i första hand den litteratur som har direkt relevans för syftet presenteras, dvs den som rör särskolebarnens läsinlärning. Ibland kan dock näraliggande forskning kasta ljus över syftets problematik. Läsinlärningsprocessen hos andra barn skulle t ex kunna ge relief till särskolebarnens inlärning. Även annan forskning som inte kommer fram i en första datasökning kan visa sig vara av 7 I Backman (1998) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund, görs en omfattande redovisning av sökning i olika typer av databaser. 14

16 intresse för studien, t ex forskning om barns utveckling. Det är dock viktigt att studenten kan motivera de val hon/han gör i relation till studiens syfte. Metod När studenten har definierat syftet kommer detta att vägleda undersökningens uppläggning och val av metoder för datainsamling. Det är svårt att ge generella direktiv för lämpliga metoder. Om studenten vill ta reda på vilka olika uppfattningar om en företeelse människor har kan intervjuer vara en lämplig metod, eftersom det då är möjligt att följa upp och utveckla resonemangen. Nackdelen är att man inte kan genomföra alltför många intervjuer då metoden är tidskrävande. En enkätstudie är lämplig om man vill fånga in ett stort antal människors synpunkter på frågor med färdiga svarsalternativ. Nackdelen är att de färdiga svarsalternativen inte ger en djupare förståelse för hur människor resonerar. Det är dock inte alltid människors utsagor stämmer överens med deras faktiska handlande. Om studenten vill veta hur människor verkligen agerar är olika typer av observationer att föredra. Studenten bör noga fundera igenom fördelar och nackdelar med olika metoder för datainsamling. En huvudregel är att problemet skall styra metodvalet och inte tvärtom. - Jag vill göra en enkät, jag har ett sånt bra dataprogram! Det händer att studenter fastnar för en metod innan de vet vad de egentligen vill studera. Detta är ett exempel på hur metoden, i detta fall dataprogrammet kommer att styra problemet, vilket i forskningssammanhang är helt bakvänt. Det är givetvis det problem man vill studera som ska styra vilka metoder som är lämpliga. 15

17 - Jag har redan delat ut 100 enkäter, vad ska jag göra nu? Denna student som inte rådgjort med handledaren om frågor och utformning av enkäten har varit alldeles för ivrig att starta sin undersökning. Det visar sig tyvärr ofta att datainsamlingar som genomförs i ett alltför tidigt skede, är oanvändbara då frågorna och svarsalternativen inte är genomtänkta. När det gäller enkäter är detta extra problematiskt eftersom det i praktiken oftast är omöjligt att uppsöka samma personer en gång till. I mindre typer av uppsatser och examensarbeten som är hårt tidsbegränsade är det därför viktigt att alltid rådgöra med handledaren innan man går ut och gör sin undersökning. Låt dessutom gärna några personer besvara enkät- eller intervjufrågorna innan huvudstudien genomförs. En sådan s.k. pilotstudie ger ofta studenten bra information om vilka frågor som kan missuppfattas eller inte fungerar. - Hur ska jag ställa frågor för att få reda på vad de verkligen tycker om jämställdhet? Att ta reda på vad människor verkligen tycker låter sig knappast göras med alltför strukturerade intervjufrågor. Intervjuaren måste vara flexibel och genom uppföljningsfrågor låta informanten förtydliga sina tankegångar. I de fall intervjufrågorna är löst strukturerade så måste dock intervjuaren vara väldigt klar över vad det är som skall ringas in. Om intervjuaren själv är oklar över detta löper hon/han risken att informanterna tolkar frågan och utvecklar sina resonemang i så olika riktningar att svaren inte går att jämföra. De har helt enkelt svarat på olika frågor. Ett vanligt exempel på detta är att studenten både i intervjun och i analysen sammanblandar svar som rör hur något faktiskt är och hur något borde vara. En informant som får frågan om vad de tycker om jämställdheten på arbetsplatsen kan göra minst två olika tolkningar av vad frågan gäller. Informanten kan antingen svara med utgångspunkt i hur hon/han uppfattar att jämställheten faktiskt är på arbetsplatsen eller hur den borde vara. Som vi ser är svaren 16

18 relaterade till två helt olika frågor. Det är viktigt att intervjuaren redan i intervjusituationen är medveten om att dessa olika dimensioner finns. - Hur gör man egentligen observationer? På denna fråga finns inget universalsvar, de tidigare formulerade frågeställningarna måste styra inriktningen. Observatören skall i möjligaste mån fungera som en registrerande kamera och undvika att tolka och värdera i detta läge. Exempelvis skall en observatör hellre notera vad en elev uttrycker i ord och handling än att notera omdömen som duktig, slarvig eller snäll. En viktig dimension att fundera över innan observationsstudien genomförs är vilka aspekter som syftets frågeställningar avser att belysa. Handlar det om att kvantitativt mäta hur ofta något sker eller att kvalitativt beskriva olika handlingsmönster? Kanske en kombination av de båda är det lämpligaste? Vår erfarenhet är att studenter ofta i ett nybörjarskede lätt fastnar i ett kvantitativt räknande och glömmer de kvalitativa aspekterna. - Måste man göra en empirisk undersökning? Kan man inte bara läsa böcker och rapporter? Det händer att studenter vill belysa sina frågeställningar genom granskning av tidigare forskning, särskilt om det finns en omfattande forskning på området. Om en sådan studie skall genomföras ställs stora krav på källkritisk granskning, analys och värdering. Det innebär att uppsatsen måste innehålla mer än referat av böcker och artiklar. Materialet kan analyseras utifrån specifika frågeställningar som exempelvis: På vilket sätt tar forskaren i sin studie hänsyn till aspekter som kön, ålder, social bakgrund, utbildning etc? Olika vetenskapsteoretiska inriktningar kan vara en annan utgångspunkt för 17

19 analys, men då krävs att studenten fått en relevant vetenskapsteoretisk skolning. Analys och resultat I denna fas av arbetet är det de olika frågeställningarna under syftet som bearbetas. Analysprocessen kan med fördel delas upp i två steg. Det första omfattar bearbetning och analys av kvalitativ och/eller kvantitativ empiri. Den kvalitativa analysen resulterar oftast i att det empiriska materialet kan beskrivas med hjälp av ett antal kvalitativa kategorier. Dessa kategorier kan vara resultatet av den egna analysprocessen, men studenten kan även använda sig av andra forskares kategorier. Den kvantitativa analysen presenteras ofta i form av tabeller och/eller figurer. Det andra steget i analysprocessen innebär att jämförelser mellan olika delresultat görs. Det kan t ex vara jämförelser av resultat från olika undersökningsgrupper, frågeställningar, undersökningsmetoder mm. Presentationen av resultaten görs beskrivande och jämförande. I denna del av uppsatsen bör studenten varken göra värderingar av resultaten eller dra slutsatser från analysen. Detta sparas till avsnittet Värdering/slutsats där studenten värderar resultaten i förhållande till studiens utgångspunkter och till avsnittet Diskussion där studenten kan diskutera och spekulera kring resultaten mer fritt. -Vad ska jag göra med all data, hur gör man? Detta första steg i analysarbetet brukar upplevas som frustrerande, eftersom det osorterade datamaterialet ofta framstår som kaotiskt. Det är vanligt att studenten förväntar sig att handledaren nu skall tala om hur materialet kan systematiseras. I detta läge är det dock viktigt att studenten inser att det är hon/han som är mest insatt i materialet och därmed är den mest lämpade att göra analysen. Bearbetningen och 18

20 analysen av datamaterialet är själva kärnan i forskningsarbetet och skall genomföras av forskaren/studenten själv. Handledarens funktion i denna process är att stödja studenten i den första kaotiska fasen, genom att visa tillit till och uppmuntra studentens egen förmåga att bringa ordning i materialet. En viktig uppgift för handledaren är också att ta del av och diskutera olika analysförslag i relation till det empiriska materialet. Här är det centralt att analysen ligger i linje med syfte och utgångspunkter. "Dessa svar från lärarna var oväntade, de måste ha gått på kurs och lärt sig..." Så skriver en student i examensarbetets resultatdel. Detta är ett exempel på hur studenter kan inflika sina egna spontana kommentarer och värderingar i resultatredovisningen. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär en medvetenhet om att det är skillnad mellan å ena sidan analys grundad i undersökningens empiri och å andra sidan de värderingar man kan göra av resultatet. En resultatredovisning börjar med en överskådlig beskrivning av resultaten. Empirin kategoriseras ofta på olika sätt t ex i tabeller, figurer eller kvalitativa kategorier för att möjliggöra en jämförande analys. Denna analys innebär att olika typer av resultat jämförs med varandra. Resultat- och analysavsnittet besvarar frågor som vad?, hur? och var? Den skall däremot inte innehålla värderingar och svar på varför-frågor. Resultaten kan presenteras på många olika sätt. Några väljer att presentera jämförelser löpande, medan andra sparar den jämförande analysen till ett eget avsnitt. Värdering/slutsats och diskussion Denna fas återknyter till studiens övergripande syfte/problemområde och innehåller värderingar av resultaten ur två olika aspekter. Den första aspekten innebär att resultaten värderas i relation till 19

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Gymnasiearbetet Yrkesprogram: I målen för yrkesprogrammen

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se 2013-11-26 411-00157-13 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter

En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter En metod för aktiv redovisning av matematikuppgifter Magnus Jacobsson och Inger Sigstam Matematiska institutionen 1. Introduktion Matematik på grundnivå är till stor del ett övningsämne, man lär sig matematik

Läs mer

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se Syfte och inriktning Högre utbildning är en vetenskaplig e-tidskrift som är fritt tillgänglig enligt open accessprincipen. Tidskriftens övergripande syfte är att stödja framväxten av kunskap om lärande

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

KURSMATERIAL 2012 1. Datainsamlingsmetoder. Kvalitativt orienterade metoder. Gunilla Eklund. Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi Vasa

KURSMATERIAL 2012 1. Datainsamlingsmetoder. Kvalitativt orienterade metoder. Gunilla Eklund. Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi Vasa 1 KURSMATERIAL 2012 1 Datainsamlingsmetoder Kvalitativt orienterade metoder Gunilla Eklund Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi Vasa 1 Detta kursmaterial utgör ett komplement till kurskompendiet inom kursen,

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Granskning av examensarbeten magisternivå Omvårdnad. Hälsa och samhälle.

Granskning av examensarbeten magisternivå Omvårdnad. Hälsa och samhälle. Granskning av examensarbeten magisternivå Omvårdnad. Hälsa och samhälle. Finnur Magnússon Docent, socialt arbete Hälsa och samhälle Granskningen har dels avsett kriterier för bedömningen. Dels har jag

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su. 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2015 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.se

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Ö-KOLL Samhällsvetenskaplig rapport

Ö-KOLL Samhällsvetenskaplig rapport SAMHÄLLSVETENSKAPLIG RAPPORT Titelsidan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Metod 3. Bakgrund 4. Resultat 5. 1 Slutsatser 2 Diskussion 6. Källor Ev. bilagor Titelsidan Varje skriftligt större arbete har

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Lathund för Gymnasiearbetet

Lathund för Gymnasiearbetet ENSKILDA GYMNASIET Lathund för Gymnasiearbetet Hugo Persson HT2013 Bilden ovan används med tillåtelse av Grant Cochrane / FreeDigitalPhotos.net 2 1. Inledning Gymnasiearbetet för de högskoleförberedande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för högskolestudier. Det innebär att gymnasiearbetet utförs och redovisas med arbetssätt och redovisningsformer som liknar

Läs mer