Mediernas olycksrapportering Utmaningar och möjligheter

Transkript

1 En mycket förkortad version med de flesta bilder borttagna, samt merparten av opublicerade resultat borttagna. Mediernas olycksrapportering Utmaningar och möjligheter MSB konferensen För ett säkrare samhälle World Trade Center, Stockholm Torsdag den 15december 2011 Liselotte Englund

2 Det dubbla traumat Beredskap för potentiellt drabbade och medierapportering vid allvarliga händelser Syfte att undersöka interaktionen medier/journalister och drabbade i teori och praktik, främst med utgångspunkt i överlevandes upplevelser av.. (a) mötet med journalister på skadeplats, och (b) egen medieexponering.

3

4 Karlstads universitet Lektor i Medie- och kommunikationsvetenskap

5

6 GÖTEBORGSBRANDEN 1998 JORDBÄVNINGEN I HAITI, 2010 (svenska & norska journalister)

7 KATASTROFER Estoniakatastrofen 1994 Göteborgsbranden 1998 Tsunamin 2004 OLYCKOR Måbødalen, Norge 1988 Tågolycka i Nosaby 2004 Tågolycka i Kimstad 2010

8 KAMEDO Terrorattackerna i Norge 22 juli (Socialstyrelsen & 22julikommisjonen, augusti 2012):

9 TÅGOLYCKA I STÄLLDALEN 1956, FREDAGEN DEN 13:E NEUROSEDYNKATASTROFEN

10 Ur Englund (2008) Katastrofens öga

11 Ur Englund (2008) Katastrofens öga

12 Ur Englund (2008) Katastrofens öga

13 Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Publicistklubben

14 Respektera den personliga integriteten 7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning. 9. Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga. Var varsam med bilder Var försiktig med namn Anskaffning av material 7. Tillmötesgå rimliga önskemål från intervjuade personer om att i förväg få veta hur och var deras uttalanden återges. 8. Visa särskild hänsyn mot ovana intervjuobjekt. Upplys den intervjuade om huruvida samtalet är avsett för publicering eller enbart för information. 10. Visa hänsyn vid fotograferingsuppdrag samt vid anskaffning av bilder, särskilt i samband med olyckor och brott.

15

16 Rapport 15 februari 2012:

17

18 UPPLEVELSER AV (1) MÖTET MED JOURNALISTER PÅ OLYCKSPLATSEN (2) RAPPORTERINGEN / PUBLICERINGARNA

19 Resultat kommer redovisas i populärvetenskaplig slutrapport till MSB Artikel under arbete: Survivors experiences of facing journalists and of the media content A case study from two train crashes in Sweden LISE LOTTE ENGLUND, PhD 1, REBECCA FORSBERG, PhD student 2, BRITT INGER SAVEMAN, Professor 3 Department of Neuroscience, Uppsala University, Uppsala, Sweden, 2 Department of Surgical and Perioperative Sciences: Division of Surgery, Umeå University, Umeå, Sweden, 3 Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden

20 En retrospektiv studie om upplevelser av medierapporteringen, genomförd via enkät 2011.

21 Jag bara önskar att dom skulle hjälpa och istället för och ta en massa bilder på oss när vi var skadade... och respektera att vi har förlorat massa av våra vänner och familj låt oss sörja ifred. (Överlevande)

22 I det akuta skedet hände några övertramp. Men under de två åren stödcentrum arbetade ser jag medieexponeringen i huvudsak som positiva för de ungdomar som trädde fram. (Personal Stödcentrum)

23 Jag känner också till journalister som hade saker att berätta som avstod för att inte skada enskilda personer (Personal, Stödcentrum)

24 Flera ungdomar fick hjälp att uttrycka sina upplevelser och hade god hjälp i sitt sorgearbete av detta (Personal, Stödcentrum)

25 Många drabbade av branden kom från grupper som vanligtvis inte får sin röst hörd nu fick de berätta sin historia och blev respektfullt bemötta. Viktigt och stärkande. (Personal, Stödcentrum)

26 Mitt intryck såhär 13 år senare är dock att de var viktiga och att många kände sig sedda och betydelsefulla. Det blev svårt när media slutade skriva och uppmärksamheten blev mindre (Personal, Stödcentrum)

27

28

29 Analysgruppens rekommendationer sid.15: Mediers bemötande av drabbade För att förbättra mediernas förutsättningar att bemöta drabbade och personligen berörda vid och efter katastrofer samt stora olyckor rekommenderar analysgruppen att katastrofpsykologi skall ingå i de statliga journalistutbildningarna redan i grundutbildningen. Analysgruppen rekommenderar också att möjlighet till fördjupning och fortbildning skall erbjudas i dessa ämnen för journalister som arbetar med rapportering från kris och katastrofsituationer.

30 Mer och värre än andra händelser (avseende journalisters arbete & medieexponering av överlevande) Övervägande negativa upplevelser av mediekontakter på sjukhusen Mer positivt avseende uppföljande intervjuer och reportage

31 Resultat kommer att redovisas i Populärvetenskaplig slutrapport till MSB Artikel samförfattad med Filip Arnberg, psykolog och doktorand vid Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri, Uppsala universitet.

32 Foto: Per Larsson, MSB

33 PÅ PLATS Få drabbade upplevde journalisternas närvaro belastande (drygt en av 10) En av 10 upplevde rapporteringen som ett stöd Nästan 3 av 10 upplevde bristande respekt och bristande hänsyn från journalisternas sida. RAPPORTERINGEN/ MEDIEEXPONERINGEN Fler upplevde rapporteringen som ett stöd än som en belastning Medierna var en betydelsefull informationskanal Förtroendet för medierna var högre än för myndigheterna

34 Resultat kommer att redovisas i Populärvetenskaplig slutrapport till MSB Vetenskaplig artikel

35

36

37

38 samspelet mellan medier och myndigheter vid kris och katastrof fortsatta jämförande studier på medieexponering av överlevande: stöd och belastning fortsatta jämförande studier på journalistiskt arbete vid kris och katastrof mediernas roll i den kollektiva krishanteringen

39

40 Ökad kunskap hos medierna om varsamhet i samspelet mellan enskilda drabbade,och med myndigheter bidrar till bättre krishanteringsförmåga för den enskilde och för samverkande myndigheter och för övriga medborgare

41 Rätt använda är medierna en utomordentlig kommunikationskanal för att bidra till medborgarnas och samhällets förståelse för det inträffade de drabbades känsla av sammanhang /pusselläggande motverkan av ryktesspridning konkret information och upplysning

42 Endast för ett fåtal, och fördelarna tycks överväga nackdelarna: Det är skitjobbigt att läsa om det men samtidigt man fick ju svar på lite frågor för man har ju sökt svar

43 Översvämningar Ras och skred Solstormar Värmebölja Skogsbränder Angrepp av skadeinsekter (växtskadegörare) Smittsamma sjukdomar utbrott, pandemier, zoonoser och epizootier Resistenta bakterier och resistens mot antiviraler Störningar i försörjning av läkemedel Risker med nukleära och radiologiska ämnen Risker med kemiska ämnen Dammbrott Störningar i livsmedels och dricksvattenförsörjningen Omfattande bränder i byggnader och tunnlar Störningar i elektroniska kommunikationer Störningar i energiförsörjningen Störningar i betalningssystemen Oljeutsläpp Avbrott i transporter och stora transportolyckor Terrorism Cyberattacker Risk för instabilitet i samhället och social oro

44 Tack! ; liselotte@englundmedia.se