PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 9 TILL ÅRS ALLMÄNNA BUDGET INKOMSTBERÄKNING PER AVSNITT

Transkript

1 EUROPEAN COMMISSION Brussels, COM(2013) 691 final PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 9 TILL ÅRS ALLMÄNNA BUDGET INKOMSTBERÄKNING PER AVSNITT UTGIFTSBERÄKNING PER AVSNITT Avsnitt III Kommissionen EN EN

2 PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 9 TILL ÅRS ALLMÄNNA BUDGET INKOMSTBERÄKNING PER AVSNITT UTGIFTSBERÄKNING PER AVSNITT Avsnitt III Kommissionen 2

3 Europeiska kommissionen förelägger härmed budgetmyndigheten detta förslag till ändringsbudget nr 7 till 2013 års budget med beaktande av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 314, jämfört med fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget 1, särskilt artikel 41, och Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, som antogs den 17 december , ändringsbudget nr 1/2013 som antogs den 4 juli 2013, ändringsbudget nr 2/2013 som antogs den 11 september 2013, ändringsbudget nr 3/2013 som antogs den 11 september 2013, ändringsbudget nr 4/2013 som antogs den 11 september 2013, ändringsbudget nr 5/2013 som antogs den 11 september 2013, förslaget till ändringsbudget nr 6/2013 3, som antogs den 18 september , förslaget till ändringsbudget nr 7/2013 5, som antogs den 25 juli 2013, förslaget till ändringsbudget nr 8/2013 6, som antogs den 25 september 2013, Europeiska kommissionen förelägger härmed budgetmyndigheten detta förslag till ändringsbudget nr 9 till 2013 års budgetförslag. ÄNDRINGAR I INKOMST- OCH UTGIFTSBERÄKNINGEN PER AVSNITT Ändringarna i inkomst- och utgiftsberäkningen per avsnitt återges på EUR-Lex ( I informationssyfte bifogas en engelsk version av ändringarna som bilaga EUT L 298, , s. 1. EUT L 66, , s. 1. KOM(2013) 518. KOM(2013) 655. KOM(2013) 557. KOM(2013)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TOC 4

5 1. INLEDNING Förslaget till ändringsbudget (FÄB) nr 9/2013 gäller utnyttjande av EU:s solidaritetsfond till ett totalt belopp på 400,5 miljoner euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden. Utnyttjandet är till förmån för Rumänien med anledning av torka och skogsbränder under sommaren 2012, och för Tyskland, Österrike och Tjeckien med anledning av översvämningarna i maj och juni ANVÄNDNING AV EU:S SOLIDARITETSFOND 2.1 Torka i Rumänien Under sommaren 2012 drabbades stora delar av Rumänien av mycket liten nederbörd och upprepade perioder av extremt höga temperaturer, vilket ledde till torka med omfattande skördeskador, många skogs- och växtlighetsbränder, vattenbrist för befolkningen och därigenom även problem med vattenförsörjningen och vattenkraftproduktionen. I november 2012 beslutade de rumänska myndigheterna därför att lämna in en ansökan om ekonomiskt stöd från EU:s solidaritetsfond. Kommissionen har noggrant gått igenom ansökan i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2012/2002, särskilt artiklarna 2, 3 och 4. Bedömningen kan sammanfattas som följer: (1) Kommissionen mottog Rumäniens ansökan den 2 november För att kunna slutföra bedömningen begärde kommissionen kompletterande och ändrade uppgifter, som inkom den 30 maj Översättningen från rumänska av denna information blev tillgänglig den 3 juli. (2) När Cypern drabbats av torka under 2008 fastställde kommissionen att även om förordning (EG) nr 2012/2002 inte är utformad för att hantera en katastrof som långsamt utvecklar sig kan den dock i enlighet med artikel 2.1 nyttjas vid en större naturkatastrof som leder till allvarliga följder när det gäller levnadsvillkoren, naturmiljön eller ekonomin i en stödmottagande medlemsstat, under förutsättning att katastrofen uppfyller de kriterier som anges i artikel 2.2 och att ansökan om stöd lämnas in i god tid i enlighet med artikel 4.1. (3) I artikel 4.1 i förordning (EG) nr 2012/2002 krävs att ansökan ska lämnas senast tio veckor efter den första skadan som förorsakats av katastrofen. När det gäller katastrofer som långsamt utvecklar sig, som t.ex. torka, är detta en objektiv svårighet. I Rumänien ledde en längre period med låg nederbörd, allt högre temperaturer och talrika bränder över flera månader till utvecklingen av svår torka som påverkar uppåt 2,764 miljoner hektar mark i 35 av de 41 rumänska länen, och som nådde sin kulmen den 25 augusti 2012 med utbrottet av ett antal större vegetations- och skogsbränder. Kommissionen anser därför att den kan godta den 25 augusti 2012, dvs. 10 veckor före det att ansökan togs emot, som startdatum för naturkatastrofen, så som de rumänska myndigheterna föreslår. Den ansökan som framlades för kommissionen den 2 november 2012 uppfyller därmed den tidsfrist som anges i artikel 4.1. (4) Torkan och dess följder utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens huvudsakliga tillämpningsområde. (5) I sin ursprungliga ansökan uppskattade de rumänska myndigheterna de sammanlagda direkta skadorna till följd av torka och skogsbränder till över 1,9 miljarder euro. Detta motsvarade 263 % av den normala tröskeln för utnyttjande av solidaritetsfonden för Rumänien under 2012, dvs. 735,5 miljoner euro (eller 0,6 % av BNI utgående från 2010 års data). I denna siffra ingår emellertid jordbruksskador som inträffat före det fastställda startdatumet och som inte får tas med vid beräkningen av skadan. Dessutom baserades skattningarna för jordbruksskadorna på orealistiska förväntningar om skördar och marknadspriser. Efter en begäran från kommissionen har Rumänien därför sett över sina bedömningar av skadorna. Den reviderade sammanlagda skadan som Rumänien presenterat uppgår till 872,8 miljoner euro. Detta belopp 5

6 omfattar emellertid fortfarande ekonomiska förluster inom vattenkraftsektorn uppgående till 66,1 miljoner euro, som inte kan godtas som direkt skada och måste tas bort. Kommissionen anser därför att de sammanlagda direkta skadorna bör uppskattas till 806,7 miljoner euro. Eftersom detta belopp överstiger det normala tröskelvärdet för att aktivera solidaritetsfonden måste torkan betecknas som en större naturkatastrof i den mening som avses i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 2012/2002. De totala direkta skadorna utgör grunden för beräkningen av det ekonomiska biståndet. Biståndet får endast användas för sådana nödvändiga krisinsatser som anges i artikel 3 i förordningen. (6) Över 99 % av skadorna berör jord- och skogsbruk som inte är stödberättigande enligt solidaritetsfonden, eftersom de inte omfattas av typerna av stödberättigande katastrofinsatser enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 2012/2002. De rumänska myndigheterna uppskattar kostnaderna för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 till 2,5 miljoner euro. Dessa kostnader hänför sig till katastrofinsatser för räddningstjänsten, särskilt brandkårsinsatser och vattentransporter, samt rehabiliteringsåtgärder för vatteninfrastrukturen. Stöd från solidaritetsfonden får inte överstiga de totala kostnaderna för biståndsberättigade insatser. (7) Den drabbade regionen är en stödberättigad konvergensregion inom ramen för strukturfonderna (8) De rumänska myndigheterna uppger att det inte finns någon försäkring som täcker de stödberättigande kostnaderna. Sammanfattningsvis kan den torka och de bränder som avses i ansökan anses vara en större olycka i den mening som avses i förordningen och uppfylla villkoren i dess artikel 2.2 första stycket för användning av medlen från solidaritetsfonden. 2.2 Översvämningarna i Centraleuropa I maj och juni 2013 drabbades Centraleuropa av meteorologiska förhållanden mycket snarlika dem som ledde till 2002 års hundraårsöversvämning och därefter till skapandet av Europeiska unionens solidaritetsfond. Återigen var det Tyskland, Österrike och Tjeckien som drabbades av extrema översvämningar. Trots delvis högre översvämningsnivåer var den sammanlagda skadan inte lika stor som under 2002, särskilt i Österrike och Tjeckien, även om den var mycket omfattande. Detta berodde inte minst på ett effektivare översvämningsskydd och bättre åtgärder för riskhantering som införts sedan Som en följd av denna händelse lämnade Tyskland in en ansökan om ekonomiskt stöd från Europeiska unionens solidaritetsfond enligt kriteriet större katastrof, medan Österrikes och Tjeckiens ansökningar grundades på det så kallade grannlandskriteriet. Kommissionen har noggrant gått igenom ansökan i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2012/2002, särskilt artiklarna 2, 3 och 4. Bedömningen kan sammanfattas som följer: Tyskland (1) Tysklands ansökan mottogs av kommissionen den 24 juli 2013, dvs. inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna konstaterades den 18 maj (2) Från mitten av mars drabbades stora delar av Tyskland av mycket kraftig nederbörd, i vissa områden upp till 300 % av månadsgenomsnittet. I kombination med redan mättade jordar och, för Donaubäckenet, smältande snö i Alperna, resulterade detta i omfattande översvämningar. Vattennivåerna nådde en ny toppnivå i många floder. Översvämningarna var mera omfattande och kraftigare än i augusti 2002 och tidigare rekordsvåra sommaröversvämningar i juli

7 Den 18 maj utlöste kraftiga åskväder och extrema skyfall de första översvämningsskadorna i Bayern och Thüringen. Floderna Donau, Lech och Regen och Inn-Salzach-regionen drabbades särskilt hårt av översvämningarna mellan den 1 och den 16 juni Från och med den 30 maj 2013 och framåt ledde konstant regn till översvämningar längs hela Rhen och dess avrinningsområde i Baden-Württemberg, Bayern, Hessen, Rheinland-Pfalz och Thüringen. Regionerna kring floderna Elbe och Saale i Sachsen, Sachsen-Anhalt, Thüringen, Brandenburg, Niedersachsen, Mecklenburg-Vorpommern och Schleswig-Holstein drabbades av långvarig översvämningar, som började den 2 juni 2013 och pågick till slutet av månaden. (3) Det inträffade utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens huvudsakliga tillämpningsområde. (4) Vad gäller effekterna och följderna av översvämningarna har de tyska myndigheterna anmält en dödssiffrorna på åtta personer, och minst 128 personer skadades. Över personer evakuerades från de översvämningsdrabbade områdena, och nästan personer påverkades av olyckan. Följderna var kännbara i nästan samhällen. Många städer och stadskärnor var delvis eller helt översvämmade (t.ex. Passau, Deggendorf, Bad Schandau, Pirna, Meissen, Dresden, Grimma, Döbeln, Waldheim). Över hus skadades eller totalförstördes. De sammanlagda skadorna på privata hushåll uppgick till närmare 1,5 miljarder euro. På många platser avbröts försörjningen med dricksvatten, avloppssystemen och elnäten, och skolor och daghem fick stänga. Över 170 broar och 700 km vägar skadades eller förstördes. Den viktiga järnvägsförbindelsen mellan Berlin och Stendal är fortfarande stängd. Offentliga översvämningsskydd har lidit strukturella skador och kommer inte längre att vara fullt funktionsduglig vid framtida översvämningar. Företagssektorns förluster uppgick till över 1,3 miljarder euro, med allvarliga följder för tiotusentals företag. Produktionen var delvis avbrutits på grund av skador på produktionsanläggningar eller logistiska problem. Över hektar jordbruksmark och skogsmark översvämmades, och de direkta följderna omfattar allt mellan missväxt och totalförstörelse av byggnader och utrustning (5) De tyska myndigheterna uppskattade det sammanlagda värdet på de direkta skadorna till över 8,2 miljarder euro. Detta belopp överskrider kraftigt tröskeln för utnyttjande av solidaritetsfonden för Tyskland under 2013, 3,7 miljarder euro eller 3 miljarder euro i 2002 års priser. Eftersom de direkta skadorna enligt uppskattningar totalt överstiger gränsvärdet anses katastrofen uppfylla villkoren för en större naturkatastrof. De totala direkta skadorna utgör grunden för beräkningen av det ekonomiska biståndet. Biståndet får endast användas för sådana nödvändiga krisinsatser som anges i artikel 3 i förordningen. (6) De tyska myndigheterna uppskattade kostnaderna för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 2012/2002 till 3,3 miljarder euro och lade fram dem uppdelade på insatstyp. Den största andelen av katastrofinsatserna (över 2,5 miljarder euro) avsåg reparation av transportinfrastruktur. (7) De drabbade delarna av Tyskland är delvis stödberättigade i egenskap av konvergensregioner, delvis som utfasningsregioner och delvis inom ramen för regional konkurrenskraft och sysselsättning genom strukturfonderna ( ). De tyska myndigheterna avsåg att använda befintliga medel från strukturfonderna och EJFLU-projekt för att hantera följderna av katastrofen i de berörda regionerna. Insatser som finansieras av solidaritetsfonden får inte erhålla stöd från strukturfonderna enligt artikel 6 i den förordningen. (8) Vid ansökningstillfället fanns ingen detaljerad information om försäkringstäckning av de stödberättigande kostnaderna tillgänglig. Kommissionen förbehåller sig rätten att bedöma denna aspekt så snart uppgifterna finns tillgängliga. Kostnader för att reparera tredje parts skador berättigar inte till stöd ur solidaritetsfonden. 7

8 Sammanfattningsvis kan de översvämningar som avses i ansökan anses vara en större olycka i den mening som avses i förordningen och uppfylla villkoren i dess artikel 2.2 första stycket för användning av medlen från solidaritetsfonde Österrike (1) Österrikes ansökan mottogs av kommissionen den 6 augusti 2013, dvs. inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna konstaterades den 30 maj (2) Översvämningarna drabbade 7 av de 9 österrikiska delstaterna, särskilt Vorarlberg, Tyrolen, Salzburg, Niederösterreich och Oberösterreich, med cirka 4,6 miljoner invånare. I vissa avrinningsområden (Saalach, Salzach, Inn och övre Donau) nådde översvämningarna den högsta nivån på 500 år. De orsakade stora skador på infrastruktur, framför allt skyddande infrastruktur längs floder, och i transport- och vatten-/avloppsvattensektorerna. Privata bostäder och privat egendom skadades eller förstördes, och det uppstod missväxt till följd av översvämningar på över hektar jordbruksmark. Över 300 företag har lidit direkt skada, bland annat inom den viktiga turistsektorn. (3) Den inträffade händelsen är en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde. (4) De österrikiska myndigheterna uppskattade den sammanlagda direkta skadan till 866,5 miljoner euro. Detta motsvarar 48 5 av tröskeln på 1,8 miljarder euro (dvs. 0,6 % av Österrikes BNI), och olyckan kan därför inte anses vara en stor katastrof enligt rådets förordning (EG) nr 2012/2002. Österrike påverkades emellertid av samma översvämningar som ledde till katastrofen i Tyskland. Därför har de österrikiska myndigheterna lämnat in sin ansökan enligt det så kallade grannlandskriteriet, varigenom ett land som drabbas av samma katastrof som ett grannland i undantagsfall kan beviljas bistånd ur fonden, även om den normala skadetröskeln för mobilisering av fonden inte uppnås. Allt talar för att översvämningarna i Tyskland och Österrike har samma underliggande orsak. Därför anser kommissionen att kriteriet är uppfyllt. De sammanlagda direkta skadorna ligger till grund för beräkningen av det ekonomiska stödet. Biståndet får endast användas för sådana nödvändiga krisinsatser som anges i artikel 3 i förordningen. (5) (De österrikiska myndigheterna uppskattade kostnaderna för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 2012/2002 till 350,4 miljoner euro och lade fram dem uppdelade på insatstyp. Den största andelen av katastrofinsatserna avsåg reparationer av transportinfrastruktur (164 miljoner euro) och förebyggande infrastruktur (79 miljoner euro). (6) De österrikiska myndigheterna angav att de inte planerar att ansöka om annat bistånd från andra unionsinstrument. (7) De österrikiska myndigheterna förklarade att ingen av de stödberättigande insatserna är försäkrade. Sammanfattningsvis kan de översvämningar som avses i ansökan anses vara en olycka i ett grannland den mening som avses i förordningen och uppfylla villkoren i dess artikel 2.2 andra stycket för användning av medlen från solidaritetsfonden Republiken Tjeckien (1) Tjeckiens ansökan mottogs av kommissionen den 8 augusti 2013, dvs. inom tidsfristen på tio veckor efter det att de första skadorna konstaterades den 2 juni

9 (2) Från slutet av maj och under juni 2013 drabbade Tjeckien av omfattande, delvis skyfallsartade regn som ledde till de värsta översvämningarna på 50 år, inte minst i floderna Berounkas, Vltavas och Labes avrinningsområden, och som särskilt påverkade regionerna i södra Böhmen, Plzeň, centrals Böhmen, Hradec Králové, Liberec, Ústí och staden Prag, eller 54 5 av Tjeckiens territorium. Över en tredjedel av Tjeckiens befolkning berördes. 15 personer dog och fick evakueras. Översvämningarna skadade eller förstörde särskilt transportinfrastruktur (järnvägar, vägar och broar etc.), telekommunikationsnät, vattenförsörjnings- och avloppssystem samt el- och gasnät. Över privatbostäder skadades. Sjukvård och sociala tjänster, många företag (av vilka en del kommer att behöva läggas ned), jord- och skogsbruk led också stora skador. (3) Den inträffade händelsen är en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde. (4) De tjeckiska myndigheterna uppskattade den sammanlagda direkta skadan till 637,1 miljoner euro. Detta motsvarar 73 % av tröskeln på 871,6 miljoner euro (dvs. 0,6 % av Tjeckiens BNI), och olyckan kan därför inte på långa vägar anses vara en stor katastrof enligt rådets förordning (EG) nr 2012/2002. Tjeckien påverkades av samma översvämningar som ledde till katastrofen i Tyskland. Därför har de tjeckiska myndigheterna lämnat in sin ansökan enligt det så kallade grannlandskriteriet, varigenom ett land som drabbas av samma katastrof som ett grannland i undantagsfall kan beviljas bistånd ur fonden. Allt tyder på att översvämningarna i Tyskland och Tjeckien har samma underliggande orsak. Därför anser kommissionen att kriteriet är uppfyllt. De sammanlagda direkta skadorna ligger till grund för beräkningen av det ekonomiska stödet. Biståndet får endast användas för sådana nödvändiga krisinsatser som anges i artikel 3 i förordningen. (5) De tjeckiska myndigheterna uppskattade kostnaderna för insatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 2012/2002 till 416,4 miljoner euro och lade fram dem uppdelade på insatstyp. Den största andelen av katastrofinsatserna gick till väg- och broarbeten (158 miljoner euro), avloppssystem (över 52 miljoner euro) och vattendrag (56 miljoner euro). (6) De drabbade delarna av Tjeckien är stödberättigade som konvergensregioner inom ramen för strukturfonderna ( ), med undantag för Prag som är stödberättigat i egenskap av infasningsregion. De tjeckiska myndigheterna har uppgivit att de har för avsikt att använda befintliga medel inom ramen för strukturfonderna samt Sammanhållningsfondens program för återställning efter översvämningar. Insatser som finansieras av solidaritetsfonden får inte erhålla stöd från strukturfonderna enligt artikel 6 i den förordningen. (7) De tjeckiska myndigheterna har uppgivit att vissa offentliga byggnader täcks av en allmän försäkring, medan det inte finns någon försäkring av infrastrukturen. Kommissionen förbehåller sig rätten att granska denna fråga. Kostnader för att reparera tredje parts skador berättigar inte till stöd ur solidaritetsfonden. Sammanfattningsvis kan de översvämningar som avses i ansökan anses vara en olycka i ett grannland den mening som avses i förordningen och uppfylla villkoren i dess artikel 2.2 andra stycket för användning av medlen från solidaritetsfonden. 3. FINANSIERING Den sammanlagda årliga budgeten för solidaritetsfonden är miljoner euro. Eftersom fonden främst inrättades på grundval av solidaritetstanken anser kommissionen att stödet från fonden bör vara progressivt. Detta innebär att den del av skadorna som överskrider tröskeln (0,6 5 av BNI eller 3 9

10 miljarder euro i 2002 års priser, beroende på vilket belopp som är lägst) bör leda till en högre stödnivå än skadorna upp till tröskelvärdet. Den sats som tidigare tillämpats för anslag till stora katastrofer är 2,5 % av de sammanlagda direkta skadorna under tröskeln för utnyttjande av fonden och 6 5 därutöver. Metoden för beräkning av stöd från solidaritetsfonden fastställdes i årsrapporten om solidaritetsfonden och har godkänts av rådet och Europaparlamentet. I det föreliggande fallet föreslås samma procentandelar, och således följande stödbelopp: (euro) Katastrof Direkta skador Tröskel (miljoner euro) Totala kostnader för de stödberättigand e insatserna Belopp enl. procentsatsen 2,5 % Belopp enligt procentsatsen 6 % sammanlagt föreslaget stödbelopp Rumänien torka Tyskland översvämning Österrike översvämning Tjeckien (översvämnin gar) TOTALT Mot bakgrund av ovanstående föreslås det sammanfattningsvis att de ansökningar som lämnats in av Rumänien med anledning av torkan under 2012 och av Tyskland, Österrike och Tjeckien med anledning av översvämningarna i maj och juni 2013 bör godkännas och att ett förslag lämnas om att använda medel ur solidaritetsfonden i vart och ett av dessa fall. 10

11 4. SAMMANFATTANDE TABELL INDELAD EFTER RUBRIKERNA I BUDGETRAMEN Budgetram Budget 2013 (inbegr. ÄB 1 till ÄB 5 + Reviderad budgetram för 2013 Rubrik/underrubrik FÄB 6 till FÄB 8/2013) Åtagandebemyndig Betalningsbemyndi Åtagandebemynd Betalningsbemyndi anden ganden iganden ganden Åtagandebemy ndiganden FÄB 9/2013 Betalningsbem yndiganden Budget 2013 (inbegr. ÄB 1 till ÄB 5 + FÄB 6 till FÄB 9/2013) Åtagandebemyndig Betalningsbemyn anden diganden 1. HÅLLBAR TILLVÄXT 1a Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning Marginal b Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning Marginal Total Marginal SKYDD OCH FÖRVALTNING AV NATURRESURSER varav: marknadsrelaterade utgifter och direktstöd Totalt Marginal MEDBORGARSKAP, FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA 3 a Frihet, säkerhet och rättvisa Marginal b Medborgarskap Marginal Totalt Marginal EU SOM GLOBAL PARTNER Marginal ADMINISTRATION Marginal ERSÄTTNING Marginal TOTALT Marginal 12,13, ,0 miljoner euro över tröskeln finansieras genom utnyttjande av flexibilitetsmekanismen Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter omfattas inte av beräkningen av marginalen i rubrik 1a (500 miljoner euro). Beloppet för Europeiska unionens solidaritetsfond (EUSF) går utöver de utgiftstak som anges i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 (EUT C 139, ) års marginal för rubrik 4 beaktar inte anslagen till reserven för katastrofbistånd (264,1 miljoner euro). För beräkning av marginalen under tröskeln för rubrik 5 beaktas fotnot 1 i budgetramen för till ett belopp på 86 miljoner euro för personalens avgifter till pensionssystemet. 134,0 miljoner euro över tröskeln för åtaganden finansieras genom utnyttjande av flexibilitetsmekanismen Den allmänna marginalen för åtaganden beaktar inte anslagen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (500 miljoner euro), Europeiska unionens solidaritetsfond (415,1 miljoner euro), Europeiska byrån för återuppbyggnad (264,1 miljoner euro) eller personalens avgifter till pensionssystemet (86 miljoner euro) Den allmänna marginalen för betalningar beaktar inte anslagen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (415,1 miljoner euro), Europeiska unionens solidaritetsfond (80 miljoner euro), eller personalens avgifter till pensionssystemet (86 miljoner euro) 11