RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Europeiska unionens solidaritetsfond Årsrapport 2015

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2016) 546 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Europeiska unionens solidaritetsfond Årsrapport 2015 SV SV

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Icke färdigbehandlade ansökningar från Nya ansökningar Finansiering Uppföljning Avslutade ärenden Slutsatser

3 1. INLEDNING Enligt rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad förordningen) ska en rapport om fondens verksamhet under det föregående året läggas fram för Europaparlamentet och rådet. I denna rapport presenteras verksamheten 2015 för Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad solidaritetsfonden). Den omfattar behandlingen av nya ansökningar och bedömningen av genomföranderapporter i syfte att avsluta ärendena. Efter ändringen av förordningen 1 bedömdes de ansökningar som inkom till kommissionen efter juni 2014 enligt de nya kriterierna i förordningen. Under 2015 tog kommissionen emot ett relativt litet antal ansökningar om bistånd från solidaritetsfonden. Endast tre ansökningar gjordes under året för två fall av översvämning i Grekland och svåra vinterklimatförhållanden i Bulgarien. Kommissionen bedömde alla tre ansökningarna positivt. Eftersom möjligheten att betala ut i förskott till sannolika mottagarländer infördes vid 2014 års översyn av förordningen såg kommissionen till att det fanns utrymme i EU:s budget för 2015 och kunde därmed godkänna förskottsbetalningarna för de tre ansökningar som inkom under året. Dessutom avslutade kommissionen bedömningen av fyra ansökningar som hade inkommit redan under 2014 från Rumänien (två ansökningar), Bulgarien och Italien. Kommissionen bedömde alla fyra ansökningarna positivt. I ekonomiska termer godkände kommissionen under 2015 stöd från solidaritetsfonden på sammanlagt euro uppdelat på sju ansökningar. Räknar man med stöd som redan godkänts i slutet av föregående år på euro (men för vilka budgetanslagen fick föras över till 2015) betalade kommissionen totalt ut euro. Stora framsteg gjordes också med att avsluta åtta ärenden för solidaritetsfonden från tidigare år. I bilaga I redovisas solidaritetsfondens tröskelvärden 2015 för större katastrofer och bilaga II innehåller en översikt över ansökningar beviljade under året, inklusive all relevant finansiell information. 2. ICKE FÄRDIGBEHANDLADE ANSÖKNINGAR FRÅN 2014 Bedömningen av följande fyra ansökningar som inkom under 2014 avslutades under Eftersom ansökningarna togs emot efter ikraftträdandet av ändringen av förordningen i juni 2014 bedömdes de enligt bestämmelserna i den reviderade förordningen. RUMÄNIEN våröversvämningar 2014 Under april och maj 2014 drabbades stora delar av Rumänien av omfattande översvämningar som orsakade förstörelse av offentlig och privat infrastruktur och privatbostäder, samt skador inom jordbruket. Rumänien ansökte om stöd från 1 Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EGT L 311, , s. 3), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014 (EUT L 189, , s. 143). 3

4 solidaritetsfonden den 9 juli 2014, dvs. inom tidsfristen på tolv veckor efter det att de första skadorna konstaterades den 19 april Ansökan baserades på en katastrof i en angränsande stat, eftersom man hävdade att delar av Rumänien hade drabbats av samma katastrof som hade inträffat i Serbien med början den 14 maj 2014, och som kommissionen redan hade rubricerat som en större katastrof. Efter en bedömning av väderförhållandena drog kommissionen dock slutsatsen att det på grundval av informationen från de rumänska myndigheterna inte gick att hänföra all den åberopade skadan (som inföll så tidigt som från den 19 april) till samma katastrof som hade drabbat Serbien. Kommissionen uppmanade därför Rumänien att se över och uppdatera sin ansökan, och att utesluta skador som inträffat före den 14 maj Rumänien lämnade den 29 september 2014 in en reviderad ansökan som endast tog upp skada efter den 14 maj 2014 och åberopade total direkt skada till ett värde av 167,927 miljoner euro. Beloppet motsvarar 0,13 % av Rumäniens bruttonationalinkomst (BNI). Eftersom den totala direkta skadan låg under tröskeln för större katastrofer 2 och tröskelvärdet för en regional katastrof enligt artikel 2.3 i förordningen inte uppnåddes 3, bedömdes ansökan uppfylla villkoren enligt bestämmelsen om angränsande stat i artikel 2.4. Kommissionen beslutade den 9 april 2015 att föreslå budgetmyndigheten (Europaparlamentet och rådet) att betala ut ett belopp på euro ur solidaritetsfonden. Det finansiella bidraget betalades ut till Rumänien den 21 augusti RUMÄNIEN sommaröversvämningar 2014 Rumänien lämnade in en andra ansökan om stöd från solidaritetsfonden för skador som orsakats av kraftig nederbörd samt översvämningar och jordskred i sydvästra Rumänien under perioden från slutet av juli till mitten av augusti Katastrofen orsakade skador på offentlig och privat infrastruktur, företag och jordbrukssektorn, samt på kulturarv och bostäder. Ansökan mottogs av kommissionen den 3 oktober 2014, dvs. inom tidsfristen på tolv veckor efter det att de första skadorna konstaterades den 28 juli På begäran av kommissionen lämnades ytterligare information, inklusive reviderade belopp för skadorna, in den 13 januari De rumänska myndigheterna uppskattar den totala direkta skadan av katastrofen till 171,911 miljoner euro, dvs. 0,13 % av Rumäniens bruttonationalinkomst (BNI), alltså under tröskelvärdet för en större katastrof. Därför bedömdes ansökan utifrån kriteriet för regionala katastrofer. Den rumänska ansökan gällde en Nuts 2-region, nämligen regionen Sud-Vest Oltenia. Den rapporterade direkta skadan på 171,911 miljoner euro utgör 1,64 % av BNP i regionen ( miljoner euro baserat på 2011 års siffror), överskrider därmed 2 3 I artikel 2.2 i rådets förordning (EG) nr 2012/2002 definieras en större naturkatastrof som en naturkatastrof som leder till direkta skador som uppskattas överstiga 3 miljarder euro i 2011 års priser eller utgöra mer än 0,6 % av dess BNI. Det lägre av de båda beloppen ska tillämpas. Artikel 2.3 i rådets förordning (EG) nr 2012/2002 definierar en regional naturkatastrof som en naturkatastrof som i en region på Nuts 2-nivå i en bidragsberättigad stat leder till direkta skador som överstiger 1,5 % av den regionens BNP. Om naturkatastrofen berör flera regioner på Nuts 2-nivå ska tröskelvärdet tillämpas på dessa regioners genomsnittliga BNP, viktat efter andelen av den totala skadan i varje region. 4

5 tröskelvärdet för regionala katastrofer och uppfyller kriterierna för stöd från solidaritetsfonden. Kommissionen beslutade den 9 april 2015 att föreslå budgetmyndigheten att betala ut ett belopp på euro ur solidaritetsfonden. Det finansiella bidraget betalades ut till Rumänien den 21 augusti BULGARIEN sommaröversvämningar 2014 I likhet med Rumänien drabbades Bulgarien av intensiv och riklig nederbörd i slutet av juli och början av augusti Nederbörden orsakade betydande skador på offentlig och privat infrastruktur, företag, privata bostäder och tillgångar, samt skador inom jordbrukssektorn. Bulgarien lämnade in en ansökan till kommissionen den 23 oktober 2014, dvs. inom tidsfristen på tolv veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 31 juli Uppdaterad information som behövdes för att avsluta bedömningen mottogs den 12 november De bulgariska myndigheterna uppskattade den totala direkta skadan av katastrofen till 79,344 miljoner euro motsvarande 0,20 % av Bulgariens BNI. Därför bedömdes ansökan utifrån kriteriet för regionala katastrofer. Bulgariens ansökan gäller en Nuts 2-region, nämligen regionen Severozapaden i nordvästra Bulgarien, en av de fattigaste regionerna i EU. Den rapporterade direkta skadan på 79,344 miljoner euro utgör 2,9 % av dess BNP (2 732 miljoner euro baserat på 2011 års uppgifter) och överskrider därmed tröskelvärdet på 1,5 % av BNP för regionala katastrofer. Därför uppfyller Bulgariens ansökan kriterierna för stöd från solidaritetsfonden. Kommissionen beslutade den 9 april 2015 att föreslå budgetmyndigheten att betala ut ett belopp på euro ur solidaritetsfonden. Det finansiella bidraget betalades ut till Bulgarien den 21 augusti ITALIEN höstöversvämningar 2014 Mellan den 9 oktober och den 18 november 2014 drabbades stora områden i nordvästra Italien av återkommande perioder av svåra väderleksförhållanden med kraftiga regn och översvämningar och jordskred som orsakade allvarliga skador på offentlig och privat infrastruktur, företag, privata bostäder och tillgångar, samt skador inom jordbrukssektorn. Ansökan mottogs av kommissionen den 23 december 2014, dvs. inom tidsfristen på tolv veckor efter det att de första skadorna konstaterades den 9 oktober På begäran av kommissionen lämnades ytterligare information, inklusive något reviderade belopp för skadorna, in den 3 februari De italienska myndigheterna uppskattade den totala direkta skadan av katastrofen till 2 241,052 miljoner euro, vilket är lägre än tröskelvärdet 2014 för bistånd ur solidaritetsfonden till Italien för större katastrofer (dvs. 3 miljarder euro i 2011 års priser). Därför bedömdes ansökan utifrån kriteriet för regionala katastrofer. Fem italienska regioner på Nuts 2-nivån, nämligen regionerna Emilia-Romagna, Ligurien, Lombardiet, Piemonte och Toscana, påverkades direkt. På grundval av uppgifterna från de italienska myndigheterna uppgick skadan i de fem regionerna till 1,84 % av den viktade genomsnittliga regionala BNP:n och överstiger därmed tröskelvärdet på 5

6 1,5 % av BNP för regionala katastrofer. Italiens ansökan berättigar således till stöd från solidaritetsfonden. Kommissionen beslutade den 9 april 2015 att föreslå budgetmyndigheten att betala ut ett belopp på euro ur solidaritetsfonden. Det finansiella bidraget från solidaritetsfonden betalades ut till Italien den 2 oktober NYA ANSÖKNINGAR 2015 Under 2015 mottog kommissionen tre nya ansökningar. Den viktigaste informationen om de nya ansökningarna sammanfattas nedan. BULGARIEN svåra vinterklimatförhållanden 2015 I slutet av januari och början av februari 2015 drabbades stora delar av Bulgarien av kraftiga regn, snö, översvämningar och jordskred som orsakade betydande skador på offentlig infrastruktur, företag, privatbostäder och tillgångar, och skadade jordbrukssektorn. Över 300 byggnader enbart i staden Burgas översvämmades. Fördämningar brast, många floders (t.ex. Maritsa/Evros) bäddar brast och översvämmade jordbruksmark och skogar. Stormbyar förstörde tallskogar och orsakade strömavbrott och störningar i kommunikationsnätverk. Vägar blockerades av nedfallna träd. Bulgarien lämnade in en ansökan den 24 april 2015, dvs. inom tidsfristen på tolv veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 30 januari De bulgariska myndigheterna uppskattade den totala direkta skadan av katastrofen till 243,305 miljoner euro motsvarande 0,622 % av Bulgariens BNI. Eftersom den totala direkta skadan uppskattades överstiga gränsvärdet anses katastrofen uppfylla villkoren för en större naturkatastrof i den mening som avses i artikel 2.2 i förordningen. Vid sin ansökan begärde Bulgarien en förskottsbetalning på förväntade bidrag från solidaritetsfonden. Efter en preliminär bedömning av ansökan kom kommissionen fram till att villkoren för utbetalning av förskott enligt artikel 4a i förordningen var uppfyllda och beviljade ett förskott på euro (10 % av det förväntade finansiella bidraget från solidaritetsfonden). Utbetalningen gjordes den 15 juli Efter slutförd bedömning beslutade kommissionen den 10 juli 2015 att föreslå budgetmyndigheten att betala ut ett belopp på euro ur solidaritetsfonden. Det finansiella bidraget från solidaritetsfonden betalades ut till Bulgarien den 1 december GREKLAND översvämningar i Evros och i regionen Grekiska fastlandet 2015 Från början av februari 2015 drabbades Grekland av omfattande översvämningar i det bredare området för floderna Evros och Ardas i Östra Makedonien och Thrakien. Under samma period drabbades stora delar av centrala och västra Grekland inbegripet regionerna Epirus, Västra Grekland, Grekiska fastlandet och Thessalien av liknande händelser som gav upphov till ännu större skador än i Östra Makedonien. Händelserna orsakade förstörelse på grundläggande infrastruktur, offentliga byggnader, privata bostäder, företag och i jordbruket. Översvämningarna i Evros avrinningsområde påverkade särskilt jordbrukssektorn. Cirka hektar 6

7 jordbruksmark översvämmades. Jordbruksinfrastruktur, magasin och skördar förstördes. 150 km väg skadades eller förstördes. Infrastruktur för vattenförsörjning och avloppshantering i 17 bostadsområden skadades. Översvämningarna orsakade också skador på offentliga byggnader (skolor, sporthallar, bibliotek). I västra, centrala och norra delarna av Grekland drabbades Aitolien och Akarnanien, Epirus, Evritania, Fthiotis, Thessalien och Peloponnesos av kraftiga regn och stormar, liksom även kraftiga snöfall i bergsområdena, sydliga stormvindar, både till havs och till lands. Händelsen utlöste kraftavbrott, flodbäddar brast och omfattande jordskred resulterade i att ett antal bosättningar i bergsområden blev isolerade och invånarna där behövde evakueras. Katastrofen orsakade skador på mer än 60 % av vägnätet i Epirus. Jordbruket led skador från skördeförluster i odlingsområden. Butiker, bostäder, affärsföretag, djurhållning och jordbruksföretag påverkades. Vissa av Greklands kulturarv hotades. Grekland lämnade in två separata ansökningar om finansiellt bidrag från solidaritetsfonden. Båda ansökningarna mottogs av kommissionen den 23 april 2015, dvs. inom tidsfristen på tolv veckor efter det att de första skadorna konstaterades den 1 februari 2015 (de centrala och västra regionerna) och den 4 februari 2015 (Evros). Ansökningarna lämnades in som regionala katastrofer enligt artikel 2.3 i förordningen. Kommissionens bedömning visade emellertid att händelserna i Grekland (och den större katastrofen i Bulgarien) var närstående och hade samma meteorologiska ursprung. Kommissionen beslutade därför att behandla de grekiska ärendena som en enda regional katastrof. En sammanslagning av de två ansökningarna påverkade inte storleken på det finansiella bidraget från solidaritetsfonden, men minskade betydligt den administrativa bördan för genomförande och rapportering i Grekland. Sammanlagt påverkades fem Nuts 2-regioner av katastrofen: Östra Makedonien och Thrakien (översvämningar i Evros) samt regionerna Epirus, Västra Grekland, Grekiska fastlandet och Thessalien. De grekiska myndigheterna uppskattade den totala direkta skadan av katastrofen till 395,878 miljoner euro. Detta belopp motsvarar 4,78 % av den viktade genomsnittliga BNP:n i de 5 berörda Nuts 2- regionerna och överstiger därmed med råge tröskelvärdet på 1,5 % av BNP för regionala katastrofer. När Grekland lämnade sin ansökan begärde landet en förskottsbetalning på det förväntade bidraget från solidaritetsfonden. Efter en preliminär bedömning av ansökningarna, och innan det beslutats att slå samman dem, drog kommissionen slutsatsen att de villkor som anges i artikel 4a i förordningen var uppfyllda i båda fallen. Kommissionens beviljade förskott på euro för Evros och på euro för centrala och västra Grekland, vilket i båda fallen motsvarar 10 % av det förväntade finansiella bidraget från solidaritetsfonden. Beloppen betalades ut den 15 juli Efter slutförd bedömning beslutade kommissionen den 10 juli 2015 att föreslå budgetmyndigheten att betala ut ett belopp på euro ur solidaritetsfonden. Det finansiella bidraget från solidaritetsfonden betalades ut till Grekland den 27 november

8 4. FINANSIERING Under 2015 beviljade budgetmyndigheten finansiella bidrag från solidaritetsfonden i fyra fall som gällde ansökningar som hade lämnats in 2014 och Förslag till ändringsbudget nr 4 för 2015 gällde fyra ansökningar två från Rumänien och en från vardera av Bulgarien och Italien till ett belopp av euro och antogs den 7 juli Betalningar verkställdes i augusti och oktober När det gäller de tre ansökningar som mottogs under 2015 en från Bulgarien och två från Grekland beslutade kommissionen den 23 juli att föreslå stöd från solidaritetsfonden, dock utan att lägga fram något förslag till ändringsbudget, eftersom hela beloppet på euro för de ärendena kunde täckas av anslaget på 50 miljoner euro i 2015 års budget för eventuella förskott. Budgetmyndigheten godkände stödet från solidaritetsfonden den 6 oktober Betalningar verkställdes i november och december Parallellt med det ovan beskrivna förfarandet för utnyttjande, och efter en begäran från Grekland och Bulgarien, beslutade kommissionen den 24 juni att bevilja förskottsbetalningar på sammanlagt euro. Dessa togs från de 50 miljoner euro som avsatts i reserv för förskott i 2015 års budget. Förskotten betalades ut till Grekland och Bulgarien den 15 juli Finansiella bidrag från solidaritetsfonden ändringsbudget godkänd under 2015 Mottagarstat Katastrof Kategori Belopp (i euro) Rumänien Våröversvämningar 2014 angränsande stat Rumänien Sommaröversvämningar 2014 regional katastrof Bulgarien Sommaröversvämningar 2014 regional katastrof Italien Höstöversvämningar 2014 regional katastrof DELSUMMA Finansiella bidrag från solidaritetsfonden enbart beslut om beviljanden under 2015 Mottagarstat Katastrof Kategori Belopp (i euro) Bulgarien Grekland (2 ärenden) Svåra vinterklimatförhållanden 2015 Översvämningar i Evros och i regionen Grekiska fastlandet 2015 större katastrof regional katastrof DELSUMMA TOTALSUMMA Ändringsbudget (ÄB) nr 4 för 2015 gäller utnyttjande av solidaritetsfonden till ett belopp på euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden. Utnyttjandet av fonden avser två översvämningar i Rumänien, en i Bulgarien och en i Italien. EUT L 261, COM(2015) 370 final, Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/1872 av den 6 oktober 2015 om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EUT L 275, , s. 30). Grekland: C(2015) 4181 slutlig och C(2015) 4180 slutlig, Bulgarien: C(2015) 4179 slutlig. 8

9 5. UPPFÖLJNING Under 2015 gjorde kommissionen uppföljningsbesök i fyra mottagarländer i syfte att diskutera de genomförandesystem som inrättats och besvara specifika frågor från de myndigheter som ansvarar för genomförandet: Varna (Bulgarien) den 24 september 2015 gällande det finansiella bidrag på 10,542 miljoner euro, som mottogs till följd av de översvämningar som drabbade staden Varna i juni 2014 (större katastrof), Belgrad (Serbien) den 1 oktober 2015 gällande det finansiella bidrag på 60,225 miljoner euro, som mottogs till följd av översvämningarna i maj 2014 (större katastrof), Cagliari (Italien) den 6 november 2015 gällande det finansiella bidrag på 16,311 miljoner euro, som mottogs till följd av översvämningarna i november 2013 (regional katastrof), Zagreb (Kroatien) den 1 december 2015 för att diskutera två ärenden gällande det finansiella bidrag på 8,616 miljoner euro, som mottogs till följd av is- och översvämningskatastrofen i januari 2014, och det finansiella bidrag på 8,960 miljoner euro, som mottogs till följd av översvämningarna i maj 2014 (båda klassade som större katastrof). Vid samtliga fyra besök var intrycket att de behöriga myndigheterna skötte genomförandet och kontrollerna på ett öppet och korrekt sätt och i enlighet med bestämmelserna i förordningen och de respektive bidragsbesluten och genomförandeavtalen. När genomföranderapporterna mottagits kommer kommissionen att göra ytterligare analyser och vid behov vidta ytterligare lämpliga åtgärder. 6. AVSLUTADE ÄRENDEN Under 2015 avslutade kommissionen åtta ärenden som hade genomförts i enlighet med förordningen innan den ändrades. Enligt då gällande regler i artikel 8.2 i förordningen ska mottagarstaten, senast sex månader efter utgången av ettårsperioden räknat från dagen för utbetalning av det finansiella bidraget, överlämna en rapport över bidragets användning (nedan kallad genomföranderapport) med en motivering av utgifterna (nedan kallad giltighetsförklaring). När detta förfarande är avslutat ska kommissionen avsluta utbetalningen av bistånd från fonden. (1) Cypern, torka 2008: Det finansiella bidraget från fonden uppgick till 7,605 miljoner euro. Kommissionen fick genomföranderapporten och giltighetsförklaringen med avsevärd försening den 24 juli För att slutföra bedömningen behövdes det ytterligare uppgifter från Cypern. I januari 2015 kunde kommissionen avsluta ärendet. (2) Italien, översvämningar i Venetien 2010: Det finansiella bidraget från solidaritetsfonden uppgick till 16,909 miljoner euro. Kommissionen fick genomföranderapporten och giltighetsförklaringen den 19 december 2013, långt före utgången av den frist på 6 månader som anges i förordningen. Rapporten befanns vara fullständig och uppfyllde kraven i förordningen, så kommissionen kunde avsluta ärendet i januari

10 (3) Tjeckien, våröversvämningar 2010: Det finansiella bidraget från solidaritetsfonden uppgick till 5,111 miljoner euro. För att slutföra bedömningen behövdes det ytterligare uppgifter från Tjeckien. De tjeckiska myndigheterna rapporterade vidare att 794,69 euro inte hade använts vid slutet av genomförandeperioden (outnyttjade anslag plus ränta och avkastning efter avslutande av solidaritetsfondskontot). Beloppet återgick till kommissionen och ärendet avslutades i juni (4) Tjeckien (höstöversvämningar 2010): Det finansiella bidraget från solidaritetsfonden uppgick till 10,912 miljoner euro. På samma sätt som med ärendet våröversvämningar 2010 meddelade de tjeckiska myndigheterna kommissionen att 932,64 euro inte hade använts (outnyttjade anslag plus ränta och avkastning efter avslutande av solidaritetsfondskontot). Beloppet återgick till kommissionen och ärendet avslutades i november (5) Irland, översvämningar 2009: Det finansiella bidraget från solidaritetsfonden uppgick till 13,023 miljoner euro. Genomföranderapporten skulle ha varit klar senast i juni Irland begärde emellertid en förlängning av tidsfristen. Rapporten inkom den 20 december Den befanns vara fullständig och uppfyllde kraven i förordningen, så kommissionen kunde avsluta ärendet i september (6) Kroatien, översvämning i september 2010: Det finansiella bidraget från solidaritetsfonden uppgick till 1,175 miljoner euro. Kommissionen fick genomföranderapporten i juni Ytterligare information från Kroatien behövdes för att slutföra bedömningen. Ärendet kunde avslutas i oktober (7) Italien, jordbävningen i Emilia-Romagna 2012: Det finansiella bidraget från solidaritetsfonden uppgick till 670,192 miljoner euro. Genomföranderapporten skulle ha varit klar senast i juni De italienska myndigheterna begärde en förlängning av tidsfristen och lämnade därefter in rapporten i december Rapporten befanns vara fullständig och uppfyllde kraven i förordningen, så kommissionen kunde avsluta ärendet i oktober (8) Österrike, översvämningar i Lavamünd 2012: Det finansiella bidraget från solidaritetsfonden uppgick till euro. I mars 2015 kom Österrikes genomföranderapport som var fullständig och uppfyllde kraven i förordningen. De österrikiska myndigheterna underrättade emellertid kommissionen om att kommunen Lavamünd anser att elbolaget Verbund Hydro Power AG som driver vattenkraftverket i Lavamünd hade agerat oaktsamt i samband med översvämningarna. Kommunen väckte därför talan om skadestånd mot Verbund Hydro Power AG vid den regionala domstolen för civilmål i Klagenfurt. Målet är inte avgjort än. De österrikiska myndigheterna förklarade dessutom att ansökan om skadestånd inte har någon omedelbar, direkt verkan och att det i nuläget inte är möjligt att förutsäga hur rättegången kommer att sluta eller hur lång tid den kommer att ta. Kommissionen avslutade ärendet i december 2015 och bad Österrike att utan dröjsmål informera kommissionen om resultatet av domstolsförfarandet. Om kostnaderna för att reparera skadorna senare täcks av tredje part kommer kommissionen att begära återbetalning från Österrike av det motsvarande beloppet i enlighet med artikel 8.4 i förordningen. 10

11 Under 2015 mottog kommissionen också tre nya genomföranderapporter och giltighetsförklaringar från Slovenien och från Kroatien med anledning av översvämningarna 2012 och från Österrike med anledning av översvämningarna Vid slutet av den period som täcks av denna årsrapport pågick fortfarande behandlingen av dessa genomföranderapporter. 7. SLUTSATSER 2015 var det första hela året för solidaritetsfonden med den ändrade förordningen. På grund av det låga antalet ansökningar sedan de nya bestämmelserna trädde i kraft är det fortfarande för tidigt att göra en slutlig bedömning av hur effektivt ändringarna når de avsedda resultaten. Det finns dock indikationer på att de reviderade kriterierna för regionala katastrofer nu ger eventuella sökande en tydligare indikation på om ansökan kommer att godtas och därmed besparar dem onödigt arbete på en utsiktslös ansökan och eventuell besvikelse. Enligt de gamla mindre tydliga bestämmelserna bedömdes ungefär två tredjedelar av de ansökningar som hänförde sig till regionala katastrofer som icke stödberättigande. Sedan översynen har alla ansökningar gällande regionala katastrofer godkänts. Eftersläpningen mellan katastrof och stödutbetalning är fortfarande ett problem. Ansökarländerna tenderar att använda hela den nu till tolv veckor utökade ansökningsperioden. I vissa fall är behovet av översättning av ansökan till ett av kommissionens arbetsspråk tidsödande, liksom även det förfarande som krävs för beslutet om utnyttjande och den motsvarande ändringsbudget som antas av rådet och Europaparlamentet (vilket inbegriper 8 veckors granskningsperiod för de nationella parlamenten). Enligt de nya bestämmelserna och vägledningen förefaller potentiella sökande å andra sidan ha en tydligare uppfattning om vad som krävs under ansökningsprocessen, vilket inskränker kommissionens behov av att begära kompletterande information innan bedömningen av ansökan kan slutföras. Slutligen bidrar sammanslagningen av de tidigare åtskilda bidragsbeslutet och genomförandeavtalet till en enda kommissionsgenomförandeakt till att minska tidsåtgången. Kommissionen strävar efter att minska tiden ytterligare genom att rationalisera de administrativa förfarandena. Under budgetåret 2015 togs den nya bestämmelsen om förskott i bruk för första gången och tillät kommissionen att betala ut 10 % av det förväntade stödet innan det formellt beviljades. Detta gjordes framgångsrikt för alla de tre nya ansökningarna Minskningen av det maximala årliga anslaget till 500 miljoner euro enligt års budgetram gav inte upphov till några svårigheter, eftersom inga exceptionellt stora katastrofer inträffade under rapporteringsperioden. Därför blev det inte nödvändigt att tillämpa den begränsning av stödet till två tredjedelar av det tillgängliga årliga anslaget, som gäller sedan 2014 för sådana eventualiteter i meddelandena till kommissionen om ansökningar om finansiella bidrag. I själva verket kunde utbetalningarna under 2015 göras helt och hållet med överförda outnyttjade anslag från 2014, medan de 287 miljoner euro som fanns kvar av anslaget för 2014 dock löpte ut i slutet av Följaktligen flyttades hela anslaget för 2015 fram till 2016 och därmed skapades ett extra skyddsnät för potentiella katastrofer under år