SABO Årsredovisning 2008

Transkript

1 SABO Årsredovisning 2008

2 2

3 Innehåll VD har ordet 4 SABO har två viktiga roller 6 Händelser i urval Utgivet Organisation och medarbetare 20 Förvaltningsberättelse 22 Koncernresultaträkning 25 Koncernbalansräkning 26 Koncernens kassaflödesanalys 28 Moderföreningens resultaträkning 29 Moderföreningens balansräkning 30 Moderföreningen kassaflödesanalys 32 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 33 Notanteckningar 34 Revisionsberättelse 37 SABOs styrelse 38 3 i n n e h å l l

4 VD har ordet År 2008 har varit ett riktigt arbetsår. Med det menar jag att vi tagit tag i ett stort antal viktiga branschfrågor som dagligen påverkar våra medlemsföretag. Först ut på årets agenda var frågan om professionell renovering, ett flerårigt projekt som bygger på ett brett samarbete mellan våra medlemsföretag och branschen. Syftet är att bidra till konkreta förbättringsåtgärder som leder till snabbare renovering, till nytta såväl för hyresgäster som för fastighetsägare. I januari genomförde vi en välbesökt konferens och kunde där presentera vinnarna i tävlingen Utmärkt! Renovering. Projektet går nu vidare med en ny tävling, delprojekt inom upphandling och fortbildningsfrågor. Efter det utmanade vi våra medlemmar i energifrågan och de valde att anta utmaningen rejält i form av att själva skapa SABO-företagens Skåneinitiativ. Deltagarna på konferensen Energiutmaningen röstade fram en målsättning att sänka energiförbrukningen med 20 procent från nu och fram till I skrivande stund har 86 medlemsföretag anslutit sig till initiativet. Fantastiskt roligt att de kommunala bostadsföretagen så handfast och positivt kan bidra i klimatfrågan. Under året landade vi också postboxfrågan efter långt och uthålligt påverkansarbete tillsammans med våra branschkolleger. Där ser man hur viktigt det är att vi samarbetar i konkreta frågor, för tillsammans kan vi verkligen åstadkomma förbättringar. Något som postboxarbetet verkligen visat med sin arbetsseger som innebär att den tvingande delen i Post- och Telestyrelsens allmänna råd nu är borta. I maj genomförde vi också vår nya medlems- och medarbetarenkät som vi från och med 2008 kommer att genomföra varje år. Resultatet från mätningarna fungerar därefter som styrmedel i vårt verksamhetsplaneringsarbete. Jag ser med stor spänning fram emot 2009 års mätning. Det kommer att ge oss en indikation på om vi lyckats lyssna tillräckligt bra på våra medlemmar. Året innehöll också ett stort antal europeiska kontakter. I juni 2008 stod vi till exempel värd för Cecodhas generalförsamling. Cecodhas, som är SABOs europeiska branschorganisation, anförtrodde sin motsvarighet till vår kongress till Sverige och SABO. Här fick vi möjlighet att prata bostadsfrågor med våra europeiska kolleger. Ett mycket fruktbart samarbete som fortgår löpande. Under 2008 påbörjade också stadgeutredningen sitt arbete, något som lett till att vi till SABOs kongress 2009 har ett nytt förslag till stadga att presentera för kongressledamöterna. Men den enskilt största frågan vi arbetat med under 2008 är förstås vårt remissarbete kring den statliga utredningen om allmännyttans framtid. Arbetet med idéprogrammet som genomfördes under 2006 och 2007 skapade en bred samsyn kring de kommunala bostadsföretagens arbetsuppgifter. Med det som underlag tog vi oss an Michaël Kochs utredning: EU, allmännyttan och hyrorna. Arbetsmodellen kring remisshantering kopierade vi från idéprogrammet, det vill säga bred förankring tidigt i processen. Den femte september lämnade vi med stolthet in SABOs remissyttrande. Då hade över personer, förtroendevalda och ledningsrepresentanter från medlemsföretagen, varit med och arbetat fram vårt svar. Ett remissyttrande där vi inte bara kommenterade den statliga utredningens förslag utan även presenterade vårt eget med arbetsnamnet: Affärsmässighet med samhällsnytta. När jag nu summerar 2008 slås jag av hur mycket vi hunnit med under ett år. Jag slås också av hur bra det är att mellan varven titta i backspegeln. För om man inte gör det är det lätt att glömma att det faktiskt går att påverka och förändra mycket på kort sikt. Med det i åtanke ser jag fram emot ett lika intensivt och spännande Ett år som redan börjat lovande, inte minst med tanke på den överenskommelse som träffats mellan SABO och Hyresgästföreningen under våren. I överenskommelsen föreslår vi hur regelverket kring allmännyttan och hyressättningen bör tillämpas i framtiden. Det innebär att vi nu nått fram till en svensk lösning och med det visar vi omvärlden att parterna klarar att hantera denna fråga på hemmaplan. Det tycker jag är en bra inledning på Kurt Eliasson 4 v d ha r or d e t

5 5

6 SABO har två viktiga roller I bransch- och intresseorganisationen SABO kan alla kommunägda bostadsföretag vara medlemmar. Som medlemmar välkomnas även andra företag eller organisationer som har som huvudsaklig uppgift att långsiktigt bygga och förvalta bostäder och lokaler vilka upplåts med hyresrätt. SABO har två viktiga roller. Den ena rollen är branschorganisationen där vi ger stöd och service i det dagliga arbetet. Det kan handla om en prisvärd branschutbildning, en nätverksträff, aktuell branschinformation eller ett dagligt råd från en av våra specialister. Ett medlemskap i branschorganisationen SABO ger tillgång till information, kompetens, erfarenhetsutbyte på olika nivåer, breda kontaktytor och tvistelösning på ett sätt som kan vara svårt för ett enskilt företag att uppnå. Vår andra roll är intresseorganisationen, där vi verkar för att ge medlemsföretagen goda arbetsförutsättningar. Det gör vi till exempel genom nationell och internationell omvärldsbevakning, opinionsbildning i viktiga sakfrågor och samarbetsprojekt med våra branschkollegor. Medlemskapet i intresseorganisationen SABO bidrar till att ge SABO-företagen den representativitet och legitimitet som gör att regering, myndigheter, massmedia och andra lyssnar till oss. Tillsammans blir vi en stark part med goda förutsättningar att bidra till en positiv utveckling av hyresrätten och de kommunala bostadsföretagens verksamhet. Som branschorganisation erbjuder SABO: Tillgång till SABOs experter inom områdena kundrelationer, fastighetsutveckling, kommunikation, human resources samt ekonomi och finans. Kostnadsfri, kortare juridisk rådgivning alla vardagar under kontorstid. Aktuell digital information om beslut från riksdag, regering och myndigheter med kommentarer som beskriver och förklarar bakgrunden och konsekvenserna för medlemmarna. Prisvärda utbildningar som till exempel hyresjuridik, miljöbalken, etik, affärsmannaskap, mellanchefsutbildning, bovärdsutbildning, avflyttningsbesiktning och styrelseutbildning med generell uppläggning eller skräddarsydd för en eller flera medlemmar. Konferenser i aktuella bostadsfrågor som till exempel IT och bredband, äldres boende, energideklarationer, ombyggnad och PCB-sanering. Unika möjligheter till regelbundet nätverkande, studiebesök och benchmarking mellan företag med samma verksamhet som inte är konkurrenter. Stöd i hyresförhandlingar och hyressättning genom rådgivning och utbildning. Introduktion för nya vd:ar (två dagar) och för nyanställda medarbetare (en dag). Regionala vd-träffar för dialog och erfarenhetsutbyte med SABO och företagsledarna sinsemellan. Årliga konferenser för de politiskt förtroendevalda i medlemsföretagens styrelser. Kostnadseffektiva konsulttjänster avseende till exempel juridik, upprättande av avtal, omvärldsanalys, fastighetsvärdering, samordnad fastighetsförvaltning och rekrytering. Tillgång till Hyresmarknadskommittén, som löser lokala tvister så att långdragna juridiska processer kan undvikas; en verksamhet som nyligen effektiviserats genom ett nytt medlingsförfarande. Relevant basinformation i skriftlig form om exempelvis hyressättning, energi- och miljöfrågor, redovisning och beskattning, upphandling, TV- och bredbandsfrågor, praktisk hyresjuridik, rättsfall samt statistik kring ekonomi, förvaltning och hyror. Möjlighet att delta i och tillgång till resultat från ett stort antal utvecklings- och forskningsprojekt som SABO genomför med andra aktörer. Aktuella branschnyheter från media och från SABO på www. sabo.se samt efter medlemsinloggning tillgång till ett omfattande informations-, rapport- och blankettarkiv. Digitalt veckobrev till alla anställda och förtroendevalda i företaget med de viktigaste nyheterna från branschen. Som intresseorganisation erbjuder SABO: Kontinuerlig omvärlds- och intressebevakning av samtliga branschfrågor som berör bostadsföretagen. Opinionsbildning oftast i samverkan med andra intressenter i aktuella frågor som till exempel postboxar, energitaxor och avgifter samt operatörsneutrala nät för bredband och TV. Trepartssamarbete med Fastighetsägarna Sverige och Hyresgästföreningen för att utveckla hyresrätten, till exempel avseende hyresmarknadsfrågor, hyressättning, hyresjuridiska frågor, trygghet, IT och bredband. Att medverka till att skapa ett förtroende mellan branschens aktörer och regeringen i syfte att dels utveckla hyresrätten, dels hitta en svensk lösning som undanröjer konflikten mellan det kommunala ägandet av bostadsföretagen och EUs statsstödsregler. Att utifrån medlemmarnas perspektiv yttra sig i tekniska, ekonomiska, juridiska, sociala och bostadspolitiska ärenden som kommer på remiss från departement och myndigheter. 6 sabo har två viktiga roller

7 Att medverka i statliga utredningar som rör hyres- och fastighets- frågor för att tillföra erfarenheter och uppfattningar utifrån medlemmarnas perspektiv och bevaka medlemmarnas intressen. Branschövergripande samarbete med organisationer som Rådet för byggkvalitet (BQR), Kretsloppsrådet, Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd (FU), Fastigo, Husbyggnadsvaror (HBV), Svensk Byggtjänst och Svenska stadskärnor. Medlemskap i internationella samarbetsorganisationer som NBO på nordisk nivå och Cecodhas på europeisk nivå för strategiskt informationsutbyte, kunskapsöverföring och långsiktig påverkan av villkor. Att föra en dialog i aktuella frågor med de myndigheter och organisationer som påverkar medlemmarnas omvärld, till exempel Boverket, Naturvårdsverket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Post- och Telestyrelsen (PTS) och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Att involvera medlemmar i arbets- och referensgrupper kring utvecklingsprojekt, utredningar och tyngre remissyttranden för att säkerställa god förankring och hög kvalitet på resultatet. Att bedriva ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete oftast i samarbete med medlemsföretag eller andra aktörer, i frågor som till exempel ombyggnad och underhåll, kompetensförsörjning, hyressättning, äldres boende, ombildning, inflytande och delaktighet, trygghet för hyresgäster och anställda, kooperativ hyresrätt och förebyggande av diskriminering. Verka för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen i branschen genom branschövergripande samarbete, aktiviteter på högskolor och ett traineeprogram. 7 sabo har två viktiga roller

8 Professionell renovering. Slutkonferens med seminarier, föredrag och prisutdelningar. SABOs energiutmaning målet är att sänka företagens energianvändning med 20 procent till h ä n d e l s e r i ur va l 2008

9 Händelser i urval 2008 Professionell renovering i SABO-företag Den 22 januari 2008 arrangerades den första konferensen om Professionell renovering, som besöktes av fler än 220 deltagare. Konferensen innehöll ett flertal seminarier och föreläsningar på temat renovering. SABO startade projektet Professionell renovering i SABO-företag Projektet syftade till att renovera snabbare och bättre för såväl hyresgäster som bostadsbolag. Bakgrunden var renoveringsbehovet av de drygt lägenheter i allmännyttans fastigheter som är byggda under det så kallade miljonprogrammet, det vill säga mellan början av 1960-talet och mitten av 1970-talet. Renoveringen har bara påbörjats och under de närmaste åren måste huvuddelen av denna upprustning genomföras. Enligt Boverket kommer takten på underhållsarbeten att behöva tredubblas jämfört med i dag. Under konferensen utsågs dessutom två vinnare i tävlingen Utmärkt!Renovering. Det blev YIT Sverige AB och AB Markaryds Metallarmatur som vann pris för bästa renoveringsmetod respektive -produkt. Utöver detta delades även pris för bästa examensarbete ut och vinnare där blev Martin Bjermert från Mälardalens högskola. Energiutmaningen enade SABO-företagen På konferensen SABOs energiutmaning den 6 7 februari 2008 enades företrädarna för drygt 80 kommunala bostadsföretag om innehållet i Skåneinitiativet. Initiativet innebär bland annat att de företag som ansluter sig har en gemensam målsättning att minska sin energianvändning med 20 procent från 2007 till år Genom detta tar företagen ledningen i den kraftsamling som krävs för att minska energianvändningen i hela bostadssektorn. Målet röstades fram av nära 200 beslutsfattare i SABO-företagen. Initiativet har i dagsläget undertecknats av 86 SABOföretag och är ett slags Kyoto-protokoll för bostadsbranschen i Sverige. De bostadsföretag som ansluter sig till initiativet åtar sig att rapportera in sin energianvändning till SABO en gång per år. Köpt energi följs sedan upp varje år fram till år 2016 då målet om en avsevärd minskning av energianvändningen ska vara uppnått. Diskussioner förs om att framöver även följa upp koldioxidutsläpp och primärenergianvändning, trots att dessa värden inte ingår i det övergripande målet, för att ur ett systemperspektiv se om klimatpåverkan och energianvändningen verkligen minskat. De företag som har antagit utmaningen och skrivit under initiativet får en årlig avstämning över hur företaget ligger till jämfört med snittet. De kan också kandidera till utmärkelsen årets energiutmanare. De företag som skrivit under Skåneinitiativet menar att det kommer att bli tufft och utmanande att nå målet, men att det kommer att gå, säger Kurt Eliasson, vd på SABO. SABO ordnar också en rad aktiviteter i syfte att hjälpa företagen att nå målet. SABO-företagen uppvaktar Maud Olofsson Den 14 februari uppvaktades näringsminister Maud Olofsson av SABO-företagen. Representanter för flera medlemsföretag med Ulrika Jardfelt, SABO, i spetsen, presenterade Skåneinitiativet för henne. Det här är toppen, sa näringsminister Maud Olofsson, att de kommunala bostadsföretagen går i bräschen och tar ansvar. Jag hoppas SABO-företagens Skåneinitiativ inspirerar andra, antingen att gå med eller starta egna liknande aktiviteter. 9 h ä n d e l s e r i ur va l 2008

10 Händelser i urval 2008, forts. Att förebygga vräkningar och hemlöshet Den mars anordnade SABO en kunskapsresa med fokus på hur bostadsföretagen kan arbeta med att förebygga vräkningar och hemlöshet. Hyresbostäder i Norrköping och Bostads AB Mimer i Västerås besöktes, två företag som på lite olika sätt framgångsrikt arbetar med detta. SABO får godkänt av medlemsföretagen SABO genomförde en medlemsenkät som från och med 2008 kommer att genomföras varje år och fungera som underlag och styrverktyg för SABOs verksamhetsutveckling. I enkäten fick SABO betyget 68 på en hundragradig skala. Enkäten gick ut till vd:ar, tjänstemän och förtroendevalda i samtliga medlemsföretag. Betyget 68 får anses vara ett fullt godkänt medelbetyg, säger Roger Bernow på Evidens som varit huvudansvarig för undersökningen. Man kan också se att medlemmarna har blivit mer nöjda med SABO jämfört med föregående mätning som genomfördes Exakt hur stor förbättringen är kan vi inte fastställa eftersom den föregående mätningen och årets mätning inte är fullt ut jämförbara. Men skillnaden mellan de två mätningarna är så pass stor att vi med säkerhet kan säga att medlemmarna nu är betydligt mer nöjda än tidigare. SABOs medlemsenkät mäter tre övergipande kvaliteter; Verksamhetsstödet totalt sett, Intressebevakning och opinionsbildning samt Medlemskommunikation. Intressebevakning och opinionsbildning ges ett medelbetyg (66) och denna kvalitet förklaras dels av hur medlemmarna kan påverka SABO i dessa frågor men också av vilka frågor som drivs och hur dessa drivs. Verksamhetsstödet totalt sett ges ett bra betyg (71) och förklaras av de olika stödfunktioner (hyror, statistik, ekonomi etc.) som SABO erbjuder medlemmarna. Medlemskommunikationen ges ett starkt betyg (74) och samtliga kvaliteter som förklarar kvaliteten (trycksakers innehåll och ämnesrelevans, information med mera) ges generellt sett mycket bra betyg. För mig är det självklart att vi årligen ska mäta vad våra medlemsföretag och medarbetare tycker om oss och vår verksamhet, säger SABOs vd Kurt Eliasson. Att mäta är helt enkelt en förutsättning för att kunna förbättra verksamheten. Med utgångspunkt från resultatet i vår medlemsenkät och i vår medarbetarenkät ser vi nu över vad vi kan göra ännu bättre i arbetet med att vara en riktigt professionell, stark och medlemsorienterad bransch- och intresseorganisation. SABO hearing I maj 2008 arrangerade vi för första gången en hearing en ny mötesform för SABO där hela bostadsbranschen får tillfälle att ta del av nya rön eller forskning samtidigt som man får möjlighet att diskutera med varandra. Vi upplever att det finns ett stort intresse av att få diskutera aktuella bostadsfrågor i dag, inte bara från våra medlemmar utan även från regering och riksdag, från bostadsbranschen i stort och även från allmänheten, säger Nina Rådström-Oldertz, informationschef på SABO. SABOs första hearing, den 7 maj i Stockholm, hade rubriken Samhällsansvar = lönsamhet? Vid hearingen presenterade Stellan Lundström, forskare vid KTH, en rapport som han arbetat fram på uppdrag av Framtiden i Göteborg och som har namnet Affären Gårdsten har förnyelsen av Gårdsten varit lönsam?. Exemplet Gårdsten visar att ett bostadsföretag kan driva den sociala och ekonomiska utvecklingen framåt. Men det kräver en långsiktig fastighetsägare och kraftig finansiell uppbackning från dess ägare. Cirka 70 personer; forskare, branschkollegor, politiker, media och deltagare från SABOs medlemsföretag var samlade för att ta del av innehållet. Hearing om nyproduktionskostnader Den 9 september hölls ytterligare en hearing som denna gång handlade om de ökande nyproduktionskostnaderna. SABO presenterade en snabbanalys som redovisar vad dessa ökade kostnader består av. Hearingen avslutades med ett öppet samtal mellan deltagare från bostadsföretag, byggbransch, regering och hyresgäströrelse. Fullspäckade bredbandsdagar 3 4 juni Den 3 4 juni var det dags för årets bredbandsdagar med över 50 välkända och kunniga talare och debattörer. Programmet handlade om övergripande tendenser och strategier kring näten, tjänsterna (med tonvikt på IPTV) och marknaden. 10 h ä n d e l s e r i ur va l 2008

11 Göran Johansson, ordf Förvaltnings AB Framtiden och kommunstyrelsens ordf i Göteborg Förklaringsmodell Nöjd Organisations Index (NOI) Verksamhetsstöd 71 Intressebevakning och opinionsbildning 66 NOI 68 Medlemskommunikation 74 Förklaringsmodell för SABOs medlemsenkät. SABO fick det sammanlagda betyget 68 på en hundragradig skala. HEARING: SAMHÄLLSANSVAR = LÖNSAMHET? Foto Christer Ehrling Nina Rådström-Oldertz medverkar! SABO, tillsammans med Förvaltnings AB Framtiden, inbjuder till en spännande hearing kring rapporten Affären Gårdsten Onsdagen 7 maj 2008 Stockholm SABOs första hearing handlade om Affären Gårdsten. 11 h ä n d e l s e r i ur va l 2008

12 Cecodhas höll sin generalförsamling i Göteborg. Årets bostadsuniversitet ägde rum på 53:e våningen i Turning Torso. Deltagarna i SABOs traineeprogram 08/ h ä n d e l s e r i ur va l 2008

13 Händelser i urval 2008, forts. SABOs ambition var att våra europeiska gäster skulle få en bild av hur vi i Sverige bedriver kommunal bostadsverksamhet under affärsmässiga former och med stort samhällsansvar, berättar Kurt Eliasson. De två första dagarnas föreläsningar och studiebesök var öppna för alla och det var ett utmärkt tillfälle att få både inhemska och internationella influenser och kontakter inom bostadsområdet. Cecodhas ordförande David Orr, till höger. Cecodhas firade 20 år i Göteborg Cecodhas är ett europeiskt nätverk bestående av allmännyttiga, frivilliga och kooperativa bostadsorganisationer. Organisationen bildades 1988 och har i dag 46 medlemmar i 19 EU-länder. Tillsammans tillhandahåller medlemmarna 21 miljoner hem runt om i EU. Cecodhas firade 20-årsjubileum 2008 och den maj var SABO värdar för organisationens högsta beslutande möte, den så kallade generalförsamlingen. Cecodhas arbetar för att lyfta bostadsfrågorna på den europeiska agendan och främja medlemsorganisationernas intressen bland annat genom dialog med EUs institutioner. Cecodhas utvecklar även projekt och anordnar konferenser för att utbyta erfarenheter och sprida goda exempel. Cecodhas styrs av en exekutiv kommitté där Kurt Eliasson representerar SABO. Erfarenhetsutbyte och arbete med att ta fram policy sker i arbetsgrupper där SABO är representerade. SABOs medlemskap innebär att vi följer och deltar aktivt i organisationens arbete för att kunna påverka de beslut inom EU som har betydelse för de allmännyttiga bostadsföretagen, säger Kurt Eliasson, vd på SABO. Delegater från 19 europeiska länder samlades i Göteborg för att under några dagar diskutera bostadsförsörjningsfrågor ur ett europeiskt perspektiv. Bostadsuniversitetet präglades av utblickar Temat för årets bostadsuniversitet var Hyresrätten på ny spelplan. Vad måste till för att hyresrätten ska bli en attraktiv och efterfrågad boendeform? Andelen hyresrätter minskar såväl i nyproduktionen som i beståndet. Allt oftare betraktas hyresrätten som ett nischboende för ungdomar, äldre och personer som flyttar till ett nytt jobb, säger Jörgen Mark-Nielsen på SABOs vd-stab. Bostadsuniversitetet genomfördes augusti i Malmö och dagarna var fyllda av spännande föreläsningar och samtal. Upplevelsen blev inte sämre av att Bostadsuniversitetet hölls på 53:e våningen i Turning Torso. Det arrangerades i samarbete mellan SABO, KTH, BTH (Blekinge Tekniska Högskola), Fastighetsägarna, Boverket och Skånehem. Sammanlagt deltog 45 personer varav 32 från de kommunala bostadsföretagen. Trainee-program för tredje året Hösten 2008 påbörjades den tredje omgången av SABO Trainee med sex deltagande företag: AB Bollnäs Bostäder, AB Telgebostäder, Uppsalahem AB, Bostads AB Mimer, ÖrebroBostäder AB och SABO. Traineerna arbetar med förvaltning, byggfrågor, fastighetsekonomi eller juridik. Unik utbildning i bostadssociologi Hösten 2008 startade SABO en ny utbildning i bostadssociologi med möjlighet att ta högskolepoäng. Utbildningen omfattar bland annat lokalt utvecklingsarbete, multietnicitet, hemlöshet, boendeprofiler samt ungas och äldres boende. 13 h ä n d e l s e r i ur va l 2008

14 Händelser i urval 2008, forts. Allvill-utredningen Omfattande remissarbete gav ett enhälligt yttrande Den statliga Allvill-utredningens betänkande EU, allmännyttan och hyrorna är en av de största frågor som vi haft på remiss någonsin, berättar Jörgen Mark- Nielsen på SABO. Utredningen handlar om de grundläggande villkoren för såväl allmännyttan som hyressättningen. Under våren arrangerade SABO flera förtroendemannakonferenser som samlade omkring 600 personer. Deltagarna fick en ordentlig genomgång av den EGrättsliga bakgrunden och av allt som då var känt om utredningens kommande förslag. Michaël Koch överlämnade sitt betänkande till Mats Odell den 18 april och veckan efter presenterade han förslagen på en vd-träff i Stockholm. Där kommenterades utredningen även av representanter från SKL, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen samt av vd:ar i fem SABO-företag. Alternativa idéer Under maj genomförde SABO fyra regionala konferenser för ledningsgrupper och styrelser i SABO-företagen. Förutom en grundlig redovisning av utredningens förslag presenterades alternativa idéer från SKL och SABO. Deltagarna fick sedan i workshops analysera konsekvenserna av förslagen och rangordna dem. Rangordningen visade på ett stort stöd för SABOs idé om att kombinera affärsmässighet och samhällsansvar och vi gick därför vidare med att utveckla denna idé i det fortsatta remissarbetet, berättar Jörgen Mark- Nielsen. Grund till yttrande Resultatet av workshoparna lades, tillsammans med idéprogrammet, till grund för ett förslag till remissyttrande. Detta utarbetades under sommaren och samtidigt hade kansliet även samråd med SABOs VD-råd, SKL och experter på EG-rätt. I slutet av augusti arrangerade SABO ytterligare en konferens med representanter för ledningsgrupper och styrelser i SABO-företagen. Alla deltagare fick förslaget i förväg och arbetade under konferensen i workshops. Resultatet ledde till ett antal förbättringar och kompletteringar och i början av september kunde SABOs styrelse enhälligt ställa sig bakom ett omfattande, genomarbetat och väl förankrat remissyttrande. Remissyttrandet har utformats på ett lite otraditionellt sätt genom att vi inte utgått från utredningens struktur utan från SABO-företagens vardag och visioner, säger Jörgen Mark-Nielsen. Först presenteras SABOs eget förslag om allmännyttans framtida villkor. Därefter behandlas frågan om företag på vikande marknad, ett område där utredningen avstått från att lämna förslag. I ett tredje kapitel görs en omfattande konsekvensanalys som beskriver vilka effekter Allvill-utredningens bägge förslag skulle få för företagens vardag, ekonomi och möjligheter att ta samhällsansvar samt för de lokala bostadsmarknaderna. Slutligen tar yttrandet upp hyressättningsfrågorna; det vill säga den hyresnormerande rollen, behovet av skyddsregler liksom behovet av andra ändringar i hyreslagstiftningen. Bostads AB Poseidon vann årets miljöpris I samband med Utemiljödagarna i Göteborg den 3 5 september delades SABOs miljöpris ut för sextonde året. Priset är en prestigefull utmärkelse för att uppmuntra till ett aktivt miljöarbete och sprida goda exempel bland de kommunala bostadsföretagen. Bostads AB Poseidon i Göteborg vann årets miljöpris för att ha tagit ett helhetsgrepp kring utemiljöfrågorna. Företaget har lyckats skapa attraktiva, trygga och kretsloppsanpassade utemiljöer i sina bostadsområden. Jag tror att genom att skapa trivsel och engagemang i bostadsområdena, förebygger man många av samhällets problem i stort. Poseidon är ett verkligt bra föredöme för detta och hyresgäster som bor i Poseidons områden kan känna sig stolta, säger Therese Rydstedt på SABO, som sitter i miljöprisets jury. Dessutom delades två hedersomnämnanden ut till Bostads AB Mimer i Västerås och Varbergs Bostads AB. Bostadsbolagen och de nyanlända Fredagen den 3 oktober arrangerade SABO en kunskapsdag i Stockholm på temat Bostadsbolagen och de nyanlända, det vill säga asylsökande, flyktingar och anhöriginvandrare och deras bostadssituation. Syftet med dagen var att klara ut vilken roll bostadsbolagen har i introduktionen av de nyanlända och hur samverkan kan bli bättre med kommun och med andra fastighetsägare för att nå fram till en bra situation för alla. 14 h ä n d e l s e r i ur va l 2008

15 SABOs miljöpris delades ut på Utemiljödagarna, vinnare blev Bostads AB Poseidon. Jörgen Mark-Nielsen Allvill-utredningen gav upphov till omfattande remissarbete. 15 h ä n d e l s e r i ur va l 2008

16 Kampanjsite om vad som egentligen gäller i frågan om postboxar. I SABOs jobbpaket föreslås riktade stimulansåtgärder till bostadssektorn som ger jobb över hela landet. 16 h ä n d e l s e r i ur va l 2008

17 Händelser i urval 2008, forts. Framgångsrikt lobbyarbete i postboxfrågan Regeringen beslutade den 2 oktober att ge Post- och Telestyrelsen i uppdrag att upphäva en viss del av myndighetens allmänna råd om utdelning av post vid tillhandahållandet av samhällsomfattande posttjänst enligt postlagen. De allmänna råden upphävdes i den del som anger att postoperatören bör förmå fastighetsägare att installera fastighetsboxar till 2011 och om så inte sker ha rätt att hänvisa postmottagare att hämta sin post på ett utlämningsställe. I dagsläget saknar cirka 2 miljoner hushåll fastighetsboxar vilket innebär att många är berörda av detta. Vi är inte villiga att på något sätt begränsa omfattningen av den samhällsomfattande posttjänsten. Människor måste få sin post utdelad i enlighet med de regler som gäller. Installation av fastighetsboxar ska i framtiden precis som i dag ske på frivilliga grunder, uttalade infrastrukturminister Åsa Torstensson. Ett klokt beslut av regeringen, kommenterade Jörgen Mark-Nielsen, utredningsansvarig på SABO. Det arbete som SABO lagt ner på frågan tillsammans med Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, HSB, SBC och Riksbyggen har burit frukt. Beslutet innebär att rättsläget har klarnat. Installation av postboxar ska bygga på frivillighet. Postoperatörerna kommer inte att kunna tvinga fastighetsägarna att på egen bekostnad installera boxar genom att hota med att sluta dela ut posten i huset. Vill Posten rationalisera sin verksamhet och åtgärda arbetsmiljöproblem får man som alla andra företag ta kostnaderna för detta. Naturligtvis kvarstår vårt erbjudande till postoperatörerna om att diskutera någon form av samförståndsuppgörelse på affärsmässig grund. SABO föreslår jobbpaket SABO skickade den 26 november ett öppet brev till kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell där det föreslås riktade stimulansåtgärder till bostadssektorn som ger jobb över hela landet. I brevet, som är undertecknat av Kurt Eliasson, vd, Leif Jakobsson, ordförande och Lars Birve, vice ordförande, skriver man bland annat: Sverige står i början av en lång och djup kris. Regering och riksdag behöver på olika sätt bidra med insatser som bromsar den negativa utvecklingen. Om regeringen väljer att införa tillfälliga stimulansåtgärder föreslår SABO att åtgärder bland annat riktas till bostadssektorn. Satsningar på upprustning av till exempel miljonprogramsområden och nyproduktion av hyresrätter ger jobb direkt och över hela landet. Det ger jobb till anläggningsarbetare, betongarbetare, snickare, mattläggare, målare, VVS-arbetare, elektriker med flera. Såväl på större som mindre orter och för större och mindre företag. Förutom jobb kommer insatserna också att leda till energieffektiviseringar som ger Sverige ett långsiktigt hållbart bostadsbestånd som står väl rustat inför framtiden. 17 h ä n d e l s e r i ur va l 2008

18 Utgivet 2008 Hållbarhetsredovisning i bostadsföretag Denna handbok innehåller dels branschanpassade riktlinjer för en frivillig hållbarhetsredovisning, dels rekommendationer för hållbarhetsinformation enligt årsredovisningslagen. Det är en utveckling av den tidigare handboken Miljöredovisning i SABO-företag. Aktuell lagstiftning är kopplad till det arbetssätt som många redan i dag har för nyckeltal. Test av teknikstöd i bostäder för äldre Denna rapport sammanfattar de erfarenheter som flera kommunala bostadsbolag gjort när det gäller test av tekniskt stöd i bostäder för äldre. Det handlar om lösningar som ska underlätta ett kvarboende i den vanliga bostaden för äldre personer med kognitiva problem. Exempel på installationer som prövats är bildportstelefon, påminnelsepanel och en smart nyckelbricka som visar om man låst lägenhetsdörren eller inte. SABO-företagens samarbete med högskolor & universitet Denna rapport är en kartläggning över hur SABOföretagen och SABO samarbetar med studerande på högskolor och universitet. Den innehåller flera goda exempel på hur ett sådant samarbete kan se ut och vilket mervärde det kan ge bostadsföretaget. Dessa samarbeten är angelägna eftersom behovet av ung och välutbildad arbetskraft på många kommunala bostadsföretag kommer att öka i framtiden. Samarbete och inflytande i bostadsområdet Rapporten handlar om lokala organisations- och inflytandeformer ur hyresgästernas perspektiv. Det är forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet som har undersökt den lokala hyresgästföreningens roll och hur denna har förändrats. Detta är en sammanfattning som bygger på en större rapport med titeln Hyresboendets roller lokal organisering och boinflytande i förändring. Energieffektiva flerbostadshus Detta är ett uppföljningsprojekt till Energianvändning i nybyggda flerbostadshus och har genomförts inom Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus (BeBo) genom anslag till SABO. Syftet med projektet har varit att ta fram, dokumentera och utvärdera erfarenheter vad gäller energirelaterade tekniska lösningar för flerbostadshus, vilka ska fungera under lång tid och ha litet underhållsbehov. I rapporten visas sammanställda och analyserade resultat från uppföljning och mätningar. SABO-boken 2008 SABO-boken är en komplett adresslista till SABOs cirka 300 medlemsföretag spridda över hela landet, från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. I boken finns förutom namn och adresser, värdefull statistik över bland annat förvaltade lägenheter, lokaler och antal anställda. Ekonomisk statistik, SABO-företagen 2007 Rapporten är en sammanställning av ekonomiska uppgifter för SABO-företagen. Den visar hur SABO-företagen ligger till på ett antal nyckeltal såväl marknadsmässigt, finansiellt, operativt som när det gäller lönsamhet och finansiering. Nyckeltalen visar att huvuddelen av SABO-företagen är starka och ligger bra till i dag, men att det finns en grupp företag på mindre orter med vikande befolkningsunderlag som har en svag position i flera avseenden. Inventera och sanera PCB Denna handbok är tänkt som ett stöd för fastighetsägare i arbetet med att identifiera och byta ut byggmaterial som kan sprida PCB till omgivningen. Den kan även fungera som informationskälla för konsulter, entreprenörer och tillsynsmyndigheter. PCB i fastigheter hur ser det ut 2008? I denna rapport redovisas resultaten av den enkät som SABO skickade ut till alla medlemsföretag i september 2008 om inventering och sanering av PCB i fastigheter. SABOs miljöpris 2008 goda exempel I denna exempelsamling visas de nio bidrag som deltog i SABOs miljöpris 2008 med temat utemiljöer. SABO vill uppmärksamma arbetet med att skapa trygga, attraktiva och kretsloppsanpassade utemiljöer i bostadsområdena och sprida exemplen till andra företag genom den här skriften års miljöpris gick till Bostads AB Poseidon. Varbergs Bostads AB och Bostads AB Mimer fick varsitt hedersomnämnande. Energitjänster SABO har genomfört en erfarenhetsstudie av energitjänster i nio SABO-företag och i denna rapport presenteras resultatet. Studien har genomförts framför 18 utgivet 2008

19 allt för att utbudet av energitjänster ökar. Studien syftar till att hjälpa medlemsföretagen med vad man bör tänka på, särskilt vid upphandling och genomförande av en energitjänst. Hemmanät rekommendationer till fastighetsägare SABO tog hösten 2007 initiativ till ett branschgemensamt projekt kring hemmanät. Bakgrunden till detta initiativ var den ökande användningen av IP- och internetbaserade tjänster i hemmet för internet, telefoni och teve. Projektet har utmynnat i dessa rekommendationer för hur man kan bygga hemmanät i nyproduktion och befintligt bestånd. Upphandling av service av hiss Syftet med denna skrift är dels att definiera begrepp som det rått förvirring kring och dels fungera som ett minilexikon som beställare kan använda vid upphandling av hisservice; antingen att hänvisa till eller lägga med i förfrågan. Strukturen för tre former av serviceavtal, som kan användas i sin helhet eller fungera som underlag vid upphandling av hisservice, finns också med. Nyckeltal för lägenhetsreparationer 2008 Denna trycksak är tänkt som ett hjälpmedel för att bedöma kostnaden för att reparera skador som upptäcks i samband med en avflyttningsbesiktning. Nyckeltalen omfattar material och arbetskostnad för några av de vanligaste reparationerna. Bilaga i Dagens Nyheter Den 7 maj distribuerade SABO en bilaga i Dagens Nyheter om den kommunala hyresrättens möjligheter, utmaningar och framtid. Bofast Tidningen Bofast ges ut av SABO Förlags AB, som är ett helägt dotterbolag, och utkom under 2008 med 10 nummer. Tidningen tar upp intressanta nyheter, fördjupar sig i för branschen aktuella frågor och är även ett forum för debatt. Förutom pappersutgåvan finns även webbplatsen, 19 utgivet 2008

20 Organisation och medarbetare Organisation SABO-koncernen består organisatoriskt av moderföreningen Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO, som har SABOs vd som ende anställd. Huvuddelen av koncernens verksamhet bedrivs i servicebolaget SABO AB, som vid 2008 års utgång hade 40 anställda. SABO Förlags AB, som är dotterbolag till SABO AB, har fem anställda och har som huvudsaklig verksamhet att ge ut tidningen Bofast. SABO AB är indelat i sex enheter samt en stabsfunktion: Enheten för kundrelationer har som uppgift att arbeta med frågor som rör relationen mellan SABOs medlemsföretag och deras kunder, hyresgästerna. Enheten för fastighetsutveckling bistår medlemsföretagen i frågor som rör drift, energi, miljö, IT, teknisk förvaltning samt ny- och ombyggnad. HR-enheten jobbar med medlemsföretagens personalförsörjning och kompetensutveckling inom medlemsföretagen. Enheten för ekonomi och finans stöttar medlemsföretagen i bland annat skatte-, redovisnings- och finansieringsfrågor. Kommunikationsenheten ansvarar för SABOs kommunikation, både internt och externt, samt administrerar utbildningar och konferenser. Administrativa enheten är en intern stödfunktion med ansvar för ekonomi, IT, personal samt vaktmästeri och reception. Vd-stab svarar bland annat för utredningar, remisser och internationella frågor. Medarbetare I medeltal hade koncernen 46 anställda Av de anställda var 28 kvinnor och 18 män. vd för SABO och SABO AB liksom vd för SABO Förlags AB är män, men fem av sex enhetschefer i SABO AB är kvinnor. 9 personer slutade sin anställning under året medan 6 personer anställdes. Av de som slutade sin anställning hade 2 uppgörelser om förtida pensionsavgång som träffats Sjukfrånvaron uppgick under året till 2,6 procent, en minskning med 1,7 procentenheter jämfört med SABOs anställda har tillgång till företagshälsovård, regelbundna läkarundersökningar och fri läkarvård. Vidare ger företaget bidrag såväl till individuella motionsaktiviteter som till företagets friskvårdsförening. Övrigt Under hösten 2008 genomfördes en renovering och modernisering av kontoret på Vasagatan i Stockholm, där SABO haft sina lokaler sedan Alla rum fick nya golv och samtliga väggar och tak målades om. Konferensutrymmena gjordes mer funktionella genom ny utrustning, nya möbler och förbättrad ventilation. På grund av de personalminskningar som skett, framförallt under 2007, och yteffektivisering har den förhyrda ytan kunnat minskas med nästan 15 procent, vilket ger en årlig hyresbesparing på drygt 0,5 mkr. SABOs IT-strategi syftar till ett kostnadseffektivt ITstöd med standardiserade programverktyg, en enhetlig och lättadministrerad teknisk miljö och lågt konsultberoende. Nya system för redovisning och fakturahantering infördes 2008 och den 1 januari 2009 togs ett nytt lönesystem i drift. Under våren 2009 påbörjas även utbyte av företagets system för hantering av uppgifter om bland annat medlemmar, förtroendevalda och kursadministration, så kallat CRM. VD VD-stab Administration Kundrelationer Fastighetsutveckling HR Ekonomi och finans Kommunikation 20 organisation och medarbetare

21 21 organisation och medarbetare

22 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för SABO med organisationsnummer avger härmed följande årsredovisning. Ägarförhållanden SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, är en intresseorganisation för allmännyttiga, huvudsakligen kommunägda bostadsföretag. Vid utgången av 2008 hade SABO 293 (301) medlemsföretag som tillsammans ägde lägenheter med cirka boende. Företagen omsätter 43 miljarder kronor per år och har cirka anställda. Verksamhet SABO har till uppgift att: Medverka till att utveckla goda bostäder och bostadsmiljöer. Förmedla information, kunskaper och erfarenheter mellan medlemmarna. Sprida upplysning om medlemmarnas uppgifter, verksamhet och förutsättningar. Företräda medlemmarna i frågor av gemensamt intresse. Bistå medlemmarna med det stöd de efterfrågar. Stimulera för medlemmarna angelägen forskning och utveckling som främjar och stimulerar medlemmarnas kompetens utveckling. Moderföreningen har en anställd och verksamheten består i huvudsak av att administrera den parlamentariska organisationen styrelse och kongress. Huvuddelen av SABOs verksamhet bedrivs i det helägda servicebolaget SABO AB, som vid 2008 års utgång hade 40 anställda. Verksamheten består till stor del av att anordna utbildningar och konferenser. Dessa är vanligtvis även öppna för andra än SABOs medlemmar. Därutöver erbjuds bland annat rådgivning och konsultinsatser till medlemsföretagen. En betydande del av verksamheten utgörs också av intressebevakning, bland annat i egenskap av remissinstans. SABO AB äger i sin tur samtliga aktier i SABO Förlags AB, som hade fem anställda vid årets utgång, och vars huvudsakliga verksamhet består i att ge ut branschtidningen Bofast. Kongress SABOs högsta beslutande organ är kongressen. I kongressen ingår 75 av medlemsföretagen kretsvis valda ledamöter och styrelsens ordinarie ledamöter. Kongresser hålls normalt vartannat år och ledamöter utses för fyraåriga mandatperioder vid de kongresser som infaller närmast efter riksdagsval. Mandatfördelningen mellan de politiska partierna efter 2007 års kongress är följande: M 19, C 8, Fp 8, Kd 2, Mp 1, S 32, V 4 samt opolitiska 1. För fyraårsperioden fram till 2011 har kongressen utsett följande styrelse och revisorer: Styrelse ordinarie ledamöter Leif Jakobsson (S), ordförande, Malmö Lars Birve (M), 1:e vice ordförande, Malmö Endrick Schubert (S), 2:e vice ordförande, Göteborg Bernt Andersson (S) Umeå Sonja Pagrotsky (S) Örebro Anders Johansson (S) Sigtuna Susanna Haby (M) Göteborg Peter Kockum (M) Sigtuna Bo Brännström (Fp) Avesta Hans Klintbom (C) Visby Styrelse suppleanter Peter Persson (S) Jönköping Bengt Bergqvist (S) Strömsund Rose-Marie Holmqvist (S) Växjö Carin Ramneskär (M) Uddevalla Bo Bergsten (Kd) Götene Nina Lundström (Fp) Sundbyberg Rigmor Stenmark (C) Uppsala Revisorer ordinarie Erland Nilsson (S) Osby Lars Luttropp (M) Västerås Bo Ribers, auktoriserad revisor, Stockholm Revisorer suppleanter Lilian Persson (S) Nyköping Cecilia Forss (M) Uppsala Gunilla Wernelind, auktoriserad revisor, Stockholm 22 f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e

23 Ekonomiskt resultat Koncernens omsättning uppgick till 90,6 (90,6) mkr, resultat efter finansnetto till 2,0 (-15,5) mkr och resultat efter skatt till 0,7 (-11,3) mkr. Moderföreningens omsättning uppgick till 5,2 (4,7) mkr, resultat efter finansnetto 0,5 (0,3) mkr och resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 0,6 (0,5) mkr. Jämfört med 2007 minskade koncernens avgiftsintäkter med 3,1 mkr beroende på att sex medlemsföretag i stockholmsregionen utträdde ur SABO. Någon avgiftshöjning med anledning av inflationen genomfördes inte. Ökande intäkter från kurser, konferenser samt konsultuppdrag medförde dock att de samlade intäkterna ändå uppgår till samma nivå som Den anpassning av organisationen som genomfördes 2007 har resulterat i sänkta rörelsekostnader, främst personalkostnader. Finansiella intäkter har ökat med 1,7 mkr till 2,9 mkr beroende på gynnsam placering av koncernens överlikviditet. Utsikter för höjs service- och medlemsavgifterna med 2 procent, vilket motsvarar hälften av den höjning på grund av inflation som moderföreningens stadgar medger. Detta innebär ökade avgiftsintäkter med 1,1 mkr. Den försvagade konjunkturen väntas medföra en viss minskning av intäkter från kurser, konferenser och konsultuppdrag. Förslag till vinstdisposition Till kongressens förfogande står följande vinstmedel: Balanserad vinst Årets vinst Summa kr kr kr Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs kronor. Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till tkr. Inga avsättningar till bundna reserver har föreslagits. Beträffande föreningens och koncernens redovisade resultat för räkenskapsåret och ställningen , hänvisas till resultat och balansräkningar samt till dessa hörande noter. 23 f ö rva lt n i n g s b e r ä t t e l s e

24 24

25 Koncernresultaträkning tkr Rörelsens intäkter Nettoomsättning Not Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Not Personalkostnader Not Avskrivning inventarier Not Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och utdelning fonder Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Not Skatt på årets resultat Not ÅRETS RESULTAT k o n c e r n r e s u ltat r ä k n i n g

26 Koncernbalansräkning TILLGÅNGAR tkr Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Not Andelar i fonder Not Uppskjuten skattefordran Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Varulager Fordringar Kundfordringar Skattefordran Övriga fordringar Not Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR k o n c e r n b a l a n s r ä k n i n g

27 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER tkr Eget kapital Not 15 Bundet eget kapital Bundna reserver Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Förutbetalda utvecklingsavgifter för vilka beslut ej fattats Pensionsåtaganden Långfristiga skulder Skuld till Stiftelsen PLUS Not Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not Övriga skulder Summa kortfristiga skulder Summa avsättningar och skulder SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Garantiförbindelse k o n c e r n b a l a n s r ä k n i n g

28 Koncernens kassaflödesanalys tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m m Not a Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändring av varulager och pågående arbeten Förändring av fordringar Förändring av skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förändring av andelar i fonder Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 33 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förändring av finansiella skulder 3 79 Infriande av pensionsåtagande Förvärv av långfristiga värdepapper Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT Not a Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 0 58 Förlust vid utrangering av anläggningstillgångar Förändring av reserv förutbetalda utvecklingsavgifter k o n c e r n e n s ka s s a f l ö d e s a n a ly s

29 Moderföreningens resultaträkning tkr Rörelsens intäkter Nettoomsättning Not Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Not Personalkostnader Not Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och utdelning fonder Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Not Bokslutsdispositoner Återförd periodiseringsfond Skatt på årets resultat Not ÅRETS RESULTAT m o d e r f ö r e n i n g e n s re s u ltat r ä k n i n g

30 Moderföreningens balansräkning TILLGÅNGAR tkr Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Not Andra långfristiga värdepappersinnehav Not Andelar i fonder Not Uppskjuten skattefordran Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Skattefordran Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR moderföreningens balansräkning

31 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER tkr Eget kapital Bundet eget kapital Bundna reserver Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Skuld till koncernföretag Upplupna kostnader/förutbetalade intäkter Not Övriga skulder Summa kortfristiga skulder Summa avsättningar och skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Garantiförbindelse m o d e r f ö r e n i n g e n s ba l a n s r ä k n i n g

32 Moderföreningens kassaflödesanalys tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändring av fordringar 5 4 Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förändring av andelar i fonder Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Lämnat koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT moderföreningens kassaflödesanalys