Det nya. insändare. ÖB på scenen i Sälen: Vi alla tillsammans är verktyg i den nya organisationen! Läs våra. personalsystemet

Transkript

1 Sjövärns nr12011 medlemstidning för sjövärnskårenposten ÖB på scenen i Sälen: Vi alla tillsammans är verktyg i den nya organisationen! Läs våra insändare Det nya personalsystemet

2 Innehåll Notiser Notiser Ledare Tre dagar i Sälen Politikerbloggen Försvaret är mer än Försvarsmakten Vad nytt med det nya? Hemortsutbildning i Stockholm Marinens nya gradbeteckningar NATO förnyar sig Debatt Blåskägg har ordet Kanslinytt & notiser Chefredaktören spekulerar Omslagsbilden Båtlös naturbild. Foto: Mikael Johansson EUROPEISKA FRIVILLIGÅRET 2011 Visste du att EU-kommission utsett 2011 till ett Europeiskt frivilligår? Varje år går under ett specifikt tema inom EU var året för interkulturell dialog, 2009 var året för kreativitet och innovation, och 2010 var europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Mål för Europeiska frivilligåret 2011 Att verka för en miljö som främjar ideellt engagemang Att stärka samordnare av ideellt engagemang för att öka kvaliteten av ideella insatser forts från s 3 har beslutat att den föreslagna modellen ska börja användas från och med den 1 januari Beslutet är positivt för de allra flesta frivilligorganisationerna, så även för SVK. Det vi själva kan påverka för kommande år är antalet medlemmar och de uppdrag vi erhåller framöver eftersom verksamhetsbidragen beräknas enligt den nya modellen. Hur är det då med sommarskolorna och deras fortsatta lokalisering?. Det är tyvärr så att man från FM kommer med beslut styckevis och långsiktigheten finns inte. Det känns inte riktigt bra för att SVK skall kunna ha en stabil och strukturerad inrikting för framtiden och det inkluderar såväl personal som verksamhet. Men vi ger definitivt inte upp om att få beslut mer än ett år i taget. Aktuellt beslutsläge är att sommarskoleverksamhet fortsättningsvis kan bedrivas på Kungsholmen och Känsö (ingen tidsbegränsning), likaså på Lungö men att FM måste tillgodose förtöjningsmöjligheter i Härnösand för SVK fartyg/båtar Att erkänna ideella aktiviteter och de kunskaper som det skapar och bidrar med i vårt samhälle Att öka medvetenheten om värdet och betydelsen av ideellt engagemang för individen och samhället Hur engagerar sig din kår i detta - vårt år? Skicka och berätta till tidningsredaktionen (daisy.balkin@gmail.com) och till förbundsordföranden (john.i.fritsch@gmail.com) efter det att pontonerna under året flyttats till Karlskrona. Avseende Märsgarn är uppsägningsbeslutet från 2009 gällande årsskiftet 2010/11 ännu ej upphävt, vilket formellt måste göras. Av FM verksamhetsuppdrag för 2011 framgår dock att SVK ges möjlighet att fortsatt vara på Märsgarn eller till en fastställd reviderad garnisonsplan kan motivera annan plats. Här saknas stabilitet och långsiktighet men framför allt känns framtiden väldigt osäker för fortsatt verksamhet på Märsgarn, såväl för sommarskolornas bedrivande som för vår egen Kursgård, och det är inte tillfredsställande. Vi har gemensamt mycket att ta tag i för framtiden, väldigt mycket är positivt och det skall vi ta tillvara och utveckla, men vi måste också fortsätta med det som är svårare. Med vilja, envishet, engagemang och kompetens kommer vi tillsammans att klara både och. Claes Grebell Generalsekreterare Ledare Jag hoppas att ni alla haft en skön vinter och att batterierna nu är nyladdade för nya utmaningar för 2011, för det kommer det att finnas. Vi har nu fått uppdragen från Försvarsmakten (FM) och Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) för verksamheten När det gäller uppdragen för FM så har en stor förändring skett. Nämligen att Sjövärnskåren (SVK) fått som uppdrag att genomföra även grundkursen (GK) på sommarskolorna, som tidigare genomfördes av FM. Det innebär att SVK har uppdraget att planera och genomföra samtliga kurser på sommarskolorna, vilket är mycket bra. Det krävs dock att SVK erhåller tillräckligt med stöd från utbildningsgrupperna. Härutöver har SVK erhållit, i likhet med 2010, uppdragsmedel för genomförande av internationell ungdomsverksamhet (ISCE) och rekrytering. Det är uppenbart att dessa områden har hög prioritet för högkvarteret (HKV), och det tycker vi självklart är bra. Dessutom har SVK erhållit medel för kompetenshöjning från M8 till M7, vilket är en nödvändighet för vissa av våra fartyg. Utbildning kommer att genomföras under hösten och tills den är genomförd har vi fått förlängd dispens av SjöI. Sammantaget kan man konstatera att vi blivit väl tillgodosedda efter genomförda dialoger med HKV. Det som återstår är att FM fattar ett formellt beslut om genomförande av sommarskola Märsgarn 3 i likhet med Underhand har vi förstått att man kommer att ge oss uppdraget och att man tycker att det kan bidra till rekrytering i det längre perspektivet. Uppdraget från MSB är helt enligt det vi äskade vid dialogen och det innebär att SVK har fått uppdraget att genomföra motsvarande verksamhet som genomfördes i Härnösand förra året, men som kommer att genomföras i Roslagen i år istället. Dessutom har uppdraget att genomföra SAR-övningar i gotländska farvatten erhållits. Detta är mycket positivt och det visar på att man inom den samhälleliga krisberedskapen har ett stort intresse för SVK och vad SVK kan bidra med avseende marina förstärkningsresurser inom ramen för kommande kompetenspooler. Men det är inte bara givna uppdrag som är väsentligt för SVK. En stor del av vår ekonomi utgörs av det som tidigare kallades organisationsstöd och som huvudsakligen används till administration och löner, genomförande av stämma och andra centrala möten men också till lokalhyror och vår utmärkta tidning. Det har varit en fast summa under några år, men under förra året tillsattes en arbetsgrupp (Ag) med representanter från FM, MSB och ur Frivilligorganisationerna. Uppgiften var att ta fram en ny modell för beräkning av det nya Organisationsbidraget, som det numer heter. Det kommer att bestå av två delar ett fast belopp som är betingat av antalet medlemmar och ett verksamhetsbidrag som bygger på de uppdrag man erhållit under de två föregående åren. Till detta kommer en uppdragsersättning, som utgör grund för beräkning av verksamhetsbidragets overheadkostnader. FM och MSB forts på s 2 Sjövärnsposten Medlemstidning för Sjövärnskåren utgiven av Sjövärnskårernas Riksförbund Ansvarig utgivare John Fritsch Redaktion chefredaktör Daisy Balkin Rung daisy.balkin@gmail.com generalsekreterare Claes Grebell generalsekreterare@sjovarnskaren.se bild & layout Göran Pedersén goran.pedersen@sjovarnskaren.se bild & layout Johan Iacobi iacobi@telia.com kårernas lokalredaktörer Redaktionens adress Sjövärnsposten Box 5435, Stockholm Prenumeration & adressändring Catharina Harling expedition@sjovarnskaren.se Ekonomi PlusGiro: Sjövärnsposten ges ut med fyra nummer per år. Prenumerationspris: 80 kr/år. Endast ledaren ger uttryck för Sjövärnskårens officiella ståndpunkt. För signerade artiklar svarar respektive författare. För ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material så att det ansluter till tidningens stil, innehåll och omfång. Insända bilder återsänds på begäran. Tryckeri VTT grafiska AB, Vimmerby Trycks på 115g Silverblade Art. Manusstopp för nästa nummer av Sjövärnsposten är den 8 maj. 2 Sjövärnsposten 2011 nr 1 Sjövärnsposten 2011 nr 1 3

3 Tre dagar i Sälen Det var ett dimmigt Sälen som mötte oss detta år. Bussarna som tog oss från Mora flygplats till Högfjällshotellet kröp fram på Vasaloppsvägen i den svåra halkan. Men fram kom vi och med sedvanlig spelmansmusik välkomnades vi hjärtligt. Text & foto: Daisy Balkin Rung Presskonferens med överbefälhavare Sverker Göranson Årets Folk & Försvarskonferens bjöd både på förevisning om hur ett cyberhot kan vara, ett försvarsministertal som målade upp guld och gröna skogar samt en skildring från Afghanistan ur ett civilt perspektiv. Man kan faktiskt säga att alla var där. Om ni förstår vad jag menar. Åtminstone alla som jobbar med säkerhetspolitik, försvar- och frivilligförsvar eller låt mig säga, nästan alla var där. Det blir väldigt enkelt att sköta sitt arbete. Möten kan bokas i matkön eller vid kafferasten. Sedan avhålls diverse möten av alla de slag från tidiga morgon till sena kvällen. Det är intensivt, men oerhört stimulerande. Att cyberhot är vår tids missiler pratade flera om. Vår representant i EUkommissionen Cecilia Malmström, EUkommissionär för inrikesfrågor anser att detta är en av vår tids stora säkerhetsrisker: - Ett av de tydligaste argumenten för att vi behöver ett bredare angreppssätt till säkerhetsfrågor är faktiskt just Internet, som är en ny arena för såväl brottslingar som terrorister, och som om det används i skadligt syfte också kan leda till stora säkerhetsbrister och humanitära katastrofer. Nyligen presenterade EU-kommissionären en ny inre säkerhetsstrategi för Europa, med 41 konkreta åtgärder för de kommande fyra åren och med tydliga riktlinjer för vem som ska göra vad och när. Åtgärderna har koncentrerats till fem områden där man ett ökat behov av samarbete inom EU: Organiserad brottslighet, terrorism, krishantering, gränssamarbete, cyberbrott och cybersäkerhet - Strategin är den första av sitt slag, eftersom den tar ett helhetsgrepp kring säkerhet och lämnar en traditionellt reaktiv hållning inom EU för en mer proaktiv och strategisk europeisk säkerhetspolitik, säger Cecilia Malmström. - Vi måste både värna om den personliga integriteten och bekämpa brottslighet och bekämpa övergrepp - Detta ställer oerhörda krav på hög säkerhet och samverkan inom EU. Så kom Dagen med STORT D. Försvarsminister Sten Tolgfors skulle hålla sitt tal och jag satt som vanligt på helspänn. Veckan före konferensen hade ett debattinlägg av mig publicerats på politikerbloggen.se (se sid 6) där jag uppmanat försvarsministern och överbefälhavaren att nämna de frivilliga försvarsorganisationerna i sina respektive tal. Och inte för att det är politiskt korrekt, utan för att de menar det och för att dryga medlemmar viger sitt liv åt sina organisationer och för att stå Försvarsmakten bi. Försvarsministern höll ett 35 minuter långt tal. Där allt var guld och gröna skogar. Inga moln på himlen och inga hot någonstans. Men inget om frivilligorganisationernas betydelse, stöd och kunskap, när försvarsministern stod i talarstolen. För alla er som som bryr sig om försvaret säger han vid flera tillfällen. Men låter ändå cirka medlemmar i frivilligorganisationerna stå utanför. Förstår han verkligen vad det skulle betyda för alla dessa organisationer att han nämner dem. Nej jag tror inte han fattar det. Inte ens svaret på frågan från mig om varför han inte nämner de frivilliga försvarsorganisationerna är värd att berätta om. Bättre kan du Sten Tolgfors. Desto trevligare och mer uppmuntrande var det att lyssna på överbefälhavare Sverker Göranson. Hans tal var mer anpassat till vardagen och han, precis som sin personal, står med båda fötterna på jorden. - De frivilliga försvarsorganisationerna betyder oerhört mycket i den nya insatsorganisationen IO14, som stöd i rekryteringsarbetet av nya soldater. Försvarsmakten måste ta tillvara deras engagemang och dess kunskapsbank. Ett utmärkt verktyg för att sprida information om försvaret i hela landet, från Malmö till Kiruna. De frivilliga försvarsorganisationerna är med i IO14. Vi tillsammans är verktyg i den nya organisationen. Nu är det bara att hålla tummarna att ÖB och Försvarsmakten arbetar efter detta och att det inte bara är ett spel för galleriet. Sent på eftermiddagen den sista dagen höll ambassadör Krister Bringéus, som är senior civilian representative i Mazare-Sharif i Afghanistan, ett mycket uppskattat tal om läget därnere. Vi var många som väntat på denna rapport, lite tungt att behöva vänta tre dagar på ett sådant viktigt inslag. Krister Bringéus är vår första civila representant för den militära insatsen. Det är cirka svenskar som arbetar i Mazar och de kommer bland annat från Folke Bernadotte akademien, Rikskriminalen, Sida och MSB (Myndigheten för Säkerhetsskydd och Beredskap). Ambassadör berättade om vad man framförallt arbetar med: 1) att vara en politisk utpost, kontakter med civila samfund 2) av ett stort svenskt bistånd 3) Civil - militär samverkan. Det är stora kulturella skillnader mellan de olika organisationerna som finns Ambassadör Krister Bringéus, senior civilian representative i Mazar- e- Sharif i Afghanistan representerade och det är oerhört viktigt att skapa en gemensam målbild för alla. Det har man börjat göra och även skapa en mall som synkroniserar insatser, civila som militära berättade Krister Bringéus. Ambassadören arbetar för större synlighet och att för att arbetet blir mer projektorienterat. Man har koncentrerat sig på uppbyggnad av brunnar, kliniker, vägar och skolor i de absolut mest utsatta och fattiga provinserna i norra Afghanistan. Han nämnde specifikt en provins där man inte haft elektricitet, inte rent vatten, läsokunnigheten har närmast varit 100 procent bland kvinnor och något lägre hos män. Idag har några delar av provinsen fått rent vatten och el och 30 skolor har startats. För invånarna är detta en otrolig insats. Att Afghanistanproblematiken är komplex är väl ingen nyhet. Och det hördes också på Krister Bringéus. Han är övertygad efter sina sex månaders närvaro och efter de samtal han haft med provinsguvernörer och representanter för många olika organisationer, att drar sig det internationella styrkorna undan så blir det kaos och inbördeskrig och talibanerna kommer tillbaka. Och det man byggt upp sedan 2001 raseras. Men på sikt måste afghanerna själva hantera situationen men det kommer att ta lång tid. Så var tre dagars konfererande till ända. Förhoppningsvis var vi alla lite klokare och nöjdare. Nu med ett stort antal nya visitkort och kontakter med oss hem. Lars Adaktusson, är moderator under Folk & Försvarskonferensen. 4 Sjövärnsposten 2011 nr 1 Sjövärnsposten 2011 nr 1 5

4 Detta debattinlägg publicerades på före Folk & Försvarskonferensen den 13 januari Öppet brev till försvarsminister Tolgfors och överbefälhavare Göranson Det är dags att sluta behandla de frivilliga försvarsorganisationerna styvmoderligt. Ni båda har nu chansen att gå i bräschen och ta upp frivilligorganisationerna och deras stora kunskapsbank och engagemang. Och deras möjligheter att avlasta och hjälpa försvarsmakten och samhället. Gör det nu i era tal på Folk & Försvarskonferensen i Sälen. På söndag ses vi igen i Sälen. På den årliga Folk & Försvarskonferensen. Förra året höll ni båda långa inlägg om Denna debattartikel publicerades på måndagen den 17 januari 2011 Var tog frivilligorganisationerna vägen? Idag höll försvarsminister Sten Tolgfors sitt tal på Folk & Försvarskonferensen i Sälen. Ett 35 minuters tal, där han med emfas hyllade den svenska försvarsmakten. Han poängterade vikten av samverkan och breda uppgörelser i Riksdagen. Flera gånger sa han För alla dom som bryr sig om försvaret och ändå utelämnar han personer som engagerat sig i de frivilliga försvarsorganisationerna. Det övergår mitt förstånd att han försvarsmakten och dess kapacitet. Men ingen av er nämnde de frivilliga försvarsorganisationerna, mer än i någon liten bisats. Då skrev jag en debattartikel på politikerbloggen och undrade varför vår försvarsminister inte nämner våra frivilligorganisationer och dess insatser. Och blev sedan inkallad till en liten pratstund med Sten Tolgfors. Till ÖB ställde jag frågan direkt i auditoriet! NU tänkte jag vara ute i god tid och påminna er båda om att vi i vårt vackra avlånga land har cirka medlemmar engagerade i frivilligorganisationerna. Och jag vill poängtera att det inte enbart finns ett glatt engagemang, utan också en kunskapsbank att hämta hos dessa nästan personer. Kunskap, öppenhet, flexibilitet, frivillighet och engagemang, kombinationer som är som ett Vi ses på Förbundsstämman i Härnösand den 9-10 april smörgåsbord för de intressenter som vill ha hjälp. Och vars tjänster dessutom är kostnadseffektiva. Idag är de frivilliga försvarsorganisationerna anpassade till det nya försvaret och de utvecklas ständigt i takt med omvärlden. De har slimmats och blivit än mer kostnadsmedvetna. Och de förtjänar mer än att bli styvmoderligt behandlade och nämnda i bisatser för att det är politiskt korrekt. Så Sten Tolgfors och Sverker Göransson ta chansen och gå i bräschen. Börja prata om frivilligorganisationerna och behandla dem som de är värda. MED RESPEKT! Tänk på detta när ni står på podiet på Högfjällshotellet i Sälen! Daisy Balkin Rung som svenska regeringens representant för svensk försvarspolitik kan gör detta. Nu undrar jag om Sten Tolgfors förstår vad det skulle betyda för dessa människor som engagerat sig med hull och hår om han nämnde dem i talarstolen i Sälen. Att han framhävde dem och poängterade deras kunskap, engagemang, förmåga och den pluralism som finns. Om försvarsministern nu inte förstår så ska jag förklara. Det skulle innebära att personer kunde känna ännu mer stolthet över att på sin fritid bry sig om försvaret. Att de efter sin arbetstid, på semestrar och helger, ställer sin tid till förfogande för att de tror på det finaste Sverige har - nämligen frihet och demokrati. Om försvarsministern skulle säga att han är stolt över de svenska frivilligorganisationerna och deras insatser, då skulle personer och deras närstående känna sig ännu mer sporrade och taggade! Det skulle också ge kraft och signaler till myndigheter om vikten av att använda sig av de frivilliga försvarsorganisationerna. Jag och många med mig Sten Tolgfors väntar med spänning. Frågan är bara vilket år det blir? Daisy Balkin Rung Chefredaktör Sjövärnsposten, skribent i tidningarna Bilkåristen och FRO-Nytt Försvaret är mer än bara Försvarsmakten Han är tillbaka i hetluften igen, Håkan Juholt. Efter att ha varit ute i periferin i tre år. Han tog revansch med buller och bång, det var han som i höstas gick ut och sade att Socialdemokratin måste rensa ut bland topparna. Och nu är han återigen ordförande i försvarsutskottet. Sjövärnsposten träffade honom en februarieftermiddag i Riksdagshuset. Text & foto: Daisy Balkin Rung Håkan Juholt är inte känd för att vara rädd för att säga vad han tycker och tänker. Inte speciellt politisk korrekt, med andra ord. Det är en dröm för en journalist att intervjua en sådan öppenhjärtig politiker. Hur känns det att vara tillbaka i de gamla korridorerna? - Ärligt talat så är jag faktiskt lite ringrostig. Jag jobbade oerhört intensivt i 13 år och var härifrån i tre år. Och det känns faktiskt. Men det är otroligt stimulerande och roligt att nu sitta med i försvarsutskottet igen. Idag och imorgon? Vi är nyfikna på försvarsutskottets ordförandes syn på de frivilliga försvarsorganisationerna idag och i framtiden. Handen på hjärtat Håkan, säg nu ärligt vad du tycker. - Nu när vi har en försvarsmakt baserad på kontrakterade och heltidsanställda soldater kommer färre människor vara inblandade i försvaret. Medborgarna blir inte involverade som förr. Och det gör oss också mycket mer sårbara. Därför anser jag att försvaret måste rekrytera ur moderna attraktiva frivilligorganisationer som ska ha skarpa uppgifter. Försvarsmakten skall alltså vara beroende av frivilligorganisationerna och Hemvärnet. De ska helt enkelt inte fungera utan dem. Det låter ju helt fantastiskt men nu måste du förklara lite mer! - Det finns de som tycker att frivillorganisationerna är amatörer. Och att man ska överlåta så viktiga ting till försvarsmakten och de professionella, Det gör mig arg, det är som att säga vi inte ska utbilda folk i hjärt- och lungräddning, för det finns sjukhuspersonal, säger Håkan Juholt. - Involveras frivilligorganisationerna så har man automatiskt större numerär att rekrytera ur. Man ökar säkerheten och säkerhetsmedvetandet och man stärker demokratin. Men det måste vara relevanta och moderna organisationer. Medborgarnas vilja och engagemang måste vara landets främsta resurser! Smolk i det hela Mumma för en som jobbar för och med frivilligförsvaret. Men när vi senare kommer in på Sjövärnskåren blir jag minst sagt förvånad över Håkan Juholts bristande kunskap om Sjövärnskåren. Han blandar ihop oss med Sjöräddningssällskapet. Och jag måste snabbt informera om skillnaderna. - Hoppsan, säger Håkan lite generat. Och erkänner sitt misstag. Han tar sig en funderare, rynkar lite på pannan och säger: - Med den kust vi har i Sverige, så har vi ett oändligt behov av Sjövärnskåren och dess lokalkännedom. Marinen minskar, aktiviteterna i Östersjön ökar, miljöproblemen till havs ökar, alltså behövs ideella insatser. Återigen säger jag att man inte kan utesluta medborgarna, deras kunskap och engagemang. Inte folklig förankring Flera gånger under vårt samtal poängterar försvarsutskottsordföranden att han inte längre vill tala om den folkliga förankringen. - Medborgarnas engagemang är starkare och större, säger han. Och det är ett kostnadseffektivt sätt att använda sig av dessa krafter. I organiserad form. Som frivilligförsvaret alltså. Är du en försvarsvän Håkan Juholt? - Ja jag är en stark försvarsvän. Som är övertygad om att försvaret består av mycket mer än Försvarsmakten. 6 Sjövärnsposten 2011 nr 1 Sjövärnsposten 2011 nr 1 7

5 Vad nytt med det nya? Riksdagen antog den 19 maj 2010 en proposition från regeringen som benämns Modern personalförsörjning för ett användbart försvar. Det innebar att den allmänna värnplikten lades vilande i fredstid. På så vis kan sägas att vi har övergått till ett yrkesförsvar. Text: Olle Andersson och sex månaders provanställning. 3) Kontraktering i Hemvärnet. En viktig del av vår vuxenutbildning kommer att vara verksamheten för Hemvärnet med marina uppgifter. Det är viktig och ger många möjligheter till meningsfulla uppgifter till sjöss för våra vuxna medlemmar. Nyligen har nya målsättningar för Hemvärnet tagits fram, vilka ger oss ytterligare karriärmöjligheter. Hemvärnet vill inte ringmärka befattningar, som kan anses avsedda för SVK. De vill ha hjälp att rekrytera till i stort sett alla befattningar. Däremot är det givet att många sjöbefattningar är mer eller mindre skräddarsydda för SVK. Det är främst besättningarna på stridsbåtar och övriga fartyg. Dessutom kommer Hemvärnet med marina uppgifter att ha ett stort behov att låna våra fartyg. Regelverken gör det svårare att i framtiden ianspråkta civila båtar som inte är MFIbesiktigade. Vägen in i Hemvärnet för de som inte gjort värnplikten eller genomfört den tidigare beskrivna gemensamma militära utbildningen, kommer att gå via en annan utbildning. Den kallas grundutbildning för frivilliga (GU-F) och leds av Försvarsutbildarna. GU-F omfattar totalt 135 timmar och tar upp de grundläggande soldatkunskaperna inklusive vapentjänst. Motsvarande utbildning har funnits tidigare. Den har bara anpassats efter en ny verklighet. Som alla förstår, händer det mycket för tillfället i snabb takt. Man hoppas från högre ort att de nya förbanden och den nya organisationen i Försvarsmakten skall vara intagen I likhet med andra stora omvälvningar, kommer det säkerligen att ske smärre rättelser under resans gång. Det är svårt i ett komplext system att hitta helt rätt från början. Av den anledningen måste man vara lite ödmjuk och förstå att alla svar inte finns ännu och att det kan komma förändringar. Det är emellertid viktigt att SVK bidrar med sin kompetens för att stärka Hemvärn med marina uppgifter och därmed även de nationella skyddsstyrkorna. För närvarande arbetar SVK RF för att de, som genomgått ungdomsutbildningen, skall få någon form av försteg till mönstring. Så är det inte ännu men vi hoppas på ett positivt gensvar i den frågan. Diskussioner har redan varit med generaldirektören för den nya Rekryteringsmyndigheten. Oavsett vad man tycker om förändringar, är de inte alltid av ondo. De ruskar om organisationerna och tvingar alla att tänka nytt och sikta mot nya mål. Så är det även nu. I den här förändringen kommer dessutom vår utbildning och våra medlemmar mer i fokus och fler möjligheter till meningsfylld frivilligverksamhet har uppstått. Nu är det upp till oss att hänga med och ta tag i det nya. Gör det! Resultatet kommer att bli ett aktivt Hemvärn med marina uppgifter samt en bra ungdomsutbildning som grund för rekrytering till marina yrken. Tänk på att Försvarsmakten kommer att bli en av de största arbetsgivarna för ungdomar. Anledningarna till förändringarna är många. Den viktigaste sägs vara den försvarspolitiska inriktningen och kravet på operativ förmåga, vilket innebär att alla delar av vårt försvar bör vara tillgängligt för Försvarsmaktens samtliga uppgifter utan beslut om t.ex. mobilisering eller höjd beredskap. Många gör tolkningen att värnplikten försvann mer eller mindre i en bisats. Det var ytterst lite debatt om det. Delvis beror det på att allt färre har gjort värnplikten de sista åren på grund av alla Försvarsmaktens omstruktureringar men också på att beslutet togs ganska fort innan förra årets val. Det finns de som hävdar att man hade behövt minst ett år till för förberedelser innan beslut. Och det finns de som anser att beslutet är helt fel. Det är inte okontroversiellt att lämna värnplikten och övergå till ett yrkesförsvar. Vi lämnar därmed Folkförsvarstanken, d.v.s. att försvaret av Sverige är hela landets angelägenhet. Så är det förvisso fortfarande men ytterst få kommer att få någon kontakt med våra försvarsansträngningar och kunskaperna hos gemene man och kvinna om Försvaret kommer att bli allt sämre. De nya förändringarna kommer självklart att påverka de frivilliga försvarsorganisationerna och därmed även Sjövärnskåren på ett högst påtagligt sätt. Vi känner av det redan nu. Försvarsmakten visar ett större intresse för oss avseende rekrytering till de olika yrkeskategorierna som kommer att finnas och man är intresserad av att vi stödjer dem avseende information och folkförankring. Försvarsmakten kommer i framtiden att ha två huvudsakliga förbandstyper, stående förband och kontraktsförband. Därutöver kommer det att finnas hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Stående förband har en hög tillgänglighet och kan omedelbart sättas in under samtliga konfliktnivåer. Kontraktsförband är fullt användbara och tillgängliga men är inte avsedda att användas på samma omedelbara sätt som de stående förbanden. Det har blivit fler personalkategorier och i framtiden kommer det att se ut som följer. Siffrorna inom parentes är ungefärligt behov: - Officer (3300) - Specialistofficer (5200) - Officer/Specialistofficer i form av reservofficerare (2400) - Anställda gruppbefäl, soldater och sjömän (6400) - Kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän (9200) - Kontrakterade i nationella skyddsstyrkorna (Hv) (22000) - Civila tjänstemän (3400) - Specialister som får en militär grad vid tjänstgöring, t.ex. tolkar m.fl. (1600) De anställda gruppbefälen, soldaterna och sjömännen anställs på en tid av åtta år med möjligheter att förlänga till tolv år. De kontrakterade gruppbefälen, soldaterna och sjömännen får efter utbildningen skriva på ett kontrakt som innebär en viss tjänstgöringsskyldighet och att delta i utlandsmissioner och krigsförbandsövningar. För att söka till Försvarsmakten, måste man gå in på Rekryteringsmyndighetens (f.d. Pliktverket) hemsida och göra en självskattning innan man blir kallad till prövning med läkarundersökning. Efter antagning görs en 12 veckor lång gemensam militär utbildning (GMU). Alla måste göra den förutsatt att man inte tidigare har gjort värnplikten. När GMU genomförts går det att söka tre olika vägar: 1) Kvalificerad militär utbildning som leder till officer (sex terminer) eller specialistofficer (tre terminer). 2) Utbildning till gruppbefäl, soldat eller sjöman som innebär specialutbildning Hemortsutbildning i Stockholm - För att säkerställa att eleverna har kommit dit de borde i navigationskunskaperna så har vi ett repetitionsprov. Det är olika hur mycket ungdomarna har valt att plugga under jullovet, säger Linn Andersson, vuxenansvarig i Sjövärnskåren Stockholm. Det är ungdomar från Sjövärnskåren Stockholm och Södertörns Sjövärnskår som läser på torsdagarna på MHS Karlberg, de kommer framförallt från Märsgarnsskolorna, men också från Lungö, Kungsholmen och Känsö. Det är så mycket annat som ska hinnas med på våren, så då försöker vi underlätta för ungdomarna genom att ha färre lektioner än Tiilama och Tarvainen navigerar flitigt. under höstterminen. Avslutningsceremoni kommer att hållas på MHS Karlberg den 19 maj, då får de som blir godkända vid hemortsutbildningen sina intyg och sin första ratt att bära på sommarskolan, säger Johan Y Stake som är kassör i Sjövärnskåren Stockholm. 8 Sjövärnsposten 2011 nr 1 Sjövärnsposten 2011 nr 1 9

6 Armén Marinens nya gradbeteckningar General Brigadgeneral Flottiljamiral Generallöjtnant Generalmajor Brigadgeneral Försvarsmaktens nya personalförofficerare sörjningssystem har medfört en omfatflottan tande revidering av gradsystemet. Redan 2003 gjordes ett försök till anpassning till NATO, vilket i huvudsak innebar färre galoner för marinens och flygvapnets officerare. Det nya gradsystemet innebär Amiral KonterFlottiljförändringar för kategorierna specialiamiral amiral amiral stofficerare och gruppbefäl, soldater och sjömän. Ambitionen har varit en anpassamfibiekåren ning till internationella förhållanden. I strävan efter möjlighet till internationell jämförelse har samtliga grader getts en sifferkod. För officerare (Officers) OF 1 (fänrik) till OF 9 (amiral/general). För specialistofficerare och gruppbefäl, General GeneralGeneralBrigadlöjtnant major general soldater och sjömän (Other Ranks) OR 1 (menig) till OR 9(flottiljförvaltare/re Regements löjtnant förvaltare sergeant Flygvapnet gementsförvaltare) En del benämningar har hämtats från grader som fanns fram till 1972, medan Specialistofficerare andra är helt nya för flottans vidkommande. En förändring mot tidigare system är General GeneralGeneralBrigadlöjtnant major general att grundförutsättningen för all befordran skall vara attörlogsden enskilde innehar, Kommendör Kommendör Kommendör Flagg Flottilj av kapten kapten styrman/ styrman/ förvaltare eller avses placeras, på en befattning i akflaggkonstapel/ konstapel/ maskininst tuell nivå. flaggmaskinist I flottan bär gruppbefäl och sjömän bussaronguniform och specialistofficerare samt officerare kavajuniform. Not. Kommendör/överste av 1 graden utnämns inte längre. löjtnant sergeant Kommendör av Kommendör Kommendörkapten Örlogskapten Flaggstyrman/ flaggkonstapel/ flaggmaskinist styrman/ konstapel/ maskininst löjtnant löjtnant Brigadgeneral löjtnant sergeant NATO förnyar sig Vid NATO:s toppmöte i Lissabon den november 2010 beslöt medlemsländernas stats- och regeringschefer om nya riktlinjer för alliansens verksamhet och syften. Man antog ett uppdaterat strategiskt koncept istället för det dittills gällande från 50-årsjubileet enades fullföl om Man målsättning för jande av pågående insats i Afghanistan; om planer för att bygga upp ett missilförsvar i Europa; och om ett utvidgat partnerskap och samarbete med Ryssland. NATO, som en gång (1949) skapades som försvar mot ett möjligt angrepp från Warszawa Pakten, har efter Sovjetunionens och det kalla krigets slut upplösning vidgat sina ambitioner både till mer politisk verksamhet och till engagemang utanför medlemsländernas Europa, i princip hela världen. och med en militär organisation med betydande kapacitet och beredskap att sättas in vid behov. Idag ingår över man i militära förband i alliansmedlemmars och partnerskapsländers NATOoperationer. Det gäller främst engagemang i Afghanistan (ISAF) och i Kosovo (KFOR). Men också marina insatser i Medelhavet och piratjakt utanför Afrikas Horn, samt fredsfrämjande militär verksamhet i Somalia och i Irak. Man förutser också aktiva ansträngningar för att motverka spridning av massförstörelsevapen med tillhörande vapenbärare, piratverksamhet, terrorism, och hot i cyberrymden, samt för skydd av kvinnor vid väpnade konflikter. Man inbjuder Ryssland, som inte längre räknas som potentiell fiende, till samarbete i en rad avseenden inom ramen för Gruppbefäl, soldater och sjömän NATO:s generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen. Brigadgeneral löjtnant Örlogskapten Flaggstyrman/ flaggkonstapel/ flaggmaskinist styrman/ konstapel/ maskininst 10 Sjövärnsposten 2011 nr 1 Man förutser sålunda att engagera sig i hantering av kriser i sitt stora geografiska arbetsområde helst innan de utvecklat sig till konflikter. Hit kan man även räkna beredskap att hjälpa till vid katastrofer, naturliga och andra. Man skall öka och fördjupa samarbetet med andra internationella organisationer, bl. a. sin egen krets av stater anslutna till Partnerskap för Fred, till Europeiska Unionen (EU), till Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE), och till Förenta Nationerna (FN). Sverige tillhör alla de fyra nämnda och kan alltså därigenom bli indraget i allt fler samarbeten med NATO. Samtidigt är NATO en säkerhetspolitiskt arbetande allians med global utblick ett strategiskt partnerskap. NATO har redan fått möjlighet att försörja förband i Afghanistan via ryskt luftrum. På dagordningen står vidare, förutom en kontinuerlig dialog, samverkan mot narkotikaexport från Afghanistan, mot spridning av massförstörelsevapen, mot pirater och terrorister och vid olika slags katastrofer. Vidare samverkan för missilförsvar och vid militära övningar i allmänhet. NATO öppnar sig också för anslutning av nya demokratiska medlemsländer i Europa, som är villiga och har förmåga att ta på sig det ansvar och de skyldigheter, som ett medlemskap kräver. Man nämner explicit Georgien, Ukraina, Makedonien, Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro som tänkbara nya medlemmar på sikt. Beträffande kärnvapen går utvecklingen långsammare. Flera stater i Europa, bl. a. Tyskland, har krävt att taktiska kärnvapen skall tas bort från Europa, men man beslöt bl. a. efter franskt motstånd, att så länge det finns kärnvapen i världen skall NATO fortsätta att vara en kärnvapenallians. Men man slår fast, att de omständigheter vid vilka insats av kärnvapen kan komma att övervägas, ter sig extremt avlägsna. Men samtidigt skall man säkerställa att så många medlemsstater som möjligt deltar i planering och ledning av en eventuello kärnvapenanvändning och i dessa vapens basering i fredstid. Dock avser man att ta upp en förhandling med Ryssland om minskning av antalet taktiska kärnvapen samt att allmänt främja nedrustning av av kärnvapen. Mot bakgrund av den pågående förnyelsen av NATO frågar man sig, om det nu skulle vara aktuellt för Sverige att söka formellt medlemskap i alliansen. Nej, sa utrikesminister Carl Bildt i ett anförande inför Utrikespolitiska Institutet den 23 november 2010, ett par dagar efter att det nya strategiska konceptet antagits. Vi ser inte nu något behov av att aktualisera en fråga om svenskt medlemskap i NATO. Vårt samarbete [med NATO] fungerar i allt väsentligt väl och möjligheter att bygga ut det finns dessutom. Det främsta hindret för ett svenskt medlemskap har hittills varit alliansavtalets Artikel 5 om kollektivt försvarsansvar (en för alla och alla för en principen). Artikel 5 gäller dock bara väpnat försvar mot väpnat angrepp. Men eftersom NATO:s verksamhet idag knappast avser väpnat försvar och sedan Sverige förklarat sig försvarspolitiskt solidariskt med länder i Norden och inom EU, d v s de flesta NATO medlemmar, så har det argumentet försvagats. Däremot skulle kärnvapenfrågorna kunna krångla till en svensk medlemsansökan. JAN PRAWITZ Lästips: Lisbon Summit Declaration och Strategic Concept kan laddas ner från internetadressen Utrikesministerns anförande 23/ kan laddas ned från Sjövärnsposten 2011 nr 1 11

7 Debatt Vem är det som styr Sjövärnskåren? Ja det är en fråga som jag under mina dryga 10 år som styrelseaktiv inom en lokal kår visste svaret på, det är ju kårerna som genom förbundsstämman är det högsta beslutande organet. En gång varje år samlas dessutom alla landets kårer för ordförande- och ungdomsledarkonferens. Sjövärnskåren är ju en demokratisk organisation. Nu är jag dock lite mer tveksam. Jag fick nämligen en morgon i höstas frågan om jag var intresserad av att vara nationell samordnare för en nationell antagningsdag, frågan ställdes direkt till mig under ungdomsledarkonferensen. Jag blev hedrad av att fortfarande vara ihågkommen och tackade såklart ja. Beslutet på ordförande- och ungdomsledarkonferensen innebar att antagningen skulle genomföras I princip direkt kom påtryckningar från förbundsstyrelsen och kansliet om att flytta hela arrangemanget som beslutats på konferensen till en annan dag eftersom den på konferensen valda dagen tydligen krockade med förbundsstämman! En flytt var för mig inte aktuell då en bra antagningsprocess inte går att genomföra till ett tidigare datum utan att tidigare lägga sista ansökningsdag vilket inneburit att det inte varit möjligt att rekrytera under vårens båtmässor, en senareläggning var inte heller aktuell då den i så fall tidigast skulle kunna genomföras under maj månad med tanke på hur skolorna har påsklov nu under våren. Frågan om det är vår verksamhet eller vår interna administration som ska vara styrande, verkar angelägen att avgöra då jag anser att det är totalt fel att som SVK RF anse att våra interna aktiviteter är styrande. Arbetet påbörjades genom tidsplanering och planering av vad som behöver göras inför en antagning, allt detta i god kontakt med ungdomsansvarig i förbundsstyrelsen. När avstämning av tidplanen jag upprättat skulle göras fick jag veta att det inte alls var säkert att det skulle bli någon nationell antagningsdag. De skolchefer som jobbat under sommaren 2010 hade nämligen på sin konferens (vilken var senare än ordförande- och ungdomsledarkonferensen) beslutat att de blivande skolcheferna för 2011 skulle vara ansvariga för antagandet av elever. Detta är visserligen helt i linje med gällande UBSU dock så var det så även vid tidpunkten för ordförande- och ungdomsledarkonferensen. Nu har beslutet att det är skolcheferna som ska vara ansvariga för antagningarna fattats. Jag hoppas att detta förfaringssätt går bra och att processen blir lika över hela landet då detta gynnar oss som organisation och att det ger ett bra intryck av Sjövärnskåren och Marinen till våra sökande och deras anhöriga. Jag kan inte annat än dra slutsatsen att kårernas makt i sjövärnskåren har minskats och att det numera är tidigare anställd personal ihop med förbundsstyrelsen som fattar besluten. Förbundsstyrelsen val att följa UBSU kunde de meddelat redan i samband med ordförande- och ungdomsledarkonferensen. För egen del innebär detta ett antal arbetstimmar till spillo vilket jag tycker är väldigt onödigt och jag kommer verkligen att ta mig en funderare nästa gång jag får frågan om att vara delaktig i något roligt, spännande och betydelsefullt. Per Nordlund Rop på hjälp Jag noterar i Sjövärnsposten nr att förbundsstyrelseordförande Peter Fjellvind och Chefredaktören för Sjövärnsposten Daisy Balkin Rung, var för sig, ropar på hjälp. Peter skriver: Vilka hindrar oss att sätta igång? Daisy: Men vad som är förvånansvärt är att när försvaret diskuteras så nämns knappast frivilligförsvaret. Redan när jag var som mest aktiv inom Sjövärnskåren tal, var det svårt att aktivera medlemmarna. När jag som myndighetens representant ställde frågan: Varför har Ni ingen kårafton? blev svaret: Det kommer ändå ingen. Detta är fel. Det kom tre personer. Men om det fanns 25 frivilligorganisationer på orten, med andra ord, hade alla organisationer kallat till gemensam träff, hade det kommit 75 personer. Samverka! sade jag. Sköt Ni Ert så sköter Vi Vårt, blev svaret. Den person som sade detta till mig i Lund, för mer än 20 år sedan, på ett FOS-möte (Frivilligorganisationernas samarbetskommitté), kan idag se att personen i frågas organisation, näst intill är utraderad. Den 25 januari 2005 fanns en artikel i Sydsvenskan, det stora bladet i Skåne, med Malmö som huvudort. Det ser mörkt ut för många frivilliga försvarsorganisationer stod det att läsa. Försvarsminister Leni Björklund (s) undersöker nu möjligheter att satsa på vad hon kallar vardagsnära krisberedskap. Det höjs röster att försvaret ska användas för stöd till samhället. Vän av ordning kunde ju tänka sig att ett antal personer skulle reagerat, gått i svaromål, debatterat. Men icke, 0 (noll) person reagerade. Skriv och berätta om Sjövärnskåren och vad Du och Din kår gör skriver Daisy i sin artikel i Sjövärnsposten.. Jag, Sixten Svensson har länge velat ha reda på vad kårerna gör. Peters rop på hjälp är snarast ett tecken på att det inte händer något. Eller åtminstone inte tillräckligt. Är jag då en del av problemet eller är jag lösningen på spåret? Jag sade det redan för år sedan: Samverka med andra organisationer. Ställ upp så mycket Ni kan i samverkan vad avser stöd till samhället. Det kommer aldrig att bli ett tredje världskrig. Det gäller numera för alla organisationer att se om sitt hus. Jag hittade på webben en skrift (med dödsynden odaterad, men troligen från 2008) utgiven av Försvarsutbildarna. Den 24-sidiga skriften hade rubriken Framtida frivilligförsvar en skiss. Nyckelord: En enda frivilligorganisation, konsekvens, avgränsning, grundvärden, behov, åldersfördelning, framtida krav, samordningsalternativet, mål för försvarsutbildarna etc. Sjövärnare: Lyssna på Daisy Balkin Rung. Debattera om inte enbart Sjövärnskårens framtid, utan hela frivilligförsvarets framtid!! Sjövärnare: Lyssna på Peter Fjellvind Vilka hindrar oss. Men Vi behöver INTE stå där ensamma. Vi kan slå oss samman med det övriga frivilligförsvaret. Målet: 2011 dra upp alla riktlinjer sammanslagning till en enda frivilligorganisation. Enade vi stå, men söndrade vi falla. Jag ingår gärna i en samarbetskommitté. Sixten Svensson Hedersmedlem NV Skånes Sjövärnskår Per, ja vem är det som styr? Eller som frågan kanske skall ställas när man läser ditt inlägg; Hur styr vi? Jag tror att jag istället utgår från frågeställningen; Vem har ansvaret? För att kunna utöva ansvar och fatta beslut enligt våra uppdrag och instruktioner så har Förbundsstyrelsen, FS, ett antal styrelsemöten men också ett obligatoriskt deltagande i två stycken konferenser, ordförande- och ungdomsledar-. Dessa konferenser är förbundsordförandens ansvar och för oss i styrelsen blir de råd och överenskommelser som träffas där rådgivande, och skall senare märkas i de beslut som FS fattar. Utöver detta så leder och deltar FS ledamöter i ett antal angelägna projekt och arbetsgrupper initierade av oss själva. Jag har under min långa tid i styrelsen försökt klargöra ansvarsfrågorna och har också medverkat till att vi har haft framgångar i detta ärende. Ett sådant är ungdomsutbildningen, där vi efter Försvarsmaktens medgivande fick utfärda föreskrifter, UBSU, vilka nu har varit gällande i ca 10 år. I detta utbildningsreglemente framgår det, som du själv påpekar, att det är skolchefens ansvar att anta elever och instruktörer till sommarskolorna, och styrelsen måste ju förstås medverka till våra egna bestämmelser efterföljs även om det inte gjorts på ett tydligt sätt tidigare. Att vi varit otydliga har inneburit att vi låtit andra ta på sig vårt, FS, ansvar. Du är en av dessa, och du och många andra har lagt ner ett fantastisk stort arbete på att få vår ungdomsverksamhet att över huvudtaget fungera. Detta gäller inte bara hemortsutbildningen där kårerna har ett uppdrag från FS, utan även sommarskolorna som är vårt ansvar. Du får nu inte uppfatta oss som otacksamma men nu måste ansvaret tas av de som är satta till det men jag är också övertygad om att dina frivilliginsatser kommer att vara lika efterfrågade som tidigare på det område du beskriver för att det även fortsättningsvis skall fungera fullt ut. Förbundsstyrelsen har f.n. tre stycken anställda på vårt kansli i Stockholm och en kursgårdsföreståndare på Märsgarn och deras uppgifter är att under generalsekreteraren verkställa styrelsens beslut samt att få all övrig daglig verksamhet att fungera. Kårernas makt är oförminskad men den utövas bäst genom att inrikta förbundsstyrelsens arbete vid våra Förbundsstämmor. Peter Fjellvind Blåskägg har ordet! Internet är en fluga! Med tanke på att flugan som djur kommer att bestå lika länge, kanske längre, än mänskligheten består, så är rubriken sann. Gör man en annan tolkning så tryter nog argumenten ganska snabbt! Hur internetmogna är vi och har det någon påverkan på oss och samhället? Vi kan idag nå fram med ett budskap till grannen lika lätt som till den som bor på andra sidan jordklotet genom en knapptryckning. Vi kan använda de sociala medierna så att alla som vill kan läsa och se allt det som jag vill att andra ska läsa eller se. Skriver jag att Kalle är dum på Facebook så kan ett par hundra miljoner människor läsa det och det ligger kvar ett bra tag så att det även kan läsas i framtiden. Se vad som hände i Egypten. Ett inlägg på Facebook och folket reste sig och Tharir-torget fylldes med människor, kanske det leder till demokrati. Tyvärr skördas det offer i detta engagemang och mer lär det bli! Om man bortser från offren, (hur man nu kan göra det?) så har alltså internet kanske blivit ett verktyg i demokratisträvan. Regimen i Egypten stängde av internet till ingen nytta kanske tvärtom. Även det visar vilken kraft det finns i att använda internet. Risken eller glädjen finns att demokratin kanske kommer att spridas mycket fortare över jordklotet än vad man trott för några år sedan. Förvisso ska man inte vara blåögd även om man är blåskägg! Visst kan det spridas mycket destruktivt över internet men det är just det vi måste lära oss att handskas med det är inte enbart ungdomarnas arena, det är allas! Det kanske ska införas ett ämne i skolan som heter internetkunskap och som är lika viktigt som annan kunskap. Hur ska vi då tänka inom sjövärnskåren? Inför sommarens utbildningar togs det fram ett dokument som anvisade hur vi ska förhålla till internet på våra sommarskolor, mycket bra! En fråga finns dock, hur når vi mognad i organisationen för att möta det som vi bör vara beredda på. Vilken bevakning har vi på de sociala medierna året runt, för att finnas på arenan där eventuellt sjövärnskåren kommer upp som ämne? Det gäller för kårerna, våra kurschefer och för förbundet med flera att tänka till och vara beredda på vad som kan hända, än om vi inte ska dra för stora växlar på det som hänt i Tunisien och Egypten. En tydlig strategi som gör att vi inte blir överraskade är enda möjliga vägen. Och du som tänker kan vi inte förbjuda Internet, Facebook, Twitter, med flera, på skolan eller på arbetet - glöm det. Vi kan väl i så fall börja med att förbjuda alla bilar, eftersom de dödar och skadar många människor. Därefter kan vi ta itu med internet! Internet är absolut ingen fluga, utan ett sätt att vara. Blåskägg 12 Sjövärnsposten 2011 nr 1 Sjövärnsposten 2011 nr 1 13

8 Kanslinytt & notiser Nytt år och nya utbildningar i kårerna! Vi ser fram emot ett bra utbildningsår med med många flitiga Sjövärnare som elever och instruktörer. Det skulle underlätta vårt jobb om ni kan skicka oss en tidsplan över era planerade utbildningar under första halvåret. Då kan vi göra registreringen i utbildningsregistret i förväg i stället för i efterskott nästa år! Dessutom vill vi påminna om att ni skall skicka i en anmälan för att få ett kursnummer när ni skall genomföra en kurs. Den skall innehålla elevlista, tid och plats och vem/vilka som skall vara instruktör/-er. Den 15/3 går anmälningstiden ut till sommarskolorna och det har inte kommit så många anmälningar som vi hoppats. Gör vad ni kan för att REKRY- TERA mer. Hör av er till kansliet om ni har några ideer och kanske behöver lite ekonomiskt stöd. Instruktörsutbildning I och med de stora förändringarna i Försvarsmakten måste frivilligorganisationerna se över sin instruktörsutbildning i framtiden. Sjövärnskåren har haft stor glädje av alla duktiga ungdomar som genomfört alla åren på sommarskolorna och sedan ryckt in och gjort värnplikten. Nu när värnplikten upphört, måste vi se till att få igång instruktörsutbildningen efter sommarskolorna och verkligen ta vara på entusiasmen som finns hos eleverna efter Ledarskapskursen. Klart är att alla som vill fortsätta och utbilda sig till instruktör skall börja med att gå grundläggande soldatutbildning för frivilliga, GU-F, i två veckor. Sedan fortsätter man med Instruktörskurs 1-2, IK 1-2, i ytterligare två veckor. Som det ser ut för närvarande, krävs det därefter fackutbildning,som till exempel fartygsbefäl klass VIII eller maskinbefäl klass VIII samt UGL och Instruktörskurs 3, IK 3, som vardera tar en vecka. När allt detta är genomfört med godkänt resultat får man sitt instruktörsbevis. Dessutom finnns en IK 4 med det senaste inom pedagogiken. Detta är en komplettering för instruktörer som inte tjänstgjort på länge, kommer direkt från lumpen eller känner sig lite ringrostiga. Flygvapenfrivilliga huvudman för instruktörsutbildning Arbetet pågår för fullt med att utveckla huvudmannaskapsuppgiften för Flygvapenfrivilliga (FVRF) beträffade ansvaret för instruktörsutbildning. Samtliga frivilligorganisatoner har blivit tillfrågade om de vill vara med i arbetet med att grundutbilda instruktörer. DU som sjövärnare är alltså välkommen med din intresseanmälan till FVRF om du är intresserad av att arbeta med instruktörsutbilning. För de som är intresserade kommer en tredagars handledarkurs att arrangeras under Skriv till: info@fvrf.se eller ring utbildningschefen hos FVRF Jan Cedergren, tel: Allt för sjön Sjövärskåren kommer i år att ställa ut på mässan tillsammans med Marinen. Den 5-13 mars finns vi på plats på Älvsjömässan. Kom förbi! Sjövärnskåren nu över 4000 medlemmar! Allt fler väljer att ansluta sig till gemenskapen i Sjövärnskåren så även Henrik Wiklund ifrån Härnösand. I och med hans inträde i Sjövärnskåren nyligen så passerades ytterligare en milstolpe då medlemsantalet gick över 4000 medlemmar. Henrik Wiklund är inte bara medlem i Sjövärnskåren utan också en aktiv medlem i Sjöräddningssällskapet. Sjövärnskåren som framför allt är en utbildande organisation har mycket att erbjuda den livräddande organisationen och vice versa. Bland de mer attraktiva fördelarna med att vara Sjövärnskårist är det stora antalet kurser som erbjuds och möjligheterna att praktiskt få omsätta teorikunskaperna ombord på Sjövärnsfartygen. Nu siktar Sjövärnskåren mot nya medlemsnivåer! Tveka inte att gå med i gemenskapen du också! Medlem blir du genom att gå in på och fylla i formuläret för medlemskap. Mikael Johansson Det här är Henrik Wiklund, Sjövärnskårens 4000:e medlem. Sjösjuka på doktorsnivå Att sjösjuka är något som kan drabba oss alla, vet vi. Men det finns en del människor som är känsligare än andra. I Officerstidningen nr 1/2011 läser vi att Joakim Dahlman doktorerar i sjösjuka vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Vältränade, äldre och kvinnor drabbas mer av sjösjuka än andra. Det går också att läsa att även psykologiska faktorer spelar roll. Tidigare erfarenheter och förväntningar kan också öka risken för att bli sjösjuk. Det finns personer som blir illamående redan innan experimentet satt igång, därför att de tror att de kommer att må dåligt. Bengt Lundvall död Amiral Bengt Lundvall, chef för marinen (CM) , avled den 30 oktober 2010 i en ålder av 95 år. Han föddes i Töreboda i Västergötland 1915 och blev sjöofficer 1938 före andra världskrigets utbrott. En framgångsrik officerskarriär ledde 1970 till befordran till viceamiral och befattningen som chef för marinen. Vid sin pensionering 1978 utnämndes han till amiral i reserven och återvände till Västergötland. CM Bengt Lundvall kom att spela en viktig roll för SVK RF:s bildande. Utredningen VK 66 hade föreslagit att dåvarande myndigheten Sjövärnskåren skulle ombildas till en frivillig försvarsorganisation med medlemsstyre liknande vad som fanns inom armén och flygvapnet. Några kamrater vid dåvarande Stockholms och Södertörns sjövärnsflottiljer diskuterade om, hur och på vad sätt förslaget eventuellt skulle realiseras. Ett PM i saken skrevs hemma vid Södertörnaren Sven Ekensteins köksbord i Huddinge. Men man hade inte resurser att samla Sveriges alla sjövärnare till en diskussion. Med SVK:s dåvarande grand old man, Magnus Myrström, i spetsen uppvaktade man CM med en begäran att han skulle kalla alla flottiljchefer och representanter för tillhörande kamratföreningar till ett stormöte. Alla flottiljer utom Gotland hade kamratförening. Mötet under CM:s ledning blev av den 12 maj Där beslöts att en arbets- grupp med Sven Ekenstein som ordförande skulle gå vidare med frågan. CM beordrade örlogskapten Eskil Börjeson att vara gruppens sekreterare. Gruppen rekommenderade att ett riksförbund för sjövärnet skulle bildas, varefter CM kallade till ett konstituerande möte den 23 mars 1974 i Gamla Sjökrigsskolans ordersal på Skeppsholmen i Stockholm, där en interimsstyrelse valdes. Södertörnaren Jan Prawitz valdes till ordförande. CM ställde Eskil Börjeson till förfogande som förbundssekreterare. CM medverkade därefter i flera följande förbundsstämmor. Han berättade att han vid ett flottbesök med långresefartyget i Venezuela hade fått lära sig att administrativa framgångar krävde, att man hade ett antal amigos inom sitt lands byråkrati. Underförstått kunde sjövärnet räkna med honom som en amigo. Bengt Lundvall blev den förste, som utsågs till den nya frivilligorganisationens hedersledamot, vilket skedde John Fritsch förbundsordförande Claes Grebell generalsekreterare Huvudmannaskap Våren 2007 beslutade Försvarsmakten om huvudmannaskap för de frivilliga försvarsorganisationerna. Då återstod sakområden där det fanns behov av huvudmannaskap och som av olika skäl inte var beslutade. Arbetet återupptogs 2009 och arbetsgruppen Huvudmannaskap som arbetade med dessa frågor skulle komma med resultat som skulle kunna fastställas att gälla fr.o.m Syftet var att förbättra samordning och effektivitet i samband med de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhetsuppdrag. Detta för att ge högre kvalitet i utbildningen, tydliggöra kraven som FM ställer på sakområdet, säkerställa och effektivisera verksamheten samt åstadkomma flexibilitet inför utveckling av kompetenser och förmågor! Grundprincipen är att varje organisation skall ta ett helhetsansvar för en viss utbildning/sakområde. Huvudmannen har alla utbildningmedel för ställt utbildningsuppdrag. Ingen fakturering skall ske mellan organisationerna. Det är möjligt att, inom ramen för sitt huvudmannaskap, låta annan organisation genomföra utbildningen. Om uppdragsställd utbildning inte kan genomföras av ansvarig organisation skall andra organisationer tillfrågas. Vissa kopplingar är ganska självklara - Sjövärnskåren har huvudansvaret för marin/maritim utbildning Sjöstrid, Flygvapenfrivilliga (FVRF) och Frivilliga Flygkåren (FFK) Luftstrid. Bilkåren är huvudman för motortjänst/fordonsutbildning på fyra hjul och band samt FMCK för trafik- och ordonanstjänst på två hjul. Försvarsutbildarna har många olika ansvarsområden, bl.a. har de nyligen fått ansvaret för GU-F (grundläggande soldatutbildning för frivilliga) som ersätter TFU. iteten av utbildning som genomförs av frivilligorganisationerna är dock svårare att härleda. Alla org har t.ex. haft sin egen utbildning för sina instruktörer, i ledarskap och t.ex. samband. Under 2010 har FM förutom GU-F, fördelat Ledarskapsutbildningen till Lottorna (SLK) och Instruktörsutbildning till FVRF. Ungdomsutbildningen har utretts av en Ag Försvarsungdom som har redovisat sin slutrapport. För ungdomsutbildning finns inget huvudmannaskap ännu. Om Du är intresserad av att läsa mera ingående om Huvudmannaskap finns de skrivelser som HKV skickat ut, att rekvirera från kansliet. Catharina Harling 14 Sjövärnsposten 2011 nr 1 Sjövärnsposten 2011 nr 1 15

9 Posttidning B Sjövärnsposten Sjövärnskårernas Riksförbund Box 5435, STOCKHOLM Chefredaktören spekulerar En diktatur bygger inga broar Jag befinner mig i Köpenhamn, Dronningens By! Det är regnigt, visserligen plusgrader men dock en aning rått. Men ändå promenerar jag utmed kajen i motvind. Som vanligt byggs det mycket i denna stad. Infrastrukturen fylls på och staden växer. Nu byggs två broar mitt i city, varav en mellan Nyhavn och Christianhavn! För att nya broar binder ihop staden, som jag läser på en reklamplats. Och det får mig att tänka på vad broar innebär. Jag har alltid älskat broar. Det är något speciellt med dem. Inte enbart deras konstruktion, utan dess innebörd. Att binda ihop människor. Att förbinda stadsdelar och fastland med öar. Eller ett land med ett annat. En bro är som en utsträckt hand. Det är det som är fascinationen. Och som gett upphov till min förälskelse. En diktatur som vill förbli diktatur bygger därför inga broar. Och en diktator som vill sitta kvar i all oändlighet låter ej heller konstruera broar. Inte ens mellan folket. Trots detta så byggs det ständigt länkar och relationer mellan människor. Och människor gör uppror. Folket segrar, broar behövs. Om vi för några minuter lämnar den stora världen utanför Sveriges gränser, så är relationsbyggandet på god väg härhemma. Brobyggande är ju också ett kontaktskapande mellan individer. Det vet jag och många med mig hur viktigt det är med kontakter. Inte bara för att det ska så vara och för att nätverk har blivit något som är tidens melodi och trendigt. Utan helt enkelt för att livet blir så mycket enklare och trevligare med bra relationer. En som inte riktigt verkar förstå det är vår försvarsminister. Han verkar inte bry sig så mycket om att ha goda kontakter med våra frivilliga försvarsorganisationer. Kanske har han bra kontakter med övriga Sverige inte vet jag. En sak vet jag dock att han inte anstränger sig nämnvärt vad gäller de personer som engagerat sig i frivilligrörelsen. Han verkar inte ens försöka bygga några broar. Inte ens någon pytteliten övergång? Broar länkar samman, förbinder och ger förhoppningar. Mellan länder, städer, stadsdelar och människor. Så är det! Och kommer alltid att vara. Nu idag, imorgon och i framtiden.