IKEU - Specialprojekt S9. Episoder i vattendrag

Transkript

1 - Specialprojekt S9 Episoder i vattendrag 2006 Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms Universitet 1(13)

2 Syfte Syftet med denna utvärdering är att ge en översiktlig sammanställning av surstötar i vattendragen och deras effekter för innevarande år och om möjligt även att jämföra med äldre data. Både vattenkemi, vattenföring och biologi inkluderas i den mån värden finns tillgängliga. De sura episoderna och deras biologiska effekter skall identifieras både i kalkade vattendrag och referensvattendrag och behovet av extra provtagning skall ses över. År 2006 genomfördes en intensifierad provtagning i 19 vattendrag om möjligt skall nu antalet objekt reduceras inför programmet 2007 och även frekvens och provtagningstidpunkt ses över. Underlag Som underlag för utvärderingen användes vattenkemi från åren , dvs den tid vi har provtagning i de 37 vattendrag som sedan 2005 ingår i s vattendragsprogram. Under 2006 har tre lokaler tillkommit i kalkavslutningsprogrammet, för dessa finns alltså endast kemi för 2006 dock med förtätad provtagning. Detta ger sammanlagt 22 lokaler med förtätad provtagning. Resultat från höstens biologiska provtagningar av bottenfauna och bentiska kiselalger är inte analyserade förrän 2007 och därför utgörs underlaget av data från 2004 (23 lokaler, höst) och 2005 (37 lokaler, vår och höst) samt för de tre nytillkomna lokalerna 2006 (expressanalys på min begäran). Elfiskeresultaten bedöms ej kunna bidraga till bedömningen av episoder för ett enskilt år och inkluderas ej i denna utvärdering, de finns dessutom ännu ej datalagda för De kommer bättre till sin rätt i bearbetningen av större material med flera års data, vilket planeras i projektet Vattenföringsdata finns ännu ej tillgängliga för 2006 och tidigare erfarenheter av bearbetningen av dessa data gör att de ej ingår i denna översiktliga utvärdering (datan är modellerad och inte helt verklighetsförankrad, dessutom ligger de i ett hopplöst filformat för en smidig hantering tillsammans med andra datakällor). Resultat Vattenkemi I bilagan sidorna 9-11 redovisas de vattenkemiska resultaten som boxplottar för ph och ALI med en sida per vattendragstyp: 18 st kalkade vattendrag (s9), 17 st neutrala referensvattendrag (s10) och slutligen 5 st sura vattendrag (s 11, medel ph < 5.5 och minimum ph <5). I figur 1 markeras även ph under 5.5 (blå-streckad) och ALI >50 ug/l (rosa-streckad). En stapel sticker markant ut, Lillån(Gnyltån) med ALI 190 ug/l 2006, resultatet har dubbelkollats och det verkar stämma då motsvarande topp noteras i samtliga aluminiumanalyser även i de prov som togs vid närliggande provtillfällen. Den kraftiga vårfloden efter den snörika vintern 2006 måste ha orsakat detta värde, se figur 2 för mer detaljer. 2(13)

3 Figur 1. Extrem kemi , vattendragen är sorterade efter ökande minimum ph 2005 och i figuren visas både minimum ph och maximum ALI (ug/l) phmin 05 phmin 06 ALImax 05 ALImax Lillån_Bosgård Laxbäcken Vingån Lillån_E4 Havssvalgsbäcken4070 Musån Skuggälven Härån Hammarbäcken Blankan Tangån Trollbäcken Enån Örvallsbäcken4242 Sörjabäcken Hovgårdsån Bastuån Örvallsbäcken4250 Hörlingeån Haraldsjöån Lillån Stridbäcken Strönhultsån Djursvasslan Figur 2. ph och aluminium i Lillån (Gnyltån) under våren AL-NA ALM-NAD ALO ALI ph Morån Rökeå Ådalsån Enångersån Källsjöån Arån Sällevadsån Storseleån Svanån Hästgångsån Ejgstån Stråfulan Hornsjöbäcken Lillån (Gnyltån) Ljungaån Gnyltån jan 23-jan 12-feb 04-mar 24-mar 13-apr 03-maj 23-maj 12-jun 02-jul 5.5 3(13)

4 På sidan 12 redovisas boxplottar för de extensiva vattendragen där vattendragen Grindeåsälven och Lill-fämtan (pmk-vattendraget nedströms doseraren) utmärker sig med phvärden under 5.5. De kalkade extensiv-vattendragen verkar ha liknande kemi avseende ph och oorganiskt aluminium som de kalkade intensiv-vattendragen se tabellen nedan: INTENSIV 2005 EXTENSIV 2005 INTENSIV 2006 EXTENSIV 2006 Antal Minimum Maximum Medel Std. Deviation ph ALI ph ALI ph ALI ph ALI Biologi bottenfauna Som indikation på närvaro av episoder används för bottenfauna de kriterier som togs fram i episodrapporten förra hösten. Där visades att kvoter mellan Ephemeroptera/Plecoptera under 0.5 statistiskt signifikant kunde särskilja vattendrag med uppmätta ph<5.5 från de med minimum ph 6.0 eller högre. I bedömningsgrunder anges att Medins index under 6 indikerar måttlig till kraftig inverkan av surhet. I figur 3 och 4 på nästa sida är vattendragen för respektive index sorterade efter stigande värde för hösten Dessa två kritiska gränserna är angivna som röda streckprickade linjer. 4(13)

5 STRIDBÄCKEN Havssvalgsbäcken4070 LILLÅN_BOSGÅRD TANGÅN VINGÅN LAXBÄCKEN LILLÅN_E4 Örvallsbäcken4250 BASTUÅN HORNSJÖBÄCKEN ENÅN ARÅN ÅDALSÅN KÄLLSJÖÅN HÄRÅN HAMMARBÄCKEN TROLLBÄCKEN MUSÅN ENÅNGERSÅN SKUGGÄLVEN STORSELEÅN Örvallsbäcken4242 STRÅFULAN LILLÅN (GNYLTÅN) HÄSTGÅNGSÅN SÖRJABÄCKEN BLANKAN LILLÅN HARALDSJÖÅN VASSLAN (DJURSVASSLA HOVGÅRDSÅN MORÅN STRÖNHULTSÅN EJGSTÅN SVANÅN SÄLLEVADSÅN LJUNGAÅN GNYLTÅN RÖKEÅ HÖRLINGEÅN Medin 2005 Medin vår Medin 2004 Figur 3 Medins index , vattendragen är sorterade efter ökande index höst (4) (2.7) (3) Örvallsbäcken4250 Havssvalgsbäcken4070 LAXBÄCKEN LILLÅN_BOSGÅRD TANGÅN VINGÅN LILLÅN_E4 HÄRÅN HAMMARBÄCKEN TROLLBÄCKEN BASTUÅN ENÅN STRIDBÄCKEN MUSÅN HORNSJÖBÄCKEN ENÅNGERSÅN ARÅN ÅDALSÅN KÄLLSJÖÅN LILLÅN SKUGGÄLVEN STORSELEÅN Örvallsbäcken4242 HARALDSJÖÅN STRÅFULAN VASSLAN (DJURSVASSLA HOVGÅRDSÅN GNYLTÅN RÖKEÅ LILLÅN (GNYLTÅN) HÖRLINGEÅN MORÅN STRÖNHULTSÅN EJGSTÅN HÄSTGÅNGSÅN SÖRJABÄCKEN BLANKAN SVANÅN SÄLLEVADSÅN LJUNGAÅN E/P(T) E/P(T) vår E/P(T) 2004 Figur 4. Kvoten Ephemeroptera/Plecoptera , vattendragen är sorterade efter ökande kvot höst (13)

6 Biologi bentiska kiselalger Som indikation på närvaro av episoder används surhetsindexet ACID som i förslaget till bedömningsgrunder anges indikera ph-värden under 6.4 vid indexvärdet 6 (markerad i figuren) och vid indexvärdet 4 uppskattas minimum ph till Laxbäcken Vingån Lillån E4:an Lillån, Bosgård Havssvalgsbäcken Figur 5. Bentiska kiselalger, surhetsindexet ACID för prover från , vattendragen är sorterade efter ökande indexvärde Summerad bedömning Musån Tangån Sörjabäcken Blankan, Ryerna Trollbäcken Haraldsjöån Ådalsån Sällevadsån Hammarbäcken Härån Skuggälven Enån Rökeån Hovgårdsån Hästgångsån Stridbäcken Morån Hörlingeån Storselsån Gnyltån Ejgstån Svanån Lillån-Gnyltån Arån Källsjöån Strönhultsån Hornsjöbäcken Örvallsbäcken 4250 Lillån, järnvägsbron Bastuån Enångersån Stråfulan Örvalssbäcken 4242 Ljungaån Vasslan På nästa sida redovisas en summa tabell med både kemi och biologi indikatorer för episoder. Tabellen är sorterad efter stigande minimum ph 2006 och endast de biologiska index-värden som understiger de kriterier som angetts för bottenfauna och kiselalger redovisas i tabellen. Det heldragna strecket visar den rekommendation jag lade fram på mötet , men som reviderats (krympts) i denna rapports rekommendationer. 6 ACID 2005 ACID (13)

7 Vattendrag Typ phmin 05 ALImax 05 phmin 06 ALImax 06 ACID E/P(T) Medin EJ Lillån_E4 r Vingån r Laxbäcken r Lillån_Bosgård r Havssvalgsbäcken4070* år Tangån r Musån r Skuggälven k Trollbäcken r Enån k Hammarbäcken å x Härån r Sörjabäcken r x Örvallsbäcken4242* å Stridbäcken k Rökeå k Haraldsjöån k Örvallsbäcken4250* å Strönhultsån k x Svanån k Blankan k Lillån (Gnyltån) r Bastuån r x Hovgårdsån k x Hörlingeån r x *biologi 2006 Ljungaån k Sällevadsån k Källsjöån k (13)

8 Slutsats och rekommendation Jag föreslår att de vattendrag där vi kemiskt (ph<6, eller ALI>25ug/l, ) och/eller biologiskt (bottenfauna- eller kiselalgsindex, ) sett tecken till episoder, ligger kvar i episodprogrammet. Och att de vattendrag som ingått utan att visa tecken på episoder utgår kommande år dvs Lillån (Gnyltån), Ljungaån, Sällevadsån samt Källsjöån. Sen föreslår jag att de vattendrag som visat tecken till episoder inkluderas 2007 (Sörjabäcken, Strönhultsån samt Hammarbäcken, Havssvalgsbäcken, Örvallsbäcken inom kalkavslutdelen). Vad gäller frekvensen är det inte lätt att se ett vettigt mönster från 05-06, där ju det mesta överskuggas av den exceptionella vårfloden i våras. Jag tror dock inte detta är ett "normalår" som vi bör anpassa programmet efter. Jag föreslår i princip provtagning på olika sätt i tre landsändar: 1. Sydvästra och sydöstra Sverige 4 extraprov på våren (v1,5,9,13) och 4 st på hösten (v39,44,48,51), vilket blir ca varannan vecka med månadsproverna. 2. Södra norrland 5 extra på våren (v9,13,14,17,18) samt 3 på hösten (v39,44,48), tätare på våren och varannan vecka på hösten. 3. Västerbotten och fjällen 5 extra på våren (v13,15,17,18,19) samt 3 på hösten (v39,44,48), tätare senare på våren och varannan vecka på hösten. Detta ger totalt 180 episodprover (160 prov +18 i nya rv 2006) i 21 vattendrag (19 st + 3 nya återförsurningslokaler 2006), dvs liknande omfattning som Detta förslag presenteras i avtalsbilageform på s 13. Jag rekommenderar att vi omgående kommer igång med episodprovtagningen i 12 sydliga vattendrag antingen v 51 eller v 52, särskilt med tanke på nuvarande vattenstånd i sydvästra Sverige. Jag hoppas att NV snabbt kan tillstyrka dessa medel och att IMA kan kontakta provtagarna under kommande vecka. Dessutom föreslår jag att vi för att kunna göra en relevant bedömning av vattendragens episoder kompletterar vattenproven med en VÅR-provtagning av biologi i på samma sätt som görs i den regionala uppföljningen enligt kalkningshandbokens rekommendationer. Det haltar att i utvärderingen jobba med olika år för kemi ( ) och för biologin ( ) och speciellt då kan biologin indikera episoder som vi ej lyckats fånga med vattenproverna. Jag ber att få återkomma med en specialprojekt ansökan om detta i januari. 8(13)

9 9(13)

10 10(13)

11 11(13)

12 12(13)

13 S9 surstötar 2007 Provtagning Provintensitet Kontraktsinnehav. Analys/utv. Kommentar S9 Vattenkemi S9 Al-fraktioner Länsstyrelserna Länsstyrelserna 6-10 tillfällen utöver 6-10 tillfällen utöver ordinarie provt. ordinarie provt. Ewa Bringmark Hans Borg Anders Wilander Full Me-analys vid ordi Vecka Ref/intVattendrag Lokal X-koor Ykoor I Rökeå (M) Vedema X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 I Strönhultsån (L) G. Kvarnen X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 R Trollbäcken (M) Mynningsnära X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 R Musån (O) Åsvedjan X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 I Blankan (N) Ryerna X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 R Lillån-Bosgårdsån (N) X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 I Svanån (F) Vid vägen X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 I Skuggälven (O) Ängarna X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 I Enån (S) Nedan sågen X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 I Haraldsjöån (U) Sandån övre X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 R Laxbäcken (U) Laxbäcken X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 R Vingån (S) Vingäng X 1 1 X 1 X 1 X 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X 1 R Sörjabäcken (X) X X X 1 X 1 1 X 1 1 X X X X X 1 X 1 X 1 X R Havssvalgsbäcken (X) ovan fd doserare X X X 1 X 1 1 X 1 1 X X X X X 1 X 1 X 1 X Å Örvallbäcken 4241 (X) m ns sjön X X X 1 X 1 1 X 1 1 X X X X X 1 X 1 X 1 X Å Örvallbäcken 4250 (X) 4250, 2.5 km ns sjön X X X 1 X 1 1 X 1 1 X X X X X 1 X 1 X 1 X R Härån (X) V. Stybberget X X X 1 X 1 1 X 1 1 X X X X X 1 X 1 X 1 X Å Hammarbäcken (Z) X X X X 1 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X I Stridbäcken (AC) Ovan E4:an X X X X 1 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X R Lillån E4 (AC) E4:an X X X X 1 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X R Tangån (W) Tangådalsstugan X X X X 1 1 X X X X X X 1 X 1 X 1 X X Ordinarie provtagning Blått= 4 nya episodprovtagna vattendrag Extra surstötsprovtagning Summa 180 episodprov i 2007 års avtal 13(13)