Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012"

Transkript

1 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 ENDOKRINOLOGI - DIABETES 2 22B Diabetesketoacidos (DKA) 2 23B Diabeteskoma - hyperosmolärt 5 24B Diabetesfot 5 25B Hyperglykemi 6 26B Hypoglykemi 8 Redaktion: Johan Hulting Inger Gretzer Qvick Ulf Ludwigs Stefan Sjöberg Stockholms läns landsting

2 ENDOKRINOLOGI - DIABETES 2(9) ENDOKRINOLOGI - DIABETES 22BDiabetesketoacidos (DKA) ICD-koder: Insulinberoende diabetes med koma E10.0; Insulinberoende diabetes med ketoacidos E BDefinition Metabolisk acidos (ph <7,30) som följd av ackumulering av ketoner pga uttalad insulinbrist. Initialt blodsocker vanligen mmol/l, men det kan vara lägre eller högre. 350BOrsaker Debut av diabetes mellitus eller inadekvat insulinbehandling när sjukdomstillstånd tillstöter såsom infektioner, stroke, vanvård (alkoholism), pankreatit, trauma (brännskada, fraktur, operation) samt hyperthyreos. DKA kan debutera snabbt och oväntat hos insulinpumpbehandlade patienter med pumpfel. Det kan också uppkomma när en patient slutar ta sitt insulin eller minskar dosen. Vanligt att man minskar insulindosen vid begynnande symtom på ketoacidos i tron att man drabbats av maginfektion. En insulinpump som av någon anledning slutat leverera insulin subkutant leder snabbt till insulinbrist och åtföljande DKA. Orsaken kan vara bristande handhavande, fel på pumpen eller på den subkutana infarten. Vid osäkerhet om funktionen så avslutar man pumpbehandlingen tillfälligt. I de fall då en ny pump kan erhållas samma dag kan upprepade subkutana injektioner med snabbinsulin ges i väntan på den nya. Vid fördröjning av pumpleverans så ordinerar man konventionell behandling med långverkande insulin och kortverkande insulin till måltider. 351BKlinisk bild DKA är ett potentiellt livshotande tillstånd. Allvarliga symtom kan uppträda redan efter 6-12 timmar. Vanligare är stora urinmängder, törst, trötthet och viktminskning under 1-2 dagar, därefter tillstöter illamående, kräkningar, huvudvärk, buksmärtor och medvetanderubbning. Vanligen är patienten vaken. DKA karaktäriseras av: Hyperglykemi vilken leder till hyperosmolalitet, osmotisk diures och dehydrering Ketonemi och metabolisk acidos Elektrolytrubbningar som varierar alltefter grad av förlust av elektrolyter och vatten Leukocytos utan aktuell infektion Hypotermi trots aktuell infektion

3 ENDOKRINOLOGI - DIABETES 3(9) Status: Sänkt medvetandegrad i svåra fall, dehydrering, acetonlukt, Kussmauls andning (långsam, djup), snabb och svag puls, hypotension, perifer kyla, svaga reflexer, dilaterade pupiller och bukömhet. Observera akuta buksmärtor vid acidos/ketonuri. Fråga hur många kilogram kroppsvikt som patienten förlorat under de senaste dagarna/veckorna. Detta ger en viss vägledning om vätskedeficit. 352BUtredning vid DKA Blodprover: Blod-, elektrolytstatus. Glukos. CRP. Blodgaser. Eventuellt amylas, urea, B-Ketoner (patientnära mätare). HbA1c. Sällan indikation för thyreoideaprover. Urinsticka inklusive U-Ketoner. Odlingar och lungröntgen på vid indikation. EKG. P-Glukos kontrolleras initialt varje timme. Följ urin- eller plasmaketoner 2-3 gånger per dygn. Upprepade blodgaser/syra-basstatus och bestämning av P-Kalium första dygnet. 353Behandling Patienten bör vårdas på intensivvårdsavdelning om uttalad acidos och eller påverkat allmäntillstånd BVätska, elektrolyter, syra-bas 1. Inf NaCl 9 mg/ml. Initialt 1000 ml/tim, 5-6 l bör tillföras under de första 8-10 timmarna. Inf Glukos 50 mg/ml (+ NaCl 80 mmol) tillföres när P-Glukos närmar sig mmol/l. Glukostillförsel omkring 1 liter/6-8 timmar. Försiktighet om patienten behandlas för hjärtsvikt. 2. Elektrolyttillsats. Använd Addex-Kalium som innehåller fosfat och acetat. P-Kalium bör initialt kontrolleras var 2-4:e timme. Vid P-Kalium <5 mmol/l ges 5-10 mmol kalium/tim, vid P-Kalium <3 mmol/l ges 20 mmol/h. 3. Acidoskorrigering med natriumbikarbonat är ej indicerad vid ketoacidos. 1164BInsulin Notera att ordinarie insulin- och tablettbehandling i de flesta fall sätts ut tillfälligt då insulin ges som infusion. Man kan behålla patientens långverkande insulinanalog (Lantus/Levemir) vid typ 1-diabetes vilket underlättar när infusionen ska avvecklas. Stäng av eventuell insulinpump. Dosförslagen nedan avser normalstor patient med vikt kg! Insulininfusion: 50 E snabbinsulin (0,5 ml) sättes till 49,5 ml NaCl 9 mg/ml och ges via sprutpump. Lösningens koncentration 1 E insulin/ml. Normal behandlingstid timmar men insulininfusionen fortsättes så länge patienten har ketonemi/ketonuri. Infusionstakten minskas/halveras om P-Glukos sjunker >2 mmol/l och timme, ökas med 1-2 E/h om P-Glukos inte sjunker tillfredsställande, dvs <1 mmol/l per timme. Målvärde för minskning av P-Glukos är 1-2 mmol/l och timme.

4 ENDOKRINOLOGI - DIABETES 4(9) Lindrig diabetesketoacidos (ph 7,20-7,30) Insulin ges vanligen som infusion. Rekommenderad startdos 2-3 E/h (2-3 ml per timme av lösningen ovan). Ofta långvariga men relativt lätta-måttliga symtom. Patienten vaken. Trötthet, lätt illamående, ofta kräkningar. Måttligt svår diabetesketoacidos (ph 7,00-7,20) Insulininfusion med startdos 4 E/h (4 ml per timme av lösningen ovan). Beträffande vätska och elektrolyter se under svår acidos nedan. Vätskeoch elektrolytbehovet vanligen lägre än vid svår DKA. Svår ketoacidos (ph <7,00) Insulininfusion med startdos 6 E/h (6 ml per timme av lösningen ovan). Påverkat allmäntillstånd, eventuellt koma och hypotoni. Dessa tillstånd bör behandlas på intensivvårdsavdelning. Centralt ventryck (CVP) följes vanligen vid central venkateter (CVK). Särskild acidoskorrigering ges ej. Insulin och vätskebehandling vid svår eller måttligt svår DKA Tidpunkt Infusion Addex-Kalium Snabbinsulin 1:a timmen NaCl, 9 g/ml, Vanligen ingen* Infusion ml 2:a timmen NaCl, 9 g/ml, 1000 ml 3:e-6:e timmen 7:e-11:e timmen Efter 12:e timmen OBS! NaCl, 9 g/ml, 1000 ml NaCl, 9 g/ml, 1000 ml NaCl, 9 g/ml, 1000 ml/6-8h När P-Glukos mmol/l, byt till glukos 50 mg/ml + NaCl 80 mmol per liter Om P-Kalium <5 mmol/l ge 10 mmol. Om P-Kalium <3 mmol/l ge 20 mmol mmol. Efter labsvar mmol. Efter labsvar Efter labsvar. - - Efter labsvar. E/tim Dosering efter P-Glukos Cirka 4-6 E/tim Följ P-Glukos, se text - - Dosering efter P-Glukos Cirka 2 E/tim 1165BÖvriga åtgärder 1. Vid misstänkt eller känt alkoholmissbruk: Inj tiamin (B1-vitamin Ratiopharm) 50 mg/ml, 2 ml iv samtidigt med första insulindosen. Behandlingen fortsättes 3-4 dagar. 2. Antibiotika ges vid infektionsmisstanke med ledning av anamnes eller undersökningsresultat. 3. Vid koma sätt ventrikelslang. Ventrikelretension vanligt även på vakna patienter. 4. Lågmolekylärt heparin som trombosprofylax till patienter med koma. Fortsättes till dess att patienten är mobiliserad.

5 ENDOKRINOLOGI - DIABETES 5(9) 354BUppföljning Vid övergång till subkutant insulin skall insulininfusionen fortsätta tills adekvat absorption från subkutan depå kan förväntas. Subkutan insulindos/-behov skattas till 75 % av den senast givna intravenösa dygnsdosen. 23BDiabeteskoma - hyperosmolärt ICD-kod: E11.0 Är numera sällsynt. Patienten bör initialt vårdas på intensivvårdsavdelning. Relativt hög mortalitet. 355BKlinisk bild Ofta äldre patient med tidigare tablettbehandlad diabetes och vätskebrist. Sänkt medvetandegrad och uttalad dehydrering. Kan utlösas av akut pankreatit, stroke m fl tillstånd och dessa kan dominera den kliniska bilden. P-Glukos >40 mmol/l, betydligt högre värden (>80 mmol/l) ses ibland. P-Osmolalitet >340 mosm/kg utan samtidig ketoacidos. U-ketoner kan dock visa Behandling Insulinbehovet är ca 50 % lägre än vid diabetesketoacidos (DKA). Insulin ges som infusion, starta med 2 E/tim Vätsketillförsel som vid svår DKA, se ovan. LMH i profylaxdos till alla. 24BDiabetesfot ICD-koder: Kroniskt hudsår L98.4; Diabetesangiopati E10.5/E I79.2; Diabeteosteopati E10.6/E M BDefinition och klinisk bild 1166BNeuropatiska sår Sensorisk neuropati progredierar smygande på grund av frånvaro av varningssymtom. Motorisk neuropati medför muskelsvaghet och atrofi av fotens muskulatur. Utveckling av felställning och deformering av foten med lokalt ökat tryck och uppkomst av sår. Autonom neuropati ger upphävd svettsekretion samt atrofi av underhudsfettet med en tunn, torr och lättsprickande hud. 1167BAngiopatiska sår Frånvaro av pulsationer? Frånvaro av behåring är vanligt vid nedsatt cirkulation. Kritisk ischemi definieras som ischemiska vilosmärtor och/eller ischemiska sår med ett tåtryck U<U30 mmhg och/eller ankeltryck U<U50-70 mmhg. Orsaken kan vara aterosklerotiska förändringar med försämrad blodcirkulation i underbenens och fötternas artärer och/eller

6 ENDOKRINOLOGI - DIABETES 6(9) mikroangiopati. 1168BOsteoartropati/osteopati Deformerad fot. Utplanade fotvalv? Tecken till felbelastning? I det akuta skedet är foten lätt svullen, rodnad, ömmande och uppvisar lokalt förhöjd temperatur. Differentialdiagnostiskt bör osteit övervägas. Kan förväxlas med erysipelas. 358BUtredning Perifer kärlundersökning. SR och CRP. Blododling vid allmänpåverkan. Sårodling vid uttalade lokala symtom. Skelettröntgen, MR och skelettscintigrafi kan övervägas vid långdragna djupa infektioner. Kärlkirurgisk bedömning tidigt vid misstänkt kritisk ischemi och/eller svårläkt sår. 359Behandling Målsättningen med ett adekvat omhändertagande av fotsår hos diabetiker är att förhindra amputation. 1. Akut inläggning vid progredierande infektion och/eller ökande ischemi. 2. Kärlkirurgisk bedömning, vid behov utredning med angiografi. 3. Immobilisering med gips eller ortos övervägs vid osteoartropati/osteopati /neuropatiska sår. 4. Vid immobilisering, ge lågmolekylärt heparin. 5. Optimering av P-Glukos (4-6 mmol/l). 6. Antibiotikabehandling endast vid kliniska infektionstecken. Ytliga sår behandlas med tabl flucloxacillin (Heracillin) 750 mg, 2 x 3 po. Ny bedömning inom 10 dagar och eventuellt förlängd behandling. Vid pcallergi tabl klindamycin (Dalacin) mg x Djupa infektioner inklusive osteit som kräver inläggning. Inj Cloxacillin 1-2 g x 3 iv alternativt, vid pc-allergi, byte till inj klindamycin (Dalacin) 300 mg x 3-4 och vid misstänkt anaerob infektion i kombination med inj metronidazol (Flagyl) 1,5 g x 1 första dygnet, därefter 1 g x 1 iv. Kontakta diabetesspecialist. 8. Indikation för akut amputation föreligger vid snabbt progressivt gangrän med allmänpåverkan och/eller sepsis. 25BHyperglykemi ICD-koder: Diabetes mellitus E10-E14; Hyperglykemi R BDefinition P-Glukos (ej fastevärde) >11,0 mmol/l och diabetesrelaterade symtom är liktydigt med diabetes mellitus. Tillfällig hyperglykemi kan uppkomma vid stress i samband med akut sjukdom och av kortisonmedicinering. 361BKlinisk bild Individuell bedömning. För att evaluera sjukdomstillståndets

7 ENDOKRINOLOGI - DIABETES 7(9) svårighetsgrad beakta särskilt: Allmänpåverkan, medvetandesänkning, sjukdomskänsla, trötthet. Viktreduktion och hur snabbt symtomen utvecklats! Tecken på dehydrering och acidos bör alltid graderas. 362BUtredning Opåverkad patient utan infektionstecken: P-Glukos. HbA1c. Urinstatus/testremsa inklusive U-Ketoner alternativt B-Ketoner (patientnära analys). Övriga patienter: P-Glukos. HbA1c. Hb, LPK, CRP, elektrolytstatus, blodgas. 363Behandling och handläggning 1169BÖppen vård En opåverkad patient utan ketonuri och med P-Glukos <20-25 mmol/l kan vanligen handläggas polikliniskt. Detta förutsätter vid nyupptäckt diabetes att snar kontakt etableras med egen öppenvårdsmottagning, diabetesdagvård eller primärvårdsmottagning. Om U-Ketoner är ++/+++ skall blodgasanalys göras. Hyperglykemi (ej faste-p-glukos >7,0 mmol/l) kan vara tecken på diabetes och bör föranleda kontroll i öppen vård. Beakta svältketonuri som är resultat av svält under minst 1-2 dygn. B- Glukos i regel normalt eller lågt i dessa fall. 1170BSluten vård, de första vårddygnen 1. P-Glukos mmol/l, tecken på intorkning (hög hematokrit, njurpåverkan, hyperkalemi), infektion eller ketonuri stöder indikationen för sluten vård. Vid förekomst av måttlig till svår acidos (ph <7,2), vid intorkning eller hyperosmolärt syndrom rekommenderas behandling enligt vårdprogram Diabetisk ketoacidos. 2. Övriga patienter med normal syra-basbalans eller lätt acidos (ph >7,3) behandlas i första hand med oral hydrering och i andra hand med natriumkloridinfusion. Ibland kan båda dessa terapier vara indicerade. Inj snabbinsulin sc enligt nedan är indicerat om P-Glukos >20 mmol/l eller vid ph <7,4 och om P-Glukos >10 mmol/l vid förnyad kontroll efter 2-4 timmar. P-Glukos med snabbmetod (mmol/l) 10,0 11, ,0 15, ,0 17, , Insulindosering (justering efter klinisk effekt) Snabbinsulin (enheter) Kontroll av P-Glukos var 4:e timme med insulindosering enligt ovanstående schema. Doserna i schemat kan höjas eller sänkas med hänsyn till

8 ENDOKRINOLOGI - DIABETES 8(9) omständigheterna och blodsockrets utveckling. Insulinresistenta patienter, dvs de med bukfettma, kortisonbehandling, infektion, feber, immobilisering, nyligen genomgången opreration behöver de högre doserna. 364BRiktlinjer för fortsatt behandling av Typ 2 diabetes Opåverkad patient ges kostråd och följes upp i primärvården. I akutskedet ingen indikation för perorala antidiabetika. 26BHypoglykemi ICD-koder: Hypoglykemi med koma (diabetiker) E ; Hypoglykemi UNS E BOrsaker Insulininducerad hypoglykemi hos diabetiker är vanligast. Även perorala antidiabetika kan ge upphov till hypoglykemi. Andra tillstånd är insulinom, binjurebarksvikt, hypofyssvikt, malnutrition, uremi, salicylatintoxikation, alkoholism, leversjukdom samt vissa tumörsjukdomar. 366BKlinisk bild Symtom uppträder vid P-Glukos <2,0-2,5 mmol/l. Symtomen i tidigt skede orsakas av adrenerga mekanismer och senare av neuroglykopeni med funktionsrubbningar i CNS. 1. Symtom relaterade till autonoma nervsystemet: Svettning, hungerkänsla, darrighet/skakighet, ängslan, oro, stickningar i läppar, tunga och extremiteter, palpitationer och takykardi. 2. Neuroglykopena symtom: Aggressivitet, desorientering, irritabilitet, negativism. Dubbelseende, koncentrationssvårigheter, sluddrigt tal. Babinskis tecken ofta positivt. Vid djupt koma: Ljusstela pupiller med mios, avsaknad av kornealreflexer, hyporeflexi, bradykardi samt hypotermi. 3. Vid medvetanderubbning som följd av hypoglykemi kan man se epilepsiliknande kramper och hemiplegi. 4. Sällsynt hjärtpåverkan med akut svikt/lungödem. 367 BUtredning Glukos med snabbmetod och venprov för P-Glukos till kemlab. Behandling påbörjas innan svar från kemlab föreligger. Kontrollera HbA1c för senare bedömning av patientens ordinarie behandling. OBS! Om patienten ej är känd diabetiker, överväg blodprov för kortisol, insulin och C-peptid vilket underlättar kommande diagnostik (insulinom, binjurebarksvikt, hypofyssvikt, factitia). 368Behandling Inj Glukos 300 mg/ml, 30 ml iv, upprepas 1(-2) gånger vb. Diagnosen bekräftas genom gynnsam effekt. Om patienten är helt vaken ger man

9 ENDOKRINOLOGI - DIABETES 9(9) mjölk och smörgås. Om infart saknas ges inj Glukagon 1 mg im mitt på lårets utsida. Överväg inj tiamin (B1-vitamin Ratiopharm ) 50 mg/ml, 2 ml iv. Vid insulinutlöst hypoglykemi hemgång efter mat och dryck om patienten är fullt orienterad. Tag ställning till lämplighet att framföra motorfordon. Försök att klarlägga bakomliggande orsaker och/eller korrigera vid behov insulindoseringen eller tidpunkten för injektionen. Om patienten ej vaknar inom 5-10 minuter efter sista glukosinjektionen så tänk på andra orsaker, t ex intoxikation eller cerebrovaskulär sjukdom. Tag nytt P-Glukos. Om P-Glukos <7 mmol/l, upprepa glukosinjektionen, behandla med ytterligare glukos iv vb. Om P-Glukos >7 mmol/l, ge inf Glukos 50 mg/ml 1000 ml på 4-6 timmar och kontrollera P-Glukos frekvent. Enstaka patienter med långvarig och svår hypoglykemi återfår inte medvetandet vid normoglykemi. I dessa fall fortsatt observation på IVA. Vid hypoglykemi orsakad av perorala diabetesmediciner av typen sulfonylurea (glibenklamid, glimepirid, glipizid) eller repaglinid alltid inläggning under 1-2 dygn. I övriga fall individuell bedömning utifrån möjliga orsaker till hypoglykemin. Eventuellt inläggning för justering av terapin efter svar på HbA1c. Glukosinfusion endast vid symtomatisk hypoglykemi. (Se även intoxikationskapitlet). Eftersträva att patienten får försörja sig per os.

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010 Akut internmedicin sprogram 2010 ENDOKRINOLOGI Diabetesketoacidos (DKA)... 2 Diabeteskoma hyperosmolärt... 4 Diabetesfot... 5 Hyperglykemi på akutmottagningen... 6 Hypoglykemi... 7 Hypotyreos... 8 Kortisolsvikt

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Vätskebalans. Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Vätskebalans. Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Vätskebalans Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Introduktion till Vätskebalans Grundläggande fakta Vatteninnehåll i kroppen

Läs mer

Akut binjurebarksinsufficiens. Tommy Olsson Medicincentrum 2011

Akut binjurebarksinsufficiens. Tommy Olsson Medicincentrum 2011 Akut binjurebarksinsufficiens Tommy Olsson Medicincentrum 2011 (Adrenogenitalt syndrom - hög känslighet för stress/infektion) HPA-axeln Kortisolproduktion: Ca 10 mg/dygn (5,7 mg/m 2 /dygn) Under maximal

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

26. Diabetes ketoacidos, hyperglykemi och hypoglykemi

26. Diabetes ketoacidos, hyperglykemi och hypoglykemi 26. Diabetes ketoacidos, hyperglykemi och hypoglykemi TORSTEN TUVEMO, JAN GUSTAFSSON OCH RAGNAR HANÅS Två typer av akuta komplikationer förekommer vid typ 1-diabetes hos barn och ungdomar: Hypoinsulinemi

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Diabetes och graviditet 1(7) Diabetes och graviditet Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt graviditetsvecka 30 34. Detta kan ibland utlösa en graviditetsdiabetes.

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken DIABETESFOTSÅR Ann Åkesson Öl Infektionskliniken Diabetesfotsår Ett allvarligt hot mot såväl patientens som fotens överlevnad Prevalens 4 10 % av diabetiker Vanligaste diabeteskomplikationen som leder

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Carina Ursing - Diabetolog Postkonferens Dagens Medicin Svensk Förening för Diabetologi 2015-10-15 1 Incidens i Sverige Av alla graviditeter Typ 1- diabetes - 0,3% Typ 2- diabetes

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 NEUROLOGI EPILEPSI 2 176B Epilepsi 2 Redaktion: Johan Hulting Inger Gretzer Qvick Ulf Ludwigs Stefan Sjöberg Stockholms läns landsting NEUROLOGI - EPILEPSI 2(7)

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Diabetes under graviditet och förlossning

Diabetes under graviditet och förlossning Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Diabetes under graviditet och förlossning 1(9) Diabetes under graviditet och förlossning Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt under 2:a och

Läs mer

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Blodsockerkontroll Insulin Hypoglykemi lågt blodsocker Behandling av

Läs mer

Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL

Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL Frisk eller sjuk? Frisk Utgå från kroppens behov av mat Ta insulin till maten Använd ögonmåttet

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

B. Behandling av opåverkad patient med hyperglukemi utan ketoacidos och dehydrering.

B. Behandling av opåverkad patient med hyperglukemi utan ketoacidos och dehydrering. 33 Utdrag ur: Barn- och Ungdomsdiabetes Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes. Sture Sjöblad (red), Studentlitteratur. Dessa sidor får kopieras fritt enl. avtal med Studentlitteratur!

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Svår sepsis/septisk chock Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kvinna f 20 Tid frisk Sjuk en dag med feber, generell värk Rodnad på låret Dyspne Till akuten Akuten Temp 38 Kortandad

Läs mer

PERIOPERATIV DIABETES KONTROLL. O. Naesh, docent Anestesi-Intensivvård-Smärtenheten Helsingborgs Lasarett

PERIOPERATIV DIABETES KONTROLL. O. Naesh, docent Anestesi-Intensivvård-Smärtenheten Helsingborgs Lasarett PERIOPERATIV DIABETES KONTROLL O. Naesh, docent Anestesi-Intensivvård-Smärtenheten Helsingborgs Lasarett Ålder 2000 2010 2020 Metabolt syndr. Vi har ett problem. Diabetes 2000 2010 2020 2000 2010 2020

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

INSULIN- DELEGERING KUNSKAP

INSULIN- DELEGERING KUNSKAP INSULIN- DELEGERING KUNSKAP ANSVAR TRYGGHET 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Delegering av uppgifter inom hälso- och sjukvård 3 Patientsäkerhetslagen 2010:659 4 Diabetes 5 - insulinbehandling 7 - förvaring - mäta

Läs mer

Utdrag ur: Barn- och Ungdomsdiabetes Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes. Sture Sjöblad (red), Studentlitteratur 1996.

Utdrag ur: Barn- och Ungdomsdiabetes Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes. Sture Sjöblad (red), Studentlitteratur 1996. 24 Utdrag ur: Barn- och Ungdomsdiabetes Barnläkarföreningens Sektion för Endokrinologi och Diabetes. Sture Sjöblad (red), Studentlitteratur 1996. 4. Akut omhändertagande. Behandling av hyperglukemi utan

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde

Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Test inför insulindelegation för undersköterska/vårdbiträde Avsikten är inte att de som ska delegera ska kunna allt som finns i svaren, utan tanken är att det är information som ska kunna användas i samtalet

Läs mer

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Diabetesutbildning Studiematerial för omsorgspersonal Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg.

Läs mer

4 Akut omhändertagande. Behandling av hyperglukemi utan och med ketoacidos

4 Akut omhändertagande. Behandling av hyperglukemi utan och med ketoacidos 4 AKUT OMHÄNDERTAGANDE. BEHANDLING AV HYPERGLUKEMI UTAN OCH MED KETOACIDOS 41 4 Akut omhändertagande. Behandling av hyperglukemi utan och med ketoacidos RAGNAR HANÅS, TORSTEN TUVEMO, JAN GUSTAFSSON, STURE

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-04-01 DIABETES Diabetes (Diabetes Mellitus där Mellitus betyder sockersöt/honungssöt ) är inte en utan flera olika sjukdomar med

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen

Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 28 maj 2010 KOD: Läkarprogrammet, stadiiitentamen 1 Fråga 1 (5p) Bild A och B kommer från en 67-årig kvinna, som plötsligt insjuknar då hon på natten skall besöka WC och blir liggande på golvet med en total vänster-sidig hemipares, inklusive en central

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral

AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral AKUTA INSATSER Omhändertagande av akuta tillstånd på Nykvarns vårdcentral ANAFYLAXI, INSEKTSBETT, ALLERGI... 2 ASTMA HOS VUXNA... 3 AKUT ASTMA HOS BARN OCH UNGDOMAR... 4 EPIGLOTTIT... 5 GALLSTEN OCH NJURSTEN...

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper 101022 Leif Groop: Temadag : DIABETES Diagnos Diabetes definieras som ett tillstånd av kronisk hyperglykemi, dvs diagnosen kräver två förhöjda plasmaglukosvärden. Om patienten har typiska symptom räcker

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso-

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till: 2016-07-01 Bar 963 Ru Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik; Allergimottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus; Akutmottagning Norra Version: 15 Älvsborgs Länssjukhus; Akutklinik gemensamt Innehållsansvarig: Anna-Lena

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

FALL 1 (HSAN 2009/0936:A6) Patrik 37 år

FALL 1 (HSAN 2009/0936:A6) Patrik 37 år FALL 1 (HSAN 2009/0936:A6) Patrik 37 år BAKGRUND Patrik uppsökte läkare för urinvägssymtom. Läkaren undersökte honom och konstaterade att han hade socker i urinen och ett plasmasocker på 24,3 mmol/l. Han

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014. Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Buksmärta hos barn RETTS Nordic Meeting 16 oktober 2014 Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg Barnakuten i Göteborg 45 000 besök/år 4 000 på grund av

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Kurs: Specifik omvårdnad -kliniska studier inom medicinsk/kirurgisk och akutsjukvård, C 10 p.

Kurs: Specifik omvårdnad -kliniska studier inom medicinsk/kirurgisk och akutsjukvård, C 10 p. Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Sjuksköterskeprogrammet 120p HK-02, Kurs 16. Datum 05 04 02 Tid 09.00-14.00 Examinator: Anna Löfmark Kursansvarig: Dagny Melander Individuell tentamen Omvårdnadsvetenskap.

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid) EMA/601943/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity (dulaglutid) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Trulicity som beskriver åtgärder som ska vidtas för

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Mikael Frisk Magnus Andersson Eva Carlberg Marie Wallin Jean-Martin Charcot (1825-1893) Jean- Martin Charcot föddes i Paris den 29 november 1825. År 1853 fick

Läs mer

Symtom vid akut förgiftning

Symtom vid akut förgiftning Symtom vid akut förgiftning Giftinformationscentralens erfarenheter av fenomenet SPICE. Hur vi sett en ökning av antalet frågor från sjukvård och allmänhet och fall med mer allvarliga symtom. Jenny Westerbergh

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 ALLERGI 2 2BAnafylaxi 2 3BUrtikaria, angioödem (inklusive läkemedelsutlöst) 4 4BHereditärt angioödem (HAE) 5 5BHistaminförgiftning (scrombroidförgiftning) 6 Redaktion:

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 DIABETES Helena Larsson Överläkare Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 Olika typer av barndiabetes Diagnostiska kriterier Typ 1 diabetes; incidens, etiologiska faktorer, handläggning Insulinbehandling,

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset.

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Diabetes typ 2 Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Kontaktperson Överläkare Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset, 018-611 00 00 vx. jarl.hellman@akademiska.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (SOSF 1997:14)

DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (SOSF 1997:14) 2010-04-14 DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (SOSF 1997:14) Delegering kan endast ges för enstaka arbetsuppgifter Delegering är alltid personlig Beslut om delegering kan gälla för

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 1177 uppdrag Samverkande sjukvård NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 Innehållsförteckning 1. Allergisk reaktion - av lindrig allergisk reaktion 2 Brännskador - Bedömning/behandling

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer