Blåslampor och bromsklossar

Transkript

1 Blåslampor och bromsklossar Granskning av svenska EU-parlamentarikers miljöinsatser Rapport

2 Redaktör: Annelie Andersson Layout: Espmark & Espmark Omslagsfoto: Getty images ISBN Naturskyddsföreningen april

3 Innehåll Förord Ordlista Svenska EU-parlamentarikers miljöbetyg Miljöbetyg på svenska EU-parlamentariker EU och miljöpolitiken Viktiga miljöfrågor för EU EU-parlamentets roll Så har granskningen gjorts Svenska EU-parlamentarikers miljöinsatser Socialdemokraterna Miljöpartiet Moderaterna Sverigedemokraterna Liberalerna Centern Vänsterpartiet Krisdemokraterna Feministiskt initiativ Bilaga Bilaga: Översikt över granskade omröstningar

4 Förord Den 26 maj väljer svenska folket vilka som ska representera Sverige i EU-parlamentet under de närmaste fem åren. Det är ett viktigt val för miljöpolitiken då dessa fem år spelar en avgörande roll för att kunna nå nödvändiga klimatmål och stoppa den snabba utarmningen av biologisk mångfald. En stor del av Sveriges miljölagstiftning påverkas eller har sin grund i beslut på EU-nivå. EU-politiken påverkar i hög grad allt ifrån skydd av värdefull natur till begränsning av överfiske och användning av farliga kemikalier. De senaste decennierna har EU också varit en nyckelspelare i globala överenskommelser på miljöområdet. EU-parlamentet har en viktig roll i unionens beslutsfattande. Det är därför viktigt att partier och ledamöter med ett starkt miljöengagemang tar plats i parlamentet och kan verka för en ambitiös europeisk miljöpolitik. De senaste 30 åren har Naturskyddsföreningen inför riksdagsval granskat partiernas miljöinsatser. Sedan 2004 har vi gjort liknande granskningar inför valen till EU-parlamentet. I den här rapporten undersöker vi hur de sittande svenska EU-parlamentarikerna har röstat och engagerat sig i miljöfrågor under den gångna mandatperioden. I en senare rapport karlägger vi de svenska partiernas miljöpolitiska ambitioner för den kommande mandatperioden. Miljöfrågorna är viktiga för svenska väljare i EU-valet. I EU-valet 2014 angav mer än hälften av de svenska väljarna i SVT:s vallokalsundersökning att miljöfrågan hade mycket stor betydelse för deras val av parti, vilket gjorde frågan till den andra viktigaste i valet. Samtidigt låg valdeltagandet bara på 51 procent. Vi hoppas att våra rapporter kan ge vägledning till de väljare som vill lägga en röst för miljön i maj och få fler miljöengagerade att rösta. Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen 4

5 Ordlista Direktiv Bindande resultatmål som antas från EU:s institutioner till medlemsstaterna, där medlemsstaterna själva bestämmer hur de ska översätta direktivet till nationella lagar. Förordning En bindande lagstiftande akt som alla medlemsstater måste implementera på nationell nivå vid ett givet datum. Resolution Är varken bindande eller lagstiftande, utan fungerar som en åsiktsyttring eller rekommendation från EU-parlamentet. Den kan exempelvis handla om en rekommendation att avvisa eller anta ett specifikt förslag eller ett förslag på hur parlamentet ska ställa sig i en aktuell politisk fråga. Betänkande Kan vara antingen initiativbetänkande eller lagstiftningsbetänkande. Initiativbetänkande är ett förslag från EU-parlamentet till kommissionen att uppmärksamma och ta ställning till en viss fråga. Ett lagstiftningsbetänkande görs för ett lagförslag från kommissionen som EU-parlamentet behöver ta ställning till. Ändringsförslag Förslag till ändringar till betänkanden, yttranden och gemensamma resolutioner i utskotten och i plenum. Det sker en diskussion och omröstning rörande huruvida ändringen ska inkluderas eller inte. Föredragande En utsedd parlamentariker i ett utskott som är huvudförhandlare och ansvarar för att utveckla, driva och kompromissa fram ett betänkande tillsammans med skuggföredraganden. Den föredragande samråder också med relevanta experter, och andra berörda parter inom det område som betänkandet rör. Skuggföredragande En parlamentariker utses i var och en av de partigrupper som inte är föredragande i en fråga. Denne ansvarar för partigruppens linje i ett utskott som följer arbetet kring ett betänkande och förhandlar med den föredragande. Utskott Utskotten är specialiserade på specifika sakområden. Utskotten behandlar samtliga betänkanden, lägger fram ändringsförslag och antar initiativbetänkanden. Plenum Även kallad plenisalen, där alla parlamentariker sammanträder för att debattera och rösta om lagförslag, budget och andra ställningstaganden som ligger inom Europarlamentets mandat. Inlägg i plenum Muntliga och skriftliga debattinlägg som görs av parlamentariker under sammanträden i plenum. 5

6 Naturskyddsföreningens genomgång av de svenska EU-parlamentarikernas miljöinsatser under mandat perioden visar på stora skillnader när det gäller engagemang och ambitionsnivå. En handfull parlamentariker har utmärkt sig som sär skilt starka miljöröster, medan några varit bromsklossar för miljöpolitiken. Svenska EU-parlamentarikers miljöbetyg

7 BILD Naturskyddsföreningens granskning omfattar dels en kartläggning av hur svenska EU-parlamentariker har röstat i 32 viktiga miljöomröstningar som ägt rum under mandatperioden, och som spänner över en bredd av miljöområden. Vi har också gjort en genomgång av parlamentarikernas inlägg, ändringsförslag och betänkanden för att bedöma i vilken mån de uppvisat ett miljöengagemang i det parlamentariska arbetet. Utifrån röstbeteende och det samlade engagemanget har vi sedan gett varje parlamentariker ett miljöbetyg. Inför EU-valet 2014 lät Naturskyddsföreningen toppkandidater från partierna ta ställning till 15 miljöpolitiska förslag, där resultatet spände från stöd för enbart 4 till stöd för hela 14 förslag. I den här granskningen har vi, i den mån det varit möjligt, följt upp parlamentarikernas löften. Sammantaget har de svenska EU-parlamentarikerna under mandatperioden agerat i linje med den ambitionsnivå de visade 2014, med några undantag i såväl positiv som negativ riktning. Resultatet visar att vilka partier och personer som röstas fram i EU-valet spelar en avgörande roll för möjligheten att driva en ambitiös miljöpolitik på EUnivå. Det har i sin tur en direkt påverkan på förutsättningarna för en ambitiös svensk miljöpolitik. Bra miljöröst I de 32 omröstningar som har valts ut för granskning har ett ja eller nej i omröstningen kategoriserats som bra miljöröst. Det har gjorts med utgångspunkt i den linje som bäst speglar Naturskyddsföreningens position i den aktuella frågan. Kartläggningen av varje parlamentarikers röstbeteende i de utvalda omröstningarna har resulterat i en siffra som anger andel. 7

8 Miljöbetyg på svenska EU-parlamentariker Inom varje betygskategori presenteras parlamentariker utifrån andel i de granskade omröstningarna. Betygskriterier Utmärkt Har lagt en i minst 75 procent av de granskade omröstningarna och har dessutom på andra sätt uppvisat ett stort engagemag för miljöfrågor i det parlamentariska arbetet. Bra Har lag en i minst 75 procent av de granskade omröstningarna. Det kan också ges till parlamentariker som har lagt en i minst 50 procent av omröstningarna och samtidigt uppvisat ett stort engagemag för miljöfrågor i det parlamentariska arbetet. Utmärkt Linnéa Engström (MP) Har röstat mycket bra för miljön och har bland annat förhandlat fram flera ambitiösa lagstiftningar inom EU:s fiskeripolitik. Utmärkt Jakop Dalunde (MP) Har röstat mycket bra för miljön och har varit drivande för en mer ambitiös klimatpolitik inom främst energi- och transportsektorn. Utmärkt Malin Björk (V) Har röstat mycket bra för miljön och har aktivt drivit miljöfrågor i parlamentet trots att hon inte sitter i ett miljörelaterat utskott. Utmärkt Jytte Guteland (S) Har överlag röstat bra för miljön och har drivit tunga miljöfrågor om bland annat EU:s utsläppshandel och hormon störande ämnen. Okej Har lagt en i procent av de granskade omröstningarna, men har inte visat ett tydligt engagemang för miljöfrågor. Bra Soraya Post (FI) Har röstat mycket bra för miljön och dessutom bättre än sin europeiska partigrupp, men har inte varit pådrivande i miljöfrågor. Dåligt Har lagt mindre än 50 procent er i de granskade omröstningarna. Bra Bodil Valero (MP) Har röstat mycket bra för miljön men har inte drivit några tyngre miljöpolitiska frågor. * Max Andersson har under våren 2019 lämnat Miljö partiet och kandiderar för Partiet Vändpunkt i EU-valet. Bra Max Andersson (MP)* Har röstat mycket bra för miljön men har inte utmärkt sig genom att driva några tyngre miljöpolitiska frågor i parlamentet. 8

9 Bra Olle Ludvigsson (S) Har överlag röstat bra för miljön och har uppvisat ett visst engagemang i miljöfrågor. Dåligt Gunnar Hökmark (M) Har inte röstat bra för miljön och har generellt inte drivit frågor i en riktning som gynnar miljön. Bra Aleksander Gabelic (S) Har överlag röstat bra för miljön, men har inte varit drivande i miljöfrågor. Dåligt Anna Maria Corazza Bildt (M) Har inte röstat bra för miljön och uppvisat ett begränsat engagemang för miljöfrågor. Bra Marita Ulvskog (S) Har överlag röstat bra för miljön, men har inte varit drivande i miljöfrågor. Dåligt Christofer Fjellner (M) Har inte röstat bra för miljön och har generellt inte drivit frågor i en riktning som gynnar miljön. Bra Anna Hedh (S) Har överlag röstat bra för miljön, men har inte varit drivande i miljöfrågor. Dåligt Lars Adaktusson (KD) Är en av de svenska parlamentariker som har röstat sämst och engagerat sig minst i miljöfrågor. Bra Fredrick Federley (C) Har bara lagt er i drygt hälften av om röstningarna, men har uppvisat ett tydligt engagemang i en bredd av miljöfrågor. Dåligt Peter Lundgren (SD) Är en av de svenska parlamentariker som har röstat sämst och engagerat sig minst i miljöfrågor. Okej Jasenko Selimovic (L) Har bara lagt er i drygt hälften av omröstningarna och har i vissa sammanhang lyft miljöfrågor. Dåligt Kristina Winberg (SD) Är en av de svenska parlamentariker som har röstat sämst och engagerat sig minst i miljöfrågor. Okej Cecilia Wikström (L) Har bara lagt er i drygt hälften av omröstningarna men har knappast engagerat sig i miljöfrågor. 9

10 Det här kapitlet gör nedslag i några viktiga miljöfrågor som EU beslutat om under mandatperioden, beskriver EUparlamentets roll och redogör för hur granskningen har gjorts. EU och miljöpolitiken 102

11 Viktiga miljöfrågor för EU Miljöfrågorna har inte dominerat EUpolitiken under mandatperioden, men många viktiga miljöbeslut har fattats. Här gör vi nedslag i några av dem. Klimat Klimatförändringarna är redan här och tiden att agera börjar bli knapp. Sedan förra EU-valet har världens länder genom Parisavtalet enats om att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader och helst begränsa den till 1,5 grad. Rapporterna från FN:s klimatpanel visar på de allvarliga konsekvenser som ett missat mål skulle innebära. Det krävs en radikal minskning av de globala utsläppen, och EU har ett stort ansvar att snabbt minska sina utsläpp. EU har en nyckelroll i hur klimatpolitiken utvecklas i unionen, i medlemsstaterna och som en viktig global aktör. En stor del av EU:s miljöpolitik har under den gångna mandatperioden handlat om klimatpolitiken. Ren energi för alla Ren energi-paketet, är den tyngsta klimatlagstiftningen som EU har beslutat om. I paketet ingår bland annat omarbetning av direktiven om förnybar energi och energieffektivisering. EU har också debatterat ett reviderat mål för hur mycket unionens utsläpp ska minska till år I dagsläget ligger målnivån på 40 procent, men den skulle enligt Natur skyddsföreningen behöva vara minst 70 procent för att EU ska leva upp till Paris avtalets mål. En revidering av EU:s utsläppshandel och lagstiftning kring de europeiska skogarnas kolsänkor har också varit stora frågor under mandatperioden. Nu finns viktiga ramar på plats för en gemensam klimatpolitik. Nu gäller det att skruva upp ambitionsnivån så att politiken är i linje med vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grader. Vi har tio år på oss. Biologisk mångfald Biologisk mångfald och hållbara ekosystem är en förutsättning för allt liv på jorden. Ett förändrat klimat är en av anledningarna till att den biologiska mång - falden minskar. Samtidigt spelar ekosystemen en viktig roll i att begränsa klimat förändringarna genom att binda in och lagra koldioxid och i viss mån generera varor som kan ersätta fossila produkter. Enligt forskningen står världen inför en sjätte massutrotning av arter. Haven blir allt mer utfiskade och skadade. Studier 1 har på senare tid visat på en omfattande insektsdöd och har pekat ut det intensiva jord- och skogsbruket med en omfattande användning av bekämpningsmedel som en av huvudorsakerna. Det europeiska jordbrukets inriktning bestäms idag till stor del av stödsystemen inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), som utgör 38 procent av EU:s budget. Jordbrukspolitiken har under lång tid gynnat ett intensivt jordbruk som använder stora mängder kemikalier. Under mandatperioden har ett litet steg i rätt riktning tagits, genom införandet av ett förbud på EU-nivå mot all utomhusanvändning av tre neonikotinoider, en ämnesgrupp som är mycket skadlig för bin. De senaste åren har EU inlett förhandlingar om CAP:s utformning för perioden Det är viktigt att betydligt mer av EU:s stöd kopplas till jordbrukets klimat- och miljönytta. En annan fråga som i hög grad regleras av EU-lagstiftning är fiskeripolitiken. Där har EU under mandatperioden till exempel beslutat om förändringar i vissa förordningar för att möjliggöra implementeringen av den så kallade landningsskyldigheten, som innebär att kvo- 1 Se bland annat: Sanchez-Baya, F & Wyckhus, K, A, G. Worldwide decline of the entomoauna: A rewiew of its drivers. Bioloical Conservation. Vol /04. s

12 terade arter inte får kastas överbord efter fångst utan måste tas i land. Detta minskar slöseriet med havets resurser och främjar användning av mer selektiva redskap. Andra viktiga beslut har lett till fler och tuffare kontroller av fiske utanför EU:s vatten, samt en plan för en mer hållbar förvaltning av Östersjöns fiskebistånd. Trots dessa steg i rätt riktning återstår mycket av både implementering och förbättrade regelverk innan vi når målen om välmående marina miljöer. Viktigt för bevarandet av den biologiska mångfalden är också det så kallade artoch habitatdirektivet, samt fågeldirektivet, som pekar ut speciellt hotade arter och områden, Natura 2000-områden, i behov av skydd. Under mandatperioden undersökte kommissionen om direktiven behövde ses över och uppdateras, vilket hade riskerat en urholkning av dem. Kommissionen landade i att direktiven inte behöver uppdateras, men att implemen teringen av dem behöver förbättras. I samband med kommissionens halvtidsöversyn av EU:s strategi för biologisk mångfald röstade sedan EUparlamentet med bred majoritet igenom en rapport där de bland annat efterfrågade bättre implementering och finansiering av fågel- samt art- och habitatdirektiven. Kemikalier och miljögifter Industriella kemikalier finns överallt. I maten och medicinerna vi äter, i kläderna vi har på oss, i mobiltelefoner, datorer och barnens leksaker. Den utbredda kemikalieanvändningen har en allvarlig påverkan på både hälsa och miljö. Exempelvis orsakar användningen av PFAS, det vill säga högfluorerande ämnen, hälsoekonomiska kostnader i Europa på upp till 84 miljarder euro varje år. 2 Spår av PFAS har 2 Goldenman, Gretta, m.fl. The Cost of Inaction : A Socioeconomic Analysis of Environmental and Health Impacts Linked to Exposure to PFAS. 2019, doi: /tn hittats i människor runtom i hela världen och till och med i isbjörnar i Arktis. Under den senaste mandatperioden har EU tagit fram en handlingsplan för en cirkulär ekonomi, som innebär att produkter och material ska återanvändas och återvinnas så mycket som möjligt innan de kasseras. Då är det extra viktigt att materialen som återvinns inte är miljö- och hälsofarliga. På EU-nivå regleras användningen av kemikalier av kemikalielagstiftningen REACH, som syftar till att skydda människors hälsa och miljön. REACH innebär i princip att kemikalier måste testas och registreras innan de får användas. Det är den mest omfattande kemikalielagstiftningen i världen, men den har trots det omfattande brister och implementeras inte fullt ut. Ett positivt exempel från mandatperioden är att EU-parlamentet för första gången uppmanat kommissionen att inom ramen för REACH dra tillbaka ett beslut om att tillåta begränsad användning av en kemikalie, i det här fallet det cancerframkallande ämnet natriumdikromat. EU-parlamentet har också uppmanat kommissionen att se över luckor och mot sägelser i all lagstiftning rörande farliga kemikalier. Dessutom har beslut fattats om vetenskapliga kriterier för hormonstörande ämnen. Ett viktigt nästa steg vore att dessa kriterier förs in i all relevant lagstiftning. En annan omdebatterad fråga under mandatperioden har varit ICS-klausulen i EU:s frihandelsavtal med Kanada (CETA). Det är en tvistlösningsmekanism som tillåter utländska företag att stämma stater om de inför lagar eller regleringar som kan hota företagets investeringar. Detta riskerar att undergräva miljölagstiftning på både nationell och EU-nivå. 12

13 EU-parlamentets roll EU-parlamentet har ett stort inflytande över beslutsfattandet inom EU. I de flesta frågor om lagstiftning fattar EU-parlamentet beslut tillsammans med ministerrådet, och kan därmed såväl förbättra som stoppa förslag från kommissionen. Parlamentet deltar också i beslut om EU:s budget. Genom initiativbetänkanden och resolutioner kan EU-parlamentet uppmana kommissionen att lägga fram specifika förslag eller revidera existerande lagstiftning, vilket kommissionen måste kommentera eller agera på. Genom yttranden kan parlamentet också uttrycka sin ståndpunkt i frågor. Val till EU-parlamentet sker vart femte år. De valda parlamentarikerna ingår i större partigrupperingar på EU-nivå utifrån politisk tillhörighet. Sverige har 20 av totalt 751 ledamöter i EU-parlamentet. 3 Parlamentarikerna driver olika frågor utifrån intresse och engagemang, men också utifrån vilka utskott de sitter i. Enskilda parlamentariker har stora möjligheter att påverka genom att utnämnas till föredragande i lagstiftningsärenden. Då ansvarar de för att föreslå ändringar i kommissionens förslag och för att förhandla med skuggföredragande från de andra partigrupperna. När parlamentet enats om ett förslag ansvarar den föredragande för förhandling med ministerrådet för att landa i ett beslut som båda parter kan enas om. Möjligheten att aktivt driva miljöfrågor underlättas självklart av att sitta i ett miljörelaterat utskott som har dessa frågor på sitt bord. Men en parlamentariker som inte sitter i ett sådant utskott kan ändå vara aktiv i miljöfrågor. Detta kan ske 3 Om Brexit träder i kraft och Storbritannien lämnar EU får Sverige 21 platser i EU-parlamentet efter valet Det totala antalet parlamentariker minskar då till 705. genom att lyfta kopplingar till miljöfrågor i de andra frågor som parlamentarikern driver, men också genom möjligheten att vara aktiv i debatten i plenum. Så kan parlamentariker påverka? I utskotten Utskotten behandlar lagförslag från kommissionen och utformar betänkande som röstas om i plenum. Det finns utskott för exempelvis energi, miljö, jordbruk och fiske. Att väcka debatt Ledamöterna kan initiera frågor genom att göra inlägg i plenum, samt på egen hand eller tillsammans med andra ledamöter lägga resolutionsförslag och ändringsförslag för lagtexter. Att vara föredragande I varje lagstiftningsärende utses en föredragande (rapportörer) som representanter för ansvarigt utskott. Denne har ett särskilt stort ansvar att bygga majoritet kring ett lagförslag. Från de övriga partigrupperna utses skuggföredragande. Att trycka på röstknappen EU-parlamentet har genomfört drygt omröstningar under den här mandatperioden, vilket inkluderar både förslagen som helhet och omröstningar om ändringsförslag. För att kunna orientera sig i den komplexa innebörden av lagförslag tar de europeiska partigrupperna fram egna röstlistor som ledamöterna ofta följer. Ordinarie lagstiftningsförfarande När EU stiftar nya lagar formulerar först kommissionen ett förslag, som skickas vidare till EU-parlamentet och ministerrådet. EU-parlamentet och rådet måste sedan godkänna förslaget för att den nya eller reviderade lagen ska gå igenom. De kan före slå omfattande förändringar i kommissionens text, vilket till exempel kan innebära en skarpare eller svagare miljölagstiftning än vad kommissionen föreslagit. 13

14 NI ECR De europeiska partigrupperna Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster (GUE/NGL) Progressiva förbundet av socialdemokrater i EU-parlamentet (S&D) De gröna/europeiska fria alliansen (G/EFA) Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) (EPP) Europeiska konservativa och reformister (ECR) Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD) Nationernas och friheternas Europa (ENF) Grupplösa i EU-parlamentet (Non-Inscrits) ALDE EPP G/EFA EFDD NGL ENF GUE De politiska grupperna i EU-parlamentet EU-parlamentet består av åtta politiska grupper som organiserar ledamöter utifrån politisk tillhörighet. För att kunna bilda en grupp måste man samla minst 25 ledamöter, som representerar minst en fjärdedel av EU:s medlemsländer. De politiska gruppernas roll i parlamentet är att för varje omröstning i kammaren, bearbeta de betänkanden som tagits fram i utskotten för att sedan lägga eventuella ändringsförslag. Genom diskussioner inom gruppen antas en gemensam ståndpunkt. Här har enskilda parlamentariker en möjlighet att påverka hela den europeiska partigruppen. Ledamöterna är dock fria att gå emot gruppens linje i omröstningar. Talartiden i plenum fördelas utifrån gruppernas storlek. 14

15 Så har granskningen gjorts För att bedöma de svenska EU-parlamentarikernas miljöinsatser under mandatperioden har Naturskyddsföreningen gjort en bred granskning som omfattar både kvantitativa och kvalitativa aspekter av parlamentarikernas insatser. Röstbeteende En viktig del av undersökningen utgörs av en kartläggning av hur de svenska EUparlamentarikerna har röstat i en rad viktiga miljöomröstningar i plenum under mandatperioden. Vi har valt ut 32 omröstningar. 13 av dessa ligger i linje med något av de 15 miljöpolitiska förslag som Naturskyddsföreningen lät partiernas toppkandidater ta ställning till inför EU-valet 2014 (se rapporten Miljölöften för Europa). Några av de förslag Naturs kydds föreningen presenterade då har inte varit föremål för omröstning under mandatperioden. Andra har varit uppe, men omröstningar har skett med handuppräckning, istället för knapptryckning, vilket gör det omöjligt att följa upp hur enskilda parlamentariker har röstat. Frågor som direkt knyter an till förslagen i enkäten 2014 och som parlamentet röstat om med knapptryckning i plenum, har inkluderats bland de granskade omröstningarna. När flera omröstningar ägt rum relaterade till samma förslag har en eller ett par omröstningar valts ut, med utgångspunkt i de omröstningar som bäst speglar Naturskydds föreningens position i de aktuella frågorna. Granskningen omfattar också 19 omröstningar, som inte direkt relaterar till Naturskyddsföreningens förslag från 2014, men som föreningen bedömer har varit centrala miljöomröstningar under den gångna mandatperioden. Urvalet speglar en bredd av de miljöfrågor som ryms inom föreningens verksamhetsområden. För var och en av de omröstningar som inkluderats i granskningen har ja eller nej kategoriserats som en. Kartläggningen av parlamentarikernas röstbeteende i de utvalda omröstningarna har landat i en siffra som anger andel. I de fall ledamöter varit frånvarande vid de aktuella omröstningarna har ett antagande gjorts kring hur denne skulle ha röstat. Detta har gjorts för att inte enskilda frånvarotillfällen ska ge ett skevt resultat, till exempel mellan parlamentariker inom samma parti som i regel röstar likadant. Antagandet har baserats på det egna partiets och partigruppens röst, samt parlamentarikerns röstbeteende i övriga frågor som granskats. För att reducera antalet antaganden har omröstningar där minst en tredjedel av de svenska parlamentarikerna varit frånvarande uteslutits, vilket var fallet i två av de omröstningar som ursprungligen valdes ut. En omrösting om utsläpp av växthusgaser och en om användning av antibiotika har därför strukits. Andelen antaganden uppgår till 13 procent av det totala antalet granskade röster, omkring hälften av dessa rör de parlamentariker som inte har suttit hela mandatperioden. Längst bak i rapporten finns en lista på de granskade omröstningarna. I en bilaga 4 som publiceras separat finns en mer detaljerad genomgång av omröstningarna, samt en översikt över hur de enskilda parlamentarikerna agerat i dessa. Sagt och gjort Utöver omröstningarna omfattar granskningen också en genomgång av parlamentarikernas samlade aktiviteter i plenisalen; alla inlägg som har gjorts under parlamentets sammanträden i plenisalen, både muntliga och skriftliga, alla be- 4 Se bilaga: /euval2019/sammanstallning-omröstningar 15

16 tänkanden de har initierat, behandlat eller undertecknat, och alla resolutioner där de har varit föredragande eller skuggföredragande. Dessutom har en granskning gjorts av de ändringsförslag till miljörelaterade omröstningar som de svenska parlamentarikerna har lagt fram i de olika utskotten. Denna genomgång har gett en bild av hur aktiva enskilda parlamentariker har varit i miljöfrågor. Enkät För att försäkra oss om att inte missa viktiga insatser från de svenska parlamentarikerna har de också fått svara på en enkät om hur de har agerat i relation till de femton förslag som fanns med i Naturskyddsföreningens enkät till EUkandidaterna De har också fått svara på vad de är mest nöjda med under mandatperioden. 5 Några parlamentariker har valt att inte svara på enkäten. Lojalitet med partigrupp I alla omröstningar som omfattas av granskningen har vi också undersökt om de svenska parlamentarikerna har röstat i linje med sin partigrupp eller om någon har avvikit på ett positivt eller negativt sätt. Där enskilda parlamentariker eller alla parlamentariker för ett visst parti i flera omröstningar röstat på annat sätt än sin partigrupp nämns detta i granskningen. Miljöbetyg Genom att kombinera faktorerna ovan har varje parlamentariker fått ett miljöbetyg, som sammanfattar hur väl hen har presterat i miljörelaterade frågor under mandatperioden. Följande kriterier gäller för de fyra betygskategorierna: procent av de granskade omröstningarna, och dessutom på andra sätt uppvisat ett stort engagemag för miljöfrågor i det parlamentariska arbetet. Det kan handla om att ha varit föredragande eller skuggföredragande för viktiga miljörelaterade betänkanden och där drivit en ambitiös linje, att återkommande ha lyft miljöfrågor i debatten eller att ha integrerarat dessa inom andra frågor där det är relevant. Bra miljöbetyg ges till parlamentariker som lagt en i minst 75 procent av de granskade omröstningarna. Det kan också ges till parlamentariker som har lagt en i minst 50 procent av omröstningarna och samtidigt uppvisat ett stort engagemag för miljöfrågor i det parlamentariska arbetet. Okej miljöbetyg ges till parlamentariker som lagt en i procent av de granskade omröstningarna, men som inte visat ett tydligt engagemang i miljöfrågor Dåligt miljöbetyg ges till alla parlamentariker som lagt mindre än 50 procent bra miljöröster. I några fall har en parlamentariker för ett parti ersatts med en annan person under mandatperioden. Som grundregel har vi då valt att granska den person som suttit den större delen av mandatperioden. Ett undantag har gjorts när det gäller Jens Nilsson (S) som avled våren Naturskyddsföreningen har då valt att granska Aleksander Gabelic som ersatt honom, trots att denne suttit en kortare del av mandatperioden. Utmärkt miljöbetyg ges till parlamentariker som lagt en i minst 75 5 Partiernas fullständiga svar finns i separat bilaga: /euval2019/enkatsvar-parlamentariker 16

17 I det här kapitlet presenteras Naturskyddsföreningens bedömning av de svenska EUparlamentarikernas miljöinsatser under mandatperioden Parlamentarikerna presenteras partivis i storleksordning utifrån valresultatet Inom respektive parti kommer parlamentariker med högst miljö betyg först. Om två personer har samma betyg sorteras de utifrån andel. Svenska EU-parlamentarikers miljöinsatser

18 kraterna har i de granskade omröstningarna röstat något bättre än sina löften Socialdemokraterna Partigrupp: S&D Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater Av Socialdemokraternas nu sittande EUparlamentariker är det bara Jytte Guteland och Aleksander Gabelic som står på partiets lista inför EU-valet, på tredje respektive 16:e plats. Socialdemokraterna har i dagsläget fem ledamöter i EU-parlamentet. De har överlag röstat bra för miljön, andelen ligger på mellan 78 och 81 procent. De socialdemokratiska parlamentarikerna har i två av de granskade omröstningarna gemensamt gått emot sin europeiska partigrupp och lagt er, i förslag om förnybar energi och bekämpningsmedel. De flesta omröstningar där de inte har lagt en rör klimatfrågor, bland annat biodrivmedel, luftföroreningar och fossila subventioner. Parlamentarikerna röstade inte heller bra i omröstningen om ICS-klausulen i handelsavtalet CETA där de röstade emot att utesluta klausulen ur avtalet. Jytte Guteland är den socialdemokratiska parlamentariker som sticker ut med sitt engagemang i miljöpolitiska frågor. Övriga socialdemokratiska parlamentariker har inte lika aktivt drivit miljöfrågor i EU-parlamentet. De socialdemokratiska parlamentarikerna har dock lagt tolv gemensamma skriftliga anföranden i plenum i frågor rörande klimat, miljögifter samt skog- och naturvård. I Naturskyddsföreningens enkät inför valet 2014 ställde fyra av de nu sittande socialdemokratiska parlamentarikerna sig bakom 10 av 15 förslag. Guteland ställde sig däremot bakom 11 av 15. Till skillnad från sina partikollegor instämde hon med förslaget att EU ska anta bindande mål om en minskad energianvändning med 40 procent till år Socialdemo- Jytte Guteland 81% Utskottet för miljö, hälsa och livsmedelssäkerhet Utskottet för rättsliga frågor (suppleant) Jytte Guteland landar snäppet högre än de andra socialdemokratiska parlamentarikerna när det gäller. Hon sitter i ett utskott som ansvarar för många miljöfrågor och har bland annat engagerat sig i frågor om miljögifter, klimat, cirkulär ekonomi och biologisk mångfald. Guteland har varit föredragande för ett betänkande gällande direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. I sitt arbete har Guteland särskilt fokuserat på bekämpningsmedel som innehåller hormonstörande ämnen och därför är skadliga för miljön och människors hälsa. Hon har varit pådrivande för att fler skadliga bekämpningsmedel bör identifieras utifrån direktivets kriterier för hormonstörande ämnen och förbjudas. Guteland verkade bland annat för icke-kemiska alternativ till skadliga bekämpningsmedel. Guteland har även varit drivande i frågan om utsläppsminskningar och EU:s ut- 18

19 släppshandel (ETS) där hon var den socialdemokratiska gruppens huvudförhandlare. Hon har arbetat för att eliminera överskottet på utsläppsrätter, för att ETS ska ligga i linje med Parisavtalet. Reformarbetet Guteland varit med och drivit har bland annat resulterat i att en utsläppsrätt i dagsläget kostar cirka 200 kr, jämfört med cirka 50 kr när reformarbetet av ETS påbörjades. Guteland har även varit huvudförhandlare från sitt utskott i revideringen av energieffektivitetsdirektivet (EED), där hon drev en linje för en kraftigt ökad ambitionsnivå, som dock inte antogs. Utöver hennes särskilda engagemang i ovanstående frågor har hon överlag varit mycket aktiv i miljörelaterade frågor i EU-parlamentet. Hon har till exempel lagt många positiva miljörelaterade ändringsförslag och varit aktiv i flera miljödebatter. Guteland har en högre andel bra miljöröst än sina partikollegor då hon till skillnad från de andra socialdemokraterna röstade för att stoppa ett infrastrukturprojekt mellan alla EU-länder som innehöll över 100 nya projekt för fossila gasinfrastrukturer. Mest stolt över: Guteland är mest stolt över sitt arbete för att reformera EU:s utsläppshandel, förbättra regelverket för skydd mot hormonstörande ämnen och en revidering av EU:s energieffektivitetsdirektiv. Olle Ludvigsson 78% Utskottet för ekonomi och valutafrågor Utskottet för industrifrågor, forskning och energi (suppleant) Olle Ludvigsson har i vissa fall lyft miljörelaterade frågor, exempelvis som föredragande i ett betänkande gällande ekonomi och valutafrågor där han belyste vikten av hållbara och gröna investeringar. I en debatt om energiunionen har Ludvigsson förespråkat en satsning på fjärrvärme och -kyla för att öka energieffektiviseringen. Han sitter som suppleant i utskottet för industrifrågor, forskning och energi, som jobbar med flera miljörelaterade frågor. Ludvigsson har där visat på ett visst engagemang genom bra och ambitionshöjande ändringsförslag i energifrågor, men har inte visat samma engagemang i plenum. Mest stolt över: Socialdemokraterna hänvisar i sitt enkätsvar till Jytte Guteland i miljö- och klimatfrågor och övriga parlamentariker från partiet har inte lämnat egna svar. Utmärkt Bra Betyg: Jytte Guteland har röstat bra för miljön, varit en aktiv debattör och drivit tunga miljöfrågor som EU:s utsläppshandel, hormonstörande ämnen och energieffektivisering. Betyg: Olle Ludvigsson har röstat bra för miljön och har uppvisat ett visst engagemang i miljöfrågor. 19

20 Aleksander Gabelic 78% Utskottet för regional utveckling Utskottet för internationell handel (suppleant) Marita Ulvskog 78% Utskottet för sysselsättning och sociala frågor (vice ordförande) Utskottet för transport och turism Alexander Gabelic har suttit i parlamentet i ett år, då han ersatte den tidigare parlamentarikern Jens Nilsson i april Gabelic har därför röstat i endast 8 av de 32 omröstningar som Naturskydds föreningen granskat och hans generella aktivitet i parlamentet är liten i jämförelse med sina partikollegor. Då han röstat likadant som sina partikollegor i de omröstningar han närvarat vid har ett antagande gjorts att han skulle ha gjort det även i övriga omröstningar, och han får därmed 78 procent bra miljöröst. Gabelic sitter inte i något miljörelaterat utskott och har inte lyft miljöperspektivet i särskilt stor utstäckning i de frågor han drivit i parlamentet. Däremot har han tillsammans med andra parlamentariker lagt några ändringsförslag i handelsrelaterade frågor där miljöperspektiv har lyfts fram. Mest stolt över: Socialdemokraterna hänvisar i sitt enkätsvar till Jytte Guteland i miljö- och klimatfrågor och övriga parlamentariker från partiet har inte lämnat egna svar. Marita Ulvskog landar på 78 procent bra miljöröst i de granskade omröstningarna. Ulvskog har genomgående röstat likadant som de andra parlamentarikerna från Socialdemokraterna. Hon sitter i utskottet som ansvarar för transportpolitiken, som är ett tungt miljöpolitiskt utskott, men har trots det inte varit särskilt drivande i miljöfrågor i parlamentet. Ulvskog har ställt sig bakom några miljörelaterade skriftliga plenuminlägg, förslag till resolutioner och ändringsförslag tillsammans med sina partikollegor, men har inte på egen hand gjort något miljörelaterat inlägg i plenum eller varit föredragande för något miljörelaterat betänkande. Ulvskog fokuserar framför allt på frågor som rör sysselsättning och sociala frågor då hon är vice ordförande i utskottet som hanterar de frågorna. Mest stolt över: Socialdemokraterna hänvisar i sitt enkätsvar till Jytte Guteland i miljö- och klimatfrågor och övriga parlamentariker från partiet har inte lämnat egna svar. Bra Bra Betyg: Aleksander Gabelic har under sin korta tid i parlamentet röstat bra för miljön, men har uppvisat ett begränsat engagemang för miljöfrågor i det parlamentariska arbetet. Betyg: Marita Ulvskog har röstat bra för miljön, men har inte uppvisat något större engagemang i miljöfrågor trots att hon sitter i ett miljörelaterat utskott. 20

21 Anna Hedh 78% Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (suppleant) Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (suppleant) Anna Hedh landar på 78 procent. Hon har i de granskade omröstningarna röstat ungefär likadant som de andra parlamentarikerna från Socialdemokrater na. Hon valde i omröstningen om att stoppa ett infrastrukturprojekt mellan EU-länderna som innehöll över 100 nya projekt för fossila gasinfrastrukturer, att avstå sin röst. Tre av hennes partikollegor röstade emot ett stopp, medan Guteland röstade för ett sådant. Hon sitter inte i ett miljörelaterat utskott och har inte, förutom genom de gemensamma skriftliga anförandena och några få ändringsförslag, lyft miljöfrågor. Mest stolt över: Socialdemokraterna hänvisar i sitt enkätsvar till Jytte Guteland i miljö- och klimatfrågor och övriga parlamentariker från partiet har inte lämnat egna svar.. Bra Betyg: Anna Hedh har röstat bra för miljön, men har inte varit drivande i miljöfrågor. Miljöpartiet Partigrupp: G/EFA De Gröna / Europeiska fria alliansen Miljöpartiet har i dagsläget fyra parlamentariker i EU-parlamentet. De har varit pådrivande i flera miljö- och klimatfrågor under mandatperioden och har lagt er i 94 till 97 procent av de granskade omröstningarna. De svenska miljöpartisterna har framför allt varit drivande inom klimat-, fiskeri- och transportfrågor och där verkat för ett mer hållbart EU. Det är endast i en omröstning rörande implementeringen av land nings - skyldigheten, vilken syftar till att minska slöseriet av fiskeriprodukter, som de inte har lagt en. I Naturskyddsföreningens enkät inför EU-valet 2014 ställde sig Miljöpartiets toppkandidater bakom 13 respektive 14 av Naturskyddsföreningens 15 miljöpolitiska förslag. 6 Partiet har också levt upp till sina löften genom att under mandatperioden lägga er i samtliga granskade omröstningar som följer upp förslagen från Under mandatperioden lämnade Peter Eriksson sin plats och i september 2016 tillträdde istället Jakop Dalunde, som granskas här. Av de nu sittande parlamentarikerna står Jakop Dalunde och Bodil Valero på Miljöpartiets lista inför EU-valet, på tredje respektive fjärdeplats. 6 Max Andersson och Linnéa Engström svarade vet ej på två förslag, Bodil Valero på ett förslag. 21

22 Linnéa Engström 97% Fiskeriutskottet (vice ordförande) Utskottet för miljö, folkhälsa och livssäkerhet (suppleant) Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (suppleant) num också varit aktiv i frågor rörande klimat, skog- och naturvård, miljögifter och jordbruk. Engström har också återkommande kopplat miljörättvisa till mänskliga rättigheter, inte minst kvinnors rättigheter. Mest stolt över: Engström är mest stolt över den lagstiftning hon förhandlat fram kring kontroll av EU:s externa fiskeflotta, vilket hon anser är viktigt för transparens och ansvarstagande till havs. Engström är även mycket stolt över sitt arbete om klimaträttvisa. Linnéa Engström är en av de svenska parlamentariker som har visat starkast miljöengagemang under mandatperioden, främst i frågor som rör EU:s fiskeripolitik där hon varit föredragande i flera betänkanden. Ett av dessa betänkanden handlar om genomförandet av kontrollåtgärder av fiskeriprodukters tillträde till EU:s inre marknad. Kontrollåtgärder är viktiga för att importerade fiskeri- och havsprodukter ska uppfylla samma krav som EUprodukter. En annan fråga där hon varit föredragande rör gemensamma regler för genomförandet av den externa dimensionen av EU:s gemensamma fiskeripolitik (CFP). Förslaget innebar att EU ska fiska mer hållbart i internationella vatten och samtidigt förbättra fiskenormerna i utvecklingsländer. Ytterligare ett betänkande som Engström har varit föredragande för handlar om ökad kontroll av EU-fartyg som fiskar utanför unionens vatten, EU:s externa fiskeflotta. Det innebär bland annat upprättande av ett digitalt register för att kontrollera alla båtar från EU som agerar på internationellt vatten. Förutom de förslag som Engström själv har varit föredragande för har hon genom ändringsförslag och debattinlägg i ple- Utmärkt Betyg: Linnéa Engström har röstat mycket bra för miljön och är en av de svenska EU-parlamentariker som haft flest föredragandeskap kopplade till miljöfrågor, genom vilka hon förhandlat fram ambitiös lagstiftning inom EU:s fiskeripolitik. Jakop Dalunde 97% Utskottet för industri, forskning och energi Utskottet för utrikesfrågor (suppleant) Utskottet för transport och turism (suppleant) Jakop Dalunde ersatte Peter Eriksson som EU-parlamentariker under 2016, då Eriksson blev minister i svenska regeringen. Dalunde sitter i två miljö relaterade utskott och har varit en stark röst för miljö- och klimatfrågor i EU-parlamentet. Dalunde är en av de parla mentariker som har röstat bäst för miljön, och har varit 22

23 drivande i viktiga miljöfrågor. En av de frågor Dalunde profilerat sig inom har varit att underlätta tågbokningssystemet inom Europa, vilket är viktigt för att påskynda omställningen inom transportsektorn. Han tog även över som föredragande i slutskeded av förhandlingarna av styrningen av energiunionen som är en del av Ren energi-paketet. Energiunionen fastställer hur EU ska följa upp medlemsländernas energipolitik, hur stöd till fossil energi ska fasas ut och hur klimatoch förnybarhetsmålen ska nås. Bodil Valero 97% Utskottet för fri- och medborliga rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor Utskottet för utrikesfrågor (suppleant) Som skuggföredragande och genom både inlägg och ändringsförslag har Dalunde varit mycket aktiv inom transport- och klimatfrågor. Exempelvis har Dalunde lagt flera ändringsförslag med syfte att sätta bindande mål för utsläppsminskningar och för andelen fordon med låga utsläpp på marknaden. Också inom gröna innovationer och forskning har Dalunde varit aktiv och drivit igenom en kraftig ökning av medel till klimatrelaterad forskning och innovation i EU. Mest stolt över: Dalunde är mest stolt över att ha drivit på för enklare bokning för tågresande inom EU. Han är också stolt över att ha lagt grunden för en klimatlag på EUnivå och att ha fått parlamentet att stötta hans förslag om att avsätta 420 miljarder kronor till klimatrelaterad forskning och innovation i EU. Utmärkt Betyg: Jakop Dalunde har under sin korta tid i parlamentet röstat mycket bra för miljön och har drivit på för en mer ambitiös klimatpolitik inom exempelvis energioch transportsektorn. Bodil Valero har lagt er i alla granskade omröstningar förutom en, men har inte varit speciellt aktiv i miljö- och klimatfrågor under mandatperioden. Valero sitter inte i ett miljörelaterat utskott och har därför inte varit föredragande för något miljörelaterat betänkande. Valero har i mindre utsträckning än sina partikollegor lyft miljörelaterade frågor i plenum eller lagt ändringsförslag på området, och har endast ställt sig bakom ett fåtal resolutioner om miljöfrågor. Bland de frågor hon har lyft ryms kritik mot ohållbara handelsavtal, uppmärksammande av ett växande antal klimatflyktingar, klimatförändringar kopplade till Arktis samt EU-parlamentets hållning till Parisavtalet. Mest stolt över: Valero är mest stolt över att hon har drivit igenom demokratikriterium för vapenexport, kämpat för aborträtten, och jobbat för ett stödprogram till civilsamhället för att stötta arbetet för mänskliga rättigheter, fred och rättsstatliga principer. Bra Betyg: Bodil Valero är en av de svenska parlamentariker som har röstat bäst för miljön, men miljö- och klimatfrågor har i övrigt utgjort en mindre del av hennes engagemang under mandatperioden. 23

24 Max Andersson * 94% Utskottet för rättsliga frågor Utskottet för konstitutionella frågor (suppleant) Max Andersson har röstat bra för miljö och klimat i alla utom två av de granskade omröstningarna. Utöver omröstningen om landningsskyldigheten avstod han från att rösta i omröstningen rörande ett hårdare förbud mot bekämpningsmedel som innehåller neonikotinoider, en ämnesgrupp som har förödande konskevenser för bin. gelverk kring intressekonflikter i FN:s klimatförhandlingar, och att ha förhandlat för skärpningar i EU:s regelverk för lobbying. Bra Betyg: Max Andersson har röstat mycket bra för miljön under mandatperioden, men når inte upp till det högsta betyget då han inte utmärkt sig som drivande i miljöpolitiska frågor i parlamentet. * Max Andersson har under våren 2019 lämnat Miljöpartiet och kandiderar istället för Partiet Vändpunkt i valet till EU- parlamentet. Andersson sitter inte i ett miljörelaterat utskott och har därför inte varit föredragande för något betänkande kopplat till miljö. Däremot har han arbetat för att skapa regler för hur motstridiga intressen ska hanteras i FN:s klimatkonferenser, genom att lägga ändringsförslag i resolutioner om EU:s ståndpunkt inför klimattoppmötet COP24 i Katowice. Han argumenterade för att kol- och oljeindustriernas möjlighet till lobbyverksamhet i klimatförhandlingar bör begränsas på grund av deras ekonomiska intressen. I sina plenuminlägg har Andersson också lyft miljörelaterade frågor kopplade till handelsavtal och skydd av utrotningshotade växter och djur. Exempelvis har han argumenterat för att höja straffgraden på försäljning av utrotningshotade växter och djur för att få bukt med försäljningen av dessa inom EU. Mest stolt över: Andersson är mest stolt över sitt arbete som huvudförhandlare i Marrakechavtalet, med syfte att ge synskadade bättre tillgång till böcker. Han är också stolt över att ha arbetat för ett re- 24

25 Moderaterna Partigrupp: EPP Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) Moderaterna har tre platser i EUparlamentet. Andelen er för de sittande ledamöterna ligger på 25 till 28 procent. Överlag har Moderaterna röstat emot såväl bindande klimatmål på nationell nivå och EU-nivå, som ökade ambitionsnivåer inom klimatområdet. De har också röstat emot en bättre implementering av art-och habitatdirektivet för att istället förespråka en översyn. Ofta motiverar de sin röst med att regler som riskerar att skapa ojämlika konkurrensfördelar ska undvikas, och att marknaden kommer gynna en teknisk utveckling av energi- och klimateffektiva lösningar om den inte överregleras. Moderaternas ledamöter har visserligen drivit några miljöfrågor, men generellt inte på ett sätt som Naturskyddsföreningen anser gynnar miljön. I Naturskyddsföreningens enkät inför valet 2014 ställde sig de nu sittande moderata parlamentarikerna enbart bakom 4 av 15 miljöpolitiska förslag. Moderaterna har i några fall röstat annorlunda än den linje de angav 2014, men uppvisar sammantaget en lika låg ambitionsnivå. Ingen av Moderaternas nuvarande parlamentariker står på partiets lista inför EUvalet. Gunnar Hökmark 28% Utskottet för ekonomi och valutafrågor Utskottet för industrifrågor, forskning och energi (suppleant) Gunnar Hökmark ligger strax över sina partikollegor när det gäller andel, eftersom han till skillnad från dem röstade ja till ett förbud mot vissa fiskemetoder som kan skada havsbotten. Den miljörelaterade fråga Hökmark har varit mest aktiv inom är styrningen av energiunionen. Energiunionen är EU:s strategi för att skapa en gemensam, energieffektiv och hållbar energimarknad, med syfte att främja användningen av hållbar energi. Hökmark var skuggföredragande i frågan. Som skuggföredragande har han främst drivit på för teknikneutralitet, underlättande av elhandel mellan länder och att marknaden ska få styra i så stor utsträckning som möjligt. Med avstamp i de argumenten var han emot nationellt bindande mål för förnybar energi och minskad energianvändning. Han drev på för att samtliga subventioner till energi ska fasas ut, men röstade nej till de ändringsförslag som gällde att alla länder måste rapportera hur de avser fasa ut just fossila subventioner senast Han drev också på för användandet av kärnkraft som ett alternativ till fossil energi. I Hökmarks ändringsförslag och debattinlägg i plenum framkommer ett starkt motstånd mot att Ryssland ska få genomföra sina planer på Nordstream 2, det vill säga bygga en gasledning i Östersjön. 25

26 Mest stolt över: Hökmark är mest stolt över sitt arbete med det första styrsystemet av energiunionen. Där har han arbetat för marknadsprissättning, underlättande av elhandel mellan länder och utfasande av subventioner, speciellt till fossila bränslen. Dåligt som ska klassas som matavfall. Mest stolt över: Inget svar. Dåligt Betyg: Anna Maria Corazza Bildt har lagt en liten andel er och har uppvisat ett begränsat engagemang för miljöfrågor. Betyg: Gunnar Hökmark har lagt en liten andel er och har i sitt arbete med energiunionen drivit frågan på ett sätt som överlag inte gynnar miljön. Anna Maria Corazza Bildt 25% Inre marknaden och konsumentskydd (vice ordförande) Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (suppleant) Anna Maria Corrazza Bildt har en låg andel er i de granskade omröstningarna. Hon sitter inte i något miljörelaterat utskott, och har därför inte varit föredragande eller skuggföredragande för några miljörelaterade betänkanden. Hon har visserligen ställt sig bakom en gemensam resolution för en förnyelse av EU:s gemensamma strategi för djurskydd, men har utöver det inte drivit några miljörelaterade resolutioner. Däremot har hon varit med och lagt fram ett antal ändringsförslag med syfte att minska matavfallet i EU, exempelvis ett förslag på en gemensam definition av vad Christofer Fjellner 25% Utskottet för internationell handel Budgetutskottet (suppleant) Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (suppleant) Christofer Fjellner sitter som suppleant i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och en stor del av hans inlägg i plenum är miljörelaterade. I utskottet har han röstat nej till de flesta omröstningar och ändringsförslag som handlar om bindande mål och ökade ambitionsnivåer inom miljöpolitiken. I sitt utskott har Fjellner bland annat varit skuggföredragande för en resolution om fastställandet av utsläppsnormer för nya tunga fordon. Där såg han visserligen positivt på lagstiftning, men argumenterade emot målet om en minskning på 20 procent av utsläpp från tunga fordon till Han menade att det med dagens tekniska utveckling inte går att leva upp till ett sådant krav. Fjellner har också motsatt sig målet om en särskild andel fordon med låga utsläpp på marknaden. Tillsammans med Hökmark har Fjellner 26

27 också varit med och lagt ändringsförslag om styrningen av energiunionen, med syfte att främja teknikneutralitet och avreglering på energimarknaden. Precis som Hökmark förespråkar han kärnkraft som ett alternativ till fossil energi. I flera ändringsförslag och debattinlägg i plenum har Fjellner också argumenterat för att hänsyn måste tas till miljön, men inte till för stora ekonomiska kostnader. Mest stolt över: Fjellner är mest stolt över att han har satt klimatpolitikens kostnadseffektivitet i centrum under sin tid som EU-parlamentariker. Dåligt Betyg: Christofer Fjellner har i liten utsträckning lagt er och har överlag inte drivit frågor på ett sätt som gynnar miljön, trots att han suttit i ett viktigt miljöpolitiskt utskott. Sverigedemokraterna Partigrupp: ECR Europeiska Konservativa och Reformister Sverigedemokraterna har idag två ledamöter i EU-parlamentet, Peter Lund gren och Kristina Winberg. Sverige demokraterna är ett av de svenska partier som har röstat sämst för miljön under mandatperioden. Deras andel er i de granskade omröstningarna ligger på 22 procent. Under mandatperioden har partiet bytt grupp från EFDD, som har en tydligt högerpopulistisk prägel, till ECR, som består av en blandning av konservativa och högerpopulistiska partier. Därför har ingen granskning gjorts när det gäller lojalitet med partigruppen i omröstningar. Partiet har inte varit märkvärt aktiva i miljöfrågor och har generellt uppvisat låga miljö- och klimatambitioner. Sverigedemokraterna var det enda svenska parti som inte röstade ja till ett förslag om att sätta ett mål för minskat matsvinn till år Däremot har partiet exempelvis röstat för en skärpning av EU:s takdirektiv, som syftar till att minska de nationella utsläppen av vissa luftföroreningar samt för ett förbud av användning av neonikotinoider. Då partiet inte satt i EU-parlamentet under föregående mandatperiod fick de inte svara på Naturskyddsföreningens enkät, inför valet Därför saknas löften att följa upp. Peter Lundgren är toppnamn på Sverigedemoraternas lista inför EU-valet, och Kristina Winberg står på fjärdeplats. 27

28 Peter Lundgren 22% Utskottet för transport och turism Kristina Winberg 22% Utskottet för fri- och medborliga rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor Peter Lundgren är en av de svenska parlamentariker som agerat sämst i miljöfrågor under mandatperioden, trots att han sitter i ett miljörelaterat utskott. Lundgren har visserligen varit föredragande för ett betänkande som bland annat omfattar utbildning inom transportsektorn för att köra mer bränslesnålt, men har också genom ändringsförslag motsatt sig en obligatorisk begränsning av koldioxidutsläpp för nyregistrerade tunga fordon. En av få miljörelaterade frågor som Lundgren har lyft i övrigt, i debatt i plenum, är kritik mot handelsavtalet mellan EU och USA (TTIP) och dess investeringsskydd genom ISDS-mekanismen, bland annat med hänvisning till att den kan underminera svensk miljölagstiftning. Däremot har Lundgren inte röstat för att utesluta motsvarande klausul ur EU:s frihandelsavtal med Kanada (CETA). Mest stolt över: Inget svar. Kristina Winberg sitter inte i ett miljörelaterat utskott och har inte uppvisat ett engagemang för miljö- och klimatfrågor under mandatperioden. Hon har inte lyft miljöfrågor till debatt i plenum och har heller inte lagt fram några miljö- eller klimatrelaterade resolutioner eller ändringsförslag. I ett gemensamt skriftligt debattinlägg i plenum tillsammans med Peter Lundgren argumenterade hon emot ISDS-mekanismen i TTIP eftersom den kan underminera svensk lagstiftning på bland annat miljöområdet. Inte heller Winberg har röstat för att utesluta motsvarande klausul ur CETA-avtalet. Mest stolt över: Inget svar. Dåligt Betyg: Kristina Winberg har röstat dåligt i miljöfrågor och är en av de svenska parlamentariker som har gjort minst för miljön under mandatperioden. Dåligt Betyg: Peter Lundgren är en av de svenska parlamentariker som har röstat sämst i miljöfrågor och visat ett mycket begränsat engagemang för dessa frågor. 28

29 Liberalerna Partigrupp: ALDE Alliansen av liberaler och demokrater för Europa De två liberala parlamentsledamöterna Jasenko Selimovic och Cecilia Wikström har lagt en i 56 respektive 53 procent av de granskade omröstningarna. Generellt sett har de röstat sämre i klimatfrågor än i övriga omröstningar som granskats. Det gäller också i ett par omröstningar rörande fiskeripolitiken. De liberala parlamentarikerna sitter inte i något miljörelaterat utskott och Liberalerna är inte drivande i miljöpolitiken. Liberalerna ställde sig 2014 bakom 10 av Natur skyddsföreningens 15 förslag, och har i de omröstningar som kunnat följas upp överlag röstat i enlighet med sina löften. Jasenko Selimovic har suttit i EUparlamentet sedan september 2015 då han ersatte Marit Paulsen. Ingen av de sittande ledamöterna står på Liberalernas lista inför EU-valet. Jasenko Selimovic 56% Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd Utskottet för sysselsättning och sociala frågor (suppleant) Utskottet för konstitutionella frågor (suppleant) Jasenko Selimovic är den av de två liberala parlamentarikerna som uppvisat ett visst engagemang för miljön. Han sitter inte i ett miljörelaterat utskott, och har därmed inte varit föredragande för några miljörelaterade betänkanden. Inte heller har han lagt förslag till miljörelaterade resolutioner. Däremot har han i debattinlägg i plenum ett tjugotal gånger nämnt miljö- och klimatrelaterade frågor, exempelvis vikten av ekonomiska satsningar på miljö- och klimatfrågor, problemen med antibiotikaresistens, och vikten av att förbättra EU:s uppvärmnings- och nedkylningssystem för att öka energieffektiviteten. I ett par ändringsförslag har han också lyft fram satsningar på cirkulär ekonomi. Mest stolt över: Inget svar. Okej Betyg: Jasenko Selimovic har bara i drygt hälften av omröstningarna röstat bra för miljön men har i vissa fall lyft miljörelaterade frågor och problem till debatt i plenum. 29

30 Cecilia Wikström 53% Utskottet för framställningar (ordförande) Utskottet för medborgerliga frioch rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor Cecilia Wikström är ordförande i både utskottsordförandekonferensen, som samordnar arbetet i utskotten, och i utskottet för framställningar, som hanterar skrivningar som kommer in från EUmedborgare om exempelvis problem med implementering av olika direktiv. Då hon inte sitter i ett miljörelaterat utskott har hon inte varit föredragande i några miljörelaterade betänkanden. Hon har inte heller tagit initiativ till några miljö- eller klimatrelaterade betänkanden. De miljörelaterade debattinlägg i plenum som Wikström har lyft handlar främst om att EU-medborgarna bland annat vill se samarbete på EU-nivå rörande klimatfrågor, men också säkerhet och asylfrågor. Centerpartiet Partigrupp: ALDE Alliansen av liberaler och demokrater för Europa Centerpartiet har en ledamot i EUparlamentet, Fredrick Federley, och sitter i samma partigrupp som Liberalerna. Under mandatperioden har Centerpartiet lagt er i de flesta omröstningar rörande miljögifter och biologisk mångfald, men inte i klimatrelaterade omröstningar. Inför EU-valet 2014 ställde sig Federley bakom 11 av Naturskyddsföreningens 15 förslag. I de omröstningar som Naturskyddsföreningen följt upp har Federley generellt röstat i linje med sina löften, men har i ett par frågor röstat bättre och i andra sämre. Fredrick Federley ställer upp för omval och toppar Centerpartiets lista. Mest stolt över: Inget svar. Okej Betyg: Cecilia Wikström har bara lagt bra miljöröster i ungefär hälften av omröstningarna och har inte själv varit drivande i frågor om klimat och miljö. 30

31 Fredrick Federley 59% Utskottet för industrifrågor, forskning och energi Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (suppleant) Utskottet för jordbruk och landsbyggdens utveckling (suppleant) Fredrick Federley sitter i tre viktiga miljöpolitiska utskott, och har främst varit aktiv i energifrågor. Under mandatperioden har Federley varit föredragande i industriutskottet som delade kompetens med miljöutskottet om förslaget kring revideringen av EU:s utsläppshandelssystem. Där förespråkade han bland annat en marknadsstabiliseringsreserv (MSR), som är ett sätt att hålla priserna på utsläppsrätter uppe. Federley har också debatterat och lagt förslag om energiunionens framtid och lyft vikten av energibesparingar, energieffektivisering och nödvändigheten av ökad användning av förnybar energi. I flera fall har han drivit en mer ambitiös klimatpolitik än den som kommissionen har föreslagit. Han har exempelvis lagt ett förslag om att 35 procent av EU:s energiproduktion ska komma från förnybara källor år 2030, vilket var en förbättring jämfört med kommissionens förslag på 27 procent. Det är emellertid lägre än det förslag i Naturskyddsföreningens enkät som Federley ställde sig bakom 2014: att 45 procent av EU:s energiproduktion ska komma från förnybara källor år Under mandatperioden har Federley också bland annat ställt sig bakom ett förslag till resolution om minskad användning av antibiotika inom djurindustrin. Han har också varit aktiv i fleraandra miljöfrågor, exempelvis rörande luftkvalitet, minskad kadmiumanvändning inom jordbruket och vissa frågor inom fiskeripolitiken. Trots att Federley på många sätt har varit en positiv kraft för miljöfrågor i EUparlamentet har han i närmare hälften av de granskade omröstningarna inte lagt en. Det gäller exempelvis omröstningarna om minskad användning av bekämpningsmedlet glyfosat och förslaget om att höja anslaget till EU:s finansiella instrument för miljö och klimat (LIFE) från 0,8 procent av EU:s budget till 1 procent. Mest stolt över: Federley är mest stolt över sitt bidrag till reformeringen av EU:s utsläppshandel. Federley framhåller att genom många viktiga beslut, så som marknadsstabilitetsreserven, har priserna tredubblats sedan förhandlingarna avslutades. Bra Betyg: Fredrick Federley har bara lagt en i drygt hälften av omröstningarna, men har uppvisat ett tydligt engagemang i en bredd av miljöfrågor. 31

32 ringsskyddet (ICS-klausulen) i handelsavtalet CETA, samt röstade nej till förslaget om landningsskyldigheten. Vänsterpartiet Partigrupp: GUE/NGL Europeiska enade vänstern/ Nordisk grön vänster Vänsterpartiet har haft en ledamot i EUparlamentet under mandatperioden, Malin Björk, och har röstat mycket bra för miljön. Partiet har vid flera tillfällen avvikit från den europeiska partigruppen och röstat bättre i viktiga miljö- och klimatomröstningar. Naturskyddsföreningens enkät 2014 ställde sig Björk bakom 13 av 15 av Naturskyddsföreningens förslag. I de omröstningar i granskningen som följer upp dessa förslag har hon överträffat sina löften. Malin Björk ställer upp för omval och står som förstanamn på partiets lista inför EU-valet. Malin Björk 91% Utskottet för fri- och medborliga rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Utskottet för utrikesfrågor (suppleant) Malin Björk har lagt en i alla granskade omröstningar utom tre. Hon avstod att rösta om en begränsning av kadmium i jordbruket och kring investe- Björk sitter inte i ett miljörelaterat utskott och har därför inte varit föredragande för något miljörelaterat betänkande under mandatperioden. Däremot har hon ett 80- tal gånger gjort miljö- och klimatrelaterade debattinlägg i plenum, vilket är mer än någon annan svensk parlamentariker som inte sitter i ett miljörelaterat utskott. Hon har återkommande lyft klimatfrågor, men även frågor relaterade till havsmiljö och fiske. Björk har också debatterat för ett förbud mot bekämpningsmedlet Bentazon, som har förorenat dricksvatten och är giftigt för såväl djur som människor. Hon har dessutom kritiserat flera handelsavtal på grund av risken att underminera miljölagstiftning, samt kvinnors och arbetares rättigheter. Exempelvis har hon uttryckt kritik mot investeringsskyddet (ISDS-mekanismen) i det föreslagna handelsavtalet mellan EU och USA (TTIP). Björk har också kritiserat kommissionens förslag till en gemensam energiunion med motiveringen att den innefattar subventioner till kärnkraft, och menar istället att EU bör satsa mer på förnybar energi. Mest stolt över: Björk är mest stolt över att ha varit pådrivande i motståndet mot investeringsskydd i frihandelsavtal, men också över sin och partigruppens höga ambitionsnivåer i miljö- och klimatfrågor. Utmärkt Betyg: Malin Björk har, trots att hon inte sitter i ett miljörelaterat utskott, varit en aktiv debattör och visat på höga ambitioner i en bredd av miljö- och klimatpolitiska frågor, samtidigt som hon röstat mycket bra för miljön. 32

33 Kristdemokraterna Partigrupp: EPP Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) Kristdemokraterna har ett mandat i EUparlamentet och sitter i samma grupp som Moderaterna. Under större delen av mandatperioden representerades partiet av Lars Adaktusson, men då han blev invald i riksdagen i september 2018 ersattes han av Anders Sellström. Då Sellström suttit en begränsad tid i EU-parlamentet granskas här Adaktusson. I sitt svar på Naturskyddsföreningens enkät inför EU-valet 2014 ställde sig Lars Adaktusson bakom 6 av 15 förslag. Han har under mandatperioden ofta röstat i linje med sina löften, men har i ett par frågor röstat sämre. Varken Lars Adaktusson eller Anders Sellström står på Kristdemokraternas lista inför EU-valet. Lars Adaktusson 22% Utskottet för utrikesfrågor Utskottet för transport och turism (suppleant) Lars Adaktusson har inte uppvisat ett aktivt miljöengagemang under mandatperioden, och han har en mycket låg andel er. Han har inte varit föredragande eller skuggföredragande för några miljörelaterade betänkanden eller resolutioner, och har inte drivit miljöfrågor i plenum. Han har inte heller lagt ändringsförslag som syftar till en starkare miljöpolitik. Däremot har Adaktusson arbetat emot att inkludera exempelvis bussar i kategorin tunga fordon i förslaget om utsläppsnormer för tunga fordon, och har inte heller röstat för att se större satsningar på elbilar. Han har också bland annat röstat emot att behålla art- och habitatdirektivet som det är, för att istället förespråka en översyn, vilket skulle riskera att dagens skydd försvagas. Mest stolt över: Inget svar. Dåligt Betyg: Lars Adaktusson har i en liten andel av omröstningarna lagt en och har inte uppvisat något synligt miljöengagemang under mandatperioden. 33

34 Feministiskt initiativ Partigrupp: S&D Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater Feministiskt initiativ har en ledamot i EU-parlamentet, Soraya Post. Partiet ingår i samma grupp som Socialdemokraterna, men har i flera omröstningar frångått partigruppens linje och röstat bättre för klimat och miljö. Post är en av de ledamöter i EU-parlamentet som oftast röstat bättre än sin partigrupp, utifrån klimat- och miljösynpunkt. Post är den av de svenska parlamentarikerna som har röstat bäst i miljö- och klimatfrågor och har i samtliga granskade omröstningar lagt en. Feministiskt initiativ var inte representerade i EU-parlamentet under före gående mandatperiod och gavs därför inte möjlighet att svara på Naturskyddsföreningens enkät inför EU-valet Därför saknas löften att följa upp. Soraya Post ställer upp för omval och är förstanamn på partiets lista inför EUvalet. Soraya Post har röstat mycket bra i de granskade omröstningarna om klimatoch miljöfrågor under mandatperioden, ofta bättre än sin partigrupp. I sitt enkätsvar lyfter Post att Feministiskt initiativ vid varje miljörelaterad omröstning har röstat för en mer ambitiös miljöpolitik. I sina plenuminlägg har Post sällan lyft miljörelaterade frågor, jämfört med exempelvis Malin Björk (V) som sitter i samma utskott. Post har i de fall hon lyft miljöfrågor främst gjort det utifrån ett globalt perspektiv, där hon fokuserar på mänskliga rättigheter i relation till klimatförändringar. Hon har i några fall lyft frågan om miljöaktivisters utsatta situation, i exempelvis Nicaragua och Filippinerna. Hon har också föreslagit att klimatflyktingar ska ges starkare flyktingstatus. Post har också varit med och föreslagit att minst 35 procent av EU:s fond för hållbar utveckling (EFSD) ska gå till satsningar på förnybar energi, och att inga satsningar ska göras på fossila bränslen eller kärnkraft. Mest stolt över: Post är mest stolt över att ha röstat för de mest klimat- och miljövänliga alternativen i alla miljörelaterade omröstningar, samt ett inkluderande av jämställdhets- och människorättsperspektiv i klimatfrågor. Soraya Post 100% Utskottet för fri- och medborliga rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor Utskottet för utrikesfrågor (suppleant). Bra Betyg: Soraya Post har röstat mycket bra för miljön och har vid flera tillfällen röstat för en mer ambitiös miljöpolitik än sin partigrupp, men hon har inte varit pådrivande i miljörelaterade frågor. 34