Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lunds skola F 9. Planen reviderad 2011

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lunds skola F Planen reviderad 2011 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skollagen (2010:800) 6 kap samt Diskrimineringslagen (2008: ). Anmälningsskyldighet enligt Skollagen vid kännedom om trakasserier och kränkande behandling. 1(11)

2 Plan mot kränkande behandling och diskriminering ( nedan kallad Pkbd) vid Lunds skola F 9, 11/12 Vår policy Vi på Lunds skola bygger vår verksamhet bl.a. utifrån 6:e kapitlet i skollagen samt diskrimineringslagen. Vi strävar efter att skapa en likvärdig verksamhet för alla där barns, ungas och vuxnas rättigheter respekteras fullt ut och ska ha hög prioritet. Varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan ungdomar, mellan vuxna och mellan vuxna och barn och ungdomar är otillåten och i strid med de grundläggande värden som gäller för alla verksamhetsformer. All personal inom skolan tar aktivt avstånd från och motverkar alla former av mobbning, trakasserier, diskriminering och kränkningar mellan barn/elever och mellan personal och barn/elever. Tendenser till kränkningar och/eller trakasserier ska aktivt bekämpas. I enlighet med FN: s barnkonvention och våra styrdokument anser vi att arbetet mot hot, våld, mobbning, rasism, trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling är all personals angelägenhet. Vi ska ha som mål med vårt arbete att: Mål Alla barn, elever och all personal ska känna sig trygga och respekterade i verksamheten och på sin väg till och från skolan. Alla barn, elever och all personal ska ha insikten att diskriminering, kränkande behandling, hot, våld, mobbning och rasism är övergrepp som aldrig kan accepteras. Personal, barn och elever i samverkan med hemmen ska skapa ett klimat där diskriminering, kränkande behandling, hot, våld, mobbning och rasism inte får en chans att breda ut sig. Vision Alla barn, elever och vuxna i skolan känner sig trygga vilket är en förutsättning för en god lärande/arbetsmiljö. Ingen utsätts för kränkande behandling eller diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Definitioner Diskriminering: Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. 2(11)

3 De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.. Direkt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Handlingarna kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. Kränkningar kan bland annat visa sig som: mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet, homofobi. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningarna kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad otrevliga saker), Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms). När är det mobbning? En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en längre tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra personer. Negativ handling: Kan utföras genom: Förutsättning: Beteende som har till syfte att tillfoga en annan person skada eller obehag (aggressiv handling). Fysisk kontakt, ord, på annat sätt (grimaser, gester, utfrysning etc.). En viss obalans i styrkeförhållandet den som blir utsatt har svårt att försvara sig. Direkt mobbning: förhållandevis öppna angrepp på offret. Indirekt mobbning: social utfrysning och/eller isolering. 3(11)

4 Lunds skolas handlingsprogram mot kränkande behandling och diskriminering Förebyggande arbete Förebyggande arbete är den viktigaste delen i arbetet mot kränkande behandling. Vi arbetar kontinuerligt med att stärka eleverna genom: Rasttillsyn varje rast för år 1-6. Kontinuerlig enkätundersökning 1 bland eleverna om trivseln på skolan. Sociogram (en nätverkskarta hur de sociala relationerna ser ut bland eleverna i klassen). Klassråd, elevråd. Olika gemensamma aktiviteter såsom temadagar mm. Första föräldramötet varje läsår presenteras Pkbd. Pkbd. skall förankras hos alla så att den hålls levande. Tydliga gemensamma trivsel- och ordningsregler 2, 3 som diskuteras och revideras varje läsårsstart tillsammans med elever, vårdnadshavare och personal. Alla vuxna ingriper vid otrevligt språk, konflikter eller skojbråk. Vid tillsägelser använder vi oss av ord som exempelvis På den här skolan... för att förstärka skolans gemensamma grundsyn. Vuxna föregår med gott exempel. Rapporteringsplikt till likabehandlingsgruppen vid misstanke om mobbning där man kortfattat skriftligt beskriver vad som hänt. Att ha uppsikt över platser där kränkande behandling kan uppstå såsom omklädningsrum, bussled mm. Alla elever och vårdnadshavare får skriva under vårt förväntansdokument 3 Kartläggning och nulägesanalys Under det kommande läsåret skall en enkätundersökning göras hos eleverna i år 1-9 för att få fram deras syn på lärandemiljön. Vi ska sträva efter att denna enkätundersökning ska genomföras varje termin för att vi ska kunna se om skolans arbete leder till förbättringar i lärandemiljön. I år 3-9 görs sociogram som används för att få en överblick hur den sociala miljön ser ut i klassen. Vi måste skaffa oss kunskap i var vi kan ha dolda miljöer där kränkningar kan förekomma. 1-9 eleverna vistas ofta i samma byggnad och vi vet att det förekommit kränkningar mellan elever från olika stadier. Vi måste ta reda på i vilken utsträckning samt var dessa kränkningar förekommer. Vi ska undersöka om det finns möjligheter att de olika årskurserna och skolformerna kan samverka och med gemensamma krafter sätta stopp för alla former av kränkning, trakasseri och diskriminering. Alla vuxna i skolan måste se eleverna och deras handlingar som ett gemensamt ansvar när de vistas här. Att tro att det inte förekommer kränkningar på vår skola är att inte våga se verkligheten. 1 Se bilaga 1 och 2 2 Se bilaga 3 3 Se bilaga 4 4(11)

5 Planerade åtgärder läsåret 11/12 Resultatet av enkätundersökningen ger oss en vägledning om vad vi måste fokusera på i det kommande arbetet. Övriga planerade åtgärder under det kommande läsåret är: Tydliga, nerskrivna ordning och trivselregler som tas upp till diskussion flera gånger per termin. Vi måste försäkra oss om att alla är medvetna om vad pkbd. står för. Kartläggning via samtal/enkät med eleverna. Syftet är att finna utsatta barn och elever samt presumtiva mobbare och platser i verksamheten där händelser kan inträffa. Diskussioner i klasserna om människors olikheter och likheter. Vi samtalar också om människors olika förutsättningar, hinder och möjligheter. Vår gemensamma grupp (likabehandlingsteamet) mot kränkande behandling ska bli tydligare och förankras hos elever och föräldrar. Vi ska också arbeta för att alla som verkar i skolan ska känna till och agera likadant i de förekommande situationerna. Vi måste bli tydligare i våra enade påföljder vid brott mot ordningsregler. Kartlägga och arbeta med våra kritiska platser i och kring skolan. Kojorna, huvudentrén när 7-9:or är där, utanför rektors rum (7-9:or ger kommentarer), toaletterna vi elevcafeterian, snöhögen, basketplan och vid cafeterian. Fler vuxna som rör sig kring 7-9:ans elever i matsalen och på raster. Rutiner och ansvarsfördelning 1. Alla som arbetar i skolan har skyldighet att anmäla kränkningar till berörd lärare/handledare eller rektor. 2. Handledaren/läraren startar omedelbart utredning i ärendet. 3. Handlar det om konflikter ska dessa utredas så snabbt som möjligt. Det är alla vuxnas ansvar att ingripa i en konflikt. 4. Ser lärare att det efter utredning av kränkningar inte sker en förbättring av situationen ska ärendet anmälas till likabehandlingsteamet som träffar berörd/berörda elever och behandlar ärendet enligt föreskriven arbetsgång. 5. Upphör inte kränkningarna kopplas externa myndigheter in. Ev. kan anmälan till socialförvaltningen bli aktuell. 5(11)

6 Dessa rutiner ska vara väl kända av alla och alla ska följa dem. Rutin Ansvarig/ansvariga Rektor Personal Barn /elev Annan Upptäcka kränkningar X X X X Anmäla kränkningar X X X X Agera när kränkningar/akuta kränkningssituationer uppstår X X Utreda kränkningar/handläggningsrutiner X X Åtgärda kränkningar X X Anmälan jml Socialtjänstlagen (IFO) 14 kap 1 X X Följa upp åtgärder X X Uppsikt utanför klassrum Granskning av läromedel X X Kommunikationsplan Kommunikationsplanen beskriver hur Pkbd. inklusive åtgärder och rutiner förankras i skolan. Det framgår hur informationen ska nå ut till och bli känd av olika grupper elever, personal, förälder. Ansvarig Ansvarig Målgrupp Informationsstrategi rektor mentor Elever Vid varje terminsstart X Nya elever Inom ett par veckor efter skolstart X Personal Vid terminsstart samt återkommande under läsåret X Nyanställd personal inkl. långtidsvikarier Vid anställning X Föräldrar Föräldramöten, skolråd X X Nya föräldrar Vid första träffen X Klassråd Vid första tillfället X Elevråd En gång/termin X Den som tar emot en ny korttidsvikarie informerar denne. 6(11)

7 Arbetsgång vid misstanke om kränkning Elev som utsatts för kränkning av annan elev: Mentor eller berörd vuxen på skolan har samtal med den kränkte så snart som möjligt. Utifrån samtal med den kränkte tas kontakt med samtliga berörda och överenskommelser görs för att kränkningen inte ska upprepas. Vid allvarligare form av kränkning kontaktas hemmen och skolan samtalar med föräldrarna till alla inblandade elever. Kontakten dokumenteras och förvaras på skolan. Uppföljning sker inom rimlig tid av mentor. Elev som utsatts för kränkning av personal: Om elev, förälder eller skolans personal upplever att elev/elever kränks av anställda på skolan hänvisas ärendet till rektor som omgående utreder saken. Personal som utsatts för kränkning av elev: Den vuxne som bevittnat alternativt blivit utsatt för händelsen tillrättavisar omedelbart eleven. Vid upprepat beteende eller grova glåpord kontaktas elevens mentor som meddelar vårdnadshavare. Dokumentation görs och rektor informeras. Om kränkningen inte upphör övertar rektorn ärendet. Personal som hotas eller utsätts för våld: Rektor kontaktas och tar omedelbart tag i händelsen och hemmet informeras. Vid grövre fall kallar rektor vårdnadshavare till skolan. Rektor anmäler händelsen till skyddsombudet och avgör om skolan ska polisanmäla händelsen. Alla ärenden dokumenteras och sparas i säkert förvar på skolan samt skickas in till lärkontoret för uppföljning och dokumentation. Så här handlar vi om mobbning/kränkning kvarstår: 1. Likabehandlingsteamet samlas; faktainsamling och arbetsfördelning i teamet. 2. Enskilt samtal sker. Diskret kontakt med utsatt elev och all personal som har kommit i kontakt med den drabbade för insamling av information. Man talar tydligt om att ingenting som berättas förs vidare utanför likabehandlingsteamet. 3. Enskilt samtal med mobbaren/mobbarna (två ur likabehandlingsteamet är närvarande) där man gör klart att mobbningen ska upphöra omedelbart. Även detta samtal sker diskret i avskilt rum. Anteckningar förs kontinuerligt. 4. Likabehandlingsteamet kontaktar alla berörda föräldrar, informerar om vad som har hänt samt eventuella konsekvenser. Detta kan ske vid enskild kontakt eller på ett föräldramöte med de inblandade föräldrarna samlade. 5. Återkoppling till berörd personal. 6. Uppföljning sker en vecka senare med en eller två representanter från likabehandlingsteamet som talar med alla inblandade elever en och en. Ytterligare uppföljning sker vid behov. 7(11)

8 7. Om problemet kvarstår: informeras elevvårdsteamet som kallar den/de som mobbar till elevvårdskonferens (elev, förälder, likabehandlingsteam, berörd lärare, elevvårdsteam, skolledning). Åtgärdsprogram upprättas. 8. Uppföljande elevvårdskonferens: åtgärdsprogrammet utvärderas, eventuellt utarbetas ett nytt program. 9. Om problemet kvarstår görs en anmälan till sociala myndigheter och/eller polis. Hela ärendet dokumenteras och sparas i säkert förvar på skolan. Observera att Polisanmälan kan göras i vilket skede som helst och anmälan görs av rektor. Uppföljning, utvärdering samt revidering av likabehandlingsplanen Utvärdering sker mot de uppställda målen i planen vid varje skolårs slut. Om det visar sig i utvärderingen att något av våra mål inte nåtts får vi ta fram nya förslag på hur vi ska arbeta för att målen ska uppnås under kommande läsår. I mars/april ges möjlighet på klassråd samt elevråd för eleverna att lämna synpunkter på likabehandlingsplanen. Klassföräldrarna informeras om likabehandlingsplanen och har där möjlighet att lämna åsikter som vägs in vid revideringen. Uppföljning av rutiner sker varje år samt analys av enkäter/samtal sker varje år. Utvärdering av enkäterna sker varje år. Utvärdering av tillvägagångssättet sker varje år. Likabehandlingsplanen ska revideras inför varje nytt läsår. 8(11)

9 Bilaga 1 Trivselenkät Lunds skola Alla har rätt att må bra i skolan. Det är trevligare att gå i skolan om du känner dig trygg här. Vi vill ta reda på hur du trivs i din klass och på vår skola. Tänk igenom svaren noga och svara ärligt. Kryssa över eller ringa in ditt svar 1. Jag är Pojke Flicka 2. Hur trivs du i skolan? Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 3. Har du kompisar i klassen? Många(6-) (3-6) (1-3) Inga 4. Har du någon att vara med på Alltid Ofta Ibland Aldrig skolan 5. Brukar du känna dig ensam i Alltid Ofta Ibland Aldrig skolan? 6. Har du någon att vara med på Alltid Ofta Ibland Aldrig fritiden? 7. Brukar någon reta dig i skolan? Alltid Ofta Ibland Aldrig 8. Finns det platser/ställen på skolan (både ute och inne) som du är rädd att vara på (kanske någonstans i korridoren eller något speciellt ställe på skolgården)? 9. Finns det någon i klassen som brukar bestämma? (namn) 10. Finns det någon/några som brukar hänga på den som bestämmer? (namn) 11. Finns det någon i klassen som inte har det bra? (namn) 12. Vad kan du göra för honom/henne? 13. Har du några tankar, idéer eller förslag på hur man kan öka trivseln/tryggheten i klassen? 9(11)

10 Bilaga 2 Ordning och trivselregler En trygg skola förutsätter att vi alla känner till våra förväntningar och vilka regler som gäller. Vi hoppas att våra Ordnings och trivselregler och Förväntansdokument från Lunds skola underlättar vår kommunikation och undviker missförstånd. Elever och personal på skolan har ett gemensamt ansvar för att skolans regler efterlevs. Regler gemensamma för hela skolan - Vi är rädda om egna och andras saker. - Vi håller fint omkring oss i skolan och på skolområdet. - Vi har ett fint bordsskick. - Vi avslutar hela lunchen i matsalen. - Vi har ett vårdat språk. - Vi hälsar på varandra. - Vi är artiga och hjälpsamma mot varandra. - Vi åker inte cykel eller moped på skolgården. - Vi använder hjälm vid skridskoåkning. - Vi använder inte och ser till att mobiltelefonen inte stör på lektionstid. Regler för F-6 - Vi äter inte godis. - Vi har inga ytterkläder eller huvudbonader på inomhus. - Vi är ute på rasterna. - Vi lämnar inte skolområdet. - Vi kastar bara snöboll bakom 57:an, bakom bäcken. - Vi låter cyklar stå parkerade i cykelstället under skoldagen. - Om vi tar med oss mobiltelefonen till skolan så lämnar vi in den till läraren på morgonen. Regler för Vi äter medtaget godis och dricker dricka i cafeterian och på 57:ans högstadiekorridor. - Vi tar av oss ytterkläderna när vi äter. - Vi kastar bara snöboll på 47:ans skolgård. - Vi bär inte mössa eller keps i matsal om vi äter före 12:00. - Vi använder inte snus eller tobak på skolområdet. - Vi parkerar cyklar och mopeder i cykelställ eller på mopedparkeringen. - Vi deltar inte i F-6: ans lekar på 57:ans gård. 10(11)

11 Bilaga 3 Förväntansdokument från Lunds skola Ni kan förvänta Er av oss att - vi alltid välkomnar Er att besöka skolan och vår verksamhet. - vi arbetar för att alla elever ska nå läroplanens mål. - vi arbetar för att skapa trygghet för eleverna. - vi möter alla med hänsyn, vänlighet och respekt. - vi förebygger mobbning, ingriper vid mobbning samt hjälper elever att lösa konflikter. - vi strävar efter arbetsro; en lugn och trivsam skolmiljö. - vi strävar efter att ge alla elever stöd efter deras behov. - vi tar ansvaret för att ta kontakt med hemmet om något särskilt har hänt. - vi i skolan ska ge tydlig information om verksamheten. Vi förväntar oss av dig som elev att - du respekterar och följer skolans regler. - du visar respekt för alla barn och vuxna, mobbning accepteras inte. - du uppträder hänsynsfullt samt använder ett vårdat språk. - du respekterar att skolan är en arbetsplats, där alla har rätt till arbetsro. - du hjälper till att hålla skolan ren och snygg för allas trivsel. - du vänder dig till någon vuxen om det uppstår problem. - du har sovit, ätit frukost, har rätt utrustning och kommer i tid till lektionerna. Vi förväntar oss av dig som förälder att - du hjälper ditt barn att förstå värdet av att gå i skolan och att du gör ditt bästa för att ge ditt barn förutsättningar att klara skolarbetet. - du tar kontakt med skolan när du har frågor, funderingar eller är missnöjd med något. Vi kan bara förbättra sådant vi får kännedom om. - du informerar personalen om barnet är sjukt eller när något särskilt har hänt som har konsekvenser för hur barnet mår. - du är uppmärksam på mobbningstendenser och ser till att skolan får veta om något barn utsätts för obehag 11(11)