1. RSFI. integration på goda grunder. Foto: InPhoku by Funke

Transkript

1 1. RSFI integration på goda grunder Foto: InPhoku by Funke Gemensam plattform Denna resurs är en del av en sammanhållen metodologi för etablering som utvecklats inom ramarna för ESF-projektet RSFI, För att läsa mer gå till

2 Innehåll RSFI integration på goda grunder 3 Vad är RSFI? 4 RFSI en sammanhållen metodologi 4 Några faktorer och förhållningssätt 6 Motivation 6 Empowerment 6 Vuxenpedagogiskt och interkulturellt förhållningssätt 6 Individuellt lärande 7 Individuellt ansvar 7 Integrationspedagog och språkstödjare 7 Aktiviteter i RSFI 8 Undantag 9 Organisation 10 Vad innehåller materialet och hur arbetar jag med det? 11 Landa 11 Lära 14 Jobba 14 Utmaningen 15 Arbetsförmedlarens plats och roll 15 Kontaktuppgifter 15 RSFI projektet Hässleholm Publicerad januari

3 RSFI - integration på goda grunder Ju kortare tid det tar att gå från A till B, d.v.s. att gå från etablering till arbete, desto bättre. Någonstans längs vägen behöver vi också lära oss svenska, med det måste gå undan. Åtminstone så mycket svenska att vi kan klara en anställningsintervju. Med föregående citat ur projektets förstudie (se Förstudie: Integration på goda grunder, se/rsfi) inledde vi för nästan tre år sedan arbetet med att försöka skapa en fungerande, kvalificerad modell för integrationsarbete. Citatet ovan beskriver problemen väl: En omfattande research visade oss att en forcerad (ofta kallad effektiv ) väg till arbete inte lämpar sig särskilt väl för människor som kommit till oss under svåra omständigheter. Människor som flytt; människor som kanske lidit före och under sin resa. Ofta människor vars tillvaro slagits sönder. Intervjuer och forskning visade att individer i sådana situationer har flera grundläggande behov som också måste mötas parallellt med övriga insatser. Skall man spetsa till det kan man säga att vi inte kan kräva varken nyanlända som lär eller som fungerar i arbetslivet om vi inte också ger de rätta förutsättningarna. Gör vi inte det, skapar vi fler problem än vi löser. Integrationsprojektet RSFI har under tre år, , arbetat med att utveckla begripliga, fruktbara tillämpningar för människor i dessa situationer. En hel del har vi lyckats med, annat kommer vi att jobba vidare med i ett fortsättningsprojekt som heter Origo. Projektet börjar i februari 2019 och sträcker sig över tre år. Nu är det dock tid att sammanfatta vad vi kommit fram till så här långt. Följande redovisning av RSFIs utgångspunkter, modeller och metoder är också tänkt som en praktisk hjälpreda i hur man kan arbeta med grundläggande integrationsfrågor i andra kommuner eller verksamheter. Av detta skäl är våra exempel inte teoretiskt eller analytiskt uttömmande. Målet har varit att skapa ett material som alla kan börja arbeta med. Vill man fördjupa sin kunskaper i RSFI-modellen, är man alltid välkommen att kontakta oss. En omfattande research visade oss att en forcerad (ofta kallad effektiv ) väg till arbete inte lämpar sig särskilt väl för människor som kommit till oss under svåra omständigheter. Målet har varit att skapa ett material som alla kan börja arbeta med. 3

4 Vad är RSFI? Integrationsprojektet RSFI (Resurs-Språk-Friskvård-Integration) har varit ett utvecklingsprojekt finansierat av Europeiska Socialfonden och Hässleholms kommun. Det har riktat sig mot personer i etableringen som har svårt att klara av ordinarie insatser på grund av långsam progression, och/eller psykisk ohälsa. Numera är det en fungerande modell. Målet har, enkelt uttryckt, varit att utveckla metoder och verktyg för en sammanhållen integrationsprocess. Moment som ingår är bland annat samtalsgrupper, samhällsförståelse, språklärande och orientering ut i arbetslivet. Stor vikt har lagts vid att utveckla nya metoder och verktyg för språklärande. Bland partners och samarbetsaktörer märks Arbetsförmedlingen, forskare vid universitet och högskolor, Länsstyrelsen i Skåne (det s.k. MILSAprojektet) och ett flertal andra aktörer. Deltagare i RSFI har kommit från sfi, Arbetsförmedlingen och, i ett fåtal fall, från Socialförvaltningen. RSFI en sammanhållen metodologi Den undersökning som föregick projektet visade tydligt att vårt integrationssystem (i vid bemärkelse) många gånger skapar mer förvirring än det hjälper nyanlända att finna sig tillrätta. Intervjupersonerna gav tydliga uttryck för en upplevd bristande kontinuitet, en slags cynism i systemet och också en avsaknad av begriplighet: Ofta förstod man inte varför man skickades till olika aktiviteter; sfi har till exempel inte nödvändigtvis med kurser i CV-författande på annan ort att göra och det är svårt att begripa varför man skall sitta och lyssna på föreläsningar om..hur vi gör i Sverige (den s k samhällsorienteringen inom ramen för etableringsreformen) när det känns mer angeläget att lägga tid på att hitta ett arbete. Resultatet blir en flod av nya intryck som inte bildar en begriplig helhet. Just avsaknad av begriplighet och mening visar också forskningen är förödande för viljan att lära nytt och förstå. I slutändan kan detta resultera i att Sverige förlorar kvalificerad och värdefull arbetskraft - helt enkelt därför att vi inte klarar av att ge de rätta förutsättningarna. Det går inte att odla utan redskap. RSFI-modellen utgår från individens behov av att först få landa, därefter lära på ett organiserat sätt för att slutligen kunna komma ut i arbete (eller på annat sätt finna en samhällsnyttig kontext). Mycket talar för att allt detta måste hänga ihop som länkar i en kedja, där de olika delarna kan pågå var för sig eller överlappande. Tre års arbete med deltagare har tydligt visat oss att detta är viktigt. I sammanhanget vill vi betona att RSFI-modellen utvecklats för att stödja dem som av ett eller annat skäl är resurssvaga. Ett av projektets inledande hypoteser är att om vi utvecklar metoder för denna grupp, går stora delar av metodologin med sannolikhet att tillämpa också på individer med likartad problematik (till exempel hemmasittare eller långtidsarbetslösa). Att landa är att få samla ihop sig; att komma tillrätta i sin nya tillvaro. För många utgör de nya omständigheterna och det nya landet något som det tar tid att begripa sig på. Den tiden måste få finnas. I del 4 och 5 kan du läsa mer om vilka insatser vi vävt in i landafasen ( I lära har våra deltagare mött ett nytt språklärande, byggt på vad forskningen säger om motivation och andraspråkslärande. I språklabbet får man också ta del av ett löpande resonemang om hur det svenska samhället fungerar. Lärare och specialpedagoger i RSFI har utvecklat de nya modellerna och lärandet Foto: InPhoku by Funke 4

5 är idag helt individualiserat. I RSFI kan femtio deltagare samtidigt lära svenska, var och en på sin nivå och med sina egna tider - med bara två lärare. Språklärandet är dessutom anpassat efter vilken process deltagaren befinner sig i: landa, lära eller jobba. Hur detta är möjligt beskrivs i del 2, RSFI-metoden för språklärande ( Ganska tidigt i processen börjar vi rikta våra deltagare utåt, mot arbetsmarknaden. Det gör vi delvis i samtalsgrupperna i landa, därefter helt i samhällsförståelsen i lära och slutligen individuellt/målmedvetet med hjälp av en handläggare från Arbetsförmedlingen som arbetar 75% på plats i projektet. Denne jobbar nära arbetsgivarna och har som främsta uppgift att matcha deltagare och arbetsgivare. Att vara på samma plats som deltagarna och att jobba långsiktigt med relationen som utgångspunkt har visat sig fungera väl. Här finns mer att utveckla, men vi redovisar det vi kommit fram till längre ner i dokumentet. Under de kommande tre åren, i projektet Origo, kommer vi också att jobba särskilt med nya tillämpningar för vägen ut i arbete. Foto: InPhoku by Funke 5

6 Några faktorer och förhållningssätt Det finns ett antal begrepp och funktioner som är centrala för vårt arbete och som vi tycker att det är viktigt att känna till. Här beskriver vi dem i korthet, men vi rekommenderar alla som tänker sig att arbeta enligt RSFI-modellen att också ta ställning till dem. Motivation Personlig utveckling handlar alltid om motivation. Att komma till ett nytt land, ofta under svåra omständigheter, kan innebära att motivationen tar stryk. Den ensidiga betoningen av arbete gör också att många som inte är redo för arbetsmarknaden (till exempel på grund av migrationsstress, PTSD eller ohälsa) förlorar sin motivation. De märker att det tar lång tid att få just ett arbete. I RSFI försöker vi målmedvetet identifiera och stärka vars och ens motivationsfaktorer. Till RSFI kommer man frivilligt, genom att söka hit. Vi jobbar genomgående med att ständigt aktualisera och visualisera vars och ens individuella motivation att utvecklas. Vägen till arbete kan vara lång, men mycket talar för att den blir kortare om vi kan säkra motivationskraften. Ett gott motivationsarbete resulterar i att man tidigt vill, och börjar, övervinna svårigheter. Empowerment Ett gott motivationsarbete resulterar i att man tidigt vill, och börjar, övervinna svårigheter. Detta leder till en känsla av att det faktiskt är möjligt att lyckas. Man får kraft att anstränga sig mer. Motivationen ökar och därmed makten att påverka den egna situationen. Vi som står runt individen kan hjälpa till genom att ta tillvara befintliga kompetenser och bekräfta de små framstegen. Vuxenpedagogiskt och interkulturellt förhållningssätt I RSFI har vi arbetat med vuxna nyanlända. Vi har ansträngt oss för att våra deltagare också skall bemötas som vuxna, med den rätt till respekt för det egna som kännetecknar ett sådant förhållningssätt.vi diskuterar hellre än föreläser. Vi är mindre normativa och mer resonerande - men vi är också mycket tydliga där det behövs. I RSFIs arbete har det varit viktigt att se, respektera och hantera kulturella olikheter. Detta går också som en röd tråd genom de olika faserna av projektet. Vi har valt att undvika svenskhet som utgångspunkt. Därför har vi i så stor utsträckning som möjligt använt oss av jämförande diskussioner. I dessa diskussioner har allas olika perspektiv getts samma värde och utrymme. Diskussionerna har utgått från deltagarnas egna erfarenheter av, och kunskap om, Sverige och ställt detta i kontrast till hur det fungerar i de länder som varit representerade i gruppen. Huvudscenen för dessa resonemang har varit vår samhällsförståelse. Med ett sökande tålamod, en god pedagogik och med tydlighet där kulturella skillnader är som störst, är det lättare att väcka intresse och motivera en individ till nya ansträngningar. Att ställa och möta adekvata krav är också en del av vuxenlivet. 6

7 Individuellt lärande Människor har olika förutsättningar, också i lärandet. Därför måste också vårt bemötande och de lärandemöjligheter vi presenterar vara anpassade efter just individuella förutsättningar. Förvisso har alla behov av att lära sig det nya språket, men somliga lär bäst genom att lyssna; andra gör det genom att till exempel samtidigt arbeta med händerna. Lärare, specialpedagog och integrationspedagog (jfr nedan) i RSFI hjälper varje deltagare att hitta en fungerande metod för att komma vidare. Flera av dem har vi utvecklat själva, mot bakgrund av nationell- och internationell andraspråksforskning. Individuellt ansvar Olika sätt att organisera samhällen leder i slutändan till olika syn på individens roll och dennes ansvar. Många av våra nyanlända kommer från utpräglade klansamhällen, där individen är en mycket liten del av ett bestämmande kollektiv. I Sverige, som är ett västerländskt, liberalt statssamhälle, förutsätter vi att varje individ tar ansvar för sig själv och för sin egen utveckling. Genom att löpande diskutera dessa frågor med våra deltagare, kan vi gradvis tydliggöra för- och nackdelar med vår västerländska individualism - och vad den förväntar sig av oss medborgare. Ett nära samarbete med World Values Survey, Bi Puranen och Per Brinkemo har gett oss god vägledning. Under vårt arbete har det också utkristalliserat sig vad vi kallar integrationsviktiga områden. Dessa kan utgöra hinder eller möjligheter för integration. Exempel på integrationsviktiga områden kan vara allt från hur det fungerar mellan grannar i en hyresrätt, till jämställdhets- eller demokratifrågor. Kännetecknande för integrationsviktiga områden är att de kräver att deltagaren förhåller sig till dem. Vi ger de kunskaper och den grund som behövs för att kunna göra det på ett bra sätt. Integrationspedagog och språkstödjare Ett av resultaten av förstudien var att intervjupersonerna (både nyanlända och professionella) beskrev ett tydligt mönster av upplevd brist på kontinuitet. Vi kunde alltså redan i projektets inledningsskede fundera över hur vi kunde skapa en slags kontinuitet i integrationsprocessen. Ett verktyg blev den personliga planen, ett annat blev integrationspedagogen. I RSFI möts deltagaren först av vår integrationspedagog, som vägleder deltagaren genom projektet. Integrationspedagogen stöttar med praktisk hjälp och lägger tillsammans med deltagaren upp en individuell planering utifrån förutsättningar och behov. Målet är att deltagaren skall känna sig delaktig i sin planering och få stöd under sin etablerings- och integrationsresa. Detta kontinuerliga stöd är en viktig faktor för att våra deltagare ska känna sig trygga nog för att gå vidare. En tydlig framgångsfaktor har också varit projektets språkstödjare. Stödjarnas främsta uppgift har varit att stimulera deltagarna till egna formuleringar och ständiga ansträngningar att använda det nya språket. Projektets språkstödjare har också haft vissa tolkfunktioner, men då i enklare, mer vardagliga sammanhang. Slutligen har språkstödjarna, t.ex. genom sin ständiga närvaro i projektets olika aktiviteter, också stärkt känslan av begriplighet och kontinuitet. När det gällt instrumentell information i projektet har strävan alltid varit att anlita godkänd tolk. 7

8 Aktiviteter i RSFI Varje RSFI-deltagare har haft en egen plan för sitt arbete, och ett individuellt anpassat schema med aktiviteter. Språklärandet har varit en central aktivitet för majoriteten av våra deltagare (läs mer om detta i del 2, RSFI-metoden för språklärande, Förutom detta så deltar deltagarna även i friskvårds- och friluftsaktiviteter och i kreativa verkstäder på vårt Makerspace, Magneten (läs med om detta i del 4, Friskvård, friluftsliv, kreativa verkstäder - och språk genom allt). Under landa-fasen har vi även erbjudit ENIG - Etableringssamtal för nyanlända i grupp (läs mer om detta i del 5, ENIG) - en samtalsmetod som ger goda förutsättningar för såväl språklärande som arbetsmarknadskunskap och interaktion med det övriga samhället. Under landa-fasen har vi även arbetat med samhällsförståelse och studiebesök på arbetsplatser och i vitala samhällsfunktioner. Vi har haft organiserade friskvårds- och friluftsaktiviteter, och man har också kunnat lära sig att cykla och några har fått hjälp med körkortsteori. Det viktiga är dock att alla dessa aktiviteter (utom ett fåtal i landa-fasen) genomsyrats av språklärande och en tydlig ambition att göra stegförflyttningar. På detta sätt har språket ofta så att säga kommit med någonting annat, vilket är nödvändigt för flera vuxna andraspråkselever (till exempel individer med koncentrationssvårigheter). De som sedan behövt mer än vardagssvenska, har kunnat göra grammatiska och andra fördjupningar i RSFIs språklabb. En schematisk framställning av RSFI-modellen (jfr bild nedan) visar hur språklärande och integrationsviktiga områden formas genom en gemensam pedagogisk plattform (se del 6, Gemensam pedagogisk plattform för språkundervisning och språklärande inom RSFI, som vi alla utbildats i och arbetat efter, och hur språket genomsyrar alla aktiviteter. Därefter kanaliseras språklärande och integrationsviktiga områden ut i projektets olika aktiviteter. De tomma metodrutorna har fyllts med innehåll av respektive medarbetare/aktivitetsansvarig. Modellen påminner också om projektets mål, så att kopplingen mellan vardag och målsättningar blir tydlig och arbetsbar för alla. STRUKTURKAPITAL INSATS METOD MÅL Återhämtning ENIG deltagarna skall nå ökad social integrering i det lokala samhället SPRÅK Friskvård Friluft deltagarna skall utveckla en förståelse för hur deras förmågor och kompetenser kan nyttjas för att nå självförsörjning INTEGRATIONSVIKTIGA OMRÅDEN GEMENSAM PLATTFORM Integrationspedagog och språkstöd Samhällsförståelse Språklärande Arbetsmarknadsinsatser deltagarna skall utveckla sin förmåga att själva organisera den individuella processen mot social integration och självförsörjning 75% av deltagarna skall utveckla en funktionell språknivå inom ramen för projektet deltagarna ska nå självförsörjning genom studier, arbete och/eller företagande RFSI-modellen 8

9 Undantag Eftersom en del av våra deltagare har lidit av tydlig ohälsa, har vi också tagit stor hänsyn till deltagarnas möjliga tider (vuxenperspektivet). De som behövt vila har kunnat göra det också under dagtid. Detta har gynnat såväl motivation som progression. Individer som tvingats sluta på sfi på grund av bristande progression, har efter återhämtning i RSFI kommit tillbaka och i många fall också återupptagit sitt lärande. Projektets följeforskare menar i en delrapport att ett av projektets mer intressanta resultat är att det inte nödvändigtvis finns något tydligt samband mellan närvaro och progression. I klartext: Åtta timmars närvaro, alla dagar om året utom helgdagar, leder inte nödvändigtvis till lärande, arbete och integration. Vi har tydligt sett att den så kallade åttatimmarsregeln i etableringsreformen kan vara direkt kontraproduktiv - åtminstone för vår målgrupp. Foto: IJulieta Talavera 9

10 Organisation RSFI-projektet blev tidigt en egen enhet under vuxenutbildningen i Hässleholms kommun. På det sättet försäkrades vi en plats i helheten (med till exempel representation i skolans ledningsgrupp) och ett inflytande över den organisationella implementeringen. Uppdraget från ledningen för skolan harmonierade med målbeskrivningarna i ESF-ansökan: att fokusera på metodutveckling för ett bättre integrationsarbete. RSFI har letts av en strategiskt ansvarig enhetschef och en operativt ansvarig projektledare. Forum för övergripande beslut har i praktiken varit den projektstrategiska grupp (PSG) som bestått av enhetschef, projektledare, specialpedagog och handläggare från Arbetsförmedlingen. Frågor rörande deltagarnas förutsättningar (behov, progression, omständigheter, mm) har hanterats på såväl organisationsnivå som på grupp- och individnivå genom den projektstrategiska gruppen och genom regelbundna panelmöten där all berörd personal deltar. Slutligen har åsikter från deltagarna tagits tillvara dels genom integrationspedagogen och dels genom ett deltagarråd, vars slutsatser föredragits i PSG. Projektets egen progression har med jämna mellanrum föredragits i den av ESF föreskrivna styrgruppen. Med denna organisation har det varit möjligt att agera som en fullvärdig enhet inom vuxenutbildningen, med inflytande och skyldigheter. Att ansvaret för ett projekt av RSFIs omfattning har delats mellan de båda strategiskt och operativt ansvariga har varit ett sätt att logiskt och rimligt fördela arbetsbördan. Detta har gett en god och tydlig organisation, både för deltagare och medarbetare. I projektets förstudie gjordes också, i enlighet med ny forskning på området policy making, antagandet att den sedvanliga arbetsmodellen i offentlig sektor (den linjära så kallade New Public Managementmodellen) inte är optimal när det kommer till att producera ofta ganska mjuka tjänster för medborgare. RSFI fick av ESF sanktion att jobba fram sina lösningar agilt, enligt ett design-after-design-tänkande. Detta har haft stora och på många sätt avgörande fördelar. Vi ser idag hur flera av våra tillämpningar antingen varit omöjliga eller svårgenomförliga om vi inte hade kunnat utveckla dem under arbetets gång, tillsammans med deltagare och andra intressenter. Detta är dock en historia som mer lämpar sig för en kommande slutrapport, än för en manual. Slutligen har allt arbete underkastats en utomstående granskares kritiska ögon vår följeforskare. Följeforskaren har på uppdrag av verksamheten anlitats för att arbeta med kontinuerlig uppföljning och redovisning av projektets resultat och effekter. Vår följeforskare har fungerat som ett viktigt bollplank, och har utifrån ett strategiskt perspektiv hjälpt oss reflektera kring hur projektet bidragit till att skapa nya och bättre metoder för att arbeta med personer i etableringen. 10

11 Vad innehåller materialet och hur arbetar jag med det? Under projektets gång har vi mött ett stort intresse från både forskare och praktiker. Vi har också sett att mycket av det som vi utvecklat faktiskt varit till hjälp för människor som tidigare misslyckats, eller som inte riktigt fungerat i sin vardagliga kontext på sfi eller i arbetsmarknadsåtgärder. Därför vill vi gärna att fler skall använda sig av det vi utvecklat. Det är dock viktigt att understryka att det är själva helheten i modellen som utgör dess styrka. RSFI-modellen innehåller, tror vi, den kontinuitet och de delar som denna målgrupp behöver för att lyckas. Det innebär också att varje försök att bryta ut en liten del för att förfärdiga ett eget snabbfix bör föregås av analys och eftertänksamma resonemang kring helheter och behov. Du som vill börja arbeta efter RSFI-modellen har följande hållpunkter, eller delar, att ta ställning till. Varje liten del inleds med en kort presentation (vad gör vi, varför och hur?) och avslutas med en länk till ett metoddokument i respektive del. LANDA LÄRA JOBBA Landa I landa-delen arbetar vi med att deltagaren skall få möjlighet att både återhämta sig, samla ihop sitt liv (värderingar, familj, nyorientering etc) och förbereda sig på det som komma skall. Detta gör vi därför att vi vet att en individ som upplever brist på begriplighet, mening eller hanterbarhet inte heller kan fokusera på nya uppgifter. Kan man inte fokusera men ändå får nya uppgifter är risken stor att man misslyckas. Då tappar man motivationskraft. Steget till fler misslyckanden är då inte långt. Det är också detta vi sett i praktiken. Vi vill ju att individen så snart som möjligt skall komma i egenförsörjning och vi har funnit att en landa-fas sannolikt är ett verksamt medel för att påskynda processen ut i arbete för en målgrupp som annars riskerar att hamna i utanförskap. I Landa har vi flera moment och vi menar att de flesta är nödvändiga för varje individ i vår målgrupp (eller för att RSFI-arbetet skall fungera): ENIG - Etableringssamtal för nyanlända i grupp ENIG syftar till att öka nyanländas färdigheter för att minska onödiga misslyckanden i framtiden. Förhållningssättet i ENIG är; Alla vill lyckas, de måste bara få färdigheter att få göra det. RSFIs deltagare får med hjälp av särskilt utbildad handledare identifiera psykosociala beteenden som var funktionella i krig, men som blir dysfunktionella i fredstid. Sessionerna uppmanar deltagarna att vara tålmodiga och 11

12 att exponera sig för situationer som kan öka livschanser och möjliggöra vändpunkter. Samtalen ger också en slags katharsiseffekt (...skönt! Jag är inte ensam!), samtidigt som den uppmanar deltagarna till förnyade ansträngningar. Erfarenheten visar att samtalen väcker nyfikenhet och också lust inför själva integrationsprocessen. Läs mer om ENIG i del 5, ENIG, Kartläggning Kartläggningen inom RSFI, det material och den process vi kommit igång att utveckla, har varit ett viktigt redskap för våra medarbetare i arbetet med våra deltagare. Kartläggning behövs för att personalen ska kunna anpassa aktiviteter och undervisning för deltagare så att de ges så goda möjligheter som möjligt att utvecklas i alla faser av projektet; landa lära jobba. Vi fann tidigt att de kartläggningsmetoder som används på flera håll, av flera olika skäl, ofta ger direkt missvisande resultat. Vi har därför arbetat med att utveckla en förbättrad metod. I detta metodutvecklingsarbete har vi bland annat utgått från Skolverkets riktlinjer för kartläggning av nyanlända och kartläggning av elever inom utbildning i svenska för invandrare och den kartläggning, eller motsvarande, som genomförs av studie- och yrkesvägledning, Migrationsverket och av Arbetsförmedlingen. Under projekttiden har vi arbetat fram ett material (se nedan) som vi använt för kartläggning, men framför allt har vi kommit en bra bit på vägen när det gäller att utveckla en metod för hur kartläggning ska genomföras för att ge så goda resultat som möjligt. Vi har erfarit att kartläggning bör ses som en pågående process, inte ett eller några enskilda samtal. Det är också viktigt att deltagarna själva och all berörd personal, genom observationer och naturliga samtal i pågående aktiviteter, är delaktiga i kartläggningen. Först då kan den fungera som ett adekvat verktyg. I nästa skede, i det kommande projektet (Origo, ) kommer vi att undersöka om den också kan vara till konkret hjälp för deltagare och arbetsgivare inför en praktik eller anställning. Vår kartläggning har hittills omfattat följande delar: Förfrågan om deltagande i projektet: Här får vi information om personuppgifter, språkkunskaper och kort information om vad deltagaren gjort tidigare, i hemlandet och i Sverige. Inskrivningssamtal: När deltagaren beslutat sig för att tacka ja till en plats i projektet genomförs ett inskrivningssamtal. Detta kan enkelt beskrivas som en fördjupning av förfrågan, med möjlighet att också delge oss annan viktig information. Dagboksanteckningar: Genom hela deltagarens tid i projektet görs dagboksanteckningar av all berörd personal. I dessa anteckningar tar man upp sådant som är av vikt för alla som arbetar med deltagaren. Dessa anteckningar stäms regelbundet av i våra panelmöten med personalen. Loggar: Här för varje aktivitet fördjupade anteckningar som är viktiga för just den aktiviteten. Avslutningssamtal 12

13 Friskvård och friluftsliv Att vara i rörelse för hälsans skull är för många deltagare ett främmande fenomen. Likväl vet vi att en hjärna som ventileras fungerar bättre och att kroppen som omsluter hjärnan mår bättre. Man får bättre inlärningskapacitet och förmågan att koncentrera sig ökar. Numera vet vi också att vissa depressiva tillstånd kan förebyggas eller avhjälpas med rörelse. Därför har friskvård varit ett tydligt inslag i RSFIarbetet. Också den som har ont i kroppen behöver friskvård - om än anpassad av professionella. För dem som haft intresse har RSFI också erbjudit friluftsaktiviteter. Våra deltagare har klättrat, paddlat, sovit i tält, lagat mat över öppna eldar eller bara vandrat. Det har inte varit helt enkelt att väcka intresset, men när det väl är väckt märker vi en stor nyfikenhet på friluftslivet. I RSFI använder vi naturen (eg. kulturmiljön) som rekreation och kulturbärare. Vi har också sett att våra deltagare gärna tar med sina barn på dessa aktiviteter, vilket innebär att också de får stifta bekantskap med miljöer och aktiviteter som de kanske annars inte hade känt till. Läs mer om dessa aktiviteter i del 4, Friskvård, friluftsliv, kreativa verkstäder - och språk genom allt, Kreativa verkstäder Ganska tidigt i projektprocessen förstod vi att vi behövde komplettera lärandet med en yta för görandet. Flera av våra deltagare hade svårigheter att lära språk längre stunder, men om de fick kombinera språklärandet med en autentisk miljö, där språket dök upp som en önskad lösning på ett vardagligt problem, gick det lättare. Vi skapade därför ett så kallat makerspace. I vårt makerspace Magneten kan man arbeta i olika verkstäder (cykelverkstad, snickeri, keramik, textil m fl), samtidigt som man tillämpar sitt lärande på något man har i händerna, tillsammans med andra. I kommande projekt kommer här också att finnas chans till arbetsträning och praktikarbete. Makerspace har öppet för allmänheten några gånger i veckan, vilket innebär att verkstäderna också fungerar som mötesplats för många olika grupper av medborgare. Läs mer om dessa aktiviteter i del 4, Friskvård, friluftsliv, kreativa verkstäder - och språk genom allt, Foto: IJulieta Talavera 13

14 Lära Det organiserade lärandet i RSFI har huvudsakligen bestått av språklärande och samhällsförståelse. På språksidan har vi utvecklat metoder och verktyg för att kunna möta olika (individuella) förutsättningar för lärande. Förhållningssättet är sammanfattat i RSFIs pedagogiska plattform. I den metod för samhällsförståelsen som vi utvecklat fördjupar vi resonemangen om de samhällsaspekter och -fenomen som har inflytande över deltagarnas vardag. RSFIs samhällsförståelse löper över maximalt sex månader och är indelad i olika skolor, där deltagaren är med och resonerar om allt från vad som skiljer en hyresrätt från en bostadsrätt, till hur det fungerar med röstning och demokrati, banklån eller föreningsliv. Till skillnad från de olika modeller för samhällsorientering som vi sett, bygger samhällsförståelsen på resonemang, workshops och studiebesök. Läs mer om RSFI-metoden för språklärande i del 2, Läs mer om RSFI-metoden för Samhällsförståelse i del 3, Jobba Under denna rubrik kan vi ännu inte presentera någon enhetlig metod. Tillsammans med arbetsförmedlingen har vi dock testat ett antal hypoteser om hur vägen ut i praktik eller arbete skulle kunna effektiviseras, också för vår målgrupp. En metod för detta kommer att utvecklas under i projektet Origo. I texten nedan tar vi upp några av de faktorer som vi under RSFI-projektet sett är viktiga för att våra deltagare skall lyckas bättre med sitt närmande till arbetsmarknaden. 14

15 Utmaningen Vardagen i RSFI-projektet har visat oss att det finns en gråzon mellan det vi kallar landa/lära och närmandet till arbetsmarknaden (jobba). Många av dem som kommer i praktik eller arbete återgår ofta till insatstillvaron (de åtgärder som ryms inom etableringsprogrammet eller Arbetsförmedlingens övriga insatser) när praktiktiden är över, eller i värsta fall när man misslyckas på sin första arbetsplats. Vi har inte kunnat hitta några förklaringar till detta i litteraturen. Efter tre års arbete kan vi dock dra slutsatser kring vad som behövs för att denna övergång till arbete skall fungera bättre. Arbetsförmedlarens plats och roll RSFIs arbetsförmedlare har arbetat på plats, i nära samarbete med projektets övriga personal och våra deltagare. Hen har också deltagit i de så kallade deltagarpanelerna. Detta har givit förmedlaren en nödvändig inblick i projektdeltagarnas förutsättningar och behov, vilket också inneburit att hen kunnat hitta rätt praktik- eller arbetsplats redan tidigt i processen. För deltagarnas del har förmedlarens närvaro också inneburit att de inte behöver bryta upp från lärandet för att träffa förmedlaren, vilket gynnat både deltagarna och deras lärande. Arbetsförmedlaren i RSFI har utvecklat ett relationsbaserat arbetssätt som bygger dels på relationen med arbetsgivaren, dels på relationen med deltagaren. Detta har påverkat både motivation, förtroende och samarbete. Tack vare kartläggning, deltagarpaneler och personliga möten har arbetsförmedlaren god kännedom om deltagarnas olika förmågor och förutsättningar. Det blir då också lättare att matcha deltagaren med rätt praktikanordnare eller arbetsgivare. Arbetsförmedlaren har också arbetat aktivt med kontakten med praktik- och arbetsplatser. Arbetsgången har varit en slags flerstegsmodell, där besök följts av studiebesök med deltagare, som helst följts av praktik eller arbete. Med denna uttalade målsättning i grunden har deltagaren, förmedlaren och arbetsgivaren haft en gemensam agenda, som vid flera tillfällen också givit goda resultat. I RSFI-organisationen, som varit en utvecklingsorganisation, har arbetsförmedlaren deltagit aktivt i projektets strategiska styrning. Med tanke på att RSFI har haft ett agilt arbetssätt (en så kallad design after design-modell) har detta inneburit att förmedlaren varit direkt involverad i både tillkomst och utformning av projektets olika aktiviteter. Vi vill slutligen framhålla Arbetsförmedlingen som strategisk partner i projekt med RSFIs målsättningar. Kunskaper om vägar, ersättningar, anställningsformer och den lokala arbetsmarknaden etc är arbetsförmedlarens kärnkompetens och vi har sett att den kommer till sin fulla rätt om förmedlaren också har insikt i deltagarnas språkprogression, kartläggning, förmåga att fungera i andra aktiviteter och övriga omständigheter. Kontaktuppgifter Om du vill veta mer om de metoder vi utvecklat inom RSFI och få tips och råd om hur dessa skulle kunna implementeras i din verksamhet, kontakta enhetschef Peter Hillve: peter.hillve@hassleholm.se 15

16 Layout: Graphoteket