Omlandets betydelse En studie om (rå- )varu- och tjänsteflödet mellan bruk och omland i Åtvidaberg under åren

Transkript

1 Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur/historia Omlandets betydelse En studie om (rå- )varu- och tjänsteflödet mellan bruk och omland i Åtvidaberg under åren Åtvidaberg and it s surroundings A study about materials, products, services and it s importance between the industry and nearby region over the years C- uppsats i Historia VT 2012 LIU- ISAK/HI- G- 12/ SE Författare: Annie Ringsgård Handledare: Svante Kolsgård

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Forskningsläge Uppsatsens syfte Avgränsning, metod och material Bakgrund Undersökning Huvudtyper av (rå-)varor och tjänster Jämförande analys Sammanfattning Undersökning Omlandsbildningens geografiska betydelse Materialflöden Arbetskraft Kommunikationer Geografisk utbredning Sammanfattning Avslutande diskussion och sammanfattning Referenser Otryckta referenser Tryckta referenser Internet

3 1 Inledning Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. 1 Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten. Det existerar en symbios mellan bruk och dess närliggande omland. Under denna tid börjar resurser i det närliggande området användas mer intensivt. Bruken blir mer eller mindre beroende av vad omlandet producerar för varor och tjänster. På detta sätt skapas ett samspel mellan bruk och omland där produkterna lägger grunden för omlandsbildningens utformning. Genom relationen bruk och omland involveras bönder och torpare m.fl utöver bruksarbetarna. Uppkomsten av bruksverksamheten skapar nya möjligheter för böndernas försörjning och marken kan utnyttjas ännu mer. Innan denna industriella förändring har bönderna endast försörjt sig på åkermarkens resurser och gårdens utmark ses mer som ett hinder och användes till uppodlingsreserv eller betesmark. 2 Den mark som inte nyttjas till jordbruk kan genom bruksverksamhetens intresse få ett nytt användningsområde. Detta utnyttjande och tillvaratagande leder till nya försörjningsmöjligheter och överlevnad för de hårt arbetande bönderna. Det samspel som uppstår kan tolkas vara mer eller mindre ömsesidigt utifrån att lönerna ofta ges i form av naturaförmåner. Bruksherren äger en stor del av mark, bebyggelse och är en avgörande faktor i drivandet av ortens bruk. Vad som betraktas som omland kan ses utifrån flera perspektiv, såsom malmomland, skogomland och arbetskraftsomland etc. Geografiskt sett kan omlandsbildningen således se annorlunda ut beroende på flertalet faktorer. Denna undersökning fokuseras kring att studera omlandets roll närmare samt försöka lyfta dess förändrade karaktär under den historiska utvecklingen med betoning på 1850-talet. Fokus är lagt på relationen mellan bruk och omland där en hypotes ligger som grund, att omlandets 1 Olof Nordström, Relationer mellan bruk och omland i östra Småland (Lund, 1952), s.5f 2 Ingrid Nilsson, Bruk och omland; En undersökning vid Överums Bruk under åren (Linköpings universitet, 1996), s. 17f 3

4 karaktär är mer betydelsefull och mer utnyttjad än utifrån dagens situation. Därefter har studien koncentrerats till vilka varor som omsatts mellan bruket och dess omland samt om karaktärsdrag såsom arbetskraft, varor och tjänster och kommunikationer illustrerar omlandets inverkan på samhället. Denna undersökning berör Åtvidabergs bruksbygd under 1850-talet till och med 1870-talet. Denna ort karaktäriseras som ett brukssamhälle som geografiskt sett ligger i södra Östergötland där kopparbrytningen är i fokus. 3 För att klargöra detta omlandsbegrepp och formulera uppsatsens syfte tydligare har jag valt att framföra den tidigare forskningen i kommande avsnitt. 3 Hellström, m.fl., Åtvidabergs Historia. (Linköping, 1983), s. 46f 4

5 1.1 Forskningsläge Bruk och omlands relationen är relativt outforskad av historiker och detta medför en motivering till denna undersöknings tillkomst, utveckling samt dess förnyelse och det fortsatta intresset för detta forskningsområde. Den tidigare forskningen som berör relationen bruk och omland finns Olof Nordströms Relationer mellan bruk och omland i östra Småland som skriver att bruken är en central faktor till omlandsbildningar. Denna avhandling är ett studium över en serie bruk i Småland som påverkat sina omland, där fokus lagts vid att undersöka mängden levererade råvaror och där prestationer har omräknats i arbetsdagar vilket utgör den kvantitativa delen. De studerade bruken i Nordströms fall är placerade i nära anknytning till omfattande jordbrukskomplex då detta innebar massiva arealer odlad jord, som bruken förfogar över. Kring dessa jordbruk finns så kallade huvudgårdar eller bruksgårdar som ingår i bruksorganisationen som också förvaltades av bruket. På dessa gårdar arbetar drängar, bruksarbetare, företrädesvis tillfälliga, samt dagsverkandearrendatorer och torpare 4. Syftet med dessa gårdar och deras uppgift är att leverera spannmål till brukets magasin och detta ska således göra bruksorganisationen mindre beroende av import av spannmål. Nya förutsättningar och möjligheter skapas för relationen bruk och omland år 1850, bruken kan konkurrera med varandra om leveransområdenas insatser, detta leder till en friare prisbildning. Nordström visar att om det inte utvecklas närliggande expansionskraftiga bruk, (i detta fall bruken i Orrefors och Klafreström) är bruken i princip självförsörjande på bröd- och fodersäd. Om det uppstår brist har detta lösts genom inköp från närmsta omland. 5 Nordström problematiserar att omlandets geografiska omfång innehåller svårigheter att bestämma. Han tar upp tre definitioner på betraktandet av omlandets geografiska karaktär; det årliga omlandet som varierar år från år utifrån kommunikationernas möjlighet och då främst vinterväglaget. Sedan finns det ständiga (permanenta) omlandet, i detta ingår vägnät som är farbara året runt, sist nämns det totala omlandet sammanfattningen av de områden, som inbegripits i en 4 Nordström, s Ibid s.5-7, 68, 165, 207f 5

6 serie årliga omland 6. Denna avhandling är således relevant vad gällande relationen bruk och omland samt dess betydelse. Ulf Sporrong med sin Odlingslandskap och landskapsbild bidrar med väsentlig information, vad gällande omlandsbegreppet utifrån ett geografiskt perspektiv, för denna undersökning. Han lyfter fram att traditionellt språkbruk innefattar flera innebörder av begreppet landskap, där det kan betyda ett område som; [ ] ägs eller disponeras av en viss person eller grupp av personer, som skapat ett eget land, [ ] så kallade naturscenerier inom konsten, vilka för inte sällan utgjordes av agrara miljöer men också ofta av motiv från naturen (det traditionella landskapsmåleriet), [ ] landområde (panorama, sceneri) som kan upplevas på jordytan betraktat från en viss given utsiktspunkt, eller annorlunda uttryckt, summan av alla detaljer i den omgivande miljön som tillsammans påverkar våra sinnen [ ]. 7 Den sist nämnda betydelsen är den som är mest relevant och vidare framläggs om den tidsmässiga dimensionen finns med så innefattar begreppet landskap en statisk karaktär utifrån att det ständigt förändras. Sporrong beskriver sin undersökning utifrån en geografisk, vetenskapligt grundad definition vilket landskapet utgör en assimilerad eller samordnad helhet mellan människan och dennes omgivning utifrån ett historiskt perspektiv. 8 Landskapet påverkas ständigt av människans verksamheter som utnyttjar dess resurser. Slutligen presenteras en definition som han fastställer; [ ] ett påtagligt och karakteristiskt resultat av ständigt pågående förändringsprocesser av olika slag eller annorlunda uttryckt samspelet mellan ett visst specifikt samhälle, dess kulturella preferenser och potential och givna fysiskgeografiska förutsättningar. 9 Den kulturella utvecklingen påverkar landskapet, hur det utnyttjas och synen på det både utifrån människans initiativ och samhällets agerande och detta indikerar således på det faktum att det ständigt sker ett samspel mellan människa och samhälle. Detta utifrån att relationen som individen har till landskapet innefattar en oupphörlig förändringsprocess. Således har människan genom tiderna haft en strävan efter att anpassa sig till den geografiska miljön och parallellt med detta sker en utveckling som berör ekonomi, teknik och sociala aspekter för att överleva. Den sociala anordningens struktur framhäver Sporrong är av stort värde. Det vill säga landskapets 6 Ibid s Ulf Sporrong, Odlingslandskap och landskapsbild. Riksantikvarieämbetet. (Stockholm, 1996), s. 8 8 Ibid s Ibid s. 11 6

7 förutsättningar utnyttjar människan och utifrån detta skapas regler. De disponibla naturresurser som finns i ett område påverkar geografiskt sätt människans placering utifrån samhällsbyggande. Miljön bidrar på så sätt till att skapa sociala och kulturella handlingar och värderingar. 10 Denna undersökning har relevans för omlandsdiskussionen och gynnar till att belysa vad ett geografiskt område bidrar till samhällens utveckling. I Göran Hoppes uppsats i Bebyggelsehistorisk tidskrift framhävs att under 1800-talet var inte den agrara näringen den dominerade formen ute på landsbygden. Det fanns en teori vad gällande vilka nya företeelser och förändringsförlopp som utgjorde bidragande faktorer till samhällets modernisering. Bland dessa faktorer nämns befolkningsutvecklingen, jordbrukets ökade produktion, den agrara teknikutvecklingen, en proletariseringsprocess (fler människor blir lönetagare), pauperisering (omflyttningar till miljöer med lägre priser på grund av sämre ekonomi) samt kapitaliseringsprocess. Befolkningsutvecklingen under 1800-talet ökar stadigt, det är ett faktum, men orsakerna till detta har diskuterats samt huruvida detta samband kan förknippas till industrialiseringen. Det finns teorier som berör befolkningstillväxten utifrån det ökade behovet av arbetskraft och om befolkningen på så sätt skapar mer livsmedel. Senare teoribildningar väger in sociala och ekonomiska aspekter, där det inte enbart handlar om arbetskrafts krav. I detta läge befinner sig teoriskapandet vad gällande befolkningsutveckling och näringsutrymme. Jordbrukets form före 1700-talet består av en mer koncentrerad bild kring en by som är en enhet med administrativa och förenande egenskaper. Den historiska utvecklingen beskrivs ofta utifrån olika skiften, det vill säga olika förändringar som exempelvis nya lagar träder i kraft, lagar ändras, uppfinningar förnyas och förbättras. En strävan efter att alltid öka omsättningen, produktionen och således kapitalet finns med i utvecklingen och laga skifte indikerar på detta. Beslutet om laga skifte genomförs år 1827 och detta förändrar jordbruket och på så sätt även samhället. Detta innebär att små arealer slås ihop, målsättningen är att skapa så få och omfattande odlingsmarker som möjligt. Detta innebär i sin tur att omlandets geografiska förutsättningar förändras eftersom gränserna dras på nytt sätt. Göran Hoppe visar med sin uppsats i Bebyggelsehistorisk tidskrift att det är omöjligt att visa ett samband byar emellan av de olika skiftena. 10 Ibid s

8 Detta på grund av att det finns skilda motiv, beroende på vilken produktionsstruktur som existerar, drivande faktorer och aktörer samt påpekar han att utifrån detta blir således konsekvenserna olika. 11 Generellt sätt problematiserar han markutnyttjandet i sin uppsats. John Svidéns avhandling Industrialisering och förändrad miljöpåverkan råvaruflöden samt svavel- och kvicksilverutsläpp vid bruk i norra Kalmar län syftar till att beskriva och analysera industrialiseringen vid ett antal bruk där han studerar materialflödet närmre. Om resursbrister uppstår, konflikter om råvaror, detta utifrån organiska varor. Det vill säga att om det används organiska råvaror men resursbristen blir en orsak till att fossila och oorganiska råvaror tilltas. Svidén beskriver sin historiesyn materialistisk och menar att den materiella vardagen formar individens tankar och idéer. Han tar upp begreppet samhällsmetabolism som hjälp till sin studie där han kan ha ett gemensamt begrepp till jämförandet av icke-antropogena (inte skapade av människan) materialflöden med samhälleliga materialflöden. Detta kan ge en bild av hur samhälleliga materialflöden leder till förändrad miljöpåverkan. För att förklara begreppet samhällsmetabolism beskriver han att industriell metabolism är de fysiska processer varvid energi, råvaror och arbete omvandlas till varor och restprodukter 12. Metabolism betyder ämnesomsättning, och det handlar om samhällets ämnesomsättning. Vidare beskriver han att denna metafor kan vara användbar vad gäller den miljöpåverkan som uppstår både vid upptag och utsöndring. För att naturresurshantering och eventuella resursbristproblem (därefter även utsläpp och möjliga föroreningsproblem) ska kunna sammanbindas kan materialflödesbegreppet brukas. Avhandlingen tar upp två typer av miljöpåverkan, dels brukens råvaruutnyttjande och sedan utsläppen av svavel och kvicksilver från tillverkningsprocesserna 13 samt att miljöpåverkan kan appliceras på samtidens samhälle som ett problem. Undersökningen styrs av hypoteser som handlar om att bruksetableringen ger upphov till resursbrister och ökad konkurrens om biosfärsråvaror mellan olika användare 14. Därmed kan antas att förekommande 11 Göran Hoppe, Skiftesreformerna och agrarutvecklingen, Bebyggelsehistorisk tidskrift: 1800-talets svenska landsbygd, (Stockholm, 1983:5), s. 3f, John Svidén, Industrialisering och förändrad miljöpåverkan råvaruflödet samt svavel- och kvicksilverutsläpp vid bruk i norra Kalmar län (Linköpings universitet, 1996), s Ibid s Ibid 8

9 resursbrister består som viktigt stimulans för brukens industrialisering samt ett mer omfattande användande av geosfärsråvaror (dvs. jordens yttre del). Vidare antas att industrialiseringen av bruken gör att materialflödenas geografiska utbredning vidgades och att materialflödena därmed blev öppnare så att utsläppen av ämnen som svavel och kvicksilver tilltog kraftigt 15. Undersökningens fokus är lagt vid att studera järnbrukens materialflöden, mellan år 1655 och 1720 etableras fem järnbruk i Tjust och därefter är Tjust i norra Kalmars län valt. Materialflödet vid järnbruken är valt utifrån att detta flöde antagligen är mer omfattande än andra samtida, järnframställningen kräver betydande energi och järn är den mest använda metallen. 16 John Svidéns syfte med avhandlingen är att beskriva och förklara förändringar av materialflöden som äger rum under industrialiseringen. Ny teknologi kan höja naturresursernas tillgänglighet och skapa ett ivrigare användande, inverka på efterfrågan, pris och konjunkturer m.m. Studien uppvisar att råvaruflödenas geografiska spridning avseende t.ex. träkolsförsörjning ökar markant vid industribruken i Ankarsrum och Överum under den undersökta perioden Vid dessa bruk skiftar verksamheten från areell till punktuell verksamhet och därmed blir det omfattande beroendet av det närliggande omlandet av råvaruförsörjning mindre betydande och under sekelskiftet 1900 är detta beroende minimalt. Det vill säga utgörs koncentreringen av produktionsenheterna samt råvaruförsörjningens punktualisering till att bidra till att järnhanteringen (i detta fall Tjust) att bli en punktuell verksamhet, där den geografiska spridningen av brukens materialflöden ökar. Det mesta av järnmalmen kom från gruvor som låg nära utanför Tjust och undersökningen visar att detta fenomen inte skiljer sig från små och större bruk. Prissättning på råvaror, järn och järnmanufaktur är en drivkraft till att skogsråvaran nyttjas till förmånligare produkter än träkol och detta i sin tur bidrar till materialflödenas geografiska spridning förändras. Under 1700-talet används ungefär nio ton träkol och tre ton malm för att tillverka ett ton stångjärn. Denna omfattande användning av träkol bidrar till vart geografiskt sett bruket placeras och således är skogstillgången avgörande för etablering av nya bruk. Vid sekelskiftet 1900 är den geografiska frågan inte av samma avgörande betydelse eftersom det behövs mindre mängder träkol per producerat ton. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet 15 Ibid 16 Ibid s. 16f 9

10 lades järnframställningen ned i Tjust. Bidragande faktorer som nämns är prisutvecklingen på råvaror och produkter, råvaruflödenas punktualisering samt den förändrade råvaruåtgången. Vidare presenteras att antalet produktionsenheter minskar och att produktionen koncentreras till färre platser i Tjust. 17 Orsaken till resursbristen är att utnyttjandet ökar i samband med ofullständiga transportmöjligheter och detta bidrar till lokal skogsbrist. Innan industrialiseringen drivs verksamheten på spridda platser för att underlätta träkols- och vattenkraftsförsörjningen. Denna areella tillverkningsmetod skapar konflikter vad gällande om den geografiska placeringen till närliggande bruk om utnyttjande av skogsråvara. Under 1800-talet fokuseras produktionen och en slags urbanisering sker i form av produktionsenheter. Till sist presenterar Svidén kommunikationer som en avgörande betydelse för den utveckling som sker. Järnvägsförbindelser och förbättrande samt nybyggnation av vägnätet bidrar till att bruken blir mindre beroende av det närliggande omlandet vad gällande träkolsförsörjning Ibid s. 31, 164ff, 202, 18 Ibid s. 198,

11 1.2 Uppsatsens syfte Utifrån den tidigare forskningen som berör relationen bruk och omland samt omlandsperspektivet har en hypotes skapats för denna undersökning. Vilken är; Huruvida omlandets natur- och kulturlandskap är mer betydelsefull och starkare betonad under 1850-talet än utifrån dagens omlandssituation, om omlandets närliggande resurser är mer använda och nyttjade. Syftet är att illustrera omlandets betydelse under 1850-talet och jämföra detta på det samtida samhället, det vill säga antingen falsifiera eller bekräfta hypotesen. För att avgränsa studien samt få den mer djupgående presenteras nedan frågeställningar. Vilka huvudtyper av (rå-)varor och tjänster utbyts mellan bruk och bruksarbetare/bondebefolkning under 1850-talet? Första frågan utgör en grund och innefattar en kvantitativ analys, följande förutsätter ett djupare studium samt har en mer kvalitativ inverkan. Påverkas omlandsbildningens geografiska utbredning av materialflöden, arbetskraft och kommunikativa karaktärsdrag genom att innefatta en mer betydande och starkare betonad omlands situation under 1850-talet? 11

12 1.3 Avgränsning, metod och material Viktigt att framhäva är att omlandet under 1850-talet ofta utgörs av att bruket står i centrum av samhället. Detta perspektiv är svårt att applicera i nutid. Därför ligger koncentrationen på omland, dock kan inte bruket lämnas åt sidan utan bör finnas med eftersom det har en avgörande betydelse. För att ett bruk ska kunna existera över huvud taget så behövs malm, skog, vatten och arbetskraft men även faktorer såsom livsmedel och jordbruk är viktiga. Dagens omlandssituation, utgörs på ett annat sätt genom exempelvis ett företags framväxt och behov av arbetskraft. Dagens globalisering gör att ett företag kan hämta de råvaror som efterfrågas (exempelvis utifrån ekonomi och/eller kvalité) och behövs för tillverkning av en produkt från hela världen. Dagens kommunikationer tillåter detta. Denna undersökning begränsas till varor och tjänster, arbetskraft och kommunikation. Andra faktorer behandlas inte och vidare studier om exempelvis träkol och dess betydelse för orten får lämnas till framtida forskare. Vidare görs avgränsningar till tre årtal som på olika sätt sätter sin prägel på Åtvidabergs brukshistoria. Dessa årtal ger ett stabilt läge, ett toppår och ett krisår utifrån brukets perspektiv. Det första årtalet är 1850 och utvecklingen fram dit består av både hög- och lågkonjunkturer. Tiden efter detta utmärks av en tid som för bruksorterna i Sverige utgörs av goda verksamma år som varar fram till 1870-talet. 19 Kring 1850 inleds på sätt och vis en ny era i relationen bruk och omland där nya förutsättningar och möjligheter genereras som innebär att bruken har möjlighet att konkurrera med varandra om leveransområdena. Detta bidrar till en friare pris utformning samt en öppnare handel vad gällande kol och utifrån detta är årtalet 1850 valt. 20 I Åtvidaberg under 1800-talets andra hälft är infrastrukturen i centrum och det byggs en järnväg mellan Bersbo och fram till kopparverket i Åtvidaberg. Det sker en upprustning av vägnätet och det finns planer på att bygga en kanal. 21 Fler arbetarbostäder byggs och Baroniet står bakom detta initiativ och in på 1860-talet ökar kopparbrytningen och allt fler människor flyttar in till samhället. År 1869 står kopparbrytningen i Åtvidaberg på sin topp och detta motiverar valet av det andra årtalet talet överlag kan ses presentera brukets maximala produktion, efter detta 19 Hellström m.fl. s Nordström s Hellström m.fl. s

13 går produktionen nedåt. 22 Från toppåret 1869 till 1873 halveras malmutvinningen, från ca till ca ton. Ute i världen rasar priset på koppar och expansion av kopparindustrin sker exempelvis genom att nya kopparfyndigheter upptäcks i USA. I Åtvidaberg sker rasolyckor som stoppar brytningen, tillgången på brytbar malm minskar och dessutom har den malm som hittas sämre kvalité. Bruket är helt beroende av den egna kopparmalmen och därför kan inte en ekonomisk kompensering ske, kritik riktas även mot ledningen som framhåller en konservativ ställning. Dessa nedgångar får enorma följder, under 1869 omfattar verksamheten ca 660 personer, redan 1872 förlorar 200 personer sitt arbete och detta endast i Bersbo. Detta bidrar till att människor tvingas flytta och en stor del emigrerar. Enligt husförhörslängderna i Åtvidaberg flyttar ca 200 personer till Nordamerika. I Sverige råder vid denna tid högkonjunktur men år 1873 är ett krisår för Åtvidaberg där en 10 %-ig minskning av befolkningen är ett faktum. Landsbygden drabbas hårt eftersom de är beroende av bruksverksamhetens behov av deras produkter, gruvhantering, transporter och energiframställning. 23 Således är årtalet 1873 ett givet undersökningsår. Med dessa årtal i beaktan studeras olika bruksräkenskapsböcker och även här måste begränsningar sättas. Jag har inte haft möjlighet att studera i detalj alla slags varor och tjänster som utbyts. En övergripande studie över de mest frekvent återkommande varor och tjänster har gjorts. Samma vad gällande siffror, värden och gårdar samt för att skapa en övergripande bild av vad som kan klassas som Åtvidabergs omland. I undersökningen förekommer som sagt tre årtal som återspeglar en betydande del i historien på olika sätt och för att försöka tydliggöra dessa ännu mer har en jämförelse skapats dem emellan. Detta för att illustrera de svängningar som sker under dessa år och om detta fenomen kan utläsas i det studerade källmaterialet. I detta jämförande avsnitt har några personer valts ut som förekommer i alla utvalda årtal och som kan ge en bild av deras arbete med bruket. Problematiken med detta kan vara att det inte är samma person som återfinns i brukets räkenskapsböcker detta eftersom personnummer inte finns att tillgå. Det som presenteras om personen är namn och från vilken gård dagsverkaren kommer ifrån. Detta ständiga behov av att begränsa undersökningen är givetvis problematiskt men dock nödvändigt. Det är viktigt att 22 Hellström m.fl. s. 47, samt Nordström s.18f 23 Hellström m.fl. s. 81f 13

14 begränsa sig och på så sätt få ett djup i studien än att sväva iväg i oviktiga detaljer och övergripande fakta. Det är bättre att påbörja ett forskningsämne och lägga en god grund för fortsatt arbete för framtiden. För att undersöka omlandets betydelse har jag använt mig av brukets avräkningsböcker och främmande bondeböcker, detta material finns bevarat på Åtvidabergs brukskultur som befinner sig i den gamla huvudbyggnaden för företaget Facits lokaler numera Facetten. Studien bygger på en samverkan mellan kvantitativ och kvalitativ analys, där jag dels har tagit reda på huvudtyperna av varor som fluktuerat samt försökt skapa en djupare förståelse för en händelse eller ett fenomen. Inledningsvis utgörs undersökningen en kartläggning av varor och tjänster och sedan en mer djupgående del där försök till tolkning och analys av materialet gjorts. Undersökningen styrs av en hypotes som berör omlandets geografiska karaktär utifrån en teori att omlandet är starkare betonad och mer betydelsefull samt mer utnyttjat under 1850-talet än utifrån dagens situation. Det vill säga en teori att faktorer såsom (rå-)varor och tjänster, arbetskraft och kommunikation styr omlandsbildningens geografiska omfattning och dess betydelse. För att påvisa denna hypotes har metoden utgjorts av ett studium av brukets olika slags räkenskapsböcker. Dessa böcker fungerar som bokföring under 1850-talet över bönder och torpare. De innehåller balanskonton med bokförda kontant- och naturauttag samt utförda arbeten och tjänster. Som sagt källmaterialet, som utgör den väsentliga delen av undersökningen, är räkenskapsböcker från de avgränsade årtalen 1850, 1869 och 1873 som ger information om namn på aktör, utbyte av vara/tjänst eller dyl. värdet av utbytet samt information om varifrån råvaran transporterats. Dessa räkenskapsböcker syftar till som bokföring för brukets administration och kan därifrån betraktas inneha en viss källkritisk prägel, då de inte är avsedda för utlagor. Främmandebondböckerna är bokföring av självägande bönder eller individer som lånar eller sätter in pengar. Bruket fungerar med andra ord som bank, i dessa källor presenteras även här namn på gårdar och personer. Tillförlitligheten hos dessa källor bör ifrågasättas och det kan föreligga missvisningar i redovisningen eller felskrivningar i materialet. Samtidigt som det interna värdet kan ge en mindre tendens utifrån att materialet just inte är avsett att läsas av allmänheten. Samt kan ifrågasättas de uppgifter som materialet ger om huruvida noggrann den är. Det kan med andra ord finnas brister i den information 14

15 som delges. Leveranser av kol, malm, skog samt övriga råvaror och förnödenheter finns redovisade i dessa räkenskapsböcker. Transporter som utförs samt materielmängd som fraktas. Dessa bönder och torpare utför dagsverken för bruket och blir i sin tur debiterade ett värde av det utförda arbetet. Mer detaljer om det genomförda arbetet finns inte redovisat utan det står kort att transport är utförd. Genom att namnet på personen som det utförda arbetet gäller presenteras, från vilken gård han kommer ifrån samt vart det fraktade materialet är hämtat ifrån och på så sätt kan ett avstånd fastställas vad gällande bruk och omlands relationen, såsom arbetskraft samt utbyte av varor och tjänster. Problem som uppstår vid studier av källmaterialet är att texten kan vara svårläslig och svårtolkad. På grund av detta kan misstolkningar och felläsning ske och detta bör finnas med i läsningen av undersökningen. Bestämmandet av Åtvidabergs omland är diskutabelt och vad som kan räknas till omland är problematiskt. Vart ska gränsen dras? I dagens samhälle kan ett omland sträcka sig över hela världen beroende på vilken stad eller företag som beaktas. Gränsen borde dras över det område kopparverket som ägs av Baroniet har inflytande över. Problem vid en monografisk undersökning av detta slag, dvs. bara en socken/ett bruk är studerat, kan tänkas vara att omlandet framstår som ett resultat av endast ett centrum, i detta fall bruket. Vilket är missvisande eftersom omlandsbildningen kan se olika ut beroende på vad för perspektiv som beaktas. Givetvis innehar bruket en avgörande betydelse men det ska inte betraktas som det enda centrum, därför presenterar jag vissa avgränsade aspekter som utgör omlandsbildandet. Ett årtal, även tre årtal under en kort period, kan inte påvisa brukets totala omland och även om undersökningen skulle behandla ett större omfång tidsmässigt skulle detta ändå inte vara geografiskt möjligt. Detta utifrån att det är problematiskt att fastställa ett omlands geografiska utbredning då det tenderar att inte vara permanent. Dess rörlighet utgörs av vari exempelvis de gårdar bruket får in råvaror ifrån befinner sig, vart arbetskraften kommer ifrån och skogens tillgänglighet geografiskt. Med andra ord går det inte att dra tydliga gränser över omlandets geografiska område. Problemet ligger även i det faktum huruvida storleksmässigt ett omland kan tänkas vara, vad bör räknas med, vad ska utsorteras bland de skiftande produkterna? Dessa frågor är problematiska att besvara och det finns inget givet svar. Nordström problematiserar även omlandets svårighet att bestämma i sin avhandling 15

16 Relationer mellan bruk och omland i östra Småland där han tar upp tre definitioner som nämn i avsnittet Forskningsläge i denna uppsats. Där han menar att det finns det årliga omlandet, det permanenta och det totala omlandet. 24. Att tänka på är att historikerna är gripna i sin samtid och därefter styrs skrivandet av det för tillfället existerande tillverkningssättet, diskurser, ideologier osv. Historikern skapar orsakssamband, indelningar i historier såsom epoker som hjälp i förståelsen av världen. Genom att bära med sig en teori blir detta ett verktyg och ett sätt att generalisera den historiska utvecklingen och utifrån det skapa förståelse för historien. Min tro är att historisk kunskap kan bidra med förståelse av samtiden och kan framställa samhällsförändringar genom tiderna. 24 Nordström s

17 1.4 Bakgrund Begreppet bergsbruk innefattar tillverkning av olika slags metaller, det vill säga processen från brytning till färdig produkt. Sveriges gruv-, stål- och metallindustri både är och har varit en av de viktigaste försörjningarna. I Västeuropa utgör Sverige en av de mest omfattande framställarna av basmetallerna koppar, zink och bly samt ädelmetallerna guld och silver. I Åtvidaberg handlar det främst om koppar. Malm, skog och rinnande vatten är naturtillgångar som skapar förutsättningar för ett bergsbruk. För att kunna smälta malmerna och utvinna metaller ur dem krävs omfattande mängder ved till tillmakning och träkol. Skog har på så sätt en avgörande faktor i Sveriges metallframställning. De bruk som fortfarande har sin verksamhet kvar under 1900-talet ersatte träkolen av importerad stenkol och elkraft. Vattnet skapar kraft att driva pumpar, bälgar, blåsverk, valsverk och annan utrustning vid gruvorna och bruken och det byggdes olika konstellationer där vattnet kunde alstra mest energi. 25 Från 1350-talet hade Sverige vissa lagar, landsbygden har sin lag och städerna sin och bergsbruken får en egen speciallagstiftning. Denna lagstiftning är i form av privilegiebrev, dessa justerar bergsbrukarnas förmåner och skyldigheter samt hur bruket ska bedrivas och styras. Dessa brev är de äldsta dokument som ger en sammanhängande bild av bergsbrukens verksamhet och organisation och således utgör en viktig del i forskningen. Åtvidaberg fick sitt privilegiebrev år 1413 av Erik av Pommern. Bergsbruket styrs ofta av en brukspatron och så även i Åtvidaberg. Brukspatronen och dennes medarbetare innefattar det generella ansvaret att producera järn av hög kvalitet. 26 Detta ska i sin tur säljas och ge vinst och skapa ekonomiska förutsättningar för framtiden samt bidra till bruksledningens sociala ställning. Det krävs med andra ord en stabil organisation som ger bruket råvaror och material samt livsmedel till arbetarfamiljerna. I Europa från 1700-talets senare del och 1800-talets början inleds en stabil befolknings tillväxt. Detta på grund av att färre dog i tidig ålder, fler föddes och 25 Jan af Geijerstam, Marie Nisser, Leif Wastenson, & Ulla Arnberg, (red.) Sveriges nationalatlas. Bergsbruk gruvor och metallframställning. (Stockholm:Norstedt, 2011), s. 8, Ibid s. 41, 74 17

18 överlevde, skiftande äktenskapskonstellationer. Sedan presenteras även arbetskraftsbehov som en avgörande faktor utifrån den ökande befolkningen. Detta fenomen är inte något unikt utan Åtvidaberg följer samma mönster, under 1780-talet förändras samhället och anpassas efter kopparverkets behov. En bidragande avgörande aspekt i denna kontext är den roll fideikommisset och som senare blev Baroniet Adelswärd innefattade. De köper upp nya och stora arealer skatte- och kronojord. Bönder, även de bönder som äger sin egen mark, har en skyldighet att leverera olika produkter samt transportera dem utifrån kopparverkets räkning. Utvecklingen fram till 1850 drabbas av både hög- och lågkonjunkturer, detta är heller inget unikt fenomen. Exempelvis kom en lågkonjunktur i samband med Napoleontiden, likaså under manufaktursmedjans tillverkning. Genom dessa nedgångar kom det så kallade frihetsår, det vill säga bruken beviljas att inte betala lika omfattade skatt till staten. År 1815 vänder det åter och det politiska läget i Europa stärkts och koppar återvinner sin efterfrågan och popularitet. Som tidigare nämnt är de viktigaste förutsättningarna för att ett bruk ska kunna uppföras skog, malm, vatten och arbetskraft och detta innefattar Åtvidaberg. Vattnet ger kvalifikationer att bearbeta kopparmalmen, ge en förhållandevis tidig industriell verksamhet, vattenfallen styr lokaliseringen av kopparverket och den tillkommande och framväxande bruksorten Åtvidaberg. När kopparen ska framställas behövs ved och träkol oavbrutet och detta skapar arbete åt lantbrukets befolkning. 27 Under talet sker en produktionsökning inom bruket men arbetsstyrkan är i stortsett densamma. Detta beror på en rationaliserings- och differentieringsprocess genomförs och innebär att kvalificerade arbetare stationeras permanent inom industriverksamheten och dagsverkare utför inte lika kvalificerade arbetsuppgifter som berör bruksorten samt skapas en organisation som hanterar transport och detta sköter arrendegårdarna. Torparna utgör en grupp som utför skiftande uppgifter, de används vid behov i de situationer som krävs. 28 Under 1800-talet får bruksarbetarna sin lön mestadels i form in natura, där de kan hämta ut livsmedel och spannmål i brukets magasin. Det räknas ut ett värde av det arbete som utförs och sedan kan de hämta ut motsvarade produkter för detta värde. 27 Hellström m.fl. s. 31ff, Nordström s. 236f 18

19 Åtvidaberg är inte helt självförsörjande vid 1850-talet utan inköp av spannmål behövs göras. Dessa varor köps in främst i Linköpingsområdet. 29 Under 1850-talet och framåt utvecklas ett missnöje över det patriarkala brukssystem där arbetarna vill att lönen mestadels ska bestå av kontanter så de själva får ta del av möjligheten att välja vad de ska köpa i brukets magasin, i fristående handelsbodar eller i de kooperativa affärer som etablerades när näringsfriheten införts kring Bruksarbetarna får finna sig i detta system en tid framöver eftersom brukspatronen innefattar den politiska och ekonomiska makten och äger mark, byggnader och beslutar direkt eller indirekt över livsvillkoren. 31 Det upprättas även en del arbetarbostäder och även i detta fall ligger Baroniet bakom. Under 1860-talet då kopparbrytningen ökar bidrar detta till att fler flyttar in till samhället, trångboddheten ökar och således försöks detta behov av bostäder fyllas. Det existerar en fideikommissöverenskommelse i bruksorten Åtvidaberg och genom denna bildning äger Baroniet alla bostadshus. Fideikommiss betyder anförtrott på heder och samvete 32, där ett förordnande ger en släkt exempelvis en ägo som går i arv efter arv utan att ändras. Arealen som ska gå i ägo måste redan vara bemästrad av den givna släkten som marken sedan ska gå i arv. Baron Johan Adelswärd och hans fru Katarina ansöker år 1777 om att skapa ett fideikommiss. De vill att detta ska innefatta Åtvidabergs Kopparverk, Adelsnäs Säteri, Kvistrums Säteri, Forsaströms Bruk och Ormstorps gruvor, även tillhörande gårdar, vattenfall, gruvor m.m. 33 Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet framförs kritik kring fideikommisset och samhället börjar ställa krav på dess avvecklande. Kritiken kom då förståelsen om att resultatet kan bli att jorden blir fri och således kan en delning göras och därefter kan jordbruket effektiviseras. Det tog dock lång tid innan nedläggningen blev ett faktum, en lag om avslutande trär i kraft 1 januari Seth Adelswärd går bort år 1868, barnlös och därför föll fideikommisset i August Theodor Adelswärds hand som är en kusin. Kopparverket sköts av hans son Axel Reinhold Adelswärd och han försöker förbättra läget. Han lyckas till viss del att förbättra den krisartade 29 Hellström m.fl. s Geijerstam m.fl s. 113f 31 Ibid 32 Ne.se, fideikommiss Bertil Göransson. Inte bara gruvor. (Åtvidaberg, 1999), S Ne.se, fideikommiss. 19

20 situationen en aning och det är sedan år 1883 som hans son Theodor Adelswärd som är tekniskt utbildad tar över. Detta resulterar i en politik som strävar framåt och nya tillverkningsstrategier presenteras. Men Åtvidaberg är på väg mot en ny era och vid sekelskiftet ombildas den tidigare bruksorten till ett industriellt municipalsamhälle. 35 Vissa brukstraditioner lever kvar även in på 1900-talet, exempelvis att ledningen värnar om sina anställda. Efter 1850-talet präglas Sverige av en samhällsförändring som för bruksorterna innebär goda verksamma år, detta varar fram till 1870-talet. Därefter, med koppling till låga världskonjunkturer, överlever endast de bruk som kan anpassa och omstrukturera om sin verksamhet. För Åtvidaberg innebär denna begynnande kris ett avslutande kapitel på koppareran, under 1870-talet förlorar orten sin dominerande ställning inom svensk kopparhantering och 1902 läggs verksamheten ned i industriell skala. Arbetare avskedas och i denna tid pågår även en migrationsprocess till USA, en del av de utflyttande får arbete inom den amerikanska kopparindustrin. 36 Samhället utvecklas till ett modernt industrisamhälle med ett minskat klasskikt och en starkare samhörighetskänsla. Den patriarkala traditionen lever på detta sätt vidare i utvecklingen och i Åtvidaberg visas detta genom att baronen förlorar alltmer makt. Under 1900-talets första hälft ersätts baronen som brukspatron i form av en industriledare, Elof Ericsson senare hans son Gunnar Ericsson, som styr företaget Facit. På detta sätt lever brukstraditionen kvar i form av en paternalistisk-anda, vilket innebär att industriledaren har inflytande i samhället exempelvis vad gällande sport, bostadsbyggande och samhörighetskänsla. För att få en uppfattning av den mängd koppar som bröts under 1760-talet till och med år 1902 då brytningen upphör så följer några siffror. Totalt tillverkas ca ton koppar, 2 ton silver, och något kilo guld Hellström m.fl. s. 83, Ibid s. 31f, Ibid s

21 2 Undersökning Huvudtyper av (rå- )varor och tjänster Bruket ligger i nära anslutning till de råvaror som behövs. I Åtvidabergsområdet finns vattenkraft, koppar, skog och arbetskraft att tillgå. Under 1800-talets mitt är Åtvidabergs kopparverksamhet nästan helt självförsörjande, viss spannmål får köpas in, men detta löses via import från det närmst belägna omlandet. 38 Bruksarbetarna, dagsverkarna, bönderna och torparna får sin lön bland annat in natura och i detta ingår förmåner såsom fria bostäder, ved samt viss social omsorg som består av omhändertagande av fattiga, gamla och sjuka. Även andlig försörjning hör till som skol- och kyrkverksamhet. Relationen bruk och omland spelar därför en avgörande roll i detta samhälle och den första delundersökning av två kommer presentera de varor som fluktuerat mellan detta samspel. Genom att lönen utgår in natura till de arbetande bruksanställda samt dagsverkare med flera ger detta bruksägarna en monopolställning i och med den skuldsättning som mer eller mindre tvingar arbetskraften till bruket. Denna förbindelse som existerar mellan bruksdisponenten/baronen och arbetarna kan beskrivas utifrån en patriarkalisk-anda, där bruket och dess omland kan ses som ett kollektiv. Den faderliga gestalten utgörs av baronen som både är bruksdisponent och äger betydande makt i samhället exempel vad gällande ekonomi, politik och livsvillkor därefter fungerar bruksarbetaren som den underlydande tjänaren. Denna relation kan även sägas innefatta ett paternalistiskt system eftersom båda parter utnyttjade och tjänade på utbytet som sker och kvarboendeangeläggenheten i Åtvidaberg är stor. Denna samhällsform existerar under 1800-talets mitt och det pågår ett ständigt utbyte av varor och tjänster, där bruket utgör centrum i omlandsbildningen. Bondebefolkningen har möjlighet att använda sig av kolning som ett komplement till den normala inkomsten, vilket är en fördel att kunna utöka intäkterna. Bönderna håller uppsikt över en kolmila dygnet runt några veckor under hösten. Andra som har förfogande över oxar eller hästar kan anta olika körslor åt bruksverksamheten, såsom kol-, timmer- och malmtransporter. Bönderna använder sina kreatur till transporttjänster och har skyldigheter vad gällande ökdagsverken åt 38 Hellström m.fl. s

22 bruket. Bönderna kan med andra ord kombinera olika arbetssysslor för att skapa en ökad inkomst. Bönderna och torparna som arbetar åt bruksverksamheten betalar en arrendeavgift som skrivs upp i bruksräkenskapsböckerna, ibland rörs det sig endast om kol och i annat fall även om hö, halm och spannmål. Vanligtvis betalas arrendeavgiften med flera olika insatser och de inkommande resurserna utnyttjas till skatter och reparationer av torp och vägar. 39 Denna procedur med brukshandel innebär att bruket köper in spannmål, sill, salt osv. i sändningar och sedan kan bruksarbetarna tillhandahålla dessa varor till en relativ låg kostnad. Dessa uttag av varor antecknas noga i brukets avräkningsböcker Som tidigare nämns symboliserar detta årtal en stabil bruksverksamhet i Åtvidabergs bruksbygd som innan har varit med om både hög- och lågkonjunkturer. Tiden från 1850 fram till 1870 utgörs av goda verksamma år för bruket där nya förutsättningar och möjligheter öppnas upp som innebär fri konkurrens med andra leveransområden. Detta skapar en utveckling vad gällande prissättning på bland annat kol. 40 Studiet i bruksräkenskapsböckerna utgörs av att få en övergripande bild av vilka huvudtyper av (rå-)varor och tjänster som flödar mellan bruket och dagsverkarna/bondebefolkningen. Som nämns i avsnittet Avgränsning, metod och material så är källmaterialet svårläsligt och i vissa fall svårtolkat, exempelvis vad gällande gårdsnamn och deras stavning och existens i dagens samhälle. Uppskattningsvis kan ändock ca 70 % av det lästa källmaterialet när det gäller namn osv. ge en klar bild av vad det är som skrivits. Vidare kan även en studie över antal varor och tjänster göras men med denna utgångspunkt utifrån tidsmässiga skäl och outforskat material i beaktande har fokus lagts vid att skapa en övergripande bild över huvudtyper av (rå-)varor och tjänster. I läsningen av bruksräkenskapsböckerna ses snart en frekvent återkommande följd av olika varor. Dessa varor delats in i två huvudgrupper för att underlätta förståelsen, vilka är; livsmedel och material. 39 Nilsson s. 13f, Hellström m.fl s

23 Den frekvent återkommande huvudtypen av dagsverke är transporter. Bönder/dagsverkare från olika gårdar utför körslor åt bruket och sedan får dessa transporter ett värde beroende på avstånd, mängd material samt vilken kvalité det fraktade materialet håller. De kör i huvudsak kol i så kallade kolryssar till kopparverket. 41 Det handlar om körslor från skogar fram till kopparverk, bland annat till Mormorsgruvan, Edshyttan och Bersbo. I vissa fall har bondebefolkningen själva transporterat kol eller dyl. från sina egna gårdar eller gårdar de bor och arbetar på. De livsmedel som främst hämtas ut av dagsverkarna ur bruksmagasinen är brännvin, svagdricka, salt, sill råg, havre, halm och hö. Brännvinet hämtas ut i kannor vilket motsvarar ca 2,6 liter. 42 De olika sädesslagen kan användas till både mat åt bönderna själva samt till kreaturen. Vad gällande materialkategorin finns stångjärn, spik, kol, slipsten, skivor av glas och taktegel. 43 Detta material används troligen till ny- och ombyggnad av gårdarna och reparationer av olika slag. Det förekommer några andra varor som inte kan placeras i de ovannämna kategorierna och dessa är kontanter och medicament till bland annat kreatur. Dagsverkarna får ta ut viss del av värdet i kontanter och i vissa fall nämns ett godkännande från bruksdisponenten där det även nämns vad uttagaren ska använda riksdalerna till, exempelvis till auktion Tiden mellan 1850 och fram till 1869 består av en utveckling kring infrastrukturen i Åtvidaberg talet överlag kan ses som goda verksamma år för bruket. Den expanderande verksamheten kräver förbättrade förbindelser och 1855 upprättas en postexpedition, två år efter detta tillkommer den första telegrafstationen. En annan viktigt tillkomst av infrastrukturella förbättringar är skapandet av järnvägen som kan transportera kopparmalm från Bersbo till Åtvidaberg. Denna järnväg är ca 9 km lång och byggs under åren Järnvägen underlättar och bidrar till att transporterna 41 Åtvidabergs Bruks räkenskapsbok, 1850 bl.a s. 1010, Lars O Lagerqvist, & Ernst Nathorst-Böös, Vad kostade det?: priser och löner från medeltid till våra dagar. (Stockholm: (1999[1997])), s Åtvidabergs Bruks räkenskapsbok 1850, bl.a s. 1001, 1005, 1029,

24 kan effektiviseras och öka i antal men ersätter inte alla körslor. Vägnätet förbättras även, framförallt vägen mellan Åtvidaberg och Linköping så att exporterna kan föras vidare till hamnstäder såsom Norrköping. Baron Seth Adelswärd har ett avgörande inflytande på samhället och kopparverket och under 1850-talet bidrar han till att vägen mellan Åtvidaberg och Linköping repareras eller om- och nybyggs. Utvecklingen mellan 1850 och 1869 består av en produktionsökning och 1869 omfattar produktionen av ca ton koppar. Denna tillväxt bidrar således till andra faktorer såsom befolkningsökning. År 1867 består Åtvidabergs befolkning av personer. År 1869 är med andra ord ett toppår och orsakerna till detta kan nämnas teknikmässiga förbättringar inom bruket, järnvägen och landsvägens byggande och utvecklande samt en allmän högkonjunktur i Europa. 44 Under 1869 utbyts liknande varor och tjänster som under årtalet 1850, tjänster som dagsverkarna utför finns återigen transporter av kol. De varor som transporteras är framför allt är kol, malm, tjära, ved, virke och spannmål. 45 De gårdar som finns representerade under 1850 återfinns även i slutet av 1860-talet. Materialet som hämtas ut består även här av exempelvis stångjärn, kol, spik och tegel. När det gäller livsmedelsuttag finns varor som salt, sill råg, havre osv., varvid en markant skillnad beträffande förnödenhets varan brännvin ses. Denna vara finns inte längre att tillgå att hämta ut ur bruksmagasinet. Detta har sin logiska förklaring i att år 1855 skapas en tillverkningsskatt på brännvin samt att den så kallade husbehovsverksamheten förbjuds. Redan under 1700-talet är detta fenomen husbehovsbränning omtvistat och har förbjudits i omgångar under årens lopp. Förbudet som sätts upp 1855 har med andra ord en lång debatt bakom sig utifrån att problemen kring brännvin har diskuterats i termer av politik, ekonomi, sociala och medicinska aspekter. 46 Med ett övergripande fokus i beaktning kan ses att uttaget av varor inte är lika omfattande. Anteckningarna och bokföringen är inte lika frekvent, det finns ett mer omfattande uttag av kontanter än innan. Vad detta kan indikera på är svårtolkat, det kan handla om det missnöje som finns varvid dagsverkarna vill ha mer lön i pengar än naturaförmåner. De arbetande vill ha möjlighet att själva välja vad de skulle utta i brukets magasin eller vad de ska köpa i fristående handelsbodar eller den i kooperativa affären i Bersbo. Ett missnöje över det patriarkala systemet råder och 44 Hellström m.fl. s. 73ff 45 Nilsson s Ne.se brännvin

25 bruksledningen kan ha släppt på denna reglerade och kontrollerande monopolställning samt att verksamheten överlag har det gott ställt Detta årtal symboliseras av kris, från toppåret 1869 till 1873 halveras malmutvinningen från ca till ca ton. I övriga Sverige råder högkonjunktur men för Åtvidaberg är läget annorlunda, en minskning av ca 10 % av befolkningen sker. Bönderna/dagsverkarna samt samhällets invånare är beroende av bruksverksamheten, deras produkter, gruvhanteringen, transporter och energiframställning. 48 Liknande varor och tjänster återfinns även här som både under åren 1850 och Brännvins uttaget är detsamma som under 1869, dvs. inget alls eller utifrån att det med andra ord inte har antecknats i bruksräkenskapsböckerna. Vilket således kan innebära att en byteshandel fortfarande äger rum men inte finns dokumenterat eftersom det är förbjudet. Ett samspel, en mer eller mindre ömsesidig relation existerar mellan bruk och omland, där dagsverkare/bönder utför transporter av olika råvaror från olika geografiska platser till kopparverket. Deras lön utgår in natura och kan uttas till viss del i kontanter. Bruket importerar spannmål, redskap och kläder, som sedan bruksarbetarna har förmånen att ta del av, detta för att skapa en trygg miljö för sina underlydande. Bruksledningen med baronen bidrar även till en omfattande sjukvård med bruksapotek, gratis medicin och en brukssjuksköterska som kan hjälpa bruksarbetarna med olika problem eller dyl. Bruket fungerar även som bank. I Främmande bond boken redovisas individuella balanskonton för personer som har satt in och lånat pengar av bruket Geijerstam m.fl s. 113f 48 Hellström m.fl s. 81f 49 Åtvidabergs Bruks Främmandebondbok, 1850, 1869 och