Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader"

Transkript

1 Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader

2 Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar och markera ägogränser. Olika typer av hägnader var därför en mycket viktig del av det agrara samhället och det krävde stora arbetsinsatser. Djuren strövade i regel fritt i skogar och utmarker och därför krävdes stängsling runt åkrar och ängar. Det var åkerns ägare som ansvarade för att hägna in den och att skydda sina odlingar. Först 1857, i samband med en lagändring, blev det istället djurägarnas ansvar att hålla djuren borta från odlingsmarkerna och därför började man nu hägna in själva betesmarkerna. Den dominerande gärdesgårdstypen i Sverige har sina rötter i tidig medeltid och består av parställda störar som hålls samman av runda band - så kallade hank. Hanken kom under 1800-talet att avlösas av mindre arbetskrävande band vidjor - av grenar eller rötter som bands på plats, men trots detta lever benämningen hankgärdesgård kvar. Stora mängder värdefullt virke gick åt till alla trägärdesgårdar så mycket att staten under 1700-talet försökte uppmanade befolkningen att bygga fler stenmurar. Detta hade liten effekt men den lokala virkestillgången och tillgängliga träslag har ändå alltid satt sin prägel på gärdesgårdarnas utformning och resultera i en flora av olika mer eller mindre regionala variationer. Ett urval av dessa finns idag representerade på Skansen och de ger alla ledtrådar till hur vårt historiska landskap sett ut och brukats i olika delar av Sverige. Hankgärdesgårdarna dominerade som hägnadstyp fram till 1930-talet men ersattes sedan successivt med ståltrådsstängsel. Detta innebar en enorm arbetsbesparing. Hägnadsarbetet som tidigare upptagit en stor del av böndernas tid kom nu att få en undanskymd roll. Tillsammans med andra tekniska innovationer under 1900-talets första decennier kunde mycket arbetskraft frigöras från jordbruket till städerna och de växande industrierna. Sedan slutet av 1900-talet har de traditionella gärdesgårdarna återigen ökat i popularitet. En välbyggd och underhållen trägärdesgård kan fylla sin funktion i minst år och smälter väl in i landskapet. Dessutom blir den bara vackrare med tiden!

3 1. Långgärdesgård utanför Oktorpsgården från Halland Långgärdesgården är den vanligaste gärdesgårdsformen i Sverige och den fanns spridd över hela landet. Eftersom den kräver mycket virke var den dock ganska ovanlig på de stora skogsfattiga slättbygderna i till exempel Skåne, Väster- och Östergötland och Öland. Långgärdesgården gjordes vanligen av gran och beroende på hur mycket virke som fanns att tillgå kunde den bestå av både hela och av kluvna gärdsel. Antalet vidjor kunde variera men det vanligast förekommande var tre eller fyra vidjor per störpar. Hur hög, tät och brant gärdesgården byggdes berodde bland annat på vilket djurslag som man hägnade för men avståndet mellan störparen varierade vanligen mellan 1 1,5m och gärdselvirket var ofta 3-5m. 2. Enkel stengärdesgård vid det gotländska Lambgiftet Enkelmuren är den enklaste formen av stenmur och består av större stenar i botten och mindre stenar som balanserar på dessa upp till önskad höjd. Den var vanligast i södra Sverige där det saknades trä men fanns gott om sten, till exempel i Bohuslän och på Öland och Gotland. Här är den byggd med en blandning av fältsten och den för Gotland typiska kalkstenen. Den enkla stengärdesgården byggdes relativt snabbt men var känslig och kunde lätt rasa om djuren gick emot den. Den krävde därför mycket underhållsarbete. Ofta kompletterades dessa typer av murar med rishag bestående av buskar och ris som löst hängdes över muren. Den kunde också kompletteras med en överbyggnad av störar och längsgående slanor.

4 3. Gotländskt bandtun vid det gotländska Lambgiftet Bandtunet är en lokal variant av långgärdesgården som framförallt skiljer sig åt genom det material man använt. På Gotland är det relativt ovanligt med gran och därför användes vanligen kluvna tallstockar till gärdselvirke. Störarna och vidjorna är gjorda av ene och det är vanligen endast två eller tre vidjor på varje störpar. Gärdesgårdens konstruktion är i allmänhet grövre och lite enklare än de långgärdesgårdar som förekom på fastlandet. 4. Låg flätgärdesgård i Skånegårdens trädgård En flätgärdesgård består av störar mellan vilka man har flätat ris vertikalt eller något lutande. Den vanligaste modellen består av enkla störar, men det förekommer även varianter med dubbla störar. Vanligen är avståndet mellan störarna omkring 0,7-1m. En låg flätgärdesgård som här vid Skånegården är ett enkelt sätt att skydda och ge stöd åt trädgårdens växter. En busk- eller slyröjning kan ge gott om användbart byggmaterial.

5 5. Skånsk pilevall vid vägen till Skånegården Jord- och pilevallar är framförallt kända från Skånes slättbygder. De kunde förekomma i olika varianter med eller utan dike, stenarmerade sidor och planterade med buskar eller träd vanligtvis pil men även andra träslag kunde förekomma. Pilevallarna användes som visuella markörer i landskapet. De kunde som här markera en vägdragning och därmed göra vägen lättare att urskilja vid till exempel snöstorm eller mörker. Från träden tog man dessutom värdefullt material som kunde användas till bränsle, korgflätning och flätgärdesgårdar. Pilevallarna användes sällan som hägnader för boskap. 6. Dubbel stengärdesgård vid Hornborgastugan från Västergötland Den stenmur som framförallt har präglat det historiska jordbrukslandskapet i Syd- och Mellansverige är den dubbla stengärdesgården som även kallas dubbelmur eller skalmur. Den är betydligt mer stabil än den enkla och står ovanpå ett stenfyllt dike som stabiliserar muren mot tjäle och frostskjutning i marken. Ovanpå detta läggs två rader med större stenar som bildar ytterkanter (skal) kring ett längsgående hålrum. Detta fyller man efter hand med mindre stenar. Stenarna som använts kring Hornborgastugan är obearbetade fältstenar som togs upp ur de omgivande åkermarkerna.

6 7. Flätgärdesgård runt den halländska Oktorpsgårdens stubbskottsäng Flätgärdesgården var den vanligaste hägnaden i Europa från tidig medeltid fram till och 1800-talen. I Sverige fanns den på 1800-talet enbart i Skåne, Halland och de västra delarna av Blekinge. Här hägnar den in en så kallad stubbskottsäng. Ängarna var oerhört viktiga i det historiska landskapet eftersom de försåg gården med foder för vinterhalvåret. Det innebar att man kunde hålla djur som producerade den oumbärliga gödsel som fick brödsäden att växa på åkrarna. På stubbskottsängen växer många träd och stubbskott som med sina djupa rötter för upp näringsämnen till jordytan. Då träden huggs ned eller hamlas, vanligen efter 5-15 år, frigörs näringen till gräset och höproduktionen gynnas. Dessutom gav ängen värdefullt klenvirke som kunde användas till slöjd eller som här till den omgivande flätgärdsgården. 8. Dubbel stengärdesgård runt Seglora Kyrka från Västergötland Den imponerande kyrkogårdsmuren kring Seglora kyrka är en omsorgsfullt lagd form av dubbel stengärdesgård. Stenarnas finaste och jämnaste sida visesidan lades utåt och om det behövdes kunde de bearbetas med slägga, knoster och mejsel. Stenarna lades så långt möjligt i förband, d.v.s. en ny sten lades över skarven mellan de underliggande. Mindre håligheter i sidorna fylldes med småsten som kilades fast och gav muren extra stabilitet. Muren kring Seglora är uppförd av samma karakteristiska skiffriga gnejs som fanns på kyrkans ursprungliga plats i Västergötland.

7 9. Kortgärdesgård runt den sydsvenska Kyrkåkern Kortgärdesgården har sitt kärnområde i landets södra delar och förekom framförallt i ett bälte från södra Halland över sydvästra Småland och norra Skåne till västra Blekinge. Den stora skillnaden mot långgärdesgården är att kortgärdesgårdens gärdsel har en brantare lutning och därför kan byggas av kortare virkesmaterial. Såväl hela som kluvna gärdsel kunde användas, och ofta var kortgärdesgården något tätare än långgärdesgården. Kortgärdesgården användes ofta i anslutning till trädgårdar, humlegårdar och andra mindre odlingar i närheten av gårdarna då den ansågs vara lite finare än långgärdesgården. 10. Blandgärdesgård / halvmur utanför Kyrkhultstugan från Blekinge Blandgärdesgården är en kombination mellan sten- och trägärdesgård som i huvudsak förekom i landets södra delar där den delvis kan förklaras av bristen på virke. Grunden utgörs av en låg dubbel stengärdesgård varpå man rest en vidjebunden trägärdesgård här i form av en långgärdesgård men även andra typer av trägärdesgårdar förekom.

8 11. Knuttimrad gärdesgård vid Älvrosgården från Härjedalen Denna form av gärdesgård bygger på samma teknik som används vid knuttimring av byggnader och kan bilda en mycket tät hägnad. Vanligen är den byggd av kraftiga timmerstockar av gran eller tall men det finns även exempel på att klenare virke använts. Typen är känd från flera landskap men förutsätter rik virkestillgång och fanns därför i huvudsak i landets norra delar. Läs mer: Bodin Olsson, S., 2012, Gärdesgårdar i Värmland. Historik och byggbeskrivning, Länsstyrelsen Värmland. Kan läsas online: Gustafsson, J.& Svensson, E., 2002, Hägnader och stängsel i kulturlandskapet : historik och arbetsbeskrivning över äldre och modernt hägnadsarbete, Riksantikvarieämbetet. Kan läsas online: Kardell, Ö., 2004, Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget , Sveriges Lantbruksuniversitet.

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

Hägnader. Stensträngar - trägärdesgårdar. Trägärdesgårdar. Gamla talesätt. Stavver och trinn

Hägnader. Stensträngar - trägärdesgårdar. Trägärdesgårdar. Gamla talesätt. Stavver och trinn Hägnader Stensträngar - trägärdesgårdar I alla tider har bönder som idkat åkerbruk och boskapsskötsel behövt hägnader för att hindra boskapen från att beta grödan och det som skulle sparas till vinterfoder.

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping Fossil åkermark i Småland Röjningsrösen med mossa i en typisk småländsk

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 Fastigheten Hackvads-Bo 1:14, Lekebergs kommun, Hackvads socken, Närke Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL HYSSNALEDEN

VÄLKOMMEN TILL HYSSNALEDEN VÄLKOMMEN TILL HYSSNALEDEN Vad är Hyssnaleden? Hyssnaleden är en cirka 40 km lång vandringsled. I den södra delen av Hyssnaleden finns sydsvensk bokskog och lövskogsnatur och ett odlingslandskap med stora

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

Landskapsanalys. Bilaga 1. Väg 56 delen förbi Äs. Katrineholms kommun, Södermanlands län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2013-12-06

Landskapsanalys. Bilaga 1. Väg 56 delen förbi Äs. Katrineholms kommun, Södermanlands län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2013-12-06 Bilaga 1 Väg 56 delen förbi Äs Landskapsanalys Katrineholms kommun, Södermanlands län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2013-12-06 Projektnummer: 109430 Beställare: Trafikverket Region ÖST Box 1140

Läs mer

Lilla Bläsnungs. Rapport Arendus 2015:16. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr. 431-1321-15

Lilla Bläsnungs. Rapport Arendus 2015:16. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr. 431-1321-15 Rapport Arendus 2015:16 Lilla Bläsnungs Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr. 431-1321-15 Lilla Bläsnungs 1:43 Väskinde socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan

Läs mer

GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 GRIMMAGÄRDE Klass 3 Skogslandets jordbruk: Helheten med bebyggelsen i utkanten av öppna åkrar, faluröd bebyggelse med tvåvånings enkel- och parstugor, ladugårdar i skiftesverk, stenkällare, stenmurar,

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

Guide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård

Guide till. Naturstigen. vid. Vamlingbo prästgård Guide till Naturstigen vid Vamlingbo prästgård Väg mot Kvarne naturum Stigen är ca. 1 km lång och löper genom lättgången terräng. Det går bra att ta med barnvagn. Välkommen till naturstigen! Stigen är

Läs mer

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN. Arkeologisk utredning. Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011. Bo Ulfhielm

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN. Arkeologisk utredning. Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011. Bo Ulfhielm Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN Arkeologisk utredning Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011 Bo Ulfhielm Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien innefattar rapporter inom

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Illaren och det skånska köket genom historien

Illaren och det skånska köket genom historien Illaren och det skånska köket genom historien Utvecklingen av människans matlagning har varit en långvarig process. Sederna och sätten har spridit sig från plats till plats samtidigt som lösningarna har

Läs mer

Naturreservat i Säffle kommun

Naturreservat i Säffle kommun Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 3

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 3 Gisekvarn 2010-01-25/lb Hemsida: E-post: www.gise.se foreningen@gise.se Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 3 Skogsvårdsgruppen har nu fått in kommentarer från områdesledare och enskilda medlemmar

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd Informationsturer tema vattenvård vid Saxån-Braån 2015 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd Sammanfattning Under 2015 har 300 elever och lärare från grundskolan och gymnasiet deltagit

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9

Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av vasstak 2014 Anneli Borg Rapport 2014:13 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning

Läs mer

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena

Läs mer

Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt

Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida 2010-01-19 Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland Under våren kommer sex olika fornlämningar att undersökas i samband med ett planerat industriområde,

Läs mer

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den

Läs mer

Klovsten 2009, gravfält

Klovsten 2009, gravfält Klovsten,, arkeologiska förundersökningar 2009, startsida Nyupptäckt vid Klovsten i Kungsbacka Klôvsten betyder den kluvna stenen. En sådan finns verkligen och den står i Klovsten på gränsen mellan tre

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Värmdö kyrka. Rapport 2013:10. Antikvarisk medverkan vid Värmdö kyrka, Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland. Albin Uller. www.stockholmslansmuseum.

Värmdö kyrka. Rapport 2013:10. Antikvarisk medverkan vid Värmdö kyrka, Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland. Albin Uller. www.stockholmslansmuseum. Rapport 2013:10 Värmdö kyrka Antikvarisk medverkan vid Värmdö kyrka, Värmdö socken, Värmdö kommun, Uppland. Albin Uller Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Rapport 2013:10 Värmdö kyrka Antikvarisk

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

Upptäck Torsö Vänerns största ö!

Upptäck Torsö Vänerns största ö! Ta bussen eller tåget till natur och kultur. Tur nr 2 (10) Upptäck Torsö Vänerns största ö! Torsö är den största ön i Mariestads skärgård. Torsö består av två delar som hänger samman, Torsö och Fågelö.

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus

Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Varmt & välkomnande. Vägarna leder rakt ner mot havet från huvudleden,

Varmt & välkomnande. Vägarna leder rakt ner mot havet från huvudleden, Entréstenen av råkilad Bohusgranit har en krysshamrad yta. Stora plattor av flammad öländsk kalksten är skönt att gå på. Varmt & välkomnande En sommarstuga har fått ge vika för tidens tand och för en ny

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg 5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun 1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN Har kämpat mot myndigheterna i 50 år 78 ANN LITTORIN BOR Rungarns säteri, Knutby FAMILJ Eva, Rickard och Claes med barnbarn SKOGSINNEHAV 300 hektar, varav 120 hektar nyckelbiotop

Läs mer

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om

Läs mer

Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet

Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet Ersättning lämnas för skötsel av åkermarkens värdefulla lämningar och miljöer (landskapselement) som vittnar om den äldre

Läs mer

Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna)

Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna) Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna) Karta över del av Kulltorps socken, med urval av objekt och miljöer. 1 - Lanna och Bobacka Tankarna går närmast till Österlen i Skåne när man ser de ädellövskogsbekransade

Läs mer

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin. Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens

Läs mer

Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna

Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Text och foto Peter Hanneberg Här i dalgångarna sköljde enorma översvämningar fram 1998! Allan Carlsson sveper med handen över den vackra

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Vind-/regnskydd Bilaga 1

Vind-/regnskydd Bilaga 1 Vind-/regnskydd Bilaga 1 Här kommer Hans Mårtenssons ritning och byggbeskrivning av ett ganska avancerat vindskydd Om du inte vill bygga exakt efter ritningen så tror vi i alla fall att du kan ha stor

Läs mer

Detaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG14053 2014-05-19

Detaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG14053 2014-05-19 Beställare: Rådhuset Arkitekter AB Detaljplan Finntorp Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Finntorp\Text\Arbetsmaterial\Rapport

Läs mer

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Lyckstrukturen i Kampestad, Kongsbergs kommune. Rapport från en kartering. Bäckaby Landskap Stef an Höglin Kulturgeograf

Lyckstrukturen i Kampestad, Kongsbergs kommune. Rapport från en kartering. Bäckaby Landskap Stef an Höglin Kulturgeograf Lyckstrukturen i Kampestad, Kongsbergs kommune Rapport från en kartering 2011 Bäckaby Landskap Stef an Höglin Kulturgeograf Innehåll Rapport från en kartering av fossila odlingsspår öster om Kampestad,

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Badelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland.

Badelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:14 Badelunda kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur Antikvarisk rapport Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland Helén Sjökvist Badelunda kyrka

Läs mer

StTallholmen och Örnholmen

StTallholmen och Örnholmen StTallholmen och Örnholmen Natur Strax norr om Hulöhamnslandet ligger två små och ganska likartade holmar, Tallholmen och Örnholmen. Båda lite oregelbundet avlånga till formen, men med riktning nordväst-sydost,

Läs mer

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.

Läs mer

Vad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer.

Vad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer. Vad är ett torp? en del fick vara kvar och blev fritidshus. Förutom bostadhuset bestod torpet av flera andra byggnader, som var nödvändiga för att livet skulle fungera. Utedasset, vedboden, fähus för grisen

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Med det basta fran Oland! LINDBY. Tomt om hela 6 455 kvm på mellersta Öland med ett lantligt läge på lugn återvändsväg!

Med det basta fran Oland! LINDBY. Tomt om hela 6 455 kvm på mellersta Öland med ett lantligt läge på lugn återvändsväg! Med det basta fran Oland! LINDBY Tomt om hela 6 455 kvm på mellersta Öland med ett lantligt läge på lugn återvändsväg! OM ÖLAND Öland är Sveriges näst största ö och dess minsta landskap. Ön är sedan 1972

Läs mer

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Inledning Gabrielle Rosquist, projektledare Sand Life Gabrielle Rosquist inledde workshopen med att presentera projektet. Gabrielle

Läs mer

Kilanda. Bebyggelsen:

Kilanda. Bebyggelsen: Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt

Läs mer

Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland

Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Lst. dnr. 431-5257-07 ArkeoDok 2007:20 Bakgrund I samband med en bygglovsförfrågan uppmanades markägaren till

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

Utmarken kring Väsby. Odlingslandskap. Historiskt. mellan Bög och Väsby

Utmarken kring Väsby. Odlingslandskap. Historiskt. mellan Bög och Väsby Utmarken kring Väsby Historiskt Odlingslandskap mellan Bög och Väsby Inledning Denna skrift berättar om utmarken kring Väsby i naturreservatet Östra Järvafältet, Sollentuna kommun. Väsby var fram till

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

Mossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde

Mossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde Mossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde Kompletterande arkeologisk utredning, etapp 1, inför planerad industribyggnation, Båraryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Slåtterbladet. Temanummer: Lador. Nummer 1 2011

Slåtterbladet. Temanummer: Lador. Nummer 1 2011 Slåtterbladet Nummer 1 2011 Slåtterbladet är inte bladet av slåtterblomma, utan denna lilla tidning för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland. Slåtterbladet ges ut av Länsstyrelsen. Syftet med

Läs mer

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,

Läs mer

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Restaureringsplan Värmlandsskärgården RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle

Läs mer

DELSBO KYRKAS GRAVKAPELL

DELSBO KYRKAS GRAVKAPELL Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:03 DELSBO KYRKAS GRAVKAPELL Antikvarisk medverkan i samband med byte av spåntak Delsbo kyrka Delsbo socken Hudiksvalls kommun Hälsingland 2010 Daniel Olsson DELSBO KYRKAS

Läs mer

Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden

Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden Nässundet Norr om Hytte ligger "Nässundets Station - vedungsbageri och värdshus". Detta är inhyst i en byggnad som förr var järnvägsstation. När

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Hur val och prioriteringar påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling Geografi åk 4-6 - Centralt innehåll Ojämlika levnadsvillkor i världen Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Livsmiljöer Geografi

Läs mer

Inventering av bäver i Nacka kommun

Inventering av bäver i Nacka kommun Inventering av bäver i Nacka kommun SVENSK NATURFÖRVALTNING AB www.naturforvaltning.se E post: info@naturforvaltning.se Telefon: 031 22 30 45 Sammanfattning Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av

Läs mer