ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN
|
|
- Jonathan Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KS 2012/0567 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE DEN 17 JUNI 2013
2 foto, framsida och nästa uppslag: Jonas Lindström foto, baksida: Jan Magnusson MEDVERKANDE Arbetet med översiktsplanen har skett i samverkan mellan tjänstemän från olika förvaltningar. Till sitt stöd har arbetsgruppen haft en referensgrupp bestående av olika sakkunniga samt en ledningsgrupp bestående av chefstjänstemän från olika förvaltningar. Politisk styrgrupp för arbetet har utgjorts av kommunstyrelsens arbetsutskott och samhällsbyggnadsnämndens presidium. PROJEKTORGANISATION Beställare Kommunstyrelsen Politisk styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott och Samhällsbyggnadsnämndens presidium Ledningsgrupp Kenneth Condrup (kommundirektör), Björn Strimfors (planeringschef), Per-Olof Johansson (samhällsbyggnadschef), Thomas Davidsson (näringslivschef), Louise Weidolf (förvaltningschef kultur och fritid), Ola Johansson (VD Kalmar kommunbolag AB), Annette Andersson (förvaltningschef service), Mattias Ask (Södermöre kommundelschef), Cecilia Frid (förvaltningschef social), Thomas Tryggvesson (förvaltningschef omsorg), Mats Linde (förvaltningschef barn och ungdom) Projektledare Eva-Lena Larsdotter (Kommunledningskontoret, Mark- och planeringsenheten) Referensgrupp Samhällsbyggnadskontoret: Annika Fonseca (plan/bygg/trafikchef), Björn Carlswärd (planchef), Ewa Jansson (miljöchef), Helen Nordin (landskapsarkitekt), Mikael Kalin (trafikplanerare), Ewa Juneborg (antikvarie). Kultur och fritidsförvaltningen: Björn Samuelsson (kulturutvecklare), Omsorgsförvaltningen: Thomas Johansson (avdelningschef kvalitet/ utveckling), Barn och ungdomsförvaltningen: Torbjörn Hansson (utredning/planering), Utvecklingsenheten: Ann-Sofie Lagerkrantz (utvecklingsledare social hållbarhet), Bo Lindholm (hållbar utveckling), Jane Wågsäter (klimatsamordnare), Kalmar Vatten AB: Ulf Ohlsson (utredningschef) Projektgrupp Arbetsgrupp: Staffan Lindholm (stadsarkitekt), Anna Ekman (planeringsarkitekt), Pär Hansson (planeringsarkitekt) och Johanna Andersson (samhällsplanerare). Resurspersoner: Susanne Eriksson (utredare), Christine Bergkvist Björklund (kommunikatör), Bo Ericsson (kommunekolog), Thomas Burén (naturvårdshandläggare), Kerstin Ahlberg (vattenfrågor), Marie Jönsson (energifrågor), Per Ålind (infrastruktur), Maria Eidrup (miljöfrågor), Elena Bäcklund (planeringsarkitekt), Tove Zetterholm (utredare), Malin Vikman (samhällsplanerare) och Sabina Bernhard (GIS-kartor) Konsulter: Ingegärd Widerström Wilark Konsult AB (konsekvensbeskrivning), hultbergmartens (layout). Andra personer har också bidragit med kunskap i olika delar. 2 Medverkande
3 INNEHÅLL Vision Så funkar det KALMAR PÅ DJUPET...8 Originalet inte kopian...10 Från unikabox till unika Kalmar...14 Kalmar idag SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN...22 Tre ledstjärnor för ett unikt Kalmar...25 Fem strategier för ökad attraktivitet och tillväxt Fler ska få chansen att bo och arbeta vid Kalmarsund Linnéuniversitetet är en kreativ drivkraft för näringslivet i hela regionen Kalmar som regioncentra för människor Livskvaliteteten är hög vid Kalmarsund Kalmarsund är turist- och besöksregion med internationell dragningskraft MER KALMARSUND...32 Bostadsmarknad...36 Arbetsmarknad...40 Kalmar regioncentra och tillväxtmotor...42 Ställningstagande MER MÖRE...46 Möre i dag...49 Så här ser det ut...50 Övergripande strategier...52 Ställningstagande...58 Rockneby och Skäggenäshalvön...60 Ställningstagande...61 Läckeby...66 Ställningstagande...67 Trekanten...70 Ställningstagande...71 Ljungbyholm...74 Ställningstagande...75 Tvärskog...78 Ställningstagande...79 Påryd...82 Ställningstagande...83 Vassmolösa, Hagby och Kolboda...86 Ställningstagande...88 Halltorp och Ekenäs...92 Ställningstagande MER STADSLIV...96 Staden idag Övergripande strategier Fem delar är mer än ett centrum Stadsutvecklingsstråk Det ska vara enkelt att gå, cykla och åka kollektivt Stadens blå och gröna strukturer Ställningstagande Lindsdal Ställningstagande Norra staden Ställningstagande Innerstaden Ställningstagande Västra staden Ställningstagande Södra staden Ställningstagande KLIMAT OCH ENERGI Klimat Energi- och klimat: fossilbränslefri Ställningstagande ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVRIGT Totalförsvaret, fysisk och elektronisk kommunikation Ställningstagande Kultur, natur och landskap Ställningstagande kulturmiljö Ställningstagande naturvård Rekreation, friluftsliv och turism Ställningstagande Vatten Ställningstagande Avlopp och dagvatten Ställningstagande Strandskydd och LIS Ställningstagande Tabellöversikt med gällande och föreslagna planer och program Symbolregister Litteraturförteckning Utlåtande inklusive Länsstyrelsens granskningsyttrande...bilaga 1 Kartbilagor som visar riksintressen, förordnanden och framtida markanvändning...bilaga 2 Innehåll 3
4 VISION 2020 FRAMTIDSTRO Kalmar är ett attraktivt centrum i en region präglad av framtidstro. Med Linnéuniversitetet som motor utvecklas vi i ett kunskapsdrivet kluster av universitetsstäder runt södra Östersjön. Kalmar är en populär kommun att växa upp, bo och åldras i. I kombinationen av den stora stadens möjligheter och den lilla stadens charm skapar vi en livsmiljö präglad av trygghet, tillgänglighet, kvalitet, mångfald, öppenhet och nyfikenhet. Optimism och framtidstro är signum för ett Kalmar där vi söker lösningar. HÅLLBART OCH TILLÅTANDE Kalmar är en del av Kalmarsundsregionen som erbjuder hög livskvalitet. I vår roll som regionalt centrum utövar vi ett ödmjukt ledarskap i samspel med andra aktörer inom akademi, näringsliv och samhälle. Genom målmedvetenhet, tydlig målstyrning och hållbar bostadsproduktion är Kalmar mer attraktivt och expansivt. Hos oss erbjuds människor, i såväl stad som land och oavsett etnicitet, kön eller sexuell orientering, goda möjligheter att uppnå livsmål och förverkliga drömmar. Vår strävan efter kulturell och mänsklig mångfald bidrar till attraktivitet liksom jämlikhet och jämställdhet. Vi möter människor med en genuint välkomnande och tillåtande attityd. Vi är en av de ledande kommunerna i arbetet för en friskare Östersjö och arbetar aktivt mot målet att vara en helt fossilbränslefri region år Allt detta innebär att vi år 2020 är invånare i kommunen. KUNSKAP, LÄRANDE OCH ENTREPRENÖRSKAP. I Kalmarsundsregionen är vi stolta över att leva i en miljö som hela vägen från förskola till universitet sätter fokus på kunskap och livslångt lärande. Vi gläds åt att vara en av landets bästa skolkommuner och är stolta över att vara kända för kreativet och entreprenörskap. En förutsättning för detta har varit vår nära samverkan mellan samhälle, akademi och näringsliv. EXPANSIV ARBETSMARKNADSREGION Kalmar är en motor i en gemensam arbetsmarknadsregion där också Växjö, Oskarshamn och Karlskrona ingår. Genom utbyggd kollektivtrafik, bra pendlingsmöjligheter och ett utbyggt bredbandsnät inom hela Sydost kan människor bo och arbeta var de vill. Näringslivet betraktar Kalmars företagsklimat som ett av de bättre i landet. Detta tack vare nära och djup samverkan med Kalmars näringsliv och dess tydliga kluster. Linnéuniversitetet fortsätter att vara grogrund för innovationer, forskning och nya företag, inte minst tack vare familjen Kamprads forskningsstiftelse. Kalmar Öland Airport fortsätter ge näringslivet goda möjligheter att utvecklas genom flygförbindelser med såväl Stockholm som Europa. 4
5 STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR I Kalmar utövas ett öppet politiskt ledarskap som välkomnar medborgarnas insyn och delaktighet. Den kommunala verksamheten utvecklas under ständiga förbättringar med bästa möjliga service till invånarna som främsta ledmotiv. All skattefinansierad verksamhet bedrivs i ekonomiskt hållbara former med kompromisslös respekt för medborgarnas krav på kostnadseffektivitet och kvalitet. NYFIKENHET OCH UPPLEVELSER Kalmar har gott om platser där naturliga, spontana möten bidrar till att fylla kulturlivet med nyfikenhet och experimentlusta. I det stadsintegrerade universitet och vårt nya Kulturcentrum möts studenter och andra kalmarbor i ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser. Besöksnäringen utvecklas väl i hela Kalmarsundsregionen och bidrar inte bara med arbetstillfällen, utan även till regionens marknadsföring mot nya potentiella invånare. Tack vare våra satsningar på att lyfta fram Kalmars unika historia och kulturbebyggelse, vår vackra landsbygd samt idrotts- och kulturevenemang har vi utvecklats till ett av landets mest frekventa besöksmål. Detta har också bidragit till att stimulera det lokala idrotts- och kulturlivet. JOHAN PERSSON Kommunstyrelsens ordförande 5
6 ÖVERSIKTSPLANERING så funkar det ÖP + MKB = SANT ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN miljökonsekvensbeskrivning Dokumenten Översiktsplan och Miljökonsekvensbeskrivning ska läsas parallellt och hänvisningar finns mellan dem Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring av den fysiska miljön. Planen innehåller kommunens vision och är dess strategiska dokument för den framtida utvecklingen. Planen ska också redovisa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. Nya planeringsfrågor, ändrade förutsättningar och politiska diskussioner kräver en levande översiktsplaneprocess. Minst en gång per mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. SAMRÅD, UTSTÄLLNING OCH ANTAGANDE Mellan april och juni 2011 kunde invånare, myndigheter och intresseorganisationer lämna synpunkter på översiktsplanen i det så kallade samrådsskedet. För att fånga upp synpunkter från alla grupper i befolkningen besöktes byar, stadsdelscentrum och andra platser i staden som många människor besöker. Kommunen ordnade även en diskussion på kvällstid där ledande politiker var med. Ungefär 130 personer eller organisationer valde att lämna synpunkter på planen och de är sammanställda i en samrådsredogörelse. Under två månader hösten 2012 var planen på utställning då cirka 40 personer, myndigheter eller organisationer lämnade synpunkter. De finns sammanfattade i ett utlåtande med kommunens kommentar till. Utlåtandet ligger till grund för de ändringar och förtydliganden som gjorts från utställning till antagandeversion. Länsstyrelsens synpunkter från utställningen finns i ett särskilt granskningsyttrande som följer med översiktsplanen när den antas av kommunfullmäktige. SÅ HÄR HITTAR DU I PLANEN Översiktsplanen inleds med Kalmar på djupet, en bakgrundsbeskrivning över kommunen, dels historiskt men också vad som är kännetecknande för vår befolkning, bostadsbestånd och näringsliv jämfört med riket, länet och jämförelsekommunerna. Därefter kommer strategidelen Så här ser vi framtiden, om hur kommunen ska utvecklas. Den följs av avsnittet Mer Kalmarsund som handlar om regionala och därmed också mel- 6 Översiktsplanering så funkar det
7 SE OCKSÅ Tabellöversikt med gällande och föreslagna planer och program på sidan 188 lankommunala, frågor. Därefter fokuserar planen på Kalmar kommun och avsnittet Mer Möre handlar om kommunens byar och landsbygd. Kapitlet inleds med det som är generellt för Möre och följs av en nulägesbeskrivning samt viljeinriktningen för den framtida utvecklingen by för by. På samma sätt är kapitlet om staden, Mer Stadsliv, upplagt. Först kommer det som är generellt för staden och därefter går vi igenom stadsdel för stadsdel med beskrivning av hur det ser ut idag och viljeinriktning för framtiden. Efter det kommer avsnittet Energi och klimatanpassning, som visar hur vi ska ställa om energiförsörjningen och anpassa oss till kommande förändringar av klimatet. Sist kommer avsnittet Allmänna intressen, där ingår bland annat riksintressena. Här finns också information om strandskydd och LIS, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Till översiktsplanen hör en bilaga med miljökonsekvensbeskrivning som visar vilka konsekvenser som planens förslag kan få, samt en samrådsredogörelse. SÅ HÄR LÄSER DU STATISTIKSIDORNA I Kalmar idag, Möre idag och Staden idag beskriver vi människor, bostäder och näringsliv i respektive område. Varje by och stadsdel inleds också med en sådan beskrivning. Uppgifterna i byarna och de yttre stadsdelarna (Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm) är på tätortsnivå. Den omgivande landsbygden är alltså inte med. Däremot gör vi utblickar mot byns omgivning och beskriver ibland den totala befolkningen eller bostadsbyggandet i byn tillsammans med sitt omland. Det framgår av texten när uppgifter gäller för byn och omlandet. Nämns inget är det enbart själva byn eller stadsdelen som gäller. De flesta uppgifterna kommer från Statistiska centralbyrån, SCB, men uppgifterna om restid är hämtade från Kalmar Läns trafik, KLT. Restiden med kollektivtrafiken är den snabbaste tiden och säger inte något om hur ofta bussen går. Turtäthet är ofta en lika viktig anledning som själva restiden till att välja eller välja bort att åka kollektivt. Informationen om vilka föreningar som barn och unga är med i kommer från Kultur- och fritidsförvaltningen och är från år Statistiken om antal invånare, befolkningsförändringar, ålder, svensk bakgrund och bilinnehav är från Svensk bakgrund innebär att en person är född i Sverige eller båda föräldrarna är det. Uppgiften om antal invånare i kommunen på sidan 17 (63 750) är inte hämtad från 2010 utan från våren Statistiken om förvärvsgrad, pendling och arbetstillfällen är från Uppgifterna om branscher visar var arbetsplatsen finns men det kan finnas företag som har anställda som inte är på plats i byn eller stadsdelen under arbetstid, trots att statistiken visar det. Det kan exempelvis gälla byggarbetare eller konsulter. Uppgifter om bostäder är det kalkylerade beståndet från år 2009 medan byggandet rör DET HÄR MENAR VI MED VIKTIGA BEGREPP Kalmarsund: Dels är det namnet på sundet, men används också som ett gemensamt begrepp för Kalmar och andra kommuner i vår närhet. Mörbylånga, Borgholm, Nybro, Torsås, Emmaboda, Mönsterås och Oskarshamns kommuner har i samrådsskedet svarat positivt på att ingå i begreppet. Möre: All landsbygd inom kommunen och alla byar utanför staden. Staden: Inte bara det som traditionellt har betecknats som stad (Kalmar tätort), utan även Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm, Dunö och Boholmarna. De är yttre stadsdelar och inte byar på landsbygden. Fem kuster, syftar på de båda ölandskusterna, fastlandskusten och den gamla kustlinjen från Litorinahavet och Ancylussjön. Tre kuster, syftar på de båda ölandskusterna och fastlandskusten A till Ö, innebär att stråket från arenan till Östersjön ska stärkas City till city, innebär att området från arenan till Kvarnholmen ska stärkas Diagonalen, innebär att Norra vägen och Kalmarvägen ska bli integrerade stadsgator. Längst bak finns en symbol- och litteraturförteckning. Översiktsplanering så funkar det 7
8 1. KALMAR PÅ DJUPET 8
9 foto: Jan Magnusson 9
10 KALMAR PÅ DJUPET originalet inte kopian Om Möres och stadens långa rika historia, med betydelse såväl nationellt som internationellt, kan beskrivas och utvecklas blir områdets egenvärde tydligt och därmed dess attraktivitet. Att vara ett attraktivt original i en global värld är en vinnarposition. FEM KUSTER HAR VARIT FÖRUTSÄTTNING FÖR MÖRES SPECIFIKA LIVSVILLKOR Hur ekonomiskt stark och framgångsrik staden och dess invånare har varit i olika perioder har berott på hur skickligt de har kunnat ta till sig omvärldens värderingar, krav och förväntningar. Hur bra staden hittat en passande roll helt enkelt. Respektive roll har, över tiden, medfört att staden har utvecklat en tillhörande karaktär vad gäller stadsmiljö, stadsbild och stadsliv. Till rollen och karaktären har en struktur mejslats fram. Tre övergripande perioder i stadens 800-åriga historia kan urskiljas med tillhörande tydliga roll, karaktär och struktur. De tre faserna är: medeltiden, stormaktstiden och sjöfarts- och industriperioden. Kalmar står inför samma situation som för cirka 150 år sedan det vill säga att bygga en stad som starkt kan möta en framtid med nya förutsättningar och värderingar. Historiskt kan man fastställa att ett misslyckande betyder stagnation och i värsta fall tillbakagång, kräftgång. Så det gäller att förstå vilken den nya rollen är och våga ta den fullt ut. Lämplig karaktär ska utvecklas och den struktur prioriteras som effektivast stödjer den fas som redan är påbörjad, det vill säga en utveckling till ett regioncentra, universitetsstad och besöksmål med internationell dragningskraft. Under de senaste tio till femton åren har livsstil, spelregler och omvärldsperspektiv dramatiskt förändrats. Under 2000-talet har klimatfrågorna kommit i fokus och därmed konsekvenserna av en klimatförändring. Vi är mitt i ett paradigmskifte. Industrisamhället håller på att ersättas av ett kunskapssamhälle, där människans kreativitet är utgångspunkten och inte tekniken. Vi behöver tänka om på alla områden vad gäller vilka slutsatser vi ska dra och vilka lösningar som är lämpliga, att vända ut och in på det vi har varit vana vid i planeringssammanhang. Hur ser denna nya upplevda planeringsbild ut? Hur skiljer den sig från den vi är van vid sen mer än 50 år? Nya värderingar vad gäller gröna näringar, smart mat, moderna livet med mera. Hur kan de bli = Kalmar(sund)? DET GÄLLER ATT FÖRSTÅ VILKEN DEN NYA ROLLEN ÄR FÖR KALMAR OCH VÅGA TA DEN FULLT UT foto: Jan Magnusson 10 Kalmar på djupet
11 FEM KUSTER SKAPAR EN UNIK KULTURHISTORIA KALMARSUNDS UNIKA GEOLOGISKA UPPBYGGNAD Kalmarsund är uppbyggd på ett unikt geologiskt sätt, eftersom istiden formade landskapet med rullstensåsar, moränskärgård men framför allt strandlinjerna för Ancylussjön, Litorinahavet och Östersjön. Därtill ligger regionen i en gynnsam klimatzon. Dessa egenskaper bildar tillsammans en unik plats med goda förutsättningar för att bo och leva. Ölands östra kust var farliga vatten att segla i, Kalmarsund var ett bättre alternativ men inte heller ofarligt. Det blev en framgång att utnyttja och senare kontrollera sundet och handeln där. Längs Littorinahavets strandlinje etablerades de första bosättningarna för år sedan. Ännu idag präglar denna sträcka med omland fortfarande Mörebygdens struktur. Littorinakustens omland avgränsas i väster av Ancylussjön strandlinje och i öster av nuvarande kustlinje. Området var tillsammans med Öland en centralbygd. Det är fortfarande möjligt att tolka denna mångtusenåriga historia. Den är värd att stärkas och utvecklas eftersom den tillsammans med befästningsstaden Kalmar, staden som idé, utgör kulturhistoria av internationellt intresse med värden som är intressanta för vår tid ur många aspekter. Möre är ett unikt landskap och starkt präglat av människan under årtusendena genom bland annat odling, sjösänkningar, sjöfart och ett eklandskap med biologiska värden i europeisk toppklass. MÖRE ETT EXEMPEL PÅ EN SAMMANFLÄTNING AV NATUR- OCH KULTURVÄRDEN TILL EN HELHET ÖVER TID TRE KRAFTFULLA FASER I KALMARS HISTORIA Namnet Kalmarne dyker upp för första gången i en skrift i början av 1000-talet. Stadens 800-åriga historia kan uppdelas i tre olika aktiva faser: 1) medeltid, 2) stormaktstid och 3) sjöfart- och industriperiod. Respektive fas har ställt olika krav på stadens roll och därmed dess organisation och funktion. Det har i sin tur gett staden olika karaktärsdrag som var och en har krävt sin struktur. Den röda tråd som löper genom stadens långa historia är sundets strategiska läge för såväl försvar som handel. FAS 1 OCH 2: BEFÄSTNINGSSTADEN KALMAR, STADEN SOM IDÉ På 1200-talet etablerades ungefär samtidigt ett antal städer runt södra delen av Östersjön. Kalmar var en av dessa. Senare forskning pekar på att dessa städer var väl planerade rumsligt, hur staden skulle upplevas. Kalmar kan vara ett exempel på staden som idé. Utgrävningar i kvarteret Valnötsträdet i Gamla stan 2011 och 2012 har stärkt bilden av Kalmar som en betydande och rik stad över en lång tidsperiod. Det ceremoniella, ovanligt stora torget som breder ut sig söder om den 75 meter långa och 38 meter breda Bykyrkan (betyder stadens kyrka) sydöstra del, måste ha varit ett stadsrum långt utöver det vanliga. Med sitt goda läge var Kalmar under hela medeltiden en mötesplats för internationella och nationella överläggningar. Staden utförde administration och kontroll av södra Sverige samt hade en omfattande handel med andra länder. Kalmars stora betydelse exemplifieras av att den var mötesplats för kungar och sändebud vid olika typer av rådslag. Här mötte Birger Jarl 1266 den påvlige legaten kardinal Guida och Magnus Ladulås gifte sig här Här hölls många biskopsmöten men höjdpunkten var bildandet av Kalmarunionen bekräftad Kalmar på djupet 11
12 KALMAR PÅ DJUPET originalet inte kopian genom kröningen av Erik av Pommern 1397 som gemensam kung för Sverige, Norge och Danmark inför hundratals stormän i Bykyrkan.»WART MAEKTUGASTE HUUS«Magnus Eriksson 1336 om borgen i Kalmar Hur såg maktspelet ut mellan kungamakten, katolska kyrkan och stadens borgare över århundrandena? På vilket sätt manifesterades detta i torgrummets utformning? Under 2011 och 2012 har sju meter breda stenlagda gator påträffats från Norreport och den medeltida hamnen, Kättilen, vars huvudbrygga, Stadsbroporten, var 90 meter lång och 6 8 meter bred. Nya kunskaper ger bilden av en stad värdig magnifika ceremoniella händelser. Vare sig besökarna kom landsvägen via Norreport eller sjöledes till Stadsbroporten var säkert vägen fram till torget och vidare upp mot kyrkan en oförglömlig upplevelse. Östersjön medeltid stockholm Borgen/slottet var aktiv befästning närmare 400 år med minst 22 kända belägringar. Dess konsekventa utformning med ringmur, kraftigt befäst porttorn och alla flankeringstorn gör den unik. Ett spetsprojekt när den byggdes! Idag, efter omfattande ombyggnader under 1500-talet, är den ett av Nordens intressantaste renässansslott. Kring år 1300 byggdes en stadsmur av kontinentalt snitt runt staden. Drygt en kilometer lång med en bas på två meter och med en höjd kanske upp till åtta meter. Muren var förstärkt med halvrunda torn, vilka var öppna inåt, var 50:e till 60:e meter. På utsidan fanns dubbla torrgravar. Efter en påbörjad omvandling under 1600-talet av befästningsverket och staden med en radialplan som utgångspunkt bestämdes att staden skulle flyttas till Kvarnholmen och byggas upp som en befästningsstad efter en idealplan i renässansstil. Spetsprojektet i stor skala med ett cirka tre kilometer långt befästningsverk ovan mark med en betydligt större utbredning under mark. Den blev helt genomförd inklusive tillhörande försvarsanläggningar i vattnet runt Kvarnholmen. Sammantaget är befästningsverken i Kalmar ett imponerande byggnadsverk. Under stormaktstiden var staden av avgörande betydelse för rikets säkerhet. Ambitionen var att utveckla Kvarnholmen östersjön stormaktstiden stockholm åbo wisby kalmar HANSAN riga kalmar lubeck gdansk Medeltid Stadens medeltida läga ca 450 år. Ringmur, handel, öppenhet och försvar. Stormaktstid Kalmar på djupet
13 med omgivande vattenrum till en komplett försvarsanläggning inklusive ett örlogsvarv. Anläggningen ansågs vara färdigbyggd Under 1700-talet förändrades staden obetydligt, däremot var sjöfarten mycket livlig ute på världens hav. Det betydde att stadslivet blev internationellt präglat och sjöfartens primära och sekundära behov gav karaktär till staden. Kalmar upphörde formellt som militär anläggning Under sina cirka 500 år som aktiv befästningsstad påverkade den hela Kalmarsundsregionen och livet där. Befästningskonstens utveckling kan alltså följas här över ett halvt millennium. För att få hela bilden måste de samtida händelser som skedde till sjöss läggas till, till exempel representerade av Kalmarbyggda Mars (1560-tal) och Kronan (1660-tal). Hur ska detta tas till vara? förvaltas? utvecklas?»det ÄR EN STOR STAD, OCH HAR EN BORG, SOM I MURVERKETS STORLEK TÄVLAR MED DEN I MILANO«Text om Kalmar i Abraham Ortelius Theatrum Orbis Terrarum, en av de första kartböcker som utgivits. FAS 3: SJÖFART - OCH INDUSTRIPERIOD 1863 fick Kalmar fortifikationsjordarna av staten. Det blev startskottet för stadens industriperiod. En omvälvande förändring rivstartade: delar av försvarsverket revs på Kvarnholmen; broar byggdes; Slottsfjärden fylldes delvis igen för att ge plats för järnväg och stadspark; hamnen flyttades till nytt läge; skola och sjukhus byggdes; södra kyrkogården anlades. En ny stad skapades för att kunna möta framtidens krav. Östersjön: sjöfart -industri - järn Industriperiod Östersjön: sjöfart industri järnväg Nytt hamnläge stark sjöfartsstad Lokalt järnvägsnät kopplar Kalmar till stambanan Residensstad Modern tid Östersjön: industri järnridå Sjötransporterna minskar i andel till fördel för järnvägoch lastbilstransporter Kalmar alltmer i ett hörn av Sverige Järnvägsnedläggelse lokalt F12, Kalmar varv och Volvo läggs ner Ölandsbron (arbetsnamn Kalmarsundsbron) byggs Linnéuniversitetet bildas och Ikea etableras nytt hamnlä stark sjöfart lokalt järnvä stambanan residenssta Östersjön: industri - järnrid E fördel för järnv Sverige Järnvägsnedlä läggs ner Ölandsbron b residensstad Kalmar på djupet 13
14 KALMAR PÅ DJUPET från unikabox till unika kalmar EN MENTAL PLANERINGSBILD Unika(-boxen) matlådan, som symbol för industrisamhället med brukssamhället som bas, definierad med värdeorden i bilden nedan. Med en annan betoning av ordet unika så skapas en annan mental bild byggd på andra värderingar fram, se figuren nedan. Det unika i betydelsen exklusiva, ensam i sitt slag, sticker ut eller syns blir ett samlande ord för dagens samhälle. Samma ord men en annan betoning medför närmast ett motsatt planeringsperspektiv mot det som har gällt sen efter andra världskriget. UNIKA då [u:nika] UNIKA nu [uni:ka] 14 Kalmar på djupet
15 KALMAR STÅR INFÖR SAMMA SITUATION SOM FÖR 150 ÅR SEDAN, DET VILL SÄGA ATT BYGGA EN STAD SOM STARKT KAN MÖTA EN FRAMTID MED NYA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH VÄRDERINGAR foto: Jonas Lindström Kalmar på djupet 15
16 Hindsjön Stensjön Snärjebäcken Rockneby Läckeby Skäggenäs Nybro Lindsdal Trekanten Smedby Kalmar Hagbyån Tvärskog Ljungbyån Ljungbyholm Rinkabyholm Boholmarna Dunö Kalmarsund Färjestaden Påryd Hagby Mörbylånga Halltorp SMÅLAND ÖLAND Söderåkra Kastlösa km 16 Kalmar på djupet
17 KALMAR i dag invånare pendlare in pendlare ut bilar/1000 invånare bilar/1000 invånare Sverige GENERATOR FÖR BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I REGIONEN Invånarna i Kalmar kommun är yngre jämfört med de andra kommunerna i länet. Vi växer genom att fler föds än dör och att andra länsinvånare och personer från andra länder flyttar hit. Däremot är det fler som flyttar till andra delar av Sverige än tvärtom. Fler unga människor flyttar till än från kommunen. Framförallt växer vi av åriga inflyttare men tappar åringar genom utflyttning. Befolkningen väntas fortsätta öka till 2020, mest ökar gruppen år. BEFOLKNINGENS ÅLDER Kalmar län som helhet minskar sin befolkning och har gjort det under en lång tid. Medelåldern är hög. Fler dör än föds och fler flyttar från än till länet från andra delar av Sverige. Invandringen gör att befolkningen inte minskar mer. Bara Kalmar och Mörbylånga kommuner ökar sin befolkning i ett längre tidsperspektiv. Fler unga människor flyttar från än till länet. VÄXER SOM LIKNANDE KOMMUNER Invånarna i våra jämförelsekommuner, Halmstad, Växjö, Kristianstad och Karlskrona, blir också allt fler. Alla växer av att fler flyttar in än ut och att fler föds än dör. Andelen kvinnor är något högre i Kalmar kommun, jämfört med hela landet. Kalmars andel är ungefär densamma som Halmstad och Kristianstad. Andelen med svensk bakgrund är högre i alla Jämförelsekommunerna jämfört med riket. Halmstad, Växjö och Kristianstad har en andel som är längst ifrån för hela landet medan Kalmars andel är klart högre. 88 procent av kalmarborna bor i tätort. Det är en relativt hög andel, av jämförelsekommunerna är andelen bara högre i Halmstad. ALLT HÖGRE UTBILDNINGSNIVÅ Generellt har befolkningens utbildningsnivå ökat sedan 1990 i Sverige. Det finns fortfarande stora skillnader i utbildningsnivå inte minst ur ett socioekonomiskt perspektiv. Sambandet mellan elevers studieresultat i gymnasieskolan och deras föräldrars utbildningsnivå märks genomgående. Utbildningsnivån är högre i Kalmar än genomsnittet för hela landet, vilket är vanligt i kommuner med högskola eller universitet. Alla jämförelsekommuner utom Kristianstad, har en högre andel med eftergymnasial utbildning jämfört med riket. Kalmar har en hög andel högutbildade och bara Växjö har en högre andel % 6% 4% 2% 0 0 män 2% 4% 6% 8% kvinnor ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE 88% med svensk bakgrund ARBETSTILLFÄLLEN 20% Vård 13% Handel 12% Utbildning BOSTÄDER våren 2013 KALMAR KOMMUN SVERIGE 17
18 KALMAR i dag Faktorer som utbildningsnivå, förvärvsgrad och inkomstnivå påverkar möjligheterna att forma sitt liv och materiella villkor som kvaliteten på boende, mat och tillgång till fysisk aktivitet. Människor med större resurser har bättre hälsa än personer med mindre resurser. Utbildningsnivån har ökat för både kvinnor och män i Kalmar kommun. Kvinnorna i Kalmar har generellt högre utbildningsnivå än männen. De största skillnaderna mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå finns bland åringar, där skillnaderna syns i både andel med eftergymnasial och gymnasial utbildning. Skillnaderna är inte lika stora bland äldre personer där distinktionen mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå är små. Skillnaderna mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå skapas inte först på högskolenivå. De kan iakttas redan mellan flickor och pojkars skolresultat i årskurs nio. Då har flickor i Kalmar kommun ett genomsnittligt meritvärde som ligger cirka nio procent över pojkarnas. HÖG UTBILDNINGSNIVÅ BIDRAR TILL HÖG SYSSELSÄTTNING OCH HÖGUTBILDADE TYCKS OCKSÅ STÅ EMOT LÅGKONJUNKTURER PÅ ARBETSMARKNADEN BÄTTRE Kunskap, kompetens och utbildning kommer sannolikt att bli än viktigare i kunskapssamhället. Hög utbildningsnivå bidrar till hög sysselsättning och högutbildade tycks också stå emot lågkonjunkturer på arbetsmarknaden bättre. Dessutom tenderar inkomsterna att vara högre för människor med högskoleutbildning. Den ökade skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå kan därför på sikt leda till sämre förutsättningar för sysselsättning bland män och en större konjunkturkänslighet. Skillnader i utbildningsnivå pekar också på att dagens inkomstskillnader mellan kvinnor och män kan komma att minska, även om man hittills endast kan se att kvinnors inkomst inte ökat lika snabbt som utbildningsandelen. FLER MÄN ÄN KVINNOR ARBETAR Medelinkomsterna är lägre än genomsnittet för riket. Det hör också ihop med att det finns högskola i dessa kommuner, eftersom många studenters låga inkomster drar ner siffrorna. Bara Kristianstad har lägre median- och medelinkomster av jämförelsekommunerna. Fler män än kvinnor förvärvsarbetar och männen som bor i Kalmar kommun har generellt högre inkomster än kvinnorna. 18 Foto: Jonas Lindström Kalmar på djupet
19 Förutsättningarna för barnomsorg påverkar möjligheten för att kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta. Större krav på ansvarsfördelningen i hemmet krävs om kvinnor och män ska kunna få likvärdig tillgång till en större geografisk arbetsmarknad. Även en större flexibilitet vad gäller både barn- och äldreomsorg kan gynna jämställdhet. 1 Oavsett födelseland är lågutbildade personer sysselsatta i lägre utsträckning än högutbildade. Bland inrikes födda kvinnor och män finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och sysselsättning. För flera gruenpper utrikes födda finns inte samma tydliga effekt av högre utbildning på sysselsättningsnivåerna. I Kalmar kommun var förvärvsfrekvensen för inrikes födda 80 procent Motsvarande andel för födda i övriga Norden var 72 procent, födda i EU/EFTA exklusive Norden var 61 procent och födda utanför EU var 51 procent. dena med framförallt flerbostadshus. De högsta inkomsterna för både kvinnor och män finns i Rinkabyholm, Boholmarna och Dunö samt Björkenäs, Bergavik och Björkudden medan de lägsta inkomsterna för både kvinnor och män finns i Norrliden, området runt Berga centrum och Oxhagen. Dessa förhållanden har legat stabilt under 2000-talet. Människor som bor i Gamla stan, Kalmarsundsparken och Stensö har högst utbildningsnivå medan Halltorp, Norrliden och Påryd har lägst andel invånare med eftergymnasial utbildning. UNGEFÄR NYA BOSTÄDER BYGGDES I KOMMUNEN MELLAN 2001 & 2010 DET FINNS TRE TYPER AV BOENDESEGREGATION DEMOGRAFISK: ålder, kön eller hushållstyper SOCIOEKONOMISK: inkomst-, yrkes- eller socialgrupper ETNISK: nationalitet, religion eller etnisk bakgrund GENERATOR FÖR BOSTADSBYGGANDET I REGIONEN Det finns fler mindre bostäder i Kalmar jämfört med genomsnittet för hela landet. Vi har stora skillnader inom kommunen, vissa delar har nästan bara villabebyggelse medan hyresrätter dominerar i andra områden. Detta kan påverka segregationen bland invånarna. Det finns starka samband mellan att bo i ett resurssvagt eller resursrikt område och hur väl individer lyckas i livet. Begreppet segregation används ofta synonymt med utsatta eller marginaliserade bostadsområden. Men det är staden, kommunen eller regionen som är segregerad, inte enskilda områden. De etniskt homogena och ofta resursstarka villaområdena har en betydligt mer ensidig befolkning än de socioekonomiskt svagare områ- 1 läs mer i Miljökonsekvenbeskrivning, tema 7 Foto: Jan Magnusson Kalmar på djupet 19
20 KALMAR i dag De områden med högst andel utrikes födda är Norrliden, området runt Berga centrum och Oxhagen medan områdena med högst andel inrikes födda är Läckeby, Trekanten, Rockneby och Skäggenäshalvön samt Gamla stan, Kalmarsundsparken och Stensö. När det gäller ålder och kön är skillnaderna mellan stadens och kommunens olika delar betydligt mindre än den socioekonomiska och etniska segregationen. FLYTTNINGAR I åldern år sker nettoflyttningar i riktning till universitets- och högskoleorter från övriga kommungrupper. I åldersgruppen år sker nettoutflyttningar främst från universitets- och högskolekommuner i riktning till storstäder och förortskommuner. Personer som är 30 år eller äldre flyttar oftast inom det egna arbetsmarknadsområdet. Detta innebär att där man bor vid 30 års ålder, eller i dess närhet, kommer man med stor sannolikhet också fortsätta att vara bosatt. De flesta kommungrupper förlorar befolkning i samband med att gymnasiestudierna avslutas. Det är även i de åldrarna som det är vanligt att parrelationer inleds. För att vända flyttströmmen krävs en arbetsmarknad och ett näringsliv som är så brett att det kan ge arbete åt två personer. GENERATOR FÖR NÄRINGSLIVET I REGIONEN Något fler kvinnor än män förvärvsarbetar i kommunen. Flest arbetar med vård och omsorg, handel och utbildning. Andelen i dessa branscher är också högre än genomsnittet för riket. Handel och byggbransch har ökat mest relativt sett under 2000-talet. Av jämförelsekommunerna har bara Karlskrona en mindre arbetsmarknad i den egna kommunen än Kalmar. Näringslivet i jämförelsekommunerna är lika men Kalmar har en högre andel som arbetar med företagstjänster och inom handeln och en markant lägre andel som arbetar med tillverkningsindustri. ARBETA FÖR EN JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD Många kvinnor arbetar med vård och omsorg eller utbildning medan de flesta i byggbranschen och tillverkningsindustrin är män. Många människor arbetar i dessa branscher som kraftigt domineras av det ena könet. Men det finns andra stora näringsgrenar, som handel, företagstjänster och offentlig förvaltning, där arbetar ungefär lika många kvinnor som män. Vi vet inte om de som arbetar här, jobbar hel- eller deltid. Deltidsarbeten är olika vanligt i olika branscher. Däremot är det generella mönstret att män oftare arbetar heltid än kvinnor. Läs om pendlingen till och från kommunen i avsnittet Mer Kalmarsund. PÅ RÄTT VÄG I ENERGIFÖRSÖRJNINGEN Sedan 1990 har energianvändningen i Kalmar kommun minskat i alla sektorer utom för transportsektorn. Även användningen av bensin har minskat sedan 1990 (sedan 2004 är ungefär fem procent av bensinen blandad med cirka fem procent etanol) samtidigt som användningen av diesel i princip har fördubblats. Etanoltillförseln utgör än så länge en försvinnande liten andel av drivmedelsförbrukningen i kommunen. Förbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt, såväl för hushåll som industri- och byggverksamhet och offentlig verksamhet. Elanvändningen har legat ganska konstant under åren i samtliga samhällssektorer. År 2008 producerades drygt hälften av den svenska elmixen av förnybara energikällor. Andelen förnyelsebar energi har ökat från cirka 26 procent 1990 till ungefär 41 procent år Träbränsle och kraftvärmeanläggningen Moskogen spelar en viktig roll för detta. Planerade vindkraftverk kommer också bidra till en högre andel. Även energi som genereras via värmepumpar bidrar till den förnyelsebara energianvändningen. 20 Kalmar på djupet
21 KALMAR OCH JÄMFÖRELSEKOMMUNERNA KALMAR BEFOLKNINGSÖKNING MEDELINKOMST I KR/ÅR, år UTBILDNINGSNIVÅ, år BOSTADSBYGGANDE 0,6% (3 500 PERSONER) förgymnasiell gymnasiell eftergymnasiell 15,1% 48,2% 35,4% 10,6% 44,4% 44,0% 2,6% bostäder VÄXJÖ 1,2% (9 100 PERSONER) KARLSKRONA 0,6% (3 500 PERSONER) KRISTIANSTAD 0,7% (5 400 PERSONER) HALMSTAD 0,8% (6 600 PERSONER) förgymnasiell gymnasiell eftergymnasiell förgymnasiell gymnasiell eftergymnasiell förgymnasiell gymnasiell eftergymnasiell förgymnasiell gymnasiell eftergymnasiell 13,4% 47,4% 37,5% 13,0% 46,9% 36,9% 17,8% 51,3% 29,1% 15,4% 50,3% 32,8% 9,8% 42,0% 46,6% 12,4% 44,5% 41,2% 12,7% 47,0% 38,6% 12,4% 46,5% 40,1% 5,4% bostäder 2,5% bostäder 1,7% bostäder 3,6% bostäder SVERIGE 0,6% ( PERSONER) förgymnasiell gymnasiell eftergymnasiell 16,4% 49,6% 31,9% 12,5% 45,7% 40,2% 2,5% bostäder genomsnittlig befolkningsförändring per år (avrundade siffror) genomsnittligt relativt bostadsbyggande i nyproduktion , andel per 1000 invånare (avrundade siffror) Kalmar på djupet 21
Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN
KS 2012/0567 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE DEN 17 JUNI 2013 foto, framsida och nästa uppslag: Jonas Lindström foto, baksida: Jan Magnusson MEDVERKANDE Arbetet med översiktsplanen
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merHandläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036
Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson 2012-11-01 KS 2012/0036 Projektplan - Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet 1. Bakgrund Kalmar kommun och Linnéuniversitetet har sedan 2009 arbetat
Läs merRegionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013
Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare
Läs merBeslutande Johan Persson (S) ordförande Malin Petersson (M) Birgitta Elfström (S) Bertil Dahl (V) Anders Andersson (C)
KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS Sammanträdesdag ARBETSUTSKOTT 2009-03-10 34 Tid 8.30-12.10 Plats Stadshuset Omfattning 35-40 ande Johan Persson (S) ordförande Malin Petersson (M) Birgitta Elfström
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merSödertörnskonferensen den 14 januari 2010
Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen
Läs mermed tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm
Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs mermed tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm
Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+ Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne
Läs merAtt vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.
Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan
Läs merDet här är Smedby. Malin Vikman 13 2013-09-11
Handläggare Datum Malin Vikman 13 2013-09-11 Det här är Smedby Smedby ligger ungefär åtta kilometer väster om centrala Kalmar mitt emellan jordbruksbygd och skogsbygd. Smedbyområdet har varit bebott sedan
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram
Läs merKronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010
Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra
Läs merETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.
ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista
Läs merBlekinge i Sverigeförhandlingen
Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos
Läs merAnalys av resultatet från medborgarenkät genomförd hösten 2012
Analys av resultatet från medborgarenkät genomförd hösten 2012 2 Kommunledningskontoret, Elisabeth Johansson, Johanna Jonsson 2013-02-04 Inledning Beskrivning av undersökningen På uppdrag av kommunstyrelsen
Läs merPITEÅ - MÖJLIGHETERNAS KOMMUN Va l p r o g r a m f ö r S o c i a l d e m o k r a t e r n a i P i t e å
PITEÅ - MÖJLIGHETERNAS KOMMUN Va l p r o g r a m f ö r S o c i a l d e m o k r a t e r n a i P i t e å TRYGGT, ATTRAKTIVT OCH UTHÅLLIGT Tryggt, attraktivt och uthålligt Piteå ska vara en möjligheternas
Läs merBORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING
KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan
Läs merSammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).
Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merRösta. september! Möjligheternas. Välfärd före skattesänkningar
Rösta 19 september! Möjligheternas Kommun Välfärd före skattesänkningar HAMMARÖ ska vara möjligheternas kommun framtida välfärd Det är många som vill bo på Hammarö, vilket är positivt. Fler invånare ger
Läs mer- Fortsatta studier. Studentarbeten
- Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...
Läs merOskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.
NÄR BAKSIDAN SKA BLI FRAMSIDA 2013-01-09 Av: Movium Foto: Oskarshamns kommun Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och
Läs merJobben är vår viktigaste fråga
Jobben är vår viktigaste fråga Vår politik gör skillnad Jobb och framtidstro! Socialdemokraterna i Olofström har genom en framsynt politik lagt grunden till den positiva utveckling vi idag har i kommunen.
Läs merStatistikbilaga till rapporten. Planering för seniorbostäder och andra boendeformer för äldre
Bilaga 1 Statistikbilaga till rapporten Planering för seniorbostäder och andra boendeformer för äldre Seniorbostäder i Ljungbyholm 2 Område 1 Området består av Kvarnholmen, Ängö, Varvsholmen, Östra Malmen
Läs merGuide till HELSINGBORG
Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En
Läs merHÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07
3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.
Läs merBitter strid om ny bana
Dagens Industri 20150404 Bitter strid om ny bana Kampen om höghastighetsbanans dragning klyver Småland i två läger. I västra ringhörnan står Ljungby och Värnamo - i den östra Växjö och Kalmar. I potten
Läs merArbetsmarknaden fungerar inte etniskt neutralt Invånare födda utomlands har en för arbetsmarknaden gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur
EN SUMMERING RAPPORT INTEGRATION 2002 Arbetsmarknaden Allt fler invandrade har nått arbetsmarknaden de senaste åren. Ökningen i sysselsättning har under högkonjunkturen i slutet av 1990-talet varit snabbare
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merPM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
Läs merFolkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015
Folkhälsoplan Härjedalens kommun 2012-2015 1 Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 4 Ekonomiska vinster att arbeta för en god folkhälsa sid. 5 Hälsans bestämmelsefaktorer sid. 8 Folkhälsoplan
Läs merNyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.
8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar
Läs merPlaneringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merEn ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts
Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.
Läs merEva Pethrus eva.pethrus@microsoft.com
Eva Pethrus eva.pethrus@microsoft.com Plats nr. 1 Mitt namn är Eva Pethrus och är 49-årig 3- barns mamma från Täby Kyrkby som jobbar nationellt och internationellt med skolutvecklingsfrågor. Jag drivs
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE
ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,
Läs merMotion (M) om busstrafiken i södra Kalmar
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 2014-04-08 KS 2013/0658 Kommunfullmäktige Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande
Läs merSkärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01
Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor
Läs merTYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs merETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ
ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ Våra kandidater till kommunfullmäktige. ETT VÄXANDE LULEÅ Vårt Luleå är ett samhälle där alla människor känner sig välkomna.
Läs merVästernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015
MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...
Läs merUtbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977
Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt
Läs merVi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
Läs merVal av plats för Linnéuniversitetet i Kalmar
Datum 2011-03-29 Val av plats för Linnéuniversitetet i Kalmar Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Det fortsatta plan- och utredningsarbetet gällande Linnéuniversitetets placering i Kalmar omfattar
Läs merBoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Läs merSTHLM ARBETSMARKNAD:
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen
Läs merLiberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram
Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.
Läs merTrender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?
Länsstyrelsen Visby 2007-05-28 Gotlands län Teamet för hållbar Utveckling Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?
Läs merKatrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer
.Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade
Läs merNy integrationspolitik för ett växande Skellefteå
Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Inledning Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merBudget 2013. Ekonomisk planering 2014-2015
Budget 2013 Ekonomisk planering 2014-2015 Kommunfullmäktige 18 juni 2012 Fotograf är Jan Magnusson om inget annan anges. 2 Budget 2013 och ekonomisk planering 2014-2015 Innehållsförteckning Budget 2013
Läs mernorrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik
norrstyrelsen rapport 2009: 25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merVISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL
VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL ORSA KOMMUNS VÄRDEGRUND I vår kommun värnar vi de mänskliga rättigheterna och barns och ungdomars speciella rättigheter. Det innebär att alla i kommunen bemöter andra med öppenhet,
Läs merYttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på
Läs merFakta 2010. Några korta fakta (Källa: Årsbok för Sveriges kommuner 2010,samt SCB)
Fakta 2010 FAKTA OM ESKILSTUNA KOMMUN 2010 Eskilstuna- den stolta Fristaden Eskilstuna har ett strategiskt läge och en integrerad arbetsmarknad mitt i den expansiva Stockholm-Mälarregionen. Eskilstuna
Läs merwww.skane.se/strukturbild
Projektansvarig: Therese Andersson, Avdelningen för samhällsplanering, Region Skåne. Text: Therese Andersson, Moa Åhnberg, Inger Sellers, Johanna Hellsten, Veronika Sörvik, Tine Utzon-Frank, Avdelningen
Läs merBostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län
Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen
Läs mertillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.
Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s
Läs merEn vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs merMöjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor
Möjligheternas Karlstad jobb istället för ökade klyftor Karlstad ska vara möjligheternas kommun Det ska vara lockande att flytta hit och attraktivt att bo här. Fler som bor, arbetar och driver företag
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs merATTRAKTIVITETSPLAN FÖR MARKS KOMMUN
ATTRAKTIVITETSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Arbetsgrupp Koncernledningen i Marks kommun Karin Fagerberg, FOJAB arkitekter Elvira Grandin, FOJAB arkitekter Referensgrupp Chefsgruppen för Marks kommuns samtliga
Läs merVision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål
Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem Avsiktsförklaring Piteås framtid attraktiv och uthållig Världen förändras och vi möter
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merStrukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne
Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,
Läs merUtlandsföddas företagande i Sverige
Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets
Läs merProjekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen
TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-01-07 KS 2014/369 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Projekt Hållbart resande Rapport till kommunstyrelsen
Läs merAnteckningar från möte 11 november 2010
Datum Minnesanteckningar 2010-11-11 Vad händer i Kalmar Anteckningar från möte 11 november 2010 Markanvisningstävlingar Planeringschef Björn Strimfors hälsar välkommen och berättar lite om syftet med mötena
Läs merVISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan
VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan Visioner Vision 2015 Kommunfullmäktige antog i maj 2004 en vision för Hammarö, Vision 2015. Utarbetandet av visionen har varit en process
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merTillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
Läs merLOKAL EKONOMISK ANALYS
LOKAL EKONOMISK ANALYS Med fokus på kvinnors företagande Winnet arbetar för att undersöka strukturer och organisationer som påverkar kvinnors företagande. I Östergötland är andelen kvinnor som driver företag
Läs mer?! Myter och fakta 2010
! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merPerspektiv Helsingborg
Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor
Läs merBostäder för studenter
Bostäder för studenter Rapport i projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet. Handläggare Datum Johanna Andersson 2011-11-18 Susanne Eriksson Bostäder för studenter Vi har undersökt
Läs merPolitiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019.
NORDANSTIGS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer 2015-12-07 1 (7) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2016-2019. Antagen i fullmäktige
Läs merPressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde
2013-03-19 Kommunstyrelsen Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 2 Yttrande om riksintresse för industriell produktion Linköpings kommun avstyrker att Saab blir riksintresse för industriell
Läs merSätta dagordningen Fokus
Sätta dagordningen Fokus DAGS FÖR FLER JOBB I DALARNA INVESTERA FÖR FRAMTIDSTRO OCH ARBETE RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Arbetslösheten biter
Läs merSocialdemokraterna BOLLNÄS
Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
Läs merBilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät
Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet
Läs merBefolkningsprognos 2014-2017
1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från
Läs mer