MÅL OCH BUDGET

Transkript

1 MÅL OCH BUDGET Kommunfullmäktige Vision Kommunens styrmodell Mål och indikatorer Ekonomiska ramar Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING VISION VÅR VERKSAMHETSIDÉ ÖVERGRIPANDE MÅL VÅR POLITIK FÖR ETT VÄXANDE HÅLLBART HANINGE KOMMUNENS STYRMODELL DEFINITION AV BEGREPP I STYRMODELLEN SAMBAND MELLAN STYRDOKUMENT OCH STYRMODELLEN ANSVARSFÖRDELNING MELLAN POLITIK OCH FÖRVALTNING VISION, MÅLOMRÅDEN OCH MÅL VÄRDEGRUND MÅLOMRÅDE 1: VÄLMÅENDE KOMMUNINVÅNARE MÅLOMRÅDE 2: UTVECKLING MÅLOMRÅDE 3: EN ATTRAKTIV NÄRMILJÖ MÅLOMRÅDE 4: EFFEKTIVITET, KVALITET OCH SERVICE AKTUELLA STYRDOKUMENT FÖR FULLMÄKTIGES MÅL SÄRSKILDA UPPDRAG MED ANLEDNING AV NY MÅLSTRUKTUR OCH NYA MÅL EKONOMISKA DRIFTSRAMAR OCH MÅL PER NÄMND OCH BOLAG KOMMUNSTYRELSEN GRUND- OCH FÖRSKOLENÄMNDEN GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN STADSBYGGNADSNÄMNDEN ÄLDRENÄMNDEN KOMMUNALA BOLAG: TORNBERGET AB OCH HANINGE BOSTÄDER AB INVESTERINGSBUDGET FÖR 2016 OCH KOMMUNSTYRELSEN GRUND- OCH FÖRSKOLENÄMNDEN GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN STADSBYGGNADSNÄMNDEN ÄLDRENÄMNDEN KOMMUNALA BOLAG: TORNBERGET AB EKONOMISK PLAN RESULTATPROGNOS BALANSPROGNOS FINANSIERINGSANALYS REGLER FÖR EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING INTERN KONTROLL KONKURRENSUTSÄTTNING GENOM UPPHANDLING ELLER KUNDVAL INTERNA RESULTATENHETER DELEGATIONSORDNING OCH ATTESTREGLEMENTE DRIFT- OCH INVESTERINGSBUDGET FÖRVALTNINGSLEDNINGENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET UPPFÖLJNING OCH ÅTERRAPPORTERING BILAGA 1 FÖRTECKNING AV INDIKATORER FÖR FULLMÄKTIGES MÅL BILAGA 2 FÖRKORTNINGAR

3 1. Inledning 1.1 Vision Samarbetskoalitionens vision för Haninge kommun tar sin grund i en trygg och jämlik kommun med hög livskvalitet. Vi prioriterar jobben och framtidens hållbara tillväxt högt. Haninge kommun lockar fler aktörer i näringslivet att etablera sig här. Haninge - en plats där företag kan växa och dit nya medborgare kommer för att hitta bostad, arbete och livskvalitet. Haninge kommun har en skola som bygger på likvärdighet. En skola där trygghet och lärande står i centrum. Där det finns en röd tråd av hög pedagogisk verksamhet och utbildning från förskolan till gymnasiet. Barn och ungdomar förbereds för ett framgångsrikt yrkesliv, men också för vidare studier. En väl fungerande samhällsservice och ett rikt kulturliv bidrar till ökad livskvalitet. Tillgång till kultur är en viktig del i människors vardag och i samhällets utveckling. Haninge kommun är en kommun för alla skeden i livet, därför måste omsorgen vara nära, närvarande och medborgarna delaktiga. Haninge - ett samhälle där vi ser, stödjer och tar hand om våra medmänniskor efter var och ens behov. Haninge har en helt unik miljö och stora fantastiska naturtillgångar. Här finns den framväxande staden och tätorten sida vid sida med skärgården, naturreservat och nationalpark. Parker och grönområden bidrar påtagligt till en ökad livskvalitet och är en viktig dimension när det gäller byggandet av nya bostäder. En blandning av upplåtelseformer ger alla en möjlighet till ett boende som passar hela livet. Att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle och värna miljön ger kommande generationer en trygg framtid och ökar kommunens attraktionskraft för ökad tillväxt och utveckling. Det är så vi formulerar vårt uppdrag för kommande generationer och möter framtidens utmaningar. 1.2 Vår verksamhetsidé I Haninge kommun ska det vara lätt att leva, bo och arbeta. Vi möjliggör ett rättvisare samhälle där alla ska ha goda förutsättningar att skapa sig ett gott liv och makt över sin tillvaro. Den hållbara samhällsutvecklingen skapar livskvalitet. Verksamheten: ska präglas av långsiktigt hållbar utveckling; ekologiskt, socialt och ekonomiskt. ska arbeta för medborgarna genom att förbättra och utveckla verksamheten utifrån visionen. ska bemöta våra medborgare professionellt och respektfullt. 3

4 1.3 Övergripande mål Kommunal ekonomi och kvalitet i kommunens verksamheter Haninge kommun står inför flera tuffa utmaningar de närmaste åren, inte minst vad gäller ekonomin. För att säkra välfärden och tryggheten i framtiden, klara av investeringar samt ha beredskap för att kunna möta lågkonjunkturer, måste kommunens ekonomiska resultat vara stabilt. Även i framtiden ska vi i vår växande kommun kunna prioritera jobb, skola, omsorg och bostäder samt vara i framkant i miljö- och hållbarhetsarbetet, därför gör vi aldrig avkall på en kommunal ekonomi i balans. Välfärden är en gemensam angelägenhet, det är ett gemensamt ansvar att säkra alla människors grundläggande trygghet. Även i framtiden ska viktiga välfärdsinsatser skötas gemensamt. Vi är övertygade om att vi tillsammans kan uppnå det som var och en av oss inte förmår ensam tillsammans kan vi nå längre. Detta förutsätter goda möjligheter till inflytande och delaktighet. Kvaliteten i kommunens verksamheter ska lyftas fram och stå i fokus på ett tydligare sätt än tidigare. Det ska gälla oavsett om det är en kommunal eller privat aktör som driver verksamheten. Samarbetskoalitionens övergripande mål och prioriteringar - mandatperioden : Att den kommunala ekonomin ska vara i balans Att i det hållbara Haninge prioriteras skolan, jobben, bostäder och välfärden Att miljö- och hållbarhetsarbetet ska vara i framkant Att kommunens organisation ska vara resurseffektiv Att medborgarnas synpunkter ska tas till vara för att utveckla all kommunal verksamhet 1.3 Vår politik för ett växande hållbart Haninge Utvecklingen av Haninge ska präglas av långsiktighet, delaktighet och ansvarstagande. I den antagna politiska plattformen finns höga ambitioner inom många områden. Allt kan inte göras på en gång utan skall ses som mål att uppnå och sträva mot under mandatperiodens gång. Utbildning är nyckeln till goda framtidsutsikter och utveckling. Genom kunskap och färdigheter ges varje individ frihet att forma sitt eget liv och att förverkliga sina drömmar. Att förbättra skolan är en av våra viktigaste uppgifter. Att kunna läsa, skriva och räkna är grunden för det fortsatta lärandet. Skolan ska ge alla barn och ungdomar kunskaper för att klara sig både i livet och i arbetslivet. Den ska också ge barn och ungdomar förutsättningar för att kunna förnya sin kunskap och för att kritiskt granska och använda kunskap livet igenom, detta är grunden för det demokratiska samhället. Det ska finnas likvärdiga möjligheter att växa upp och gå i förskola och skola i hela Haninge. Alla barn ska få ta del av den gemenskap och de utvecklingsmöjlighet som förskolan och skolan innebär. 4

5 Jobben är grunden för hela Haninges utveckling; för jämlikhet, jämställdhet, välfärdens finansiering, förebyggande av utanförskap och inte minst för tillväxt i hela kommunen. Välfärden bygger på människors arbete. Arbetslöshet är ett slöseri med människors och samhällets resurser. Vi vill i stället investera i människorna för framtiden och det hållbara samhället. I Haninge finns goda infrastrukturella förutsättningar för att bedriva ett hållbart och modernt näringsliv med både små som stora företag som skapar arbetsmöjligheter och jobbtillväxt, inte minst arbetet med att bygga den regionala stadskärnan har stor betydelse i detta avseende. Utvecklingen kan också bidra till att människor finner en bättre balans mellan arbetsliv och fritid, en högre livskvalitet. Ett bra utbud av kultur- och fritidsaktiviteter är angeläget, särskilt för barn och ungdomar. Haninge är en naturskönt belägen skärgårdskommun på Södertörn. Här finns småstaden, förorten, en framväxande stad, landsbygd och skärgård vilket skapar en unik dynamik med stora möjligheter och utmaningar. Haninge har flera viktiga kulturmiljöer som bättre bör kunna tas tillvara, detta gäller inte minst Årsta slott. I skärgården lever befolkningen många gånger under särskilda villkor och förutsättningar som noga bör beaktas för att en levande skärgård inte bara ska bli vackra ord. Haningebornas närhet till naturen är en av kommunens största skatter, men det måste bli lättare att göra gröna val i vardagen. Med gång- och cykelvägar, samt utökad kollektivtrafik där det blir enkelt att färdas både inom kommunen och i hela stockholmsregionen ökar förutsättningarna för att leva klimatsmart. Satsningar på att få bort gifter ur närmiljön, byggande av miljö- och klimatsmarta bostäder samt att finna strategiska lösningar för hantering av olika vattenfrågor är viktigt. Att minska klimatpåverkan är den viktigaste miljöfrågan för oss. För att nå framgång behövs alla goda insatser. Kommun, invånare, företag, organisationer och myndigheter ska i högre grad ges möjlighet att tillsammans ta ansvar för hållbarhetsarbetet med reella politiska styrmedel och uppföljning som påvisar konkreta resultat. Därför tas ett nytt klimat- och miljöpolitiskt program fram. Programmet ska ge en sammanhållen bild av kommunens viktigaste utmaningar och insatser och driva klimat- och miljöarbetet starkt framåt de kommande fyra åren. Bostaden och boendemiljön påverkar starkt våra möjligheter att leva ett gott, rikt och tryggt liv. Haninge är en kommun med goda förutsättningar att både växa och utvecklas till en än mer attraktiv plats att leva, bo och verka i. Boendet är en grundläggande del av välfärden och en social rättighet. Bostadsbristen drabbar invånare i alla åldrar, därför måste det byggas både mer och varierat. Kommunen ska arbeta för en blandning av upplåtelseformer i alla kommundelar med en god tillgång på hyresrätter. Vi satsar på kommunens eget bostadsföretag, Haninge Bostäder som också framöver ska vara en viktig motor i bostadsförsörjningen. Medborgarna i Haninge har höga förväntningar på den kommunala servicen. Därför är det viktigt att kommunens personal har hög kompetens och integritet i sina yrkesutövanden. Personal som trivs och känner sig uppskattad har goda förutsättningar för att på ett bra sätt möta de högt ställda förväntningarna. Det finns alltid utrymme till förbättringar av den kommunala verksamheten och en mycket viktig del i utvecklingsarbetet är att ta vara på invånarnas och brukarnas synpunkter. Därför ska alla invånare även i fortsättningen kunna lämna synpunkter i form av beröm, önskemål och klagomål. Alla synpunkter är välkomna och hjälper oss att göra kommunen ännu bättre. Varje person har olika erfarenheter och rymmer en stor utvecklingspotential. I kommunen finns även utanförskap men också ett stort kulturellt kapital som väntar på att tas i bruk för att göra 5

6 Haninge kommun till en ännu rikare kommun. Vi ser en stor skillnad i känslan av delaktighet mellan olika kommundelar. Det demokratiska arbetet måste stärkas och segregationen måste brytas. Haninge ska även i framtiden vara rustat med en stark välfärd som ger trygghet åt kommunens invånare. Välfärden är en av de viktigaste komponenterna för att skapa en social hållbarhet i kommunen, där alla får chansen till att utvecklas och bidra till samhällets positiva utveckling. Vi Haningebor har olika ursprung och nationaliteter. Ett mångkulturellt Haninge är en styrka. Haninge ska fortsätta att växa och välkomnar en inflyttning från övriga Sverige samt världen. Haninge kommun ska också i framtiden ta sin del av ansvaret när det gäller flyktingmottagandet. Vi vill bygga ett samhälle där varje människa har ett tydligt ansvar, både mot sig själv och mot andra. Där varje individ också har rätt till stöd när så behövs. Meeri Wasberg (S) Kommunstyrelsens ordförande Annica Hjerling (MP) Kommunalråd för hållbarhetsfrågor Petri Salonen (C) Kommunalråd för sociala frågor 6

7 2. Kommunens styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt. En bestämd arbetsprocess innebär att resurser kan användas effektivt. En känd struktur och process med användbara verktyg för styrning och uppföljning förenklar förvaltningarnas administration och förbättrar nämndernas möjligheter att ha överblick över resultat och kvalitet. Styrmodell Individuella mål Vision, verksamhetsidé och värdegrund Kommunfullmäktige Mål och indikatorer Kommunfullmäktige Strategier och indikatorer Styrelse/Nämnd Åtaganden Förvaltning Aktiviteter Avdelning/Enhet Individuella mål Uppföljning och samordning 2.1 Definition av begrepp i styrmodellen Kommunfullmäktiges vision En vision kan sägas vara en önskad bild om framtiden och som beskriver vad man vill uppnå. Visionen uppdateras inte varje år, utan lever under en längre tid. Fullmäktige formulerar kommunens övergripande vision. Nämnder, styrelser och andra politiska organ formulerar inte egna visioner. Kommunfullmäktiges verksamhetsidé En verksamhetsidé talar om vilka vi finns till för och vad vi vill åstadkomma. Ibland innehåller verksamhetsidén också målet eller ändamålet med verksamheten. Verksamhetsidén är långsiktig och därför görs det oftast inga ändringar mellan åren. Fullmäktige har också formulerat en verksamhetsidé som gäller för hela kommunen oavsett verksamhetsområde. Nämnder, styrelser och andra politiska organ kan formulera egna verksamhetsidéer. En förutsättning är att verksamhetsidéerna hänger samman med och stödjer kommunens övergripande verksamhetsidé. Kommunens värdegrund 7

8 Värdegrunden är ett gemensamt förhållningssätt som handlar om vad vi tycker är rätt, önskvärt och viktigt att leva upp till. Kommunens värdegrund fastställs av kommunfullmäktige. Nämnder, styrelser och andra politiska organ kan formulera egna värdegrunder. En förutsättning är att den egna värdegrunden hänger samman med och stödjer kommunens övergripande värdegrund. För flera verksamheter, t.ex. äldreomsorgen och skolan, finns också nationella värdegrunder som ska beaktas. Fullmäktiges mål och målområden Målen i styrmodellen är de övergripande målen som omfattar hela kommunen och som fastställs av kommunfullmäktige. Målen ska peka ut en riktning och anknyta till visionen. Målen anpassas utifrån de ekonomiska ramarna och avser ett eller flera år. Viss uppdatering av målen sker årligen i samband med att fullmäktige beslutar om mål och budget. Kommunen strävar efter att vara en attraktiv, välmående och hållbar kommun. Fullmäktiges mål delas därför in i fyra områden utifrån perspektiven Välmående kommuninvånare, Utveckling, Attraktiv närmiljö och Effektivitet, kvalitet och service. Flertalet mål riktas till alla nämnder, men det finns också mål som gäller en specifik nämnd. Fullmäktige beslutar om indikatorer och målvärden för de övergripande målen. Val av indikator gäller oftast för flera år, målvärden kan sättas för det kommande året eller för flera år framåt. Flera av fullmäktiges indikatorer går att fördela per nämnd, och inte bara för hela kommunen. Nämndernas strategier Strategierna är ett långsiktigt övergripande tillvägagångssätt eller färdriktning för att nå målen. En strategi beskriver mönster av beslut och handlingar för att nå framtida framgång. Utifrån kunskap om nuläget och vilka insatser som ger mest effekt fattas beslut om de vägval som prioriteras för att nå målet. Utifrån fullmäktiges mål utformar nämnderna strategier. Flera av fullmäktiges mål kan omfattas av samma strategi. Nämnder bör inte utforma egna direktiv eller nämndspecifika mål då det finns en risk att det blir för många olika styrsignaler till förvaltningen. Det finns också kommunövergripande strategier som nämnden har att förhålla sig till. Detta gäller till exempel det personalpolitiska programmet och klimatstrategin. Nämnderna bör beakta dessa beskrivningar vid utformningen av sina strategier. Även nämnder bör besluta om egna indikatorer och målvärden kopplade till sina strategier där det är möjligt. Nämndernas verksamhetsområden regleras i många fall av lagar eller särskilda föreskrifter. Dessa regler kan innehålla krav, till exempel på att mål eller riktlinjer fastställs av nämnd, kommunstyrelse eller fullmäktige. Här kommer styrmodellens regler i andra hand det statliga regelverket har högre prioritet. En kommun Kommunens arbete är uppdelat på flera ansvarsnämnder och förvaltningar, men utgör ändock en kommun. För att uppnå bästa effektivitet och nytta med kommunens arbete krävs ett kommungemensamt agerande och koncernövergripande tänk. Kommunstyrelsen och dess förvaltning har därför ett särskilt ansvar att samordna nämndernas och förvaltningarnas arbete utifrån fullmäktiges mål. Synkroniseringsvinster ska eftersträvas. 8

9 Förvaltningarnas åtaganden och aktiviteter Ett åtagande kan beskrivas som en förpliktelse eller ett förhållningssätt. Åtaganden görs ofta på ett års sikt. Utifrån nämndens strategier formulerar förvaltningen sina åtaganden. Varje åtagande ska kunna hänföras till fullmäktiges mål och nämndens strategi. Alla åtaganden ska rymmas inom nämndens ekonomiska ramar. Inom förvaltningen bryts åtaganden ned till aktiviteter, d.v.s. vad ska vi på vår förvaltning/avdelning/enhet utföra för att åtagandena ska fullföljas? Ett åtagande kan bestå av en eller flera aktiviteter. Aktiviteten anger konkret vad som ska göras för att förvaltningen ska klara sitt åtagande. En aktivitet kan vara ett projekt, en utredning eller löpande arbete. Aktiviteterna är oftast ettåriga. Om uppföljning och styrning i en förvaltning behöver förstärkas bör förvaltningen skapa indikatorer (nyckeltal) för att följa upp åtaganden eller aktiviteter. Individuella mål Alla medarbetare ska ha individuella mål som är kopplade till avdelningens eller enhetens aktiviteter. Dessa är i sin tur kopplade till förvaltningens åtaganden och nämndens strategier som i nästa led är kopplade till fullmäktiges mål. De individuella målen följs upp i resultat- och målsamtal mellan medarbetare och chef. 2.2 Samband mellan styrdokument och styrmodellen I kommunen finns styrdokument på olika nivåer och med olika målgrupper, innehåll och detaljeringsgrad. Styrdokument är ett verktyg för att omsätta värdegrunden inom olika verksamhetsområden, få ökad enhetlighet och att alla jobbar för samma mål. Det finns styrdokument som tas fram gemensamt med andra aktörer (kommuner, landsting etc.). I sådana fall kan Haninge kommun inte kräva att den egna styrmodellen ska följas i fråga om benämning, mallar, uppföljning eller annat. Det kan även finnas krav i speciallagstiftning eller branschstandards som måste beaktas. Oavsett om det handlar om flerpartsöverenskommelser, nationellt regelverk eller branschstandards, så bör de integreras på lämpligt sätt i själva processen planering, genomförande, uppföljning/utvärdering och återrapportering. 2.3 Ansvarsfördelning mellan politik och förvaltning Det politiska ansvaret Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ som fattar beslut om mål och fördelar ekonomiska ramar utifrån politiska prioriteringar. Den tilldelade ramen ska rymma nämndernas verksamhet under budgetåret. Kommunstyrelsen är kommunens högsta verkställande organ och svarar för samordning och tillsyn av nämnderna. 9

10 Nämnderna ska ta fram strategier och genomföra verksamheten enligt fullmäktiges mål, följa upp och återrapportera enligt direktiv. Kommunens styrdokument ska beaktas i nämndernas arbete och vid framtagande av strategier för att uppfylla kommunfullmäktiges mål. Respektive nämnd ansvarar inför kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för att den av kommunfullmäktige beslutade budgeten inte överskrids. Övriga politiskt tillsatta organ styrs av fastställt reglemente eller särskilda uppdragsdirektiv. Förvaltningarnas ansvar Kommundirektören är chef över och leder förvaltningschefernas arbete med de kommungemensamma frågorna. Förvaltningscheferna ingår i kommundirektörens ledningsgrupp. Kommundirektören är också förvaltningschef för kommunstyrelseförvaltningen. Det är förvaltningschefens uppdrag att leda förvaltningens arbete. Men förvaltningschefen har även ett ansvar för kommunen som helhet och ska medverka samt genomföra åtgärder som är nödvändiga för kommunens bästa. Varje förvaltningschef utser en förvaltningsledning vars uppgift är att: Verkställa beslut Understödja det politiska styrsystemet, så att dess intentioner och värderingar får genomslag. Tydliggöra ansvar och befogenheter i organisationen. Se till att information och kommunikation fungerar både i och utanför förvaltningen. Initiera och uppmuntra till utvecklingsinsatser och i övrigt skapa förutsättningar för en effektiv verksamhet. Kommunens anställda verkar för målen genom att fatta verksamhetsbeslut inom ramen för resurser och kompetens. Respektive chef är ytterst ansvarig för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och politiska mål. 10

11 3. Mål för människan i centrum i en välmående närmiljö Kommunens målstruktur bygger på fyra övergripande målområden som ska bidra till att Haninge blir en bättre kommun att bo, leva och verka i. Till varje målområde finns det kopplade mål med ett antal indikatorer och målvärden. Målvärden sätts upp för tiden för en mandatperiod. Dessa ska utgöra en inriktning för kommande års uppnådda värden och kommunstyrelsen ska i varje årsredovisning beskriva om ett målvärde kommer att uppfyllas samt vilka åtgärder som måste vidtas för att målvärdet ska kunna uppfyllas. I princip gäller målområdena och målen för alla kommunens verksamheter. Några mål är dock mer specifika för vissa verksamheter. Nämnder och kommunala bolag får i sina strategidokument ange vilka mål som de inte anser är tillämpliga. En förteckning och beskrivning av indikatorerna återfinns i bilaga 1. Kommunfullmäktiges mål ska följas upp i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Förutom kommunfullmäktiges mål finns aktuella kommunövergripande styrdokument som är av betydelse för samtliga verksamheter. Styrdokumenten tillsammans med målen utgör grunden för nämndernas strategier. Pågående översyn av styrdokument som beslutats av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen avslutas under 2015 och blir då föremål för särskilt beslut. 3.1 Vision, målområden och mål Välmående Utveckling Närmiljö Effektivitet & Kvalitet Hälsa Trygghet Stöd & Omsorg Utbildning Näringsliv & Jobb Fritid Ekologi Boende Tillgänglighet Ekonomi Kvalitet & Service Arbetsgivarska p 11

12 3.2 Värdegrund All verksamhet som bedrivs i Haninge kommun vilar på en tydlig värdegrund. Värdegrunden säkerställs genom att varje medarbetare vet vad Haninge kommun står för. Haninge kommuns värdegrund är att: Verksamheten präglas av långsiktigt hållbar utveckling med fokus på människa och samhälle. Ständigt arbeta för medborgarna samt förbättra och utveckla verksamheten utifrån uppdraget med ansvar för helheten. Bemöta våra medborgare med professionalitet och respekt. Värna om kommunens resurser på ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart sätt där medarbetaren utgör vår viktigaste tillgång. 3.3 Målområde 1: Välmående kommuninvånare Mål 1. God folkhälsa En bättre folkhälsa bidrar till friskare och mer aktiva invånare. Ur ett kommunalt perspektiv är det främst invånare som tar del av kommunens tjänster som kan stimuleras till ett friskare liv. Samtidigt kan alla kommunala verksamheter bidra på något vis inom sitt område till att alla invånare i kommunen får möjlighet att förändra sina livsvanor i en positiv riktning. Indikator Målvärde Sjukpenningtal 9,9 7,0 Andel elever som inte använder tobak År NMI idrotts- och motionsanläggningar God psykisk hälsa År Gymnasiet år Daglig utevistelse i särskilt boende för äldre (%) Äldres motionsvanor (%) 80,8 85 Självskattad hälsa Andel fyraåringar med övervikt (%) 12,4 9,0 Mål 2. Trygga invånare med inflytande och delaktighet Ökat inflytande ger individen större makt över sitt liv och därmed en större upplevd trygghet. 12

13 Inom samhällsplaneringen och genom aktiva insatser och uppsökande verksamhet kan den faktiska tryggheten i kommunen öka. Indikator Målvärde Trygghetsindex Kostnad för skadegörelse på kommunala byggnader (tkr) Trygghetsindex för unga Trygghet i skolan (%) Nöjd inflytandeindex Attitydundersökning stadskärnan (skala 1-5) 3,1 4 Trygghetsindex lokala BRÅ (skala 0-6, låga värden eftersträvas) 2,06 1,8 Mål 3. Stöd och omsorg som ger mervärde för individen Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet är en kärnverksamhet som alltid ska präglas av värdighet. Fokus ska alltid ligga på att individens möjligheter till utveckling så att dennes frihet ökar. Indikator Målvärde Bemötande i hemtjänst Bemötande i hemtjänst 65- (Indikator och målvärde tas fram 2015) Bemötande i vård- och omsorgsboende (%) Bemötande vård- och omsorgsboende demens (%) Nöjd medborgarindex, äldreomsorgen Nöjd medborgarindex, Stöd för utsatta personer Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad insats (%) Delaktighet i vårdplanen, särskilt boende och daglig verksamhet (Målvärde tas fram 2015)

14 3.4 Målområde 2: Utveckling Mål 4. Möjligheter till utbildning i livets alla skeden Utbildning ger möjligheter för människor att uppnå sina livsmål. Alla barn växer upp med olika bakgrund och förutsättningar. Skolan i Haninge ska bidra till utjämning av elevers olika förutsättningar. Inget barn eller elev ska hindras att nå sin fulla potential i Haninges skolor. Kommunen ska arbeta målmedvetet och förebyggande för att minska andelen elever som hoppar av sin utbildning. Vuxenutbildningen och SFI ska utformas med utgångspunkt i att individen på kortast möjliga tid ska få reella möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Indikator Målvärde Andel med minst 325 i meritvärde (%) 2,9 4,2 Nationella prov År 3 (%) Andel med slutbetyg från gymnasiet (%) Övergångsfrekvens till eftergymnasiala studier (%) 37 Andel godkänt i alla ämnen (%) Andel som upplever studiero i skolan (%) Andelen åringar som varken arbetar eller studerar (målvärde kommer att tas fram senare) Andelen som hoppar av gymnasiet (målvärde kommer att tas fram senare) Andelen godkända Centrumvux (målvärde kommer att tas fram senare) Andelen som godkänts SFI (målvärde kommer att tas fram senare) Andelen som fullföljt SFI (målvärde kommer att tas fram senare) Tid för fullgörande SFI (målvärde kommer att tas fram senare) År År 9 72,3 78 År Gymnasiet År 1och ,4 25 Kostnad per betygspoäng Åk Mål 5. Meningsfull fritid Innebörden av en meningsfull fritid är olika för alla. Kommunen ska i utformningen av kulturoch fritidsutbud anpassa sig till efterfrågan så att det kommer så många invånare som möjligt till del. 14

15 Indikator Målvärde Delaktighet fritidsgårdar år (%) Nöjdhet fritid (2012) (%) * NRI fritidsmöjligheter Besöksfrekvens kulturhuset Bibliotekens utlåning (Definition och målvärde tas fram 2015) *Indikatorn kan ändras då GFN får i uppdrag att ta fram enkätfrågor om fritid i skolplaneenkäten Mål 6. Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning Haninge ska vara en attraktiv företagskommun och ta tillvara på de naturliga förutsättningar som kommunen har inom olika branscher. Servicen till befintliga företag och nyetableringar ska vara enkel, snabb och hålla en hög kvalitet. Kommunen ska verka för att fler invånare ska ha ett arbete att gå till. Det ska finnas en stark koppling mellan ekonomiskt bistånd och krav på aktivitet samtidigt som nya samarbeten med företag och andra organisationer skapas för att utveckla utbudet av arbetstillfällen. Det ska finnas goda möjligheter att börja om i livet. Indikator Målvärde Handelsindex SBAs nöjd kund index för företagare Antal gästnätter (målvärde tas fram 2015) Antal arbetsställen i kommunen Antal nystartade företag (målvärde tas fram 2015) Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen (Betygsskala 1-6) Kommunala tjänstemäns attityder till företagande (Betygsskala 1-6) 3,37 4 3,48 4 Andel i långvarigt ekonomiskt bistånd (målvärde tas fram 2015) Arbetslöshet år (%)

16 3.5 Målområde 3: En attraktiv närmiljö Mål 7. God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer Klimat- och miljöutmaningarna är inte begränsade till kommunens geografiska område, men de åtgärder som bidrar till att miljön i kommunen förbättras ska ha hög prioritet. I det större perspektivet ska kommunen genom samarbete med främst närkommunerna uppnå samarbeten som kan bidra till minskade utsläpp och förbättrad miljö. Kommunens egen verksamhet ska inspirera invånarna till att ta ett större ansvar för sin närmiljö. Indikator Målvärde Fosforhalten i Drevviken (µg/l) Koldioxidutsläpp i kommunens verksamheter (ton) Andel ekologiska inköp (%) Energieffektivisering i kommunal verksamhet (kwh/kvm) NMI miljöarbete Andel inkopplade på kommunalt VA (målvärde tas fram 2015) Andel miljöbilar i kommunorganisationen (%) Mål 8. Nya bostäder i bra lägen Haninge ska hävda sig i konkurrensen mellan kommunerna i Stockholmsregionen som en attraktiv inflyttningskommun. Utvecklingen av Haninges stadskärna och bebyggelse runt pendeltågstationerna ska prioriteras samtidigt som Haninges olika unika miljöer för attraktivt boende ska utvecklas. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder måste hantering av detaljplaner och bygglov vara snabb och effektiv Indikator Målvärde Antal inflyttningsbara bostäder i Haninge ska uppgå till 2400 från 2015 till 2018 Ledtider för bygglov (Definition och målvärde tas fram 2015) Ledtider för planer (Definition och målvärde tas fram 2015) NRI (Rekommenderar kommunen) Mål 9. Hög tillgänglighet En viktig del i att skapa en attraktiv kommun för invånare och besökare är att öka tillgängligheten till olika målpunkter i Haninge och att utveckla gemensamma offentliga utrymmen. De åtgärder

17 och investeringar som kommunen inte kan göra själv måste uppnås genom samarbete med de aktörer som är ansvariga. Indikator Målvärde NMI (cykel & gångvägar) NRI (kommunikationer) NMI (gator & vägar) Nöjdhet med parker Målområde 4: Effektivitet, Kvalitet och service Mål 10. Ordning och reda på ekonomin Kommunen har en skyldighet att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Kommunens verksamheter ska vara så effektiva som möjligt och leverera högsta möjliga kvalitet per skattekrona. För det krävs flexibilitet inom våra egna verksamheter och ett koncerntänkande där samordning av tjänster och lokaler bidrar till lägre kostnader. Externa aktörer som utför kommunala tjänster bidrar till en ökad mångfald och ökad effektivitet genom konkurrens, men framför allt ökad valfrihet hos de som måste utnyttja tjänsterna. För detta ändamål ska kommunen fastställa finansiella mål. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har rekommenderat att resultatnivån bör uppgå till minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Därtill har riksdagen fastställt ett krav om minst två procents överskott för en kommun med negativ soliditet, för att kommunen ska få tillämpa lagstiftningen om resultatutjämningsreserv (RUR). För att nå målet krävs att varje nämnd arbetar för att klara sin verksamhet inom avsatt budgetram. Den investeringsnivå som Haninge kommun nu ligger på kräver dock en högre resultatnivå för att uppnå en långsiktig ekonomisk balans. Indikator Målvärde Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag Minst 2 % Soliditet inkl. pensionsskuld -5 > 0 Avtalstrohet (%) Budgetföljsamhet (avvikelse %) 0,4 0- >0 Mål 11. Hög kvalitet i kommunens tjänster Kvalitet i en tjänst är ofta något man upplever. Därför betyder bra bemötande och fokus på service mycket för kvalitén i kommunens tjänster. Indikator Målvärde Antalet tjänster som omfattas av LOV

18 Indikator Målvärde Andel beslut som gått kommunen emot(definition och målvärde tas fram 2015) Antal e-tjänster (målvärde tas fram 2015) Nöjd medborgarindex Andel invånare som får svar på enkla frågor inom två arbetsdagar (%) (målvärde tas fram 2016) Andel som får svar på e-post inom två dagar(%) (målvärde tas fram 2016) (målvärde tas fram 2016) Mål 12. En attraktiv arbetsgivare Kommunen behöver attrahera och behålla ledare och medarbetare som kan utveckla en serviceinriktad kultur genom ett tydligt ledarskap och interna utvecklingsmöjligheter. Indikator Målvärde Hållbart medarbetarindex 78,2 83 Sjukfrånvaro (%) 7,0 5,0 Frisknärvaro (definition och målvärde tas fram under 2015) 18

19 3.7 Aktuella styrdokument för fullmäktiges mål (Listan är inte fullständig. Kommunstyrelseförvaltningen har i uppdrag att arbeta med en översyn av kommunens styrdokument.) Klimat- och energistrategi Ekologiskt hållbarhetsprogram Vega Vattenplan Strategi för ekologisk hållbarhet Cykelplan Resepolicy Avfallsplan VA-policy Fordonspolicy Kostpolicy Dagvattenstrategi Översiktsplan Utvecklingsprogrammen för den regionala stadskärnan, Västerhaninge, Tungelsta och Vendelsö Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Kvalitetspolicy Strategi för trygghet Principer för medborgardialog Tillgänglighetsvägledning Upphandlingspolicy Idrottspolitiska programmet Kulturpolitiska programmet Personalpolitiskt program Plan för mångfald Näringslivsstrategi Policy för främjande av sociala företag Reglemente för intern kontroll Policy för mutor Resepolicy Policy för kurser, konferenser och representation Upphandlingspolicy 3.8 Särskilda uppdrag med anledning av ny målstruktur och nya mål 1. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att anlita en extern konsult 2016 med uppdrag att göra en genomlysning av grund- och förskolenämndens verksamheter och granska verksamheternas effektivitet ur perspektivet kundnytta i förhållande till insatta resurser 19

20 samt att föreslå åtgärder i syfte att uppnå en bättre överensstämmelse mellan uppdraget och tilldelade resurser. 2. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda införandet av utmaningsrätt i kommunen. 3. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att utreda effekterna av ett samverkansavtal om gemensam programpeng för introduktionsprogrammet. I uppdraget ingår även att återkomma till kommunstyrelsen med konsvekvensanalys kring platsgaranti i introduktionsprogrammet för elever boendes i Haninge samt ekonomiska konsekvenser för frisök. Kommunen ska ansluta sig till en gemensam programpeng för introduktionsprogrammet Grund- och förskolenämnden ges i uppdrag att utreda hur lärarnas tid med eleverna kan öka i motsvarande grad som deras administrationsbörda kan minska genom införande av lärarsekreterare. 5. Grund- och förskolenämnden ges i uppdrag att utreda kriterier och arbetsuppgifter för förstelärartjänster för förskollärare i Haninges förskolor. I uppdraget ingår också att utreda vilka konsekvenser införandet av karriärtjänster för förskollärare innebär. 6. Grund- och förskolenämnden ges i uppdrag att arbeta fram uppföljningsparametrar för strukturbidraget för effektivt och strategiskt resursutnyttjande och resultat 7. Fullmäktiges beslut att upphäva kommunstyrelsens beslut , 226 (planuppdrag för Jordbro centrum, Kalvsvik 1:4, 1:16) upphävs. Planarbetet ska återupptas. 8. Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att ta fram en plan för en ny övergång från stadskärnan till Rudan för bil och GC-vägar. 9. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ingångsvärden för de indikatorer som saknar målvärden och säkerställa samt att säkerställa att indikatorerna kan följas upp utifrån kostnader för uppföljning och relevans. I skolplaneenkänten ska frågor införas för indikatorn Nöjdhet fritid. Uppdraget ska redovisas till kommunfullmäktige. 10. Samtliga nämnder ges i uppdrag att ta fram kommunala tjänstegarantier för verksamheten. 11. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en omsorgsmodell som ger föräldrar möjlighet att vara hemma med sina barn upp till tre års ålder. 20

21 4. Ekonomiska driftsramar och mål per nämnd och bolag Sedan 2008 arbetar kommunen med en tvåårig budget. För 2016 innebär detta att budgetramar fastställs per nämnd för 2016 och för Beslut för 2017 kommer att vara styrande för verksamheten även om mål- och budgetprocessen görs årligen. Inför 2017 kan det bli aktuellt med omprövningar av de olika verksamheternas resurstilldelning beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller t.ex. finansiering, lagstiftning, befolkning, arbetsliv, näringsliv, med mera. Varierade skatteintäkter och kostnader kopplade till volymförändringar visar att en god ekonomisk hushållning är nödvändigt för att på såväl kort sikt som lång sikt ha en budget i balans med goda marginaler och som skapar utrymme för nödvändiga investeringar. Ett resultat bör vara motsvarande minst två procent av kommunens samlade skatteintäkter och generella statsbidrag. Då Haninge står inför många stora investeringar nu och framöver är det strategiskt att arbeta för ett högre resultat för att hålla lånenivån på en rimlig nivå. För 2016 budgeteras ett resultat på 102,7 miljoner kronor (mnkr). Totalt beräknades skatteintäkterna och generella stadsbidrag för 2016 till tkr. Det är enligt prognos från Sveriges kommuner och landsting, SKL, daterad exklusive den av minoritetsstyrets föreslagana skattehöjning på 2 öre för övertagande av viss hälso- och sjukvård inom LSS-verksamheten. I prognosen ligger föreslagna förändringar i utjämningssystemen samt beräkning för att kommunens befolkningsökning är högre än 1,2 procent per år. Utöver detta föreslår vi en skattesänkning på 10 öre. Det inkluderar också de 18,2 miljoner som vi får tillbaka för att täcka kostnader för arbetsgivaravgifter för unga. Det är fördelat utifrån tidigare beräkning av fördelning mellan nämnderna av dessa medel. Med ett resultat på 102,75 mnkr och 2016 års budgeterade verksamhetskostnader som beräkningsgrund, summeras de utlagda ramarna för 2016 till tkr. För 2015 är den sammanlagda ramen, efter teknisk justering, tkr. Förändringen mellan åren är således en ökning med tkr. I regeringens vårproposition finns förslag om riktade statsbidrag till skolan och äldreomsorgen som kan ge resurser till verksamheterna. Detta är inte inräknat i respektive nämnds ram. Tornberget avser att 2016 sänka den totala hyresnivån för kommunen med 5 procent, exklusive kapitalkostnader för nya investeringar Hyran kan dock skilja mellan olika typer av verksamhetslokaler. De föreslagna budgetramarna för respektive nämnd bygger på en bedömning av kostnaderna för hyres-, volym- och verksamhetsförändringar. 21

22 Styrelse/nämnd (tkr) Justerad budget Ramförändringar Moderaternas budget Moderaternas budget Kommunstyrelsen Grund- och förskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Äldrenämnden Södertörns upphandlingsnämnd Södertörns överförmyndarnämnd Valnämnden Revisionen Kommunfullmäktiges reserv Finansförvaltningen exkl. finansnetto Totalt Finansnetto Skatteintäkter Resultat ,5 % Anm. 1: Den justerade budget 2015 är den av kommunfullmäktige beslutade budget 2015 uppdaterad med tekniska justeringar, såsom verksamhetsöverföring av skolkostnader för SIS placeringar från socialnämnden till grund- och förskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Justeringen är gjord för att jämförelsen mellan 2015 och 2016 skall vara rättvisande. Anm. 2: Kommunens andel i Södertörns överförmyndarnämnd och Södertörns upphandlingsnämnd finns inom kommunstyrelsens ram. Anm. 3: 43 mnkr avsätts för att täcka fullmäktiges beredningar samt oförutsedda kostnader t.ex. volymökningar inom grund- och förskolenämnden, socialnämnden och äldrenämnden. Anm. 4: I ramförändringarna ingår en flyttning av fritidsverksamheten för år från kulturoch fritidsnämnden till grund- och förskolenämnden med tkr samt en förstärkning av strukturbidraget som totalt beräknas till 4000 tkr. Utöver detta ligger även volymkompensation för strukturbidrag i kommunfullmäktiges reserv. 4.1 Kommunstyrelsen Ansvarsområde Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och styrelsens reglemente gäller följande för kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens uppgift är att på kommunfullmäktiges uppdrag planera, leda, samordna och följa upp hela den av kommunfullmäktige beslutade verksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar bland annat för frågor som gäller kommunens långsiktigt hållbara utveckling samt frågor relaterade till barnkonventionen, övergripande ekonomi- och personalfrågor. Kommunstyrelsen svarar även för kommunens näringslivsarbete, arbetsmarknadsråd, exploateringsbudget med

23 markinköp och markförsäljningar samt samverkan och kontakt med Södertörns Miljö- och hälsoskyddsförbund, Södertörns Brandförsvarsförbund, Samordningsförbundet Östra Södertörn m.m. Kommunstyrelsen ansvarar även för Haninge som finskt förvaltningsområde samt uppföljning av Södertörns upphandlingsnämnd och Södertörns överförmyndarnämnd. Driftbudget Ekonomisk ram 2016: tkr Förändring från 2015: tkr Tilldelad budgetram ska täcka pris- och löneökningar. Ramen har beräknats för att även inrymma Hållbarhetsutskottets förvaltningsstöd. Kommunens arbete med den regionala stadskärnan ska fortsätta och kommunstyrelsen ska aktivt verka för en förtätning i stadskärnan genom samarbete med befintliga bostadsrättsföreningar längs gamla Nynäsvägen. Kommunstyrelsen ska verka för att det ska finnas ett sjukhus i Haninges stadskärna Exploaterings- och näringslivsfrågor ska prioriteras och kommunstyrelsen ska intensifiera arbetet med besöksnäringsfrågor. En ny samlad näringslivsstrategi ska tas fram och arbetet med en väg in/förtagslots ska utvecklas. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att utveckla det sociala hållbarhetsperspektivet där prioriterat är generella trygghetsfrågor samt arbetet med att stärka ungas trygghet, hälsa och utveckling utifrån antagen strategi. Arbetet med att fortsätta utveckla det goda arbetsgivaskapet med förbättrad arbetsmiljö och att minskade sjuktal ska prioriteras. Kommunstyrelsen har i uppdrag att aktivt arbeta för att fler utförare inom skola och förskola etablerar sig i Haninge för utökad valfrihet och högre kvalité. Inom miljöarbetet ska kommunstyrelsen avsätta en miljon kronor för skärpta insatser för Drevviken. Särskilt budgeterade medel i kommunstyrelsen Hållbarhetsutskottet Varje skatteskrona ska investeras så att den ger maximal utdelning i form av minskade utsläpp, renare miljö och stabila ekosystem. Hållbarhetsutskottet ska prioritera strategiska frågor för hur Haninge kan växa på ett hållbart sätt och för insatser som värnar vår natur. Hållbarhetsutskottet fördelar Klimatmiljonen och Miljöpriset. MR-beredningen Haninge ska utvecklas i dialog med invånarna. Alla Haningebor ska ha möjlighet till delaktighet och att påverka. MR-Beredningen ska prioritera frågor om yttrandefrihet och arbeta förbyggande mot radikalisering. Ramen för MR-beredningen är 400 tkr. Södertörns överförmyndarnämnd Överförmyndarnämndens verksamhet finansieras av Nynäshamn, Tyresö, Huddinge, Botkyrka och Haninge och ska alltid visa ett nollresultat. Eventuella underskott eller överskott hanteras i respektive kommun. För att likställa Haninge med övriga fyra kommuner finns anslaget för överförmyndaren inom kommunstyrelsen anslag. Nämnden ingår i Haninge kommuns 23

24 nämndorganisation. Budget avser Haninges andel av kostnaderna och är för ,3 mnkr. Nämndens totala omslutning 2015 är 23,3 mnkr. Överläggningar pågår med de andra kommunerna om budget Södertörns upphandlingsnämnd Upphandlingsverksamheten ingår sedan den 1 oktober 2012 i en gemensam nämnd, Södertörns upphandlingsnämnd, med Nynäshamns kommun. Nämnden ingår i Haninge kommuns nämndsorganisation. Budget avser Haninges del och är för ,9 mnkr. Nämnden totala omslutning är 9,0 mnkr. Överläggningar pågår med Nynäshamns kommun om budget Invånarnas inflytande på den kommunala servicen ökar via valfrihet. Därför bör delar av kommunens verksamhet konkurrentutsättas. Det ökar utbud, mångfald och tillgänglighet, likaså ökar möjligheter till nytänkande och innovationer. Detta gagnar också de verksamheter som fortsätter att drivas i kommunal regi. Upphandlingspolicyn ger möjlighet att ställa etiska krav, miljökrav samt social hänsyn. Samordningsförbundet Östra Södertörn Samordningsförbundet Östra Södertörn är en samverkan mellan Haninge kommun, Tyresö kommun, Nynäshamns kommun, landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inom rehabiliteringsområdet. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens andel av förbundets samlade medel är 50 procent. Landstinget bidrar med 25 procent och kommunerna med resterande 25 procent. Haninges del i finansieringen av förbundet 2016 är 2,4 mnkr, vilket är oförändrat från Södertörns Miljö- och hälsoskyddsförbund Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund är ett kommunalförbund där förutom Haninge ingår Nynäshamn och Tyresö. Haninges del av den totala avgiften till förbundet för 2015 är 5,4 mnkr. Överläggningar pågår med de andra kommunerna om budget Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Brandförsvarsförbund är ett kommunalförbund med totalt 10 kommuner. Medlemskommunerna är Haninge, Nacka, Tyresö, Huddinge, Nynäshamn, Botkyrka, Salem, Ekerö, Södertälje och Nykvarn. Haninges andel är 16,7 procent och medlemsavgiften för 2015 är 51,8 mnkr. Förslaget är att budgeten för Södertörns Brandförsvarsförbund höjs med 2,5 % jämfört med Kommunfullmäktiges reserv Ekonomisk ram 2016: tkr Förändring från 2015: tkr Medel för 2016 års verksamhet finns avsatta i kommunfullmäktiges reserv. Kommunfullmäktiges reserv avdelas för att täcka fullmäktiges beredningar samt oförutsedda kostnader såsom volymökningar inom grund- och förskolenämnden, socialnämnden och äldrenämnden. Exploateringsbudget Haninge växer. Kraven på service och infrastruktur ökar. Det behövs fler bostäder, fler förskoleplatser och bra skolor. Vi möter denna utveckling genom flera spännande nysatsningar, hela tiden med hög medvetenhet om budgetramar och ekonomiska förutsättningar. Kommunens försäljning och köp av mark sammanhålls av Mark- och exploatering inom kommunstyrelseförvaltningen. Kommunens exploateringsbudget fastställs av kommunstyrelsen. 24

25 Utredningar/uppdrag till kommunstyrelsen - Se över vision och målstrukturen inför Mål och budget 2017 samt göra en översyn av budgetprocessen. - Kommunstyrelsen ska aktivt arbeta för att fler utförare inom skola och förskola etablerar sig i Haninge - Ta fram förslag till en övergripande kvalitetsstrategi samt hur denna skall följas upp. I uppdraget ingår att se över synpunkts- och klagomålshanteringen samt att föreslå hur olika utförare kan jämföras med varandra - Utreda vänortssamarbeten, hur fungerar de idag samt ta fram förslag till eventuella förändringar - Arbeta fram förslag till rationaliseringar eller kvalitetsförbättringar genom samordning med andra verksamheter, inom exempelvis lokalutnyttjande - Se över verksamheten i syfte att utreda om det finns tjänster som kan konkurrensutsättas genom kundval, utmaningsrätt och upphandling. - Utvärdera internhyressystemet i syfte att se över och förbättra regelverket och öka samutnyttjandet. - I samarbete med Tornberget fram förslag till standardiseringar av verksamhetslokaler, exempelvis förskola. - Ta fram behovs- och åtgärdsplan för att lösa bostadsfrågan för äldre. Arbetet skall ske i samarbete med äldreförvaltningen - Verka för en permanentning av projektet Origo - Arbeta för att tillsammans med bostadsrättsföreningar kring gamla Nynäsvägen förtäta Haninge City ytterligare - Utred möjligheterna för att överdäcka pendeltågstationen i Handen 4.2 Grund- och förskolenämnden Ansvarsområde Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och reglemente gäller följande för grund- och förskolenämnden. Skolformer i Haninge kommun upp till och med årskurs 9 är organiserade under grund- och förskolenämnden: Förskoleverksamhet, förskoleklass (F), grundskola och fritidshem samt särskola. Driftbudget Ekonomisk ram 2016: tkr Förändring från 2015: tkr Tilldelad budgetram ska täcka pris- och löneökningar. Ramen redovisas exkl. den reserv som lagts hos kommunfullmäktige för att täcka icke prognostiserade volymrisker i peng/checksystemet samt strukturbidrag för nyanlända. Av ramen utgör ca mnkr medel inom pengsystemet, inklusive statsbidrag för maxtaxa. Här ingår fr.o.m ett strukturbidrag för nyanlända elever, som är volymbaserat för 2016 för 320 elever á :- per elev och år under 3 år. Resterande medel ska finansiera anslag för central stödavdelning, grundsärskola, skolskjuts samt central administration. I den tilldelade ramen ingår överföringen av ansvaret för fritidsverksamheten för åringar från kultur- och fritidsverksamheten till grund- och förskolenämnden. Det överförda beloppet är tkr. Grund- och förskolenämnden får köpa tjänsten från kultur- och fritidsnämnden, lägga det på föreningsdrift eller själva utföra verksamheten allt utifrån bästa möjliga kvalitet. 25

26 Grund- och förskolans verksamhet ska fortsätta att genomsyras av tydliga kunskapsmål, systematisk uppföljning och höga förväntningar på alla elever. Vår vision är att Haninges skolor ska vara de bästa i Sverige. Nämnden ska fortsätta följa upp processer för att nå de nationella målsättningarna för skolan. Varje anställd och varje verksamhet är viktig för att vi ska nå uppsatta mål för en likvärdig skola inom Haninge kommun. Kompetensutveckling för lärare och ska prioriteras. Tilldelningen baseras på kommunens prognos om barn- och elevantal för Om barn- och elevantalet överstiger prognosen tilldelas nämnden ytterligare medel. På motsvarande sätt ska nämnden vid färre antal barn- och elever återföra ej utnyttjad ekonomisk ram. En reserv för volymrisken finns budgeterad under kommunfullmäktige. Strukturbidrag för nyanlända är baserat för 2016 på ett antal av 320 elever á kr per elev och år. Vid färre elever återbetalas ej utnyttjade medel och vid fler tilldelas nämnden ytterligare medel. Detta görs från Kommunfullmäktiges reserv. Utredningar/uppdrag till grund- och förskolenämnden - Arbeta fram uppföljningsparametrar för strukturbidraget för effektivt och strategiskt resursutnyttjande och resultat - Ta fram skolstrukturplaner för de kommundelar som ännu inte har någon plan - Arbeta fram förslag till rationaliseringar eller kvalitetsförbättringar genom samordning med andra verksamheter, inom exempelvis lokalutnyttjande - Se över verksamheten i syfte att utreda om det finns tjänster som kan konkurrensutsättas genom kundval eller upphandling - Fortsätta samarbetet med socialnämnden för att minska skolfrånvaron och minska utanförskap hos unga - Arbeta strategiskt för att öka lägstanivån på skolmaten - Arbeta strategiskt för att öka idrott och rörelse i skola och förskola - Arbeta fram en IT strategi som möjliggör en modern skola - Ska i samarbete med kultur och fritid vid kommande om- och nybyggnadsplaner av skolor arbeta för att öka antalet fullstora idrottshallar och öka tillgången till bibliotek. - Planera för fler förskoleavdelningar med utomhusverksamhet 4.3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ansvarsområde Utöver vad som stadgas i kommunallag, speciallagstiftning och reglemente gäller följande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. I Haninge kommun är följande skolformer organiserade under gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden: Gymnasieskola, Centrum Vux, KY-utbildning (kvalificerad yrkesutbildning), YH-utbildning yrkeshögskola), särvux ), SFI (svenskundervisning för invandrare) och gymnasiesärskola. Vidare har nämnden huvudansvaret för det kommunala informationsansvaret. 26