Svealand och den regionala utvecklingen. Ett samarbete mellan: Publ. nr 2011:2

Transkript

1 Svealand och den regionala utvecklingen Ett samarbete mellan: Publ. nr 2011:2

2 Innehåll Denna version daterad innehåller Rapporten Svealand och den regionala utvecklingen Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Kartläggning av länsövergripande samverkan där Örebro län ingår Tillväxtstråket Befolkningsmängd i tänkt storlän Landstingsvalet 2010 i Svealandsregionen en överblick Bilaga 5 Utomlänsvård (kr) ÖLL 2010 Bilaga 6 Södra Svealand Den bästa regionen för vården, kommunikationerna och demokratin Rapporten kan komma att kompletteras med ytterligare bilagor successivt.

3 2

4 Bakgrund I februari 2007 överlämnade Ansvarskommittén sitt slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10). För Skåne och Västra Götaland har regeringen fattat beslut om att permanenta den försöksverksamhet om en ändrad regional ansvarsfördelning som pågått sedan Därtill har Halland och Gotland tilldelats samma befogenheter och uppgifter. Efter dessa regeringsbeslut har inte kommit några ytterligare beslut om ändrad landstingsindelning, och det råder en viss oklarhet om vilken status Ansvarskommitténs slutbetänkande har idag. Dock pågår det alltjämt diskussioner kring den regionala indelningen på flera håll i landet. Som ett led i detta ingicks i november 2009 en avsiktsförklaring om fördjupad samverkan mellan landstingen i Örebro, Stockholms, Västmanlands och Sörmlands län. Frågan är också åter aktualiserad genom tillsättandet av en översyn av den statliga regionala förvaltningen (Dir. 2009:62). Detta betyder att vi nu står inför en situation där det pågår en diskussion om den framtida landstingsindelningen, samtidigt som det sker en översyn av den statliga regionala samordningen. I denna diskussionen kring den framtida regionindelningen ses också Värmland som en potentiell part. Denna rapport avser vara ett stöd till utredarens förslag till hur den statliga regionala förvaltningen bör samordnas och detta kan få en tydlig samstämmighet med den pågående regionförstoringen samt landsting och landstingskommunala organisationers behov av regional samordning. I denna rapport vill vi därför lyfta fram hur de funktionella regionala samband som finns när det gäller arbetsmarknad, näringsliv och miljö ser ut idag, och i vilken mån de utvecklas, hur organisationer, myndigheter och landstingskommunala organ formerar sig efter verkligheten hur ser organisationernas geografi ut? Slutligen avses att föra ett resonemang kring vilken regional indelning som är mest lämplig med utgångspunkt i funktionella regionala samband och hur den organisatoriska geografin ser ut idag. Arbetsmarknad, demografi och näringsliv En god tillgång till arbetskraft är en av de viktigaste faktorerna för att tillväxtförutsättningar för näringslivet. Möjligheten att hitta en stimulerande arbete är också mycket betydande för människors val av boende. De lokala arbetsmarknaderna kan ses som en illustration av tillgängligheten på arbetsmarknaden. Goda pendlingsmöjligheter innebär dels att arbetstagaren kan nå ett stort antal arbetsplatser från sitt boende, dels att arbetsgivaren har en stor tillgång till arbetskraft inom rimliga tidsavstånd från arbetsplatsen. Goda pendlingsmöjligheter gör därför det område där arbetstagaren kan ta ett arbete inom rimliga restider blir större. En god tillgänglighet på arbetsmarknaden är därför en av de viktigaste förutsättningarna för näringslivets tillväxtpotential. Man brukar därför tala om att den ökade tillgänglighet som förbättrade pendlingsmöjligheter skapar, bidrar till en regionförstoring. Det är i sammanhanget de lokala arbetsmarknadsregionerna som förstoras av ökad pendling. De lokala arbetsmarknaderna kan ses som en illustration över de geografiska mönster som människors vardagliga resande skapar. Sådana geografiska strukturer är trögrörliga, och således mycket viktiga att ta hänsyn till när administrativa regioner formeras. Regionförstoring i öst-västlig riktning I rutan nedan ser vi utbredningen av de lokala arbetsmarknaderna 1988, idag, samt hur de bedöms se ut år Genom en jämförelse av de tre kartorna får vi också en bild av regionförstoringens historiska och förväntade framskridning. Det är mycket tydligt de lokala arbetsmarknaderna växer kring de större städerna, i synnerhet Stockholm. Vidare sker regionförstoringen i hög grad i öst-västlig riktning, och knappast i någon utsträckning i nord-sydlig riktning. 3

5 Karta 1: Regionförstoring - de lokala arbetsmarknadernas utbredning 1988, 2008 samt prognos 2030 Lokala arbetsmarknader 1988 Lokala arbetsmarknader 2008 Regionförstoringen sker i öst-västlig riktning Vid en jämförelse av de lokala arbetsmarknadernas utbredning 1988 och 2008 kan vi se att det under denna 20-årsperiod skett en omfattande regionförstoring kring regionala centra. Såväl LA Örebro, Karlstad, Västerås som Eskilstuna har vuxit. Det mest påtagliga är Stockholmsregionens snabba utbredning. Regionförstoringen förväntas fortsätta, och till 2030 blir då i det närmaste hela Örebro län blir en gemensam arbetsmarknad. Det är också påtagligt att regionförstoringen i hög grad framskrider i öst-västlig riktigt, och knappast i någon utsträckning i nord-sydlig riktning. Lokala arbetsmarknader 2030, prognos Regionförbundet Örebro (2010) Regional översiktlig planering. Bakgrundsanalys. Flera forskningsrapporter och utredningar visar att det egentligen bara är storstadsregioner och högskoleorter som ökar sin folkmängd, i synnerhet i yrkesverksamma åldrar. I de delar av landet som har en minskande befolkning blir åldersstrukturen allt mer bekymmersam. Vård- och omsorgsbehoven kommer att öka medan antalet yrkesverksamma som kan tillhandahålla denna service minskar. Det mesta talar också för att denna utveckling kommer att fortsätta. Stockholm allt viktigare för Mälardalslänen Forskning visar också att Sverige verkar vara på väg mot en tredelad struktur med storstäder, mellanstäder och småorter. Stockholmsregionen förefaller att fortsätta sin expansion liksom Malmöoch Göteborgsregionerna. Om trettio år kan mer än två tredjedelar av alla högutbildade komma att återfinnas i dessa storstadsregioner. En slutsats av detta är att regionala centra mellanstäderna behöver se om sina utvecklingsförutsättningar i ett större regionalt sammanhang för att om möjligt utnyttja skalfördelar och kombinationsmöjligheter genom ökad samverkan med andra orter. För vårt läns del handlar det i första hand om att stärka samverkan med andra län som ligger inom Stockholms influensområde, samt med Stockholms län. Det bör i sammanhanget nämnas att Stockholm har en särställning som 4

6 tillväxtmotor i Sverige. Stockholm har också en tillväxt som saknar like i Sverige. Under 7-8 år har Stockholms län en befolkningstillväxt som motsvarar Örebro läns befolkning. Kommunikationerna blir i detta sammanhang en avgörande faktor. Väl fungerande kollektivtrafik tillmäts allt större betydelse, och betraktas av många som ett av de viktigaste regionalpolitiska instrumenten. Kartan nedan visar tillgängligheten med kollektivtrafik från nodstäderna i Värmlands, Örebro, Södermanlands, Västmanlands och Stockholms län. Kartan visar att det finns en tydlig prioritet i öst-västlig riktning när det gäller att skapa korta restider. Karta 2: Kollektivtrafiken binder samman länen! Ser vi till de faktiska pendlingsströmmarna mellan länen, framgår att den viktigaste arbetsmarknaden för Örebro län är Stockholms län. Mer än örebrolänningar har sitt arbete i Stockholms län. Det län som är viktigast när det gäller att förse Örebro län med arbetskraft är Värmland. Närmare värmlänningar pendlar till arbete i Örebro län. Bilden indikerar att det finns fog att hävda att det finns ett öst-västligt tillväxtstråk genom länet. I ett storregionalt perspektiv kan detta tillväxtstråk sägas gå från Värmland till Örebro och vidare till Stockholm via Västmanland och Södermanland. Figur 1: Våra viktigaste arbetsmarknader finns i öster och väster 5

7 Tanken om ett tillväxtstråk har varit ledstjärnan i samverkansprojekt mellan länen, både på initiativ av Örebro län, Värmland och Osloregionen. 1 Karta 3: Tillväxtstråket Miljö- och hållbarhetsaspekter Den yttre miljön utgör våra livsförutsättningar och för att driva ett effektivt hållbarhetsarbete i en regionkrävs samordningsinsatser mellan miljö, ekonomi, och hälsofrågor. En region som består av län med geografisk närhet och liknande kultur stärker intresset för utveckling inom gemensamma områden för regionens bästa. Även inom klimat- och energiområdet finns det stora samordningsvinster. Gemensamma ställningstaganden vid utveckling av infrastruktur för kollektivtrafik, vindkraft, biogasutbyggnad behövs också för en god ekonomisk hushållning och för att människor ska uppleva livskvalitet även med geografisk spridning. 1 En utförligare beskrivning av tanken med Tillväxtstråket finns i bilaga 2. 6

8 Samordning av statlig regional förvaltning Grunden för statens regionala organisering har traditionellt varit länen. Så är det fortfarande i flera fall. En trend man kan se är dock att de geografiska områdena för den statliga regionala förvaltningen tenderar att bli färre men större. Karta 4: Statlig regional samordning december 2010 Kartan visar hur statliga myndigheter med regionala uppdrag organisatoriskt är geografiskt indelade. De län som i flest fall har en gemensam organisation med Örebro län är Västmanlands och Värmlands 7

9 län följt av Södermanlands län. 2 Detta stöder tanken om en landstings- och länsindelning där dessa län tillsammans ingår. Samordning mellan landstingen och därtill knutna organisationer Även när det gäller landstingen och till dem knutna organisationer har länen varit den vanligaste geografiska avgränsningen. Idag finns emellertid långtgående effektiva samarbeten mellan flera län, bland annat inom hälso- och sjukvård, kultur, kollektivtrafik och näringsliv. 3 Karta 5: Mälardalslänen är landstingets naturliga samverkansparter I det följande nämns några av de samverkansområden där Örebro län ingår tillsammans med andra län. 2 En fullständig förteckning över vilka statliga myndigheter som kartan omfattar finns i bilaga 1. 3 En utförligare beskrivning av länsövergripande samarbeten mellan landstingen och därtill knutna organisationer finns i bilaga 1. 8

10 Inom hälso- och sjukvården ingår Örebro läns landsting i en sjukvårdsregion tillsammans med landstingen i Uppsala, Gävleborgs, Västmanlands, Värmlands och Södermanlands län. Därtill finns det avtal mellan Universitetssjukhuset Örebro och landstingen i Värmland, Västmanland och Södermanland för dessa landstings köp av högspecialiserad vård. Karlskoga lasarett har också ett avtal med landstinget i Värmland för försäljning av vård till Värmlandspatienter. Inom ett tre områden, ALMI Mälardalen och Länstrafiken Mälardalen, Handelskammaren sträcker sig samarbetet så långt att man har en gemensam organisation för två respektive tre län. I sammanhanget förtjänar också Mälardalsrådet att lyftas fram. Mälardalsrådet är i första hand att vara en storregional mötesplats för sina medlemmar. Medlemmarna består av kommuner och landsting i Stockholms, Uppsala, Örebro, Västmanlands och Södermanlands län. Kartan visar antalet länsövergripande samarbeten är Örebro län ingår. Som framgår ingår Västmanland i samtliga samarbeten. Därefter följer Södermanland, Stockholm och Uppsala. Kartläggningen visar att det finns ett stort behov av att samverkan mellan länen, och att samverkan vanligen sker mellan länen i Mälardalsområdet. Slutsatser Vi vill visa på vilka funktionella samband som finns inom arbetsmarknad och näringsliv, samt inom vilken geografi landsting och statliga myndigheter samordningar sin verksamhet. Slutligen vill vi nu föra ett resonemang kring vilken regional indelning som är mest lämplig med utgångspunkt i de aspekter som anförs ovan. Det finns idag en väl utbyggd storregional kollektivtrafik i ett stråk från Värmland i väster och vidare mot Örebro, Västmanland, Södermanland och Stockholm i öster. Prioriteten i trafikeringen ligger i att skapa snabbare förbindelser i öst-västlig riktning. De goda kommunikationerna har drivit fram en omfattande regionförstoring. Regionförstoringen sker i huvudsak i öst-västlig riktning och skapar en mental närhet mellan länen. I takt med att tillväxten i allt högre grad koncentreras till Stockholm (samt Göteborg och Malmö) har andra län all anledning att samverka i ett större regionalt sammanhang för att om möjligt utnyttja skalfördelar och kombinationsmöjligheter som kan nås genom samverkan i en större geografi. Örebro, Värmland, Västmanland och Södermanland skulle tillsammans utgöra en region som kan matcha Stockholms län. En region där Örebro, Värmland, Västmanland och Södermanland ingår innebär en sammanslagning av fyra tämligen jämnstora län, vilket skapar en balans mellan framtida delregionala intressen. Indelningen stämmer dessutom väl överens med Ansvarskommitténs kriterier för indelning av regionkommuner. En region med Örebro, Värmland, Västmanland och Södermanland innebär en liknande politisk representativitet som för dagens respektive landsting och regionförbund. Det finns fog att hävda att det finns ett tillväxtstråk som sträcker sig från Oslo via Stockholm och vidare mot St. Petersburg. Avstånden mellan huvudstäderna kan upplevas som långa. Mellan Oslo och Stockholm finns ett antal regionala tillväxtcentra: Karlstad, Örebro, Västerås och Eskilstuna. Genom goda förutsättningar för samverkan och stärkta funktionella samband, binds stråket samman av dessa nodstäder. 9

11 Statliga myndigheter och landsting är i hög grad organiserade efter den nya geografi som nu växer fram. Detta är inte minst tydligt genom att länsövergripande samverkan och samordning i första hand sker med länen Värmland, Västmanland, Södermanland och Stockholm. Länet är i många fall en för liten enhet för att organisera verksamheten. Det finns en tydlig samstämmighet i geografin mellan landstingskommunal samverkan och statlig regional samordning. Vi menar därför: Att länet är en för liten enhet såväl när det gäller att organisera statlig som landstingskommunal verksamhet. Att den regionala indelning som bäst överensstämmer med människors pendlingsresor och med dagens storregionala och länsövergripande samarbeten omfattar länen Värmland, Västmanland, Örebro och Södermanland. Att Stockholms län behöver vara en egen region i egenskap av sin särställning till tillväxtmotor i Sverige. 10

12 Bilaga 1: Kartläggning av länsövergripande samverkan där Örebro län ingår Följande dokument är en kartläggning av den statliga regionala samordningen och samarbeten på landstings- och kommunnivå som omfattar hela Örebro län (och andra län). Kartläggningen inleds med en kort beskrivning av hur den statliga regionala förvaltningen samordnas. Därefter följer en beskrivning av samarbeten som har beröring med primär- och landstingskommunal verksamhet. Kartläggningen berör inte det privata näringslivets regionindelningar. Samordning av statlig regional förvaltning Statliga myndigheters regioner (dec 2010) Arbetsförmedlingen (V Svealand) Örebro Värmland Dalarna Arbetsmiljöverket Örebro Värmland Västmanland ESF Örebro Sörmland Västmanland Uppsala Östergötland Fiskeriverket Örebro Försvarsmakten Ö-V-gruppen Örebro Värmland Försäkringskassan (Region Väst) Örebro Värmland Dalarna V Götaland Halland Kriminalvården Örebro Sörmland Västmanland Uppsala Värmland Kronofogden Örebro Västmanland Lantmäteriet Örebro Sörmland Östergötland Länsstyrelsen Örebro Migrationsverket Örebro Värmland Västmanland Dalarna Uppsala V Götaland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Polisen Örebro Skatteverket Örebro Värmland Dalarna Gävleborg Skogsstyrelsen (Region SVEA) Örebro Värmland Västmanland Uppsala Sörmland Stockholm Socialstyrelsen (Region Mitt) Örebro Värmland Västmanland Dalarna Gävleborg Sörmland Uppsala Specialskolemynd (Mellersta) Örebro Värmland Västmanland Dalarna Östergötland Sörmland Tillväxtverket Örebro Sörmland Västmanland Uppsala Östergötland Tingsrätten Örebro Trafikverket (Region Öst) Örebro Sörmland Västmanland Uppsala Östergötland Åklagarkammaren Örebro

13 Följande myndigheter har nationellt uppdrag CSN Försvarsmakten Mark Tele SCB Transportstyrelsen Universitetet Nat Nat Nat Nat Nat Grunden för statens regionala organisering har traditionellt varit länen. Så är det fortfarande i flera fall. Under 2002 lät emellertid regionplane- och trafikkontoret vid Stockholms läns landsting (2002) att genomföra en undersökning kring regionala indelningar. Denna undersökning visar att områdena för den statliga regionala förvaltningen tenderar att bli färre men större. Den utveckling som skett under senare år förefaller således föranlett ett behov att samordna verksamheten inom större områden än länen. Förvaltingsstaden Örebro Inom ramen för Utvecklingsstrategin för Örebroregionen har man också regionalt kommit överens om att fortsätta att utveckla Örebro som en förvaltningsstad. I Örebro län finns det en politisk samstämmighet om att det är en strategiskt viktig fråga för länets utveckling att verka för etablering av fler statliga och offentliga verksamheter. En förvaltningsstad attraherar inte bara offentliga verksamheter, utan även privata och ideella verksamheter genom tillgång till bland annat god kompetensförsörjning, hög kompetens och service. Länsövergripande organisationer Samverkansnämnden Örebro Västmanland Södermanland Uppsala Stockholm Gävleborg Värmland Dalarna Mälardalsrådet Örebro Västmanland Södermanland Uppsala Stockholm Handelskammaren Örebro Västmanland Robotdalen Örebro Västmanland Södermanland Länsbibliotek Örebro Västmanland Almi Örebro Västmanland Filmverket Örebro Västmanland Tåg i Bergslagen Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Mälab Örebro Västmanland Södermanland Uppsala Stockholm Länstrafiken Örebro Västmanland Södermanland Karlskoga lasarett/landstinget Värmland Örebro Västmanland Södermanland Värmland Länstrafiken Mälardalen Ett långtgående, effektivt samarbete är etablerat mellan länstrafikbolagen i Örebro, Västmanland och Södermanland med en gemensam administration. Samarbetet är samlat i det gemensamt ägda Länstrafiken Mälardalen AB där all personal är anställd. Vare sig Länstrafiken Örebro, Västmanlands Lokaltrafik eller Länstrafiken Södermanland har således några anställda. Länstrafiken Mälardalen AB ägs till hälften av kommunerna och landstingen i länen. Styrelsen för bolaget utgörs av presidierna från de tre ägarbolagen.

14 Länstrafiken Mälardalen AB har sitt huvudkontor i Örebro, och områdeskontor i Nyköping respektive Västerås. Mälab Mälab är ett bolag som ägs gemensamt av Länstrafiken Örebro, Västmanlands Lokaltrafik, Länstrafiken Södermanland, Stockholms läns landsting och Upplands lokaltrafik. Bolagets uppgift är att fungera som ett samarbetsforum i gemensamma frågor, med tyngdpunkt på den länsöverskridande tågtrafiken. Bolaget finansieras med årliga anslag från de fem ägarna. Tåg i Bergslagen Tåg i Berglagen bildades år 2000 av Länstrafiken Örebro, Västmanlands lokaltrafik, Dalatrafik och X-trafik. Bolagen äger 25 procent vardera. Avsikten med bildandet av Tåg i Bergslagen var att ta ett samlat grepp över tågtrafiken mellan de fyra länen. Trafiken finansieras via avtal med de fyra trafikhuvudmännen och det statliga Rikstrafiken. Filmverket Från och med 1 januari 2008 samarbetar Film i Västmanland och Film i Örebro län under namnet Filmverket ett regionalt resurscentrum för film och video med stöd från länens kommuner och Svenska filminstitutet. Utgångspunkten för samarbetet bygger på utveckling av pedagogik, visning och spridning samt produktion inom den gemensamma regionen. Som regional kunskapsresurs bevakas forskning och aktuella tendenser inom området film och rörlig bild på nationell och internationell nivå. Dessutom bevakas andra kulturområden som har koppling till politik och samhälle, som därmed angränsar till film som kultur. Samarbetet är reglerat i avtal och styrs i enlighet med Landstinget Västmanlands och Regionförbundet Örebros beslut, planer och policydokument. Länsbibliotek Planeringsarbete pågår för samverkan om regional biblioteksverksamhet mellan Örebro län och Västmanlands län. För närvarande inventeras arbetsmetoder och en gemensam verksamhetsplan är under beredning. Verksamhetsplanen kommer sedan att ligga till grund för en gemensam regional biblioteksplan för de båda länen, vilken kommer att omfatta 22 kommunbibliotek i Västmanland och Örebro. Regionförbundet Örebro län är samordnare för den gemensamma länsbiblioteksverksamheten. Verksamheterna kommer även i fortsättningen att organisatoriskt tillhöra sina respektive huvudmän. Teater och Musik Kulturområdet präglas idag av förändring och omställning. Regering och Riksdag har antagit nya nationella kulturpolitiska mål och i betänkandet Spela samman (SOU 2010:11) föreslås en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet med dess föreslagna koffertmodell. Budskapet från den nationella nivån är att samverkan ska stimuleras, vilket fört med sig fördjupade diskussioner om samarbeten över länsgränser för att skapa större strukturer och bredare finansiering. I en utredning av Anders Hedeborg 11 maj 2010, beträffande kommunalförbunden Teater Västmanland och Västmanlandsmusikens framtid och inriktning föreslås bl. a att: En samverkan över en eller flera länsgränser förefaller vara det mest naturliga och överlägset mest intressanta. En sådan samverkan ligger idag helt i linje med den nationella kulturpolitiken och

15 samhällsförändringar i övrigt såsom utvecklingen mot större regioner. Västmanland ingår redan i en samverkan med Stockholms län, Sörmland och Örebro. Vid samverkan och bredare samarbeten, som möjligen också skall övergå i direkt samägande,är det rimligt att söka gemensamma strukturer, gemensamma styrkor men också svagheter där kunskap, kompetens, erfarenhet och talanger kan bidra till gemensam tillväxt. Örebro har därvid en struktur i sina institutioner som låter sig docka in till Västmanland Svenska kammarorkestern, Västerås Sinfonietta, Örebro Teater och Teater Västmanland. När denna samverkan är etablerad borde sedan diskussioner med Sörmland och Stockholms län utvecklas med ny styrka. Hälso- och sjukvård - Regionsamarbetet Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska landstingen samverka i regioner i frågor om hälso- och sjukvård som berör flera landsting. Sverige är indelat i sex sjukvårdregioner. Sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro omfattar sju landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Gävleborg, Landstinget Dalarna, Landstinget Västmanland, Örebro läns landsting, Landstinget i Värmland och Landstinget Sörmland. Landstingens samverkan inom sjukvårdsregionen baseras på ett övergripande avtal som reglerar formerna för regionsamarbetet samt finansieringen av vissa regiongemensamma verksamheter. Arbetet styrs politiskt av en Samverkansnämnd. Regionen är också representerad i Rikssjukvårdsnämnden. De verksamheter som organisatoriskt baseras på regional samverkan är den yrkesmedicinska verksamheten i Örebro och Uppsala, Regionalt Onkologiskt Centrum för cancersjukvården i regionen, blodförsörjningssamverkan, gemensamma insatser för läkarförsörjning samt utvecklingsstöd och det Regionala forskningsrådet. Samverkansnämnden fastställer prislistorna för den utomlänsvård som ges vid inrättningarna inom regionen. Inom ramen för regionsamarbetet samverkar landstingen i olika grupperingar. Det finns nu drygt tjugo specialitetsvisa regionråd etablerade där Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset i Örebro delar på uppgiften som sammankallande. Samtliga råd har representation från de sju landstingen. Rådens syfte är att främja det professionella medicinska samarbetet inom regionen. Bland uppgifterna kan nämnas samordning av indikationer för utredning och behandling, att främja evidensbaserade metoder och att stödja implementeringen av nationella vårdriktlinjer. Regionala nätverk finns bl. a. för habiliteringsfrågorna och folkhälsoområdet. En arbetsgrupp kartlägger pågående aktiviteter inom den rättspsykiatriska verksamheten. Arbetsgruppen för kunskapsstyrning ger stöd i frågor kring prioriteringar och implementering av nationella kunskapsunderlag. Landstingen i regionen är aktiva parter i utbildningen av personal inom vårdyrken. Här utgår man från ett gemensamt planeringsunderlag och en gemensam behovsbild. Planering pågår nu för att inrätta ett Regionalt Cancer Centra inom regionen. Tillgång till den högspecialiserade vård som ges av Universitetssjukhuset i Örebro och Akademiska sjukhuset i Uppsala regleras i ett antal bilaterala avtal mellan utförare och köparlandstingen. Även på länssjukvårdsnivån finns avtal om vårdsamverkan mellan några landsting bl.a. för invånarna vid länsgränserna. Vidare ges utomlänsvård enligt de regler som varje landsting tillämpar för det fria vårdvalet.

16 Inom regionen pågår också andra aktiviteter där två eller flera av regionens landsting är engagerade; till exempel inom varuförsörjning och inom vissa delar av laboratoriemedicinen samt även samordningen inom patientavgiftsområdet. Samarbetet Värmland-Örebro-Västmanland-Sörmland (hälso- & sjukvård) Det finns nyligen ingångna fleråriga bilaterala avtal mellan USÖ och landstingen i Värmland, Västmanland och Sörmland för dessa landstings köp av högspecialiserad vård. De tre landstingen köper tillsammans vård vid USÖ för cirka 200 mnkr årligen. Landstinget i Värmland köper den största delen av sitt behov av högspecialiserade vård, inom de områden som USÖ kan leverera, från USÖ. Detta innefattar bland annat thoraxkirurgi, onkologi och ögonsjukvård. För övrig högspecialiserad vård samverkar landstinget i Värmland och Örebro läns landsting runt sina köp från Akademiska sjukhuset i Uppsala. Landstingen i Västmanland och Sörmland har avtal med flera universitetssjukhus och köper väsentligen all högspecialiserad vård inom ögon, öron-näsa-hals samt urologisk brachyterapi från USÖ. Avtalen har en öppen konstruktion som medger möjlighet till utveckling av samarbetet landstingen emellan. Karlskoga lasarett har träffat ett treårigt abonnemangsavtal med Landstinget i Värmland för att sälja såväl akut som planerad vård till Värmlandspatienter. Samverkan sker mellan Karlskoga lasarett och Värmland när det gäller kompetensförsörjning av läkare. Robotdalen Näringsliv, samhälle och akademi i Södermanlands län, Västmanlands län och Örebro län står bakom Robotdalen, tillsammans med huvudfinansiärerna Vinnova och EU:s regionala strukturfondsprogram mål 2 Östra Mellansverige. Här samverkar aktörer i de tre länen för att stärka regionen som världsledande inom tillverkning, forskning och utveckling av robotbaserad automation. I Robotdalen utvecklas robotik för industri, logistik och hälsosektorn. Forsknings- och utvecklingsprojekt drivs på små och medelstora företag, sjukhus, globala företag som ABB, Volvo, Atlas Copco och ESAB samt högskola. Mälardalsrådet Mälardalsrådets roll är i första hand att vara en storregional mötesplats för sina medlemmar med syftet att, genom samverkan mellan politiker, tjänstemän och företrädare för näringsliv och akademi, främja utvecklingen av regionen. Medlemmarna består av kommuner och landsting i Stockholms, Uppsala, Örebro, Västmanlands och Södermanlands län. Linköping, Norrköping, Karlstad och Gävle är associerade medlemmar. Utifrån de regionala utvecklingsprogrammen i de fem länen i Stockholm-Mälarregionen samt Stockholms stads Vision 2030 har Mälardalsrådet tagit fram en gemensam bild som visar vilka områden som bör prioriteras för samarbetet i och utvecklingen av regionen: -Infrastruktur och transporter den tillgängliga regionen -Utbildningssystemet den kunskapsintensiva regionen -Företagandet - den entreprenöriella och innovativa regionen -Effektivt resursunyttjande och hållbarhet - den klimatsmarta regionen

17 - Och en region som är attraktiv för människor att komma till och att leva i en region som präglas av god livskvalitet och mångfald. Mälardalsrådets främsta verksamhetsområden är: En bättre sits om infrastruktur och kommunikationer, Benchmarking Regions - om det internationella perspektivet och att lära av andra storstadsregioner i världen, och Stjärnbildning om Stockholm-Mälarregionen som kunskapsregion. Utöver detta arbetar Mälardalsrådets utskott med; Planering och trafik, Näringsliv och FoU, Miljö- samt Kulturfrågor. En Bättre Sits En Bättre Sits är ett samarbete mellan de fem medlemslänen och ett flertal organisationer som tillsammans arbetar för internationell tillgänglighet, rimlig pendling mellan regionala noder, klimatsmarta, effektiva godstransporter och framkomliga och trafiksäkra vägar. Mälardalsrådets planerings- och trafikutskott följer arbetet och verkar också för att utveckla möjligheterna till inflytande över investeringar i transportsystemet på regional nivå samt med att skapa goda kommunikationer och planeringssamverkan med regioner i mellersta östersjöområdet. Benchmarking Regions Sedan 2004 har Mälardalsrådet arbetat med att jämföra och lära av konkurrens-kraftiga storstadsregioner i världen. Regionen ingår också i ett nätverk för regioner som är intresserade av att jämföra och lära av varandra, International Regions Benchmarking Consortium (IBRC). Sedan 2005 har fyra benchmarkingresor genomförts ; Benchmarking Seattle 2005, Benchmarking Dublin & Ireland 2007 och Benchmarking Singapore & Kuala Lumpur 2008 och Benchmarking Helsinki Stjärnbildning I Stjärnbildning - en kartläggning av Stockholm-Mälarregionen som kunskaps-region sätts fokus på regionens utmaningar som kunskapsregion och de utmaningar man står inför för att i framtiden vara en attraktiv region för näringsliv och talanger. Regionen har internationellt sett en hög andel högutbildade, och de kunskapsintensiva produkterna och tjänsterna står för en allt större andel av de ekonomiska intäkterna till regionen. I regionen finns 25 universitet och högskolor. Mälardalsrådets utskott för Näringsliv och FoU arbetar bland annat med att följa kompetensutvecklingsprojekt i Stockholm-Mälarregionen. Miljö Mälardalsrådets miljöutskott arbetar bland annat med vattenvårdsfrågor, klimatpåverkan och hållbar utveckling. Viktiga frågor på miljöområdet i regionen är Mälarens vatten, hållbar planering och energiförsörjning, livsmedelsproduktionens påverkan på miljön och ett hållbart transportsystem i regionen. I regionen har man bland annat gjort satsningar på cykelstråk, miljözoner för dieseldrivna lastbilar, trängselskatter och satsningar för att minska buller. Ungefär hälften av de 16 nationella miljömålen bedöms som möjliga att nå till år 2020 i regionen genom ytterligare insatser.

18 Mälardalsrådet verkar för en miljödriven ekonomisk tillväxt, en förbättrad hälsa för regionens medborgare och bevarande av områden med stora naturvärden. Det övergripande målet är att bli "Europas attraktivaste region ekonomiskt, socialt och ekologiskt". Kultur Utskottet för kulturfrågor är en mötesplats för Mälardalsrådets medlemmar i kulturfrågor. Regional identitet, kultur- och industriarv, kulturskola och länsmusik är några av de frågor som står i fokus. Almi ALMI Företagspartner har som mål att fler innovativa idéer kommersialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas och att fler företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt. ALMI erbjuder finansiering och rådgivning. I Västmanland och Örebro har verksamheten nyligen samordnats inom ramen för ALMI Mälardalen. Nuvarande kontor i Västerås och Örebro behålls och verksamheten fortsätter precis som tidigare med att stödja företagandet i båda länen. Men genom att samordna de båda ALMI-bolagen är ambitionen att kunna erbjuda en breddad kompetens och tjänsteutbud. ALMI Mälardalen ägs av ALMI Företagspartner AB samt Landstinget Västmanland och Regionförbundet Örebro. Stockholm Business Alliance Stockholm Business Alliance är ett partnerskap mellan kommuner i Stockholms (25 kommuner), Västmanlands (6), Södermanlands (8), Uppsala (6), Örebro (2), Dalarna (2) samt Gävleborgs län (1). Partnerskapet har bildats för att fördjupa och utveckla det lokala och det regionala näringspolitiska arbetet i regionen. Internationellt marknadsför sig partnerskapet under det gemensamma budskapet Stockholm The Capital of Scandinavia. En viktig del i detta samarbete är att verka för att få fler internationella investeringar till regionen och att skapa ett gemensamt arbetssätt kring både marknadsföring, bearbetning och mottagningsservice. Målet är att vara norra Europas ledande tillväxtregion 2010.

19

20 Tillväxtstråket Oslo Karlstad Örebro Västerås Stockholm- Helsingfors St. Petersburg Publ. nr 2010:20

21 Förord I ett stråk som sträcker sig från Oslo i väster längs med Europaväg 18 till Stockholm och sedan vidare över Östersjön mot Helsingfors och St. Petersburg i öster ligger ett antal stora och mellanstora städer som kännetecknas av hög tillväxt såväl befolkningsmässigt som ekonomiskt. De nordiska huvudstäderna längs med tillväxtstråket (Oslo, Stockholm och Helsingfors) samt St. Petersburg står för en oproportionellt stor del av respektive lands tillväxt. Som exempel kan nämnas att de tre nordiska huvudstäderna Oslo, Stockholm och Helsingfors det senaste decenniet befolkningsmässigt växt med , respektive De nordiska huvudstäderna tillsammans med St. Petersburg tillhör alla de mest expansiva storstadsregionerna även i ett europeiskt perspektiv. Örebro, Karlstad och Västerås kan inte jämföras med de övriga städerna längs tillväxtstråket i fråga om betydelse för den nationella tillväxten. Dessa städer kan närmast karakteriseras som regionala tillväxtmotorer. Dessa mindre orters arbetsmarknader länkar samman de större städernas arbetsmarknader så att det delvis bildas en sammanhängande arbetsmarknad. Den tätaste sammanlänkningen av arbetsmarknader längs med Tillväxstråket finns i området mellan Karlstad och Stockholm. Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig bild av städerna längs tillväxtstråket och att möjliggöra vissa statistiska jämförelser. Tanken är också att rapporten ska tjäna som en tankeväckare kring den regionförstoringsdebatt som pågår. Jämförelser av statistiska data från olika länder innebär vissa svårigheter. Insamlingsmetoder och klassificeringar är sällan helt lika och det kan också vara skillnader länderna i mellan i definitionerna för de mått som ingår i statistiken. Mot bakgrund av detta bör statistiken som presenteras i rapporten användas med viss försiktighet. Statistiken bygger i huvudsak på uppgifter från respektive lands statistiska centralbyråer. Texterna bygger huvudsakligen på information från städernas officiella hemsidor. Länsstyrelsen i Örebro län arbetar för regional utveckling i form av ökad tillväxt och sysselsättning. Det sker bland annat genom stöd till företag. Denna rapport är framtagen av Anders Niklasson vid enheten för Horisontella mål. Har du frågor om rapporten kan de ställas direkt till författaren. Anders Niklasson Telefonnr: E-post: anders.niklasson@lansstyrelsen.se

22 Fakta om tillväxtstråket OSLO Befolkning: 1970: : : : : Avstånd med bil: Arbetslöshet i procent 2010 (Kvartal 1) Karlstad Örebro Västerås Stockholm Helsingfors St. Petersburg 220 km 320 km 420 km 520 km 920 km 1300 km Oslo Norge 4,0 procent 3,7 procent G e no m s nit t lig m å na ds ink o m s t i O s lo o c h N o rge i no rs k a k ro no r 50,000 40,000 40,000 30,000 20,000 10,000 Oslo * 35,200 Norge Näringslivsstruktur efter antal anställda 2008 Andel i (%) Offentliga och privata tjänster 36.1 Finansiering och företagstjänster 25.7 Handel, restaurang och hotell 18.7 Transport, lager, post- och telek. 6.9 Oljeutvinning, gruvor och industri 5.9 Bygg- och anläggning 5.6 Enegriproduktion- och vattenförsörjning 0.5 Ej specificerad verksamhet 0.4 Jordbruk, skogsbruk och fiske 0.2 Oslo är den fjärde största staden längs tillväxtstråket. Det bor knappt invånare i kommunen och drygt en i Oslo-regionen. Folkmängden har kontinuerligt växt sedan 1985 genom födelseöverskott och framför allt inflyttning. Befolkningsprognoser för Oslo och Oslo-regionen för åren visar på stor tillväxt. Den totala folkmängden i Oslo-regionen väntas 2030 uppgå till knappt Oslo skiljer sig från de andra städerna längs tillväxtstråket genom att tillverkningsindustrin står för en mindre del av ekonomin. Trots att industrin i Oslo inte är så betydelsefull finns det ett stort antal industriföretag som har sitt huvudkontor i staden. Oslo är i första hand ett handelscentrum. Ungefär en femtedel av stadens arbetstillfällen finns inom handel, hotell- och restaurang. Den maritima sektorn är också mycket viktig, det finns ungefär 980 företag med cirka 8500 anställda inom den maritima branschen. Några av dessa företag är världsledande rederier, skeppsmäklare och försäkringsbolag. Oslo hade arbetsplatser vid ingången av 2009, vilket är en ökning med sedan Oslo har en bruttonationalprodukt per capita som är nästan dubbelt så hög som för landet i sin helhet (exklusive off-shorebranscher). Lönenivån i Oslo ligger enligt uppskattningar (I Norge förs inte lönestatistik på kommunnivå) klart över lönenivån för Norge i sin helhet. I jämförelse med de övriga städerna längs tillväxtstråket har Oslo den klart högsta genomsnittliga inkomstnivån. Oslo som är tillväxtstråkets västligaste stad är i särklass Norges logistiska centrum. Här finns centrum för det norska järnvägsnätet och utanför staden finns flygplatsen Gardermoen som är Norges största. Oslo betjänas också av två mindre flygplatser Torp utanför Sandefjord och Rygge utanför Moss. I Oslo sammanstrålar vidare europavägarna E6 och E18. Hamnen är bland Nordens största med en sammanlagd kajlängd om drygt 13 km. *Uppskattning från tjänsteman man på SSB (norsk motsvarighet till Statistiska centralbyrån) 1

23 Fakta om tillväxtstråket KARLSTAD Befolkning: 1970: : : : : Avstånd med bil: Arbetslöshet i procent 2010 (Maj) Oslo Örebro Västerås Stockholm Helsingfors St. Petersburg 200 km 120 km 220 km 320 km 720 km 1100 km Karlstad Värmlands län 3,5 procent 3,6 procent Geno msnittlig månadsinko mst i Karlstad o ch Värmlands län 2008 fö r perso ner i åldern 20-64, i kro no r 22,000 20,000 18,000 20,500 Karlstad 19,800 Värmlands län Näringslivsstruktur efter antal anställda 2008 Andel i (%) Handel och kommunikation 21 Vård och omsorg 17.6 Finansiell verksamhet och företagstjänster 17.1 Utbildning och forskning 9.8 Tillverkning och utvinning 8.6 Offentlig förvaltning 7.6 Personliga och kulturella tjänster 7.5 Byggverksamhet 6.9 Jordbruk 1.3 Energiproduktion, mm. 1.3 Ej specificerad verksamhet 1.2 Karlstad är med sina knappa invånare Värmlands största kommun och i Sverige den 21:a i storleksordningen. Karlstad har den klart starkaste befolkningsutvecklingen i Värmlands län. Medan de övriga kommunerna i länet minskar eller har en i stort sett oförändrad befolkning ökar Karlstad kontinuerligt. Under 2000-talet har befolkningen ökat med cirka 500 personer årligen. Med samma befolkningsökningstakt som det senaste decenniet kommer Karlstad 2030 ha cirka invånare. Karlstads näringsliv kännetecknas av mångfald och variation. Som regioncentrum är Karlstad av tradition en besöks- och handelsstad. Var femte arbetsplats i Karlstad återfinns inom handel eller kommunikation. Vidare har Karlstad - och Karlstadsregionen - ett unikt kompetenskluster inom skogsnäringen med ett stort antal företag (cirka stycken med cirka anställda) som omfattar verksamheter inom allt från sågverk till företag inom pappersteknik, massa och förpackningsindustri. Den lokala närheten till råmaterial, modern infrastruktur och ett centralt läge i Nordeuropa gör regionen till en av världens ledande platser för denna bransch. De största arbetsgivarna i Karlstad är kommunen, landstinget och universitetet. På den privata sidan är Konsum Värmland, Tieto Sweden AB (telekommunikation) och Metso Paper AB som producerar pappersmaskiner för kartong- och mjukpapperstillverkning de största arbetsgivarna. Medan de andra städerna längs tillväxtstråket utgör nationella tillväxtmotorer är Karlstad och Västerås tillsammans med Örebro regionala tillväxtmotorer. Karlstad är även rätt väl försett avseende kommunikationer och infrastruktur. Staden har en egen flygplats med reguljärtrafik till Stockholm och Köpenhamn och chartertrafik till varierande destinationer. Hamnen är en av Sveriges största insjöhamnar. Europaväg 18 går igenom staden och strax utanför Karlstad korsar Europaväg 45 Europaväg 18. Från Karlstad centralstation har SJ tåg mot Stockholm, Göteborg och Oslo.

24 Fakta om tillväxtstråket ÖREBRO Befolkning: 1970: : : : : Avstånd med bil: Oslo Karlstad Västerås Stockholm Helsingfors St. Petersburg 320 km 120 km 100 km 200 km 600 km 980 km Arbetslöshet i procent 2010 (Maj) Örebro 4,1 procent Örebro län 3,8 procent Geno msnittlig månadsinko mst i Örebro o ch Örebro län 2008 fö r perso ner i åldern 20-64, i kro no r 24,000 22,000 20,000 18,000 20,300 Örebro 20,500 Örebro län Näringslivsstruktur efter antal anställda 2008 Andel i (%) Handel och kommunikation 19.8 Vård och omsorg 19.1 Finansiell verksamhet och företagstjänster 15.0 Utbildning och forskning 11.7 Tillverkning och utvinning 10.6 Offentlig förvaltning 7.3 Personliga och kulturella tjänster 7.2 Byggverksamhet 6.8 Jordbruk 1.3 Energiproduktion, mm. 0.8 Ej specificerad verksamhet 0.4 Örebro har förvandlats från en småstad beroende av handel och tillverkning till Sveriges sjunde största kommun med invånare och är centrum för en region som genomgått en strukturförändring från industri och jordbruk till avancerad tillverkning, servicenäringar och kunskapsföretag samt företag inom IT, medicin, och högteknologi. Örebro har den klart starkaste befolkningsutvecklingen i Örebro län. Medan de övriga kommunerna i länet minskar eller har en oförändrad befolkning ökar Örebro kontinuerligt. Med nuvarande befolkningsökningstakt kommer Örebro att 2030 ha mer än invånare. Medan de andra städerna längs tillväxtstråket utgör nationella tillväxtmotorer kan Örebro tillsammans med Karlstad och Västerås karakteriseras som regionala tillväxtmotorer. I Örebro finns allt från traditionella industriföretag till moderna tjänsteföretag. SCB (Statistiska Centralbyrån) och Atlas Copco Rock Drills AB (tillverkning av bergborrmaskiner) är exempel på stora arbetsgivare. Sedan drygt tio år tillbaka är Örebro en universitetsstad. Universitet expanderar och har i dag cirka studenter och anställda. Den senaste femtonårsperioden har Örebro utvecklat högskolan till universitet och regionsjukhuset till universitetssjukhus. Örebros centrala läge i Sverige har gett en naturlig fördel när det gäller transport och logistik. Örebro har blivit ett centrum för handel, logistik, lager och transporter, bland annat finns DHL, TNT och Schenker-BTL etablerade i Örebro. Europavägarna E18 och E20 samt Södra stambanan, Svealandsbanan och Mälarbanan kopplar samman Örebro med Stockholm, Göteborg och Oslo. I Örebro finns också flygplats. Inom en radie av 30 mil från Örebro bor 70 procent av Sveriges befolkning.

25 Fakta om tillväxtstråket VÄSTERÅS Befolkning: 1970: : : : : Avstånd med bil: Arbetslöshet i procent 2010 (Maj) Oslo Karlstad Örebro Stockholm Helsingfors St. Petersburg 420 km 220 km 100 km 100 km 500 km 880 km Västerås Västmanlands län 4,0 procent 4,0 procent Geno msnittlig månadsinko mst i Västerås o ch Västmanlands län 2008 fö r perso ner i åldern 20-64, i kro no r 24,000 22,000 20,000 18,000 22,000 Västerås 21,400 Västmanlands län Näringslivsstruktur efter antal anställda 2008 Andel i (%) Handel och kommunikation 19.2 Tillverkning och utvinning 18.5 Vård och omsorg 15.5 Finansiell verksamhet och företagstjänster 15.4 Utbildning och forskning 10.8 Byggverksamhet 6.9 Personliga och kulturella tjänster 6.0 Offentlig förvaltning 5.1 Energiproduktion, mm. 1.2 Jordbruk 0.8 Ej specificerad verksamhet 0.5 Västerås har den klart starkaste befolkningstillväxten i Västmanlands län. Medan de övriga kommunerna i Västmanlands län minskar eller har en oförändrad befolkning ökar Västerås kontinuerligt. Med nuvarande befolkningsökningstakt kommer Västerås att ha närmare invånare Den högteknologiska exportindustrin är basen för näringslivet i Västerås med ABB, Westinghouse Electric, Bombardier Transportation, Alstom Sweden, Areva T&D, GenerPro i spetsen. Internationellt är Västerås ett världsledande centrum för industriell informationsteknologi och automation. Industrin är således fortfarande stark i Västerås men numera kännetecknas staden av en mer balanserad näringslivsstruktur; cirka anställda inom offentlig sektor, cirka inom handel och service och cirka anställda hos de regionala exportföretagen. En bransch som vuxit sig starkare och starkare är sällanköps- och dagligvaruhandeln med en omsättning på cirka 10 miljarder kr per år. Ett omsättningsindex för sällanköpshandel på index 149 gör att staden idag är en stark regionhandelsstad. Största offentliga arbetsgivare är Västerås stad med cirka anställda, därefter följer Västmanlands läns landsting med drygt anställda. Största privata arbetsgivare är ABB AB med cirka anställda, därefter följer ICA Sverige AB med drygt anställda. Västerås har ur logistisk synvinkel ett mycket fördelaktigt läge på grund av det centrala läget i Mellansverige. Europaväg 18 går i öst-västlig riktning genom kommunen, vidare har Västerås Nordens största insjöhamn. Staden har också en egen flygplats. Drygt en timmas resväg från Västerås finns Nordens näst största flygplats Arlanda. Västerås är också välförsett vad gäller kommunikationer på järnväg. Förbindelser med bland annat ett tåg i timmen (varje halvtimme i rusningstid), helger och sommartid varannan timme, till och från Stockholm, restid minuter. Mälarbanan som binder samman Stockholm - Västerås - Örebro går genom staden i östvästlig riktning. Via denna sträckning finns trafik till Göteborg och Malmö. 1

26 Fakta om tillväxtstråket STOCKHOLM Befolkning: 1970: : : : : Avstånd med bil: Arbetslöshet i procent 2010 (Maj) Oslo Karlstad Örebro Västerås Helsingfors St. Petersburg 520 km 320 km 200 km 100 km 400 km 780 km Stockholm Sverige 3,5 procent 3.5 procent Geno msnittlig månadsinko mst i Sto ckho lm o ch Sverige 2008 fö r perso ner i åldern 20-64, i kro no r 26,000 24,000 22,000 20,000 18,000 24,700 Stockholm 21,700 Sverige Näringslivsstruktur efter antal anställda 2008 Andel i (%) Finansiell verksamhet och företagstjänster 32.3 Handel och kommunikation 18.7 Personliga och kulturella tjänster 11.9 Vård och omsorg 8.9 Utbildning och forskning 8.4 Offentlig förvaltning 7.4 Tillverkning och utvinning 6.8 Byggverksamhet 3.9 Ej specificerad verksamhet 0.7 Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshan 0.7 Jordbruk, skogsbruk och fiske 0.1 Stockholm är efter St. Petersburg tillväxtstråkets största stad. Det bor knappt personer i själva kommunen och i Stor-Stockholm. Stockholm har sedan en lång tid tillbaka haft den klart största befolkningsökningen i Sverige. De tre senaste åren har befolkningen i Stockholms kommun växt med , respektive Med en fortsatt befolkningstillväxt i nivå med de tre senaste åren kommer Stockholm 2050 att ha cirka invånare medan Stor-Stockholm kommer ha närmare invånare. Stockholm är Sveriges i särklass viktigaste tillväxtmotor. Stockholm har under tidigare epoker varit en viktig sjöfarts- och industristad, men idag finns ett alltmer differentierat arbetsutbud och produktionen domineras starkt av tjänster. Tjänste- och servicesektorn motsvarar omkring 85 procent av alla arbetstillfällen i Stockholm. Många av det svenska näringslivets största företag har sitt huvudkontor förlagt till Stockholmsregionen. Stockholm är inte bara Sveriges ekonomiska centrum utan även hela Skandinaviens ekonomiska centrum. Ingen av de Skandinaviska huvudstäderna har så hög bruttoregionalprodukt (BRP) som Stockholm. I ett större europeiskt perspektiv hävdar sig också Stockholm väl och placerar sig bland de snabbast växande storstadsregionerna. Enligt Eurostat återfinns Stockholm bland de 15 snabbast växande storstadsregionerna i Europa. Stockholm är Sveriges största knutpunkt för transporter. Större delen av person- och godstrafiken via väg och järnväg mellan södra och norra Sverige sker via Stockholm. Mellan Stockholm och Uppsala finns Sveriges största flygplats, Arlanda. Stockholm har ytterligare en stadsflygplats, Bromma. Inom Stor-Stockholm finns ett nätverk av motorvägsförbindelser som sträcker sig söderut mot Malmö/Köpenhamn och västerut mot Oslo. Norrut motorväg via Arlanda. Stockholm har färjeförbindelse österut mot Helsingfors som i sin tur har förbindelse med St. Petersburg via väg, järnväg och färja. Oavsett vilket sätt man mäter är Stockholms hamn en av Sveriges absolut största.

27 Fakta om tillväxtstråket HELSINGFORS Befolkning: 1970: : : : : Avstånd med bil: Arbetslöshet i procent 2009 Oslo Karlstad Örebro Västerås Stockholm St. Petersburg 920 km 720 km 600 km 500 km 400 km 380 km Helsingfors Finland 6,3 procent 8,2 procent Geno msnittlig månadsinko mst i H elsingfo rs o ch F inland 2008 i euro 3,000 2,000 1, ,267 Helsingfors 2,058 Finland Näringslivsstruktur efter antal anställda 2005 Andel i (%) Fastighets-, uthyrnings- och forskningsverks Parti- och detaljhandel; reparationer 13.6 Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 13.0 Tillverkning 9.0 Transport, magasinering och kommunik. 8.4 Andra samhälleliga och personliga tjänster 8.1 Utbildning 7.0 Offentlig förvaltning och försvar 6.9 Hotell- och restaurangverksamhet 4.3 Byggverksamhet 3.7 Övrigt 1.6 Helsingfors är den tredje största staden längs tillväxtstråket. Det bor personer i själva kommunen och med förorterna inräknade. Helsingfors har tillsammans med förortskommunerna runt Helsingfors den starkaste befolkningstillväxten i Finland. Helsingfors har under 2000-talet växt med invånare och Helsingforsregionen med drygt invånare. Med samma befolkningsökningstakt som det senaste decenniet kommer Helsingfors år 2030 ha cirka invånare och Helsingforsregionen knappt invånare. Som Finlands enda riktiga storstad spelar Helsingfors en mycket viktig roll för den finska ekonomin. Helsingfors är Finlands självklara finanscentrum. De flesta finländska börsbolag och nästan alla banker och försäkringsbolag har sitt huvudkontor i Helsingfors. Jämfört med resten av Finland är Helsingfors ekonomi mer baserad på affärsliv och finans, handel och logistik, kultur och nöjen, forskning och utveckling, högteknologi samt administration. Den traditionella fabriksindustrin intar numera en marginal ställning. Därutöver är Helsingfors givetvis ett nationellt förvaltningscentrum. Inom många branscher finns klart över hälften av landets samtliga jobb i Helsingforsregionen. Helsingfors ligger något avsides ur ett europeiskt perspektiv, men detta kompenseras av avancerad kommunikationsteknologi och en modern transportinfrastruktur. Genom investeringar i utbildning har staden lyckats specialisera sig på högteknologiska exportprodukter där transportkostnaderna inte är avgörande. Närheten till de växande ryska och baltiska marknaderna är optimal. Ur ett nationellt perspektiv kan Helsingfors betraktas som en knutpunkt för transport, handel och service i resten av landet. Helsingfors är Finlands främsta sjöfartsstad med flera hamnar, dit flera rederier trafikerar, bland andra Silja Line, Tallink, Viking Line trafikerar. Helsingfors-Vanda flygplats som är en av Norden största handhar den internationella och nationella flygtrafiken till och från Helsingfors. Alla stora städer i Finland har järnvägstrafik till Helsingfors och till bland annat Åbo och Tammerfors finns det avgångar minst en gång i timmen. Också ryska tåg trafikerar till Helsingfors från St. Petersburg och Moskva med enstaka turer per dag.

28 Fakta om tillväxtstråket St. Petersburg Befolkning: 1970: : : : : Avstånd med bil: Arbetslöshet i procent 2010 Oslo Karlstad Örebro Västerås Stockholm Helsingfors 1300 km 1100 km 980 km 880 km 780 km 380 km St. Petersburg Ryssland 0,9 procent 7,0 procent Geno msnittlig månadsinko mst i St P etersburg o ch R yssland 2009 i rubel 20,000 15,000 10,000 5, ,928 St. Petersburg 16,886 Ryssland Näringslivsstruktur efter antal anställda 2003 Andel i (%) Tillverkning och utvinning 20.2 Handel 19.9 Byggverksamhet 11.2 Utbildning 10.9 Övrigt 10.7 Transport 8.0 Vård och omsorg 6.8 Övrigt inom offentlig sektor 6.1 Forskning 5.7 Jordbruk 0.5 St. Petersburg är Europas fjärde största stad efter London, Moskva och Paris och är därmed den klart största staden längs med Tillväxtstråket. Det bor knappt 4,6 miljoner människor i staden som är tätbefolkad. Till skillnad från de andra städerna längs tillväxtstråket minskar befolkningen i St. Petersburg, trots inflyttningsöverskott. Den huvudsakliga anledningen till befolkningsminskningen i St. Petersburg är den låga nativiteten. St. Petersburg är efter Moskva Rysslands viktigaste tillväxtmotor. Näringslivet i St. Petersburg är mångsidigt. De huvudsakliga branscherna är mekanisk industri, livsmedelsproduktion, massa och papper, samt petroleumindustri. En femtedel av stadens arbetskraft är anställd inom industrin och en nästan lika stor andel arbetar inom handel, service och logistik. När utländska företag skall etablera sig i Ryssland väljer man i första hand St. Petersburg eller Moskva. De senaste åren har framför allt bilindustrin blomstrat i St. Petersburg öppnade Toyota en ny fabrik efter att ha investerat närmare 5 miljarder dollar. General Motors, Hyundai, och Nissan har vidare skrivit avtal med den ryska regeringen om att få öppna fabriker i St. Petersburg. Från svensk synvinkel kan nämnas att IKEA har ett stort varuhus i staden och att Scania sedan 2002 tillverkar bussar i St. Petersburg. St. Petersburgs strategiska läge vid finska viken har gett en naturlig fördel när det gäller transport och logistik. Staden är centrum för ett nät av järnvägar och har inte mindre än fem större terminaler. Internationella järnvägslinjer finns till Helsingfors, Berlin samt alla tidigare sovjetrepubliker. Helsingforståget går tre gånger i vardera riktning dagligen. St. Petersburg har vidare fyra flygplatser varav den största (Pulkovo) är den fjärde mest trafikerade i Ryssland. På grund av den ökande trafiken planeras för ytterligare en terminal på Pulkovo flygplatsen. Sjöfarten är också livlig till följd av det strategiska läget vid Finska viken.

29

30 Befolkningsmängd i tänkt storlän Bilaga 3 Sveriges befolkning varav Stockholms län varav Västra Götalands län varav Skåne län övriga landet Sörmland, Värmland, Västmanland, Örebro tillsammans ca inv ca inv ca inv ca inv ca inv ca inv Summa 1,1 milj ca ca ca 2 milj ca ca ca 1,5 milj ca 1 milj Länsstyrelsen Örebro Lantmäteriet

31

32 Bilaga 4 Landstingsvalet 2010 i Svealandsregionen en överblick Röstfördelning vid landstingsvalet 2010 Län Parti Södermanland (D) Värmland (S) Örebro (T) Västmanland (U) Totalt Moderata Samlingspartiet 24,56% 20,90% 20,81% 23,68% 22,42% Centerpartiet 5,80% 8,53% 5,15% 5,12% 6,17% Folkpartiet liberalerna 7,47% 5,98% 6,54% 7,76% 6,90% Kristdemokraterna 4,70% 3,66% 6,29% 4,45% 4,80% Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 37,67% 41,10% 44,40% 38,99% 40,64% Vänsterpartiet 5,59% 5,40% 6,22% 6,49% 5,92% Miljöpartiet de gröna 7,44% 4,46% 5,30% 4,88% 5,51% Sverigedemokraterna 5,65% 3,41% 4,92% 4,35% 4,58% Övriga partier 1,12% 6,57% 0,38% 4,28% 3,06%

33

34