Verksamhetsförlagd utbildning inom professionsutbildning

Transkript

1 Verksamhetsförlagd utbildning inom professionsutbildning - utvecklings- och forskningsprojekt från sjuksköterskeprogrammet och lärarutbildningen Red. Madelaine Johansson och Lena E. Johansson

2 Verksamhetsförlagd utbildning inom professionsutbildning - utvecklings- och forskningsprojekt från sjuksköterskeprogrammet och lärarutbildningen Red. Madelaine Johansson och Lena E. Johansson Universitetspedagogiska enheten Karlstads universitet RAPPORT NR 2018:2 Utveckling av undervisning och examination i högre utbildning

3 Verksamhetsförlagd utbildning inom professionsutbildning - utvecklings- och forskningsprojekt från sjuksköterskeprogrammet och lärarutbildningen Red. Madelaine Johansson och Lena E. Johansson RAPPORT NR 2018:2 Utveckling av undervisning och examination i högre utbildning urn:nbn:se:kau:diva ISBN (tryck) ISBN (pdf) Författarna Distribution: Karlstads universitet Universitetspedagogiska enheten Karlstad Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad

4

5 INNEHÅLL FÖRFATTARPRESENTATION s.5 FÖRORD Madelaine Johansson s.9 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMETS VERKSAMHETSFÖRLAGDA UTBILDNING VID KARLSTADS UNIVERSITET Cecilia Olsson, Anna Josse Eklund, Kaisa Bjuresäter, Birgitta Bisholt och Maria Larsson s.11 PEER LEARNING PÅ EN KLINISK UTBILDNINGSAVDELNING en pedagogisk modell för att förbereda sjuksköterskestudenter för framtidens vård Cecilia Olsson, Christina Sundin Andersson och Anna Josse Eklund s.15 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING INOM LÄRARUTBILDNINGARNA Nina Thelander, Maria Jansdotter Samuelsson och Therése Broman s.47 FÖRSÖKSVERKSAMHET MED ÖVNINGSSKOLOR INOM LÄRARUTBILDNINGEN VID KARLSTADS UNIVERSITET Therése Broman och Annelie Bodén s.55 FÖRSKOLLÄRARSTUDENTERS MÖTEN TILLSAMMANS MED FORSKARE: INNAN, UNDER OCH EFTER VFU Ebba Hildén och Katarina Ribaeus s.73 DIGITALA TREPARTSSAMTAL UNDER VFU INOM DEN KORTA LÄRARUTBILDNINGEN Michael Walkert och Linda Söderlind s.91

6 Författarpresentation Annelie Bodén Annelie Bodén är programledare för grundlärarprogrammet vid Karlstads universitet. Hon arbetar också som projektledare för övningsskoleprojektet som genomförs och involverar alla grundlärarprogrammets campusstudenter vid Karlstads universitet. Hon har bakgrund som grundskole- och gymnasielärare med erfarenhet av handledning av lärarstudenter i den verksamheten. Annelie Bodén är också mentor inom övningsskoleprojektet i grundlärarprogrammet. Det innebär att hon är en del av mentorslaget som arbetar med VFU-kurserna i programmet och som består av lärare från de olika kurserna. Therése Broman Therése Broman är utbildningssamordnare vid lärarutbildningens kansli vid Karlstads universitet och arbetar med kvalitetsutveckling inom området verksamhetsförlagd utbildning i samverkan med lärarutbildningens programledare och lärare. Therése Broman ansvarar för utvärderingen av Övningsskoleprojektet vid Karlstads universitet och medverkar i den projektgrupp som ska utforma den fortsatta övningsskoleverksamheten vid Karlstads universitet. Ebba Hildén Ebba Hildén är doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet där hennes forskningsfokus är kommunikation och undervisning i förskolan. Hon har tidigare skrivit en licentiatuppsats med titeln Kommunikation mellan de yngsta förskolebarnen: Meningsskapande genom den levda kroppen (2014). Andra titlar av intresse i detta sammanhang är från Gothia Fortbildning Toddlare i förskolan: Med fokus på de yngsta (2016). Ebba Hildén medverkar i forskningsprojektet pilot-step. Hon arbetar också som adjunkt vid förskollärarprogrammet och som utbildningsledare i olika uppdrag knutna till rektorsutbildningen vid Karlstads universitet. 5

7 Anna Josse Eklund Anna Josse Eklund är leg.sjuksköterska, distriktssköterska och filosofie doktor i omvårdnad och universitetslektor i omvårdnad på Institutionen för hälsovetenskaper vid Karlstads universitet. Som en del av tjänsten är Anna klinisk lektor med ansvar för den verksamhetsförlagda utbildningens kvalitet samt samverkan mellan lärosätet och vårdverksamheten. Anna bedriver forskning inom området lärande och kompetensutveckling med fokus på handledning av studenter under verksamhetsförlagd utbildning inom specialistsjuksköterskeutbildning samt om pedagogiska modeller för verksamhetsförlagd utbildning i sjuksköterskeprogrammet. Cecilia Olsson Cecilia Olsson är specialistsjuksköterska inom onkologi, filosofie doktor i omvårdnad och universitetslektor i omvårdnad på Institutionen för hälsovetenskaper vid Karlstads universitet. Inom ramen för sin tjänst har hon uppdrag som klinisk lektor i sjuksköterskeprogrammet. Uppdraget innebär ansvar för den verksamhetsförlagda utbildningens kvalitet och samverkan mellan lärosätet och vårdverksamheten. Inom området lärande och kompetensutveckling bedriver hon forskning med fokus på den pedagogiska modellen peer learnings betydelse för sjuksköterskestudenters lärande i VFU. Cecilia bedriver också forskning med betydelse för patienter och närstående inom cancervård med fokus på symtomhantering, sexualitet och hälsosamma levnadsvanor, samt vårdkvalitet vid vård vid livets slut. Katarina Ribaeus Katarina Ribaeus är lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och disputerade år 2014 med avhandlingen Demokratiuppdrag i förskolan. Hon är ordförande för forskar-gruppen UBB som är en av universitetets didaktiska centrumbildningar där frågor om barn och barndom i utbildningssammanhang studeras utifrån olika vetenskapliga perspektiv. Katarina Ribaeus medverkar under i två olika forskningsprojekt: Pilot-STEP, där en grupp forskare arbetar specifikt med en stärkt koppling mellan förskollärarprogrammets innehållsliga delar, den verksamhetsförlagda delen (VFU) och den forskning som bedrivs inom UBB vilken särskilt 6

8 fokuserar värdegrundsaspekter, och Ulf-STEP där olika modeller för samverkan mellan forskning och förskolans verksamhet prövas. Christina Sundin Andersson Christina Sundin Andersson, är leg. sjuksköterska och filosofie magister i vårdpedagogik. Hon arbetar som universitetsadjunkt inom sjuksköterskeprogrammet på campus och inom verksamhetsförlagd utbildning i samtliga sex terminer. Christina har kursansvar i termin sex med fokus på ledarskap och kompetensutveckling. Hon är också kursansvarig för handledarutbildning I och II på avancerad nivå till vårdpersonal med legitimationsyrke. I sitt uppdrag som klinisk adjunkt ansvarar hon för två kliniska utbildningsavdelningar med peer learning som pedagogisk modell. Christina ansvarar för Nationell Klinisk Slutexamination för sjuksköterskeexamen vid Karlstads universitet samt att hon är ledamot i den nationella styrelsen. Linda Söderlind och Michael Walkert Linda Söderlind och Michael Walkert är universitetsadjunkter vid Institutionen för pedagogiska studier. Tillsammans har de under nio terminer varit kursledare för den verksamhetsförlagda utbildningen 1 och 2 på Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) och Yrkeslärarprogrammet. Båda två har bakgrund som gymnasielärare och har även en mångårig erfarenhet utav den verksamhetsförlagda delen av utbildningen både i arbetet som gymnasielärare och på universitetet. Under en period arbetade båda två som VFU-didaktiker vid Karlstads universitet. Utöver arbetet på lärarutbildningen är Linda doktorand på halvtid och Michael är involverad på halvtid i två pågående forskningsprojekt kopplat till lärares undervisning och elevers lärande. De har under flera år arbetat med att utveckla och kvalitetssäkra innehåll och upplägg på den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärarutbildningen och då främst på de korta lärarutbildningarna. 7

9 8

10 Förord Denna rapport är den fjärde i ordningen i rapportserien Utveckling av undervisning och examination i högre utbildning som ges ut av den Universitetspedagogiska enheten vid Karlstad universitet. Rapporten innefattar bidrag om Verksamhetsförlagd utbildning inom professionsutbildning från sjuksköterskeprogrammet och lärarutbildningen. Arbetet med rapporten startade hösten 2017 då vi på Universitetspedagogiska enheten (UPE) kontaktades av Cecilia Olsson, lektor i omvårdnad. Frågan gällde möjligheterna för en publicering om ett pedagogiskt utvecklingsprojekt gällande Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid sjuksköterskeprogrammet. Vi på UPE ser VFU som ett intressant och viktigt tema, och då rapportserien är ämnad till universitetsövergripande teman föreslogs att flera utbildningar vid Kau skulle bjudas in för att skriva om sina utvecklingsarbeten inom området VFU. UPE skickade en förfrågan till lärarutbildningen om intresse fanns att bidra till ett temanummer om VFU, vilket mottogs positivt. Efter ett inledande möte förklarade flera lärare att de var intresserade av att gå vidare och delta i rapporten. Under våren 2018 anordnades möten där lärare som arbetade med de olika projekten presenterades för varandra och medarbetare vid UPE. Det beslutades om en process med kollegial feedback på texterna och ett textseminarium genomfördes strax före midsommar. Under seminariet fördes konstruktiva och givande diskussioner om likheter och olikheter inom de olika programmen och processen har skapat utrymme för dialog mellan olika ämnesområden. Verksamhetsförlagd utbildning är ett viktigt inslag i universitetsutbildning då den ger studenter möjlighet att få insikt och kunskap om sitt kommande yrkesliv och hur deras utbildning matchar de krav och behov som ställs inom det yrkesområde de utbildats inom. Såsom alla kurser som ges inom universitets ramar är det grundläggande att studenterna får stöd i att utveckla ett prövande och etiskt förhållningssätt och att de handledare som tar emot studenterna på arbetsplatserna är insatta i aktuella kursmål. Texterna i denna rapport ger viktiga bidrag för utveckling av VFU inom olika ämnen och ämnesområden. De inledande två texterna i rapporten ger en bakgrund till utvecklingsarbetet av verksamhetsförlagd utbildning i Sjuksköterskeprogrammet vid Karlstad universitet samt en beskrivning av utvecklingsarbetet av en pedagogisk modell Peer learning på en klinisk utbildningsavdelning en pedagogisk modell för att förbereda sjuksköterskestudenter för framtidens vård. 9

11 De avslutande fyra texterna är bidrag från lärarutbildningen där den första är en inledning om VFU inom lärarutbildningarna. Därefter följer tre texter om utvecklingsarbete kring Försöksverksamhet med övningsskolor inom lärarutbildningen vid Karlstad universitet, Förskollärarstudenters möte tillsammans med forskare: innan, under och efter VFU samt Digitala trepartssamtal under VFU inom den korta lärarutbildningen. Då utveckling av verksamhetsförlagd utbildning är ett angeläget område för många utbildningar, inte bara professionsutbildningar, kan denna rapport bidra med många goda idéer och praktiska exempel på design av undervisning och examination som stöd för studenter inför deras kommande yrkesliv och sitt livslånga lärande. Madelaine Johansson Chef för den Universitetspedagogiska enheten 10

12 Sjuksköterskeprogrammets verksamhetsförlagda utbildning vid Karlstads universitet Sjuksköterskeutbildningen är sedan 1982 en högskoleutbildning som ger både en yrkesexamen och en generell grundexamen. Sedan 1993 innefattar den generella grundexamina en kandidatexamen i huvudområdet omvårdnad. Under andra hälften av 1990-talet utvärderade dåvarande Högskoleverket samtliga sjuksköterskeutbildningar i Sverige avseende högskolemässighet och yrkesrelevans. För sjuksköterskeprogrammet vid Karlstads universitet framkom brister avseende samverkan mellan teori och praktik och högskolemässighet i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Detta ledde fram till ett handlingsprogram med en rad förbättringsområden 1, inklusive en handledningsmodell 2 där organisation, samverkan och ansvar för handledning av sjuksköterskestudenter under VFU avtalades mellan lärosätet och vårdgivare. Vid ungefär samma tidpunkt (2002) överfördes sjuksköterskeutbildningarna i Sverige från landstingskommunalt till statligt huvudmannaskap. Dagens treåriga sjuksköterskeutbildning vid Karlstads universitet bygger på ett processorienterat synsätt, vilket innebär att lärandet ses som en pågående social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap konstrueras i samspel med andra människor 3, 4. Utbildningens VFU integreras med teori under varje termin och utbildningens bredd, djup och komplexitet ökas stegvis 3. I början av utbildningen studeras människans grundläggande behov, därefter studeras behov av omvårdnad vid symtom och tecken på ohälsa, omvårdnad vid akuta situationer och slutligen omvårdnad vid långvarig ohälsa och multisjuklighet. Under hela utbildningen läggs stor vikt vid att studenterna får träna på sin framtida roll som ledare för omvårdnaden och att utveckla sin profession. Progressionen baseras på att kunskapen från tidigare steg bildar bas för lärandet i nästa steg och ställer ökande krav på studentens 1 Hall-Lord, ML, & Athlin, E. (2005). Utvärdering av avtal gällande verksamhetsförlagd utbildning i sjuksköterskeprogrammet - med fokus på handledningsmodell. Ett samarbete mellan Karlstads universitet och Landstinget i Värmland. 2 Olsson, C & Josse Eklund, A. (2018). Handledningsmodell för sjuksköterskeprogrammet vid Karlstads universitet- en modell för verksamhetsförlagd utbildning i samverkan med landstinget i Värmland. Institutionen för hälsovetenskaper, omvårdnad, Karlstads universitet & Landstinget i Värmland. 3 Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet (2015). Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet 180hp är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Karlstads universitet (Dnr: HNT 2015/53). 4 Bisholt, B. (2009). Nyutexaminerade sjuksköterskors yrkessocialisation.- Erfarenheter av ett introduktionsprogram. Diss. Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 1 11

13 självständighet 3. Sjuksköterskeutbildningen ska också utveckla sjuksköterskestudenternas kritiska förhållningssätt, självständighet och problemlösningsförmåga i enlighet med Högskolelagen 1992:1434. Studenterna skall ges möjlighet att självständigt söka, bearbeta, ordna, reflektera, analysera och dokumentera kunskap för att därigenom utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. Den verksamhetsförlagda utbildningen utgör en viktig del i studenternas lärande, med målet att uppnå en professionell kompetens i sjuksköterskeyrket. För att detta skall uppnås krävs att lärandet omfattar både praktiskt handlande och teoretisk reflektion för att skapa förutsättningar för fördjupad förståelse 3. I sjuksköterskeprogrammet vid Karlstads universitet läggs stor vikt vid den kliniska utbildningen med en stor andel VFU i programmet jämfört med andra lärosäten. De 32 veckorna VFU (motsvarande 48 hp av programmets 180 hp) är integrerade i programmets kurser och fördelas över de tre åren. VFU:n genomförs inom särskilda boenden och hemsjukvård i kommunal vård, på vårdcentraler inom allmänmedicin och inom kirurgisk-, medicinskoch psykiatrisk vård samt akutsjukvård inom slutenvården. För att skapa förutsättningar för en god lärandemiljö kännetecknat av helhet och kontinuitet eftersträvas att VFU förläggs till sammanhängande perioder över 2-5 veckor på samma VFU-plats. Samverkan med Landstinget i Värmland kring VFU i sjuksköterskeprogrammet Den stora andelen VFU i programmet innebär såväl pedagogiska som organisatoriska utmaningar för att säkerställa och bibehålla en VFU av hög kvalitet. Därför har Karlstads universitet och Landstinget i Värmland sedan år 2000 organiserat VFU utifrån en handledningsmodell som bygger på uttalade kvalitetskriterier, tydliggjorda roller och stark interaktion mellan VFU-platserna och lärosätet 5. Genom att handledning sker i samverkan mellan Kau och LiV bidrar det till att sammanlänka teori och praktik samt att så effektivt som möjligt nyttja de personalmässiga och ekonomiska resurser som finns till hands. På VFUplatserna ska handledningen organiseras utifrån samverkan mellan huvudhandledare/handledande sjuksköterska från VFU-platsen och den kliniska läraren från lärosätet (beskrivs ytterligare i kapitlet s. 15). 5 Hall-Lord, ML, Theander; K. & Athlin, E. (2013). A clinical supervision model in bachelor nursing education Purpose, content and evaluation. Nurse Education in practice, 13,

14 På vilket sätt handledningen sker styrs utifrån en ständig utveckling av pedagogiska modeller. Sedan 2010 har handledningen organiserats utifrån patientfokuserad handledning. Inom ramen för projektet som beskrivs nedan testades den pedagogiska modellen peer learning, vilket innebär lärande i samspel mellan jämlika. En förutsättning för peer learning och patientfokuserad handledning är att studenterna kan etablera en relation med kontinuitet med de patienter de vårdar. Relationen mellan patient och student är betydelsefull för att studenten ska nå sina lärandemål. Genom att studenterna möter, undersöker och hanterar autentiska situationer ges de förutsättningar att fortlöpande kunna beskriva och reflektera kring sina bedömningar, handlingar och ställningstaganden. Ett samverkansprojekt kring peer learning och studentförtätning Rapportens första kapitel Peer learning på en klinisk utbildningsavdelning - en pedagogisk modell för att förbereda sjuksköterskestudenter för framtidens vård beskriver processen från ide, planering, genomförande och till utvärdering vid införande av två kliniska utbildningsavdelningar vid Medicinkliniken i Karlstad. Projektet tog utgångspunkt i den redan etablerade handledningsmodellen för VFU. Inom ramen för projektet testades den pedagogiska modellen peer learning tillsammans med studentförtätning med syfte att tydliggöra och förbereda studenterna för sjuksköterskeprofessionens kompetensområde, uppdrag och ansvar. Detta för att erbjuda studenterna en VFU av hög kvalitet och att samtidigt förberedas i sin profession inför dagens och morgondagens vård. Sammanfattningsvis visar resultatet att den pedagogiska modellen peer learning har framförallt positiva resultat avseende studenternas möjligheter att nå lärandemålen för de kliniska studierna. Vidare har projektet visat att studentförtätningen på KUA är ett effektivt sätt att använda befintliga handledningsresurser. Framgångsfaktorer handlar om att införandet är förankrat i båda organisationerna på samtliga nivåer, att en tydlig ansvars- och rollfördelning finns, tillsammans med att samtliga medverkanden har intresse, engagemang och kompetens i att handleda studenter. 3 13

15 Cecilia Olsson och Anna Josse Eklund Kliniska lektorer, Sjuksköterskeprogrammet, Karlstads universitet Kaisa Bjuresäter Programledare, Sjuksköterskeprogrammet, Karlstads universitet Birgitta Bisholt Studierektor, omvårdnad, Karlstads universitet Maria Larsson Ämnesföreträdare för omvårdnad, Karlstads universitet 4 14

16 Peer learning på en klinisk utbildningsavdelning - en pedagogisk modell för att förbereda sjuksköterskestudenter för framtidens vård Cecilia Olsson, Christina Sundin Andersson och Anna Josse Eklund Sammanfattning Dagens och framtidens vård ställer allt högre krav på välutbildade och kompetenta sjuksköterskor, som på ett patientsäkert sätt kan möta komplexa vårdbehov i ett allt högre tempo och med minskade resurser. Samtidigt innebär nerdragningen på antalet vårdplatser svårigheter att uppnå en verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med tillräckliga lärsituationer som kan förbereda studenterna för yrket såväl teoretiskt som praktiskt. Pedagogiska modeller måste därför utvecklas och prövas tillsammans med initiativ för att effektivt använda befintliga platser för VFU. Frågan är angelägen både för lärosäten och vårdverksamheten och kräver samverkan. Detta kapitel beskriver hur peer learning testades på två kliniska utbildningsavdelningar (KUA) som startats i ett samverkansprojekt mellan Sjuksköterskeprogrammet, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet (Kau) och Medicinkliniken, Centralsjukhuset i Karlstad, Landstinget i Värmland (LiV). KUA innebär ett tydligt fokus på studenters lärande och lärande i samspel med så väl patient, den egna profession som andra i teamet. Med utgångspunkt i en redan avtalad och etablerad handledningsmodell infördes den pedagogiska modellen peer learning tillsammans med förtätning av studentantal. Syftet med projektet var att tydliggöra och förbereda studenterna för professionens kompetensområde, uppdrag och ansvar. 15

17 Sammanfattningsvis visar resultatet att den pedagogiska modellen peer learning har gett positiva resultat avseende studenternas möjligheter att nå lärandemålen för de kliniska studierna. Vidare har projektet visat att förtätning av antalet studenter på KUA är ett effektivt sätt att använda befintliga handledningsresurser. Framgångsfaktorer handlar om att införandet är förankrat i båda organisationerna på samtliga nivåer, att en tydlig ansvars- och rollfördelning finns, tillsammans med att samtliga medverkanden har intresse, engagemang och kompetens i att handleda studenter. 16

18 Inledning En åldrande befolkning och framgångsrik behandling av kroniskt sjuka innebär att vården ställs inför en rad utmaningar för att kunna garantera en säker, jämlik och personcentrerad vård av hög kvalitet. Inte minst behövs välutbildad personal inom vården. Välutbildade sjuksköterskor är associerat med nöjdare patienter, säkrare vård med minskade allvarliga vårdhändelser och ökad överlevnad (Aiken m.fl. 2003, 2014). Universitetens uppdrag att utbilda sjuksköterskor har utökats de senaste åren i relation till ett ökat behov av sjuksköterskor på arbetsmarknaden, samtidigt som antalet vårdplatser har minskat. För att kunna säkerställa att sjuksköterskestudenterna får en verksamhetsförlagd utbildning (VFU) av hög kvalitet krävs en utveckling av de kliniska studierna 1. Frågan är angelägen för både lärosäten och vårdgivare och kräver både utveckling av pedagogiska modeller som av den verksamhetsförlagda utbildningens organisation. Ett sätt är att i samverkan etablera kliniska utbildningsavdelningar där studenters lärande är i fokus samtidigt med studentförtätning. Projektet Klinisk utbildningsavdelning - Att förberedas för framtidens vård med syfte att tydliggöra och förbereda studenterna för sjuksköterskeprofessionens kompetensområde, uppdrag och ansvar tog utgångspunkt i den redan etablerade handledningsmodellen för verksamhetsförlagd utbildning 2. Inom ramen för projektet startades två kliniska utbildningsavdelningar (KUA) där den pedagogiska modellen peer learning tillsammans med studentförtätning testades. Detta för att erbjuda studenterna en VFU av hög kvalitet och samtidigt förbereda dem i sin profession inför dagens och morgondagens vård. Samtidigt som resurser avseende såväl vårdplatser som handledare nyttjas effektivt. Vid en KUA utvecklas och kvalitetssäkras VFU kontinuerligt för att studenterna ska nå utbildningens lärandemål och förberedas för yrkets krav på kompetens. 1 Kliniska studier innefattar prekliniska färdighetsträningar på lärosätet och verksamhetsförlagd utbildning. 2 Handledningsmodell för sjuksköterskeprogrammet vid Karlstads universitet- en modell för verksamhetsförlagd utbildning i samverkan med Landstinget i Värmland. Modellen har varit i bruk sedan år Sedan 2010 har handledningen organiserats utifrån patientfokus med tydlig struktur för fortlöpande reflektion. 17

19 Bakgrund Karlstads universitet (Kau) har under de senaste åren fått i uppdrag att öka antalet platser på sjuksköterskeprogrammet (från 64 per termin år 2006 till idag, år 2018, 101 per termin) med anledning av det stora behov av sjuksköterskor som finns på arbetsmarknaden. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är en essentiell del av studenternas lärande för att uppnå professionell kompetens i sjuksköterskeyrket och kräver att lärandet omfattar både praktiskt handlande och teoretisk reflektion för att nå fördjupad förståelse. I sjuksköterskeprogrammet vid Karlstads universitet läggs stor vikt vid den kliniska utbildningen och vi har medvetet hållit kvar vid en stor andel VFU i programmet (32 veckor motsvarande 48 hp av programmets 180 hp) när andra lärosäten valt att minska andelen VFU. En stor andel VFU innebär såväl pedagogiska som organisatoriska utmaningar för att säkerställa och bibehålla en VFU av hög kvalitet. Därför har Kau och LiV sedan år 2000 (Hall-Lord m.fl. 2013) organiserat VFU utifrån en handledningsmodell som bygger på uttalade kvalitetskriterier, tydliggjorda roller och stark interaktion mellan VFU-platserna och lärosätet. Handledningsmodellen reglerar bland annat samverkan mellan oss och LiV och genom denna samverkan sker ständig förfining och utveckling av pedagogiska metoder för att utveckla studenternas kritiska förhållningssätt, självständighet och problemlösningsförmåga (Högskolelagen 1992:1434). Som ett led i denna samverkan har det under 2017/2018 utvecklats möjligheter för att etablera kliniska utbildningsavdelningar (KUA) inom LiV. Klinisk utbildningsavdelning Klinisk utbildningsavdelning (KUA) är en enhet/vårdavdelning som har ett tydligt fokus på studenters lärande och lärande i samspel med andra (Hylin 2010, Manninen 2014). En KUA arbetar utifrån en eller flera pedagogiska modeller. Vid sjuksköterskeutbildningen vid Karlstads universitet har peer learning valts som pedagogisk modell, vilket ger möjligheter till att såväl studenternas lärande som handledningen i VFU kan utvecklas och dess kvalitet säkerställas. Organisatoriskt ges också förutsättningar för en förtätning av antalet studenter (Olsson mfl. 2015) men framförallt ett mer effektivt sätt att 18

20 ta tillvara på handledande sjuksköterskors kompetens och förutsättningar för handledning (Stenberg & Carlson, 2015). Studenter får därmed goda förutsättningar att nå sina lärandemål och utvecklas inom sin profession samt förberedas för teamarbete (Olsson mfl. 2015). Forskning har visat att kliniska utbildningsavdelningar kan bidra till att förbättra studenters lärande under VFU (Hylin 2010, Manninen 2014). För kliniskt verksamma sjuksköterskor är arbetet med studenter en karriärväg med spetskompetens i att handleda och ha ansvar för studenters lärande (Olsson mfl. 2015), väl i linje med vårdens uppdrag att bedriva vård, utbildning och forskning. Erfarenheter från tidigare etablerade kliniska utbildningsavdelningar visar på lägre personalomsättning än på andra avdelningar då personal med intresse för utbildning söker sig till verksamheten och gärna stannar. Genomgående beskriver dessutom patienter som vårdas på en klinisk utbildningsavdelning hög nöjdhet, god delaktighet och att de upplever sig få en säker vård av hög kvalitet. Kliniska utbildningsavdelningar har ofta en av två följande pedagogiska inriktningar: fokus på student-patientrelation, autenticitet och ett transformativt lärande (Manninen, 2014) eller fokus på ett interprofessionellt lärande (Batalden & Davidoff 2007; Pronzer, Faresjö & Mogensen 2009; Hylin 2010). Med fokus på student-patientrelation sker det transformativa lärandet genom olika vårdmöten och innefattar skapande av kunskap och meningsfullt lärande. Lärandet kan förstås som en process där studenterna reflekterar över det som händer i vårdmötet och kopplar ihop det med tidigare kunskaper och erfarenheter både individuellt men också tillsammans med andra studenter och handledare (Mezirow 2009; Manninen 2014). Detta för att integrera kunskapen i sitt professionella jag och prova den i nya möten med patienter. Genom att sjuksköterskestudenter, med stöd av handledare, tar hela omvårdnadsansvaret för ett fåtal patienter, leder lärandet till insikter och förståelse ur ett helhetsperspektiv med patienten i fokus (Manninen, 2014). En förutsättning för detta är att situationen upplevs äkta och autentisk (Fredholm mfl. 2015). En verklig situation präglas av en äkta student-patientrelation där studenternas beslut och åtgärder har betydelse för och förbättrar patientens situation. Med denna pedagogiska inriktning växer studenternas förmåga att 19

21 självständigt bedöma och utföra omvårdnad gradvis i förhållande till kursernas lärandemål. Självständighet bör betraktas som en professionell färdighet som utvecklas i förhållande till andra färdigheter, där äkta kliniska situationer förbättrar studentens möjligheter att uppleva självständighet i kliniken. När studenten har förståelse för omvårdnadsprocessen med ett fåtal patienter är processen sedan överförbar för att vårda fler patienter i takt med att studenten får mer kunskap och rutin. Den pedagogiska inriktningen interprofessionellt lärande (Batalden & Davidoff 2007; Pronzer, Faresjö & Mogensen 2009; Hylin 2010) innebär att studenter från två eller flera professioner lär av och med varandra under handledning av handledare från respektive profession. Tanken är att genom teamsamverkan kommer kunskapen om andras kompetenser att öka kunskapen om den egna professionen (Hylin 2010). På de avdelningar där föreliggande KUA-projekt genomfördes är idag genomströmningen av studenter från andra professioner och lärosäten oftast oregelbunden och fragmentarisk, vilket gjorde att utgångspunkt i IPL inom ramen för aktuellt projekt inte var genomförbart. Förutsättningar för KUA Grunden för att framgångsrikt etablera KUA låg i handledningsmodellen, vilken regleras i ram- och programavtal mellan Karlstads universitet och Landstinget i Värmland och innefattar organisation av VFU (Hall-Lord mfl. 2013, Olsson & Josse Eklund 2018) samt patientfokuserad handledning (Liljemark mfl. 2010) med strukturerad reflektion. Inom ramen för projektet testades den pedagogiska modellen peer learning. Dessutom krävdes en god lärandemiljö samt stöd i handledning till handledare. Nedan beskrivs dessa förutsättningar mer detaljerat. 20

22 Handledningsmodellen Handledningsmodellen utgår från den pedagogiska grundsynen att studenterna skall ges möjlighet att självständigt söka, bearbeta, ordna, reflektera, analysera och dokumentera kunskap för att därigenom utveckla professionen (Olsson & Josse Eklund 2018). Denna ansats lägger grund för studenterna att ta ett personligt ansvar för yrkesutövningen genom att kontinuerligt reflektera över sina professionella styrkor och svagheter samt upprätthålla och stärka sin kompetens utifrån evidens och ett granskande förhållningssätt (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Den kliniska utbildningen i sjuksköterskeprogrammet är essentiell och VFU är en speciellt viktig del i studenternas lärande som omfattar både praktiskt handlande och teoretisk reflektion för att skapa förutsättningar för fördjupad förståelse utifrån lärandemål och utbildningens progression. Handledningsmodellen reglerar både ansvarsfördelning, organisationen av VFU och pedagogiska modeller för VFU. Organisation och ansvarsfördelning vid VFU Genom att handledning sker i samverkan mellan lärosätet och vårdverksamheten bidrar det till att förena teori och praktik samt att så effektivt som möjligt nyttja de personmässiga och ekonomiska resurser som finns till hands. Organisatoriskt innebär modellen en ständigt pågående samverkan mellan huvudhandledare, handledande sjuksköterska och klinisk adjunkt samt på övergripande nivå klinisk lektor och vid behov avdelningschef. Klinisk lektor vid Karlstads universitet har det övergripande ansvaret för den kliniska utbildningens kvalitet och för samverkan mellan sjuksköterskeutbildningen och vårdverksamheterna där klinisk utbildning bedrivs, samt att utveckla och utvärdera kvalitet på VFU. Klinisk lektor leder också arbete avseende utveckling och införande av pedagogiska modeller inom ramen för handledningsmodellen tillsammans med aktuell klinisk adjunkt och huvudhandledare, samt studierektor från verksamheten. Klinisk adjunkt, läraren från lärosätet, har tillsammans med huvudhandledare i vårdverksamheten ett gemensamt uppdrag i att kunskapsutbytet mellan teoretisk och klinisk undervisning hela tiden 21

23 fortgår för att tydliggöra och utveckla VFU. Det centrala är att skapa en lärandemiljö där det finns förutsättningar för sjuksköterskestudenterna att uppnå utbildningens mål. Klinisk adjunkt introducerar studenterna vid varje VFU-period tillsammans med huvudhandledaren och genomför målsamtal i grupp. Klinisk adjunkt leder kliniska seminarier på VFU för att förstärka integreringen mellan teori och praktik, stödja kunskapsutvecklingen genom reflektion och kritiskt tänkande samt inspirera till användning av forskningsresultat i det dagliga omvårdnadsarbetet. Klinisk adjunkt genomför också bedömningssamtal tillsammans med student och huvudhandledare. I rollen som klinisk adjunkt ingår även att vara ett pedagogiskt stöd för huvudhandledare och vid behov för handledande sjuksköterska samt att bedöma studenternas prestationer under VFU. Huvudhandledaren är en sjuksköterska med magisterexamen och handledarutbildning som vanligen ansvarar för fyra studenter per VFU-period vilket genererar cirka 50 % tjänstgöringstid (jmf. studentförtätning 8 studenter/100 % huvudhandledare). Tillsammans med studenterna planerar och utvärderar huvudhandledaren studenternas studier i relation till kursens lärandemål. Huvudhandledaren har ett övergripande ansvar för att studenterna får möjligheter att möta de patienter och situationer som krävs för att de ska kunna nå sina mål. Under VFU-perioden följer huvudhandledaren studenternas utveckling genom att kontinuerligt stämma av med handledande sjuksköterskor och studenter för att ge underlag avseende studenternas prestationer till halvtids- och slutbedömning. Handledande sjuksköterskor ansvarar för handledning i det dagliga omvårdnadsarbetet som innefattar metoder och tekniker samt att tillsammans med studenterna granska och reflektera över situationer de möter. Tillsammans reflekterar de också över studenternas värderingar, attityder och beteenden. Handledningen planeras utifrån studentens dagliga och övergripande mål och avstämningar görs under hela arbetspasset. I slutet av passet gör handledande sjuksköterska noteringar om dagen i studentens loggbok. Avdelningschefen ansvarar för att huvudhandledare och handledare har erforderliga förutsättningar, bl.a. tid, för uppdraget och uppfyller uppdragets kompetenskrav. Vid behov upprättas plan för kompetensutveckling som följs upp av studierektor LiV enligt programavtal. 22

24 Pedagogiska modeller i handledningsmodellen Patientfokuserad handledning Med fokus på student-patient relationen, autenticitet och transformativt lärande i VFU (se ovan) handleds studenterna enligt patientfokuserad handledning (Liljemark m.fl. 2010; Staun & Bergström 2007; Staun m.fl. 2010). Detta innebär att studenternas lärande utgår från patientens problem och behov under ett helt vårdförlopp, jämfört med traditionell handledning där studenten följer en specifik handledande sjuksköterska (jmf mäster-lärling, Tveiten 2014). Studenterna ansvarar för egna patienter, där antal patienter och komplexitet anpassas utifrån studentens progressionsnivå. Därför är det viktigt att huvudhandledaren väljer ut patienter som är lämpliga utifrån studenternas kunskapsnivå och lärandemål för VFU. Studenterna arbetar självständigt med omvårdnadsprocessens samtliga steg i samverkan med patienten (Liljemark m.fl. 2010; Olsson & Josse Eklund, 2018). Omvårdnadsprocessen är cirkulär och dynamisk och består av faserna bedömning, diagnostik, planering, genomförande och utvärdering, vilket ligger till grund för sjuksköterskans kliniska beslutsfattande (Forsberg, 2016, Meleis 2018). Samtliga steg utgår från att systematiskt kunna samla in data, upprätta status, planera och prioritera samt genomföra omvårdnad och slutligen utvärdera densamma. Att arbeta utifrån omvårdnadsprocessens olika steg främjar ett analytisk och strategiskt tänkande hos studenten i syfte att erbjuda patienterna en målinriktad, personcentrerad och evidensbaserad vård (Forsberg, 2016). Huvudhandledare och handledande sjuksköterska finns för vägledning, stöd, reflektion och återkoppling. En stor utmaning för patientfokuserad handledning är att vården idag trots en uttalad ambition i gällande styrdokument endast i begränsad omfattning är organiserad utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Detta innebär för studenten möten med flera olika handledare och risk för ett fragmentariskt lärande. Dessutom äventyras patientsäkerheten vid bristande kontinuitet i omvårdnadsansvaret (Olsson & Josse Eklund, 2018). 23

25 Strukturerad reflektion för utveckling av professionen Reflektion är en väsentlig komponent för lärandet. Genom att studenter ges möjligheter till reflektion under VFU, ges förutsättningar att utveckla personlig kunskap och handling i autentiska situationer (Lauvås & Handal 2015). I reflektionen är fokus på studenternas upplevelser, tankar och känslor kopplade till handledning (Tveiten 2014; Lauvås & Handal 2015). Förutsättning för lärande är att handledarna möter studenterna där de befinner sig kunskapsmässigt (Tveiten, 2014) och att reflektionen ska stärka de handleddas inneboende resurser samt ge förmåga till ökad självkännedom (Lauvås & Handal 2015). Handledning sker i anslutning till det dagliga patientnära arbetet tillsammans med huvudhandledare/handledande sjuksköterska (jmf läraktivitet, Stenberg 2017). Peer learning Den pedagogiska modellen peer learning innebär att lära i samspel mellan jämlika och organisatoriskt handleds studenterna i par (Topping 1996, 2005; Stenberg 2017). Peer learning kan beskrivas som att studenter från samma nivå eller utbildning lär tillsammans genom att de tar ansvar för det egna lärandet, lär av varandra, aktivt söker kunskap, problematiserar och reflekterar kring olika lärsituationer och på så sätt förvärvar praktiska och teoretiska kunskaper (Topping 2005, Stenberg & Carlson 2015, Stenberg 2017). Studenter som delar ett gemensamt lärande får en ökad känsla av trygghet och en ökad förståelse för kontexten, samt ökade möjligheter för utveckling av kunskaper och färdigheter. Då studenter beskrivs mer delaktiga i sitt lärande i peer learning än i traditionella modeller, leder detta till fördjupning av kunskaper inom ämnet, utvecklande av kommunikationsförmågor och förmåga till teamarbete (Topping 2005). När studenter lyssnar på varandra, samarbetar och ger varandra feedback utvecklas de också personligt och socialt (Stenberg & Carlson 2015). Utmaningar som beskrivits avseende peer learning är då studenterna upplever en känsla av konkurrens eller har olika lärostilar (Stenberg & Carlson 2015, Stenberg 2017). Både peer learning och patientfokuserad handledning lägger fokus på samspel och professionell växt. 24

26 Lärandemiljö under VFU Enligt Saarikoski mfl. (2002, 2008) finns det faktorer som kan påverka studenternas lärandemiljö. Den första faktorn är den pedagogiska atmosfären på avdelningen och innefattar det psykosociala klimatet och förutsättningar för studenternas lärande, vilket visar sig genom att de möts av öppenhet, intresse och engagemang i dem som studenter. Betydelsen av ett ledarskap där avdelningschefen skapar förutsättningar för en god lärandemiljö och stödjer såväl medarbetare som studenter framhålls som en viktig aspekt av en god lärandemiljö (faktor två). Den tredje faktorn omvårdnad på avdelningen handlar om kvaliteten på den omvårdnad som ges på avdelningen och hur tydligt sjuksköterskans professionella ansvar för omvårdnad är. Den fjärde faktorn är relationen mellan handledare och student och dess betydelse för en god lärandemiljö. Hur den kliniska adjunkten kan stödja studenten i att konkretisera lärandemålen för VFU och bidra till att integrera teoretiska och praktiska kunskaper i det kliniska lärandet är den femte faktorn. Ett instrument som skattar ovanstående fem faktorer har tagits fram (Saarikoski mfl. 2002, 2008) och översatts till svenska (Johansson mfl. 2010). Instrumentet Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale (CLES+T) användes för att utvärdera detta projekt avseende faktorer betydelsefulla för lärandemiljön. Syfte med projektet Projektet Klinisk utbildningsavdelning - Att förberedas för framtidens vård genomfördes med syftet att tydliggöra sjuksköterskeprofessionens kompetensområde för studenterna samt förbereda dem på kommande yrkesuppdrag och ansvar. Projektet genomfördes under oktober 2017-januari 2018 för sjuksköterskestudenter i termin 3-4 och utvärderades utifrån student- och medarbetarperspektiv. Införandet av kliniska utbildningsavdelningar på Medicinkliniken, avdelning 8 och avdelning 9 vid Centralsjukhuset i Karlstad utvärderades avseende peer learning, patientfokuserad handledning, förtätning av antal studenter och faktorer betydelsefulla för lärandemiljön. 25

27 Från idé till genomförande Hösten 2015 gjordes en översyn av VFU på sjuksköterskeprogrammet vid Karlstads universitet, som innefattade en kartläggning avseende möjligheterna att etablera kliniska utbildningsavdelningar (KUA) (Olsson mfl. 2015) samt översyn av befintlig handledningsmodell för klinisk utbildning (Bjuresäter & Sundin Andersson 2015). Detta resulterade i att kontakter togs med LiV för att undersöka möjligheterna att etablera KUA. Landstinget i Värmland var positiva och ett samarbete påbörjades. Översikt avseende tidsplan och innehåll för projektets planering, genomförande och utvärdering se tabell 2. I oktober 2016 genomfördes ett inledande möte där klinisk lektor och programledare vid sjuksköterskeprogrammet, Karlstads universitet samt områdeschef slutenvård, områdeschef öppenvård, kunskapscentrums chef och HR-representanter, samtliga från Landstinget i Värmland deltog. Vid mötet framkom att Medicinklinikens vårdavdelningar och Öppenvårdens närvårdsavdelningar kunde vara möjliga enheter för införande av KUA. Inför projektstart togs kvalitetskriterier fram för KUA utifrån tidigare programavtal och handledningsmodell. För att få vara KUA skulle enheten ha minst en huvudhandledare med magisterexamen i omvårdnad eller motsvarande samt handledarutbildning på minst 15 hp. För huvudhandledare som inte uppfyllde ovanstående utarbetades en kompetensplan med tillhörande tidsplan med närmaste chef. Därtill skulle enheten ha god kriterieuppfyllelse avseende faktorer som påverkar studenters lärandemiljö så som pedagogisk atmosfär, ledarskapets betydelse, tydlighet i sjuksköterskans profession och omvårdnadens kvalitet, handledande sjuksköterska-studentrelation samt god förtrogenhet med de pedagogiska modellerna i handledningsmodellen. I december 2016 hade klinisk lektor och klinisk adjunkt ett första möte med aktuella verksamhetschefer som beskrev avdelningarnas förutsättningar för införande och motiv för startande av KUA. Av de fyra tilltänkta huvudhandledarna i verksamheten, var det en specialistsjuksköterska inom äldrevård med magisterexamen på avdelning 8 och en specialistsjuksköterska inom medicinsk vetenskap med magisterexamen på avdelning 9. 26

28 Medicinklinikens motivering där de beskrev intresse och engagemang för att utvecklas avseende handledning av studenter, hade två huvudhandledare med magisterexamen och var väl förtrogna med handledningsmodellen innebar att de uppfyllde de uppställda kvalitetskriterierna. Detta gjorde att Kau och LiV gemensamt beslutade att projektet skulle genomföras där. I projektet fanns projektägare, styrgrupp, projektgrupp och referensgrupp (tabell 1). Styrgruppen var beslutsfattande i projektet samt ansvarade för att resurser enligt avtal och överenskommelse tillfördes projektet. Projektgruppen ansvarade för genomförande av projektets samtliga faser; planering, genomförande och utvärdering. Referensgruppen bidrog med kunskap om de båda organisationerna samt med evidens inom fältet. Tabell 1. Representanter i projektet Projektägare: Sjuksköterskeprogrammet, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet (Kau) och Medicinkliniken, Centralsjukhuset, Landstinget i Värmland (LiV) i samverkan Kau representerades av: klinisk lektor, sjuksköterskeprogrammet, Institutionen för hälsovetenskaper samt proprefekt, Institutionen för hälsovetenskaper LiV representerades av: verksamhetschef, medicinkliniken, Centralsjukhuset Styrgrupp: Verksamhetschef (ordf.) och studierektor, LiV samt proprefekt och klinisk lektor, Kau. Projektgrupp: Klinisk lektor (projektledare), klinisk adjunkt, Kau samt verksamhetschef, studierektor, avdelningschefer och huvudhandledare avd.8 och 9, LiV. Referensgrupp: Kau; Ämnesföreträdare, studierektor, klinisk lektor kommunal- & primärvård, programledare och adjungerad ämnesexpert, Malmö universitet. LiV: Kunskapscentrums ledningsgrupp bestående av: chef Kunskapscentrum, forskningschef Centrum för klinisk forskning, chef Utbildningscentrum, chef Kliniskt träningscentrum, verksamhetsutvecklare och bibliotekschef. 27

29 Projektgruppsarbete - samverkan kring planering, genomförande och utvärdering En projektgrupp bildades bestående av klinisk lektor och klinisk adjunkt (Kau), och verksamhetschef, två avdelningschefer, fyra huvudhandledare, samt studierektor utbildningscentrum (LiV). Den redan etablerade handledningsmodellen med den pedagogiska modellen patientfokuserad handledning och införandet av peer learning, samt tydliga uppdragsbeskrivningar för huvudhandledare och klinisk adjunkt bedömdes som goda förutsättningar för att nå uppsatta mål med projektet. Klinisk lektor och klinisk adjunkt ledde den pedagogiska utvecklingen och planeringen inför och under genomförandet av projektet genom att i projektets samtliga faser bidra med både teoretisk och praktisk kompetens inom fältet. Dels med kompetens avseende peer learning och patientfokuserad handledning samt faktorer som påverkar lärandemiljön. Men också med kompetens inom professionens kompetensområde, uppdrag och ansvar med särskilt fokus på att som akademisk yrkesutövare ha ett vetenskapligt förhållningsätt. 28

30 Tabell 2. Översiktlig tidsplanering för projektet 2016 December 2017 Januarimars Mars-april April-juni Augusti September Oktober 2017 Januari 2018 Februarimaj 2018 Inledande möte på övergripande nivå angående etablering klinisk utbildning; Sjuksköterskeprogrammet, Karlstads universitet och Landstinget i Värmland. Positivt utfall. Kriterier för att få starta togs fram. Första mötet klinisk lektor och klinisk adjunkt, lärosätet och verksamhetschefer, Medicinkliniken. Beslut om att gå vidare i processen. Planering. Projektgrupp bildades bestående av klinisk lektor och klinisk adjunkt (Kau), verksamhetschef, två avdelningschefer, fyra huvudhandledare, studierektor (LiV). Beslut om genomförande av pilotprojekt oktober 2017 januari Planering påbörjas avseende upplägg, kick-offdagar, handledarutbildning, handledning i handledning till sjuksköterskor. Projektplan påbörjas av klinisk lektor (Kau) och studierektor (LiV). Styrgrupp och referensgrupp identifierades. Presentation av projektplan för Kunskapscentrums ledningsgrupp (LiV) och Ämnesråd (Kau). Informationsmöten till medarbetarna avdelning 8 och avdelning 9 vid arbetsplatsträffar. Framtagande av de styrande dokumenten; Reflekterande samtal, studentinformation och Reflekterande samtal, lärarhandledning (båda Sundin Andersson & Olsson, 2017). Pågående projektplanering i projektgruppen. Slutförande av projektplan. Projektplan behandlades i ämnesrådet, Kau, april, Beslut om start av KUA togs i Hälso-och sjukvårdschefens ledningsgrupp, LiV, juni Inledande möte båda verksamheternas kommunikationsenheter. Kaus representanter belyste värdet av att kommunicera projektet i samverkan. Styrande dokumentet Handledningsmodell uppdateras avseende de pedagogiska modellerna peer learning, patientfokuserad handledning, reflekterande samtal och uppdragsbeskrivningar. Projektgruppen fortsatta arbete; fortsatt planering, möte med kommunikationsenheten LiV, samt avstämning Kick-off och generalrepetition av huvudhandledare, klinisk adjunkt och klinisk lektors föredrag. Kick-off, Samtliga medarbetare avdelning 8 och 9 deltog; sjuksköterskor, undersköterskor och avdelningschefer. En dag x 3. Fokus var att informera om bakgrunden till projektet och vad en klinisk utbildningsavdelning är. Innehåll: introducerande föreläsningar och workshops med målet att öka medarbetarnas kunskap och engagemang avseende handledningsmodellens pedagogiska modeller, peer learning, patientfokuserad handledning samt reflekterande samtal och etiska riktlinjer för patienters medverkan i klinisk undervisning. Informationsenheten LiV och Kau Informationsmaterial till patienter och närstående på avdelningen, intranätet och web LiV-Kau Gemensamt pressmeddelande och inbjudan till invigning tas fram. Plan för utvärdering togs fram. Projektstart, vecka 42. Inbjudan går förutom till projektgrupp och berörda studenter till referensgrupp LiV-Kau, institutionsledning Hälsovetenskaper, Kau, medicinklinikens ledningsgrupp, verksamheter som visat intresse för KUA, politiker, m.fl. Pedagogiskt stöd Fortlöpande pedagogiskt stöd från lärosätet (klinisk adjunkt och klinisk lektor) till verksamheten via ökad närvaro på avdelningen, deltagande i sjuksköterskemöte och arbetsplatsträffar. Utvärdering Fortlöpande utvärdering huvudhandledare och klinisk adjunkt, v.42 (2017) - v. 03(2018). Månadsvis avstämning i projektgruppen. Utvärdering studenter v.46 och 03. Utvärdering personal v.03. Sammanställning av utvärdering Återkoppling av resultat till verksamheten Take home message 29

31 Planering Projektgruppen träffades varje månad från mars 2017 till februari 2018, samt april 2018 med fokus på planering, genomförandeprocessen och utvärdering (se planering i tabell 2 ovan). I huvudsak har samarbetet fungerat bra och gett goda förutsättningar för genomförandet. Klimatet i gruppen har varit tillåtande och båda verksamheterna har bidragit i dessa arbetande möten. Vårdverksamheten och lärosätet har haft varierande erfarenhet av arbete i samverkansprojekt. Detta i samverkan med stundtals olika perspektiv på uppdraget har lett till att samsyn inte rått vid några tillfällen under arbetets gång. Detta har hanterats genom en ömsesidig strävan om ökad förståelse för det gemensamma uppdraget och vad som avtalats, samt tydliggörande om vilka frågor som skulle hanteras av projektgrupp respektive av styrgrupp. Möjligheter och utmaningar har lyfts och diskuterats och strategier för hantering av problematiska situationer har framarbetats. Här har huvudhandledarna och klinisk adjunkt visat på en hög ambition att lösa uppkomna situationer och tagit med erfarenheterna till planeringen inför nästa VFU-period. Framgångsfaktor för att arbeta i ett samverkansprojekt är att samtliga involverade är väl förtrogna med styrdokument och vad som avtalats i projektplanen. Om avsteg behöver göras ska ändringen diskuteras i styrgrupp. Beslut tas därefter i styrgrupp eller projektgrupp enligt överenskommelse i styrdokument. Genomförande Det krävdes vissa förutsättningar för att lyckas med implementeringen av peer learning och studentförtätning på avdelningarna. Nedan beskrivs dessa. Introduktion till personal och studenter Vid införande av KUA fick samtlig personal en gemensam introduktion i form av en kick-off-dag. Dagen innehöll introduktion av de pedagogiska modellerna peer learning och patientfokuserad handledning, samt workshop. Vid workshopen gavs möjlighet att diskutera vad införandet av KUA innebar för respektive person som t.ex. handledande sjuksköterska eller som undersköterska i teamet, möjligheter och utmaningar med de pedagogiska modellerna och 30