Kunskapscentrum för geriatrik vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus
|
|
- Mona Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsområde Geriatrik Kunskapscentrum för geriatrik vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus Verksamhetsberättelse år 2014 Ledning och verksamhet Region Skåne fattade beslut om att utveckla ett Regionalt geriatriskt kunskapscentrum och 2008 fick Geriatriskt utvecklingscentrum (GUC), Skånes universitetssjukhus, Malmö (numera Geriatriska kliniken) uppdraget att utveckla och driva detta. Uppdraget benämns Kunskapscentrum för geriatrik sedan För att genomföra uppdraget har medarbetare med särskild kompetens knutits till en intern arbetsgrupp bestående av forskare inom geriatrik, Arkadiusz Siennicki-Lantz, sjukgymnastik, Eva Nordell, omvårdnad Beth Dahlrup samt dietist Carin Andersson, statistiker Mats Pihlsgård och kommunikatör Anna-Mi Wendel under verksamhetschef, professor Sölve Elmståhls ledning. Till uppdraget finns knutet en referensgrupp med representanter från Region Skåne, kommuner i Skåne och universitet/högskola. Det främsta syftet är att stärka geriatriken och sprida kunskap till andra vårdgivare och till allmänhet. Verksamheten kan sägas vila på tre ben; den webbaserade kunskapsbanken, utbildning och forskning samt kvalitetsregister. Till detta tillkommer nätverkande inom området. Kunskapsbank för geriatrik Uppbyggnaden av webbsajten Kunskapsbank för geriatrik, tekniskt och innehållsmässigt påbörjades i februari 2011, lanseringen skedde i oktober. För närvarande finns 15 olika ämnesområden och 13 olika personer är faktaansvariga för innehållet. Administrationen sköts av kommunikatör Anna-Mi Wendel som har ensam behörighet att redigera sidorna. Kunskapsbanken ska fungera som en informations- och nyhetskälla inom geriatrik med vårdpersonal som den primära målgruppen. Under 2013 infördes ett nytt ämnesområde Inkontinens med Karin Werner, geriatriker, verksamhetsområde geriatrik som ansvarig. Samordning har skett med Inkontinensportalen Region Skåne. Ämnesansvariga har vid fyra halvdagar stämt av arbetet och planerat för utvidgning av kunskapsbanken. Samtliga ämnesområden har under året löpande gåtts igenom och Besöksadress Jan Waldenströmsgata 35, Hus 28, plan 13 Skånes universitetssjukhus Malmö Postadress Geriatriska kliniken Jan Waldenströmsgata 35 Hus 28, plan 13 Skånes universitetssjukhus Malmö Telefon Telefax solve.elmstahl@med.lu.se Webb
2 2 uppdaterats av ansvarig person tillsammans med Anna-Mi Wendel. Kontakt med externa expertgranskare* har etablerats till alla utom två av ämnesområdena. Till kunskapssajten har tidigare två nya kalkylatorer för beräkning av näringsbehov och kroppsindexet body mass index utvecklats och dessa har uppdaterats utifrån nya näringsrekommendationer för äldre. Kalkylatorerna finns inom området Nutrition och de har även integrerats i journalsystemet Melior för att underlätta tillgänglighet för vårdpersonal. Energi-och proteinkalkylatorn ger en skattning av näringsbehov som stöd för kostbehandling vilket därmed kan minska risken för undernutrition hos inneliggande patienter, men kan även användas för vårdtagare i kommunen. I handlingsplan för 2015 ingår att utveckla ett nytt område rörande anhöriga i kunskapssajten. Målgruppen anhöriga utgör drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder nästan var femte svensk vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning (källa Nationellt kompetenscentrum anhöriga). Flera personer har arbetat med att sprida kännedom om webbplatsen, bland annat genom de utbildningar och seminarier som Geriatriska kliniken arrangerar eller deltar i. Vi ser ett fortsatt ökande antal sidvisningar på de olika sidorna i Kunskapscentrum. Antalet sidvisningar från de mest besökta sidorna under senaste 12 månaders period (jan 2014 dec 2014) framgår av tabell 1. Tabell 1. Antal sidvisningar på ett urval av sidor på Sidnamn Antal sidvisningar 2013 Antal sidvisningar 2014 Kunskapscentrums startsida BMI-kalkylator för amputerade ADL Livskvalitet Demens Nutrition Trafikmedicin Energi- och proteinkalkylator * Expertgranskare Demens: Eva Granvik, leg. sjuksköterska, vårdutvecklare, Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö. Fall: Erik Rosendahl, leg. sjukgymnast, docent, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, avdelningarna för geriatrik och sjukgymnastik, Umeå universitet. Livskvalitet: Synneve Dahlin-Ivanoff, professor arbetsterapi, Göteborgs universitet. Nutrition: Gerd Faxén Irving, leg. dietist, med. dr., Institutionen för neurobiologi vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för klinisk nutrition, Karolinska institutet, Stockholm Stroke: Hélène Pessah-Rasmussen, överläkare, docent, Neurologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö. Läkemedel: Johan Fastbom, professor, geriatrisk farmakologi, KI.
3 3 Trycksår: Margareta Grauers, leg. sjuksköterska, sårsjuksköterska MG Konsult Sår & Hud, Stockholm och Ami Hommel, leg. sjuksköterska, docent, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund. Inkontinens, Karin Stenzelius, leg. sjuksköterska, dr med. vet. UroGynCentrum, Skånes universitetssjukhus Sidvisningar ökade år 2013 jämfört med 2012 och en fortsatt ökning har skett även under Under 2013 skedde en ökning för samtliga sidvisningar, exempelvis sidor med de utvecklade kalkylatorerna för att beräkna energi- och proteinbehov ökade med 295%, nutrition 127% och startsidan med 119%. Under 2014 har sidvisningar fortsatt öka för alla exempelvis 76% för kalkylatorer, 27% för startsidan och 30% för ADL. Utbildning Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik är bland de största utbildarna i Region Skåne och ger utbildningar inom flera områden. De flesta utbildningarna har genomförts i egen regi, men medarbetare har också engagerats för externa utbildningsuppdrag. Kunskapscentrum för geriatrik samarbetar med externa föreläsare för utbildning och seminarier. Kommunikationsaktiviteter omkring utbildningarna har bland annat varit framtagning och uppdatering av broschyrer och annat informationsmateriel omkring utbildningarna, reportage på KC Geriatriks utbildningswebbsidor över deltagaråsikter och andra utbildningshändelser. Utbildningarna har även lanserats på Region Skånes VGI samt på Vårdgivarwebben. I samband med mässor och andra seminarieverksamheter har ämnesföreträdare och kommunikatör även där spridit information om KC Geriatriks utbildningar. Alla kurser går att söka på nätet varvid ett omfattande system för digitala anmälningsformulär och dito bearbetning byggts upp. Utbildningskonferensen Senior i Centrum, Malmö 2015 Under 2014 har en omfattande planering skett kring genomförande av den kommande utbildningskonferensen Senior i Centrum som genomförs i Malmö 6-8 maj 2015 under ledning av Sölve Elmståhl, som ordförande för den vetenskapliga kommittén. Till kommitteen är knutna personer från Region Skåne, Lunds universitet och Malmö stad. Ett flertal arbetsmöten, halv och heldag har genomförts och ett 50-tal föreläsare är rekryterade till konferensens program som omfattar ca 100 föredrag inom områdena geriatrik och palliation. Från dessa områden ges tio tematiska spår rörande prevention, rehabilitering, anhörigstöd, miljö, kvalitetsregister, demens, geriatrisk radiologi, palliation, tandvård/munhälsa och sexualitet. De olika spåren hade även olika infallsvinklar kring aspekter på etnicitet, genus och åldrande. Tre separata endagsutbildningar kommer att ges kring geriatrisk radiologi, migration och läkemedelsbehandling av äldre, den senare i samarbete med Socialstyrelsen. Målgrupper all vård- och omsorgspersonal såväl regionalt som nationellt och på uppdrag av Region Skåne genomfördes en särskild utbildning i geriatrik till AT läkare och ST läkare inom regionen. Konferensen genomförs med ekonomiskt stöd från Region Skåne och Malmö stad. Till konferensen som ges i Arenan, Malmö kommer en utställning presenteras och en äldremässa för allmänheten ges i anslutning i Mässhallen. En webbsida finns för ändamålet, Konferensen med äldretema är den största utbildningskonferensen i sitt slag i Sverige.
4 4 Demenssjukdom 2014 genomfördes totalt 14 veckolånga kurser inom Demenssjukdomar- klinisk bild och omvårdnad och en utökning jämfört med Antalet kursdeltagare uppgick till 289 personer och innefattade de flesta yrkesgrupperna inom vård- och omsorg. Flera kursdeltagare sökte sig hit från övriga delar av landet även om huvuddelen är personal verksamma i Region Skåne och från Skånes kommuner. På grund av allt fler sökande till utbildningen för målgruppen legitimerade och högskoleutbildade, utökas kursdeltagarna till 32/kurstillfälle. Kurdsdeltagare nummer 6000 som varit med i en veckokurs uppvaktades hösterminen Under 2014 startade endagarsutbildning för personal som är intresserade av att starta anhörigstödsgrupper. 1 utbildning med 16 deltagare genomfördes under hösten Kursdeltagarna kom från Skåne och Småland. I handlingsplan för 2015 ingår att genomföra 15 veckoutbildningar samt ytterligare dagars utbildningar kring omvårdnad för äldre. Kursen planeras med innehåll från ämnesområdena från kunskapsbanken samt kommer även inkludera att utbilda personal att ge anhörigstöd. Detta utbildningsprogram är utvecklat vid Geriatriska kliniken och spritt till mer än en tredjedel av kommuner i Sverige. Fall Under året bidrog KC Geriatrik med föreläsningar om fallprevention i samband med Internationella äldredagen 1 oktober. En föreläsning hölls i Malmö, Skånes universitetssjukhus med ca 60 deltagare och en föreläsning i Lund, Stadshallen där ett tjugotal åhörare fick information om vad man själv kan göra för att förebygga fall. Region Skåne har arbetar aktivt i plattformen European Innovation Platform Active Healthy Aging. Ett uppdrag inom ramen för detta arbete är att rapportera systematiskt arbetssätt för att förebygga fall, där KC Geriatrik finns representerad. En forskargrupp, ProFouND (Prevention of Falls Network for Dissemination), baserad i Storbritannien, medverkar i samma plattform har till uppgift att föra ut evidensbaserade metoder för fallprevention. KC Geriatrik har i samarbete med Kommunförbundet Skåne och ProFouND under 2014 planerat utbildning för sjukgymnaster/fysioterapeuter som arbetar i Skåne att bli instruktörer för ett fallförebyggande program att användas bland äldre, sköra personer med fallrisk. I december fastställdes utbildningsdatum till slutet av april Friskförflyttning Två kurser i Friskförflyttning har genomförts under våren 2013 med leg. sjukgymnast och med. dr. Kristina Kindblom, Karolinska institutet, Stockholm. Kunskapscentrum för geriatrik har skött all administration i samband med kursen och samarbetat med Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus som tillhandahåller lokaler och utrustning. Båda kurserna har varit fullbokade med 14 deltagare/kurs (arbetsterapeuter och sjukgymnaster från Skånes universitetssjukhus och Lunds, Svedala och Skurups kommun). Körkort Sex körkortseminarier har ägt rum under året och konsultläkare Sture Andersson vid Transportstyrelsen har medverkat, med ca 180 deltagare sammanlagt. Seminarier har under året givits i Trelleborg, Lund och Malmö. Två seminarier har särskilt riktats till
5 5 sjuksköterskor, enhetschefer och sjukgymnaster med ansvar för personer drabbade av demenssjukdom. Nutrition Under januari-februari 2014 arrangerades tre halvdags nutritionsseminarier Varför vill Oskar inte äta? i Lund och Malmö. Ca 180 vårdpersonal deltog. Målgrupperna var distriktssköterskor, demenssjuksköterskor, sjuksköterskor, dietister och undersköterskor från Region Skåne och Skånes kommuner. Mars 2014 arrangerades två halvdags nutritionsseminarier i Malmö och Kristianstad med temat Diabeteskost för äldre- behövs det?. Målgrupperna var distriktssköterskor, sjuksköterskor, dietister och undersköterskor från Region Skåne och Skånes kommuner. Där var ca 130 deltagare. Under november arrangerades två heldagsutbildningar Bra mat för äldre. Här deltog sammanlagt 58 vårdpersonal. Målgrupper var distriktssköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträde från Region Skåne och Skånes kommuner. I december anordnades ett halvdags nutritionsseminarium för biståndshandläggare samt sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjukgymnaster som arbetar med vårdplaneringar inom Skånes kommuner och Region Skåne. Seminariet med 37 deltagare. Många äldre besväras av matleda, som är en orsak till undernäring. Därför har ett särskilt seminarium utvecklats kring detta tema, Varför vill Oskar inte äta? Utbildningen tar upp olika aspekter på matleda hos äldre inom ordinärt och särskilt boende samt vid sjukhusvistelse. Vad kan vi som vårdpersonal göra åt detta? Överläkare Eva Toth- Baranyi, Geriatriska kliniken, SUS Malmö föreläste om Det normala och sjuka åldrandet; sjukdomar, läkemedel och munstatus som kan påverka aptiten. Dietist Carin Andersson föreläste om Hur påverkar åldrandet aptit och ätande? Lokala distriktssköterskor/demenssjuksköterskor föreläste om Kan vårdpersonal påverka den äldres aptit? Seminarierna avslutades med patientfallsdiskussioner tillsammans med deltagarna. Carin Andersson är även sammankallande för nätverket Dietister inom Geriatrik i Skåne, DiGiS. Fyra sammankomster ordnas under 2014 med dietister från både sjukhus, primärvård och kommuner i Skåne. Syftet med träffarna är erfarenhetsutbyte och fortbildning. Carin Andersson är också med i Kostrådet för SUS, Orup, Landskrona och Trelleborg och är aktiv i grupper för utbildning av kostombud och utveckling av sjukhuskosten. En av kostombudsutbildningarna hade temat Nutritionsbehandling hos sjuka sköra äldre- en utmaning. Anna Living och Carin Andersson föreläste för sammanlagt 120 kostombud/kostansvariga i Lund och Malmö. Undervisning om nutrition ges även på på geriatriska klinikens utbildningar om sårvård och demenssjukdomar. Sammanlagt deltog ca 525 vårdpersonal, främst distriktssköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor och dietister från Skånes kommuner och regionen. Carin ingår i styrelsen för Dietisternas Riksförbunds Sektion för Gerontologisk och Geriatrisk Nutrition, SiGN. Där är ett av huvuduppdragen att anordna utbildningsdagar inom geriatrik för sjukvårdspersonal från såväl landsting/region som kommuner i Sverige.
6 6 Under rubriken Nutrition i Kunskapsbanken tillkom ett nytt kapitel om Ät- och sväljningssvårigheter under 2013 och det har vidareutvecklats under Nutritionssidorna i Kunskapsbanken är välbesökta. Energi- och protein kalkylatorn är den enskilt mest besökta sidan i Kunskapsbanken med ca sidträffar under året. Andra populära nutritionssidor är; BMI-kalkylator för amputerade 4400, Nutrition 2800, BMI, Nutrition Mätmetoder, Informationsmaterial samt Ät- och sväljningssvårigheter som alla hade mer än 1000 sidträffar under året. Totalt sidträffar på nutritionssidor under Sår Nitton utbildningstillfällen har givits kring sårbehandling för personal i sjukvård och kommunal äldreomsorg med totalt 524 deltagare. Sju heldagsutbildningar samt föreläsningar/undervisning om sårbehandling och förebyggande insatser har hållits vid interna utbildningar till olika professioner såsom läkare, sjuksköterskor och undersköterskor). Vidare medverkat i SK-kurs i geriatrik för blivande specialister i internmedicin, allmänmedicin och geriatrik, totalt 35 ST-läkare. Katarina Frick, trycksårssjuksköterska ingår i nätverksgrupp för vårdutveckling mellan Malmö stad och Region Skåne och har varit med i framtagandet av Vårdprogram för trycksår, Skånes universitetssjukhus samt Trycksårskort och plansch om förebyggande åtgärder och hon är tillika kontaktperson för upphandlingen av tryckavlastande madrasser för Region Skåne. I övriga uppdrag har ingått att vara delaktig i uppföljning efter PPM trycksår vid fyra tillfällen under våren 2014 samt i planering och genomförande av Stoppa trycksårsdagen. Katarina Frick är kontaktperson för upphandlingen av tryckavlastande madrasser och ingår i referensgruppen för upphandling av förbandsmaterial. Katarina Frick är även faktagranskare för kapitel kring trycksår i Vårdhandboken, Region Skåne samt ingår i vårdutvecklingsgruppen för SUS Malmö Lund- Totala antalet personer som tagit del utbildningsinsatserna från Kunskapscentrum för geriatrik framgår av tabell 2. Tabell 2. Ämnen för utbildning samt antal deltagare Ämne Antal Demens 289 Fall 80 Körkort 180 Nutrition 525 Sår 524 Totalt antal deltagare 1598
7 7 Forskning I samarbete med Lunds universitet pågår flera forskningsprojekt om äldre och äldres hälsa; Gott Åldrande i Skåne (GÅS), Malmö Intervention Study of Dementia (MIND), EpiHealth och 1914-års män. Under året har 14 artiklar publicerats i vetenskapliga tidskrifter, en rapport färdigställts och ytterligare 11 arbeten föreligger eller är inskickade. Ett avhandlingsarbete har presenterats Stenhagen. On falls in the elderly. Epidemiological studies from the longitudinal general population study Good Aging in Skåne (GÅS) Sweden, Lunds universitet, I avhandlingen framkommer att fall är vanligt, relaterat till ca dödsfall årligen, att fall beror på en mängd samspelande faktorer, att ca 1/10 i 60-årsåldern har fallit senaste 6 månaderna jämfört med 4/10 i 90-års åldern. Tre tematiska riskgrupper noteras, personer med reducerad rörlighet, nedsatt hjärtfunktion och påverkan på ADL. Ytterligare enskilda faktorer är olämpliga läkemedel såsom neuroleptika och ostadighetskänsla. Fall påverkar såväl hälsorelaterad livskvalitet som livstillfredsställelse. En hög andel äldre förlorar oboeroende i ADL förmåga och vid en uppföljning 6 år senare i GÅS projektet hade en fjärdedeel förlorat självständighet i ADL vilket även var relaterat till sämre livstillfredsställelse. En tidigare rapport från 2013 Douhan J, Elmståhl S. Fysisk aktivitet & bra matvanor för det goda åldrandet. Resultat från forskningsprojektet Gott Åldrande i Skåne (GÅS). Geriatriskt utvecklingscentrum, Skånes universitetssjukhus, Malmö, 2013; ISBNnummer presenterade hälsoläget i Skåne för den äldre befolkningen. Av rapporten framgår att andelen som inte äter fullständiga måltider som lunch eller kvällsmål sjunker. Över 80 års ålder ökar också andelen äldre som rapporterar problem med att äta och likaså gruppen med dålig aptit. En större andel kvinnor kan laga mat oavsett ålder medan ca en tredjedel av män i 80 års ålder anger att de inte klarar av detta. Andel med matdistribution har ökat påtagligt i högre åldersgrupper vid återundersökning 6 år senare. Det blir därför viktigt att de som har behov av hjälp vid matsituationen erbjuds detta. I balanstester framgår att flertalet över 80 år inte klarar av att balansera på dyna mer än 20 sekunder och att andelen som fallit senaste året ökar från ca en tredjedel i 90 års ålder till hälften sex år senare. Detta bör ju få konsekvenser för hur färdtjänst eller allmänna kommunikationer utformas för att möta äldres behov. Forskningsresultat har också delgivits i samband med utbildningsdagar och utbildningsträffar lokalt, regionalt och nationellt för såväl profession som allmänhet. Geriatriskt kvalitetsregister Utveckling av ett regionalt geriatriskt kvalitetsregister har prövats i Malmö Kristianstad och Ystad. En utvärdering av registret visar att det har god tillgänglighet på geriatriska enheter. En rapport har tidigare färdigställts som redovisar preliminära resultat från de tio olika indikatorer som ingår i registret. En kortversion bestående av 19 frågor är framtagen och används regelmässigt på SUS inom verksamhetsområde geriatrik. Ett flertal studiebesök från Stockholm, Karlstad och Norrköping har skett i syfte att använda sig av det utvecklade kvalitetsregistret.
8 8 Verksamhetsområde geriatrik fick under 2014 ta del av medel för att förbättra vården för de mest sjuka äldre med uppgift att införa ett arbetssätt, CGA Comprehensive Geriatric Assessment som metod vid omhändertagande av sköra äldre i sjukvården och äldreomsorgen, samt att införa ett geriatriskt kvalitetsregister för verksamhetsuppföljning och för att följa insatser och förlopp för samma målgrupp som ett beslutsstöd, såväl i slutenvård som i primärvård och i kommunal äldreomsorg. Under andra halvåret 2014 har ett stort arbete pågått för att uppdatera och anpassa registret för användning användas i olika verksamheter inom slutenvård, och i primärvård och kommunal äldreomsorg. Frågorna har setts över och nu täcker 11 områden; funktionsförmåga, gångförmåga, nutrition, smärta, livskvalitet, fall, trycksår, urinläckage, konfusion, läkemedel och omgivningsfaktorer. En manual för att fylla i frågorna har sammanställts och guidelines för CGA ur såväl medicinsk- som rehabiliteringsaspekt har skrivits. Registret används sedan tidigare rutinmässigt på VO geriatrik och på KRA, Kommunens rehabiliteringsavdelning i Malmö. En pilot har genomfördes på internmedicin under Under våren 2015 kommer registret att införas på korttidsenheterna i Malmö stad och på Borgmästargårdens vårdcentral, Malmö. Planering för ytterligare spridning inom regionen kommer att fortsätta. Förankring av registret sker såtillvida att det har bedömts av region Skånes grupp Kvalitetskraft inför att användas regionalt, vidare har avstämning och redovisning av registret skett med Socialdepartementet, äldresamordnare. Intressenter från andra sjukhus utanför regionen, se ovan, har också önskat få ingå som pilotsjukhus och använda registret. Plattform för inmatning av registerdata och presentation av utdata har vidareutvecklats. Grafiska profiler för utdata på såväl individ- som gruppnivå är nu i funktion. Kontakt är etablerad med Registercentrum Syd (RC-Syd) som potentiell registerplattform. Kontakter är även etablerade med primärvården kring vilka anpassningar som krävs för att kunna samutnyttjas. En styrgrupp för registret har utsetts och en nationell referensgrupp bildats med kompetenser som täcker geriatrik, omvårdnad, arbetsterapi, sjukgymnastik och socialt arbete och med representanter från olika kliniska discipliner, landsting och kommun. Nätverk Flera medarbetare medverkar i nätverk, såväl lokalt, regionalt som nationellt. Kunskapscentrum för geriatrik administrerar såväl nationellt (6-8 nyhetsbrev/år) som regionalt nätverk för demenssjuksköterskor i kommunen (arrangera två nätverksträffar/år). Likaså drivs DiGiS (Dietister inom Geriatrik i Skåne) och Nätverk för arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom Geriatrik och Närsjukvård av medarbetare från Kunskapscentrum (4 nätverksträffar/år). Kunskapscentrum för geriatrik finns även representerade i såväl Skånes universitetssjukhus som Region Skånes nätverk/arbetsgrupper för kvalitetsindikatorer i vården (fall, nutrition, trycksår och smärta) samt som regionens representant i Kommunförbundet Skånes nätverk för fallprevention. Representation finns nationellt avseende nutrition och internationellt avseende fallprevention. Kunskapscentrum för geriatrik finns representerat på regional nivå för upphandling av sårvårdsprodukter.
9 9 Geriatrisk kliniken/kunskapscentrum Geriatrik är sedan 2008 ansvariga för Nationellt nätverk för demenssjuksköterskor inom Svensk sjuksköterskeförening. Nätverket har idag 541 medlemmar och så gott som samtliga kommuner, regioner/landsting och många privata entreprenörer är representerade. Nätverket är öppet för de sjuksköterskor som har en övergripande och konsultativ roll inom demensvården. Nätverket har en egen hemsida under Svensk sjuksköterskeförening. Här publiceras nyhetsbreven. Nätverksträffar för Skånes demenssjuksköterskor (~40 personer) arrangerades i april respektive september med inbjudna föreläsare. Under 2014 har planering skett för det återkommande nationella nätverk för demenssjuksköterskor med en tvådagars konferens som är inplanerat till september 2015, ett så kallat state of the art seminarium som Kunskapscentrum för geriatrik står som initiativtagare och värd för och som ges vartannat år i Malmö. I handlingsplan för 2015 ingår bl a att administrera medlemsregistret och hålla kontakt med medlemmarna i nätverk för sjuksköterskor genom 6-8 nyhetsbrev som publiceras av oss på nätverkets hemsida Nätverksträffar för Skånes demenssjuksköterskor (~40 personer) planeras till april respektive november, 2015 med inbjudna föreläsare. Övriga aktiviteter Carin Andersson och Eva Nordell har efter förfrågan varit faktagranskare för nätbaserad utbildning i Malmö stad avseende undernäring respektive fallprevention. Eva Nordell har även varit faktagranskare för nätbaserad utbildning i fallprevention för Primärvården Skåne och Nestor FoU-center, Stockholm. Representerat Kunskapscentrum Geriatrik vid de Svenska demensdagarna i Karlstad, maj, 2014, där information om vårt kunskapscentrum och våra utbildningar spreds till ~1500 seminariedeltagare. Representerat Kunskapscentrum Geriatrik och Nationellt nätverk för demenssjuksköterskor vid de Svenska sjuksköterskedagarna i Stockholm, nov 2014, med ~ ca 750 seminariedeltagare. Externa uppdrag har innefattat föreläsningar på specialistprogram psykiatri, Malmö Högskola samt utbildningsuppdrag för Consensum för vårdpersonal. Tidigare analysarbete har rört risksamband för överlevnad kopplad till etnicitet, migration och livsstilsfaktorer. Från nationella registerdata har dödlighetsmönster följts för utlandsfödda personer bosatta i Sverige 1970 och fram tom 1999 och jämförts med en likstor kontrollgrupp matchad för ålder, kön, boendeort och yrke. Att vara utlandsfödd var kopplat till en överdödlighet med nästan två års kortare medellivslängd. Data bearbetas kring förändring av livsstilsfaktorer, särskilt vikt övervikt, fysisk aktivitet och matvanor i skånsk befolkning baserat på studien Gott Åldrande i Skåne (GÅS) där jämngamla personer 60 år födda 1952, 1946 och 1940 jämförs. Med ålder ses en
10 10 förkortning av kroppslängd mera uttalad bland kvinnor än män. Ett vanligt riskmått för undervikt och övervikt är body mass index (BMI) som är kroppsvikt dividerat med läng x längd. En konsekvens av minskad kroppslängd är att BMI systematiskt underskattar undervikt hos äldre och på samma sätt överskattar övervikt. Data från GÅS visar att endast hälften av personer med undervikt (BMI < 20) identifieras med BMI. Istället har en korrigerad BMI beräknat på underbenslängd tagits fram och publicerats. En fördjupad analys av fallrisk visar att under en 6 års uppföljning noteras ökad fallrisk såväl för personer som försämras i sina vardagliga funktioner (ADL) men även för de som förbättras, beskrivet ovan under forskning. Att ha fallit senaste sex månaderna var relaterat till sämre livstillfredsställelse och hälsorelaterad livskvalitet upptill sex år senare vid uppföljning av samma individer. Fynden kvarstod även efter justering för ålder, kön, sociala kontakter och sjuklighet och är presenterade i en avhandling; Stenhagen. On falls in the elderly. Epidemiological studies from the longitudinal general population study Good Aging in Skåne (GÅS) Sweden, Lunds universitet, Malmö Sölve Elmståhl, klinikchef Geriatriska kliniken Verksamhetsberättelsen är baserad på underlag från Carin Andersson, Beth Dahlrup, Johanna Douhan, Vera Denvall, Sölve Elmståhl, Katarina Frick, Anna-Mi Wendel, Eva Nordell, Mats Pihlsgård
Kunskapscentrum för geriatrik vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Verksamhetsområde Geriatrik 2014-02-10 Kunskapscentrum för geriatrik vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus Verksamhetsberättelse år 2013 Ledning och verksamhet Region Skåne fattade beslut
Läs merKunskapscentrum för geriatrik vid Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus. Verksamhetsberättelse år 2012. www.kcgeriatrik.
Kunskapscentrum för geriatrik vid Geriatriska kliniken Verksamhetsberättelse år 2012 www.kcgeriatrik.se 1 Ledning och verksamhet Region Skåne fattade beslut 2007-12-11 om att utveckla ett Regionalt geriatriskt
Läs merVerksamhetsberättelse 2011
Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Styrgruppen... 4 Extra satsning... 4 Referensgrupp... 4 Utbildning... 5 Årligt möte för användarna... 5 IT-utveckling... 6 Samarbete med
Läs merVerksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Läs merGeriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö
Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,
Läs merKurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö
Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2015 Höstterminen 2016 Hej! I din hand har du ett
Läs merVerksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Läs merDemenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad
Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2011 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus
Läs merVerksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011
Svenskt register för BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Bakgrund I Sverige finns idag ca 148 000 personer med demenssjukdom och ca 50 % av dessa
Läs merDemenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad
Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2010 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs merKurser inom områdena geriatrik och demens vid Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö
Kurser inom områdena geriatrik och demens vid Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö 2017 Hej! I din hand har du ett nytt kursprogram från Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merUppföljning av Region Skånes kunskapscentrum. Demenssjukdomar
Uppföljning av Region Skånes kunskapscentrum Demenssjukdomar 2016 Årlig uppföljning av Region Skånes kunskapscentra Kunskapscentrum är en del av Region Skånes sakkunnigorganisation och har till uppgift
Läs merVerksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merInformation om hemsjukvård
Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2015 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna, 2014-11-10 Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den
Läs merBilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar
Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2019 2020 Samordnande äldregrupp
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merTemagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.
Temagrupp Äldre Äldre med sjukdom/funktionsnedsättning ska känna att vård, stöd och omsorgsinsats är tillgänglig, trygg, säker och samordnad av kommun, primärvård, sjukhus och tandvård. Strategi Att stärka
Läs mer30 januari 2015 Enheten för läkemedelsstyrning, Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning Sammanställt av: Åsa Bondesson
30 januari 2015 Enheten för läkemedelsstyrning, Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning Sammanställt av: Åsa Bondesson Läkemedel och äldre - slutrapport avseende användandet av prestationsmedel för
Läs merRapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda.
Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 14 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda. Inledning Socialstyrelsen har angett ett antal kvalitetsindikatorer som
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merBättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014
KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merGeriatrik 2011 inspirerande och unika dagar för sjuksköterskan inom äldrevården!
Geriatrik 2011 inspirerande och unika dagar för sjuksköterskan inom äldrevården! Gå 4 betala för 3! Det normala åldrandet, smärta och läkemedelshantering Alzheimers sjukdom, akut konfusion och BPSD Nutrition
Läs merUppföljning av Kunskapscentrum Demenssjukdomar
Uppföljning av Kunskapscentrum Demenssjukdomar 2018 Årlig uppföljning av Region Skånes kunskapscentra Här kommer underlaget för den årliga uppföljningen av kunskapscentra inom Region Skånes. Kunskapscentrum
Läs merFörslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen
Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen med de äldre i centrum Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, Livsmedelsverket Monica Pehrsson Socialstyrelsen
Läs merSocialstyrelsens stöd för att förebygga fallolyckor - utbildning och balansera mera
Socialstyrelsens stöd för att förebygga fallolyckor - utbildning och balansera mera Eva Entelius Melin och Karin Thorheim MAS-MAR 2017-05-11 2017-05-11 Fallhändelse och fallskada En fallhändelse är att
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN
Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden
Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merÅrligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Läs merUppföljning av SIMBAs handlingsplan
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under
Läs merKommunens Rehabiliteringsavdelning
Kommunens Rehabiliteringsavdelning (KRA) KOMMUNENS REHABILITERINGSAVDELNING (KRA) Vård och omsorg Välkommen till KRA rehabilitering och vardagsträning Du har av din biståndshandläggare blivit beviljad
Läs merKost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport
Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merMultisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens
Lyssna till några av Sveriges främsta experter inom geriatrik Primärvårdssymposium Multisjuka äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2012 VÅRA UTBILDARE Umeå Universitet Yngve Gustafson
Läs merVad händer på Socialstyrelsen?
Vad händer på Socialstyrelsen?. Monica Pehrsson, utredare, leg dietist 2017-05-05 Gällande undernäring finns idag förskriften Förebyggande av och behandling vid undernäring, SOSFS 2014:10 Både hälso-och
Läs merGod vård och omsorg vid demenssjukdom
God vård och omsorg vid demenssjukdom i Värmland Eskilstuna 19 sep 2014 Bakgrund: Implementering Nationella riktlinjer Demens Värmland År 2009-2014 Dialogseminarium Information till allmänläkare och slutenvården
Läs merInterpellanterna undrar vilka utbildningsinsatser som har gjort för att stärka äldrekompetensen i landstinget.
Svar på interpellation (2016:20) från Jimmy Loord och Gudrun Brunegård (KD) till Jessica Rydell (MP) och Lena Segerberg (S) angående äldrekompetens i hälso- och sjukvården. Jimmy Loord och Gudrun Brunegård
Läs merN Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merFöreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015
1 Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015 Nollvision Lars Sonde Utredare och forskare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Engagerad i Svenskt Demenscentrums utbildningsarbete. Under föreläsningen
Läs merFall-och fallskadeprevention
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 107 Fall-och fallskadeprevention BAKGRUND Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra
Läs merHandlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum
2015-11-11 Handlingsplan För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum Stadsdelsförvaltningen Centrum Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Box 5051 402
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merSpetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor
Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser hösten 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med D Det är viktigt med spetskompetens i demensvården för att behålla, utveckla
Läs merFöreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober
Föreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober Presentation av föreläsningar och föreläsare Vårdmiljöns betydelse för äldre personer med nedsatt kognitiv förmåga Susanna
Läs merVälkommen. Nätverksträff Sjuksköterskor och läkare Värmland. 11oktober 2018
Välkommen Nätverksträff Sjuksköterskor och läkare Värmland 11oktober 2018 torsdag 11 oktober Förväntningar? Förutsättningar? Sjuksköterskor och läkare träffas för ett gemensamt fokus på personer med demenssjukdom
Läs merVad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö
Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten
Läs merMaj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society
KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merGranskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre
2011-11-24 1 (6) Rapport Granskning av hur man förebygger och behandlar trycksår hos personer på särskilt boende för äldre Bakgrund MAS och MAR genomför varje år uppföljningsbesök på de 13 särskilda boenden
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merSamverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter
Läs merOmråde Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Läs merRiktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert
Socialtjänsten HSL Kvalitetsregister Upprättad: 2011-11-25 Reviderad: 2012-10-25 Reviderad: 2014-11-19 Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänstens ledningsgrupp fattade
Läs merRehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs merDemenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad
Geriatriska kliniken Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriska kliniken Vår- och höstterminen 2012 Besöksadress Postadress Telefon Skånes universitetssjukhus Skånes universitetssjukhus
Läs merHandlingsplan 2015 för att förebygga trycksår
Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär
Läs merStimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer
Stimulansmedel till kommuner och landsting för r insatser inom vård v och omsorg om äldre personer Stimulansmedel på p 1,35 mdr kr för f r att utveckla äldreomsorgens kvalitet Med fokus på : - att förbättra
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merEn inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård
FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merInstruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté
1. Region Stockholms utgör regionens enligt lagen (1996:1157) om er. Region Stockholms utgör, tillsammans med Region Gotlands, Samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik i sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands
Läs merDemenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad
Geriatriska kliniken Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriska kliniken Vår- och höstterminen 2014 Besöksadress Postadress Telefon Skånes universitetssjukhus Geriatriska kliniken
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merDelrapport för regeringsuppdraget att ta fram och sprida kunskapsstöd kring mat och måltider som fallprevention.
2018-09-07 Dnr 2018/00515 1 (8) Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Delrapport för regeringsuppdraget att ta fram och sprida kunskapsstöd kring mat och måltider som fallprevention. 1.
Läs merAnders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13
Utveckling av Webbutbildning för att stärka kompetensen hos AT-läkare om läkemedelsbehandling av äldre Anders Jakobsson, Socialstyrelsen Geriatriskt Forum 2013-09-13 Nationell Läkemedelsstrategi Rätt läkemedelsanvändning
Läs merHandlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Läs merSammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519
2019-03-14 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Sammanställning av öppna jämförelser 2018 - Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 Bakgrund Varje år presenterar Socialstyrelsen
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och
Läs merKommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket
Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Läs merUtbildning för samtal om bra matvanor
Utbildning för samtal om bra matvanor Enkätundersökning för att få bättre förståelse för hur landsting och regioner utbildar sin personal i primärvården, så att de kan känna sig trygga i att stödja patienten
Läs merPresentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merArtrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson
Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merNationellt likvärdig YH-utbildning
Nationellt likvärdig YH-utbildning inom äldreomsorgen En beskrivning av arbetet och processen via Vård- och omsorgscollege. Verksamhetsplan för VO-College I föreningen Vård- och omsorgscollege verksamhetsplan
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merHandlingsplan 2018 Trisam
Handlingsplan 2018 Trisam Angelica Gabrielsson, processledare Trisam 2018-02-02 1. Grundläggande information 1.1 Bakgrund Trisam 1 är en struktur och arbetsmetod att arbeta med rehabilitering i samverkan
Läs merSpetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor
Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med
Läs mer