SVAs fiskverksamhet Diagnostiskt laboratorium för djurslaget fisk: vild/odlad, kräftdjur och musslor Introduktion djurhälsa hos fisk

Transkript

1 Inynråd Generaldirektör Verkledning Introduktion djurhäla ho fik OIE collaborating centre Staben för marknad och information Huvudproceägare Ander Alfjorden ektionen för fik och kaldjur, Enheten för djurhäla och antibiotikafrågor bakteriologi (BKT) djurhäla och antibiotikafrågor (DOA) kemi, miljö och foderäkerhet (KMF) patologi och viltjukdomar (POV) jukdomkontroll och mittkydd (ESS) vacciner och laboratorieprodukter (VOL) virologi, immunbiologi och paraitologi (VIP) verkamhettöd (VES) Fyra huvudproceer: Diagnotik och analyverkamhet beredkap Forkning och utveckling Kunkapförmedling Sjukdomövervakning och Carina Johanon Kanli/ekreterare: Ekonomi, QAamordning Djurhäla akvatika djur Ander Helltröm Veterinär/Ämneanvarig Ander Alfjorden Forkningingenjör Jour fikpatologi diagnotik paraiter, mulor Eva Blomqvit BMA/ Virudiagnotik Fiklab. amordnare Eva Janon Forkare Fik FoU. amordnare Thorbjörn Honglo Forkningingenjör Jour fikpatologi diagnotik paraiter, kräftor Eva Säker BMA/ Bakt.diagnotik Fiklab. SVALA anvarig Arbetmiljöombud SVA fikverkamhet Diagnotikt laboratorium för djurlaget fik: vild/odlad, kräftdjur och mulor. odlingbeök och fältprovtagning Nationellt referenlaboratorium för amtliga anmälningpliktiga jukdomar på fik och mulor och kräftdjur. Sakkunniga gentemot myndigheter i frågor om: Smittkydd utredningar av mittvägar och upprättande av aneringplaner karantäner, import, anläggande av fikodling, flyttning av fik 1

2 Obduktion och provtagning på SVA Fikjukdomdiagnotik Hälokontroll av odlad fik Specie Tonnage No farm Coat Continental Regnbåge Atlantik lax Andra almonider Karp < Ål Andra färkvattenarter < Total Regnbåge Bäckröding (eg. Atlant lax, Salmo alar) 2

3 (Salmo trutta) Vattenkraft utbyggda älvar i Norrland Gonadutveckling ho laxfik (rom och mjölke) Lax och havöring 5-7 tuen romkorn / liter rom eller ca 2000 romkorn / kilo fik utgör 25 % av kroppvikten Smitta i vildbetånd har inga gräner NYA VIRUSINF det enate decenniet IPN p ho vild lax år 1995 VHS 1998 i ill SVC 2005 Ålherpe 2006 Rhabdoviru ho abborre 2007 Koiherpe 2007 IPN i vild havöring

4 Smittkydd i vilda betånd och nya jukdomhot Hur kan man kontrollera jukdom Smittkydd kydd Diagnotik och hälokontroll Profylax (förebyggande arbete) Terapi (aktiv jukdombekämpning) Hur underöker vi fiken Inre beiktning 4

5 Förlopp i amband med miljöpåverkan Flytfik Därför ka fikdöd utreda: Vattenområden och fikbetånd är en reur. Fik är efter fångt ett livmedel. Orakerna till jukdom kan vara miljöpåverkan. Ger o möjlighet att följa keenden i naturen. Ett entaka utläpp med akut effekt Hög dödlighet. Uppmärkamma i ett tidigt kede. Långvarigt utläpp med kronik effekt Låg eller ingen dödlighet. Uppmärkamma?? Fik och miljöpåverkan Alla förändringar i fiken miljö påverkar de häla. Akut jukdom och dödlighet är inte de vanligate följderna av en miljöförorening. En miljöförorening kan ke under lång tid, vilket ger fiken en vi möjlighet till anpaning och därmed minkad möjlighet för detektion. Sjukdomdiagnotik om en metod i miljöövervakningen Ökad jukdomfrekven Förämrat immunförvar - gör att fler individer injuknar. Reproduktion Överlevnaden ho ägg, permier och yngel kan bli nedatt. Organförändringar Upptäck i amband med obduktion eller vid hitopatologika underökningar. Funktiontörningar Kemika ämnen kan ge upphov till förändringar i organen normala funktion Faktorer att beakta i amband med akut fikdöd i ett vattenområde Meteorologika förhållanden Nederbörd/vindar & trömmar. Vattenkemi ph, temperatur, yre/vavelväteförekomt. Algförekomt Miljöförorening Indutrier, avloppreningverk, jordbruk, teknika arbeten/muddring, utdikning, kontruktionbyggen/kalkning. Biologika förhållanden Fikart/fikodlingverkamhet/fikätande fågel eller däggdjur. Fikjukdomar Ander Alfjorden ektionen för fik och kaldjur, Enheten för djurhäla och antibiotikafrågor 5

6 Biologika förpackningar Männikan undermedvetna Vikten av mittkydd på odlad fik Vatten, prider lätt mittämnen. Det är vårt att e på en fik att den är juk. Vikten av mittkydd på odlad fik Vatten, prider lätt mittämnen. Det är vårt att e på en fik att den är juk. Vertikalt överförbara jukdomar. Ett fåtal ättfikodlingar om föräljer fik över hela landet. Odlad fik i nära kontakt med vildfik. Vild fik rör ig över tora ytor. Infektion på vildfik omöjlig att utrota. Utred förhöjd dödlighet i vattenbruk 1. Förflyttning av levande fik och romprodukter mellan EU länder och från godkända icke EU länder ker idag regelbundet 2. Detta har ökat riken för introduktion/pridning av jukdomar 3. Alla vattenbrukanläggningar måte därför ha en auktoriation 4. Direktiv 2006/88 kräver att dea anläggningar rapporterar fall med ökad dödlighet 5. Anläggning kall föra journal och upprätta en egen bioäkerhetplan för anläggningen för minimerad mittpridning Minimera mittriker i uppfödning anläggningar Tänk på din egen hygien Använd kyddutrutning, handkar och kläder. Tvätta händerna före och efter ditt arbete. Eliminera mittpridningriker i anläggningen Håll beättningarna åtkilda genom hygienika barriärer: eparat utrutning för varje grupp eller decinficera dina arbetredkap (håvar, hinkar, termometrar etc.) Håll årklaer eparerade I vidareodling genom kaar eller dammar bör man inte blanda årklaer. Vi inflyttning av nya beättning för dea placera kilda från övriga beättningar. Detta minkar återetablering av att befintliga infektioner å att dea kan uppföröka och överför mellan årgångar. Förebygg introduktion av infektion Använd hälokontrollerad fik och underök/kontrollera fiken i dein anläggning regelbundet. Decinficera alla romintag vid inkop av nya beättningar och intag av vildkramade fik. 6

7 Anmälningpliktiga jukdomar Fik EU Epizooti/ Övriga Agen Förekomt i Sverige A Epizooti Viru Viral Haemorrhagik Septikemi (VHS) 1969, 1972, 1998, 2000 A Epizooti Viru Infektiö Hematopoetik Nekro (IHN) 0 G Epizooti Viru Spring Viremia of Carp (SVC) 0 Epizooti Viru Infektiö Lax Anemi (ILA, ISA) 0 G Epizooti Viru Infektiö pankreanekro p (IPN p) 1994 G Övriga Viru Infektiö pankreanekro ab (IPN ab) + KUST (G) Övriga Viru Koi herpe viru 2007 G Övriga Bakt. Renibakterio (BKD) + KUST Övriga Bakt. Furunkulo (ASS) + Övriga Viru Epizootik Hematopoietik nekro (EHN) 0 Övriga Viru Oncorhynchu maou-viruinfektion 0 Övriga Viru Annan rhabdo-viruinfektion än VHS 1997 Övriga Viru Herpeviruinfektion ho laxfik 0 Övriga Viru viral erythrocytik nekro (VEN)/ picine erythrocytic necroi (PEN) 0 Övriga Bakt. Yerinio (ERM) + Övriga Parait Proliferativ njurinflammation (PKD) + Övriga Parait infektion med Gyrodactylu alari + Anmälningpliktiga jukdomar molluker och crutacea Molluker EU Epizooti/ Agen Sjukdom Förekomt i Sverige Övriga (G) Övriga Parait Bonamio 0 Övriga Parait Haploporidio 0 Övriga Parait Perkino 0 (G) Övriga Parait Marteilio 0 Övriga Parait Mikrocyto 0 Övriga Viru Iridoviro 0 Crutacea ( Övriga Svamp Kräftpet (Aphanomyce ataci) (+) ) ( Övriga viru White pot yndrome 0 ) Åtgärder vid fynd av anmälningpliktig jukdom Anmälningpliktig jukdom jukdom om bedömt å allvarlig för landet att man vill ha den under uppikt. Dea dela upp i: Epizooti Sjukdom om inte finn i landet och har allvarliga biologika eller ekonomika konekvener Åtgärd: eliminera mittämnet med tatliga medel. Övriga inkluderade i K26 Handel och tranportretriktioner enligt SJV. Djurägaren tår för kotnader. Övriga med retriktioner enligt FiV. Begränningar i rätten till utättning. Åtgärder vid epizootimitanke Rapportera till Länveterinär eller Jordbrukverket eller SVA avdelning för Epizootologi Generella jukdomymtom Sjukdomar om ej oraka av infektioner Inapeten Avmagring Exophthalmi Pigmentförändringar Fenblödningar Onormala imröreler Ökad repiration Fjällficködem Slöhet Copyright 7

8 Icke infektiöa jukdomar Kemik/fyikalik orak Algblomningar Förgiftning Mibildningar Nutritionella jukdomar (brit <=> överdoering) Tumörer, hyperplaier (kan ockå oraka av mikroorganimer å om onkogena viru) Infektiöa jukdomar (mittam mellan fikar) Copyright Viruinfektioner Viral Haemorrhagik Septikemi (VHS) (Egtvedjuka) Anmälningpliktig, epizootijukdom Rhabdoviru, förekommer i två former, klaik och marin form Den klaika formen påviad på regnbåge, öring, harr, piggvar och gädda marina: trömming, tork, kolja och karpill men utan jukdom-ymtom Horiontalt överförbar Terapi: akna Vaccin: akna Sjukdomen har påviat i fikodling i Sverige 1969, 1972,1998 och 2000 Utbredning Viral Hemorrhagik Septikemi (VHS) 2010 X 2000, 2001 X Symtom VHS Organ Förändringar Öga Exophtalmi, petechiella blödningar, framför allt ventralt. Munhåla Petechiella blödningar. Gälar Bleka, petechiella blödningar. Fena Blödningar fenbaer. Hud Mörkpigmenterad. Lever, mukel, Blödningar av varierande grad. hjärta, hjärna, imblåa Tarm Bakre delen blek, utan blödningar. Njure Svälld, gråfärgad njure. Differentialdiagno: Yerinio och PKD. 8

9 Infektiö Pankrea Nekro (IPN) Anmälningpliktig, epizootijukdom Viruorakad (Birnaviru) Drabbar alla laxfikarter, har även påviat på icke laxfikar (ål, gädda mm.) Kritik framför allt för yngel av laxfik. Äldre mittad fik vanligen ymtomfria mittbärare Vertikalt och horiontalt överförbar Viruet är mycket mottåndkraftigt, överlever i både öt- och altvatten, tål djupfryning och intorkning under lång tid Terapi: akna Vaccin: under utveckling Staten Veterinärmedicinka 49 Infektiö Pankrea Nekro (IPN) 2010 Infektiö Pankrea Nekro (IPN) 2008 Symtom IPN Adult fik Subklinikt förlopp. Yngel Hög dödlighet korkkruvliknande imröreler. Utpänd buk. Organ Förändringar Hud Mörkpigmenterad. Bukhåla Blödningar i bukfett och inre organ Mag- tarmkanalen Utpänd fylld med vattnigt ekret. IPN erotyp p 9

10 Spring Viremia of Carp (SVC) Anmälningpliktig, epizootijukdom Rhabdoviru (Rhabdoviru carpio) Orakar jukdom på karpfik, gädda och guppy, har påviat på flera olika fikarter Förekommer i Aien och flera europeika länder Viru överlever i +10 o vatten > 4 veckor Norden är anett om fritt från jukdomen Terapi: akna Spring Viremia of Carp (SVC) 2010 Symtom SVC Organ Förändringar Buk Acite. Öga Exophthalmi. CNS Lethargikt obalanerade imröreler. Hud Mörkpigmenterad med petechiella blödningar. Gälar Bleka med blödningar. Inre organ Blödningar, ödem. Nekroer i lever (hepatocyter) och njure (tubuli och hematopoetik vävnad). Seg, mucoid avföring. Herpeviru på Koi Koinherpe viru Symtom England 1996, Tykland 1997, Irael 1998 nu i Malayia, Japan, Belgien,USA KHV (Koi Herpe Viru) Känliga arter vanlig karp, Koikarp och guldfik Drabbar ej Gräkarp, tör, guldid Utbrott vid o C. Akut perakut dödlighet Hud: år, ljua ringformade fläckar, ökad lemproduktion. Gäle: nekroer, ökad lemproduktion CNS: Balanvårigheter Generella: Anoxi 10

11 Bakterieinfektioner Gram poitiva tavar Renibakterio/BKD (Bacterial Kidney Dieae) bakteriell njurinflammation Anmälningpliktig. Bakterie, Renibacterium almoninarum. Förekommer kut och inland. Horiontal och vertikal mittöverföring. Drabbar laxfikar. Lax, röding mer känliga. Regnbåglax ibland ubklinik. Terapi: akna. Vaccin: akna. Förändringar vid BKD Sjukdomutbrott vid låga temperaturer (< 15 o C, framför allt våren). Organ Förändring Njure Svullen, ibland ljua härdar. Njure, mjälte, lever Ibland ljua härdar. Hud I tidigt kede petechiella blödningar. Mukulatur I kronika fall abceer med blodtillblandad vätka. Differentialdiagno: PKD, Nefrocalcino, flavobakterio. Staten Veterinärmedicinka Antalt (SVA) /Fikavdelningen Copyright 64 SVA Flavobacterium Gramnegativa aeroba rörliga filamentöa tavar F.columnare F.pychrophilum F.branchiophilum F.aquatile F.johnoniae Staten Veterinärmedicinka Antalt (SVA) /Fikavdelningen Copyright 65 SVA 11

12 Aeromona Furunkulo (ASS) Stor geografik pridning och kan uppträda i både öt- och altvatten. Sjukdomen förekommer i Sverige, våra nordika grannländer och hela Europa. Bakterien orakar jukdom ho alla laxfikar, men har även iolerat från icke laxartad vild fik. Bakterien är inte vertikalt överförbar men mittar lätt mellan fikar och kontaminerar rom om ej tvättat med deinficerande preparat. Profylaktikt kan vaccinering mot jukdomen utföra. Sjukdomen är behandlingbar med antibiotika. Aeromona almonicida achromogene Infektiö dermatit/asa Regelbundet i via fikodlingar och även i vild fik Söt- åväl om bräck-/altvatten. Bakterien är inte vertikalt överförbar Hög dödlighet framförallt på öring och röding. Ger jukdom även på icke almonider!! Sjukdomen gynna av dåliga förhållanden och andra trefaktorer. Behandlingbar med antibiotika 12

13 Vibrio/Litonella Gram negativa tavar Förekommer i alt- och bräckt vatten. Ej vertikalt överförbar Sjukdomframkallande på fik: L.anguillarum vibrio V.vulnificu ål & kaldjur V.almonicida - kallvattenvibrio/hitra-juka (Atlanten) V.vicou (Moratella vicoa) vinterår ho laxfikar Vibrio Litonella anguillarum Sjukdomutbrott förekommer ofta tidigt på våren när vattentemperaturen är i tigande och mellan C. Profylax God vattenkvalitet/minka tre Vid jukdomutbrott minka utfodringen vaccinering Behandlingbar med antibiotika Yerinio (ERM) - rödmunjuka Yerinia ruckeri, gramnegativ tav. Ej vertikalt överförbar Bakterien har i Sverige påviat i ett 30-tal odlingar edan Ffa laxfik men även andra arter Symtom: kronika förändringar med ammanväxningar i buken. Akuta generella ymtom blödningar Kan överleva 2-4 månader utanför fiken Profylax: vaccin Behandlingbar med antibiotika Sedan 2006 akut juklighet i odlingar inom Väternorrland län Åbo univeritet 13

14 Paraitinfektioner Åbo univeritet Copyright Förökning och överlevnadtategier Encelliga hud och gälparaiter Ej anmälningpliktig. Paraiter, Ichthyobodo necator, Trichodina pp, Ichthyophthiriu multifilii, mfl. arter. Arterna ovan förekommer i ötvatten och bräckvatten Drabbar alla fikarter, främt ungfik. Direkt livcykel (mellanvärdar ej nödvändiga för pridning). Terapi: badning med alt eller formalin mfl. preparat. Via paraiter (Vita prick) kräver upprepad behandling Profylax: trereducerande och miljöförbättrande åtgärder. Inkick levande fik, mikrokopi hud, fenor och gälar Copyright 14