Redovisning av Fiskevårdsmedel för: pilotprojekt avseende spridning av PKD, proliferativ njurinflammation hos laxfisk till norra Sverige
|
|
- Daniel Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Redovisning av Fiskevårdsmedel för: pilotprojekt avseende spridning av PKD, proliferativ njurinflammation hos laxfisk till norra Sverige Anders Alfjorden och Anders Hellström Enhet för djurhälsa och antibiotikafrågor Fisksektionen Enligt Fiskeriverkets beslut 2009 (Fiskerivårdsmedel anslaget 1:17; fiskevård ) har Fisksektionen vid enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor vid SVA, under år 2009, undersökt lax och öring avseende förekomst av parasiten Tetracapsuloides bryosalmonae, orsak till njursjukdomen PKD. Spritfixerade fiskar har insamlats av länsstyrelserna i Jämtland och Västerbotten, och undersökts vid SVA avseende sjukdomsförekomst (svullna njurar). I samband med detta har en PCR metod tagits fram och värderats. Referensmaterial för denna har införskaffats från Norska Veterinærinstituttet (Anders Jörgensen) i Oslo. Metodik Insamlingen av fisk från länsstyrelserna i Jämtland och Västerbotten har pågått under sensommaren/ hösten Då det under perioden har varit höga vattenflöden så försvårades möjligheterna att samla in laxfisk i ålder 0+ och 1+. Provfiskena blev därför fördröjda men kunde avslutas under oktober månad då en tillräcklig mängd fiskar insamlats. Fiskarna som var 1+ eller äldre har öppnats i buken för att underlätta fixeringen med 95% etanol. Total har mer än 300 öringar från 5 områden i Jämtand och 7 områden i Västerbotten undersökts. Undersökning och materialuttag av insända fiskar genomfördes av fisksektionen/sva genom yttre och inre besiktning samt mätning av kroppslängd. Prov från njure togs ut för molekylärgenetisk undersökning (PCR) och individmärkta prover insamlades för ev. kompletterande immunohistologisk undersökning från gälar och njure. För de minsta fiskarna 0+ var njurmängden ofta så liten att merparten av proverna förbrukades till PCRundersökningen. I de fallen försvårades en kompletterande undersökning genom immunohistologi beroende på otillräcklig njurmängd för denna undersökning. En ny diagnostikmetod (realtids-pcr) har tagits fram genom samarbete med SVA s sektion för virologi, immunbiologi och parasitologi (VIP). Metoden är utarbetad med stöd av forskningsrapporter om PKD, Bettge et. Al (ref 1 och 2). Det positiva referensmaterialet från Veterinärinstittuet samt organmaterial från frysta och spritfixerade fiskar (0+), negativa såväl som positiva för sjukdomen, njure och gäle, har använts för att validera metodens tillförlitlighet. Ett begränsat urval av de i Sverige insamlade fiskarna som var positiva för sjukdomen med den framtagna PCR metoden har också kontrollerats gentemot en immunohistologisk metodik som kunnat verifiera resultaten (se nedan). Den framtagna PCR-metoden har även testats med ett förenklat alternativt provtagningsförfarande (bomullstops), anpassad för insamling i fält. Samtliga varianter på
2 prover har visats fungera för diagnostik avseende sjukdomen PKD. Bäst resultat har dock erhållits genom undersökning av etanolfixerade njurprover, varför beslut togs att fältinsamlade fiskar skulle spritläggas och att prover i första hand tas ut från njuren. Öringar och laxar från fältundersökningarna har alltså fixerats i 95% etanol. En erfarenhet från fältinsamlingen är att ej placera för många och för stora fiskar i ett insamlingskärl då detta kan leda till för stora sänkningar av etanolkoncentrationen och därigenom en nedbrytning av organvävnad innan lösningen trängt in i tillräcklig omfattning. Provuttag och analys av prover: i samband med provuttag har fiskarna märkts löpnummervis och längdbestämts. Organprover har uttagits individuellt med engångsmaterial, en omgång instrument per fisk, för att säkerställa att kontamination ej sker. Uttagna njurprover för realtids PCR förvarades frysta och prover för kompletterande immunhistologi (gäle och främre del njure) har förvarats i ependorfrör med 95% etanol. Undersökningar med Realtids PCR har genomförts på SVAs diagnostiska enhet för virologi, immunbiologi och parasitologi (VIP). Metoden har utförts enligt en standardiserad metod och rutinerna är anpassade att fungera på samma vis som för övriga prover som inkommer till denna diagnostiska enhet. Detta minskar risken för felkällor samt att prover kan köras av den personal som rutinmässigt utför dessa analyser med realtids-pcr. För att ytterligare kontrollera metodiken och resultaten, se ovan så har också ett urval positiva fall av insamlade prover kontrollerats med rutinmässigt använd immunhistologisk metodik som brukar användas för att diagnosticera sjukdomen PKD. Denna baseras på mikroskopisk undersökning av fixerade prover. Samma ursprungsmaterial (spritfixerad njurvävnad) har använts till detta. Proverna har bäddats in i paraffinblock och snittats upp på objektglas. Proverna har därefter märkts med antikroppar riktade med T. bryosalmonae (PKD) varefter dessa i sin tur färginmärkts för analys i mikroskop. I den ursprungliga ansökan avsågs alla positiva prover testas med denna metod, men då erhållna forskningsmedel minskat med 1/3-del, har detta endast kunnat genomföras på ett mindre antal prover. Resultat och diskussion. Resultatet från utförda undersökningar sammanställs i tabell sist i rapporten. I de fall där sjukdoms symtom iakttagits vid provuttaget, har prover direkt, grundat på sjukdomsmisstanke, utan föregående PCR analys, undersöktsmed immunohistologisk metodik. Detta gäller två åar i Jämtland där flera insända öringar hade tydligt förstorade njurar (se jämförande bilder nedan, infekterad öring till höger, notera den kraftigt förstorade njuren, se vit pil).
3 Dessa fall har rapporterats enligt rutin för anmälningspliktig sjukdom under hösten 2009 till länsstyrelse, Fiskeriverket och Jordbruksverket. Öringpopulationer där sjukom observerats är Hållborgsån i Bräcke kommun samt Slåtteån i Krokoms kommun. I Hållborgsån sågs sjukdomssymtom hos 23 av 30 öringar och i Slåtteån hos 7 av 30 undersökta fiskar. Inga symtom noterades vid provuttag från övriga vattenområden. PCR-undersökningen, som genomförts på de insamlade laxfiskarna, visade på förekomst av T. bryosalmonae i ytterligare 4 provtagna områden. Parasiten har därmed påvisats genom PCR undersökning i 3 av 5 Jämtländska vatten och i 3 av 7 Västerbottniska vattendrag. Alltså har T. bryosalmonae total påvisats i 6 nya vattendrag där det tidigare ej var känt att parasiten skulle förekomma. Förutom redan nämnda vatten (se ovan) så har parasiten identifierats i öring från Strulån, Jämtland samt i Västerbotten hos öringar från Satsån, och laxar från Lögdeälven och Öreälven. Detta resultat visar att sjukdomen har ett betydligt större utbredningsområde än tidigare varit känt. I en klimatsituation där dessa vattendrag kan utsättas för högre temperaturintervall gynnas smittämnet och infektionen kan få en dramatisk effekt på vildlevande bestånd. Detsamma kan komma att orsakas av vissa vattentekniska åtgärder genom t.ex. avtappning och minskning av vattenvolymer som indirekt kan medföra en ökad vattentemperatur. Detta riskerar att gynnar parasiten och mellanvärden (referens 1,2 och 5) och därmed få en negativ effekt på lokala laxfiskbestånd (jämför mortaliteter i Åälva i Norge, ref 4.) En medvetenhet om sjukdomens utbredningsområde bör därför ingå i de beredskapsplaner som används för att förutsäga potentiella hot och ev. framtida beståndspåverkan. Denna undersökning som är den första vildfisk kartläggning genomförd i Sverige avseende PKD ger enbart information om begränsade områden av norra Sverige. Det finns anledning att inventera andra angränsande vattenområden och även vatten i andra län för att undersöka sjukdomens utbredningsområde. Resultat från sådana inventeringar bör ingå i de ställningstagandena som regional och lokala myndigheter kan behöva göra. Exempelvis när avvägande om var insatser för bevarande av olika fiskbestånd ska sättas in, och hur dessa skall genomföras. Sjukdomen kan, i de vatten där dess existens är okänd, komma att reducera effekten av planerade åtgärder dvs. motverka önskan att stärka hotade laxfiskbestånd. Referenslista, se bilaga 1 Tabell med resultat från screeningen, se bilaga 2 Karta med provagningskoordinater, se bilaga 3 Anders Alfjorden
4 Bilaga 1, Referenser: 1. Bettge, K., Segner, H., Burki, R., Schmidt-Posthaus, H., Wahli, T., (2009). Proliferative kidney disease (PKD) of rainbow trout: temperature- and time-related changes of Tetracapsuloides bryosalmonae DNA in the kidney. Parasitology 136: Bettge, K., Wahli, T., Segner, H., Schmidt-Posthaus, H., (2009). Proliferative kidney disease in rainbow trout: time- and temperature-relatied renal pathology and parasite distribution. Dis. Aquat Org 83: Forseth, T., Jörgensen, A., Mo, T.-A., (2007). Pilotkartlegging av PKD i norska laksvassdrag. NINA Rapport Sterud, E., Forseth, t., Ugedal, U., Poppe, T., Jörgensen, A., Bruheim, T., Fjeldstad H.-P., Mo, T.-A., (2007). Severe mortality in wild Atlantic salmon, Salmo salar due to proliferativ kidnay disease (PKD) caused by Tetracapsuloides bryosalmonae (Myxozoa), Diseases of Aquatic organisms vol. 77: Tops S, Lockwood W, Okamura B (2006) Temperature-driven proliferation of Tetracapsuloides bryosalmonae in bryozoans hosts portend salmonid decline. Dis Aquat Org 70: Wahli T, Knuesel R, Bernet D, Segner H, Pugovkin D, Burkhardt-Holm P, Escher M, Schmidt-Posthaus H (2002). Proliferative kidney disease in Switzerland: current state of knowledge. J Fish Dis 25:
5 Bilaga 2, Tabell med resultat från screeningen avseende Tetracapsuloides bryosalmonae (PKD) vattenområde Kommun Fiskart Längd Interv (cm) antal provt fiskar Realtid-PCR T. bryosalmonae påvisad (X) 1 Grytån Strömsund Öring 5,3-14, Semsån Östersund Öring 4,5-12, Strulån Berg Öring 6, (10%) 4 Slåtteån Krokom Öring 7,9-9, (40%) 5 Hållborgsån Bräcke Öring 6,3-13, (100%) 6 Satsån Vilhelmina Öring 3,9-9, (13%) 7 Lillån Dorotea Öring 4,9-10, Råbäcken Dorotea Öring 5,2-11, Lagbäcken Dorotea Öring 4,2-11, Fjällån Dorotea Öring 5,5-16, Lögdeälven Hörnefors Lax 4,3-8, (43%) 12 Öreälven Hörnefors Lax 4,8-7, (35%)
6 Bilaga 3a. Karta över provtagna vattendrag Jämtland Dnr 2008/830
7 Bilaga 3b. Karta över provtagna vattendrag Västerbotten
Slutredovisning av projekt finansierade med medel ur anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 2015 1 2 3 4 X
Bilaga Slutredovisning av projekt finansierade med medel ur anslaget 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 2015 Ange typ av anslagspost: 1 2 3 4 X PROJEKTANSVARIG Förnamn Charlotte Adress Efternamn
Läs merBKD (Rs, bakteriell njurinflammation)
BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) Drabbar ffa laxfisk, vild som odlad, alla åldrar Sprids både vertikalt och horisontellt Stress är en utlösande faktor Hög dödlighet i odlingar (>80%), betydligt lägre
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merOlovligt utsatt karp kan smitta. Anders Hellström, Statens veterinärmedicinska anstalt
Olovligt utsatt karp kan smitta Anders Hellström, Statens veterinärmedicinska anstalt Vikten av smittskydd på odlad fisk Vatten, sprider lätt smittämnen. Det är svårt att se på en fisk att den är sjuk.
Läs merMeddelande om beslut: 2010-06-11 Journalnr: 2010-785 Projekttid: 2010-12-15-2012-09-01. 75 000 kr (LAG) 107 000 kr (ideellt arbete)
Ärendeuppgifter Projektnamn: Fiske i Södralappland Meddelande om beslut: 2010-06-11 Journalnr: 2010-785 Projekttid: 2010-12-15-2012-09-01 Beviljat bidrag: 175 000 kr (Leader) 75 000 kr (LAG) 107 000 kr
Läs merFisk, kräftor & musslor som edna Patrik Bohman, SLU Aqua Sötvattenslaboratoriet
Fisk, kräftor & musslor som edna 2014-2016 Patrik Bohman, SLU Aqua Sötvattenslaboratoriet edna projekt (2014-2016) Fisk, musslor och kräftor som edna Frågeställningar: 1. Kan vi upptäcka arter DNA kvalitativt
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merBKD infektion med Renibacterium salmoninarum
BKD infektion med Renibacterium salmoninarum Charlotte Axén t.f. statsveterinär Sektion för Fisk Statens Veterinärmedicinska Anstalt charlotte.axen@sva.se, tel. 018-67 40 00 BKD/renibakterios/bakteriell
Läs merTankmjölkscreening avseende antikroppar mot salmonellainfektion Resultatredovisning
PM Handläggare SVA Dnr 976/2012 Estelle Ågren 2014-04-04 Enhet för idisslare och gris Jordbruksverket Tankmjölkscreening avseende antikroppar mot salmonellainfektion Resultatredovisning Syfte med projektet:
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merRapporter om sjuk och död fisk 2017
Rapporter om sjuk och död fisk 07 Rapporteringssidan startades 06 inom ramen för ett samarbetsprojekt om laxsjuklighet mellan SVA och finska Evira. Inför säsongen 07 gjordes förändringar i rapporteringsmallen
Läs merProvtagning av färska kryddor och bladgrönsaker
MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker En rapport från Miljöförvaltningen av Frida Lund och Gun Nyström -2-5 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Projektet är
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se
Läs merHearing om tilläggsgarantier för BKD, Arlanda 2015-02-20
Hearing om tilläggsgarantier för BKD, Arlanda 2015-02-20 Huvudsyfte med dagen Information om arbetet med att söka nya tilläggsgarantier Diskutera möjliga alternativ till tilläggsgarantierna Frågeställningar
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Läs merUtvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie
Utvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie Georgina Isak a, Leigh Davidsson a, Stina Boräng b, Silvia Botero-Kleiven b a Enhet för parasitologi och vattenburen smitta, Folkhälsomyndigheten
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merHarpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar
Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen i Uppsala län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Länsstyrelsen i Uppsala län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merBakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år
Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro
Läs merÅldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merEnterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016
Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016 Statistik Smittskydd, 2017-02-21, Eva Lundmark 2 Antal fall, trend och smittländer Det totala antalet EHEC-fall i Sverige har ökat under den senaste 10-årsperioden.
Läs merÅterintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av den parasitiska fasen Sportfiskarna Text: Niklas Wengström, Bild: Jakob Bergengren Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se
Läs merFiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010
Fiskundersökningar i Säbybäckens vänner Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida: www.fiskevard.se
Läs merFältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)
Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas
Läs merMärkning av havsöring och lax i Emån
Märkning av havsöring och lax i Emån 2001-2010 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs mer2011-03-29. Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö
1 2011-03-29 Länsstyrelsen i Skåne län Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö Begäran om tillsynsåtgärder enligt miljöbalken (MB) samt miljötillsynsförordningen Jag är ombud för Norrvikens
Läs merÖstersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Läs merBjörnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015
Björnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015 Rapport 2017-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Inledning För förvaltningen av
Läs merFörvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning
Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling
Läs merKävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)
Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid
Läs merFiskbeståndet i Skansnässjön 2014
215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner
Läs mer20 frågor och svar om småviltsjakten på renbetesfjällen i Jämtlands län
1 (1) Naturvårdsenheten 2014-0 - 20 frågor och svar om småviltsjakten på renbetesfjällen i Jämtlands län Mot bakgrund av att företrädare för olika intresseorganisationer framfört önskemål om vägledning
Läs merJordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus
Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) i Sverige. Fyndet gjordes inom ramen för övervakningsprogrammet
Läs merStöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Läs merParasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009
Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik SVA www.sva.se Statens
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar
Läs merParasiter hos gris Utomhusproduktion. Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala
Parasiter hos gris Utomhusproduktion Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt 751 89 Uppsala Att tänka på Initial status på djuren Betesrotation Bekämpningsstrategi
Läs merRedovisning av resultat av genomförd prevalensstudie avseende Salmonella diarizonae 61:(k):1,5, (7) i svenska fårbesättningar
Enhet för sjukdomskontroll och smittskydd 2012-06-07 Jordbruksverket Redovisning av resultat av genomförd prevalensstudie avseende Salmonella diarizonae 61:(k):1,5, (7) i svenska får BAKGRUND Salmonella
Läs merGIS, dammar, flodpärlmusslor och öring
GIS, dammar, flodpärlmusslor och öring Erik Degerman & Carl Tamario Sötvattenslaboratoriet Vattendagarna 14-16 november 2017 En studie om öring: En öringpopulation behöver en viss strömsträcka för att
Läs merÄr det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna?
Är det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna? Lena Malmgren Veterinärmedicinsk chef MSD Animal Health Author/location Kan hästar få kolik av inälvsparasiter? JA De viktigaste/vanligaste inälvsparasiterna
Läs merHur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merInformation från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016
Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30
Läs merMiljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Läs merLänsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10 Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007 Rapport 2007:10 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö Fiskinventering
Läs merTabell 1. Geografisk fördelning av antalet provtagna bigårdar
Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet Sjukdomar hos honungsbin en baslinjestudie, dnr 6.2.18 10190/2015. Medel från anslaget 1:6, anslagspost 2, bekämpande av djursjukdomar. Honungsbin är en
Läs merFöretagsamheten 2017 Jämtlands län
Företagsamheten 2017 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merÅrsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012
Årsrapport 1 (4) FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012 1 FÅNGST OCH ARTFÖRDELNING Fiskfällan har varit i drift under tidsperioden 2012-06-11 --- 2012-09-27. 1.1 Total fångst 2012 Art/Stam Honor Hanar Totalt
Läs merEn beskrivning av hur en raps-framskrivning på FA-nivå kan brytas ner till kommunnivå. Working paper/pm 2011:33
Working paper/pm 2011:33 En beskrivning av hur en raps-framskrivning på FA-nivå kan brytas ner till kommunnivå Tillväxtanalys har genomfört en pilotstudie av hur ett rapsscenario på FA-regionnivå kan brytas
Läs meredna i en droppe vatten
edna i en droppe vatten Patrik Bohman SLU Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet Källa: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/aqua_reports/ edna projekt
Läs merIPN i Vänern. En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan
IPN i Vänern En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan Vad är IPN (infektiös pankreasnekros)? IPN är ett virus som angriper alla laxfiskarter, men även gädda, abborre
Läs merCryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten
Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten Cryptosporidium Cryptosporidium Cryptosporidium och Giardia
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2017 Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter
Läs meredna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald
edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald Foto:Joel Berglund Johan Näslund Micaela Hellström Johan Spens Biologisk mångfald och edna Ofta problematiskt att mäta biologisk mångfald
Läs merProjektrapport från två gårdar
Fästingar sprider smitta till lamm på bete Projektrapport från två gårdar Fästing sprider smittor Fästingen brukar i sig inte orsaka så mycket problem, men den kan sprida diverse bakterier, parasiter och
Läs merSportfiskarna region Värmland
Sportfiskarna Sportfiskarna region Värmland Regionkontor, 5 anställda Camping och fiskecenter Sportfiskarna region Värmland Förvalta och upplåta fiskevatten Sportfiskarna region Värmland Fiske för barn
Läs merFiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge
Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Lars-Göran Pärlklint augusti 2003 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis
Läs merInternational Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV
International Year of the Salmon Laxens År 2019 Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv Håkan Carlstrand, HaV Laxens år Initiativtagare: North Pacific Anadromus Fish Commission - NPAFC North Atlantic
Läs merInventering av snäckor i fem östgötska rikkärr
1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet
Läs merInventering av fisk i Göta älv och Säveån med båtelfiske 26-28/6, 2014.
Inventering av fisk i Göta älv och Säveån med båtelfiske 26-28/6, 2014. Mikael Carlstein F.A.S.T. - Fiskeresursgruppen Gruvorna 38 792 92 Mora Karl Sundbaum www.fiskeresursgruppen.se Sammanfattning Båtelfiskeundersökningar
Läs merFishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1501 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2014 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2014. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets
Läs merFishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1201 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2011 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2011. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets
Läs merFishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös och kräfta sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 1801 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2017 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2017. Preliminary data I korta drag Gös och kräfta sötvattensfiskets mest
Läs merPåverkas den svenska älgstammens reproduktion av förändringar i klimat och miljö?
Projektets mål är att få ökad kunskap om det finns faktorer i miljön som direkt eller indirekt påverkar reproduktionen hos den svenska älgstammen i södra Sverige. Älgen är vårt viktigaste vilt och finns
Läs merStefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00
VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk
Läs merLax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
Läs merStor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Läs merInventering av ålgräsängarnas utbredning
Inventering av ålgräsängarnas utbredning Anna Nyqvist, Per Åberg, Maria Bodin, Carl André Undersökningarna 2, 23 och 24 har alla gått till på samma sätt. Utgångspunkten är tidigare gjorda inventeringar
Läs merProvfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén
-9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen i Gävleborgs län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Länsstyrelsen i Gävleborgs län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid
Läs merInventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 2007
Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 2007 Rapporter om natur och miljö nr 2008: 9 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 2007 MICAEL SÖDERMAN, NILS LJUNGGREN & CENTH-ERIK
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25
Läs merLicensjakt lodjur 2017
Dnr: SVA 2017/505 SVA-rapport Licensjakt lodjur 2017 Författare: Erik Ågren, Holly Cedervind Foto: SVA besöksadress: ulls väg 2 B adress. 751 89 Uppsala telefon. +46 18 67 40 00 fax. +46 18 30 91 62 e-mail.
Läs merInfluensarapport för vecka 46, 2016 Denna rapport publicerades den 24 november 2016 och redovisar influensaläget vecka 46 (14 20 november).
Influensarapport för 46, 2016 Denna rapport publicerades den 24 november 2016 och redovisar influensaläget 46 (14 20 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...
Läs merRSV-rapport för vecka 12, 2014
RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna
Läs merKräftpestförklaring av Lilla Le, Dals Eds kommun
1(5) Vattenavdelningen Fredrik Larson 010-224 55 27 Till berörda Kräftpestförklaring av Lilla Le, Dals Eds kommun BESLUT Länsstyrelsen beslutar med stöd av 2 kap. 10 förordningen (1994:1716) om fisket,
Läs merInfluensarapport för vecka 5, 2017 Denna rapport publicerades den 9 februari 2017 och redovisar influensaläget vecka 5 (30 januari 5 februari).
Influensarapport för 5, 2017 Denna rapport publicerades den 9 februari 2017 och redovisar influensaläget 5 (30 januari 5 februari). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...
Läs merFoton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald
Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald Biologisk mångfald och edna Ofta problematiskt att mäta biologisk mångfald - hur
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk
Läs merInstruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers (berit.sers@slu.se) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat från hela landet.
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merI korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla
JO 56 SM 0901 Det yrkesmässiga fisket i sötvatten 2008 Preliminära uppgifter Fishing in inland waters by commercial fishermen in 2008. Preliminary data I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets
Läs merFiskodling och Fiskhälsokontroll
Fiskodling och Fiskhälsokontroll En sammanställning av aktuella regler för hälsokontroll av odlad fisk Förord Hälsokontroll av odlad fisk har en lång tradition i Sverige, den första organiserade fiskhälsokontrollen
Läs merDelrapport: Spolmask i svenska värphönsbesättningar kartläggning av infektionsförlopp och populationsgenetisk studie Klarläggande Bakgrund
2010-01-29 Delrapport: Spolmask i svenska värphönsbesättningar kartläggning av infektionsförlopp och populationsgenetisk studie Sökande: J Höglund, E. Osterman, D Jansson Projektet har initierats av branschorganisationen
Läs merLIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget
Läs merFaktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding
1 Rapport från Mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Faktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson, 2 Torleif Andersson & 1 Eva Brännäs
Läs merRapport. "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud 2006-10-24
Rapport "Bekämpning av kräftpest med hjälp av släck kalk Ca(OH)2 vid Rotenäs kvarn i Bodaneälven, Vänerborgs kommun" Lillerud 2006-10-24 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare Astacus
Läs merVindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
Läs merSammanställning av frågor och behov - Om utfasning av farliga ämnen från förskolorna i Jämtlands län
Sammanställning av frågor och behov - Om utfasning av farliga ämnen från förskolorna i Jämtlands län 19 dec 2014 Lena Stigh Sammanfattning Vi på Jegreliusinstitutet har träffat förskolechefer från hela
Läs merTillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten
Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron Musselseminarium Stenungsund 2013-10-28 Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten ANSÖKAN TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH DRIVA EN VATTENBRUKSANLÄGGNING
Läs merFokus : HPV-vaccination. Pia Collberg
Insatser för att förebygga Livmoderhalscancer möjligheter och utmaningar! Fokus : HPV-vaccination Pia Collberg Mödrahälsovårdsöverläkare Region Jämtland Härjedalen Processledare för Cervixcancerprevention
Läs mer