Informationsmöte om planerade skogliga åtgärder i området omkring Molkoms elljusspår

Transkript

1 TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Protokoll Björn Andersson Sara Asker, Informationsmöte om planerade skogliga åtgärder i området omkring Molkoms elljusspår TFN Slutsats efter informationsmötet Karlstads kommun är mycket tacksamma för den goda uppslutning som informationsmötet gav. Skogen som omsluter Molkoms elljusspår är värdefull ur många perspektiv, vilket det är viktigt att veta om. Skogen kommer också att behöva skötas utifrån detta. Kommunen har som strategi tagit fokus på några få områden varje år, istället för att sprida åtgärder mellan alla områden. Vi gör detta för att minska förflyttningsbehoven av maskiner och arbetsföretag, mellan olika dagar inom ett år och för att komma ikapp de eftersatta röjnings- och gallringsbehoven. Denna handling är ett protokoll över informationsmötets information, frågor, synpunkter och svar som ställdes på informationsmötet. Sammanställning och svar på synpunkter utanför informationsmötet är gjorda i två dokument, som är bilaga 1 & 2 till detta protokoll. Bilaga 1, är svar på de synpunkter som kom in inför, till viss del på och efter infomötet i Molkom den 25 januari, då vi hade information om alla åtgärder, avverkningar, gallringar och röjningar. Synpunkterna var ca 25 st. Bilaga 2, är svar på de synpunkter som kom in på brevet som informerade om skogsbilvägen, ställt till Ängsbacka AB i december 2018, de var ca 155 st. Efter beaktande av synpunkter som kommit in har kommer Karlstads kommun bedömt vilka skogliga åtgärder som är lämpliga att genomföra i området. Kommunens nu justerade genomförande visas på karta på vår hemsida Länk till sidan finns från tidigare sidan Postadress: Teknik- och fastighetsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Kontaktcenter Västra Torggtan 26 Tel: Epost: teknikochfastighetsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: Säte: Karlstad Bankgiro:

2 sid 2 (7) Protokoll Tid och plats: kl Molkoms IP Närvarande: Håkan Eriksson, Karlstads kommun, Sara Asker, do, Björn Andersson, do, Fredrik Johansson, Skogssällskapet, Claes Hallgren, do och representanter från Ängsbacka kursgård, orienteringsklubben SK Örnen, skidklubben Molkom SK, Backa friskola samt Naturskyddsföreningen. Även boende i Molkom med privata intressen i området närvarade. Totalt närvarade nära 60 personer i lokalen. Informationsmötet avsåg information och frågeställningar kring Karlstads kommuns planerade skogsåtgärder i området omkring Molkoms elljusspår. Fastigheterna som berörs är Molkom 1:330, 1:155. Dagordning 1. Mötes öppnades av Håkan Eriksson, enhetschef på Teknik- och fastighetsnämnden, Karlstads kommun. Han hälsade alla välkomna & presenterade dem som bjudit in till mötet. Han gick kort igenom mötets upplägg och informerade också om mötets huvudsakliga syfte, vilket var att i detalj beskriva de skogliga åtgärder som planeras att utföras i och omkring berört område. Syftet var också att samla in synpunkter och föra dialog med dem inbjudna till mötet. 2. Sara Asker informerade om hennes roll, Karlstads kommuns roll och om vår skogliga förvaltares roll när det gäller skogsåtgärder. Sara beskrev hur en årsplanering görs utifrån den skogsbruksplan som idag finns och hon pratade om varför och hur vi genomför olika åtgärder i de kommunala skogarna. Hon beskrev vidare det avkastningskrav som finns och att skogarna ska kunna skötas med hjälp av intäkter från desamma. Hon klargjorde också vem som iordningställt gällande skogsbruksplan och hur planen tillsammans med vår bedömning bestämmer åtgärder för olika områden. Hon berättade också hur naturvärdesinventeringar gjorts genom åren och att ca % av Karlstads kommun skogliga innehav idag är avsatt för andra ändamål än produktion. Hon beskrev än mer i detalj vilka åtgärder som ska genomföras inom Karlstads kommun det närmsta året där det framgick att man främst har för avsikt att gallra och röja men även avverka vissa skogar. Budskapet var att Karlstads kommun i sin roll som skogsägare aktivt vill sköta dem. Sara var här tydlig med att förklara att Karlstads kommun, i den mån det går, vill tillämpa ett skogsbruk med hjälp av hyggesfria metoder. Hon berättade också mer utförligt om Karlstads kommuns ansvar då det kommer till att sköta granskogar, detta då granbarkborre förekommer frekvent i skogarna. Det är ett

3 sid 3 (7) skadedjur som kan drabba skogar kraftigt på sådant sätt att träden stressas ihjäl och tills slut dör. Det är ett scenario som Karlstads kommun helst vill undvika. Avslutningsvis berättade hon varför det finns ett behov av att göra skogliga åtgärder i och omkring friluftsområdet i Molkom. Hon beskrev hur skogsbruksplanen talade om att detta området var tillgängligt för olika åtgärder och att det faktumet i sin tur hjälpte till vid planeringen när det kom till att ta fram åtgärdsförslag för området. Det fanns också ett resultat av en skogsinventering av Karlstads kommuns skogar från 2013, vilket visade att det inte fanns några objekt med mycket höga naturvärden i området, som också bidrog till den framtagna planeringen. Synpunkter och frågor som kom in till Karlstads kommun under tiden som Sara pratade var; Att en tjänsteman från Skogsstyrelsen ska ha påpekat att inventeringen från 2013 enbart var översiktlig. Flera personer menade på att området borde bli naturreservat i stället. Förklaringen skulle vara att många personer besöker området och ett naturreservat då skulle vara mer lämpligt. Då enbart ca 4 % av skogsmarken i detta område är avsatt för naturvårdsändamål ger detta en skev bild ur ett landskapsperspektiv. Andelen skog som är skyddad i Molkomområdet är lägre än vad den är på andra håll i Karlstads kommun. Andelen skyddad skog borde vara högre i Molkom. Ängsbackas betydelse lyftes fram. Det en av de största kursgårdarna i landet och den lockar mycket folk. Många har också flyttat hit på grund av just naturen. Ängsbacka drar in ca 2 miljoner till Karlstads kommun och därför borde kommunen ha ett stort ansvar mot dem. Många skulle inte flytta till Molkom om skog togs ner i området, detta är viktigt att ta hänsyn till. En person framhöll att hen flyttat till Molkom på grund av just skogen och att många av dagens skogar inte är sköna att gå i och titta på. Hen menar på att fler och utökade inventeringar behövs till framöver. Någon menade på att intäkterna för dessa åtgärder skulle uppgå till ca kr och att det ska sättas i perspektiv till verkligheten 3. Fredrik Johansson informerade om Skogssällskapets roll och på vilket sätt organisationen förvaltar skogar. Han berättade också att det är en organisation fristående från skogsindustrin. Vidare beskrev han också att många av deras stora kunder är just kommuner, de är därför vana med liknande uppdrag som det de har tillsammans med Karlstads kommun. Han redogjorde också lite om hur andra

4 sid 4 (7) kommuner jobbar med förvaltning och mer i detalj hur specifika åtgärder görs och hanteras. Han berättar, precis som Sara, att det finns en skogsbruksplan att jobba efter men att den inte på något vis är en bibel som följs till punkt och pricka. Fredrik talar också lite om aspekten rekreationsskogar och att man med rätt skötsel kan öka deras sociala värden, detta genom att t ex anlägga en annan typ av skog, t ex lövträdsdominerande bestånd. Synpunkter och frågor som ställdes till Karlstads kommun under tiden som Fredrik pratade var; Varför äger kommunen skog överhuvudtaget, har skog köpts in? Det fanns personer som ville ha ett förtydligande om vad kartan (med inplanerade åtgärder) egentligen innebär och hur eventuella åtgärder kommer att upplevas framgent. En del menade på att målbilderna för området inte är tillräckligt bra satta. En person menade på att friluftsområdet består av en speciell skog med bland annat speciella markvärden och att man därför behöver ta hänsyn till detta. En synpunkt var att Karlstads kommun behöver tänka på nästkommande generationer i sitt skogsbruk, med tanke på miljöomvandlingen etc. vid eventuella skogsåtgärder. En fråga som ställdes var varför bilvägen överhuvudtaget behöver byggas? Man menade på att det inte görs några direkta åtgärder i närheten? Hur ser Karlstads kommuns hyggesfria skogsbruk ut? Det finns ju många olika varianter. Någon förklarade att man inte såg några problem med att bedriva ett hyggesfritt skogsbruk. Det lyftes fram att Karlstads kommun borde börja köra med häst. Ett område beskrevs som extra känsligt, det skulle vara ett område där nötkråkan häckar vilket man behöver ta hänsyn till. Åsikter fanns om att riset skulle förhindra orienteringsverksamheten i området. Orienteringsklubben har tagit fram en ny karta och planerade åtgärder kan göra det problematiskt. De har finansierat kartan för stora pengar och detta behöver Karlstads kommun ta hänsyn till. Någon tyckte att det är väldigt luddigt hur Karlstads kommun hanterar de skogliga frågorna. Hen ville veta vad det finns för möjligheter för medborgarna att

5 sid 5 (7) vara med och verkligen påverka de beslut som tas. Hur går processen vidare? Till vilken utsträckning tar kommunen hänsyn till synpunkter som kommer in? I efterföljande skede förklarade Sara att Karlstads kommun kommer att göra en bedömning när alla synpunkter kommit in, synpunkter kan lämnas fram till 1 februari Claes berättade om sin roll hos Skogssällskapet och vad som ligger till grund för de beslut som tas när det gäller skogsåtgärder. Han beskrev att det är många aspekter ur det hela och den ekonomiska är en av dem. Det finns många åsikter om åtgärder som görs och det är därför naturligt att inte alla åsikter blir tillmötesgångna. Synpunkter och frågor som ställdes till Karlstads kommun under tiden som Claes pratade var; Det beskrevs hur man skapat en skogsgrupp för hantering av skogliga frågor och involverade i denna grupp förespråkade att man tillsammans med Karlstads kommun kan mötas regelbundet och göra avstämningar gällande inplanerade skogsåtgärder. Någon undrade hur budgeten ser ut? En fråga som ställdes var den om vad Karlstads kommun kan göra för att tagen kontakt inte är helt bortslösad? Det fanns personer som uttryckte att det blir extra stora konflikter när det inte pratas ut ordentligt. Det gäller att vara tydliga med vad man gör och vilka avsikterna är. Om man t ex har för avsikt att avverka en ren granskog, att man är tydlig med att man exempelvis vill omvandla den till ett fint lövbestånd. Från något håll visades det finnas förståelse för de ramar och den budget som föreligger men samtidigt undrade man vad de politiska besluten säger? Om det exempelvis visar sig finnas mycket produktionsskog inom kommunen, kanske finns det då skäl att öka budgeten för tätortsnära skog och dess naturvärden? Någon frågade om det finns beslut taget kring åtgärderna? En fråga som ställdes var om man kan kräva en inventering innan beslut om åtgärder tas? En person menade att hen ser en förståelse för att vissa saker, som att ta hand om vindfällen, bör göras. Men resten, finns det inte andra alternativ?

6 sid 6 (7) Hen beskrev att det finns en oro för att vägen behöver bekostas av åtgärder inom området. Är så inte fallet skulle det finnas ett mer inre lugn inför möjligheten till att påverka kommande åtgärder. Någon förklarade att många inte är rädda för vägen i sig utan hur Karlstads kommun kunnat ta ett beslut om vägbyggnation innan övriga åtgärder verkligen är spikade. Rädslan finns att vägen kommer att kunna förstöra området om inte övriga åtgärder blir aktuella. Man diskuterade Backavägen och en åsikt som fanns var att man inte ville att denna ska asfalteras. Ytterligare en gång visades det en form av förståelse för att de närmsta akuta åtgärderna eventuellt behöver tillsättas (ta ut vindfällen etc.). En följdfråga till detta var dock om man kunde börja med att ta ut vindfällen först för att sedan efter det ta beslut om övriga åtgärder? Det lyftes fram att häst & vagn samt fyrhjuling vore ett bra alternativ vid skötselåtgärder. Det uttrycktes att det inte bör börja byggas någon skogsbilväg innan ärendet avslutas. Någon tyckte att det var bra att mötet påkallades, man menade på att man kan få med sig väldigt mycket genom sådan här möten och att man på sådant vis kan lära sig, t ex om hur och varför man gör vissa specifika åtgärder. Det pratades om hur man överväger att lämna in ett krav på att en inventering genomförs innan beslut om åtgärder tas. Det uttrycktes dock samtidigt att man ville ge kommunen uppdraget till att ta ut vindfällen. Sedan fanns det önskemål om att kommunen lämnar ett förslag på hur man skulle kunna göra detta på ett bra sätt. Till sist lyftes också det som det tryckts på tidigare vid mötet, att det bildas en grupp som kan sitta ner framöver och diskutera framtida skogsåtgärder tillsammans (Karlstads kommun samt skogsgrupp ). Ett axplock ur mötets avslutande diskussionsdel var att Fredrik framförde ett konkret exempel på hur Trollhättans stad arbetar och hur dem bjuder in intressenter till avstämningsmöten gällande skogliga åtgärder med jämna mellanrum. Genom detta tillvägagångssätt upplever de olika parterna att ett bra informationsutbyte sinsemellan olika intressen. Fredrik pratade också här om vikten av att vissa skogsområden ska undantas från avverkning, samtidigt som vissa områden med skog också inte bör undantas. Det handlar hela tiden om att se helheten menade han på. Ett nära informationsbyte mellan olika parter är särskilt betydelsefullt sådana gånger beskrev han.

7 sid 7 (7) Sara påpekade bland annat att årlig nettoinkomst från skogen är ca 1,2 miljoner, men kostnaden för skötsel av framtida skog och åtgärderna är ca 3,5 miljoner som också betalas av inkomster från skogen. Gällande den väg som planerats att byggas meddelade Karlstads kommun att ett beslut kring vägen finns och det säger att vägen ska byggas. Vägens sträckning kan dock komma att ses över. Resterande åtgärder kommer kommunen att besluta om efter att det att tiden för att lämna synpunkter löpt ut. Fredrik påtalade även hur viktigt det är att Karlstads kommun har ett politiskt beslut om på vilket sätt man vill och tänker sköta sina skogar i framtiden. Det är ett måste att ha och stå fast vid en målinriktning. Håkan förklarade också att det är viktigt att komma ihåg att området i och omkring friluftsområdet i Molkom är en rekreationsskog och att även nästa generation ska kunna nyttja den som det. En aktiv skötsel skulle därför vara väl motiverad. Till sist tydliggjorde Sara att detta var första riktiga mötet som genomfördes och att det i framtiden kommer bli ett större utbyte av information/dialog än vad det varit fram tills idag. Ett informationsbyte gällande åtgärder i specifikt Molkomsområdet kan med fördel göras med den skogsgrupp som nyligen bildats. Från publiken påpekades det också att det är kommunens roll att finna viktningen (de röster) som har en annorlunda uppfattning. Till protokollet kommer synpunkter och svar på dessa redogöras i bilaga till protokollet. 5. Mötet avslutades. Sammanställning och svar på synpunkter utanför informationsmötet är gjorda i två dokument, som är bilaga 1 & 2 till detta protokoll. Bilaga 1, är svar på de synpunkter som kom in inför, till viss del på och efter infomötet i Molkom den 25 januari, då vi hade information om alla åtgärder, avverkningar, gallringar och röjningar. Bilaga 2, är svar på de synpunkter som kom in på brevet som informerade om skogsbilvägen, ställt till Ängsbacka AB i december 2018, de var ca 155 st. Efter beaktande av synpunkter som kommit in har Karlstads kommun bedömt vilka skogliga åtgärder som är lämpliga att genomföra i området. Kommunens nu justerade genomförande visas på karta på vår hemsida Vid protokollet: Björn Andersson