Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen

Transkript

1 Gagnefs kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:120/43 Ks 117 Medborgarförslag om interimskydda Sifferbo s:129 med akut avverkningshot i yngeltid Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Avslå medborgarförslaget. Bakgrund Ett medborgarförslag om att interimistiskt skydda fastigheten s:129 i Sifferbo från avverkning har inkommit från Åke Albinsson och Lilian Gustavsson. Redogörelse av ärendet Fastigheten Sifferbo s:129 är belägen nordost om Änjansdalen. Aktuellt område omfattar 0,6 ha mark och är samfällt ägt av jordägarna i Sifferbo. Närboende, förutom förslagsställarna, vill att skogen gallras då den är mycket tät och skuggar intilliggande villatomter. Hösten 2014 hölls ett möte i Sifferbo bystuga med delägarna i s:129, som diskuterade gallringen. Från kommunen deltog dåvarande markingenjören. Mötet enades om att området kunde gallras och Skogsstyrelsen har sedan fattat beslut om detsamma. Naturskyddsföreningen i Gagnef har inte haft något att erinra. De konstaterar också att skogen har gallrats två gånger tidigare de senaste 30 åren. Åke Albinsson har sedan på eget initiativ drivit frågan om att skydda skogspartiet. Han har bland annat tagit hjälp av tre biologer. Resultatet av inventeringen har sammanfattats av Albinsson själv. Ordföranden Naturskyddsföreningen Dalarna, har i en skrivelse till kommunens miljönämnd och dess ordförande begärt att kommunen ser till att stoppa avverkningen tills en naturinventering gjorts och det utretts om området kan ges kommunalt skydd genom naturvårdsavtal. Boende i Sifferbo har en stor andel skyddad natur i sitt närområde. Förutom Änjansdalen, som ligger på gångavstånd från flertalet boende, finns naturreservaten Djurmo klack och Sifferbo-Skalbergets på korta avstånd från Sifferbo. forts. Justerare Utdragsbestyrkande

2 Gagnefs kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Ks 117 forts. Att skydda natur i form av reservat eller med naturvårdsavtal innebär ett långsiktigt ansvar för förvaltning och skötsel. Idag finns 14 kommunala reservat. Flertalet börjar bli till åren och behöver därför insatser i form av röjning, nya skyltar och spänger med mera om de ska fortsätta att vara tillgängliga för allmänheteten. Naturvårdsfondens pengar behövs för att långsiktigt kunna förvalta de 14 kommunala reservat som redan finns eller där beslut om nya reservat tagits. Beslutsunderlag Protokollsutdrag, Mbn , dnr MBN/ Protokollsutdrag, Kf Medborgarförslag, , fem sidor. Underlag Tjänsteutlåtande, miljö- och byggförvaltningen, , två sidor. Lagrum Miljöbalken Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande

3

4

5

6

7

8

9 JP"'l( I' ~{fdc:4e,a{' -Cyie/ c( -I~:_, or4. ' ~?r ->\flei)pf. ~ Sifferbo S:129 kan ges Olika skydd. Se över det med tjänstemän. Vi instämmer i att de små medlen i aturvårdsfonden int ska gå till reservat för detta obj ekt (även om ordförande inledningsvis tog upp detta). Men om det inget görs alls i denna artrika närskog känns det fel. Tänk utanfö r Boxen. "Allmän hänsyn" räcker inte. Skogsstyrelsen har gett klartecken att hugga ner till bäcken och i de nipliknande bildningarna vid sågen som kan rasa. Kommunen har andra verktyg. Kommunen kan förhandla med markägarna. Kan de frivilligt spara den kvarvarande högresta skogen eller kan de tänka sig byte med kommunala träd. Kanske de kan tänka sig frivillighetsskydd eller ett Naturvårdsavtal som skulle kosta kn några tusenlappar med skydd under 50 år. Hembygdsförening, friluftsfrämjandet ser risker med skogs-ingrepp här. Det utfördes en inventering för ca 30 år sen som tar upp känsligheten av naturen. Du tar upp Skogsstyrelsen och markägarna. Dalarnas Skogsstyrelse har fått vidande kritik på riksnivå fö r sitt skogsbruk. Markägarna är satta att ge ekonomisk avkastning till medl emmarna (över 60 st i "Sifferbo jordägare"). Båda aktörerna har strikta kommersiella intressen. De 3 kompetenta rikskända skogsexperterna vi anlitade har inga ekonomiska lojaliteter. Vi engagerade dessa när kommunen ej ville ta in biologkunskap. Ska vi inte ha nytta av det alls då är Gagnef kommun otacksamma. Det är få områden som inventerats innan avverkning. Detta skiftet har fått ett värde av en påkostad expert-trio där en sällsynt mossart bl a finns och störningar på bäcken med den känsliga elritsan (Dalarnas landskapsfisk) finns. Ån som namnger hela området kommer inte ens att få trädlängds skydd enligt SS. Se denna ATURV ÄRDESBEDÖMNING och ta en dialog med parterna. Annars tror man ju att kommunen "viker ner sig" fö r att de får ha skyddsområdet alls i Änjansdal-området, då det ej är kommunal mark. Det skulle vara fegt. Bakbundna av loj aliteter mot parter som inte prioriterar skydd? GAGNEFS KOMMUN Har jag uppfattat detta rätt? I så fall upp till förhandling. Ank O 3 Begrepps-ordlista som används Diarieru *"Nyckelbiotop" är Skogsstyrelsens term. Epitetet ges till vissa områden som Skoggstyrelsen inventerar (idag ca 2%). Begreppet ger inget garanterat skydd mot avverkning. Änjansdalen har några nyckelbiotoper men man kan ej säga att hela området är en nyckelbiotop. *Avgränsning. Se broschyren och kartan vid P-platsen där det är uppenbart att området avgränsas av vägar och detta skifte inkluderas i Änjansdalens naturområde. Råder nån tvekan? Ska inte kommunen alls värna denna turistfö rda och filmade naturkronjuvel?

10