Trafikanters ljus- och

Transkript

1 VTI notat Trafikanters ljus- och signalanvändning Författare Uno Ytterbom FoU-enhet Trafik och trafikantbeteende Projektnummer Projektnamn Tillståndsmätning av bilars ljusbruk Uppdragsgivare Vägverket Distribution Fri div Väg- och transport- äforskningsinstitutet

2 FÖRORD Denna redovisning har bekostats av Vägverket, vars kontaktperson har varit Torsten Martinsson. Arbetet har lagts upp av Uno Ytterbom, VTI i nära samarbete med Gabriel Helmers och 8-0 Lundkvist. Observationerna i fält utfördes av Uno Ytterbom. Projektet är en fortsättning av den tillståndsmätning som genomfördes 1995 och finns redovisad i VTI-notat Ett varmt tack till de inblandade personerna för hjälp vid diskussioner vid projektets start, och värdefulla synpunkter på innehållet i föreliggande notat. VTI notat

3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE METOD RESULTAT Ljusbruk framåt Bakljus Bromsljus Blinkers SLUTSATSER VTI notat

5 VTI notat

6 Trafikanters ljus- och signalanvändning av Uno Ytterbom Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) LINKÖPING SAMMANFATTNING En tillståndsmätning av bilars ljusbruk, dvs en mätning av vilka strålkastare och lyktor förareanvänder framåt under körning, har genomförts under våren 1995, våren 1997 och hösten Undersökning har syftat till att kartlägga i vilken utsträckning förare använder den belysning som enligt lag krävs vid olika ljusförhållanden. Till skillnad från bilprovningens kontroller, som är inriktade på felaktigheter hos fordonet vid besiktningstillfället, har ändamålet med denna undersökning varit att visa hur fordonens belysning de facto är i trafiken. Tabell 1. Antal bedömda fordon vid mättillfällena våren 1995, våren 1997 och hösten 1997 med andel korrekt belysning framåt och andel felaktig belysning framåti dagsljus och mörker, samt totalt. Antal bedömda fordon Andel med korrekt Andel med felaktig belysning belysning Tidpunkt Vår Vår Höst Vår Vår Höst Vår Vår Höst Dagsljus % 89.0% 89.0% 11.3% 11.0% 11.0% Mörker % 88.1% 86.2% 12.5% 11.9% 13.8% Dag % 88.7% 87.9% 11.9% 11.3% 12.1% mörker VTI notat I

7

8 000 1 BAKGRUND Tillståndsmätning av bilars ljusbruk innebär att man registrerar vilka strålkastare och lyktor som är tända vid körning samt hur fordonets signallyktor används. Samtidigt registreras alla uppenbara funktionella fel och avvikelser från regelverket. En kartläggning vad gäller ljusbruk i trafiken är av stort intresse för planering av informations- och övervakningsinsatser, samt som underlag för utvecklingen av regler gällande fordon. Den kontroll av bilbelysningen som genomförs vid bilprovningen säger endast om belysningen fungerar och är korrekt justerad vid testtillfället. Den ger ingen information om vilken belysning som förarna väljer att använda vid färd, eller vilka fel som finns vid normal användning av fordonen. Varselljuslagen, som infördes 1977, medförde att en mängd typer av separata varsellyktor godkändes, somliga med dispens. Sedan lagen som förbjuder samtidig användning av halvljus och dimljus/varselljus förtydligats så, att det inte skall råda någon tvekan om vad som gäller, är det även av intresse att kartlägga i vilken utsträckning den skärpta lagen efterlevs. l vägtrafikkunggörelsen (VTK) finns bestämmelser om den belysning som skall finnas på fordon och användas underfärd: 90 Vid färd med fordon skall lyktor och strålkastare som är föreskrivna för fordonet vara tända.....o.s.v. HD F.: ;.. mfl 4- rio-1.1 Vid fnl'd iiicu iiioloi'uuv följer av 92 eller Helljus skall användas vid färd med bil, motorredskap klass I, tung terrängvagn eller motorcykel, när förarens synfält med hänsyn till fordonets hastighet annars är otillräcklig för att fordonet skall kunna föras säkert. Helljus får ej användas på sträcka där vägen är tillfredsställande belyst på sådant avstånd från mötande fordon att dess förare kan bländas vid möte med spårbundet trafikmedel eller fartyg som föres längs vägen, om risk för bländning kan uppstå, eller när fordonet föres på ringa avstånd bakom annat fordon. VTI notat

9 93 I stället för halvljus får vid färd med bil, motorredskap klass I, tung terrängvagn eller motorcykel användas annat ljus som är tillräckligt för att uppmärksamma andra trafikanter på fordonet. Detta gäller dock inte vid färd under mörker, i gryning eller skymning eller då väderleksförhållandena eller liknande omständigheter föranleder att halvljuset behöver vara tänt. I dimma eller vid kraftig nederbörd får dimljus användas i stället för halvljus. Ljus som avses i första stycket, dimljus eller halvljus får inte användas samtidigt. 2 SYFTE Syftet med en registrering av bilars ljusbruk är dels att få en uppfattning om i vilken utsträckning förare av motorfordon följer de bestämmelser som finns i vägtrafikkunggörelsen om ljus på fordon under färd, dels att få ett underlag för informations- och övervakningsinsatser. Frågan om en eventuell revidering av fordonsbestämmelserna kräver också kunskap om vilken belysning som i dag används av fordonen på det svenska vägnätet. Registrering är intressant inte endast för ljus framåt, utan även bakljus, bromsljus och blinkersanvändning är av intresse. 3 METOD En registrering av bilars ljusbruk framåt har genomförts genom att observera vilka strålkastare och lyktor som fordon i trafik har tända framåt. Denna registrering har utförts under såväl dagsljus som mörker. Ingen registrering har skett under skymning eller gryning, utan de ljusförhållanden som rådde har klart kunnat definieras som dagsljus eller mörker. Eftersom väderleksförhållandena vid observationema under mörker varit goda har detta medfört att endast halvljus eller helljus varit lagliga. Felaktigheter i användning eller funktion har registrerats. En uppdelning i lätta och tunga fordon d.v.s. bilar under, respektive över 3,5 ton har gjorts. Som korrekt belysning har räknats 2 korrekt inställda halvljus utan annat ljus än eventuellt parkeringsljus. Under dagsljusförhållanden har även 2 rätt inställda 6 VTI notat

10 dimljus eller 2 rätt inställda varselljus, utan annan belysning än eventuellt parkeringsljus klassats som korrekt belysning. En klassning av de strålkastare, som uppfattats som klart felinställda, har även gjorts. Den felinställning som kan bedömas är om strålkastarna varit för högt ställda, och därmed orsakat bländning. För lågt ställda strålkastare är däremot inte möjligt att upptäcka med denna observationsmetod. Bedömningen av felaktig inställning av halvljus kan i detta fall inte nå samma grad av tillförlitlighet som bilprovningens kontroll, utan denna klassning är mer avsedd att visa förekomsten av halvljusbländning. Tabell 1. Följande 13 strålkastarbetingelser har observerats och registrerats: Tända strålkastare och lyktor La ligt? Dag Natt 1 Normalt halvljus Ja Ja 2 Dimstrålkastare Ja Nej* 3 Extra varsellyktor Ja Nej 4 Integrerade varsellyktor Ja Nej 5 Spänningsreducerad halvljusstrålkastare Ja Nej 6 Halvljus + dimljus Nej Nej 7 Halvljus + varsellykta Nej Nej 8 Dimljus + varsellykta Nej Nej 9 Parkeringslykta (enbart) Nej Nej 10 Uppenbart för högt inställda strålkastare Nej Nej 1 1 Saknar belysning Nej Nej 12 Uppenbart spänningsfall (Underspänning) Nej Nej 13 Endast ett halvljus Nej Nej *Dimstrålkastare får användas under mörker i stället för halvljus vid dimma eller kraftig nederbörd (VTK 93). Sådana väderleksbetingelser har inte rått vid de tillfällen som bedömningen har gjorts. Därför har bruk av dimljus i mörker här alltid klassats som olagligt. Varsellyktor förekommer med skiftande ljusstyrka. Vissa har acceptabel synbarhet, medan andra är klart otillfredsställande. Ingen särskild bedömning har gjorts av ljusstyrkan hos dessa ljus, utan endast förekomsten av varsellyktor har noterats. VTI notat

11 Uppenbart spänningsfall (underspänning) har registrerats då det klart framgår av ljusets färg att spänningen över lampan ligger under kraven för spänningsreducerat halvljus som varselljus (d.v.s V vid 12 volts systemspänning och 240 V vid 24 volts systemspänning), eller färgtemperaturen hos de två halvljusen skiljer sig märkbart åt. Om spänningsfallet är måttligt och lika för de två halvljusstrålkastarna finns dock risken att förväxla ett sådant spänningsfall med en monterad spänningsreducerande anordning. Två Europavägar med relativt stor andel av tung trafik har valts för observationerna av ljusbruk framåt, samt funktionen hos bakljus(e4 och E20). Genom att göra observationer från lämpligt belägna parkeringsplatser invid vägen har det varit möjligt att observera fordonen rakt framifrån eller bakifrån. Två lämpliga platser har valts, nämligen E4 vid Väderstad och E20 i närheten av Laxå. Vägarna där observationerna utförts saknar vägbelysning. Trafikflödeskartan anger på dessa platser ett trafikflöde av 8300 ÅDT på E4, varav en andel tung trafik av ca. 20 %. På E20 var motsvarande trafikflöde 6200 ÄDT varav ca. 25 % tung trafik. För registrering av bromsljus och blinkers, har genomfarten i Laxå (E20) använts. Där finns trafikljus och svängande trafik som möjliggör dessa observationer. Vid Väderstad finns en del svängande trafik, men trafikkmängden där är relativt liten, varför observationer även gjorts i Linköping vid en fjärrgodsterminal. Vid observationerna under våren 1995 gjordes enbart registrering av ljus framåt, medan observationerna under våren 1997 och hösten 1997 även innefattade registrering av bakljus, bromsljus och blinkersanvändning. 8 VTI notat

12 4. RESULTAT Tabellerna 3-6 visar antalet observerade fordon på de två observationsplatserna Väderstad och Laxå för lätta och tunga fordon vid de tre observationstillfållena våren 1995, våren 1997 och hösten Resultaten år sårredovisade för dagsljus och mörker. 4.1 Ljusbruk framåt Tabell 3. Antal och andel observerade lätta fordon i dagsl'ms på de två observationsplatserna Väderstad och Laxå uppdelade i grupperna laglig och olaglig belysning. Resultat från våren 1995 samt våren och hösten Våren 1995 Våren 1997 Hösten 1997 Väderstad Laxå Våderstad Laxå Våderstad Laxå Lagliga (92.6%) (89.3%) (90.4%) (90.7%) (89.8%) (90.4%) Olagliga (7.4%) (10.7%) (96%) (93%) (10.2%) (96%) Totalt (100%) (100%) (100%) (100%) (100%) (100%) Tabell 4. Antal och andel observerade tunga fordon i dagsljus på de två observationsplatserna Våderstad och Laxå uppdelade i grupperna laglig och olaglig belysning. Resultat från våren 1995 samt våren och hösten Våren 1995 Våren 1997 Hösten 1997 Väderstad Laxå Väderstad Laxå Väderstad Laxå Lagliga (86.8%) (80.2%) (83.9%) (83.7%) (86.1%) (85.3%) Olagliga (13.2%) (19.8%) (16.1%) (16.3%) (13.9%) (14.7%) Totalt (100%) (100%) (100%) (100%) (100%) (100%) VTI notat

13 Tabell 5. Antal och andel observerade låtta fordon i mörker påde två observationsplatserna Väderstad och Laxå uppdelade i grupperna laglig och olaglig belysning. Resultat från Våren 1995 samt Våren och hösten Våren 1995 Våren 1997 Hösten 1997 Våderstad Laxå Väderstad Laxå Väderstad Laxå Lagliga (89.4%) (89.7%) (90.7%) (90.3%) (88.0%) (90.1%) Olagliga (10.6%) (10.3%) (9.3%) (9.7%) (12.0%) (99%) Totalt (100%) (100%) (100%) (9.7%) (100%) (100%) Tabell 6. Antal och andel observerade tunga fordon i mörker på de två observationsplatserna Våderstad och Laxå uppdelade i grupperna laglig och olaglig belysning. Resultat från Våren 1995 samt Våren och hösten Våren 1995 Våren 1997 Hösten 1997 Våderstad Laxå Våderstad Laxå Våderstad Laxå Lagliga (82.3%) (84.7%) (84.1%) (84.3%) (81.8%) (84.6%) Olagliga (17.7%) (15.3%) (15.9%) (15.7%) (18.2%) (18.4%) Totalt (100%) (100%) (100%) (100%) (100%) (100%) 10 VTI notat

14 Lätta fordon dagtid Andel fordon med Vår 97 4 EJ HÖST V L Figur 1. Skillnad i sfrckvcns beträffand ljusbruk framåt mellan observationstillfällcna Våren 1995 samt Vår och höst 1997 på de två mätplatserna. Lätta fordon dagtid. V = Väderstad och L = Laxå Lätta fordon natt Andel fordon med Vår 95 6 i Vår 97 4 E] Höst V L Figur 2. Skillnad i sfrekvens beträffand ljusbruk framåt mellan obscrvationstillfållena Våren 1995 samt Vår och höst 1997 på de två mätplatscrna. Lätta fordon nattetid. V = Våderstad och L = Laxå VTI notat ll

15 Tunga fordon dagtid Andel fordon med anmarknlng om4>o>oo EI Höst 97 Figur 3. Skillnad i sfrekvens beträffand ljusbruk framåt mellan obscrvationstillfällena Våren 1995 samt Vår och höst 1997 på de två mätplatserna. Tunga fordon dagtid. V = Väderstad och L = Laxå Tunga fordon nattetid Andel fordon med anmarknlng : 16 ' Vår 95 ORD-13030) EI Höst 97 Figur 4. Skillnad i sfrckvcns beträffand ljusbruk framåt mellan obscrvationstillfällena Våren 1995 samt Vår och höst 1997 på de två måtplatscrna. Tunga fordon nattetid. V = Väderstad och L = Laxå 12 VTI notat

16 Tabellerna 7-10 visar antalet observerade fordon på de två observationsplatserna Väderstad och Laxå för lätta och tunga fordon vid de tre observationstillfällena våren 1995, våren 1997 och hösten 1997 uppdelat på olika typer av fel. Resultaten är särredovisade för dagsljus och mörker. Tabell 7. Ljusbruk framåt på lätta fordon i dagsljus. Våren 1995 Våren 1997 Hösten 1997 Belysning Antal % av Antal % av Antal % av totalt antal totalt antal totalt antal fordon fordon fordon Halvljus Dimljus Extra varselljus Lagli gt Integrerat varselljus Reducerat halvljus Summa laglig användning Halvljus+dimljus Halvljus+varselljus Dimljus+varselljus Olagligt Parkeringsljus Saknar belysning Högt ställt halvljus Underspännin g Endast ett halvljus Summa olaglig användning Totalt Andelen lätta fordon med olaglig belysning har inte förändrats nämnvärt mellan de tre observationstillfällena VTI notat

17 Tabell 8. Ljusbruk framåt på tunga fordon i dagsljus. Våren 1995 Våren 1997 Hösten 1997 Belysning Antal % av Antal % av Antal % av totalt antal totalt antal totalt antal fordon fordon fordon Halvljus Dimljus Extra varselljus Lagligt Integrerat varselljus Reducerat halvljus Summa laglig användning Halvljus+dimljus Halvljus+varselljus Dimljus+varselljus Olagligt Parkeringsljus Saknar belysning Högt ställt halvljus Underspänning O. 1 Endast ett halvljus Summa olaglig användning Totalt Andelen tunga fordon med olaglig belysning är fortfarande hög. 14 VTI notat

18 Tabell 9. Ljusbruk framåt på lätta fordon i mörker. Våren 1995 Våren 1997 Hösten 1997 Belysning Antal % av Antal % av Antal % av totalt antal totalt antal totalt antal fordon fordon fordon Halvljus Lagli gt Summa laglig användning Dimljus Extra varselljus Integrerat varselljus Reducerat halvljus Halvljus+dimljus Halvljus+varselljus Dimljus+varselljus Olagligt Parkeringsljus Saknar belysning Högt ställt halvljus Underspänning Endast ett halvljus Summa olaglig användning Totalt Under mörker är det vanligaste felet på lätta fordon att dimljus används tillsammans med halvljus. VTI notat

19 Tabell 10. Ljusbruk framåt på tunga fordon i mörker. Våren 1995 Våren 1997 Hösten 1997 Belysning Antal % av Antal % av Antal % av totalt antal totalt antal totalt antal fordon fordon fordon Halvljus Lagligt Summa laglig användning Dimljus Extra varselljus Integrerat varselljus Reducerat halvljus Halvljus+dimljus Halvljus+varselljus Dimljus+varselljus Olagligt Parkeringsljus Saknar belysning Högt ställt halvljus Underspänning Endast ett halvljus Summa olaglig användning Totalt Hos tunga fordon i mörker är det vanligaste felet dimljus eller varselljus tillsammans med halvljus. 16 VTI notat

20 4.2 Bakljus Resultatet från registrering av förekomsten av bakljus redovisas i tabellerna 11 till 14. Tabell 11. Bakljusanvändning på lätta fordon i dagsljus. Våren 1997 Hösten 1997 Väderstad Laxå Väderstad Laxå Fungerande Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel bakljus 2fungerande % % % % Andel 4fungerande % % % % utan Summautan % % % % anmärk ning 3 fungerande % % % % 1 fungerande % 34 3,4% % % 2 på en sida 0 0.0% 2 0.2% 2 0.2% 4 0.2% Andel helt bortfall 5 0.4% % 7 0.5% % med Summa med % % % % anmärk ning Totalt % % % % Tabell 12. Bakljusanvändning på lätta fordon i mörker. Våren 1997 Hösten 1997 Väderstad Laxå Väderstad Laxå ungerande Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel bakljus 2 fungerande % % % % Andel 4 fungerande % % % % utan Summa utan % % % % anmärk ning 3 fungerande % % % % l fungerande % % % % 2 på en sida 3 0.5% 2 0.4% 7 0.6% 3 0.4% Andel helt bortfall 1 0.2% 0 0.0% 1 0.1% 2 0.2% med Summa med % % % % anmärk ning Totalt % % % % VTI notat

21 Tabell 13. Bakljusanvändning på tunga fordon i dagsljus. Våren 1997 Hösten 1997 Väderstad Laxå Väderstad Laxå Fungerande Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel bakuus 2 fungerande % % % % Andel 4 fungerande % % % % utan Summa utan % % % % anmärk ning 3 fungerande 17 5,5% % % % 1 fungerande 7 2.3% 8 2.5% 5 1.2% % 2 på en sida 2 0.1% 13 4,1% 2 0.5% % Andel helt bortfall 3 0.1% % 3 0.7% 30 46% med Summa med 29 94% % % % anmärk ning Totalt % % % % Tabell 14. Bakljusanvändning på tunga fordon i mörker. Våren 1997 Hösten 1997 Väderstad Laxå Väderstad Laxå Fungerande Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel bakuus 2 fungerande % % % % Andel 4 fungerande % % % % utan Summa utan % % % % anmärk ining 3 fungerande % % % % 1 fungerande % % 7 1,6% % 2 på en sida 3 0.9% 2 0.6% 3 0.7% 4 0.8% Andel helt bortfall 1 0.3% 3 1.0% 2 0.5% 2 0.4% med Summa med % % % % anmärk ning Totalt % % % % Helt bortfall av bakljus på tunga fordon har vid något tillfälle uppmärksammats på släpet medan dragbilen haft fungerande bakljus. I dessa fall har bedömningen varit att fordonskombinationen saknat bakljus. Detta beroende på att efterföljande fordon oftast ej ser dragbilen, vilket en observatör vid sidan av vägen kan göra. 18 VTI notat

22 4.3 Bromsljus Resultatet från registrering av förekomsten av bromsljus redovisas i tabellerna 15 till 16. Någon uppdelning i dagsljus och mörker har inte gjorts för bromsljus då detta ljus inte kan påverkas av föraren annat än vid bromsning. Tabell 15. Bromsljusanvändning på låg fordon. Våren 1997 Hösten 1997 Väderstad Laxå Väderstad Laxå Fungerande Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel bromsljus 2 fungerande % % % % Andel 4 fungerande % % % 8 0.6% utan Summa utan % % % % anmärk ning 3 fungerande 6 0.6% 3 0.3% 3 0.2% 2 0.2% 1 fungerande % 56 4,9% % % 2 på en sida 3 0.3% 3 0.3% 1 0.0% 0 0.0% Andel helt bortfall 8 0.8% % 3 0.2% 2 0.2% med Summa med % % % % anmärk ning Totalt % % % %' Andel lätta fordon med högt bromsljus var 42.7% vid E4 och 38.4% vid E20 våren 1997 och 42.3% vid E4 och 39.2% vid E20 under hösten 1997 Tabell 16. Bromsljusanvändning på tu_nga fordon. Våren 1997 Hösten 1997 Väderstad Laxå Väderstad Laxå Fungerande Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel bromsljus 2 fungerande % % % Andel 4 fungerande % % % utan Summa utan % % % anmärk Ining 3 fungerande % 6 1.7% % 1 fungerande % 3 0.8% 7 1.6% 2 på en sida % 0 0.0% 4 0,9% Andel helt bortfall % 4 1.1% 3 0.7% imed Summa med % % % anmärk ning Totalt % % % VTI notat

23 4.4 Blinkers Resultatet från registrering av blinkersanvändning redovisas i tabellerna 17 till 19. Med beteckningen I god tid menas att efterföljande fordonsförare har tid att utan besvär anpassa sig till situationen. Med beteckningen Sen menas att föraren angivit sin avsikt väl sent. Det kan även betyda att föraren vid separata körfält för svängande trafik ej visar tecken förrän han bytt körfält, även om avståndet till korsningen kan vara betydande. Med beteckningen Vid sväng menas att föraren ger tecken samtidigt som han påbörjar svängen. Tabell 17. Blinkersanvändning på lätta fordon dag. Våren 1997 Hösten 1997 Väderstad Laxå Väderstad Laxå Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Igod tid % % % % Sen % % % % Vid sväng % % % % Utan blinkers 27 3,5% % % % Summa % % % % Tabell 18. Blinkersanvändning på lätta fordon natt. Våren 1997 Hösten 1997 Väderstad Laxå Väderstad Laxå Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Igod tid % % % % Sen % % % % Vid sväng % % % % Utan blinkers 13 2,1% 8 1.6% % 35 66% Summa % % % % Vid ett tillfälle har uppmärksammats att en släpvagn efter en personbil blinkat till höger, medan dragbilen blinkat till vänster. 20 VTI notat

24 Tabell 19. Blinkersanvändning på Tunga f0rd0n dag. Våren 1997 Hösten 1997 Väderstad Laxå Väderstad Laxå Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel I god tid % % % % Sen % % % % Vid sväng % % % % Utan blinkers % 30 6,1% % 34 59% Summa % % % % Tabell 20. Blinkersanvåndning på Tunga fordon natt. Våren 1997 Hösten 1997 Våderstad natt Laxå natt Våderstad natt Laxå natt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel I g0d tid % % % % Sen % % % % Vid sväng % % % 9 2.4% Utan blinkers % % % 25 67% Summa % % % % VTI notat

25 5. SLUTSATSER Denna undersökning visar att ljusanvändningen hos de fordon som under observationstillfällena passerade Väderstad på E4 och Laxå på E20 inte är tillfredsställande. Detta gäller både lätta och tunga fordon och har upprepats vid alla tre observationstillfällena. Den tunga trafiken har visat betydligt sämre efterlevnad av vägtrafikkunggörelsens bestämmelser om användning av belysning under färd än den lätta trafiken. Det måste anses som speciellt svärt att lastbilsförama brutit mot bestämmelserna i högre utsträckning än personbilsförarna. Tunga fordon använder i hög utsträckning olagligt m ljus under dagtid (hög andel fordon med enbart parkeringsljus) och olagligt mycket ljus under mörker (dimljus eller varselljus kombinerat med halvljus). Detta måste vara ett medvetet val av ljus och kan inte tillskrivas felaktigheter hos fordonen. Den stora andelen trafikanter av såväl lätta som tunga fordon, som har såväl halvljus- som varselljus/dimljus-strålkastare tända, är svärd. Detta ljusbruk är lagstridigt i enlighet med den sedan skärpta formuleringen av VTK 93. Resultatet av denna undersökning måste betraktas som alarmerande. Vi bedömer att det fordras såväl kraftigt ökad information till trafikanterna, som en väsentligt intensifierad övervakning av ljusbruket för att situationen skall bli tillfredsställande. Målsättningen borde vara att andelen fordon med felaktigt ljusbruk borde sänkas högst avsevärt. En felandel på l ä 2 % skulle t.ex. medge att strålkastarlampor kan gå sönder under färd, och att fordonet kan ha för högt inställt ljus p. g.a. last, vilket föraren har svårt att korrigera. Däremot måste målsättningen vara att inga fel som kan hänföras till felhandlingar hos föraren skall accepteras. 22 VTI notat

26