Försla Kommunalt bostadsförsörjningsprogram

Transkript

1 g Försla Kommunalt bostadsförsörjningsprogram KBFP-gruppen Mars 2019

2 KBFP-GRUPPEN Arbetsgruppen Kommunalt Bostadsförsörjningsprogram Mia Chaib, socialförvaltningen Gunnel Holmberg Karlsson, stadsbyggnadskontoret Liselott Johansson, stadsbyggnadskontoret Louise Petersson, stadsbyggnadskontoret Andreas Zeidlitz, stadskontoret David Jansson, stadskontoret Linda Bylefors, tekniska kontoret, huvudansvarig Lise-Lotte Johansson, tekniska kontoret Kartbilaga Innas Abed, stadsbyggnadskontoret Layout, redigering, foto Lena Holmberg, stadskontoret Omslag Fasad, kv. Vingpennan på Kungsängen Alla foton är från mars 2019

3 SAMMANFATTNING Befolkningsökningen i Jönköpings kommun är fortsatt hög och antalet outhyrda lägenheter är i princip obefintligt. Detta innebär att efterfrågan på bostäder är stor och för ett flertal grupper inom socialtjänsten, för flyktingar och för studenter är situationen på bostadsmarknaden extra svår. För dessa grupper är ofta nyproducerade vanliga lägenheter inte ett alternativ då kostnaderna är för höga. Om det vore möjligt att få till en större rörlighet på bostadsmarknaden skulle det vara positivt för dessa grupper i och med att det kan frigöra lägenheter med lägre hyror. Här krävs också att kommunen tillsammans med både privata och kommunala hyresvärdar tar ett stort ansvar för att tillgodose behovet för de som har det allra svårast på bostadsmarknaden. För perioden beräknas antalet hushåll öka med i genomsnitt 700 per år, vilket innebär att behovet av nya bostäder bedöms bli detsamma för perioden. I programmet görs även bedömning om att det kan finnas ett uppdämt bostadsbehov på bostäder, det vill säga att det i dagsläget kan saknas bostäder för att bostadsmarknaden i kommunen ska vara i balans. I programmet redovisas en inventering av aktuella nybyggnadsobjekt för perioden Totalt redovisas bostäder, vilket i genomsnitt motsvarar bostäder per år. Av byggandet förväntas cirka 88 procent utgöras av lägenheter i flerbostadshus. Antalet lägenheter upplåtna med hyresrätt förväntas uppgå till 54 procent. Byggandet i Jönköpings centralort (exklusive Huskvarna) förväntas uppgå till 58 procent. Den planerade nybyggnationen täcker med god marginal det årliga bostadsbehovet om 700 bostäder och kommunens mål om att bygga bostäder per år. Om byggnationen kommer igång enligt projektplanen finns det goda förutsättningar att ha en bostadsmarknad i balans inom projektperioden. Sett till den problematik som finns kring nybyggnation är det dock oundvikligt att en del projekt inte kommer att komma igång enligt planerna. 3

4 4

5 Innehåll SAMMANFATTNING MÅL, RIKTLINJER OCH VERKTYG FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN Kommunens mål för bostadsbyggandet Översiktsplan 2016 och utbyggnadsstrategi för invånare Ramprogram för Södra Munksjön Rosendala i Huskvarna Kommunens verktyg AKTUELLA LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN bostäder i kommunen Under 2018 påbörjades byggandet av bostäder studentbostäder i kommunen sökande i tomtkön Priser för småhus, bostadsrätter och hyresrätter Genomsnittligt småhuspris 3,5 mnkr Genomsnittligt bostadsrättspris 1,9 mnkr Genomsnittlig årshyra kr Inga lediga lägenheter vid årsskiftet 2018/2019 BOSTADSBEHOV Bostadsbyggnadsbehov på 700 bostäder per år Möjligt underskott på bostäder Socialtjänstens behov Behovet av bostäder till flyktingar NATIONELLT OCH REGIONALT PERSPEKTIV PÅ BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN Bostadsmarknaden i riket Bostadsmarknaden i länet NYPRODUKTION AV BOSTÄDER Innehåll i projektplanen Förändringar i projektplanen Konsekvensanalys Projektplan Sid BILAGA 1 Översikts- och detaljkartor 5

6 6 Vingpennan, Kungsängen

7 MÅL, RIKTLINJER OCH VERKTYG FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun genom framtagande av riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 5 plan- och bygglagen (2010:900). I Jönköpings kommun utgör detta bostadsförsörjningsprogram kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen. Programmet tas sedan 2013 fram vartannat år. Däremellan görs en kortare uppföljning samt en revidering av projektplanen som fastställs av kommunfullmäktige. Utredningen om kommunal planering för bostäder har på regeringens uppdrag utrett förändrade ansvarsförhållanden för bostadsförsörjningen. I slutbetänkandet, som kom under 2018, lades ett antal förslag till ändrade former för arbetet med bostadsförsörjningsfrågor. Dessa har dock ännu inte inneburit några förändringar för kommunernas arbete med bostadsförsörjningen. Kommunens mål för bostadsbyggandet Kommunens mål för bostadsbyggandet är att det i genomsnitt ska påbörjas bostäder per år, varav 200 ska vara villor och grupphus. Översiktsplan 2016 och utbyggnadsstrategi för invånare Den gällande översiktsplanen lägger fokus på en hållbar samhällsutveckling. Den har som huvudinriktning att den stora expansionen av bostäder ska ske inom den centrala tätorten i första hand genom förtätning och omvandling inom stadens struktur där det finns arbetsplatser, service som handel och kollektivtrafik och infrastruktur. Men det finns även ett behov av nybyggnad som utvidgar tätortsområdena. Mindre tätorter behöver också ett tillskott på bostäder för att tillmötesgå efterfrågan och upprätthålla en god servicenivå. 7

8 Även där bör man eftersträva en högre exploateringsgrad än vad som har varit vanligt under de senaste decennierna. Utbyggnadsstrategin har inarbetats i översiktsplanen som har antagits av kommunfullmäktige. De båda planerna är samordnade och gäller parallellt. Utbyggnadsstrategin har mer ingående beskrivningar och Översiktsplan 2016 har ytterligare höjt ambitionen och trycker än mer på betydelsen av en högre exploatering, dels för att spara på markresurser, men framför allt på att invånarna ska få korta avstånd till målpunkter, vilket medför ett mindre behov av bilberoende och bilresande. Bebyggelsetäthet I kommunens miljöprogram finns målet att för tillkommande bebyggelse ska andelen inflyttningsfärdiga bostäder i förtätnings- och omvandlingsområden överstiga 70 procent av det totala antalet nya bostäder. Under de senaste åren har målet uppnåtts. Diagram A Andel, % Andel nya bostäder i förtätnings- och omvandlingsområden i procent i femårsmedelvärden Mål Om hela projektplanen i detta bostadsprogram genomförs kommer andelen förtätnings/- omvandlingsprojekt bli 72 procent och nybyggnadsprojekt 28 procent. Närhet till kollektivtrafik En analys av vad som har byggts under perioden visar att 88 procent av alla nybyggda bostäder har en busshållplats inom 600 meter med relativt bra turtäthet. Kommunens gröna nyckeltal redovisar att andelen kommuninvånare som har tillgång till bra kollektivtrafik kontinuerligt ökar, dock relativt långsamt. Jordbruksmark I översiktsplanen redovisas en möjlighet att bygga cirka bostäder på jord- och skogsbruksmark. Hälften av denna areal består av jordbruksmark. En utredning pågår på stadsbyggnadskontoret om jordbruksmarkens värden. Ingången är att jordbruksmarken är en viktig resurs som ska hushållas med och man kommer ifrågasätta och återigen värdera de planerade utbyggnadsområdena för både bostäder och verksamheter som innehåller 8

9 brukningsvärd jordbruksmark. Stadsbyggnadskontoret har fått i uppdrag att påbörja arbetet med en ny utbyggnadsstrategi, i det arbetet kommer man få möjlighet att analysera konsekvenserna av avvägningar mellan jordbruksmarkens bevarande i förhållande till samhällsnyttan av en exploatering. Ramprogram för Södra Munksjön Ramprogrammet, Stadsbyggnadsvision 2.0, antogs av kommunfullmäktige 2012 och är en fördjupad översiktsplan som visar huvudstrukturen för den långsiktiga utvecklingen kring Södra Munksjön. Ramprogrammet är det största och strategiskt viktigaste omvandlingsområdet inom kommunen och därmed även det område som har störst inverkan på kommunens kommande möjligheter till bostadsförsörjning. Rosendala i Huskvarna Det pågår ett arbete men en fördjupad översiktsplan för Rosendala som förväntas bli antagen av kommunfullmäktige under våren Planen ska lägga fast ramarna för den kommande omvandlingen från ett industriområde till ett centrumnära område med 900 nya bostäder och ett stort antal arbetsplatser. En hel del förberedande genomförandeåtgärder behöver vidtas innan detaljplanearbetet kan påbörjas. Kommunens verktyg Kommunen har ett flertal verktyg till sitt förfogande för att driva på och styra inriktningen av bostadsmarknaden. Kommunen kan i sina riktlinjer för bostadsförsörjning slå fast en långsiktig strategi där varje verktyg har en viktig funktion för att riktlinjer för bostadsförsörjning ska kunna genomföras. Nedanstående är exempel på några av dessa verktyg som kommunen kan använda. Kommunens markinnehav Kommunalt markinnehav är tillsammans med strategiska köp och försäljningar av mark de viktigaste verktygen för kommunen. Att äga mark som ska exploateras innebär att kommunen har möjlighet att påverka tilldelningen och innehållet samt i viss mån prissättningen av mark. Ett markinnehav innebär att kommunen kan välja att sälja eller upplåta mark med tomträtt vid exploatering och kan genom markanvisningar eller försäljningar aktivt arbeta för att få in fler aktörer för att främja den lokala konkurrensen. Kommunen har en markanvisningspolicy som beskriver villkor och förutsättningar som gäller vid fördelning av kommunens mark till olika byggaktörer. Markanvisning används som ett medel för att nå de mål och den utveckling av bostadsbyggnationen som kommunen önskar. Det är tekniska nämnden som fattar beslut om att godkänna markanvisning för aktuella projekt. Inför beslut om markanvisning upprättar tekniska kontoret markanvisningsavtal där byggaktören förbinder sig att acceptera de villkor som gäller för markanvisningen. För att projekt inte ska bli liggande så tidsbegränsas alla markanvisningar. 9

10 Avtal i samband med exploatering För att reglera marköverlåtelser och genomförande tecknar kommunen genomförandeavtal, marköverlåtelseavtal alternativt exploateringsavtal, med aktuell byggaktör. Genom dessa avtal kan kommunen i viss mån använda möjligheten att styra förutsättningarna och få särskilda villkor uppfyllda av byggaktören. I plan- och bygglagen finns dock begränsningar i vad avtalen kan innehålla. I projekt där kommunen inte själva äger marken och inte kan styra förutsättningarna krävs en aktiv dialog med byggaktörerna för att försöka påverka att de blir medvetna om kommunens behov av olika typer av upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och specialboenden. Kungsängen Översiktsplan och fördjupade översiktsplaner/planprogram Översiktsplanen är kommunens främsta instrument att se långsiktigt på den fysiska utvecklingen och varje kommun har skyldighet att ha en aktuell översiktsplan enligt planoch bygglagen. I översiktsplanen anges vilken markanvändning som är aktuell och de övergripande mål som styr kommunens utbyggnad i stort. Detaljplaner och planberedskap Kommunen är ansvarig för planläggning av mark och vatten enligt plan- och bygglagen. Genom prioritering av ärenden och planernas innehåll har kommunen möjlighet att ge förutsättningar för att det ska kunna byggas attraktiva bostäder. I en detaljplan är det bland annat möjligt att bestämma volymer, utseende och användningssätt på byggnader. Det går dock inte att styra upplåtelseform, så som hyresrätt, bostadsrätt, äganderätt, med en detaljplan. En god planberedskap utifrån kommunens mål och ambitioner och en lyhördhet gentemot marknadens aktörer är viktig, men även att våga göra prioriteringar mellan olika utbyggnadsplaner så att de planer som har bäst möjlighet att bli realiserade prioriteras. För närvarande finns en mycket god planberedskap med cirka planlagda bostäder fördelade över hela kommunen. Det pågår arbete med detaljplaner innehållande totalt cirka bostäder. Det är stadsbyggnadsnämnden som har myndighetsansvar för detaljplaner. 10

11 Kommunens prioriteringskriterier När lämpliga områden för bostadsbyggnation väljs ut vid den översiktliga planeringen samt vid bedömningen av planbesked utgår kommunen från gällande lagstiftning samt de riktlinjer som finns i bland annat kommunprogrammet, översiktsplanen, utbyggnadsstrategin, Ålborgåtagandena samt program för hållbar utveckling. Exempel på kriterier från riktlinjer som finns i några av dessa program och planer är att: - kommunens fortsatta tillväxt sker genom långsiktigt hållbar stads- och bebyggelseutveckling med en god markhushållning där planering av nya områden i första hand sker på redan exploaterad mark. - bostadsområden ska ha blandade hustyper för att tillfredsställa att de fungerar för alla åldrar och livsfaser samt att olika typer av specialboenden för socialtjänsten, äldre, flyktingar och studenter ska integreras i största möjliga mån. - projekt ska ha blandade upplåtelseformer och att det ska vara en jämn fördelning på stora och små byggprojekt. Byggnation ska planeras för att alla kommundelar ska kunna ha en positiv utveckling och även samordnas med tillgången av förskolor och skolor. Samset 11

12 Bygglov Stadsbyggnadsnämnden har myndighetsansvar för bygglov. I bygglovet går det att reglera byggnaders utseende, tekniska uppbyggnad och brandskyddsåtgärder. I bygglov går det inte att styra upplåtelseformer eller specialboenden. Allmännyttiga bostadsbolag Kommunen har möjlighet att genom ägardirektiv och politisk styrning till de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen påverka produktion och förvaltning på den lokala bostadsmarknaden. Genom tätt samarbete med bostadsbolagen kan kommunen påverka boende för grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för. Bostadsförmedling Det finns idag ingen gemensam bostadsförmedling i kommunen, annat än en gemensam webbplats för studentbostäder: Hyresgarantier Kommunfullmäktige beslutade att ett system för kommunala hyresgarantier skulle införas. Syftet är att ge stöd till personer som har ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men som ändå har svårigheter att få en hyresrätt med besittningsskydd. En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida som omfattar en hyresgästs skyldighet att betala hyra. Munksjöstaden 12

13 AKTUELLA LÄGET PÅ BOSTADSMARKNADEN bostäder i kommunen Det finns cirka bostäder i Jönköpings kommun. Av dessa är cirka 36 procent äganderätter. Nästan alla äganderätter utgörs av småhus. Cirka 20 procent av bostadsbeståndet består av bostadsrätter och andelen hyresrätter uppgår till cirka 44 procent. För båda dessa upplåtelseformer handlar det i huvudsak om lägenheter i flerbostadshus. Bostadsrätt 20% Hyresrätt Hyresrätt 36% 44% Under 2018 påbörjades byggandet av bostäder Under 2018 påbörjades bostäder, varav 529 (52 procent) var hyresrätter, 345 (34 procent) bostadsrätter och 137 (14 procent) äganderätter. Därutöver påbörjades byggnationen av 53 bostäder med tillfälliga bygglov. Mer statistik över bostadsbyggandet 2018 finns på nästkommande tre sidor. De planerade byggnationerna som enligt projektplanen skulle ha startat 2018 men som inte gjorde det, uppgick till 618 bostäder. Av dessa planeras de flesta att påbörjas under Orsaken till att de inte påbörjades 2018 framgår av tabellen på nästa sida. Hovslätts ängar 13

14 Tabell 1 Objekt som ej byggstartade 2018 Nr.* Objekt Antal Orsak till förskjutning A18 Dunkehalla 1:1, Dunkehalla Framtiden AB 8 A20 Fågeln 13, HSB 48 A37a Vingpennan (Kungsängen) kv. A, Nivika Fastigheter AB A37h Vingpennan (Kungsängen) kv. H2, Vätterhem 24 A49a Samset (grupphus), HSB Projektet senarelagt av byggaktören. Påbörjas 2019 Projektet senarelagt av byggaktören. Påbörjas 2021 Projektet försenat pga. bygglovsprocessen. Påbörjas 2019 Projektet senarelagt av byggaktören. Påbörjas 2019 Projektet senarelagt av byggaktören. Påbörjas 2019 A67b Strandängen, etapp 2, Tosito 40 Detaljplan överklagad. Påbörjas 2019 A69 Ritaren 2, Blue Wall AB 9 Projektet senarelagt av byggaktören. Påbörjas 2019 A70 Tjädern 19, Rocksjöbadets Hotell & Projektet senarelagt av byggaktören. 16 Restaurang A6 Osäker byggstart A82 Humlan 3, VBAB 36 Projektet senarelagt av byggaktören. Påbörjas 2019 B26b Stensholm 1:769, Fagerslätt (grupphus) Projektet senarelagt av byggaktören. 10 Skeppsviken Påbörjas 2019 B26c Stensholm 1:759-1:768. 1:771-1:777, Annonseras i tomtkön. 6 Fagerslätt, (singeltomter) Påbörjas 2019 B29 Fagerslätt, Hakarps-Fagerslätt 1:308, Senarelagt av Socialtjänsten. 12 Kommunen Påbörjas 2019 C03 Nyarp 1:369, HSB 80 Projektet senarelagt av byggaktören. Påbörjas 2020 C16a Sjöåkra 1:36-1:63, Trivselhus 6 Projektet senarelagt av byggaktören. Påbörjas 2019 C17 Bankeryds-torp 1:11, Torps Gård, Hirsmark Projektet senarelagt av byggaktören. 29 Fastigheter AB Påbörjas 2020 D05a Hovslätts ängar, etapp 1, Pålssons Bygg AB 7 Projektet senarelagt av byggaktören. Påbörjas 2020 D11 Norrahammar 28:1, Junehem 24 Projektet senarelagt av byggaktören. Påbörjas 2020 E05 Berget 1:69, Junehem 13 Projektet senarelagt av byggaktören. Påbörjas 2019 E20 Månsarp 1:186 (område C) 2 Annonsering till tomtkön hösten Påbörjas 2019 E21 Lilla Åsa 23:165, Åsasjön, Junehem 67 Detaljplan överklagad. Påbörjas 2020 G01 Bottnaryd Stationsvägen 2 Annonseras i tomtkön. Lågt intresse J03a Drättinge 1:12, 1:36-1:43, Gullmanders 31 Förändrat/förskjutet projekt av byggaktören. Påbörjas 2019 J10 Ölmstad 1 Annonseras i tomtkön. Lågt intresse J11 Ölmstad 2:85, Junehem 15 Överklagat bygglov. Planändring behövs J13 Skärstad Råby, Råby 1:29, Kommunen 13 Senarelagt av Socialtjänsten. Påbörjas 2019 TOTALT 618 * Nummer i projektplan

15 Tabell 2a Bostadsbyggandet 2018 Påbörjad bostadsproduktion Påbörjad bostadsproduktion år 2018 Objekt Antal bostäder Barnarp 11:41, LB Hus 6 Ä Domherren, Tosito 126 B Flahult 79:73, Flahult etapp 2, Ereim 29 B Hovslätts Ängar, etapp 1, Invima 6Ä Hovslätts Ängar, etapp 1, Pålssons Bygg AB 15 Ä Hovslätts Ängar, Invima 3 Ä Hovslätts Ängar, Pålssons Bygg AB 7 Ä Lappen 18, Munksjöstaden kv. 11, Tolust 110 H Linsen 10, Munksjöstaden kv. 6 (studentrum), Tolust 60 H Linsen 11, Munksjöstaden kv. 6, Riksbyggen 43 B Månsarp 1:125, NB-Bygg AB 4 H Operan 1, Åsen, Nivika 66 H Operetten 1, Vätterhem 120 H Rotundan 1, Samset, HSB 62 B Rotundan 2, Samset, HSB 32 H Runstaven 1, Riksbyggen 54 B Samset, etapp 5, HSB 5 Ä Stensholm 1:757, Fagerslätt, Vätterhem 47 H Äppelbladet 3, Kommunen 20 H Mindre ombyggnadsprojekt, nya bostäder 99 H / 2 B Enbostadshus, cirka 95 Ä TOTALT Cirka Tabell 2b Bostadsbyggandet 2018 Pågående bostadsproduktion Pågående bostadsproduktion Objekt Antal bostäder Barnarp 11:41, LB Hus 6 Ä Domherren, Tosito 126 B Drotten 11, Peab Bostad 108 B Drotten 10, Wood & Hill 94 B Entitan 1, HSB 39 B Flahult 79:73, Flahult etapp 2, Ereim 29 B Hovslätts Ängar, etapp 1, Invima 9 Ä Hovslätts Ängar, etapp 1, Pålssons Bygg AB 14 Ä Lagunen 1, Munksjöstaden kv. 10, Tosito 143 B Lappen 18, Munksjöstaden kv. 11, Tolust 110 H Linsen 19, Munksjöstaden kv. 6 (studentrum), Tolust 60 H Linsen 11, Munksjöstaden kv. 6, Riksbyggen 43 B Månsarp 1:125, NB-Bygg AB 4 H Operan 1, Åsen, Nivika 66 H Operetten 1, Vätterhem 120 H Orgeln 1, Åsen, FB Bostad 59 B Rotundan 1, Samset, HSB 62 B Rotundan 2, Samset, HSB 32 H Runstaven 1, Riksbyggen 54 B Råby 1:10, Skärstad, Edvardsson 8 H Samset, etapp 5, HSB 6 Ä Stensholm 1:757, Fagerslätt, Vätterhem 47 H Äppelbadet 2, Kommunen 20 H Mindre ombyggnadsprojekt, nya bostäder 51 H Mindre ombyggnadsprojekt, nya bostäder 8 B Enbostadshus, cirka 93 Ä TOTALT Cirka

16 Tabell 2c Bostadsbyggandet 2018 Inflyttningsfärdiga bostäder Inflyttningsfärdiga bostäder år 2018 Objekt Antal bostäder Barnarp 3:1, Kommunen 23 H Citadellet 10, Jönköping Citadellet 10 AB 49 B Hagstensgärdet 1:43, Tosito 24 B Hagstensgärdet 1:44, Tosito 26 B Hovslätts Ängar, Invima 6 Ä Hovslätts Ängar, Pålssons Bygg AB 14 Ä Idyllen, Idyllen Ravingatan ek. förening 45 B Marinen 7, Munksjöstaden kv. 5, Tolust 97 H Musslan 1, Munksjöstaden kv. 9, Tolust 145 H Rommen 1, Dunkehalla Framtiden AB 5 B Räven 18, Willhem 66 H Samset, etapp 5, HSB 28 Ä Vejden 1, Ekhagen, Vätterhem 24 H Vikvalen 1, Kungsängen kv. D. Essem Care 45 B Vingpennan 3, Kungsängen kv. H1, Skeppsviken 15 B Vingården 3, Friend Properties AB 17 B / 3 Ä Vitklövern 6, Ekhagen Jära, Byggkompaniet 12 Ä Vitlingen 1, Kungsängen kv. C1, GBJ Bygg 52 B Vombaten 1, Kungsängen kv. L. Ditt nya hem 17 B Mindre ombyggnadsprojekt, nya bostäder 103 H / 5 B Enbostadshus, cirka 84 Ä TOTALT Cirka studentbostäder i kommunen I Jönköping ligger högskolan mitt i centrum, nära till service och kommunikationer. Studentbostäderna är spridda över kommunen och oftast integrerade med annat boende. De senaste åren har antalet studenter vid Jönköping University ökat, vilket tillsammans med den allmänna bostadsbristen gör att det är många studenter som har svårt att hitta bostad i kommunen. I mars 2019 fanns rum och lägenheter, det vill säga totalt studentbostäder. Av dessa är 580 tillfälliga boenden. Följande nybyggnadsprojekt avseende studentbostäder eller bostäder riktade till studenter är på gång: Munksjöstaden (60 rum), f.d. Saab-fabriken (cirka 225 lägenheter), Humlan 3 (37 lägenheter), Ekhagen (320 lägenheter) samt Räven 18 (cirka 70 lägenheter för både studenter och ungdomar). Det finns vidare ytterligare projekt som kan bli föremål för studentbostäder i samband med markanvisning. För att förenkla bostadssökandet för studenter har Jönköpings kommun och Jönköping University ett samarbete kring en studentbostadsportal ( Den har varit igång sedan maj Det finns också en samverkansgrupp kring studentbostäder med deltagare från högskolan, studentkåren och kommunen. På uppdrag från kommunledningen och högskoleledningen tillsattes under 2016 en arbetsgrupp för att ta fram en fördjupad studentbostadsanalys med syftet att belysa behovet av bostäder för studenter. Arbetet med studentbostadsanalysen var klart i september I analysen konstateras att det bör byggas minst 150 nya studentbostäder per år för att möta den förväntade ökningen av antalet studenter vid Jönköping University. Studentbostadsanalysen finns att läsa under 16

17 Tabell 3 Studentbostäder i kommunen i mars 2019 Fastighet, fastighetsägare/hyresvärd Lägenheter Rum Anm. Abborren 15 *) Abisko 17, Tosito 11 Aktern, Brandtomten AB 20 Andelen Ankaret 11, Bostadsfastigh i Jkpg AB 38 Arkadien 4, AO Fastigheter AB 31 Blixten 7, Bygginvest AB 5 Brända tomten, Brandtomten AB Bäckadal, Cadilla 60 T Bäret, Hakarps Fastigheter och Högskoleservice 5 17 Dalvikshöjden, Willhem AB 253 Delta, Tosito, Högskoleservice 35 T Dromedaren 4, Hakarps Fastighets AB 18 Druvan 19, Kataraketen AB, Brandtornet AB 40 Dundret, Vätterhem 12 Dvärgen, KB Dvärgen Ekhagen, Husgruppen T Folkets hus, KB Munkstaden, Brandtornet Gamla musikskolan, Studentutveckl, M2gruppen Graniten 1, M2gruppen 8 Gula villan, Gula Villan Kontor & Studenthotell 23 Götabergsgatan, Gambrinus AB 2 Hallonet 7, Vätterbygdens Byggnads AB 12 Harven 3, Harven AB **) Hymnen, Bygginvest AB **) Hägern 1, CA Tremurare AB 8 Hälsan, Jönköpings kommun 28 Jordgubben 4, Textilhuset i Jönköping AB 11 Jupiter 6, Willhem Jönköping AB 8 Järnbäraren 2, Brandtornet AB Kalmar 1, Gambrinus AB 151 Kilallén, Gambrinus AB 12 Klingan 3, M E Björk 20 Liljan 2 och Liljan 8, Mats Johansson **) Navigatören, At Home Fastigheter, M2gruppen **) Nyckeln 4, Willhem 74 Park Hotell, Vätterbygdens Byggnads AB 37 Peru 6, Ekblads 42 Pilten 13, Cadilla 12 T Pilten 15, Statte Fastighetsbolag 42 Preussen, Förvaltnings AB Lustgården 29 Preussen, Vätterhem 41 Reven 1, Fastighetsbolaget Dunkehalla AB **) Råslätt, Vätterhem 576 Skatan Smedjegatan, Gambrinus AB 7 Spårvagnshallarna, Brandtornet AB 16 Strandängen, Vätterhem, Högskoleservice 23 T Tenhult, M2gruppen 2 16 T Tändsticksgränd, Jönköpings kommun 21 Tändsticksomr., hus B, Jönköpings kommun 22 T Valplatsen 1, Annoförvaltnings AB 44 Vilhelmsro, Jönköpings kommun 61 T Villa Margaretha, Nils Sandqvist 14 Vårdaren 14, Steinlloch Fastighets AB 20 Vårdaren 18, Gula Villan Kontor & Studenthotell 20 TOTALT T Tillfälligt bygglov *) Lägenheterna är upplåtna som bostadsrätter, därför är det osäkert att de förblir studentlägenheter även i framtiden. **) Smålägenheter som hyrs till alla, inte bara studenter. 17

18 1 638 sökande i tomtkön I tomtkön stod personer vid årsskiftet 2018/2019. Det är en minskning med 129 personer gentemot årsskiftet 2017/2018. Tomtkön har däremot ökat det första kvartalet 2019 med cirka 35 personer. Tabell 4 Tomt- och småhuskön 2018 Anmälningsår Könummer Antal TOTALT Tabell 5 Annonserade singeltomter Antal Antal sökande Anmälningsår Singeltomter Fagerslätt Månsarp Bottnaryd Summa Grupphus Barnarp, LB-Hus Flahult, Ereim Samset, HSB Fagerslätt, Skeppsviken Sjöåkra, Trivselhus Hovslätts ängar, Invima Fagerslätt, Götenehus Summa

19 Priser för småhus, bostadsrätter och hyresrätter I Jönköpings kommun låg genomsnittspriset för ett småhus på 3,5 miljoner kronor under perioden november 2018 januari För en bostadsrätt låg genomsnittspriset på 1,9 miljoner kronor. Den genomsnittliga hyran för en hyresrätt låg under 2018 på kronor per kvadratmeter och år. I jämförelse med jämnstora kommuner ligger priserna på bostadsrätter och småhus i Jönköping något högre än genomsnittet. Hyreskostnaderna ligger däremot lägst bland de jämförda kommunerna. Genomsnittligt småhuspris 3,5 mnkr Genomsnittspriset för ett småhus i Jönköpings kommun var 3,5 mnkr för perioden november 2018 januari Det är en prisminskning med 6 procent i jämförelse med motsvarande period ett år tillbaka i tiden, men i nivå med prisnivån för 2 år sedan. Genomsnittspriset för ett småhus i riket var 3,0 mnkr för perioden november 2018 januari 2017, vilket är samma som för ett år sedan. I befolkningsmässigt jämförbara kommuner är småhuspriserna högre än i Jönköping i Helsingborg (4,0 mnkr) och Linköping (3,7 mnkr), men lägre i Västerås, Norrköping och Örebro, där genomsnittspriset ligger på 3,1 3,3 mnkr. 1 Diagram B Genomsnittliga småhuspriser för perioden november 2018 januari 2019 i Jönköping och fem jämförbara kommuner Pris (mnkr) 4,5 4,0 4,0 3,5 3,0 3,7 3,5 3,3 3,2 3,1 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Helsingborg Linköping Jönköping Västerås Norrköping Örebro 1 Uppgifterna kommer från SCB:s Småhusbarometern. 19

20 Genomsnittligt bostadsrättspris 1,9 mnkr Genomsnittspriset för en bostadsrätt i Jönköpings kommun var 1,9 mnkr för perioden december 2018 februari I jämförelse med jämnstora kommuner (Diagram C nedan) framgår att de genomsnittliga bostadsrättspriserna är högst i Linköping (2,2 mnkr). Bland de övriga kommunerna ligger priserna för sålda bostadsrätter något lägre än för Jönköping. Lägst priser återfinns i Västerås där det genomsnittliga priset för en bostadsrätt låg på 1,5 mnkr för den aktuella perioden. Diagram C Genomsnittliga bostadsrättspriser för perioden december 2018 februari 2019 i Jönköping och fem jämförbara kommuner Pris (Mnkr) 2,5 2,0 2,2 1,5 1,9 1,8 1,8 1,7 1,5 1,0 0,5 0,0 Linköping Jönköping Helsingborg Örebro Norrköping Västerås Det genomsnittliga kvadratmeterpriset för en bostadsrätt i Jönköpings kommun var 28,0 tkr/kvm under den senaste tremånadersperioden. För samma period ett år bakåt i tiden låg det genomsnittliga kvadratmeterpriset på 29,0 tkr/kvm, vilket innebär en prisminskning med 3,5 procent under den senaste 12-månadersperioden. I länet har kvadratmeterpriset sjunkit med 6,0 procent för samma period och för riket har det genomsnittliga kvadratmeterpriset sjunkit med 0,9 procent till 37,8 tkr/kvm för den senaste perioden. En viktig orsak till att kvadratmeterpriset för bostadsrätter är klart högre i riket är att en stor del av samtliga sålda bostadsrätter ligger i storstadskommunerna där det är helt andra kvadratmeterpriser. I Stockholm är till exempel kvadratmeterpriset 67,9 tkr/kvm, vilket är cirka 2,5 gånger högre än priset i Jönköping. Bland ovan jämförda kommuner är kvadratmeterpriset högst i Linköping (30,8 kr/kvm), övriga kommuner har ett lägre kvadratmeterpris än Jönköping och ligger inom intervallet 22,1 25,0 tkr/kvm. 2 2 Uppgifterna kommer från Svensk Mäklarstatistik. 20

21 Genomsnittlig årshyra kr Den genomsnittliga årshyran för en hyresrätt i Jönköpings kommun var kr per kvadratmeter under Det motsvarar cirka kronor i månadshyra för en lägenhet på 70 kvadratmeter. Med det ligger Jönköping lägre än jämförda kommuner. Högst var hyran i Helsingborg där den genomsnittliga årshyran låg på kr per kvadratmeter. Motsvarande hyra för riket låg på kr per kvadratmeter. Den genomsnittliga årshyran för hyresrätter i Jönköpings kommun har stigit med 3 procent sedan 2017 och med 6 procent sedan Hyresförändringarna ligger i nivå med övriga jämförda kommuner, där Västerås och Örebro har haft de största förändringarna (7 procent) och Norrköping den minsta (4 procent). 3 Diagram D Genomsnittliga årshyra för hyresrätter i Jönköping och fem jämförbara kommuner Årshyra (kr/kvm) Helsingborg Västerås Linköping Norrköping Örebro Jönköping Runstaven 1 på Dalvik 3 Uppgifterna kommer från SCB, Hyror i bostadslägenheter (HiB) som är en urvalsundersökning. Den statistiska felmarginalen med 95 procents säkerhet för uppgiften om hyresnivån i Jönköping för 2018 är +/- 15 kr. 21

22 Inga lediga lägenheter vid årsskiftet 2018/2019 Under stora delar av 1990-talet fanns det ett stort antal outhyrda lägenheter i kommunen. Som mest var det 1994 med över lediga lägenheter. Sedan början av 2000-talet har situationen varit den omvända då det har funnits väldigt få outhyrda lägenheter i kommunen. Den 1 januari 2019 fanns det inte några outhyrda ordinarie lägenheter inom allmännyttan. För de senaste åren finns inte uppgifter tillgängliga om antalet outhyrda lägenheter bland privata bostadsbolag. Diagram E Antal outhyrda lägenheter Antal Halvårsvis Bostadsrätter Privata hyreslägenheter Övriga allmännyttan Österängen 400 Öxnehaga 200 Råslätt Hovslätts ängar 22

23 BOSTADSBEHOV Bostadsbyggnadsbehov på 700 bostäder per år Under 2018 passerade invånarantalet i kommunen och den 1 januari 2019 bodde personer i Jönköpings kommun. Folkmängden förväntas fortsätta öka de närmaste åren och den årliga ökningstakten beräknas bli cirka personer per år. Denna befolkningsökning genererar en ökning av antalet hushåll med cirka 700 per år, vilket kan översättas till kommunens årliga behov av nybyggnation för att möta den rådande befolkningsökningen. Utveckling av antal hushåll Beräkningen av antalet hushåll i varje ålder görs med hjälp av kommunens befolkningsprognos och hushållskvoter för kommunen. Hushållskvoter visar andelen hushåll i olika åldersgrupper i befolkningen. Med ålder avses åldern på den äldsta personen i hushållet. Ett hushåll kan bestå av ensamstående, gifta eller sammanboende. Diagram F Ålder 85-w Förändring av antal hushåll i Jönköpings kommun efter ålder från 2018 till Antal hushåll Antalet hushåll med personer under 30 år förväntas minska till Förklaringen till det är kommunens åldersstruktur, då de talrika tidiga 90-talisterna växer ur denna åldersgrupp. De innebär i stället en kraftig ökning i åldersgruppen år. Även antalet hushåll i åldersgruppen år förväntas öka, medan antalet hushåll i åldern år förväntas minska. Antalet hushåll i åldern 75+ år beräknas öka med närmare Bakom denna mycket stora ökning är de stora årskullarna födda på 1940-talet som under perioden tillkommer i denna åldersgrupp. Bostadsbyggnadsbehov Bostadsbyggnadsbehovet under perioden beräknas utifrån förväntad förändring av antalet hushåll. Behovet är alltså direkt beroende av de demografiska förändringar som förväntas inträffa. Inga försök har gjorts att i övrigt bedöma förändringar i efterfrågan på bostäder, 23

24 exempelvis genom en förändrad sammansättning på efterfrågan beroende på att människors preferenser ändras, realinkomstförändringar eller på att särskilda stöd för vissa boendeformer införs/tas bort. Utifrån de förändringar av antalet hushåll som redovisas ovan går det också att dra vissa slutsatser om vilka typer av bostäder som det kommer att uppstå en ökad efterfrågan på under perioden. Sett till att det är en stor ökning av antalet hushåll i åldersgruppen år det troligt att efterfrågan på småhus kommer att öka då många barnfamiljer föredrar ett sådant boende. Den stora ökningen av antalet hushåll i de allra äldsta åldrarna talar för en ökad efterfrågan på lägenheter för äldre, exempelvis trygghetsboenden. Den mesta nybyggnation som sker ger upphov till flyttkedjor. I de fall där ett hushåll flyttar in i en nyproducerad bostad och efterlämnar en vakant bostad på den ordinarie bostadsmarknaden uppstår kedjeeffekter. Om kommunen ses som en lokal bostadsmarknad bryts kedjan först när en inflyttning i en ledig lägenhet inte längre ger upphov till en vakans. Vingpennan, Kungsängen 24

25 Möjligt underskott på bostäder Under ett antal år har det funnits ytterst få lediga lägenheter i kommunen samtidigt som bostadsbyggandet inte har motsvarat det behov som befolkningsökningen genererar. Detta gör att det mest troligt finns ett underskott av bostäder i kommunen eller vad som skulle kunna benämnas som ett uppdämt bostadsbehov. Hur stort ett eventuellt uppdämt bostadsbehov uppgår till går inte att fastställa exakt. Dels för att bostadsmarknaden är väldigt dynamisk och nybyggnationen av bostäder utgör bara en liten del av det totala antalet bostäder i kommunen. 4 Dels för att de allra flesta bor någonstans i dag, även om det boendet inte i alla lägen motsvarar den enskilde personens önskemål. Utifrån det sistnämnda resonemanget går det även att hävda att det uppdämda bostadsbehovet är lika med noll. För att ändå kunna göra en bedömning av hur stort det uppdämda bostadsbehovet kan vara har en enklare beräkning gjorts. Utgångspunkten för denna beräkning bygger på ett antagande om att senast som bostadsmarknaden var i balans var år 2007 då det fanns ett 50-tal lediga lägenheter inom de kommunala bostadsbolagen. Utifrån detta går det sedan att räkna fram ett underskott av bostäder genom att lägga på det årliga byggandet och dra av det årliga behovet av bostäder sett till befolkningsökningen. Denna beräkning ger ett uppdämt bostadsbehov på totalt närmare bostäder eller i andra termer det kan finnas ett underskott i kommunen på närmare bostäder. Detta ska ses som en grov uppskattning av ett eventuellt uppdämt bostadsbehov och inte en sanning. Det kan dock vara bra att ta hänsyn till detta behov vid det framtida bostadsbyggandet, det vill säga att det inte räcker med att nybyggnationen täcker det årliga behovet av nya bostäder utifrån kommunens befolkningsökning. Socialtjänstens behov Socialtjänsten medverkar i samhällsplaneringen för att skapa goda förutsättningar för att de med särskilda behov ska kunna bo och delta i samhället på lika villkor. Socialtjänstens verksamheter har olika behov, såsom gruppbostad, servicebostad, korttidsboende, äldreboende, stödboende eller behandlingsboende, men även lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet. På en generell nivå är i dagsläget försörjningen av äldreboendeplatser i balans. Det saknas dock lägenheter såväl inom funktionshinderomsorgen (FO), som inom individ- och familjeomsorgen (IFO) och dess verksamheter såsom flyktingsektionen, missbruksvård, försörjningsstöd och ensamkommande barn och unga. För dessa verksamheters klienter/- brukare så ökar behovet av lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet. För dessa grupper gäller gemensamt att det största behovet är lägenheter med en rimlig hyresnivå och med ett varierande storleksutbud. 4 Det finns cirka bostäder i kommunen och årligen är det närmare personer som flyttar inom kommunens gränser. Under 2018 var det dessutom personer som flyttade till kommunen och som flyttade från kommunen. 25

26 Funktionshinderomsorgen (FO) Tillgången till bostäder inom det ordinarie bostadsbeståndet är en viktig fråga för människor med funktionsnedsättningar. Enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommunen skyldighet att tillhandahålla särskilda boenden till personer med olika funktionsnedsättningar. Inom LSS går det att urskilja tre olika boendeformer; gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. Gruppbostad är ett alternativ för personer med ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. Servicebostad utgör en mellanform mellan boende i gruppbostad och självständigt boende i ordinär lägenhet. Annan särskilt anpassad bostad är en vanlig lägenhet med viss grundanpassning utifrån den funktionsnedsatta personens behov. Sociala kontrakt kan även i denna grupp vara ett bra alternativ till ett boende, ofta då kombinerat med en beviljad stödinsats såsom exempelvis boendestöd. Äldreomsorgen (ÄO) Äldreomsorgen i Jönköping är för tillfället försörjd vad gäller äldreboenden, men i takt med en ökande och åldrande befolkning kommer det befintliga beståndet av särskilda boendeplatser att på sikt behöva utökas. Det går även att konstatera att ett antal äldreboendeplatser inte uppfyller kriterierna för ändamålsenlighet ur bl.a. ett arbetsmiljöperspektiv. Under året presenteras en kapacitetsbedömning på befintliga äldreboendeplatser där såväl den tekniska statusen, som en rent verksamhetsmässig bedömning görs. Målsättningen är att fler äldre, med insatser i form av hemtjänst, ska ha möjlighet att bo kvar hemma. Detta innebär att det ställs krav på bostäders tillgänglighet, anpassning av utemiljö och tillgång till service i närområdet. Det finns även en politisk ambition att utöka andelen trygghetsboende i kommunen. Individ- och familjeomsorgen (IFO) Boendefrågan är en mycket angelägen och central för personer som får stöd och insatser från IFO. Socialtjänsten upplever att många behöver hjälp med sitt boende på grund av att de inte har tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden på grund av hyresvärdars uthyrningspolicy. Tillgången till bostad är en förutsättning för att de öppenvårdsinsatser socialtjänsten erbjuder ska kunna genomföras och för att klienter ska kunna slussas ut från olika former av institutionsvård. Det som efterfrågas särskilt för IFO:s målgrupper är särskilda boenden för personer som inte klarar av att bo i ordinärt boende och s.k. träningslägenheter i det ordinära bostadsbeståndet. Träningslägenheter används som ett led i behandling för personer inom missbruksvården som kommer direkt från behandlingshem. En form av träningslägenheter används även till ungdomar som fått bistånd i form av Tellus. Andra hushåll som har behov av stöd kopplat till boendet är våldsutsatta kvinnor som behöver skyddat boende, hushåll som blivit avhysta på grund av obetalda hyresskulder, ensamstående och barnfamiljer med betalningsanmärkningar och hushåll med social problematik. Bostadsförsörjning via sociala kontrakt Socialtjänsten upplever att allt fler hemlösa söker hjälp till boende. Dels i en akut situation där personen inte har boende för natten, dels de som inte har någon hållbar situation utan löser sin boendesituation dag för dag. Personer som saknar egen bostad kan med 26

27 hjälp av socialtjänsten anvisas boende på hotell och vandrarhem under kortare eller längre perioder. Bostadsbehovet för gruppen, som återfinns inom alla funktioner inom socialtjänsten och som förmedlas genom sociala kontrakt är ökande. Fler människor hamnar längre ifrån den ordinarie bostadsmarknaden, bland annat beroende på att de kan ha restförda skulder hos Kronofogden och/eller betalningsanmärkningar. Även om kravet på egen försörjning till viss del lättats upp, genom exempelvis hyresvärdar som numera godkänner olika typer av ersättning, exempelvis försörjningsstöd som en inkomst, kvarstår fortfarande krav på försörjning genom exempelvis arbete hos ett flertal hyresvärdar. I snitt arbetar socialtjänsten med boendekartläggningar varje månad där socialtjänsten bedömer att klienterna/brukarna behöver ett socialt kontrakt för att ta sig in på bostadsmarknaden. Behovet av lägenheter via så kallade bostadssociala kontrakt ombesörjs av socialtjänstens bostadssamordning och tekniska kontorets bostadskoordinator. Socialtjänsten ges möjlighet att, via de genomförandeavtal som kommunen träffar med olika byggaktörer, få anvisningsrätt till 10 procent av antalet lägenheter inom tillkommande byggnation. Upplåtelseformen varierar naturligtvis, men för socialtjänsten är det enbart lägenheter i form av hyresrätter som är aktuella. Behovet av bostäder till flyktingar Kommunen upplever fortfarande ett högt flyktingmottagande. Under 2018 tog Jönköpings kommun emot närmare 200 personer, inom ramen för bosättningslagen, som ska etablera sig på bostadsmarknaden. Alla personer som kommer inom ramen för denna lag bor först på genomgångsboende i väntan på permanent bostad. Tiden i genomgångsboende varierar mellan några månader och upp till två år. Under 2018 har väntetiden sjunkit. Detta beroende på att kommunen har producerat egna flerbostadshus för målgruppen men också att antalet som har anvisats har sjunkit från rekordhöga siffror Kommunen har idag tre genomgångsboenden. För 2019 är kommunens anvisningstal 133 och behovet av fler lägenheter och behov av genomgångsboende kvarstår över överskådlig framtid. Utöver de personer som anvisas enligt bosättningslagen, egenbosätter sig personer som fått uppehållstillstånd i Jönköpings kommun. För dessa personer är bostadssituationen mycket svår då de ofta bor inneboende eller med tillfälliga hyreskontrakt. Detta på grund av att kötiderna är långa för lägenheter i det ordinarie beståndet. 27

28 28 Samset

29 NATIONELLT OCH REGIONALT PERSPEKTIV PÅ BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN Bostadsmarknaden i riket Avtagande byggtakt under 2018 Byggtakten nationellt planade ut under 2017, då bostäder inrapporterades som påbörjade. Under 2018 har antalet påbörjade bostäder minskat betydligt. Till och med tredje kvartalet 2018, påbörjades i tolvmånaderstakt cirka bostäder. Det var 11 procent färre än ett år tidigare. Särskilt minskade antalet påbörjade bostadsrätter, men även antalet småhus minskade. Antalet hyresrätter var däremot i stort sett oförändrat jämfört med ett år bakåt i tiden. Utvecklingen skiljer sig dock åt mellan olika kommungrupper, både totalt och fördelat på olika upplåtelseformer. I Göteborgs stad ökade antalet påbörjade bostäder. Samtidigt som det var betydande minskningar i Storstockholm och inom gruppen av större kommuner utanför storstadsregionerna, där Jönköpings kommun ingår. Tillgången till bostäder i landets kommuner I Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2018 anger 243 av 290 kommuner att de har ett underskott på bostäder. Det är 12 kommuner färre än förra året. Totalt 42 kommuner anger balans på bostadsmarknaden, vilket är åtta kommuner fler än förra året. Endast fem kommuner anger att de har ett generellt överskott på bostäder. I en bedömning över hur bostads-marknaderna förväntas utvecklas, tror sammanlagt 193 av landets kommuner att de kommer att ha ett fortsatt underskott på bostäder om tre år. Grupper som är nya på bostadsmarknaden, framförallt unga och nyanlända, har fortsatt svårt att hitta egna bostäder. Äldre personer som önskar byta till ett mer tillgängligt boende uppges också ha svårt att hitta bostäder. Detta trots att det under de senaste åren har byggts klart fler bostäder än tidigare. Även för studentbostäder rapporteras ett underskott av bostäder vid de flesta av landets högskoleorter. När det gäller situationen för personer med funktionsnedsättning som kräver särskilda boendeformer uppger 169 kommuner att det saknas bostäder för dessa grupper och 116 kommuner anger att det finns underskott på särskilda boendeformer för äldre. Bostadsmarknaden i länet Länsstyrelsen i Jönköpings län gör med hjälp av kommunerna en årlig analys av bostadsmarknaden i länet. Där konstateras att behovet av nya bostäder i länet har varit stort under flera år. Samtliga kommuner i länet har ökat i befolkning under senare år. Bedömningen är att det råder fortsatt underskott på bostäder i länets samtliga kommuner. Bostadsbyggandet har dock kommit igång och har legat på högre nivåer under 2017 och 2018 än tidigare år. Den senaste femårsperioden har andelen hyresrätter av de nybyggda bostäderna ökat jämfört med tidigare. I bostadsmarknadsanalysen beräknas cirka hälften av de nybyggda bostäderna vara hyresrätter, vilket historiskt är en stor andel. Hyrorna för nybyggda hyresrätter är dock höga i jämförelse med befintliga lägenheter, cirka kro- 29

30 nor per månad i medelhyra för en nybyggd etta jämfört med kronor i det befintliga beståndet. För en trea är månadshyran nästan kronor i ett nybyggt hus. Liksom situationen för riket som helhet så är de som drabbas av bristen på lämpliga bostäder är i första hand ekonomiskt svagare hushåll och de som ska in på bostadsmarknaden för första gången, såsom ungdomar som ska flytta hemifrån och nyanlända invånare. Dessa grupper har också svårare att möta de hyresnivåer som gäller för nyproducerade hyresrätter. Bostadsmarknadsanalysen anger vidare att billiga attraktiva hyresrätter sällan kommer ut på marknaden på grund av andrahandsuthyrning och lägenhetsbyte. Det är något som vidare försvårar för de grupper som har svagare koppling till bostadsmarknaden. Foto Agnetha Engdahl 30

31 NYPRODUKTION AV BOSTÄDER Innehåll i projektplanen Arbetet med att ta fram förslag till bostadsförsörjningsprogrammets projektplan görs i flera steg. Först tas projekt som påbörjats året innan bort. Sedan revideras uppgifterna om befintliga projekt till aktuell tidplan och omfattning. Därefter läggs nya projekt till projektplanen. Nya projekt kan bestå av privatägd mark som har initierats och fått positivt beslut via planbesked eller bygglov. Utöver det kan även projekt bestående av kommunal mark läggas till projektplanen för att uppfylla särskilda framtida behov som har identifierats. Projekt på kommunal mark initieras ofta genom översiktsplanen och/eller utbyggnadsstrategin. Projektplanen innehåller även diverse enbostadshus där privatpersoner bygger sin villa utanför projektplansområdena. Nya bostäder som tillskapas genom mindre ombyggnadsprojekt inom befintliga detaljplaner inryms även i projektplanen. Exempel på detta kan vara om en vind inreds till ny bostad eller om ett kontor byggs om till bostad. I projektplanen beskrivs vilka projekt som ska vara möjliga att påbörja angivet år. Erfarenheter visar att kommunen har svårt att påverka igångsättning av byggnation var på ett årligt överskott av möjligt byggande läggs in i projektplanen för att klara målet om bostäder per år. Projektplanen är reviderad och gäller för Totalt innehåller projektplanen bostäder, vilket motsvarar bostäder per år. Detta är en ökning om cirka 190 bostäder per år gentemot projektplanen för Av bostäderna som planeras är det 88 procent i flerbostadshus och 12 procent småhus. Det ger årligen bostäder i flerbostadshus och 249 småhus. Fördelningen mellan upplåtelseformer är 54 procent hyresrätter, 35 procent bostadsrätter och 11 procent äganderätter. I Jönköpings centralort planeras nybyggnation av bostäder, vilket motsvarar 58 procent av total nybyggnation. I Huskvarna omfattar byggplanerna bostäder vilket motsvarar 15 procent. Vidare planeras 619 bostäder i Taberg, 555 bostäder i Bankeryd och 449 bostäder i Tenhult. Det finns planer på nybyggnation i samtliga kommundelar. För områden som ingår i projektplanen och där utbyggnaden kommer att fortsätta efter 2024 finns ytterligare bostäder planerade. Det gäller främst fortsättning inom omvandlingsområdena Skeppsbron och Maden samt nybyggnation på Åsen etapp 2, Samset, Ekhagen under kraftledningen, Tahe 1:4 och Tenhults Herrgård. 31

32 Diagram G Antal Antal påbörjade bostäder åren samt möjligt bostadsbyggande för åren fördelat på upplåtelseformer Bostadsrätter Hyresrätter Äganderätter P r o g n o s Förändringar i projektplanen I tabellerna nedan redovisas nya och borttagna objekt i projektplanen. Exempelvis har Skeppsbron etapp 4 inom Södra Munksjön lagts till. Även tre projekt inom Bankeryds- Målskog 10:2 m.fl., som togs bort ur projektplanen 2015, har lagts till igen då detaljplanearbetet planeras att återupptas. De förändringar som har gjorts i projektplanen för är att de större exploateringsområdena Skeppsbron, Kungsängen, Månsarp och Drättinge har delats upp i kvarter eller typ av byggnation för att lättare kunna följa byggnationen i området. Befintligt projekt vid A6-området/Ekhagen har flyttats fram till möjligt påbörjande efter Utredningar visar dock stora risker för ras och skred i områdets branta sluttningar, vilket medför att utbyggnadsmöjligheterna är begränsade. Området var tidigare planerat för totalt cirka bostäder men föreslås behöva minskas till 500 bostäder. Objektets namn ändras därav till Ekhagen under kraftledningen. Politiskt beslut i frågan förväntas att tas under våren Samset 32

33 Tabell 6 Objekt som är nya i Projektplan för Nr.* Objekt Utbyggnadstyp Antal Startår Markägare A15f Skeppsbron etapp 4 Omvandling 400 efter 2024 Kn.bolag/Privat A92 Jupiter 7, Bygginvest Förtätning Privat A93 Räven 18, Willhem Omvandling Privat A94 Samset 1:1, HSB Nyexploatering Privat A95 Samset 4:1, HSB/Kommunen Nyexploatering Kn/Privat A96 Vårdaren 8, Riksbyggen Omvandling Privat C14a Bankeryds-Målskog 10:2 m.fl. Förtätning Kommun C14b C14c H12 Bankeryds-Målskog 10:2 m.fl. Ärevarvet bostadsfast. AB Bankeryds-Målskog 10:2 m.fl. Soluppgång i Trånghalla AB Häljaryd 1:299, Norama Häljaryd AB * Nummer i projektplan Förtätning Privat Förtätning Privat Omvandling Privat Tabell 7 Objekt som är borttagna i Projektplan för Nr.* Objekt Utbyggnadstyp Antal Kommentar A08a Domherren, Tosito Förtätning 126 Påbörjat 2018 A14a Munksjöstaden kv. 6, Tolust/Riksbyggen Omvandling 103 Påbörjat 2018 A14b Munksjöstaden kv. 11, Tolust Omvandling 110 Påbörjat 2018 A39 Äppelbladet, Kommunen Förtätning 20 Påbörjat 2018 A49b Samset (flerbostadshus), HSB Nyexploatering 94 Påbörjat 2018 A50b Åsen etapp 1, Operetten 6, Vätterhem Nyexploatering 120 Påbörjat 2018 A50c Åsen etapp 1 (flerbost.hus) Operan 1, Nivika Nyexploatering 66 Påbörjat 2018 A50a Åsen etapp 1 (singeltomter) Nyexploatering 1 Påbörjat 2018 A58 Runstaven 1, Riksbyggen Förtätning 54 Påbörjat 2018 A81 Åsen etapp 3 Nyexploatering 250 Inväntar jordbruksmarksutr. i ÖP B26e Stensholm 1:757, Fagerslätt, Vätterhem Nyexploatering 47 Påbörjat 2018 D15 Flahult etapp 2, EREIM/Talldalen Projekt AB Nyexploatering 29 Påbörjat 2018 F05 Barnarp 11:41 (grupphus), LB Hus Nyexploatering 6 Påbörjat 2018 * Nr. i projektplan för Konsekvensanalys Planberedskapen i kommunen är mycket god med cirka planlagda lägenheter fördelade över hela kommunen. Projektplanen visar också på ett möjligt årligt byggande av bostäder per år för den aktuella perioden fram till Även om allt inte kommer att påbörjas under perioden täcker planen med god marginal det bostadsbehovet befolkningsökningen genererar om 700 bostäder per år. Det råder dock fortfarande en brist på bostäder i kommunen. I programmet konstateras att det uppdämda bostadsbehovet kan vara upp till bostäder. Därför räcker det inte med att det byggs för att tillgodose det bostadsbehov som den tillkommande befolkningsökningen genererar. Bostadsbristen måste också byggas bort. Om projekten blir av någor- 33

34 lunda i den byggnadstakt som föreslås i projektplanen skulle det vara möjligt att ha en bostadsmarknad i balans under projektperioden. Igångsättande av byggnationen av bostäder har blivit bättre de senaste åren, vilket inte minst visade sig under 2018 som var det första året under 2000-talet som antalet påbörjade bostäder översteg bostäder. Kommunen har arbetat aktivt för att få fler byggaktörer i Jönköping, vilket har gett resultat. Dessutom är resurserna inom plan- och exploateringsprocessen bättre dimensionerade för den efterfrågan som finns än vad som var fallet för några år sedan. Under flera år har också planer som innebär möjliggörande av byggnation av stora och medelstora bostads- och verksamhetsprojekt prioriterats i syfte att bland annat minska den rådande bostadsbristen. Samtidigt har det ökande bostadsbyggandet skapat ett utökat behov av service och infrastruktursatsningar på flertalet platser inom kommunen. Störst har behovet varit av fler skol- och förskoleplatser. Sedan 2018 har därför prioriteringen av detaljplaner utgått ifrån kapaciteten på förskola/skola inom olika områden. I de fall då det inte finns tillräcklig kapacitet inom ett område så får detaljplaner med förtätningsprojekt innehållandes bostäder invänta detaljplaner för ny- eller ombyggnation av skolor och förskolor. Arbetet pågår nu med detaljplaner som ger möjlighet till byggandet av ytterligare bostäder. Dessutom finns en kö på projekt innehållande ytterligare cirka bostäder. Det ger förutsättningar för att löpande få till ett bra flöde med nya detaljplaner, men innebär också att de som ansöker om planbesked i dag kan få vänta några år innan detaljplanen påbörjas. Kommunen styr inte igångsättandet av byggandet och det råder en osäkerhet på bostadsmarknaden i hela Sverige. Från byggaktörer finns en osäkerhet kring att få ekonomi i projekten och från privatpersoner finns en svårighet att möta bankernas amorteringskrav som successivt har blivit hårdare. Om byggandet inte kommer upp i den nivå som krävs förvärras situationen på bostadsmarknaden, vilket kan få till följd att alla som vill bo i kommunen inte har möjlighet till det och att det kan bli svårare för företag att rekrytera personal med rätt kompetens. Målet om att inte ianspråkta jordbruksmark för nyproduktion av bostäder riskerar att hamna i konflikt med målsättningar om bostadsproduktionen i kommunen. Detta gäller inte minst målet om att uppföra 200 småhus per år fördelat på hela kommunen. En ny utbyggnadsstrategi ska tas fram i kommunen med sikte mot invånare, i den strategin kommer olika avvägningar göras, bland annat kring jordbruksmark. För ett flertal grupper inom socialtjänsten, för flyktingar och för studenter är situationen på bostadsmarknaden extra svår. För dessa grupper är ofta nyproducerade vanliga lägenheter inte ett alternativ då kostnaderna är för höga. Om det skulle vara möjligt att få till en större rörlighet på bostadsmarknaden skulle det vara positivt för dessa grupper i och med att det kan frigöra lägenheter med lägre hyror. Här krävs också att kommunen tillsammans med både privata och kommunala hyresvärdar tar ett stort ansvar för att tillgodose behovet för de som har det allra svårast på bostadsmarknaden. Annars kan det leda till att skäliga boendeförhållanden inte kommer att kunna upprätthållas och att samhället belastas med dyra tillfälliga boendelösningar. 34

35 Projektplan Tabell 8 Nybyggnadsobjekt åren efter år då byggnationen förväntas påbörjas samt kvarvarande objekt efter 2024 (gråtonade tal) Kartsida Obj. nr Objekt Efter 2024 Uppl.- form Finns DP? Bebygg.- typ 1 A08b Domstolen 1, Tosito 60 B Ja F/O 1 A10 Hälsan 5, Tosito 70 H/B Pågår F/O 2 A14c Munksjö fabriksområde, (södra), etapp 3, Tolust H/B Pågår F/O 2 A15a Skeppsbron etapp 1 (kv. 3 o. 9), Skanska B Ja F/O 2 A15b Skeppsbron etapp 1 (kv. 5, 6, 7 o. 8), HSB H/B Ja F/O 2 A15c Skeppsbron etapp 1 (kv. 4, 10 o. 11) H/B Ja F/O 2 A15d Skeppsbron etapp 2 (kv. 13, 15-16, 18-19, 21-22) H/B Nej F/O 2 A15e Skeppsbron etapp 3 (kv. 1 o. 2) 150 H Nej F/O 2 A15f Skeppsbron etapp H/B Nej F/O Dunkehalla 1:1, 7 A18 8 H Ja F/O Dunkehalla Framtiden AB 3 A20 Fågeln 13, HSB 48 B Ja F/O 3 A21 Flora 5, GÖPE 14 B Pågår F/O 3 A27 Ekhagen 2:1 (studentbostäder) 320 H Pågår N 4 A37a Vingpennan (Kungsängen) kv. A, Nivika Fastigheter AB 89 H Pågår F/O 4 A37b Vingpennan (Kungsängen) kv. B 110 H/B Nej F/O 4 A37f Vingpennan (Kungsängen) kv. F, Nivika Fastigheter AB 61 H Pågår F/O 4 A37g Vingpennan (Kungsängen) kv. G1 39 B Pågår F/O 4 A37g Vingpennan (Kungsängen) kv. G2, House of Nordic 7 Ä Pågår F/O Projektutveckling AB 4 A37g Vingpennan (Kungsängen) kv. G3, Willhem AB 47 H Pågår F/O 4 A37h Vingpennan (Kungsängen) kv. H2, Vätterhem 24 H Ja F/O 4 Vingpennan (Kungsängen) A37j/k kv. J och K, Blue Wall AB 48 H Pågår F/O 5 A49a Samset (grupphus), HSB Ä Ja N 5 A51 Åsen etapp H/B/Ä Pågår N 6 A55a Hisingstorp, etapp 4C, Asplunds 70 H Pågår N 6 A55b Hisingstorp, etapp 4C 25 B Nej N Strandängen, etapp 2, 7 A67a 190 H Ja F/O Vätterhem 7 A67b Strandängen, etapp 2, Tosito 40 B Ja F/O Strandängen, etapp 3, 7 A67c H Pågår F/O Vätterhem 7 A67c Strandängen, etapp 3, Tosito B Pågår F/O 6 A69 Ritaren 2, Blue Wall AB 9 B Ja F/O 5 A70 Tjädern 19, Rocksjöbadets Hotell & Restaurang A6 16 H Ja F/O 2 A71 Önskemålet 7, FB Bostad 82 B Ja F/O 3 A72 Ekhagen under kraftledningen 500 H/B Nej N Fortsättning nästa sida 35

36 Projektplan , forts. från föregående sida Tabell 8 Nybyggnadsobjekt åren efter år då byggnationen förväntas påbörjas samt kvarvarande objekt efter 2024 (gråtonade tal) Kartsida Obj. nr Objekt Efter 2024 Uppl.- form Finns DP? Bebygg.- typ 4 A73 Vättersnäs 1:1 (Sannaängen) 30 H Ja F/O 1 A74 Jönköpings Tändsticksfabrik H Pågår F/O 2 A75 Förtätning Råslätt, Vätterhem H Nej F/O Skålen Övre 16, HP Boende- 5 A76 36 B Ja F/O utveckling Jungmannen 2, 3 och 4, 1 A H Pågår F/O Jönköpings pastorat 1 A79 Kärnan 7, CA Fastigheter AB 24 H Ja F/O 1 A82 Humlan 3, VBAB 37 H Ja F/O 1 A83 Jupiter H Nej F/O 1 A85 Pilten 15, Statte Fastighets AB 50 H Nej F/O 1 A86 Peru 4, Ekblads Fastighets AB 48 H Nej F/O 1 A87 Preussen 20, Midroc Properties Development AB 120 B Nej F/O 1 A88 Väster 1:1 Grävlingen, Brandtornet/Castellum 160 H Nej F/O 1 A89 Hackspetten 7, Svenska Alliansmissionen 56 H/B Nej F/O 3 A90 Vandringsmannen 1-2, Riksbyggen 80 H Nej F/O 4 A91 Förtätning Österängen, Vätterhem H Nej F/O 1 A92 Jupiter 7, Bygginvest 12 H Nej F/O 6 A93 Räven 18, Willhem 70 H Nej F/O 5 A94 Samset 1:1, HSB H/B/Ä Nej N 5 A95 Samset 4:1, HSB/Kommunen H/B Nej N 3 A96 Vårdaren 8, Riksbyggen 200 H/B Nej F/O Sömnaden 6, Maden, Junesco 8 B05a 170 H/B Pågår F/O Fastigheter 8 B05b Budkaveln, Rosendala H/B Nej F/O 8 B06 Union 2 (Huskvarna Stadshus) 70 H Nej F/O 9 B09 Spädbarnet 1, Vätterhem 90 H/B Pågår F/O 9 B10 Öxnehaga 2:1, HP Boende utveckling B Ja F/O 10 B26a Stensholm 1:781 o 1:782, Fagerslätt (flerbostadshus) H/B Ja N 10 B26b Stensholm 1:769, Fagerslätt (grupphus) Skeppsviken 10 Ä Ja N 10 B26c Stensholm 1:759-1:768, 1:771-1:777, Fagerslätt 11 2 Ä Ja N (singeltomter) 10 B26d Stensholm 1:758, Fagerslätt, Kommunen 8 H Ja N 10 B26f Stensholm 1:770, Fagerslätt (grupphus), Götenehus 9 Ä Ja N 10 B26g Stensholm 1:425 del av, Fagerslätt (flerbostadshus) 80 H Nej N 10 B26h Stensholm 1:425 del av, Fagerslätt (flerbostadshus) 60 B Nej N Fortsättning nästa sida 36

37 Projektplan , forts. från föregående sida Tabell 8 Nybyggnadsobjekt åren efter år då byggnationen förväntas påbörjas samt kvarvarande objekt efter 2024 (gråtonade tal) Kartsida Obj. nr Objekt B27 Slåttertiden 1, Vätterhem 60 H Nej F/O Efter 2024 Uppl.- form Finns DP? Bebygg.- typ Fagerslätt, Hakarps-Fagerslätt 10 B29 12 H Ja N 1:308, Kommunen 8 B30 Brunstorp 1:55, Nivika H/B Nej F/O 9 B31 Valplatsen 2 och 3, Nivika H/B Nej F/O 11 C02 Attarp 2:425, Junehem 15 H Pågår F/O 11 C03 Nyarp 1:369, HSB 80 B Ja F/O 11 C10 Bankeryds-Målskog 10:46 (Gränsvägen) 30 H/Ä Nej N 11 C14a Bankeryds-Målskog 10:2 m.fl. 22 B/Ä Nej F/O 11 Bankeryds-Målskog 10:2 m.fl. C14b Ärevarvet bostadsfast. AB 12 Ä Nej F/O 11 Bankeryds-Målskog 10:2 m.fl. C14c Soluppgång i Trånghalla AB 8 Ä Nej F/O 11 C16a Sjöåkra 1:36-1:63, Trivselhus Ä Ja F/O 11 C16b Sjöåkra 1:23, P&E Fastigh.partner 54 B Ja F/O Bankeryds-Torp 1:11, Torps Gård, 11 C Ä Pågår N Hirsmark Fastigheter AB Backen 1:141, Jonsons Fastigheter 11 C H/B/Ä Pågår F/O Backen AB 11 C19 Attarp 2:343, Junehem 18 H Pågår F/O 11 C20 Attarp 2:93, Junehem 30 H Nej F/O 11 C21 Horstorp 1:2, Horstorps Gård B/Ä Nej N 12 Hovslätts ängar etapp 1, Pålssons D05a Bygg AB 6 Ä Ja N 12 D05b Hovslätts ängar etapp 1, Invima Ä Ja N 12 D06 Hovslätts ängar etapp 2, Pålssons Bygg AB B/Ä Pågår N 13 D11 Norrahammar 28:1, Junehem 24 H Pågår F/O 13 D12 Norrahammar 43:1 (Nya Bruksborg) Kommunen 22 H Ja F/O 13 D17 Flahult 2:328, Enthavs Schakt 40 B Nej F/O 13 D18 Lilla Åsa 3: H/Ä Nej N 14 E03 Tahe 3:47 12 B Ja N 14 E04 Tahe 1:66, OBOS B/Ä Pågår N 14 E05 Berget 1:69, Junehem 13 H Ja F/O 15 E20 Månsarp 1:186 (område C) H/Ä Ja N Månsarp 1:456 (område C), 15 E20a 15 B Ja N Brechenbauer 14 E21 Lilla Åsa 23:165, Åsasjön, Junehem H Pågår N 15 E22 Månsarp 1:64, Tabergsleden AB 14 H Nej F/O 14 E23 Tahe 1:4, Tahe etapp H/B/Ä Nej N 16 F03 Barnarp 3: H/B/Ä Pågår N 17 F12 Odensjö 7:7, Odensjö Utveckl. AB 2 Ä Ja N 16 F13 Barnarp 1:100, OBOS 10 7 Ä Nej F/O 17 F14 Odensjö 7:7, Wareborn Gårdsförv. 27 B Pågår N Fortsättning nästa sida 37

38 Projektplan , forts. från föregående sida Tabell 8 Nybyggnadsobjekt åren efter år då byggnationen förväntas påbörjas samt kvarvarande objekt efter 2024 (gråtonade tal) Kartsida Obj. nr Objekt Efter 2024 Uppl.- form Finns DP? Bebygg.- typ 17 G01 Bottnaryd Stationsvägen 4 Ä Ja F/O Bottnaryds Prästgård 1:52, 17 G H Pågår F/O Junehem 18 H04 Mjälaryd 3: H/B/Ä Pågår N 18 H06 Ljungarp 1:9, Trivselhus 6 Ä Pågår F/O 18 H07 Tenhult 24:47, Herrgårdsgärdet H/B/Ä Pågår N 18 H11 Ljungarp 1:20 10 H Pågår F/O 18 H08 Öggestorp 3:1, Privat fastighetsägare 10 5 Ä Nej N 18 H12 Häljaryd 1:299, Norama Häljaryd AB 33 H/B/Ä Nej F/O 19 I01 Lekeryd 2:3 20 B/Ä Pågår N 19 I05 Lekeryd 2:34, 2:40, Larssons Bygg 30 H Pågår F/O 20 J03 Drättinge 1:12, 1:36-1:43, Gullmanders 31 H/B/Ä Ja N 20 J03b Kaxholmen 6: H Ja N 21 J07 Skärstad Råby, del av Råby 1:10, Kommunen 6 H Ja F/O 21 J10 Ölmstad 1 5 H/Ä Ja N 21 J11 Ölmstad 2:85, Junehem 15 H Ja N 21 J13 Skärstad Råby, Råby 1:29, Kommunen 13 H Ja N 22 K06 Gränna Söder etapp H/B/Ä Pågår N 23 K09 Visingsö, Rökingevägen H/Ä Ja N 22 K13 Örserum 3:11, Thermobyggen 16 B Nej F/O Diverse enbostadshus Utanför projektplansområde Ä N Mindre ombyggnadsprojekt Inom befintliga detaljplaner H/B F/O TOTALT Uppl. form = Upplåtelseform H = Hyresrätt B = Bostadsrätt Ä = Äganderätt DP = Detaljplan Bebygg. typ = Bebyggelsetyp F/O = Förtätning/Omvandling N = Nyexploatering : Totalt bostäder = cirka bostäder per år : Totalt bostäder = cirka bostäder per år 38

39 Tabell 9 Planerad byggnation fördelad på år, hustyp samt upplåtelseform Fördelning per år Totalt, % Hustyp (%) Flerbostadshus Småhus Upplåtelseform (Antal) Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Totalt Inom Jönköping C (%) Inom Huskvarna (%) Tabell 10 Planerad byggnation fördelad efter kommundel och upplåtelseform Kommundel Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Summa Jönköping Huskvarna Bankeryd Hovslätt/Norrahammar Taberg/Månsarp Barnarp Bottnaryd Tenhult Lekeryd Kaxholmen/Skärstad/Ölmstad Gränna/Visingsö Diverse enbostadshus Mindre ombyggnadsprojekt Totalt Blandad bebyggelse på Kungsängen 39

40 40

41 BILAGA 1 Översikts- och detaljkartor K Tunnerstad (sid ) Gränna Örserum Bunn J Ölmstad (sid ) Skärstad Kaxholmen C Bankeryd (sid. 11) VÄTTERN A G (sid. 17) Ryd D Hovslätt Odensjö Norrahammar Angerdshestra E Taberg (sid ) Månsarp Lekeryd Öggestorp (sid ) Mulseryd Norra Unnaryd Jönköping Huskvarna F (sid ) Tenhult H (sid. 18) Ödestugu I (sid. 19) (sid.8-10) (sid. 1-7) Bottnaryd Svarttorp B Järsnäs

42 Kartbilagan finns även på Jönköpings kommuns webbkarta - under fliken Samhällsplanering.