Åldrandet från cell till samhälle

Transkript

1 Jubileumskonferens 15 september 2009 Åldrandet från cell till samhälle Konferensen arrangerades tillsammans med Göteborgs universitet och forskningsnätverket AgeWell.

2 Drygt 200 personer deltog i konferensen Åldrandet från cell till samhälle den 15 september Konferensen arrangerades av FoU i Väst/GR tillsammans med Göteborgs universitet och forsknings nätverket AgeWell. Det var också den första av två jubileumskonferenser som ordnades under året med anledning av att FoU i Väst/GR fyller 10 år. Utöver de plenumföreläsningar som finns doku menterade här, bjöd dagen även på en mängd semi narier, se nedan. Föreläsarnas presentationer finns på Får vi tillräckligt med läkemedel på äldre dar? Sten Landahl, professor geriatrik, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är god och bra mat för äldre? Elisabet Rothenberg, med.dr, chefsdietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset Får vi alla demenssjukdom på gamla dar? Anders Wallin, professor vid sektionen för psykiatri och neurokemi Får vi tillräckligt med närhet och social stimulans när vi blir gamla? Nils Beckman, doktorand, sektionen för psykiatri och neurokemi Att bo och resa vad betyder tillgängliga miljöer för äldre? Lisbeth Lindahl, fil.dr. FoU i Väst/GR Kan vi välja rätt vård och omsorg på äldre dar? Carina Löfström, fil.dr, FoU i Väst/GR Äldre en konsumtionsglad generation? Helen Brembeck, professor, Institutionen för kulturvetenskaper Att sluta förvärvsarbeta avtal, tvång, önskan Tiiuu Soidre, docent, Sociologiska institutionen Äldres vardag planerad trygghet eller akut oro? Kersti Nordell, fil.dr, FoU i Väst/GR Får vi tillräckligt med fysisk aktivitet på äldre dar? Magnus Lindwall, docent, Psykologiska institutionen Hur vill, kan och får vi bo som äldre? Inga Malmqvist, tekn.dr, Chalmers tekniska högskola

3 Beslutsfattande på äldre dar både möjligheter och problem? Daniel Västfjäll är fil. dr. vid Psykologiska institutionen/göteborgs universitet och Chalmers. Tidigare har forskning om beslutsfattande varit baserad på unga människor. Med en ökad andel äldre behöver vi kunskaper om deras beslutsfattande. Om vi förstår hur äldre fattar beslut kan vi minska deras sårbarhet genom att hjälpa dem vid svåra beslut om exempelvis hälsa, sa Daniel. Mycket av den forskning som ändå finns inom området är insamlad i USA, där många äldres beslut om hälsa samtidigt är viktiga finansiella beslut, eftersom en stor del av hälso- och sjukvården betalas av den enskilde. För att fatta bra beslut krävs en rad saker: Att få tillgång till korrekt information, att kunna bearbeta och förstå informationen så att den blir meningsfull, att fastslå vad som är viktig information, att kunna väga olika aspekter mot varandra och så vidare. Det kognitiva systemet försämras med åldern, därför måste information riktad till äldre presenteras på annat sätt. Samtidigt finns det studier som visar att äldre använder sina (begränsade) resurser selektivt, Drygt 200 personer deltog i konferensen Åldrandet från cell till samhälle den 15 september Daniel Västfjäll som ett sätt att kompensera för den försämrade förmågan. Erfarenhet, eller vishet som jag gärna kallar det, kan kompensera för kognitiva nedsättningar. Fokus på känslor ökar också med stigande ålder och känslomässig information verkar vara viktigare i äldres beslut, sa Daniel. Viktigt i sammanhanget är också att äldre i högre utsträckning än yngre strävar efter att upprätthålla positiva känslor. Vi talar om ett positivitetsbias, det vill säga att äldre uppmärksammar positiv information och tenderar att titta på och söka mer positiv information. Positiva känslor kan frigöra eller öka den kognitiva förmågan och en positiv sinnesstämning leder till bättre val, sa Daniel. Han menar att det går att hjälpa äldre att fatta bättre beslut bland annat genom att öka deras motivation (förklara att det är viktigt och relevant), ge beslutsfattandet en affektiv/känslomässig mening och inte minst minska den kognitiva belastningen: Hur gör vi när vi presenterar information? hur information presenteras är lika viktigt som vad som presenteras, sa Daniel. n

4 Ett gott åldrande from förhoppning eller realistiskt scenario? Boo Johansson, professor vid Psykologiska Institutionen vid Göteborgs universitet, inledde med en tänkvärd fråga: Vad innebär ett gott åldrande? Det är naturligtvis ingen lätt fråga att besvara. Som Boo påpekar, kännetecknas ett gott åldrande ofta av ett komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala processer. Äldreforskningen har sin grund i det biologiska perspektivet, där fokus ligger på vilka faktorer som begränsar överlevandet. Elektromagnetisk strålning, testikelextrakt och sökandet efter ett livselixir är några, kanske idag skrattretande exempel, på hur man genom tiderna har velat förlänga livet. Boo menar att inom det biologiska perspektivet, jämställs ett gott åldrande med att uppnå en hög ålder och att överleva i sin omgivande miljö. I och med tankar om den kännande och tänkande människan på 1920-talet, växte det psykologiska perspektivet på åldrande fram. Överlevnad har inte bara med faktisk ålder eller hälsotillstånd att göra. Boo hänvisar här till olika studier som visar att den subjektiva uppfattningen om god hälsa och ett gott liv, inte nödvändigtvis behöver överensstämma med den faktiska bilden. Ur ett psykologiskt perspektiv är därmed en subjektiv uppfattning om att livet är värt att leva och en god självbild, ett tecken på gott åldrande. Så småningom har äldreforskningen tagit hänsyn till det sociala perspektivet, som även inkluderar kulturella aspekter. I olika kulturer finns det olika åldersrelaterade roller, som kan påverka uppfattningen om det goda åldrandet. Idag finns det pensionärer i årsåldern som uppfattar sig som medelålders. Kanske borde åldrandet inte avgöras av ålder, utan istället definieras utifrån funktionsrelaterade kriterier, sa Boo. Boo Johansson Boo visar att äldres välbefinnande i mångt och mycket bygger på fungerande sociala nätverk, där kvalitet är viktigare än kvantitet. Ett starkt socialt nätverk kan leda till en högre grad av upplevd god hälsa och en högre grad av upplevd kontroll. Det sociala perspektivet definierar därmed ett gott åldrande som ett väl socialt integrerat liv. Boo menar att samtliga komponenter, den biologiska, den psykologiska och den sociala, krävs för att erhålla en bred förståelse för äldres välbefinnande. Arv och miljö är de främsta faktorerna som av-

5 gör åldrandet och forskare strävar efter att identifiera generna för ett längre liv. Vad som är viktigt att komma ihåg är dock att endast procent av livslängden är beroende av generna. Resten beror på miljö och yttre omständigheter, sa Boo. Mycket ny forskning är idag inriktad på att försöka identifiera faktorer som i ett tidigt skede i livet påverkar åldrandet, exempelvis BMI, motion och utbildning. Åldrandet inte är en avgränsad fas i en människas liv, utan ska ses som en integrerad del av livets utveckling, avslutade Boo. n Tandvårdsteamet från sjukhustandvården i Mölndal tycker att en viktig reflektion att ta med sig är hur man informerar de äldre om olika val, så att de får goda möjligheter att göra ett bra val eller fatta ett bra beslut. Vi jobbar mycket med äldres tandhälsa och därför har dagen väckt mycket tankar kring äldres beslutsfattande, sa Margit Gabrielsson. Yvonne Staveby (tandsköterska, till vänster), Erika Palmgren (tandhygienist, mitten) och Margit Gabrielsson (tandläkare, höger).

6 Vår hjärna kan föryngras Vår hjärna är fantastisk! Och plastisk! De senaste åren har det gjorts stora framsteg i förståelsen av vår kognitiva förmåga. Områden som vi tidigare trodde var tysta har visat sig vara integrerade i komplexa tankemönster. Ju mer vi lär oss om hjärnan desto mer ödmjuka blir vi, säger professor Michael Nilsson, som är nytillträdd verksamhetschef för neurosjukvården inom Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han påminner oss om att hjärnan består av 100 miljarder nervceller (10 11 ) med synapser per nervcell, det vill säga totalt synapser i hjärnan. En enorm komplexitetsgrad! Den nya kunskapen handlar om att hjärnan kan föryngra sig och omformas. För elva år sedan upptäckte den svenske forskaren Peter Eriksson att hjärnan kan producera nya nervceller. Potentialen till förnyelse finns till och med på enskild cellnivå, vilket revolutionerade hjärnforskningen. De nya rönen är intressanta inte minst för hjärnskaderehabilitering och behandling av stroke och degenerativa tillstånd som Parkinson. Beroende på rätt stimulans och patientens grundkondition går det att stimulera hjärnan så att den flyttar funktioner från skadade till närliggande friska områden. På både mikroskopisk nivå och gennivå studeras nu enstaka cellers funktioner och relationer till varandra. Även skolvärlden intresserar sig för de nya forskningsrönen, eftersom de vill veta hur vårt minne och vår inlärning bäst kan stimuleras. Forskningen visar att läknings- och återhämtningsprocessen i hjärnan blir mer komplett i en mer stimulerande miljö, där den sociala interaktionen spelar en avgörande roll. Vi mår bäst om vi befinner oss i ett socialt fungerande sammanhang. Det har visats genom att nervcellsutskotten hos djur som befunnit sig i en berikad miljö har vuxit snabbare än hos dem som varit i en miljö utan stimulans. Idag vet vi hur vi kan påverka vår hjärna i ålderdomen i högre grad, säger Michael Nilsson. De principer för en berikad miljö som noterats hos djur ska nu överföras till oss människor. Hjärnan har en potential som kan somna in om vi resignerar och blir passiviserade efter en kronisk skada eller stroke. Då blir det viktigt att hitta koncept för berikande miljöer. Begreppet innefattar Michael Nilsson

7 även aktiviteter, som till exempel fysisk aktivitet. Konditionsträning kopplas starkast till bibehållen kognitiv förmåga, menar Michael Nilsson. Det är alltså bättre för hjärnan om vi promenerar eller joggar i stället för att gå på gym. Den moderata regelbundna träningen verkar bäst. Genetiker har alltid tittat på den mänskliga arvsmassan för att förstå vår utveckling. Men den är svår att tolka om man inte tar hänsyn till det kulturella arvet, menar nu de amerikanska forskarna John Hawks och Robert Moyzis. Vetenskapsjournalisten Erika Check Hayden skriver i en artikel publicerad i tidskriften Nature i februari 2009 att kulturen har större inverkan på evolutionen än vi tidigare har trott. Således öppnas hjärnans plastiska fönster ytterligare. Sedan 2007 är kultur och hälsa ett av de prioriterade områdena vid Göteborgs universitet. Det finns få ting som leder till sådan massiv hjärnaktivitet som musik, säger Michael Nilsson och fortsätter: I de stora vetenskapliga tidskrifterna sker just nu ett skifte. Plötsligt har det blivit accepterat att forska på kulturens inverkan på hälsan. n Konferensen lider mot sitt slut, vilka tankar snurrar i era huvuden just nu? Det har varit mycket intressant forskning som man delvis kände till och delvis var det helt nytt. Genomgående har föreläsarna hållit en väldigt hög klass, säger Johan Sjöström. Jag tänker på att äldre är en diskriminerad grupp, till exempel i media figurerar inte äldre och när det gäller tillgänglighet i allmänhet behöver mycket göras för de äldre, säger Ulrika Sundström. Från vänster: Ash Kahn, Annika Jonasson, Ulrika Sundström och Johan Sjöström från primärvårdsrehab Gibraltar.

8 Avslutning Jubileumskonferensen avslutades och summerades av FoU-chefen Elisabeth Hajtowitz och professor Boo Johansson från Psykologiska Institutionen/ Göteborgs universitet. Vi vill tacka alla medverkande, både från Göteborgs universitet och FoU i Väst/GR, alla före läsare och naturligtvis alla som har kommit för att lyssna, sa Elisabeth. Dagen har varit ett fantastiskt smörgåsbord! Ta nu med er tanken hem om ett levnadsloppsperspektiv och fundera på vilka förutsättningar vi skapar under livet för ett gott åldrande, sa Boo. Boo betonade att konferensen har möjliggjort att forskarvärldens frågor kommit fram och ventilerats med dem som arbetar med frågorna i praktiken. En dialog mellan forskare och praktiker skapar legitimitet och nytta, sa Boo. Elisabeth Hajtowitz och Boo Johansson Elisabeth instämde och menade att: FoU har ett viktigt uppdrag i att förmedla och sprida precis sådan kunskap. Det vore väldigt roligt att anordna liknande dagar mer regelbundet och inte bara när det är jubileum. Kanske någon gång om året och med mer publik. n Jubileumskonferens 15 september 2009 Forskning och utveckling inom VÄLFÄRDSområdet Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Göteborg Tel Fax e-post fou@grkom.se