SkjutR FM. Grunder. Skjutreglemente för FM. Grunder
|
|
- Astrid Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SkjutR FM Grunder Skjutreglemente för FM Grunder 2011
2
3 SkjutR FM Grunder
4
5 3
6 4 SKJUTR FM GRUNDER
7 Inget i detta reglemente ersätter sunt förnuft
8 Innehåll 1. Inledning Skjututbildning i Försvarsmakten Reglementen Brukare Instruktör Examinator Erfarenhetshantering och utveckling Analys och planläggning av utbildning Belöningssystem Vidmakthållande Dokumentation Träna och tävla civilt Sammanhang och förutsättningar Operativa krav Mänsklig förmåga Materiella och ekonomiska förutsättningar Tid Metodik Säkerhet Utbildningsmetodik Scenarioträning/stridsövningar Kompetensprov Utbildningshjälpmedel Skjutteknik Ställning Andning Riktning Avfyrning Rekylupptagning kvittot på SARA Avfyrningsfel och skotträdsla Målkontroll Ytterballistik Tyngdkraften eller gravitation Utgångshastighet Luftmotstånd Ljudfenomen...58 Källor...59
9 7 1. Inledning Målet för skjututbildningen är att utveckla skickliga skyttar och chefer som behärskar eldstriden. Vi ska verka med rätt vapen i rätt situation och kunna skjuta med den hastighet och precision som tid, mål och avstånd kräver. Ett taktiskt och tekniskt skickligt, säkert och omdömesfullt utnyttjande av vapnen är av avgörande betydelse för framgång i vår strid. Trots teknikutveckling och ökad användning av nya eldkraftigare vapen, visar erfarenheterna från världskrigen och efterföljande krig och konflikter fram till dags datum, att eldhandvapen och den lätta kulsprutan alltjämt behåller sitt värde. Detta gäller särskilt i områden, där civilläget, bebyggelsen, den betäckta och bergiga terrängen många gånger begränsar användningen av de tyngsta och mest eldkraftiga vapnen. Insatsen av eldhandvapen och kulsprutor kan för oss i vissa lägen fälla avgörandet. Rätt bedriven skjututbildning skapar och förstärker goda soldategenskaper som vinnartänkande, beslutsamhet och självkontroll. Skjutförmåga samt tillit till vapnet har alltid utövat ett avgörande inflytande på förbandens stridsmoral. Skjutförmåga är den mest grundläggande av soldatfärdigheterna. Där detta förtroende saknas, kan missmod och till och med panik uppstå. Det är av betydelse för förbandens effektivitet, att varje soldat vidmakthåller en hög skjutskicklighet, så väl under tjänstgörings- som beredskapstid. Möjlighet att erhålla fortgående skjutträning finns genom medlemskap i civila skytteorganisationer liksom även i frivilliga försvarsorganisationer. För att väcka intresse för frivillig skjututbildning hos försvarsmaktens personal ska civila organisationer som har skytte i sin verksamhet beredas möjlighet att informera om sina aktiviteter.
10 8 SKJUTR FM GRUNDER
11 9 2. Skjututbildning i Försvarsmakten I SkjutR FM regleras den utbildning, träning och utveckling av Försvarsmaktens personal som bedöms behövas för att med vapen kunna lösa uppgifter i olika situationer. Skjututbildningen består av brukarutbildning, instruktörsutbildning och examinatorsutbildning. Därutöver finns en systematisk erfarenhetshantering och utveckling. Brukare är användaren av vapnet. Instruktörer utbildar brukare. Examinatorer utser instruktörer. Försvarsmaktens skjututbildning är stridsutbildning. Med detta följer ett särskilt ansvar att de som utses att leda och genomföra skjututbildning har goda kunskaper om vapens funktion och prestanda samt om förbandets stridstekniska metoder och taktik. Att instruktören är en god skytt är en förutsättning för dennes trovärdighet. Militär skjututbildning har en etisk dimension som utbildaren måste förhålla sig till. Det är chefers ansvar att förbanden utbildas och tränas av personal med erforderlig kompetens. Det är även den enskildes ansvar att vidmakthålla och utveckla sin förmåga.
12 10 SKJUTR FM GRUNDER 2.1. Reglementen SkjutR FM Grunder SkjutR FM Automatkarbin SkjutR FM Pistol SkjutR FM SkjutR FM SkjutR FM Automatkarbin Skjutteknik Automatkarbin Övningsförteckning GMU Automatkarbin Kompetensprov GMU Automatkarbin Övningsförteckning FMU Automatkarbin Kompetensprov FMU Bild 2.1. Principskiss över SkjutR FM För varje vapen finns en handling som är uppdelad i tre delar. Skjutteknik Beskriver vapnet och dess användning. Här beskrivs skjuttekniken, både grundmetoder och varianter. ÖFT Innehåller övningsförteckningar för de olika utbildningsnivåerna. Den revideras vid behov. Kompetensprov Innehåller beskrivning av och hur kompetensprov genomförs. Kompetensproven revideras vid behov. Grunder för hantering och säkerhetsbestämmelser finns SoldR Materiel serien och SäkI.
13 KAPITEL 2. SKJUTUTBILDNING I FÖRSVARSMAKTEN Brukare Brukarens befattning avgör vilken kompetens som föreskrivs av försvarsmakten. Brukarutbildningen är därför uppdelad i olika nivåer. De generella brukarkompetenserna är säker vapenhantering grundläggande skjutteknik att snabbt nå verkan med vapnet förebyggande underhåll att grundlägga vinnartänkandet alltid kämpa. För att bli godkänd som brukare, det vill säga kunna bära och bruka vapen i skarp tjänst, krävs 1. godkänt resultat på examinerande övningar enligt övningsförteckning SkjutR 2. godkänt kompetensprov som genomförs årligen. Brukare som är utbildade i ett tidigare system, till exempel SkjutR A PEK 1994, godkänns av instruktör. Invalideringen genomförs genom att komplettera med examinerande övningar samt kompetensprov Instruktör Instruktörens uppgift är att på ett professionellt och rationellt sätt genomföra skjututbildning enligt skjutreglementena. Instruktör utses av examinator. Instruktörsutbildning genomförs normalt inom ramen för grundläggande officersutbildning. Utbildningen kan även genomföras som centrala, regionala eller lokala kurser. Instruktörsutbildningen är en formaliserad utbildning som syftar till att ge erforderlig kompetens i rollen som skjutinstruktör. Det finns andra sätt att nå erforderlig kompetens. Ett eget engagemang, egen träning, skytte tillsammans med andra instruktörer och uppföljning av högre chef kan till exempel vara en väg att
14 12 SKJUTR FM GRUNDER gå. En genomförd kurs innebär inte, med automatik, erforderlig kompetens. Erforderlig kompetens som instruktör innebär bland annat godkänd brukarutbildning i den nivå som utbildningen ska genomföras, förmåga att tillämpa utbildningsmetodik enligt SkjutR, kännedom om styrande bestämmelser och i övrigt bedöms lämplig Examinator Examinatorns uppgift är att kvalitetssäkra instruktörerna vid förbandet och stödja chefers bedömning av vilka som har erforderlig kompetens. Examinator utnämns av förbandschef i samråd med funktionsföreträdaren för markstrid, chefen MSS. Förbandschef föreslår individer som har erforderlig kompetens till examinatorsutbildning. Erforderlig kompetens för examinator innebär bland annat fördjupad förståelse och god färdighet avseende skjutövningarna i SkjutR, stor erfarenhet av skjututbildning, dokumenterad erfarenhet av instruktörsutbildning samt intresse av skytte och skjututbildning. Erforderlig kompetens innebär vidare en fördjupad teknisk förståelse, samt kunskap om utvecklings- och materielförsörjningsprocesser. Efter bedömning av kompetens, eventuell kompletterande utbildning och examination utnämns individen till examinator för respektive vapensystem. Examinatorns kompetens vidmakthålls och vidareutvecklas genom central samordning Erfarenhetshantering och utveckling En systematisk erfarenhetshantering och utveckling av skjututbildningen samt kompetensutveckling av personal sker genom central samordning. Samordningen sker genom återkommande centrala möten och utbildningar av och med förbandens vapenofficerare och examinatorer. Denna samordning syftar till att vidmakthålla, utvärdera
15 KAPITEL 2. SKJUTUTBILDNING I FÖRSVARSMAKTEN 13 och utveckla Försvarsmaktens skjututbildning genom att redovisa gjorda erfarenheter samt att följa internationell och civil utveckling. Denna utveckling omfattar taktik- och teknikanpassning av skjutreglementena, bland annat skjutteknik, utbildningsmetodik, utbildningshjälpmedel och övningsförteckningar Analys och planläggning av utbildning Komplexiteten och svårigheten i uppgift och situation avgör vilken nivå av utbildning och träning som krävs. För att kunna planera och genomföra grundläggande utbildning och vidmakthållande träning måste det först fastställas vilken personal som ska utrustas med vilka vapen. I skjutreglementets olika vapenspecifika delar framgår ungefärliga behov av instruktörer, ammunition och tid kopplat till de olika målsättningsnivåerna. Tids- och ammunitionsåtgång avgörs av antal soldater per instruktör, instruktörernas erfarenhet och kompetens, soldaternas utbildningsståndpunkt och utbildningens svårighetsnivå. Hänsyn måste även tas till yttre förutsättningar som väder och sikt samt tillgång till utbildningshjälpmedel, skjutbanor och skjutterräng. För varje vapen som soldaten utbildas på ökar behovet av resurser för vidmakthållande. Träningen för vidmakthållande inriktas dels mot grundläggande förmåga dels mot den för tillfället aktuella insatsmiljön och de uppgifter och situationer som ska lösas där. Kompetenta instruktörer med tillräckliga resurser är avgörande för en effektiv utbildning
16 14 SKJUTR FM GRUNDER 2.7. Belöningssystem Belöning utdelas efter genomfört kompetensprov. Detta belöningssystem och övrig medalj- och märkesskjutning anges i särskilda bestämmelser Vidmakthållande Den tid som avdelas för vidmakthållande avgörs dels av beredskapstid och arbetsbelastning under insats. Inriktning är, pistol en gång per vecka samt för automatkarbin och understödsvapen en gång varannan vecka Dokumentation Utbildning och träning dokumenteras i skjutbok och loggbok. Syftet med dokumentationen är att både individen och ansvarig chef ska kunna se aktuell utbildnings- och kompetensnivå för att kunna inrikta fortsatt utbildning och träning Träna och tävla civilt Civilt skytte har mycket gemensamt med det militära skyttet. Den gemensamma målsättningen är att under gällande regelverk och förutsättningar kunna skjuta så bra som möjligt. Men uppgiften och situationen skiljer sig i allt väsentligt. Militärt skytte är en del av striden som syftar till att med våld påtvinga motståndaren vår vilja. Det vill säga lösa en uppgift som innebär att varna, skada eller döda en eller flera motståndare. Den militära insatsen skiljer sig från skjutbanan. Situationen kan vara tredimensionell med kända och okända mål på olika och okända avstånd. Målen, motståndarna, har sannolikt som målsättning att skjuta för att döda eller skada. I målområdet kan det finnas mål som inte får bekämpas, icke kombattanter och civila, vilkas utseende inte skiljer sig från våra motståndares. Vi har juridiska, moraliska och taktiska beslut att fatta innan vi avfyrar våra vapen. Vi ska dessutom kunna lösa andra uppgifter under lång tid.
17 KAPITEL 2. SKJUTUTBILDNING I FÖRSVARSMAKTEN 15 Skytte är en av världens största idrotter med över 50 miljoner utövare. I Sverige bedrivs tävlingsskytte av ett flertal skytteorganisationer med olika inriktning. Detta gör att det civila skyttet kan erbjuda ett brett utbud av olika grenar och tävlingsformer. Det breda utbudet gör det möjligt för var och en att hitta en tilltalande skytteform. Skytteformerna har fler likheter än olikheter. Skytten ska träffa målen så bra som möjligt på tillänglig tid. Det civila skyttet är ett bra sätt för att skapa duktiga skyttar med god skjutteknik. Vi kan lära oss mycket från det civila skyttet då det finns gemensamma nämnare vad avser skyttets grunder. Samtidigt finns det mycket vi inte kan ta till oss både vad det gäller utbildning och vilka åtgärder vi automatiserar eller utrustningen. Den i många fall specialiserade civila utrustningen är inte rationell eller funktionell i vår arbetsmiljö. Civilt skytte uppmuntras, men det kan inte ersätta militär skjututbildning som har en annan målsättning och ett helt annat syfte. Det civila skyttet kan fungera som en idébank till skjutträningen samt uppmuntra officeren och soldaten att vidareutveckla sin förmåga. Bland skjutdisciplinerna finns det de som i större utsträckning än andra påminner om den förmåga vi eftersträvar i vår egen utbildning som dynamiskt skytte (IPSC), precision pistol competition (PPC) och fältskytte i olika former.
18 16 SKJUTR FM GRUNDER
19 17 3. Sammanhang och förutsättningar 0 Den enskilda stridsutbildningen syftar till att kunna upptäcka, identifiera och effektivt bekämpa motståndaren samt undgå upptäckt och bekämpning. Skjututbildning är en del av den enskilda stridsutbildningen Bild 3.1. Vi skjuter med den hastighet och precision som situationen kräver De tekniker och övningar som beskrivs i skjutreglementet tar hänsyn till människans kognitiva, emotionella och motoriska förmåga. De är också anpassade till ett taktiskt sammanhang där verkan i målet är det viktigaste.
20 18 SKJUTR FM GRUNDER Eldstriden är en kamp som innebär en fysisk, mental och emotionell belastning och inträffar i varierande ljusförhållanden och i all typ av terräng. Den som under eldstridens krav instinktivt kan hantera sitt vapen säkert, snabbt och precist har en god chans att vinna. För att vinna eldstriden måste lokal eldöverlägsenhet uppnås. Eldöverlägsenhet är både fysisk och psykologisk. Eldöverlägsenhet betyder att motståndaren är mera rädd för din eld än han har förtroende för sin egen. Om rädslan är större än förtroendet stannar motståndaren, tar skydd och slutar skjuta eller skjuter dåligt. Det bästa sättet att uppnå eldöverlägsenhet är att bekämpa fienden med sådan hastighet och precision att han upplever att den verkan han tar emot är mycket större än den han avger. Soldaten måste vara skicklig på nedan redovisade moment: Upptäcka hot eller närmare bestämt; varsebli sin omgivning. Bedöma situationen. Hur kan den påverka mig och min uppgift? Besluta. Utifrån uppgift och situation fatta beslut! Agera! Genomför beslutet. För soldaten handlar det oftast om att utföra ett tidigare inlärt motoriskt program. Soldaten måste ha viljan och attityden att alltid fortsätta kämpa. Soldaten ska ha ett grundläggande taktiskt förhållningssätt i sitt lösande av uppgiften. Dessutom behövs en förståelse för hur stark stress, som direkt dödshot, påverkar vår varseblivning, förmåga till logiskt tänkande, förmåga till moraliska överväganden samt beslutsfattningsförmåga och motorik.
21 KAPITEL 3. SAMMANHANG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1. Operativa krav I förbandets målsättning (TOEM) beskrivs bland annat uppgifter, organisation, utrustning och krav. Dessa målsättningar är ofta på operativ och taktisk nivå. Dessa krav bryts ner till hanterbara uppgifter och situationer där för verksamheten tillämpbara lagar och insatsregler vävs in. Utifrån dessa uppgifter och situationer utformas mål och grupper och individer utrustas och utbildas till erforderlig kompetens. Att detta genomförs är förbandschefens ansvar Mänsklig förmåga En grov modell av mänsklig förmåga är att indela den i tre samspelande delar, den kognitiva, den emotionella och den fysiologiska. Kognitiv Emotionell Fysisk Bild 3.2. Mänsklig förmåga Tekniker och utbildningsmetodik bör utgå från möjligheter och begränsningar i mänsklig förmåga. Vår förmåga att under hot, angrepp, fysisk belastning och mental stress kunna varsebli och fatta beslut samt kunna utföra komplexa och finmotoriska rörelser är begränsad. Vi har också en begränsad förmåga att kunna hantera mer än en uppgift i taget. I vissa delar är denna förmåga träningsbar. Detta kan uppnås genom att genomföra utbildning och träning i lösandet av uppgifter i olika situationer som är så verklighetsnära som det är säkerhetsmässigt, etiskt och rationellt möjligt. 19
22 20 SKJUTR FM GRUNDER Agera Fysisk Upptäck Emotionell Kognitiv Uppgift VERKLIGHETSNÄRA Situation Hjärna Hjärta Kropp Besluta Bedöm Bild 3.3. Verklighetsnära lärande Om man i dessa övningssituationer kan blanda kognitiva, emotionella och fysiologiska element, ökar chanserna till överlevnad och att lösa uppgiften UBBA-loopen Den generella beslutsfattningsprocessen kan förenklat beskrivas som ett förlopp som startar med en upptäckt eller varseblivning, den bedöms i sin tur om den är relevant, därefter fattas ett beslut och slutligen utförs beslutet, ageras.
23 KAPITEL 3. SAMMANHANG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 21 Nere KF Upptäck Utslaget KV Hot KF S A Hot KV Agera R Bedöm Problem R A Möjlighet Vapen Metod Motoriskt program Bild 3.4. Stridens beslutscykel Besluta Verkan Stridens beslutscykel består av en bearbetad version av OODA-loopen kompletterad med målkontroll (nere, utslaget, hot), SARA R samt kontroll vapen (KV) och kontroll flanker (KF). Den kognitiva delen är mest aktiv i faserna upptäck, bedöm och besluta, den emotionella delen påverkar i huvudsak vår förmåga att bedöma och besluta, den fysiologiska och motoriska delen är mest markant i agerafasen Tid Den totala tiden som åtgår för att hantera en ny händelse eller situation, utgörs av tid till upptäckt, tid för att bedöma, tid för att besluta samt tid att agera. Upptäckt och varseblivningstid är svår att bestämma, den kan vara allt ifrån delar av en sekund till flera sekunder. Definitions-
24 22 SKJUTR FM GRUNDER eller beslutstiden är, om situationen är relativt känd, omkring 1,5 sekunder. Den tid det tar att reagera på ett definierat känt stimulus, reaktionstiden, till exempel att trycka på en knapp efter en ljudsignal är mellan 0,2 till 0,3 sekunder. Reaktionstiden varierar kraftigt beroende bland annat på ålder och situation Människans reaktioner på hot och stress Om ett hot eller angrepp kommer överraskande eller upplevs kraftigt kan en stressreaktion utlösas. Stressreaktionen är en automatisk fysiologisk kedjereaktion som utlöses via nervimpulser och hormonella processer. Den styrs av det sympatiska (autonoma) nervsystemet och syftar till att sätta kroppen i ett omedelbart beredskapsläge. Vi förbereds för kamp eller flykt. Vissa av effekterna gynnar oss andra hämmar oss. Exempel på de fysiologiska effekter som kan uppstå redovisas nedan: Hela medvetandet fokuseras på hotet med båda ögonen öppna Kroppen orienteras mot hotet Axlar dras upp Huvudet rör sig framåt och nacken böjs, munnen öppnas Händer höjs till bröstkorg eller ansikte Musklerna spänns Pulsen ökar dramatiskt Nackhåren reser sig Ofrivillig avgång av urin eller avföring. Stressreaktionen går inte att förhindra eller att träna bort. Realistisk träning och erfarenhet kommer att kunna lindra reaktionen och förbättra agerandet efter reaktionen. Automatisering av rörelsemönster kan frigöra mental kapacitet som kan göra det lättare att agera under påverkan av stress. Det är viktigt att inte automatisera ett felaktigt beteende som till exempel, att räcka upp armen vid eldavbrott eller skrika pang, pang när ammunitionen tar slut.
25 KAPITEL 3. SAMMANHANG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Fysisk förmåga En hög generell fysisk förmåga förbättrar våra möjligheter att fatta beslut och agera under belastning. Den generella fysiska förmågan utgörs av nedan redovisade komponenter: Syreupptagningsförmåga kroppens förmåga att tillgodogöra sig det syre som andas in. Uthållighet kroppens förmåga att bearbeta, leverera, lagra och utnyttja energi. Effekt förmågan hos en motorisk enhet, eller kombination av motoriska enheter, att utveckla maximal kraft på minimal tid. Styrka förmågan hos en motorisk enhet, eller kombination av motoriska enheter, att utveckla kraft. Flexibilitet förmågan att maximera rörelseomfånget av en given led. Hastighet förmågan att minimera tidsperioden i en upprepad rörelse. Koordination förmågan att kombinera flera bestämda rörelser till en välavvägd rörelse. Smidighet förmågan att minimera övergångstiden mellan olika rörelser. Balans förmågan att kontrollera placeringen av kroppens tyngdpunkt i förhållande till dess stödpunkter. Precision förmågan att kontrollera rörelse i en given riktning eller med en given styrka. För att kunna hantera den mångfald av situationer som uppstår i strid bör soldaten ha en balanserad förmåga inom ovanstående områden.
26 24 SKJUTR FM GRUNDER 3.3. Materiella och ekonomiska förutsättningar Vid planering och genomförande av skjututbildning tas hänsyn till befintlig infrastruktur och vapensystem så att inte kostnader för underhåll och reparationer blir orimliga. Varje vapensystem har en specificerad livslängd som i regel begränsas av antal patroner per vapen och år. När ammunition brukas vid utbildning och träning ska den nyttjas kvalitativt. Förutsättningen för att nå erforderlig kompetens är att genomföra torrträning. Förhållande mellan torrträning och träning med ammunition bör vara minst två till ett Tid Vid planering och genomförande av skjututbildning tas hänsyn till vilken tid som kan avdelas till utbildning och vidmakthållande. Chefer som beslutar om vilken personal som ska utrustas med olika vapen måste göra detta med vetskapen om att varje nytt vapensystem kräver mera tid för utbildning och vidmakthållande. Den tid det tar beror på truppens antal och mognad, antal instruktörer och deras kompetens och erfarenhet samt yttre förhållanden som väder och temperatur, truppens stridvärde och koncentration. Utbildningen är målstyrd inte tidsstyrd. Ibland tar det längre tid, ibland kortare.
27 25 4. Metodik 4.1. Säkerhet Säkerhetsbestämmelser regleras i SäkI. Förmåga till säker vapenhantering skapas genom praktisk träning och tillämpning av säkerhetsbestämmelser. Detta uppnås bland annat genom att soldaten får en förståelse för och ges verkliga och tydliga referenser till avstånd och vinklar. Övningsförteckningarna är en form av stegringsplaner. De tar hänsyn till att soldatens färdighet ökar efterhand. I och med ökad personlig färdighet ges soldaten ökat ansvar för säkerheten. Detta måste chefer och instruktörer ta hänsyn till vid planering och genomförande av utbildning. Ansvar Bild 4.1. Ju mer kompetens, desto större ansvar Kompetens Vapen i sig är inte farliga det är människorna som gör de farliga. För att undvika olyckor och vådabekämpning behöver fyra enkla regler följas: 1. Hantera alltid alla vapen som laddade 2. Rikta aldrig mynningen mot något som du inte är beredd att bekämpa 3. Håll fingret från avtryckaren tills vapnet riktas mot målet
28 26 SKJUTR FM GRUNDER 4. Var säker på ditt mål. Vet vad som finns mellan dig och målet samt vad som finns bakom. Bekämpa aldrig något som du inte har identifierat Mynningsmedvetenhet Ofarlig riktning är den riktning där risken för skador på egen personal, materiel eller icke kombattanter är liten. Normalt är den rakt fram mot motståndaren, skjutområdet eller ett kulfång. Om inte ofarlig riktning angetts av chef måste soldaten själv bedöma vart denna är. Var mynningsmedveten och tänk alltid på Mynning Finger Säkring 4.2. Utbildningsmetodik Inledning Skjututbildningen ska skapa positiv attityd till vapnet och egen förmåga samt präglas av ledorden; ordning och reda, säkerhet, enkelhet, stegring och utvärdering. Grunderna för all skjututbildning läggs vid utbildning med automatkarbin. Utbildning på andra vapen bygger på denna utbildning. Försvarsmakten utbildar soldater och sjömän som ska prestera i svåra situationer. Varje enskild skytt bör få utrymme att upptäcka och bedöma situationer för att därefter fatta beslut och agera. Försvarsmaktens utbildning har traditionellt varit fokuserad på att utbilda och träna i agerandefasen, denna kompletteras med utbildning och träning i att upptäcka, bedöma och besluta. Strävan är att hitta realism i situationer och övningar där vi inte skalar bort eller förenklar för mycket. Skjututbildningen är en del av stridsutbildningen men ibland måste det göras avkall på realismen på grund av rationalitetsskäl eller för att kunna fokusera på detaljer.
29 KAPITEL 4. METODIK 27 Att genomföra varje övning med full realism såsom att ha ett aktivt rörligt målspel, skjuta tills målet är nere och observera effekten av träffar skulle innebära en orimlig ammunitionsförbrukning och ett målspel som inte finns. För att utbildningen ska bli rationell måste övningarna genomföras med ett visst mått av inlevelse, till exempel att efter två skott så är målet nere, utslaget och utgör inte längre ett hot, trots att pappfiguren står kvar. En målväxling mellan två figurer innebär inte alltid två motståndare, utan kan vara samma motståndare som flyttat på sig och kanske ställningsväxlat. Om övningen till exempel har som syfte att träna omladdning så tar tidskravet hänsyn till att skytten vet vilken åtgärd som ska göras. Skytten måste samtidigt ändå förhålla sig till UBBA-loopen så att inte felaktiga beteenden övas in på grund av slutsatser dragna utifrån felaktiga förutsättningar. Att lösa uppgifter under påfrestande situationer kräver mycket av varje soldat. Förmåga till handling i en given situation beror i stor utsträckning på hur väl tränad och förberedd soldaten är för uppgiften. Försvarsmaktens utbildningar ska sträva efter att nå en nivå av problemstyrt och utvecklingsinriktat lärande men innehåller en stor del av reproduktivt och metodstyrt lärande vilket fyller en viktig funktion för vår skicklighet att utföra en viss uppgift Organisera lärandet Den nivå av brukarutbildning och träning som behövs avgörs av vilken uppgift brukaren ska kunna lösa och vilken situation denne kan hamna i. De grundläggande målen med utbildningen är en säker vapenhantering, grundläggande skjutteknik, att snabbt nå verkan med vapnet, förebyggande underhåll samt att grundlägga vinnartänkandet att alltid kämpa. Utbildningen ska inledningsvis hållas så stressfri som möjligt. Fokus ska ligga på säkerhet och att skapa en positiv upplevelse. Tids- och träffkrav ökas efterhand som soldaterna blir skickligare.
30 28 SKJUTR FM GRUNDER Vid planering av utbildning utgår vi ibland från föreställningar om att lärande sker stegvis; från lätt till svårt; från känt till okänt; från enkelt till komplicerat; från del till helhet. Dessa föreställningar har bland annat åskådliggjorts med metaforen det stegvisa lärandet, illustrerat med en bild av en trappa. Modern kunskap om lärande visar att en individs lärande snarare handlar om att gå upp och ner i en sådan trappa. Tid Delar som ingår i utbildningen Bild 4.2. Lärande handlar om att gå upp och ner i trappan Detta innebär att skyttar måste få möjlighet att tidigt pröva och tillämpa nyvunna kunskaper och färdigheter mot föreskrivna krav. Att få pröva skapar en drivkraft för fortsatt lärande och träning. För att vidmakthålla och eventuellt öka förmågan krävs regelbunden träning och att ständigt prövas mot nya krav. Den kompetens som uppgiften kräver kommer att avgöras av situationens krav. Dessa situationer är så många och beroende på så många olika faktorer att det blir omöjligt att föreskriva alla dessa krav. Det krav som Försvarsmakten föreskriver i skjutreglementena är därför att ses som en lägsta nivå som ständigt kan förbättras. Frågan Hur lång tid har jag på mig att göra en omladdning och att skjuta tre träff inom verkanszonen? Besvaras därför med Resten av ditt liv
31 KAPITEL 4. METODIK 29 Metodiken bygger vidare också på en pendling mellan ett rutinbaserat handlande och ett reflektivt handlanden. Vi måste behärska både instinktiva handlingar och situationer som kräver ett bedömande innan beslut fattas. Tillämpningen av rutin- och regelbaserade handlingar sker inom ramen för de uppgifter som förbandet ska lösa. Denna träning sker i högt tempo och om möjligt med belastning motsvarande de situationer och operativa krav som finns för brukaren och förbandet. Skjututbildning är krävande, framförallt mentalt. Därför bör det inte genomföras för långa skjutpass. Utbildningen organiseras så att teoretiska och praktiska moment blandas. Bäst är om teori och praktik kan samordnas i tid och rum. Moment som kräver hög koncentration och noggrannhet bör blandas med snabba moment Utbildning med ett helhetsperspektiv Förmedlad metod är en av de vanligaste i Försvarsmakten och brukar sammanfattas med orden: Visa instruera öva pröva. Det kan vara lämpligt att börja skjututbildningen med denna metod för att sen komplettera med andra metoder. Nedan följer en utförlig beskrivning av hur en kombination av förmedling och problemstyrd metod kan komma till uttryck i skjututbildningen. Börja med att visa på sammanhanget eller helheten. Dela upp helheten i hanterbara delar för att sedan sätta ihop de till en helhet som prövas. 1. Välj ut den del av helheten som ska övas 2. Visa delen eller situationen. Låt eleverna reflektera 3. Visa lösningen 4. Instruera på lösningen 5. Öva på lösningen 6. Upprepa med resterande delar av helheten 7. Pröva helheten.
32 30 SKJUTR FM GRUNDER Ett exempel: 1. Åtgärder vid eldavbrott 2. Visa helheten genom att skjuta med ett vapen som är laddat med två skarpa, en laddblind och sedan flera skarpa patroner. Åtgärda eldavbrottet och fortsätt eldgivningen. 3. Fråga efter vad problemet är och eventuella orsaker till problemet. Problemet är att vapnet inte avfyras när jag förväntar mig det. Antingen så har magasinet lossnat eller aldrig suttit fast eller så är det ett ammunitionsfel, en klick. 4. Visa och förklara lösningen; Behåll vapnet mot motståndaren eller i ofarlig riktning med fingret utanför varbygeln. Vinkla vapnet så att du ser utkastaröppningen. Definiera felet genom att se eller känna om mekanismen är stängd (till exempel matningsfel eller ammunitionsfel) eller öppen (till exempel patron/hylsa i bänd). Om mekanismen är stängd, slå till magasinet så att det sitter fast. Dra manöverhandtaget till det bakre ändläget och släpp det. Fortsätt eldgivningen. 5. Instruera och torröva lösningen med laddblind. Kontrollera och justera detaljer. 6. Pröva genom att skjuta skarpt med magasin med både skarpa patroner och laddblind blandade. Att visa All visning ska vara tydlig och gärna ur flera vinklar. Visning sker med fördel i reducerad hastighet för att alla ska hinna uppfatta detaljer och för att instruktören inte ska visa fel. Vid målbildsförevisning kan det ibland vara lämpligt att visa med full hastighet för ge en uppfattning om möjligheter och krav. Visning sker med fördel utan att prata. Visa alltid rätt sätt. Att instruera Använd nyckelord. Vissa detaljer kan med fördel beskrivas och instrueras med flera olika ord. Säg inte allt du vet om det mo-
33 KAPITEL 4. METODIK 31 mentet, utan begränsa till det som ska vara fokus på övningen. En sak i taget här och nu. Håll instruktionen kort för att tidigt kunna engagera soldaterna med praktisk övning. Att öva Inlärningen av tekniker ska inledningsvis vara stressfri för att efterhand tränas med stressorer. Börja till exempel med torrövning. Dela upp komplexa moment som efterhand sätts hop till en helhet. Träna för att överleva och vinna. Tillåt inte att soldaterna ger upp om det blir lite fel utan jobba hela tiden för att lösa uppgiften. Fortsätt kämpa. Behåll fokus i aktuellt övningsmoment. Att pröva eller summera Sätt ihop delarna till en helhet där soldaten ställs inför ett problem som ska lösas mot ett tydligt krav eller slutläge. Till exempel prövar soldaterna med fördel en tidigare visad målbild. Om drill Vikten av mängdträning kan inte nog understrykas när det gäller rutin- och regelbaserad handling. Drillen är den metod som bäst automatiserar en handling det vill säga, man kan utföra handlingen utan tillgång till intellektet. Det är dock viktigt att uppmärksamma vilka moment som ska automatiseras. Moment som ska drillas in måste ha tydliga beslutspunkter eller indikatorer. Effekten av drill på ett enskilt moment nedgår kraftigt efter cirka 20 minuter. Därför bör drillen växlas eller byggas på med andra moment. Om mental träning Psykisk beredskapsträning kan med fördel användas som utbildningsmetod för att förstärka effekterna av den praktiska skjutträningen. Enklare målbildsträning genom att tänka igenom momentet som ska genomföras ger oftast bra resultat.
34 32 SKJUTR FM GRUNDER Övningsförteckningar och delmoment Till varje vapensystem finns en övningsförteckning som kan vara nivåindelad i olika block. Varje block innehåller ett antal delmoment som omfattar ett definierat lärområde med en startoch slutpunkt. En del delmoment summeras med en examinerande övning en grindövning. Övningarna i delmoment syftar till att nå sådan kompetens att grindövningen genomförs med godkänt resultat. Övningarna genomförs med det antal serier som anges även om tids och träffkrav inte är uppnådda. Undantaget är de övningar som syftar till att kontrollera säker vapenhantering och de examinerande övningarna. Tids- och träffkraven är till för att skytten ska få en uppfattning om vilka krav som kommer att ställas vid kompetensprovet. Precis som vid annan verksamhet finns här en normalfördelningskurva inom vilken cirka åttio procent klarar kraven direkt. De cirka tjugo procent som inte klarar kraven ges extra träning mellan delmomenten eller under det delmoment i varje block som omfattar kompletterande färdighetsträning. Det viktigaste är att skytten förstår hur övningsmomentet ska genomföras och vilken träning som krävs för att nå målet. Om mer än cirka tjugo procent inte klarar kraven kan det bero på yttre förutsättningar som väder och temperatur, truppens stridvärde och koncentration eller så har kanske instruktören gått för fort fram. Osäker vapenhantering och slarv får inte tolereras utan rättas omedelbart till. Om truppen är trött eller okoncentrerad är det bättre att avbryta skarpskjutningen än att slösa bort ammunitionen. Om delmomenten genomförs i följd uppnås en lämplig balans mellan teori och praktik. Om det av praktiska eller rationella skäl inte är möjligt att genomföra delmomenten eller övningar i delmomenten i den ordning de är skrivna kan teori och torrövningspass genomföras koncentrerat. Beakta risken för att befästa rörelsemönster som inte ännu har tillämpats med skarp ammunition. Målbildsförevisning bör genomföras före varje delmoment.
35 KAPITEL 4. METODIK 33 Skjutövningar Varje övning i skjutreglementet har ett specifikt syfte. Detta innebär att både instruktören och skytten ska veta vad som ska läras in under det aktuella momentet och fokuserar på detta. Nästan varje skarpskjutning kan med fördel torrövas. När övningen kräver att en instruktör observerar kan de övriga, om det är lämpligt, torröva. Inledningsvis och vid nya moment ska skytten alltid observeras av en instruktör. När tekniker tränas kan en rutinerad instruktör observera ungefär sex stycken skyttar. Börja övningarna med fulla magasin om inte övningen är just att öva omladdningar. Avsluta alltid med ett fungerande vapen och om det är möjligt med ett fullt magasin. Tillåt inte soldater att börja om på en övning bara för det uppstår ett problem, fortsätt att kämpa tills uppgiften är löst. Om antalet instruktörer är få delas truppen lämpligen in i skjutlag där de som inte skjuter genomför lämplig övning vid en bakomstation. När instruktören observerar skytten ska instruktören titta på skytten och dennes agerande. Träffen i figuren sitter kvar men det som händer i eldställningen ses bäst när det händer. Efter genomförd övning genomförs en dialog med skytten. Vid behov genomförs en träffbildsanalys tillsammans med skytten för att bekräfta gjorda observationer av skytten. Spekulera inte. Ge konkret feedback som exempelvis en bra avfyrning. Utvärdera inte slängskott utan analysera och fokusera på det som skytten gör bra så att det är det som lärs in. Skjutövningarna är upplagda på det sättet att skytten lär sig egenkontroller för att själv kunna kontrollera sin skjutteknik enligt minnesordet SARA Rekyl. Soldater kan titta på varandra för att i samverkan lära sig. Att soldater tittar på varandra är bättre än att de skjuter helt oobser-
36 34 SKJUTR FM GRUNDER verade. Det är viktigt att de har tydliga fokuspunkter att utvärdera. Bäst är att skjuta när en instruktör observerar. Teknikerna innehåller inte absoluta mått eller former utan måste anpassas efter individens kropp, utrustning samt situationen. Det är verkan i målet som räknas. Vi gjuter inte tennsoldater. Träff- och tidskrav För att träff ska räknas måste begränsningslinjen vara bruten. I figuren innebär att del av projektilen har brutit pappen eller färgen. I verkanszon (VZ) innebär att del av projektilen har brutit den streckade linjen eller registreras som en träff med flagga vid skjutning på akustiska mål. Vid centimeterkrav gäller avståndet centrum till centrum. För att förenkla mätning så mäts normalt mellan ytterkant och innerkant på ytterskotten. Vid mätning av tidskrav gäller att om tidskravet är 2,5 sekunder så är 2,59 godkänt men 2,60 är underkänt. Träffbildskjutningar syftar till att bekräfta att skytten konsekvent kan tillämpa grunderna i skjuttekniken och är inte att anse som verkliga krav på verkan i målet. En träffbildsanalys kan visa på en obalans mellan hastighet och precision. För långsamt Balans För snabbt Bild 4.3. Träffbildsanalys
37 KAPITEL 4. METODIK 35 Utrustning Strävan ska vara att öva och träna som vi kommer att verka. Under insats kan det finnas krav på att handskar, skyddsglasögon och kroppsskydd bärs, därför bör denna utrustning användas under övning och träning. Ibland, framför allt i början på skyttens utbildning, kan det av olika skäl vara lämpligt att öva utan handskar, kroppsskydd, stridsväst och hjälm för att kunna fokusera på aktuellt övningsmoment. Hörselskydd och ögonskydd bärs enligt bestämmelser i SäkI. Oftast innebär bärande av utrustning att vi måste göra kompromisser i SARA. Om skytten har fått känna på en bekväm ställning utan utrustning är det lättare att anpassa skjuttekniken när utrustningen sedan bärs. Hänsyn tas även till väder och truppens stridsvärde Scenarioträning/stridsövningar I varje utbildningsnivå i SkjutR genomförs stridsövningar eller scenarioträning. Dessa övningar syftar till att träna och tillämpa inlärda tekniker i ett taktisk eller stridstekniskt sammanhang. Övningarna ska anpassas efter målgruppens uppgift och situation Kompetensprov Till varje vapen och utbildningsnivå finns ett kompetensprov. För att bli godkänd som brukare, det vill säga kunna bära och bruka vapen i skarp tjänst, krävs: godkänt resultat på examinerande övningar enligt övningsförteckning SkjutR godkänt kompetensprov som genomförs årligen.
38 36 SKJUTR FM GRUNDER För att kunna utvärdera övningsförteckningarna och för att stimulera bättre utbildning och träning genomförs en central insamling av resultat för att sedan sammanställas och delges förband och skolor. Det är chefers ansvar att förbanden utbildas och tränas av personal med erforderlig kompetens. Det är även den enskildes ansvar att vidmakthålla och utveckla sin förmåga Utbildningshjälpmedel De utbildningshjälpmedel Försvarsmakten ska vidmakthålla och anskaffa måste på ett realistiskt och rationellt sätt stödja utbildning och träning i varseblivning, taktisk förståelse, beslutsfattning, skjutteknik samt situations- och scenarioträning under stress. Utbildningshjälpmedel kompletteras, utvecklas och uppdateras efterhand som nya erfarenheter görs Målmateriel Mål med tydliga kontraster och färger som passar vapnets riktmedel fyller krav för ren skjutteknisk träning. Mål med en människolik kontur tränar dessutom soldatens varseblivning. Målet kan sedan göras mer realistisk genom att ha ansikten, olika typer av kläder och även utrustas med föremål som skapar en beslutssituation avseende hot eller inte. Ett mål som ger omedelbar respons på träff eller miss ökar inlärnings- och träningseffekten markant. Detta är ett krav för att kunna träna situationer med flera motståndare. Ibland kan det vara lämpligt eller nödvändigt att använda eller tillverka mål av tillfällig materiel. Om detta görs måste säkerhetsbestämmelser, insatsregler och värdegrund beaktas.
39 KAPITEL 4. METODIK Utbildning och träning med simulatorer I Försvarsmakten finns ett antal olika system för simulering av effekterna av olika vapensystem. Skjut- och stridsutbildning med skarp ammunition kompletteras med träning med hjälp av dessa system. Det är viktigt att klarlägga skillnader mellan simuleringssystemen och skarpa vapen samt skarp ammunition. Vissa system saknar till exempel ballistik vilket gör att de skarpa skjutreglerna inte är tillämpbara. Det är också viktigt att tillämpa skarpa förbiskjutningsregler vid övning med lös ammunition Skjuttimer En skjuttimer är ett tidtagningsinstrument som registrerar tid med hjälp av en mikrofon. Med hjälp av en skjuttimer kan tid till första skott, mellantider och totaltid mätas med hög precision. Skjuttimer medger att instruktören kan behålla full koncentration på skytten. Övning med skjuttimer kan genomföras på följande sätt: Skytten vet hur övningen ska genomföras och befinner sig i eldställningen Instruktören kommer fram till skytten och frågar: Är skytten redo? Om skytten är redo säger denne inget Instruktören ger kommandot: Färdiga Signal ges från timern och övningen genomförs När övningen genomförts genomförs utvärdering och tider meddelas I stora skjutlag kan två instruktörer med varsin timer skjuta växelvis.
40 38 SKJUTR FM GRUNDER
41 39 5. Skjutteknik SARA Rekyl är det minnesord vi använder för att lära oss och komma ihåg grunderna i skjutteknik. Grunderna är ställning, andning, riktning, avfyrning och rekylupptagning. Hur noggrant som SARA R tillämpas beror på tid till förfogande, målets yta och beteende, avstånd och egen fysisk och mental belastning. I respektive vapenbok beskrivs både grunderna och hur dessa tillämpas i olika situationer med respektive vapensystem. En fullständig tillämpning av SARA R som den beskrivs här är sällan möjlig med hänsyn till uppgift och situation men tjänar sitt syfte under utbildning och träning. SARA R är en del av ageradelen i eldstridens beslutscykel (upptäckt, bedömning, beslut och agera). Efter skjutningen genomförs en målkontroll där man utvärderar verkan och vid behov skjuter mera. KF S A KV R R A Bild 5.1. SARA R, minnesord som beskriver grunderna i skjutteknik Så småningom kommer SARA R att bli en naturlig del av skyttet och skytten behöver inte medvetet tänka på vad han ska göra för att avlossa skott som träffar. Genom SARA R får skytten de kunskaper som behövs för att denna själv ska kunna utvärdera och utveckla sitt skytte.
42 40 SKJUTR FM GRUNDER 5.1. Ställning Här skapas balans och grovriktning som är en förutsättning för att rikta vapnet mot målet. Skjutställningarna är olika beroende på situationen och avgörs främst av möjligheten till fritt skottfält, tillgängligt skydd och möjligheter till stöd för kropp och vapen. Vapnets utformning, kroppens dimensioner, flexibilitet och styrka samt buren utrustning påverkar också. En skjutställning intas normalt i följande ordning: 1. Identifiera målet eller målområdet 2. Rikta in kroppen mot målet 3. Rikta in vapnet mot målet I vissa fall riktas vapnet före kroppen, till exempel vid extremt snabba lägen eller om skidor bärs. Om detta sker så intas en balanserad ställning så snart som möjligt Den naturliga skjutställningen I en perfekt skjutställning infinner sig ett nolläge. I skjutställningens nolläge är soldaten avslappnad och inga spänningar som kan påverka vapnet i sida eller höjd vid avfyrning förekommer. För att hitta den naturliga skjutställningen intar skytten en bekväm, stabil och uthållig position. Rikta vapnet mot målet och blunda. Flytta vapnet försiktigt från sida till sida och hitta en avslappnad ställning. Öppna nu ögonen och kontrollera vart vapnet är riktat. Om vapnet är riktat till vänster om målet justera kroppens läge åt höger. Repetera tills den naturliga skjutställningen har hittats. Ett annat sätt att kontrollera skjutställningen kan göras genom att inta skjutställning, rikta och ta ett par djupa andetag för att kontrollera att riktmedlen rör sig vertikalt i målet. Rör sig riktmedlen till exempel åt vänster, måste detta kompenseras genom att man vrider hela kroppen (inte bara vapnet) åt höger. Därefter upprepas kontrollen. Höjdläget justeras genom att flytta någon av vapnets stödpunkter upp eller ner.
43 KAPITEL 5. SKJUTTEKNIK 41 Det är oftast små ändringar som krävs. Ändras någon detalj i skjutställningen måste det ofta kompletteras med ytterligare någon förändring för att nya fel inte ska uppstå. Strävan är att ha en så stabil ställning som möjligt. Detta åstadkoms genom att utnyttja terräng och föremål så att stöd för kropp och vapen erhålls. Sträva efter att vara avslappnad i kroppen men ändå stabil. Används uteslutande muskler för att bära upp ställningen, kommer uthålligheten att minska och det blir svårt att hålla vapnet så stilla som krävs för att avlossa ett skott med god precision. Det underlättar avsevärt att vara stark och ha god rörlighet i lederna så att det inte känns obehagligt eller gör ont i de olika ställningarna. Utrustning som bärs i uniformen och stridsutrustningen bör inte hindra en bekväm och stabil skjutställning. Om möjligt justeras uniform och stridsutrustning Huvudställning I innerörat sitter balansorganet. Det fungerar bäst om huvudet hålls upprätt. Det kan vara svårt att hålla huvudet rakt. Tänk då på att det är bättre för balansen att böja huvudet något framåt än att luta det åt sidan. Detta gäller främst i stående, som till stor del är beroende av god balans. Om huvudet böjs för mycket framåt så minskar synfältet. Desto mer du lutar huvudet ju mer minskar ditt synfält. Skulle du få tunnelseende så blir ditt synfält ännu mindre om du är framåtlutad. Ett par tre centimeters framåtlut på huvudet påverkar ditt synfält så mycket att du själv märker av det Glasögon En del soldater behöver synkorrigerande glasögon när de skjuter. Dessa bör tänka på att regelbundet kontrollera synen så att de har rätt korrigering i glasen. Det är viktigt att justera in bågen så att man tittar rakt genom glaset eftersom ljuset kan brytas annorlunda ute i kanterna än i mitten, detta gäller även skyddsglasögon utan korrektion. Glasögat ska stå parallellt med siktet för att ge bästa skärpa och för att minimera risken för fel.
44 42 SKJUTR FM GRUNDER 5.2. Andning Under inandningen förses vår kropp med syre. Syret tas upp i lungorna och transporteras via blodet ut till kroppens alla celler, där det förbränns i energiproduktionen. Vid utandningen gör sig kroppen av med den koldioxid som bildas i samma process. Vid skytte är det främst ögonen och hjärnan som i hög grad är beroende av syresatt blod. Synskärpan och förmågan att fokusera minskar snabbt vid skjutning om ögat inte blir syresatt. Även reaktionstider och beslutsfattningsförmåga försämras vid syrebrist. Andningen sker normalt sett automatiskt och omedvetet. I vissa situationer kan det dock vara praktiskt att medvetet styra när andetagen ska ske, till exempel när man befinner sig under vatten eller, i det här fallet, när man skjuter. Man skiljer mellan två olika andningsmetoder bröstandning och bukandning. Bröstandningen är mer kraftfull och används när syrebehovet är stort i samband med kraftig fysisk ansträngning. Vid denna typ av andning används muskler i bröst och skuldror. En mycket god kondition underlättar intagande av skjutställning, eftersom man då kan påbörja förberedelser för skott direkt utan att först behöva hämta andan. Bukandningen är den mer normala och vilsamma metoden att andas. Den sker genom att diafragman och andra muskler spänns och slappnas av. Det är även denna metod som med fördel används i samband med skjutning. Bukandning har dessutom visat sig ha en viss avslappnande effekt. En vuxen person tar i vila andetag per minut. Varje andetag varar i 4 5 sek och består av inandning, utandning och andningspaus. Andningspausen varar i normala fall 2 3 sekunder, men kan utan ansträngning förlängas i upp till 10 sekunder. Under den förlängda andningspausen ska avfyrningen ske. Har inte skottet avfyrats under den tiden måste man avbryta och börja om. Tvingar man sig själv att fullfölja skottet bygger man upp spänningar som i regel leder till en dålig avfyrning och en dålig rekylupptagning. Man strävar efter att utföra varje skott så lika som möjligt. Det innebär att man även bör ha en rutin för hur man andas före och
45 KAPITEL 5. SKJUTTEKNIK 43 efter avfyrning. I bilden ges exempel på en sådan rutin. Notera att andningspausen, och därmed finriktningen, startar efter en utandning. De sista andetagen innan andningspausen kan tas något djupare. Var noga med att inte återuppta andningen för tidigt efter avfyrningen. Vänta någon sekund tills efterriktningen är klar. Inandning Avfyrning Utandning Inandning Grovriktning Finriktning Efterriktning Tid Utandning Bild 5.2. Andningsrutin I snabba situationer och på korta avstånd kan det vara lämpligare att skjuta på inandningspausen och andas i stötar. I många fall måste flera skott avfyras i samma andningspaus. Utandningsluften innehåller fukt. Vid varmt väder är detta inget problem. Vid lägre temperaturer, kan utandningsluften orsaka kondens på optik eller glasögon. Andas då ut genom mungipan i anläggningsställning Riktning Riktningen påbörjas vid målupptäckt och genom att skjutställning intas mot målet. Riktningen delas in i grovriktning, finriktning och efterriktning och samordnas med andning och avfyrning. Normalt bör man vid allt riktningsarbete hålla båda ögonen öppna. Detta för att minska effekterna av ett eventuellt tunnelseende och för att kunna uppfatta vad som händer vid sidan av målet. Det kan för vissa vara ett problem att se med båda
46 44 SKJUTR FM GRUNDER ögonen under riktningsarbetet, beroende på vilket öga som är dominant Ögondominans Vilket öga som är dominant kan kontrolleras genom att forma ena handen som en kikare och med båda ögon öppna titta mot en punkt. Blunda sedan med ena ögat, det öga där målet är kvar i kikaren är det dominanta. Det bästa är om skytten tränas att skjuta från sin dominanta sida då det är sannolikt att den tar över visuellt under stress. Det är eventuellt möjligt, tillexempel för en högerskytt som har ett dominant vänsteröga, att träna över dominansen. Den snabbaste och enklaste lösningen är att blunda eller kisa med det dominanta ögat. Nackdelen med det är att omvärldsomfattningen försämras genom att synfältet minskar. Ett sätt att träna över dominansen är att sätta en bit genomskinlig tejp på skyddsglasögat över det dominanta ögat. Detta gör att det passiva ögat får en klarare bild. Då väljer hjärnan att nyttja detta öga Fokus För att man ska se tydligt, måste en bild av de betraktade föremålen projiceras på näthinnan så att bilden är skarp just där näthinnan befinner sig. Detta åstadkoms genom att ögats brytande medier, framförallt hornhinnan och linsen, sambryter ljusstrålar till en bild där näthinnan befinner sig. För att kunna se föremål på olika avstånd skarpt kan ögat anpassa linsens brytningsförmåga så att den skarpa bilden alltid projiceras i näthinnans plan. Detta kallas att ögat ackommoderar. Man kan bara se skarpt på ett avstånd i taget. Detta innebär ett problem på vapen där man behöver centrera kornet i siktet och i målet. Framför allt om målet rör på sig och man är tvungen att identifiera målet som ett hot. Här gäller att kunna växla mellan målfokus och kornfokus. Om stressreaktionen är utlöst kan förmågan att ackommodera försvinna och fokus hamnar normalt på hotet, det kan då vara fysiskt omöjligt att se riktmedlet.
Gevärsskytte 4. Riktning och riktmedel
4. Riktning och riktmedel Innehåll 4. Riktning och riktmedel... 1 4.1 Inledning... 1 4.2 Riktmedel... 1 4.3 Riktning... 2 4.4 Huvudställning... 3 4.5 Ögat... 3 4.6 Glasögon och filter... 4 4.7 Lutning...
Läs merFMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU. Lärarhandledning. Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin
FMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU Lärarhandledning Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin FMLOPE 2013-11-08 Sida 2 av 10 Innehåll Inledning... 3 Stressen och
Läs merOm stress och hämtningsstrategier
Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra
Läs merFMLOPE 2014-04-22 Sida 1 av 11. Lärarhandledning MENTAL TRÄNING UNDER GMU
FMLOPE 2014-04-22 Sida 1 av 11 Lärarhandledning MENTAL TRÄNING UNDER GMU Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm, Charlotte Nathansson och Tommy Sundin FMLOPE 2014-04-22 Sida 2 av 11 Innehåll Inledning...
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs meratt andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,
Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,
Läs merInnan nicken. Nickteknik
Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position
Läs merRoligare övningsskytte
Roligare övningsskytte Det ska vara roligt att träna upp sin skjutförmåga. Jägare önskar sig ofta skjutövningar som efterliknar verkliga jaktsituationer. Här har vi samlat några exempel på sådana övningar.
Läs merHANDBOK SKYTTE MILITÄR FEMKAMP 2013 AVSLAPPNING, FOKUS & PRECISION
HANDBOK SKYTTE MILITÄR FEMKAMP 2013 AVSLAPPNING, FOKUS & PRECISION Om du tror att du kan, så kan du. Om du tror att du inte kan, så får du förmodligen rätt. Disposition 1. Grunder Ballistik 2. Grunder
Läs merINRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)
2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp
Läs merSkidskytteträning för ungdomar
Skidskytteträning för ungdomar - ett förslag på hur ungdomsträningen kan bedrivas. 1 Innehållsförteckning: Årsplanering 3 Grundträningsperiod 4 Grundträningsperiod -plan 5 Kombinationsträning, Tävlingsförberedelser
Läs merSammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp
Jana Söderberg www.janasoderberg.se jana@janasoderberg.se Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Kungsbacka, 2018-11-08 Inom den moderna motivationspsykologin
Läs merRelaxator andningstränare
Relaxator andningstränare Hjälper dig ta kontroll över din andning Förbättrar syresättning Minskar stress och oro Förlänger utandning ökar avslappning Tränar mag- och andningsmuskler Ger en djup och rytmisk
Läs merTränarskap och ledarskap
Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför
Läs merInstruktion Finta/dribbla
Instruktion Finta/dribbla Du kan skilja på att finta och att dribbla Finta gör du före dribblingen Du kan finta utan att dribbla efteråt T.ex. en inläggsfint då du vänder och slår inlägget med andra foten
Läs merÖppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar
Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar Under många decennier har man samlat information & diskuterat effektivare och tryggare metoder av självförsvar / obeväpnad kamp samt olika polisiära
Läs merKombinationer och banor i agilityträningen
Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana
Läs merDenna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!
ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!
Läs merDet långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga.
LÅNGA, DJUPA ANDETAG Det långa djupa, medvetna yogiska andetaget, är grunden i IMY Medicinsk Yoga. Magandning, även kallad buk-, diafragma-, och mellangärdsandning. Lägg händerna en bit ner på magen. Andas
Läs merPistolskytte - sport och fritidsnöje!
PISTOLSKYTTE - en sport för alla! Information om pistolskytte från Svenska Pistolskytteförbundet. Pistolskytte - sport och fritidsnöje! Pistolskytte är en spännande sport och fritidssysselsättning som
Läs merHär följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.
Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt
Läs merVälkommen! Mikael Widerdal
Välkommen! Den här titeln du håller i din hand innehåller de bästa och mest kraftfulla mentala redskap från de 20 år som jag utbildat, coachat och föreläst för människor i hela Sverige. Den här är indelad
Läs merAndning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund
Andning och hälsa Inledning Hur en person andas är av betydelse för personens välmående. Sättet att andas påverkar fysiologiska processer i kroppen som kan ge olika effekter. Läroplanen Experimentet tar
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merSommarträning utomhus Tips på träningspass
Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna
Läs merEtt första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.
Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa
Läs merEatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap
Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merTYSSLINGE SKYTTEKLUBB TILL DIG SOM VILL BLIMEDLEM I TYSSLINGE SKYTTEKLUBB
TYSSLINGE SKYTTEKLUBB TILL DIG SOM VILL BLIMEDLEM I TYSSLINGE SKYTTEKLUBB När du vill bli medlem i Tysslinge Skytteklubb (TSK) händer detta: 1. Du begär från polisen att få ett registerutdrag ur belastningsregistret
Läs merVad händer i kroppen när man tränar?
Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste
Läs merTillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna.
Säkrare björnjakt Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Många jägare kan för litet om björnen
Läs merKlickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.
Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar
Läs merUPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)
UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på
Läs merSÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR
SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera
Läs merFörutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till
Stress Råd Stress är något som vi alla upplever från och till. Vi känner oss jäktade och otåliga, har bråttom och blir irriterade. Köer, väntan, personer som pratar långsamt eller är omständliga, upplevs
Läs merVägledning till filmen Må bra med medicinsk yoga
Vägledning till filmen Må bra med medicinsk yoga hjart-lung.se Vad är medicinsk yoga? Medicinsk yoga har sina rötter i kundaliniyoga och har en bevisat välgörande effekt. Fokus ligger på mjuka yogaövningar
Läs merLär hästen sänka huvudet!
Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd
Läs merANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.
ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.
Läs merTränarskolans Ledord Pedagogiska tips till tränaren
Tränarskolans Ledord Pedagogiska tips till tränaren B-R-A På baskursnivå finns det tre ledord, dessa var bollkontaktsgrad, rolighetsgrad och aktivitetsgrad (B-R-A). Dessa tre ledord ska även finnas med
Läs mer1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten
1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten 2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course Engineering Tactics 3. Kurskod 1OP057 4. Beslut Denna kursplan är
Läs merExplosiv Fotbollsträning
Snabbhet och explosivitet Snabbhet är en mycket viktig fysisk egenskap för alla fotbollsspelare och fotbollsspecifik snabbhet är beroende av ett bra samspel mellan ett antal faktorer, t ex koordination,
Läs merEn halv tusendels sekund!
En halv tusendels sekund! Hur använder vi det vi lärt oss? Blockerade signaler från hjärnan till musklerna Stress Motivation Självförtroende Självbild Ledarskap Målsättningar Fysiologisk anspänning Uppmärksamhet
Läs merHälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Läs merMIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre
Läs merProgram José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29
TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen
Läs merTävlingar och träningar Ahla skjutbana - anvisning
Tävlingar och träningar Ahla skjutbana - anvisning Version 0.3-140130 Innehåll Jouransvaret... 2 Säkerhet... 2 Tredje man... 2 Inre säkerhet... 2 Precisionskytte (tidigare banskytte)... 3 Månadstävling...
Läs merHandledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter
Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Disposition 1. Inledning - Kort introduktion - Några små råd 2. Handlingsplan 1 - Definiera problemet - Analysschema - Lågpresterare, vad
Läs merUtbildningsplan - Regional utbildning Skyddshundsfigurantkurs
Utbildningsplan - Regional utbildning Skyddshundsfigurantkurs Målgrupp Medlem i SBK. Rekommenderad av sin klubbstyrelse. Antal elever Avgörs av distriktet och kursledaren i samråd. Med hänsyn till den
Läs merFÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Läs merHundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård
1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur
Läs merSkapa minnen av framtiden. Henrik Svensson
Skapa minnen av framtiden Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Mental träning är en enkel teknik där du kan ändra dina tankar om dig själv och dina förmågor. Det är ett systematiskt och disciplinerat
Läs merStartprogram version 3
Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de
Läs merMindfull STÅENDE Yoga
Mindfull STÅENDE Yoga Tack min kollega Leg psykolog och MBSR-lärare Åshild Haaheim som fotograferat rörelserna på Garrison Institute. Intention & Yogafilosofi Intentionen med mindfull yoga är att utforska
Läs merRehabilitering efter Bankarts operation
Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet
Läs merFATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.
Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att
Läs mer28-dagars Medveten andningsträning
28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina
Läs merNyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom
Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar
Läs merMODELLEN. Dokumentation Individ Struktur - Kunskap. Copyright Hockeyfabriken talangutveckling med ambition
DISK MODELLEN Dokumentation Individ Struktur - Kunskap 1 Hockeyfabriken - Talangutveckling med ambition INNEHÅLL DISK - Komponenterna Vad blir slutprodukten? Hur dokumenterar vi i ett enkelt verktyg? Hur
Läs merInnehållsförteckning. Version
Yoksas väg Innehållsförteckning Version... 2 Förord... 1 Definition av Yoksas väg... 1 Policy för ledare i Yoksa... 2 Policy för utövare i Yoksa... 3 Policy för förädlar & anhöriga i Yoksa... 4 Taekwondo
Läs merERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Läs merPositiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter
Läs merav den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare, vilka i sin tur fick
Kundaliniyoga- vad är det? Kundaliniyoga är en kraftfull yoga som kom till väst i slutet av 1960-talet. Kundaliniyogan fördes hit av den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare,
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merTajmingen av belöningen, både tidsmässigt och placering, samt den gradvisa ökningen av svårighetsgrad är väsentlig för resultatet.
BASTA-METODEN Av Kim Andersen - Tåstrup Agility Klub - DGI Amtsinstruktør i Agility fra Roskilde Amt Copyright 2005 Kim Andersen Metoden bygger på några av de principer som är lika för inlärning av slalom
Läs merPositiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna
Läs merFörst inträffar det instinktiva därefter när / om hjärnan uppfattat vad som hänt träder det intränade kunskapen fram.
IBR / Instinctive Body Reactions Kroppens Instinktiva Försvars Reaktioner Vid olika former av överraskande angrepp kommer kroppen att reagera rent reflexmässigt / instinktivt. Kroppen kommer att tvinga
Läs merTräningssplan: vecka 7-12
Träningssplan: vecka 7-12 Här följer ett mer avancerat träningspass för när du har byggt din styrka med introduktionspasset. Som tidigare kan du träna när och var du vill, och denna gång fokuserar vi på
Läs merBulgarian Bag. Här är ett träningsprogram. med hjälp av en bulgarian bag, sätter fart på både muskler, puls och endorfiner.
Bulgarian Bag Här är ett träningsprogram som, med hjälp av en bulgarian bag, sätter fart på både muskler, puls och endorfiner. Bulgarian Bag Så kör du övningarna:» Gör så många repetitioner som möjligt
Läs merIdrott och hälsa. Emma Holström Borås
Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera
Läs merÖstbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014
Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn
Läs merSCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA
OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG
Läs merJOCKE SMÅLÄNNINGS SKYTTETIPS
Haninge Jaktskytte Klubbs tidning. JOCKE SMÅLÄNNINGS SKYTTETIPS Jockes skyttetips är en ny artikelserie i Knallehanda. Här kommer han att skriva om tips och råd som skall vara till nytta både för dig som
Läs merFoto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation
Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid
Läs merStyrketräning för hemmabruk inklusive stretch
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,
Läs merVåga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN
Våga slarva En föreläsning om perfektionistbeteende Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN Agenda Vad är perfektionism? Kartlägga perfektionismen Förslag på strategier för förändring STUDENTHÄLSAN
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merSPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN. Kursplan. Malmö
SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN Kursplan Malmö 2001-02-14 SPECIALIDROTT FOTBOLL I GYMNASIESKOLAN KURSPLAN. Ämne: Specialidrott, fotboll Kurs: Specialidrott A, 200 poäng Målsättning Kursen ska med
Läs merSÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR
SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merSOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID
SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID Vad erbjuder vi? Utmaningar. Erfarna och kompetenta kollegor. Flexibelt arbete uppgifter, arbetstider, ledighet. Omväxlande arbete ingen arbetsvecka
Läs merTullverkets författningssamling
Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Charlotte Zackari, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Föreskrifter om ändring i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS
Läs merDagens tema Motivation Målsättning Fokus och koncentration Visualisering Mental förberedelse Hantera känslor Hantera smärta
Dagens tema - 20170117 Motivation Målsättning Fokus och koncentration Visualisering Mental förberedelse Hantera känslor Hantera smärta Motivation Var inte rädd för att ställa frågan varför? Fundera över
Läs merGrundläggande simning
Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande
Läs merOvningsbankens Handbollspaket Styrketräning
Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet
Läs merMånga gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Läs merKondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?
Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje
Läs merCORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL
CORE 1 MEDICINSK YOGA FÖR DIN NEDRE TRIANGEL IMY Medicinsk Yoga utgår från ett energitänkande som säger att de flesta obalanser, krämpor och sjukdomar vi drabbas av har sitt ursprung i präglingar och blockeringar
Läs merÅk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg
Mental träning Åk 9 Fotboll 2016-10-05 Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg Mental träning Att tänka på ett sätt som hjälper dig att prestera bättre. Att träna sitt tänkande kallas mental träning Träna på
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt
Läs merAtt lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok)
Att lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok) För att kunna lära sig en ny färdighet genomgår barnet 4 olika faser: 1. Förstå färdigheten. 2. Tillägna sig och förbättra
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merUtbildningar i Ming metoden och taktil beröring.
Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring. MÅL: Använda behandlingarna i det dagliga arbetet för att skapa lugn, lindring och återhämtning. Minska stresspåslag för att ge ett lugnare arbetstempo
Läs merINBJUDAN. Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning
Sändlista sidan 5 Sida 1 (5) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Kn David Engström, vxl 0960-15000, Chef
Läs merStyrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet
LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING
Läs merNeurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration
Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,
Läs merAMP- Ability Management Program Investering i kompetens
AMP- Ability Management Program Investering i kompetens Genom att investera i kompetens för chefer kommer dessa via AMP genomföra förändringsarbeten som resulterar i värden större än investeringskostnaden,
Läs merDen Kreativa Nervositeten
Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna
Läs merInstruktion Finta/dribbla
Instruktion Du kan skilja på att finta och att dribbla Finta gör du före dribblingen Du kan finta utan att dribbla efteråt T.ex. en inläggsfint då du vänder och slår inlägget med andra foten istället Du
Läs merKursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16
Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas
Läs mer