Slutrapport Jönköping, maj 2014

Transkript

1 Slutrapport Jönköping, maj 2014 Med små medel har allt förbättrats.

2 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Presentation av uppföljningen... 6 Verksamhetsbeskrivande statistik... 6 SDQ... 6 Övrig datainsamling - Enkäter Beskrivning av barn- och ungdomshälsans verksamhet... 7 Verksamhetens målgrupp, målsättning och uppdrag... 7 Processkartläggning... 9 Det tvärprofessionella teamet Befattningsbeskrivningar Lokaler Organisation Kommunikation och information Resultat och analys Bakgrundsfakta Målgrupp Aktuell problematik Varaktighet Tidigare kontakter Hur har de hittat till verksamheten? Vägen in Tillgänglighet Vilka insatser är det som har erbjudits? Vem som utför insatserna Omfattning Effekt Upplevd förändring Brukarupplevelse Att gå vidare till andra instanser Barn och ungdomar som avböjer kontakten Medarbetarnas synpunkter på verksamheten Samverkan Angränsande verksamheter Samverkan med skolan Deltagandet i Psynk-projektet Diskussion Reflektioner/förbättringsområden Bilagor

3 2. Inledning Barn- och ungdomshälsan tillkom som ett samverkansprojekt mellan Jönköpings läns landsting och Jönköpings kommun i samband med Modellområdesarbetet. Många enskilda professioner och verksamheter har deltagit i att synliggöra behovet av denna mottagning och även medverkat till utformningen av verksamheten. I samband med att andra enheter inom länet ligger i startgroparna i att öppna motsvarande verksamheter vet vi att det finns ett starkt intresse av att ta del av resultat och att följa upp att insatser som ges sker på rätt nivå men även en nyfikenhet om satsningen på ett tvärprofessionellt team ger det förväntade resultatet. I augusti 2013 skrevs en ettårsrapport i syfte att ge beslutsfattare underlag för att kunna ta ställning till nödvändigheten av en första linjens mottagning för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Den rapporten skrevs av Emma Byqvist, teamledare på barn- och ungdomshälsan, och Nina Åkerlund, doktorand i Socialt arbete på Linköpings universitet. Skillnaden mellan ettårsrapporten och denna rapport är att den senare har skrivits av Emma Byqvist och att den har kompletterats och innehåller statistik från det första 11/2 året. Även diskussion, analyser och förslag på förbättringsområden har kompletterats. Utifrån de behov och resultat som barn, unga och föräldrar visat genom verksamheten inom Barn- och ungdomshälsan är det glädjande att våra huvudmän, Jönköpings läns landsting, Habo, Jönköping och Mullsjö kommuners socialtjänst, tagit beslut om permanentning av verksamheten från och med Styrgruppen för Barn- och ungdomshälsan har bland annat arbetat vidare med förslag, utifrån de förbättringsförslag som delrapporten innehöll, för att säkra hög tillgänglighet och ett ökat tvärprofessionellt arbete mellan de olika huvudmännens medarbetare. I ettårsrapporten tydliggjordes behovet av att förtydliga chefskapet på barn- och ungdomshälsan. Det finns numer en enhetschef för den landstingsanställda personalen på plats dagligen och planeringen är att även de kommunanställdas chef (sektionschef inom socialtjänsten) ska vara med i den dagliga styrningen i större utsträckning framöver. Detta medför också att verksamhetschefen tar ett steg tillbaka i det dagliga arbetet. Dessa förbättringar räknar vi vara möjliga att genomföra under hösten Ledningsgruppen, samverkan norra sjukvårdsdistriktet, har även varit ett stöd i att öka de olika huvudmännens engagemang på högsta tjänstemannanivå. Det är glädjande att då samverkan skett med barn och ungas skolor har detta varit positivt men vi ser också att detta kan och bör utvecklas ytterligare. Ett fortsatt behov ses av en god samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin. Våra medarbetares stora engagemang med att samla verksamhetsstatistik har varit en förutsättning för dessa rapporter. Vi vill rikta ett stort TACK till alla Er medarbetare för ett mycket gott och engagerat arbete under projekttiden. Ni har alla varit delaktiga i att göra skillnad för barn och ungas psykiska hälsa och utan er hade vi inte kunnat uppnå våra goda resultat. 3

4 Varmt tack till föräldrar och ungdomar som svarat på formulär samt Emma Byqvist, teamledare som har skrivit rapporten. SKLs intresse och support för verksamheten har varit viktigt för att få en nationell förankring och vi är tacksamma för att vi får vara en del av arbetet som sker för barn och ungas psykiska hälsa i Sverige. Vi är idag stolta över vår verksamhet och att den till viss del får stå modell för Barn- och ungdomshälsan som efter sommaren startar på Höglandet och vi ser fram emot att få en motsvarande verksamhet inom länet att utvecklas och möta nya utmaningar tillsammans med. Ann Grännö Alm, Verksamhetschef för Barn- och Ungdomsenheten Magdalena Blomgren, Sektionschef Barn- och ungdom, Socialtjänsten 4

5 3. Bakgrund I samband med SKL 1 -projektet, Modellområde psykisk hälsa barn och unga, som pågick under två års tid, tillsattes olika referensgrupper, med deltagare från t.ex. skola, BUP, Bumm, ungdomsmottagning och socialtjänsten. Modellområdets referensgrupper fick i uppgift att arbeta med att kartlägga och identifiera flaskhalsar inom barn- och ungdomsarenan i Jönköpings kommun och landstinget i Jönköpings sjukvårdsområde. Under kartläggningen identifierades ett glapp i aktörspyramiden. Det saknades en förstalinjeverksamhet för barn, unga och deras familjer där elevhälsan, specialistenheterna inom landstinget, socialtjänsten, fritid med flera samverkar. Utifrån den handlingsplan som styrgruppen för Modellområdet enades om, och som politiskt antogs 2, fick verksamhetschef för Barn- och ungdomsenheten inom Landstinget i uppdrag att starta psykosocial enhet för barn och unga 6 till och med 17 år. En referensgrupp tillsattes som fick i uppdrag att göra en omvärldsanalys och ge förslag på hur en sådan verksamhet skulle kunna utformas, diskutera målgrupp, personalstyrka, avgränsningar huvudmanstillhörighet m.m. samt man fick ta del av erfarenheter från Värmdö kommun, Hamnen. Det som framför allt studerades var målgrupp, utbud av insatser, samverkansformer, utvärderingsmetoder samt personalstorlek. Barn- och ungdomshälsan bedrivs i projektform sedan augusti 2012 till och med juni 2014 och ingår i SKL:s Psynk projekts andra fas inom temat Första linjen. Inom Första linjen är syftet att ta fram olika modeller som har till uppgift att synkronisera insatserna för barn och ungdomars psykiska hälsa runt om i landet. I temat Första linjen deltar 14 områden på intensiv nivå, och totalt finns ca olika verksamheter representerade. Teamledaren/enhetschefen för verksamheten träffar regelbundet SKL och representanter från andra förstalinjeverksamheter, för att följa utvecklingen och utbyta erfarenheter. Modellområdets styrgrupp är även styrgrupp för Barn- och ungdomshälsan. Psynk-projektets övergripande mål är att barns och ungas psykiska hälsa ska mötas med en helhet- det vill säga att barn, unga och deras närstående får den hjälp de behöver, när de behöver det. En välfungerande första linje bör 3 ge vinster för barn och unga och deras familjer genom att erbjuda tidiga insatser och därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik. Den bör även avlasta specialistnivån för att möjliggöra ökad tillgänglighet samt utvecklad spetskompetens på denna nivå. 1 Sveriges Kommuner och Landsting 2 Beslutet togs i kommunfullmäktige och i landstingsfullmäktige under år Modellområdets slutrapport (2012), SKL 5

6 4. Presentation av uppföljningen Verksamhetsbeskrivande statistik Målsättning med statistiken är att kunna visa hur många som söker sig till verksamheten. Då några av medarbetarna är anställda inom socialtjänstens råd och service och således arbetar utan dokumentationsskyldighet har ett Esmaker-formulär tagits fram vilket möjliggör avidentifierad dokumentation. De ärenden som tas upp vid teamkonferens men som slussas vidare till annan instans dokumenteras också. Detta sker även för de ärenden där en förälder/ungdom avböjer erbjudandet om insats. Under projekttiden har vissa brister i statistiken identifierats och åtgärdats efterhand. Rapporten består av verksamhetsbeskrivande statistik, insamlad via Esmaker SDQ Barn- och ungdomshälsan har använt sig av två olika varianter av ett formulär som heter SDQ. Ett som vänder sig till ungdomar (11-17 år) och ett formulär som vänder sig till föräldrar till barn (6-17 år). Ungdomarna och föräldrarna har ombetts att svara på SDQ både före och efter insatsen. SDQ - The Strengths and Difficulties Questionnaire 4 är ett instrument som utvecklades av den engelske barnpsykiatern och forskaren Robert Goodman under senare delen av talet. SDQ används vid skattning av psykisk hälsa för barn 3-16 år och har översatts till ett femtiotal olika språk och vunnit internationell uppskattning både inom epidemiologisk och klinisk forskning och bland kliniskt verksamma. SDQ kan användas dels som en output-mätning av effekter, SDQ kan också användas för att se tendenser till beteendeförändringar som sker över tid och slutligen kan SDQ ge en översiktlig beskrivning av barnets/den unges symtom och hur deras vardag påverkas av dessa. Övrig datainsamling - Enkäter Utöver SDQ och verksamhetsstatistik finns också beskrivningar av personalens upplevelser av första projektåret, dessa har samlats in via enkät. En annan enkät har skickats till samtliga skolor i Jönköping, Mullsjö och Habo samt alla berörda kliniker inom Landstinget för att ta reda på hur de ser på samverkan med Barn- och ungdomshälsan samt få del av deras åsikter om nyttan med verksamheten. Pågående utvärderingar Under mars-september 2014 ingår verksamheten i en nationell utvärdering via SKL. 5 Varje individ som kommer till verksamheten på ett nybesök under mätperioden kommer att dokumenteras i en enkät 6 och kommer även att svara på SDQ före och efter insats. Vidare kommer behandlarna att göra en skattning av C-gas före och efter 7, och nöjdheten 4 På svenska styrkor och svårigheter 5 För mer information om studien, se 6 Se bilaga 16 7 Se bilaga 18 6

7 mäts via en enkät 8 som alla ombeds besvara vid avslut. Dessa besvaras anonymt och läggs i postlådor Beskrivning av barn- och ungdomshälsans verksamhet Verksamhetens målgrupp, målsättning och uppdrag Första linjens insatser definieras i relation till de insatser som ges till alla barn (till exempel skolsköterskans elevhälsosamtal) och specialistinsatser motiverade av ett visst sjukdomstillstånd, allvarlighetsgrad eller komplexitet. Se figur 1. Figur 1. Aktörspyramid Specialistnivå Första linjen Generella insatser Målet med förstalinjeinsatser är att barn och ungdomar som visar tecken på psykisk ohälsa ska få rätt hjälp, i rätt tid och på rätt nivå. Barn- och ungdomshälsan i Jönköping har i uppdrag att förebygga och behandla lindrig psykisk, psykosocial och psykosomatisk ohälsa hos barn och ungdomar 6 till och med 17 år 10 i Jönköping, Habo och Mullsjö. Verksamheten ska erbjuda stöd, råd, vägledning och behandling på första linjens nivå 11 till barn, unga och deras föräldrar och samverka med skolor och andra aktörer som kan påverka en positiv utveckling för barnens psykiska hälsa. Barn och ungdomshälsan ska utföra kompetenta första bedömningar för att avgöra vilken typ av problem det handlar om, det är både viktigt att finna de barn som riskerar att utveckla en allvarlig psykisk problematik och identifiera när problemet inte är psykiatriskt och således inte ska sjukdomsförklaras. 8 Se bilaga 17 9 Enkäterna sammanställs sedan av Johanna Johansson, Lia-student under våren Åldersgruppen föll sig naturligt eftersom behovet för barn under 6 år och ungdomar över 18 bedömdes vara tillgodosett via de resurser som tillhandahålls via familjecentralerna och de psykosociala teamen inom primärvården. 11 Första linjen definieras som den eller de verksamheter eller funktioner vilka har till uppgift att vara de som först tar emot barn, unga eller familjer som söker hjälp för att ett barn eller en ungdom mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen skall kunna identifiera olika former av problematik, göra grundläggande utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och behandla lindrigare former av problematik och tillstånd av psykisk ohälsa. 7

8 En annan viktig del i uppdraget är att samordna mellan olika aktörer. Föräldrar/ungdomar ska inte själva behöva ägna tid till att hitta rätt eller samordna sin egen vård. Då samverkan med den centrala elevhälsan och rektorer, pedagoger och elevhälsan på skolan har hög prioritet har en samverkansöverenskommelse upprättats med skolor i Habo, Jönköping (inkl. friskolor) och Mullsjö kommuner. Habo kommun tecknade avtal för tjänsteköp med Jönköpings kommuns socialtjänst under hösten och för Mullsjö kommun tecknades motsvarande avtal i februari Landstinget strävar efter att länets invånare ska erbjudas likvärdig vård oavsett var man bor. Idag kan barn, ungdomar och föräldrar boende i Jönköpings sjukvårdsområde erbjudas hjälp på Barn- och ungdomshälsan. I skriften Vänd dig hit- Guide för kommuner och landsting att kartlägga och utveckla sin första linjeverksamhet för psykisk hälsa hos barn och unga 12, togs det upp ett antal mål som Första linje verksamheter ska leva upp till. Lätt att hitta. Det ska vara tydligt vart man ska gå när man har problem. Nära. En bra första linje finns där barnet behöver den, när barnet behöver den. Detta innebär att den bör finnas i barns närmiljö. Möjlig att kontakta själv. En bra första linje bör vara möjlig att besöka utan förälder för barn i skolåldern och uppåt. Samtidigt bör en bra första linje kunna ge stöd åt barn och föräldrar tillsammans eftersom familjesituationen är en viktig faktor för barns psykiska hälsa. Främjar integritet. En bra första linje ger barn möjlighet att söka hjälp med bibehållen integritet och utan risk för stigmatisering. Det är viktigt att barn kan känna förtroende för första linjen. Neutral. En bra första linje har förmåga att möta barn oavsett sexuell läggning, språk, etnisk tillhörighet, tro eller funktionsnedsättning. Heltäckande som inte missar någon. En bra första linje täcker alla åldersgrupper från 0-17 år eller ännu äldre. Olika verksamheter kan ansvara för olika åldersgrupper. Smidiga åldersövergångar utan glapp är också viktigt. Hanterar all typ av psykisk ohälsa. En bra första linje kan möta alla typer av psykisk ohälsa oavsett psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Det första linjen inte själv kan behandla kan den identifiera och remittera vidare. Högkvalitativ som ger rätt insats i rätt tid Helhetstänkande. En bra första linje bygger på ett helhetstänkande kring barnets situation, där det finns en förståelse för att psykisk hälsa, medicinska faktorer, sociala faktorer och skolsituation kan påverka varandra och bilda en helhet bc679307&FileName=PSYNK_Vand_dig_hit_webb_ pdf 8

9 Synkroniserad. Inom en bra första linje blir helheten större än delarna. En synkroniserad första linje ger insatser av högre kvalitet än om respektive verksamhet agerar separat och utan samverkan. Förebyggande. En bra första linje möjliggör tidiga insatser som kan förhindra utveckling av allvarligare problematik. Långsiktig. En bra första linje tillgodoser de behov som finns hos vissa barn av ett kontinuerligt stöd under en längre period. Lärande. En bra första linje utvärderar kontinuerligt sin verksamhet och sina resultat för att skapa förbättringar över tid. Processkartläggning Bilden nedan beskriver processen inom Barn- och ungdomshälsan. Ungdomar/föräldrar kan antingen söka själva eller bli remitterade till verksamheten. Vid egenremiss finns en checklista som telefonansvarig utgår ifrån. Denna checklista reviderades flera gånger under första året i syfte att insamla tillräcklig information för att sedan göra bra fördelningar av ärenden. Under första projektåret fördelades samtliga ärenden med hela teamet samlat. Vid dessa träffar fanns BUP med för konsultation/stöd under första projektåret. Detta arbetssätt gav tid för arbetsgruppen att lära känna varandra/varandras tidigare erfarenheter och kompetens/kunskap. Det fanns också utrymme för lärorika diskussioner kring vilken profession som bedömdes lämplig samt t.ex. frågor om vårdnivå. Dock upplevdes teamträffarna med ärendefördelning av många medarbetare som tunga och en arbetsgrupp tillsattes i januari 2013 med målet att förbättra dessa träffar. Arbetsgruppen arbetade under våren för att få öka strukturen på träffarna 9

10 och bl.a. provades ett rullande ordförandeskap vilket fungerade allt bättre med tiden. En remissmall arbetades fram i syftet att få in mer av den efterfrågade informationen från remittenterna. Fr.o.m. augusti 2013 sker ärendefördelningen i en remissgrupp 13 och vårdadministratören har fått en utökad och viktig roll vad gäller kallelser och bokningar av nybesök. Remissgruppen strävar efter att fördela ärenden till den/de behandlare som bedöms bäst kunna hjälpa till utifrån den aktuella problematiken. Det händer också att personalen slussar/hänvisar familjer vidare efter teamkonferens/remissgrupp och i enstaka fall redan i samband med det ansökande telefonsamtalet. De flesta som sökt/blivit remitterade blir kallade till ett första samtal/bedömningssamtal. Första samtalet innebär ofta starten av behandlingen men det kan också utgöras av ett bedömningssamtal där det avgörs vilken insats som behövs (inom eller utanför verksamheten). Under pågående insatser finns möjlighet för behandlare att lyfta ärenden vid behandlingskonferenser och/eller handledning för att t.ex. koppla på fler behandlare eller ta hjälp av kollegornas kompetens/kunskapsområden. Vid behov remitteras barn/unga vidare till andra instanser och ibland slussar behandlarna ärenden vidare. Det tvärprofessionella teamet På barn- och ungdomshälsan finns ett tvärprofessionellt team som består av psykologer med KBT-kompetens, socionomer med systemteoretisk kompetens och/eller föräldrautbildningskompetens, socialpedagog, barnläkare, barnsjuksköterska, dietist, sjukgymnast samt administrativ personal. Innan uppstarten föreslog modellområdets styrgrupp att resurser skulle tilldelas enligt motsvarande verksamhet i Värmdö kommun (Hamnen), men vid resurstilldelningen för verksamheten år 2012 togs beslut om att verksamheten fick en betydligt mindre resurstilldelning än vad Hamnen har per invånare. Beslutsfattare valde att börja i mindre skala för att sedan se hur stor efterfrågan det skulle bli. De resurser som tilldelades för uppstart var: 0.5 samordnare (bekostas av modellområdet) 3 psykologer (2 befintliga på Bumm 14 ) 3 socionomer för socialtjänsten (varav två befintliga tjänster från Föräldrastödsgruppen) 1 socionom för Landstinget 1.0 barnsjuksköterska 0.3 läkare 0.2 dietist 0.2 sjukgymnast Efterhand har det skett vissa justeringar av tjänsterna. Tidigt upptäcktes det att det saknades en chefsfunktion för enheten i det dagliga arbetet och att det var orimligt för verksamhetschefen att svara för detta. Vid årsskiftet 2012/2013 utökades därför samordnar- 13 Med utgångspunkt från BUPs arbetsprocess gällande remissgrupp/nybesökstider m.m. har detta utvecklats i syfte att minska på väntetiden samt ge en möjlighet till mer rättvisande bedömningar av vem hos behandlarna (eller ev. annan instans) som bäst kan hjälpa de som söker. Detta arbetssätt utvärderades under december 2013 och justerade något gällande tider för nybesök samt två remissgrupper per vecka fr.o.m. v. 5 år Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i Huskvarna samt Jönköping. 10

11 tjänsten med 0.25 (bekostas av Landstinget) och titeln ändrades till teamledare. Initialt tillsatte socialtjänsten två socionomer, men en tredje påbörjade sin anställning i februari Under våren köpte verksamheten timmar av en psykolog 15 för att avlasta då söktrycket på individuella kontakter upplevdes mycket belastande. Under hösten identifierades tydliga behov av vårdadministrativt stöd, dels för att föra viss dokumentation men även för att ge IT-stöd i journalsystemet till landstingets medarbetare. För att frigöra tid för behandling utökades administratörens arbetsuppgifter till att även inkludera arbete i remissgrupp, kalla/boka tider för besök, m.m. Successivt har bemanning av vårdadministratör ökat från 0.0 till 0.8. I oktober 2012 tillträdde en sjukgymnast på 20 % och 1/ tillträdde en dietist på 20 %. De kompletterande funktionerna (dietist, läkare, sjukgymnast) används både i kliniskt arbete och konsulterande till resterande arbetsgrupp. De som söker Barn- och ungdomshälsan ska göra det med utgångspunkt från psykisk ohälsa men sedan kunna få ett samlat stöd på mottagningen. Däremot bör det som regel inte vara aktuellt att endast någon av dessa professioner tar emot besökaren utan arbetet utgår från intern samverkan. Under våren valde två av psykologerna att avsluta sina tjänstgöringar inom Barn- och ungdomshälsan. Efterträdande psykolog respektive KBT-utbildad socialpedagog tillträdde i augusti Under mars 2014 blev denna socialpedagog även enhetschef för verksamheten och tidigare teamledare avslutade sin tjänstgöring. Detta innebär att resursfördelning numer ser ut enligt följande: 0.8 enhetschef/socialpedagog 3.0 psykologer socionomer för socialtjänsten socionom för Landstinget 1.0 barnsjuksköterska läkare 0.2 dietist 0.2 sjukgymnast Beslut är taget att Landstingets socionom efter projekttiden ska ersättas av en psykolog/terapiutbildad behandlare och att kommunen ska svara för socionomkompetensen i fortsättningen. Insatser ges av landstingsanställda enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och av kommunanställda enligt Socialtjänstlagen (2001:453). Valet av insats görs främst utifrån den sökandes behov. Utgångspunkt tas i vilket uppdrag medarbetarna har från respektive huvudman och även utifrån kompetens i metoder för samtal och behandling. Dokumentationen skiljer betydligt mellan medarbetarna utifrån anställning. De landstingsanställda dokumenterar i enlighet med Patientdatalagen och socionomerna som arbetar inom socialtjänstens råd och stöd har ingen dokumentationsskyldighet alls. 15 Ca 0.2 från februari till maj En psykolog 1.0 en psykolog 0.8, en psykolog 0.6. Dessutom köps 0.4 psykologtjänster in april-juni arbetar sammanlagt 2,7 18 arbetar 0,95 11

12 Befattningsbeskrivningar Vid uppstarten av verksamheten beslutades att medarbetarna i teamet har ett gemensamt ansvar för barnens och ungdomarnas fysiska, psykiska och sociala hälsa, oavsett profession och anställning. Detta innebär att samtliga medarbetare förväntas vara med och utveckla en första-linje-verksamhet med behandlande och riktade insatser som syftar till att främja psykisk hälsa och utveckling hos barn/unga 19, samt erbjuda föräldrastödjande insatser. I sammanhanget är det viktigt att betona att även om personalen har ett gemensamt ansvar, så har de samtidigt olika utbildningar/kompetensområden, och det ses som viktigt och värdefullt att tillvarata dessa olikheter. Sammanfattningsvis arbetar psykologerna och socialpedagogen främst med ärenden som rör oro- och ångestproblematik, nedstämdhet/lindriga depressioner, medan socionomerna främst arbetar med föräldrastöd och relationsproblematik. Tidigt under första projektåret blev det tydligt att roller och ansvarsområden behövde tydliggöras, vilket ledde fram till att befattningsbeskrivningar togs fram i augusti Här följer en sammanfattning av dessa. De legitimerade psykologerna förväntas bedöma, diagnosticera och behandla psykisk hälsa och ohälsa med hjälp av evidensbaserade behandlingsmetoder. De förväntas erbjuda föräldrastöd, samverka med skola och andra aktörer som kan främja en positiv utveckling för barnens och ungdomarnas psykiska hälsa. Vid behov hänvisas eller remitteras barn/ungdom till annan vårdgivare. Socialpedagogen har vidareutbildning i KBT, steg 1, och förväntas att behandla barn och ungdomars psykiska ohälsa utifrån ett psykosocialt förhållningssätt och med hjälp av evidensbaserade metoder. Socialpedagogen förväntas samverka med skola och andra aktörer som kan främja en positiv utveckling för barnens och ungdomarnas psykiska hälsa. Socialpedagogen förväntas också förmedla föräldrastöd och vid behov kunna arbeta med hela familjen. Vid behov hänvisas eller remitteras barn/ungdom till annan vårdgivare. Socionomerna förväntas uppmärksamma om ett barn eller ungdom inte får sina behov tillgodosedda i familjen och vid behov arbeta med psykosocialt förändringsarbete och erbjuda stöd under frivilliga former till både barn, ungdomar, föräldrar och familjer. Socionomerna förväntas samverka med skola och andra aktörer som kan främja en positiv utveckling för barnen och ungdomarna och de förväntas även att informera och hjälpa familjer att få tillgång till samhällets övriga stödinsatser. Socionomerna förväntas inte göra bedömningar som rör psykiatrisk problematik som t.ex. depression, barns utveckling eller psykiska symtom, men ska kunna uppmärksamma sådan problematik och koppla på övriga teammedlemmar och vid behov hänvisa/remittera barn och ungdomar till annan vårdgivare. 19 i Jönköping, Habo, Mullsjö 12

13 Dietisten förväntas ha kunskap om sambandet mellan mat, näring och hälsa. Dietisten förväntas arbeta för att barn och unga ska ha en optimal nutritionsstatus och god livskvalitet. Dietistens arbete utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet. Barnläkarna deltar vid remissbedömning och ärendefördelning och de förväntas dels uppmärksamma symtom, men också att antingen utreda, bedöma och säkerställa barnens och ungdomarnas fysiska och psykiska utveckling och hälsa, eller hänvisa eller remittera patienter vidare till annan vårdgivare. De förväntas också fungera som konsulter för övriga teammedlemmar och delta i direkt patientarbete tillsammans med dessa då behov föreligger. Vårdadministratören förväntas skriva vissa patientjournaler och ansvara för hanteringen av Cosmic-systemet som helhet. Vårdadministratören förväntas också att protokollföra möten och kontakter med olika myndigheter vid behov. Ansvarar för att kontakta besökare och överenskomma besökstider. Sjukgymnasten förväntas förebygga, undersöka och behandla funktionshinder samt utvärdera behandlingseffekter 20. Sjukgymnasten beaktar faktorer som patientens hälsa, livssituation, personlighet och individuella förutsättningar och rekommenderar därefter förebyggande, habiliterande eller rehabiliterande åtgärder. Sjukgymnasten förväntas till exempel hjälpa barn- och ungdomar med kroppsliga symtom som: smärta, spänningstillstånd, stress, sömnsvårigheter, nedsatt/låg fysisk aktivitet, genom att arbeta med avspänning/ avslappning, kroppskännedom, smärtbehandling, styrketräning och ge råd om fysisk aktivitet och träning. Barnsjuksköterskan förväntas erbjuda bedömningssamtal som syftar till att bedöma barns fysiska psykiska och sociala hälsotillstånd, samt att erbjuda enskilda stödjande samtal, föräldrastöd, ge råd angående kost, rörelse, sömn, samt erbjuda medicinska undersökningar som t.ex. EKG, längd, vikt, blodtryck, syntest, vaccinationer. Enhetschef. Under hösten 2013 omvandlades teamledartjänsten till en enhetschefstjänst och i mars 2014 övergick tjänsten till en ny person. Utöver teamledarens ansvar (ansvar för den dagliga styrningen av verksamheten, personaladministrativa system 21, intern information, APT, utvecklingsdagar, kick-off, studiebesök, kongresser, presentationer utvärdering/uppföljning/rapportskrivning) ingår i chefskapet även för de landstingsanställda, att ingå i ledningsgrupp för Barn- och ungdomsenheten, ansvara för att verksamheten bedrivs enl. lagar, författningar och avtal samt policy, ansvara för utveckling av personal, kompetens och metoder, ansvara för verksamhetens budget och resursfördelning, ansvara för psykisk och fysisk arbetsmiljö inom verksamheten (samt brandskyddskontroll), ansvara för miljöarbetet samt utse miljöombud och att vid behov fullgöra övriga arbetsuppgifter inom sitt kompetens- och verksamhetsområde. För kommunens medarbetare/verksamhet ansvarar även fortsättningsvis sektionschef för Råd och service för utveckling av personal, kompetens och metoder, budget och resursfördelning samt arbetsmiljö. 20 metod- och kvalitetsutveckling 21 vilket innefattar allt från HR och lönesystem med schema och bemanningshantering 13

14 Lokaler Verksamheten finns i Huskvarna vårdcentrum och har 11 kombinerade samtalsrum/expeditioner, 3 större och 8 mindre. Två förråd används som provisoriska kontor en dag i veckan och två andra förråd är inredda för att patienter ska kunna besvara webbaserade formulär på datorer. Det finns även ett större bokningsbart samtalsrum, personalrum, toaletter för personal och personal samt möjlighet finns att boka både mindre och större konferensrum. Mottagningen är uppdelad på två våningsplan och reception saknas. Under hösten 2014 (eller senast vid årsskiftet 2014/2015) flyttar verksamheten till plan 3 i Huskvarna vårdcentrum där ytterligare bättre förutsättningar för verksamheten finns, där blir t.ex. alla medarbetare samlade på samma plan, det finns större och fler personalutrymmen, t.ex. eget kök, personalrum, konferensrum, väntrum, reception, undersökningsrum, fler samtalsrum/expeditioner. För att kunna förvara sekretesskyddade uppgifter har behandlarna fått arkivskåp. En reception är av stor vikt för besökarna då det i dagsläget ibland råder otydlighet för besökare var de gå. Vad gäller möblerna så är nuvarande fåtöljer snygga och uppskattade av besökare men inte alltid så bra ergonomiskt för behandlarna. Organisation Barn- och ungdomshälsan i Jönköping öppnade som första mottagning i länet i augusti Barn- och ungdomshälsan på Höglandet blir den andra första-linje-verksamheten i länet då de startar i augusti 2014 och planer finns för att starta även i Värnamo sjukvårdsområdet (för barn/unga/föräldrar i Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd, Värnamo). Således är Jönköpings län på väg mot att kunna erbjuda en länsövergripande förstalinjeverksamhet. Barn- och ungdomshälsan i Jönköping är organiserad under barnspecialistvården och socialtjänsten. Kommunen och landstinget har ett delat huvudmannaskap. Landstinget är huvudman för psykologer, vårdadministrativ- och medicinsk personal, en socionom samt en enhetschef och kommunen är huvudman för tre socionomer. Tidigare modellområdets styrgrupp är under projekttiden Barn- och ungdomshälsans styrgrupp. Mottagningen är samlokaliserad i den meningen att personalen är anställd av respektive moderorganisation, men sitter i samma lokal. Daglig arbetsledning ges av enhetschef på mottagningen, övergripande styrning av arbetet och personalansvar vilar på respektive arbetsgivare. Det delade huvudmannaskapet innebär att det finns två parallella beslutsgångar. Jönköpings läns landsting är organiserat enligt nedan. 14

15 15

16 I Jönköpings kommun ser beslutsgången ut enligt följande: Många arbetsuppgifter, processer, rutiner, m.m. blir påverkade av det faktum att verksamheten har två huvudmän, skilda lagstiftningar, m.m. 16

17 Kommunikation och information Inför uppstarten av verksamheten arbetades mycket med marknadsföring. Samtliga elevhälsoteam (både kommunala och friskolor- grundskolor och gymnasium) bjöds in till informationsträffar, så gjorde även berörda landstingsverksamheter för barn- och unga och socialtjänstens funktioner. En presskonferens hölls under dagen för öppning. Det anordnades vidare uppföljande träffar med t.ex. skolkuratorer, skolsköterskor och skolpsykologer för att förtydliga respektive uppdrag efter att verksamheten kommit igång mer praktiskt och frågor/diskussionsämnen kommit fram. Verksamheten har tagit emot många studiebesök under projektåren och fortfarande finns ett stort intresse för att få fördjupad information, främst från samverkanspartners och andra verksamheter som arbetar med barn och unga men också politiker (lokala, regionala, nationella). Det är också (och har varit) många från andra kommuner/landsting som är nyfikna på verksamheten, de flesta i uppstart av liknande verksamheter. I Jönköpings läns landsting har man nu genom arbetet med 1177 förenklat för människor att få information om olika problematik och stödmöjligheter. Medarbetare på Barn- och ungdomshälsan i Jönköping har gått igenom samtliga länkar för att se att hänvisningarna är rätt bl.a. med tanke på vårdnivå. På kommunernas sida finns hänvisningar till 6. Resultat och analys Resultat och analysdelen inleds med bakgrundsfakta om upptagningsområde, vårdtagarna, hur de kom i kontakt med verksamheten och hur barn och ungdomshälsan har arbetat med dessa. Därefter följer presentation av effekter, följt av resultat från en enkät som skickades ut till medarbetare och slutligen en enkät som skickades ut till samarbetspartners. Bakgrundsfakta I Jönköpings kommun finns barn/unga i ålder 6 till och med 17 år, i Habo och i Mullsjö Totalt finns alltså barn/unga i målgruppen 6 till och med 17 år i upptagningsområdet Enligt statistisk från

18 Målgrupp Kontakt togs med Barn- och ungdomshälsan gällande totalt 1100 barn/unga under perioden Diagram 1. Antal inkomna ärenden per vecka Sammanlagt 822 barn, 439 flickor (53 %) och 383 pojkar (47 %), i åldrarna 6 till och med 17 år var under den perioden på ett första samtal på Barn- och ungdomshälsan fanns 651 avslut registrerade, 104 som avböjt kontakt vid erbjudande om ett första samtal, ett drygt hundratal slussades till andra verksamheter 23 I systemet saknas således ett 80-tal ärenden. 24 Resultatet redovisas uppdelat på kön gällande ålder och kontaktorsak där det finns tendenser av skillnader mellan pojkar och flickor i materialet. I övrigt syns inga tydliga könsskillnader. Det finns en tendens att fler pojkar i de lägre åldrarna har kommit till mottagningen medan det är fler flickor i de äldre åldrarna. Se tabell varav 90 finns med i statistiken 24 Bland dessa 80-tal finns vissa som saknas helt logiskt eftersom de inte varit på sitt första besök ännu. Vidare saknas registreringar både före och efter i 15 ärenden och i ytterligare cirka 25 ärenden saknas avslut. Dessa kontakter är avslutade men har inte varit möjliga att efterregistrera då behandlarna inte arbetar kvar i verksamheten. 18

19 Tabell 1. Ålder och kön (n=822) Bland de som sökt verksamheten 25 kommer 88,1 % av barnen och ungdomarna kommer från Jönköpings kommun, 5,8 % från Mullsjö och 4,3 % från Habo. Några enstaka ungdomar som ingår i materialet (1,8 %) är hemmahörande i en annan kommun men studerar och bor på internat i någon av ovan nämnda kommuner. I de ärenden där en kommunanställd medarbetare har arbetat och barnet/ungdomen/familjen bor i Jönköpings kommun har medarbetaren fyllt ifrån vilket område familjen kommer. Resultatet indikerar att de flesta ärendena från Jönköpings kommun kommer från Väster, följt av Öster och därefter Söder. Se tabell 2. Tabell 2. Fördelning områden för ärenden inom Jönköpings kommun. Namn Antal A. Söder 89 B. Väster 140 C. Öster 129 Resultatet indikerar att det är god spridning på de barn och ungdomar som har varit aktuella i verksamheten, det är endast någon enstaka skola som inte finns med i registreringen i Jönköping, Habo och Mullsjö. 26 Knappt 60 % av barnen bodde med sammanboende föräldrar, nästan 20 % bodde med sin mamma, 3 % med sin pappa och 13 % bodde växelvis hos sin mamma och sin pappa. De flesta föräldrarna hade delad vårdnad om barnen, ungdomarna, några hade enskild vårdnad om och i enstaka fall förekom det att ett barn eller en ungdom hade en tillförordnad vårdnadshavare. Majoriteten av föräldrarna yrkesarbetade. 25 n=1017, alltså även de som slussats vidare eller avböjt. 26 Se bilaga 2-4 gällande skolor 19

20 Aktuell problematik I samband med att det har inkommit remisser eller att föräldrar och barn har sökt sig till verksamheten har behandlarna fyllt i kontaktorsak i ett formulär. 27 De vanligaste kontaktorsakerna är ångest/oro/stress (39,8%) och tillsammans med tvång (3,2 %) och fobi (4,7 %) (som vanligen redovisas i samma kategori) stämmer problematiken in på nästan hälften (totalt 47,7%) av de barn/unga som varit på Barn- och ungdomshälsan. I övrigt är det vanligt med skolproblem (totalt 28,5 %), önskan om föräldrastöd (27,6 %) utagerande beteende/beteendeproblem (26,5 %), nedstämdhet (21,7 %), relationsproblem (16,5 %) och kroppsliga symtom (15,8 %). Bland flickor tenderar det vara något vanligare med ångest/oro/stress, nedstämdhet, kroppsliga symtom relationsproblem och kamratproblem medan det bland pojkarna är vanligare med utagerande/beteendeproblem, skolproblem och önskan om föräldrastöd, se tabell 3. Tabell 3. Kontaktorsak med könsfördelning (n=822) Med övrigt avses problem som enkopres/enures, svårt att sova borta, övervikt/fetma, psykisk ohälsa hos syskon, önskar bearbeta sin uppväxt, sorg, önskan om en vårdkontakt som kan samordna för familjen, låg självkänsla, stickrädsla, psykosomatik, tics, trauma, mardrömmar, m.m. Varaktighet Av de som kommit till mottagningen har 18 % (n=148) haft problemet/problemen mindre än 6 månader. En fjärdedel (n=205) har haft problemet/problemen 6-12 månader, en tredjedel (n=279) i 1-3 år och 23 % (n=190) över 3 år. 27 Inte endast den primära kontaktorsaken utan behandlaren har haft möjlighet att ange flera alternativ utifrån hur den som söker stöd/remittenten formulerat sig. 20

21 Tidigare kontakter Nästan hälften av de barn/ungdomar som kommit till Barn- och ungdomshälsan har tidigare haft stöd från skolornas elevhälsa. Ca en femtedel anger att de har haft kontakt med primärvården, knappt 10 % med socialtjänsten och 6 % med BUP. Drygt en fjärdedel (26,6 %) har enligt egen utsago inte haft några tidigare kontakter. Se tabell 4. Tabell 4. Tidigare kontakter som barnet/den unge/föräldrarna/familjen haft gällande problemen sedan debuten. Namn Antal % Elevhälsan ,6 Socialtjänst 80 9,7 BUP 49 6,0 Primärvård ,2 Ungdomsmottagning 7 0,9 Inga ,6 Övriga insatser ,4 Total ,3 Bland de som inte haft några tidigare kontakter (n=219) har 28,8% (n=63) en problematik som varat mindre än 6 månader. 29,8% (n=61) har haft problemen 6-12 månader, 28,8 % (n=63) i 1-3 år och 14,6 % (n=32) i över tre år. Hur har de hittat till verksamheten? Skolan och sjukvården är de två främsta informationskanalerna, det förekommer även att barn och föräldrar har fått information via socialtjänsten eller via bekanta. Se tabell Bland övriga nämns t.ex. logoped, sticka-rädda-barn, medicin, psykolog, BVC, BUMM 21

22 Tabell 5. Var har man fått kännedom om verksamheten? Namn Antal % Skola ,9 Socialtjänst 42 5,1 Sjukvård ,3 Bekanta 19 2,3 Annan ,6 Vet ej ,7 Total ,9 Vägen in 66,8 % av de 822 barn och ungdomar som har varit på ett första samtal på Barn- och Ungdomshälsan har sökt sig till verksamheten själva, vanligen via en förälder. När en ungdom/förälder sökt annan verksamhet (t.ex. socialtjänsten, skolornas elevhälsa, familjecentraler, fältgruppen, BUP, ungdomsmottagning) där de bedömer att stöd kan fås på Barn- och ungdomshälsan kan denne förmedla kontakt ( slussa ) ärendet till oss vilket skett i 8,8 % (n=72) av fallen. Det räknas då som en egenansökan och tillsammans utgör dessa två grupper 75,6 % (n=621) av de som varit aktuella på mottagningen. Eftersom grundtanken för förstalinjeverksamheter är att insatserna ska vara lättillgängliga finns inget remisstvång. Drygt 26 % har kommit på remiss; 15,5% från sjukvården och ca 11 % från skolan. Endast ett fåtal har kommit på remiss från socialtjänsten. Att det totalt blir mer än 100 % beror på att vissa individer aktualiserats via både remiss och egenremiss. Tillgänglighet God tillgänglighet till vård och omsorg är en förutsättning för att barn och unga med psykisk ohälsa ska få tillgång till rätt insatser i rätt tid. Då majoriteten av kommuner och landsting tidigare inte haft någon metod för att mäta väntetid tidigare bedrevs under 2012 och 2013 ett utvecklingsarbete inom SKL för att mäta tillgänglighet. Detta har bland annat skett med hjälp av pilotprojekt till vilka regeringen fördelat 50 miljoner kronor under 2013 i utbyte mot att de kommunerna och landstingen aktivt deltagit i utvecklingsarbetet, prövat skapande funktioner samt lämnat synpunkter på framtagna modeller. Under 2014 används en nationell modell för att följa upp och mäta tillgängligheten till första linjen och prestationsmål kopplas under året till detta genom att alla landsting måste ha minst en enhet som mäter tillgängligheten till första linjen. Barn- och ungdomshälsan deltar som en pilot i denna studie och mäter tillgänglighet med delvis nya metoder och mätpunkter under år De flesta har varit på mottagningen tidigare (n=29), andra har fått information på t.ex. internet (n=15), /BVC/Öppna förskolan (n=5), genom det egna arbetet (n=5), Övriga som nämns är t.ex. ungdomsmottagningen och kyrkan. 22

23 Målet för verksamheten är att ett första samtal skulle erbjudas på mottagningen inom två veckor från det att ärendet hade fördelats. Utvärderingen visar att det i snitt har gått 15 dagar mellan det att ärendena inkom och barnen och/ eller föräldrarna har kommit på ett första samtal. 30 Vilka insatser är det som har erbjudits? Främst är det olika former av samtalsstöd. Se tabell 6. Genom den pågående mätningen kommer insatser framöver att kunna redovisas mer specifikt. Tabell 6. Insatser som har erbjudits (n=651) Namn Antal % Föräldragrupp 8 1,2 Medicinsk bedömning 30 4,6 Samtalsstöd, Barn/ungdom ,1 Samtalsstöd, Mamma ,2 Samtalsstöd, Pappa ,9 Samtalsstöd, syskon 7 1,1 Träff dietist 12 1,8 Träff sjukgymnast 32 4,9 Annat 62 9,5 Total ,4 Vem som utför insatserna En del av de som kommer till mottagningen får stöd från mer än en behandlare. Vid cirka en fjärdedel 31 av alla nybesök tar både en kommun- och en landstingsanställd emot besökaren/besökarna. Fr.o.m. v 25 år 2013 finns beskrivande statistik för det totala antalet ärenden som fördelas till två (eller fler) behandlare, se tabell 7. Tabell 7 Tidsperiod En behandlare Två/fler behandlare Totalt (varav några avvisade/slussade) v år (56,7%) 121 (37,2%) 325 v år (61,2%) 96 (37,2%) Svarsalternativen är 0-30 dagar. När det har dröjt längre tid än så har behandlarna specificerat antal dagar men dessa värden är borträknade i redovisningen och för majoriteten är anledningen att besökaren själv valt att vänta, avbokningar/ombokningar, semestertider, sjukdom. I samband med personalbyte förekom också väntetid. 31 Data från perioden ,5% (1023 svar 822 första samtal. 201/822=0,245). Observera att samverkan mellan huvudmännen sedan kan ha skett i ytterligare ärenden då detta endast anger samverkan i det första samtalet. 23

24 Under insatsernas gång kan ytterligare samverkan ha skett men bland de avslutade ärendena (n=651) framgår att det är vanligast att besökarna mött en profession under hela insatsen. Det vanligaste är att barnen/ungdomarna/föräldrarna träffar en psykolog och/ eller en/flera socionomer vilket också är en naturlig följd av resursfördelningen. Gällande socionomerna är det av vikt att påpeka att det i dessa ärenden mycket väl kan vara två behandlare, båda med professionen socionom som mött besökaren/besökarna då det är vanligt socionomer arbetar tillsammans i föräldrastöd/familjearbete. I vilken utsträckning detta sker framgår tyvärr inte at statistiken nedan. I tabell 8 redovisar vilka kombinationer av tvärprofessionellt arbete som förekommit bland de avslutade ärendena. Tabell 8. Vilka professioner har besökarna mött under insatsen? De professioner som arbetat i ett ärende Antal ärenden (av de avslutade) (n=651) En eller två socionomer (landstings- och/eller kommunanställda). 186 Endast psykolog 170 Endast barnsjuksköterska 49 Endast socioterapeut 16 Endast dietist/läkare/sjukgymnast 2/1/5 Socionom + psykolog 76 Socionom + barnsjuksköterska 40 Socionom + barnsjuksköterska + läkare 3 Socionom + läkare 4 Socionom + dietist 3 Psykolog + barnsjuksköterska 23 Psykolog + barnsjuksköterska + läkare 1 Psykolog + barnsjuksköterska + dietist 1 Psykolog + läkare 8 Psykolog+ socionom+ läkare 8 Psykolog + sjukgymnast 6 Psykolog + läkare + sjukgymnast 1 Socionom+ psykolog + sjukgymnast 5 Barnsjuksköterska + psykolog + socionom 2 Barnsjuksköterska + läkare 3 Barnsjuksköterska + läkare + dietist 1 Barnsjuksköterska + sjukgymnast 7 Barnsjuksköterska + sjukgymnast + dietist 2 Barnsjuksköterska + dietist 5 Socionom + sjukgymnast 11 Socioterapeut + läkare 2 Socioterapeut + socionom 4 Socioterapeut + psykolog 1 Läkare + dietist 2 24

25 Omfattning Resultatet bland de avslutade ärendena indikerar att barnet/ungdomen/föräldrarna/familjen i genomsnitt har varit på Barn- och ungdomshälsan 3,5 ggr (median 3). I några enstaka ärenden har individerna kommit fler gånger än 15. I genomsnitt har medarbetarna träffat barnet/ungdomen/föräldrarna: 8 veckor (median 6 veckor). Beroende på problematik finns en stor variation vad gäller längden på insatsen. 81 individer (12,6 %) har haft kontakt i 20 veckor eller längre. Drygt 27 % har endast varit på mottagningen vid ett tillfälle. En något större andel av dessa (jämfört med totalen) avslutar insatsen oplanerat och något fler blir remitterade till BUP (10 %) och en större andel blir hänvisade till andra verksamheter. Eftersom ett av en förstalinjeverksamhets uppdrag är att göra bedömningar och hjälpa individer rätt så är dessa siffror inte anmärkningsvärda. Kontaktorsakerna är i likhet med de som gäller för gruppen som helhet. 32 I samband med uppstarten av verksamheten sattes målet att behandlarna skulle kunna ha fyra besök/aktiviteter per dag. 33 Siffror indikerar att målet inte har uppnåtts men detta kan inte med säkerhet avgöras i denna rapport då det saknas ett tillförlitligt mått. Om det är av relevans och intresse att mäta besöksbeting i framtiden måste detta ske genom att utgå från den verkliga möjligheten till produktion (baserat på en mer rättvisande bild av verkligheten där man t.ex. tar hänsyn till sjukfrånvaro/vab/föräldraledighet/utbildning samt det faktum att remissinflödet är ojämnt, uteblivna besök, m.m.). Produktivitetsmåtten kan framöver, med rätt användning, ge en bild av hur mycket hjälp/stöd verksamheten som helhet kan erbjuda och om resurserna används på ett tillfredsställande sätt. Som tidigare nämnt, är det i sammanhanget av stor vikt att beakta att det tvärprofessionella arbetet kräver mycket tid, t.ex. yttrar detta sig i verksamheten genom att det är svårt att hitta gemensamma tider att erbjuda besökarna. Effekt Samtliga frågor i SDQ-formuläret 34 kan delas in i fem delområden: Emotionella symtom, uppförandeproblem, hyperaktivitet/uppmärksamhetsproblem, kamratproblem och prosocialt beteende. Varje skala kan ge 0-10 poäng. Bland ungdomarna finns totalt 295 svar på självskattningen (11-17 år) innan insats och 111 svar efter. Bland föräldrarna finns totalt 522 svar före insats och 178 svar efter. För att kunna studera effekten av behandlingen på gruppnivå är det betydelsefullt att samma individer ingår i mätningen. Tyvärr är det inte möjligt att göra det urvalet på ett tillförlitligt sätt vilket troligtvis delvis beror på att koderna kan vara angivna på olika sätt. Vid granskning är det ändå tydligt att den största förbättringen sker inom området emotionella symtom. 32 se avsnitt Aktuell problematik 33 exempel på aktiviteter kan vara teamkonferens, samverkansmöten, handledning 34 Se bilaga 2 för SDQ-formulären. 25

26 Upplevd förändring Bland alla föräldrar (n=178) och ungdomar (n=111) som svarat på SDQ efter insatsen visar resultatet att 86,4 % av föräldrarna och 94,5 % av ungdomarna upplever att problematiken blivit något eller mycket bättre sedan de kom till mottagningen. Se tabell 9. Tabell 9. Upplevelse av förändring Sedan ni kom till mottagningen, har problemet blivit: Föräldrar (n=176) Ungdomar (n=110) Antal % Mycket sämre 1 0,6 Något sämre 2 1,1 Ungefär lika 21 11,9 Något bättre 63 35,8 Mycket bättre 89 50,6 Antal % Mycket sämre 1 0,9 Något sämre Ungefär lika 5 4,5 Något bättre 25 22,7 Mycket bättre 79 71,8 87,8% av föräldrarna menar att kontakten med mottagningen varit till hjälp även på andra sätt, t.ex. gett information eller gjort det lättare att leva med problemen. Likaså upplever majoriteten av ungdomarna (83,6 %) att kontakten med mottagningen gjort det ganska/mycket lättare att leva med problemen. Se tabell

27 Tabell 10. Upplevd nöjdhet Har kontakten med mottagningen varit till hjälp på andra sätt, t.ex. gett information eller gjort det lättare att leva med problemen? Föräldrar (n=173) Ungdomar (n=110) Antal % A. Inte alls 4 2,3 B. Bara lite 17 9,8 C. Ganska mycket D. Väldigt mycket 62 35,8 Antal % A. Inte alls 3 2,7 B. Bara lite 15 13,6 C. Ganska mycket 43 39,1 D. Väldigt mycket 49 44,5 Vid urval av de som svarat mycket eller något sämre är det inte möjligt att bland de enstaka individerna identifiera någon gemensam nämnare t.ex. gällande deras process inom verksamheten. Brukarupplevelse Sedan oktober/november-mätningen har behandlarna bett föräldrar och ungdomar att fylla i en brukarenkät anonymt vid avslut fanns 70 svar 35. Av dessa upplevde 41 % att hjälpbehovet innan kontakten inleddes med barn- och ungdomshälsan var mycket stor, 56 % ganska stort och 3 % ganska litet. 75 % tycker att kontakten med mottagningen har hjälpt till mycket för att bättre handskas med problemen, resten tycker att kontakten hjälpt till viss del. Detta exemplifieras med att man upplever sig fått råd och tips i svåra livssituationer, skönt att få prata/ventilera, få förslag på litteratur och konkreta metoder. Någon skriver Med små medel har allt förbättrats. Gällande tillgängligheten på telefon svarar 45 % att den varit utmärkt, 28 % bra och 6 % måttlig. Några synpunkter är att det varit svårt att komma ihåg telefontiden, att telefontiden är för få timmar i veckan, att tillgängligheten är bra också tack vare mail och telefonsvarare. Totalt sett är 83 % mycket nöjda med kontakten med barn- och ungdomshälsan, 16 % till 35 Se bilaga 17 27