Vård- och omsorgsnämnden

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämnden Kallelse och föredragningslista 1 (4) Sammanträdesdatum Diarienummer VOO 2019/0123 Vård- och omsorgsnämnden Sammanträdesdatum Tid Plats Vård- och omsorgsnämndens sammanträdeslokal, Bangatan 10 A, Lund Följande ärende ska behandlas: 1. Val av justerare samt tid och plats för justering 2. Fastställande av dagordning 3. Förvaltningen informerar 4. Lundaförslag - Personcentrerad vård i hemtjänsten Dnr VOO 2019/ Remiss Energiplan för Lunds kommun med åtgärder , KS 2017/0322 Dnr VOO 2019/ Lokal för korttidsvistelse/tillsyn St. Lars väg byggnad 9 Dnr VOO 2019/ Månadsrapport per februari 2019 (läggs på bordet) Dnr VOO 2019/ Anmälan av delegationsbeslut 9. Kurser och konferenser 10. Anmälningar Dnr VOO 2019/ Sekretess - Anmälningar Dnr VOO 2019/0090

2 Vård- och omsorgsnämnden Kallelse och föredragningslista 2 (4) Sammanträdesdatum Diarienummer VOO 2019/0123 Inga-Kerstin Eriksson (C) Ordförande Helena Falk nämndsekreterare helena.falk@lund.se

3 Vård- och omsorgsnämnden Kallelse 3 (4) Sammanträdesdatum Diarienummer VOO 2019/0123 Ledamöter Inga-Kerstin Eriksson (C), ordförande Dan Ishaq (M), vice ordförande Pär-Ola Nilsson (S), 2:e v ordf Tove Klette (L) Tove Persson (FNL) Dan Backman (KD) Mai Almén (S) Anette Mårtensson (MP) Martin Stensson (V) Annika Nilsson (FI) Nike Förster (SD) Ersättare Daniel Kronmann (L) Josefine Temrell (L) Inga-Lisa Sjödin (M) Pia Askman (C) Andreas Brodin (S) Cecilia Skoug (S) Ibrahim Mohamad (S) Lars Wirtén (MP) Gunilla Wahlberg (V) Lena Lindman (SD) Övriga Berörda tjänstemän Fackliga organisationer Respektive part Pressen

4 Vård- och omsorgsnämnden Kallelse 4 (4) Sammanträdesdatum Diarienummer VOO 2019/0123

5 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (5) Gemensam administration Diarienummer VOO 2019/0064 Birgitta Åkerson birgitta.akerson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Lundaförslag - Personcentrerad vård i hemvården Sammanfattning Lundaförslaget är en möjlighet för invånare i Lund att lämna en idé eller ett förslag inom de områden som kommunen beslutar om. Det har inkommit ett Lundaförslag ( ) om att skyndsamt starta ett projekt Personcentrerad vård inom kommunens hemvård. Förslaget låg ute på Lunds hemsida för möjlighet för Lunds invånare att rösta på förslaget tom Förslaget fick under perioden 145 röster. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 5 mars 2019 dnr Lundaförslag Personcentrerad vård i hemvården Bilaga Lundsförslag- Vad alla behöver veta om personcentrerad vård, Vårdförbundet 2015 Barnets bästa Beslutet bedöms inte påverka barn då kommunen redan idag arbetar för ökad personcentrerad vård och omsorg inom hemvården. Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning Beslutet bedöms inte påverka personer med funktionsnedsättning då kommunen redan idag arbetar för ökad personcentrerad vård och omsorg inom hemvården. Ärendet Lundaförslaget Lundaförslaget är en möjlighet för invånare i Lund att lämna en idé eller ett förslag inom de områden som kommunen beslutar om. Invånarna kan lämna förslag inom bland annat stadsplanering, miljö, turism, näringsliv, äldreomsorg, barnomsorg och skola samt kulturoch fritidsverksamhet. Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Box 41 Bangatan 10a vardochomsorg@lund.se Lund

6 Tjänsteskrivelse 2 (5) Diarienummer VOO 2019/0064 Alla Lundabor som är folkbokförda i Lund kan lämna ett skriftligt förslag oavsett ålder och alla kan även följa, rösta och kommentera lämnade Lundaförslag. Invånarna kan rösta på eller lämna kommentarer på inkomna förslag under en period av 60 dagar. Det är en röst per person och förslag som gäller. Förslag som efter 60 dagar fått färre än 100 röster lämnas utan åtgärd. Lundaförslag som efter 60 dagar har fått 100 röster eller fler överlämnas till ansvarig nämnd eller kommunfullmäktige för handläggning och beslut. Beslutet publiceras på webben i anslutning till förslaget så att alla kan ta del av det. Lundaförslag Personcentrerad vård i hemvården Det har inkommit ett Lundaförslag ( ) om att skyndsamt starta ett projekt Personcentrerad vård inom kommunens hemvård. Till förslaget har en bilaga bifogats- skriften Vad alla behöver veta om personcentrerad vård (Vårdförbundet 2015). Förslaget låg ute på Lunds hemsida för möjlighet för Lunds invånare att rösta på förslaget tom Förslaget fick under perioden 145 röster. Då förslaget om att skyndsamt starta ett projekt Personcentrerad vård inom kommunens hemvård har fått mer än 100 röster har förslaget överlämnats till vård- och omsorgsnämnden, som är ansvarig nämnd, för ställningstagande till förslaget och direkt besvarande. Begreppet personcentrerad vård Det finns ingen enhetlig fastställd definition av begreppet personcentrerad vård. Det är ett nytt område som ständigt utvecklas. Det finns dock några gemensamma utgångspunkter: - Att vården utgår från den unika personen och dennes rätt till hälsa. - Att vården efterfrågar personens förmågor och är aktiverande. - Att vården är sammanhållen. - Att vården alltid möter varje människa med värdighet, medkänsla och respekt utgår från ett grundläggande etiskt förhållningssätt. 1 1 Vad alla behöver veta om personcentrerad vård, Vårdförbundet s.7.

7 Tjänsteskrivelse 3 (5) Diarienummer VOO 2019/0064 Lunds arbete utifrån IBIC Inom vården och omsorgen i Lunds kommun arbetas kontinuerligt med ökad personcentrerad vård. Utgångspunkten för arbetet mot ökad personcentrerad vård är en modell framtagen av Socialstyrelsen. Modellen Individens behov i centrum (IBIC) används som stöd i arbetet med individuellt anpassade insatser till personer som behöver hjälp och stöd i sin vardagliga levnad utifrån SoL (Socialtjänstlagen) eller LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Lunds arbete utifrån IBIC utgår från brukarens behov. Modellen Individens behov i centrum IBIC används för att beskriva - individens behov och resurser - tydliga och mätbara mål för individen Med utgångspunkt från beskrivningen, upprättar hemvårdens personal en genomförandeplan tillsammans med brukaren. För att säkerställa att brukare får beviljade insatser utförda med god kvalitet, gör vård- och omsorgsförvaltningen kontinuerligt individuella uppföljningar av resultatet i förhållande till de individuellt satta målen. Vid uppföljningssamtal har brukaren möjlighet att komma till tals och påverka sin situation. Vid en uppföljning görs en genomgång av brukarens behov, mål och uppfattning av insatsens kvalitet. Uppföljningen av måluppfyllelsen utifrån brukarens behov är även viktig feedback till utföraren av hemvårdens vård- och omsorgsinsatser om resultatet av arbetet. Den individuella uppföljningen är därmed ett viktigt underlag för verksamhetsutveckling inom vård- och omsorgsförvaltningen. Behovsbedömning, målformulering och uppföljning utifrån IBIC har använts inom hela vård- och omsorgsförvaltningens organisation i Lund sedan mars Hemvårdens arbete utifrån IBIC Fokus på brukarens behov, delaktighet och mål Hemvårdens brukare står i centrum och målet är att de aktivt skall delta i planeringen och genomförandet av vård- och omsorgsinsatserna. Till grund för hemvårdens insatser ska det upprättas en individuellt utformad genomförandeplan. Brukaren är delaktig i planeringen då genomförandeplanen upprättas tillsammans med brukaren.

8 Tjänsteskrivelse 4 (5) Diarienummer VOO 2019/0064 Vid tillfällig ökning av brukarens behov kan hemvården tillfälligt utöka insatserna utan att det behövs ett nytt biståndsbeslut. Med IBIC som grund, har hemvården ökat förutsättningarna i organisationen för fokus på brukarens behov och mål. Det innebär ett målinriktat arbetssätt inom hemvården. Mindre personalgrupper För att kunna arbeta målinriktat och med fokus på brukarens behov och resurser så krävs att hemvårdens brukare har en god personalkontinuitet. Hemvården arbetar med att minska personalgrupperna. Mindre personalgrupper som arbetar runt en brukare har medfört en ökad kontinuitet och ett mer enhetligt arbetssätt i förhållande till brukaren. Teambaserat arbetssätt Det teambaserade arbetssättet i hemvården, med brukaren i centrum, är ett prioriterat område för utveckling. Arbetssättet innebär att den samlade kompetensen från olika professioner används systematiskt. Fokus i det utvecklingsarbetet ska också vara brukarens delaktighet, inflytande och ett rehabiliterande/habiliterande arbetssätt. Brukarens egna resurser ska vägas in i förhållande till brukarens behov av stöd. Verksamhetsplan 2019 I vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan för 2019 har nämnden lyft fram att det målinriktade arbetet ska fördjupas inom ramen för förvaltningens arbetssätt och metod för att sätta brukarens individuella behov och mål i centrum. Det ska skapas förutsättningar i verksamheterna för att jobba fullt ut enligt IBIC. Brukarnas delaktighet och inflytande ska stärkas och samtalsstöd ska utvecklas för att alla brukare ska ha möjlighet att vara delaktiga utifrån sina egna förutsättningar. 2 Under 2019 ska utvecklingen i arbetet med genomförandeplanerna fortsätta utifrån hur brukarens delaktighet och mål ska uppnås. 3 Nämnden har i verksamhetsplanen 2019 fastställt tre indikatorer som fokuserar på mål: Nämndens utvecklingsmål Indikatorer Mål Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan 2019 s Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan 2019 s. 20

9 Tjänsteskrivelse 5 (5) Diarienummer VOO 2019/0064 Nämndens utvecklingsmål Indikatorer Mål 2019 Brukarens individuella behov, mål och måluppfyllelse ska stå i centrum. Höjd kvalitet och gott bemötande Vid beslut om insats ska målen vara tydliga och mätbara. Av genomförandeplanen ska det framgå hur målet ska uppnås. Andel mål i beställningen som är uppfyllda. 80 % 80 % 80 % Sammanfattande bedömning Förvaltningen föreslår att förslaget om att införa ett projekt Personcentrerad vård inom kommunens hemvård avslås, då vårdoch omsorgsförvaltningen redan idag arbetar för ökad personcentrerad vård och omsorg inom hemvården. Förvaltningen bedömer dock att arbetet med att öka den individuellt behovsanpassade vården och omsorgen behöver fortsätta att utvecklas. Förvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslås besluta att avslå förslaget om att införa ett projekt Personcentrerad vård inom kommunens hemvård, då kommunen redan idag arbetar för ökad personcentrerad vård och omsorg inom hemvården Anna Borgius Vård- och omsorgsdirektör Birgitta Åkerson Projektledare Beslut expedieras till: Kommunfullmäktige Akten

10 Sida 1 av 1 Utgåva Lundaförslaget Ärendenummer KK_35-KK25 Inskickat :42 Uppgifter Rubrik som sammanfattar förslag Personnummer Namn Adress Postnummer Ort Personcentrerad vård i hemvården Catharina Muller Ahlgren Klarinettgränden 9c Lund Telefon E-post Vilket område gäller ditt förslag? Beskriv ditt förslag Bifoga eventuella filer catharinama@hotmail.com Äldre, stöd och vård Personcentrerad vård betyder att man ser patienten,vårdtagaren,anhörig som en samarbetspartner till teamet som arbetar runt personen. Man bygger upp ett team som tillsammans arbetar sig framåt mot uppsatta mål, detta gör att personens egna förmågor tas tillvara på bästa sätt. Personcentrerad vård bygger på att man ser hela människan, vilja, förmåga, hälsa och välbefinnande bland annat. Jag har varit med och startat upp detta på en avdelning på universitetssjukhuset i Lund, och har nu som anhörig under något års tid insett att Personcentrerad vård skulle bli en framgångsfaktor även inom kommunens hemvård/ hemtjänst. Jag föreslår därför att ett projekt Personcentrerad vård inom kommunens äldreomsorg startas skyndsamt. vad-alla-behover-veta-om-personcentrerad-vard.pdf Postadress Kommunkontoret, Box Lund Besöksadress Stortorget 7 Telefon växel Internetadress e-post kommunkontoret@lund.se

11 PER- SON- CEN TRE- RAD Vad alla behöver veta om personcentrerad vård En skrift från Vårdförbundet om hur vården kan bli bättre, smartare och säkrare

12 2 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas Tranströmer)

13 Inledning Personcentrerad vård går att bedriva överallt och alltid. I förlossningsvården, på laboratoriet, i det korta mötet på röntgenavdelningen, i ambulansen, i primärvården eller för den äldre personen på ett särskilt boende i kommunens vård. Resultaten som kan uppnås genom personcentrerad vård är mycket positiva både för patienter, yrkesverksamma, närstående och för vårdens och samhällets resursanvändning. Personcentrerad vård är inte bara en ny modell som vi kan applicera på den nuvarande verksamheten, utan ett etiskt förhållningssätt, en människosyn som vägleder våra handlingar. Att ställa om till en personcentrerad vård kräver ansträngning, mod och långsiktighet eftersom det på många sätt utmanar vårdens arbetssätt, organisering, hierarkier och styrsystem. Genom att gemensamt bygga upp mer kunskap och erfarenheter kring olika aspekter på den personcentrerade vården kan vi tillsammans bidra till den genomgripande omställning som den svenska vården är i mycket stort behov av. Denna skrift ger en snabb översikt av personcentrerad vård. Den vänder sig till dig som är intresserad av hälsa och vård och som vill vara med och driva vårdens utveckling. Vad är personcentrerad vård? Personcentrerad vård ett förhållningssätt Vi vänder på perspektiven Det är lätt att förstå de utmaningar som vården står inför. Allt fler blir allt äldre och antalet personer som lever med långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar ökar. Samtidigt blir andelen yrkesverksamma färre och vår gemensamma budget för vård står under ökat tryck. Om vi ska kunna ge en vård av hög kvalitet till alla och inte bara de som själva kan betala för den måste vi tänka om. För tänk om vi kan vända på perspektiven. Tänk om den förändrade demografin, urbaniseringen och värderingsförändringen hos befolkningen också innebär nya möjligheter, inte bara nya utmaningar och problem. 3

14 4 Jag tycker bättre om ordet personcentrering än patientcentrering. Man är ju en person, en människa, men patient är man bara när man befinner sig i vården. (Håkan Hedman, patient)

15 Tänk om vi kan hitta sätt att ta till vara all den kunskap och de resurser som en äldre befolkning har. Och tänk om människors behov av att bli bemött som en hel person, och att själv vara mer aktiv och ta ett större ansvar för den egna hälsan i själva verket kan utgöra den plattform som vården byggs ifrån. I personcentrerad vård arbetar vårdteamet i partnerskap med de personer som använder deras tjänster och är i behov av deras kunskap. Personcentrerad vård hjälper människor att identifiera förmågor, utveckla kunskap, kompetens och det självförtroende som behövs för att kunna fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa och vård. Den personcentrerade vården är sammanhållen och utgår ifrån varje persons förmågor, vilja och behov. Och, viktigast av allt, den garanterar att varje människa alltid behandlas med värdighet, medkänsla och respekt. Personcentrerad vård är alltså inte bara en ny modell som går att applicera på den nuvarande verksamheten, utan ett etiskt förhållningssätt. Det låter så självklart och enkelt, men det är långt ifrån praxis i dagens vård. Det traditionella förhållningssättet i vården är att vårdens yrkesutövare ska behandla patienter eller göra något för dem, snarare än möta människor och göra något tillsammans med dem. Det är svårt att inkludera patienterna i besluten och målet för patienterna ses enbart i termer av enskilda kliniska resultat, istället för att sikta mot hälsa och helhet. Hälsa och helhet den personcentrerade vårdens grund Den personcentrerade vården utgår ifrån en holistisk syn på vård, som tar hänsyn till hela människan inte ett smalt fokus på dess sjukdom eller symptom (patient), utan också personens förmågor, vilja, hälsa, välbefinnande, sociala och kulturella sammanhang (person). Att införa personcentrerad vård kräver grundläggande förändringar både av hur arbetet i vården organiseras och av de traditionella rollerna. Det gäller både vårdpersonalens roller, chefernas roller och patienternas roller. Det krävs nya relationsmönster mellan patienter, vårdpersonal, chefer och vårdteam. Det kräver också nya sätt att se på vårdens styrning. En personcentrerad vård utmanar styrande kulturkoder och begrepp som patient, kallelse, remiss, mottagningsbesök, väntrum och öppensamt slutenvård. 5

16 6

17 Det finns ingen enhetlig fastställd definition av begegreppet personcentrerad vård. Det beror främst på att det fortfarande är ett nytt område som ständigt utvecklas. Det finns dock några utgångspunkter som är gemensamma för en personcentrerad vård: Att vården utgår från den unika personen och dennes rätt till hälsa. Att vården efterfrågar personens förmågor och är aktiverande. Att vården är sammanhållen. Att vården alltid möter varje människa med värdighet, medkänsla och respekt utgår från ett grundläggande etiskt förhållningssätt. Målet är jämlik hälsa Varje människa är unik, vi har alla samma värde och samma rätt att leva i ett samhälle som främjar hälsa. Jämlik hälsa innebär att varje person får möjlighet att uppnå hälsa utifrån sina unika förutsättningar. Att ha rätt till hälsa trots sjukdom. Vi är alla olika, har olika förutsättningar och olika behov. Därför kan jämlik hälsa inte uppnås genom att ge samma vård eller samma förbyggande hälsoinsatser till alla. Personcentrerad vård utgår ifrån varje unik persons hela livssituation, låter mötet mellan människor få ta plats och låter det få konsekvenser för hur vi organiserar arbetet. Det ökar möjligheten att uppnå en jämlik hälsa. Ett kompensatoriskt uppdrag För att uppnå ett samhälle med jämlik hälsa behöver välfärdens områden ha ett kompensatoriskt uppdrag. För vården innebär det att man måste anpassa form och innehåll efter de resurser och förmågor befolkningen i ett visst område har. Men också att ta ansvar för att se de resurser och förmågor varje enskild person har och kompensera där förmågorna sviktar. Med ett personcentrerat och befolkningsinriktat hälsoarbete bli det möjligt att också påverka grundorsakerna till ohälsa hos enskilda personer och hos befolkningen i stort. 7

18 8 Som biomedicinsk analytiker är jag en viktig del av teamet. (Maysae Quttineh, leg. biomedicinsk analytiker)

19 Hur går personcentrerad vård till i praktiken? I personcentrerad vård finns tre nyckelbegrepp som präglar arbetet: berättelsen, partnerskapet och dokumentationen. Tid för mötet berättelsen Förutsättningen för personcentrerad vård är personens egen berättelse. Ofta bidrar även närstående till berättelsen. Berättelsen ger en bild av hela livssituationen och fångar personens egna drivkrafter, resurser och förmågor samt känslomässiga, sociala och praktiska behov. Att lyssna på patient och närstående är viktigt också vid korta möten. Det ökar tryggheten och gör det lättare att ta vara på personens kapacitet. Vårdpersonalen lyssnar aktivt och lyhört på ibland korta fragment och ibland längre och mer sammanhängande beskrivningar. Berättelsen blir grunden för hur vården planeras och genomförs. Idag ses tid som en negativ kostnad i vården. Därför är tiden som finns för mötet ofta mycket begränsad. Personcentrerad vård innebär att vi måste vända på perspektiven. Mötet med personen behöver systematiseras och ges tid. Vårdpersonalens roll blir att bidra med sin professionella kunskap till partnerskapet och att engagera patienten till dialog. Teamets samlade kunskap ett partnerskap Teamet kan bestå av vårdpersonal från olika enheter och olika vårdgivare. Patienten är en självklar del av teamet. I teamet samtalar patienten och event uella närstående med de professionella i syfte att nå en överenskommelse om hur god och säker vård kan uppnås för den enskilde patienten. I personcentrerad vård tillskriver man patienten både rättigheter och ansvar när det gäller den egna vården. Det innebär att vården måste se personen som en aktiv partner. Partnerskapet handlar om respekt för varandras kunskap; å ena sidan personens kunskap om sig själv, sina hälsoproblem eller hur det är att leva med sjukdomen, å andra sidan vårdpersonalens kunskap om sjukdomen i sig, diagnostik, vård, behandling och rehabilitering. 9

20 10 Om man ska jobba personcentrerat fullt ut måste det ske på alla nivåer: mellan chefer och med ar betare och mellan vårdpersonal och patienter. (Petra Ryman, leg. barnmorska, bitr. chef)

21 Partnerskapet bygger på ett ömsesidigt förtroende, men också på en medvetenhet om att relationen mellan person och vårdpersonal är asymmetrisk. Den professionella kunskapen innebär ett kunskapsöverläge, mer makt och därmed mer ansvar. Det ska balanseras mot personens rätt till autonomi, integritet och värdighet. Dokumentation och överenskommelse Ett tredje nyckelbegrepp i personcentrerad vård är dokumentationen. I den personliga hälsoplanen fångas patientberättelsen. En gemensam överenskommelse om mål, strategier och uppföljning för vården fastställs. Överenskommelsen gör det tydligt vilket ansvar var och en i teamet har, också patientens egen roll och ansvar tydliggörs. För att vården fullt ut ska bli personcentrerad bör alla patienter ha tillgång till all sin information och dokumentation, som av tillgänglighetsskäl, resursskäl och säkerhetsskäl genomgående ska vara digital. Dokumentationen ska inkludera all journalföring, personens egna anteckningar och egenregistrering av sin hälsostatus, samt hälsoplanen. Den samlade dokumentationen är en viktig grund för den sammanhållna vården. Varför är personcentrerad vård så viktigt? Med dagens fokusering på kortsiktiga ekonomiska mål inom vården kan man kanske tro att personcentrerad vård är något trevligt att ha snarare än en nödvändighet eller åtminstone något av lägre prioritet. Men säger vi då i själva verket att det är acceptabelt att vården: Inte lyckas möta alla människor med värdighet, medkänsla och respekt? Är dåligt samordnad? Behandlar de människor som söker vård som en uppsättning diagnoser eller symptom, utan att ta hänsyn till deras livssituation med känslomässiga, sociala och praktiska behov? Står fast vid den traditionella hierarkin där patienten är i beroendeställning och inte ges möjlighet att utveckla sin egen styrka och förmåga och leva ett självständigt och meningsfullt liv? Självklart skulle de flesta människor svara nej på dessa frågor. Förutom den tydliga etiska grunden finns det också några mycket praktiska skäl till att införa personcentrerad vård. 11

22 Det som jag fann mest intressant var faktiskt arbetsglädjen hos personalen både dag, natt och kväll. Det var en bra överlämning, det var en kontinuitet när de pratade, det var aldrig någon upp repning. (Johan Örnvall, patient) Hela grundtanken i personcentrerad vård är så tilltalande. Många gånger, särskilt som flicka och ung kvinna, kände jag mig reducerad till bara en diagnos den där diabetikern. (Malin Högberg, patient) Jag har arbetat många år som sjuk sköterska. Men sen jag började arbeta personcentrerat vill jag absolut inte gå tillbaka till gamla arbetssätt. (Mahboubeh Goudarzi, leg. sjuksköterska) Personcentrerad vård är i grunden en fråga om demokrati. (Personalen, kirurgmottagningen Mälarsjukhuset) 12

23 Vi har svaren framför oss bara vi vågar fråga! Patienterna har svaren, men om de aldrig får komma till tals kan vi sitta och gissa länge och inte komma hälften så nära rätt lösning. (Personalen, Aktivitetsenheten, Karsudden) Det bästa med ett personcentrerat arbetssätt är att patienten känner sig trygg. Vi behöver sällan göra om undersökningar och patienten får rätt diagnos direkt. (Eva Hellman, leg. röntgensjuksköterska) Ju mer vi lärde oss om personcentrerad vård, desto tydligare blev det att vi inte alls arbetat på det här sättet. (Petra Ryman, leg. barnmorska, bitr. chef) Att ha ett direkt samarbete med patienten blir tidseffektivt, ekonomiskt, inspirerande och utmanande för personalen. (Personalen, Aktivitetsenheten, Karsudden) 13

24 Resultaten blir bättre för alla Många människor vill spela en mer aktiv roll i sin vård och det finns allt fler forskningsresultat som visar att personcentrerad vård kan förbättra en rad fak torer. Till exempel patientupplevelse, vårdkvalitet och kostnadseffektivitet. Detta är några av de resultat som uppnåtts i studier där ett personcentrerat arbetssätt jämförts med traditionell vård (se referenslista på sid 23 för kompletta referenser): Positiva effekter för personer med demenssjukdom och personal på demensboende Efter implementering av personcentrerad omsorg beskrevs en mer välkomnande atmosfär på demensboendet och mindre stress hos personalen. (Edvardsson D et al 2014) Bättre resultat vid akut kranskärlssjukdom (hjärtinfarkt/instabil angina) Patienter som drabbats av akut kranskärlssjukdom, som hjärtinfarkt, har nästan 2,7 gånger större chans att förbättras om de får vård utifrån ett personcentrerat synsätt, jämfört med traditionell vård. Framförallt utvecklade gruppen som fick personcentrerad vård en högre grad av tillit till sin egen förmåga jämfört med kontrollgruppen. En personlig hälsoplan formulerades på sjukhuset och följdes upp och diskuterades i primärvården. (Fors et al. 2015) Kortade vårdtider, minskade kostnader och högre kvalitet vid kronisk hjärtsvikt Vid personcentrerad vård för personer med försämrad kronisk hjärtsvikt förkortades tiden på sjukhus med 30 procent, vilket innebar signifikant minskade kostnader för slutenvård. (Ekman et al 2012; Hansson et al, 2015) Studier visar också att upplevelsen blir bättre för patienten, inte minst genom en signifikant minskad känsla av osäkerhet i relation till sjukdom och behandling. (Dudas et al, 2013) Högre livskvalitet vid palliativ vård Ett annat exempel är vid palliativ vård där personcentrerad vård innebar sig nifikant högre livskvalitet jämfört med kontrollgruppen. (Brännström & Boman 2014) 14

25 Högre kvalitet och lägre kostnader vid kronisk inflammatorisk artrit Erfarenheter från en sjuksköterskemottagning för personer med kronisk inflammatorisk artrit beskrevs av patienter ge trygghet och delaktighet. Den kostnadsjämförande studien visade att personcentrerad vård gjorde att resurserna i vården användes mer effektivt och utifrån patienters individuella behov och resurser. Patienter remitterades till exempel oftare till fysioterapeuter istället för slutenvård och färre blodprover togs. (Larsson et al 2014) Lägre kostnader och högre livskvalitet för personer med höftledsfraktur I ett forskningsprojekt studerades vilka effekter personcentrerad vård får för patienter med höftfrakturer. Det visade sig att antalet vårddagar reducerades med 50 procent. En signifikant minskning av trycksår eller annan medicinsk kom plikation uppnåddes och smärtlindringen förbättrades. Dessutom reducerades de totala vårdkostnaderna med 40 procent. Samma studie visar också att de allra största förbättringarna nås för de allra äldsta patienterna. I gruppen år reducerades antalet vårddagar från 46 dagar till 12 dagar, jämfört med åldersgruppen år, där antalet vårddagar reducerades från 16 till 14 dagar. (Olsson et al, 2009) Bättre livskvalitet för personer med psykisk ohälsa i öppenvården Akupunktur kombinerad med personcentrerad vård ger ökat välbefinnande och en förbättrad känsla av sammanhang för personer med psykisk ohälsa jämfört med traditionell vård. Patienterna rapporterade mindre ångest och depression, ett större mentalt välbefinnande och bättre hantering av stress jämfört med patienter som erbjöds sedvanlig behandling. Omkring 50 procent av patienterna uppgav vid uppföljningen att metoden lett till minskad ångest, från möjlig/sannolik till normal nivå, att jämföra med 10 procent bland de som fick sedvanlig behandling. Samma mönster visade sig för depression. (Arvidsdotter T, Marklund B, Taft C, 2013) Bättre användning av vårdens resurser Vårdens resurser ska användas effektivt och ge så bra resultat som möjligt. Det är särskilt viktigt när budgeten är pressad. Genom att välja personcentrerad vård kan man exempelvis undvika att ordinera läkemedel i onödan, hänvisa till tjänster som patienterna inte vill ha eller kirurgi som de skulle föredra att vara utan. (e.g Zang et al 2009) 15

26 16 Personcentrerad vård gör vård situationen mer givande för både patient och personal. (Personalen, Vårdcentralen Trosa)

27 Med andra ord, att vidta någon åtgärd utan att försäkra sig om att den är förenlig med det patienten vill och prioriterar, är potentiellt ett slöseri med såväl tid som ekonomiska resurser. Satsa på de med störst behov Idag står personer med långvarig sjukdom för procent av de svenska sjukvårdskostnaderna. Personer med multisjuklighet står för 50 procent av de samlade sjukvårdskostnaderna och drygt hälften av alla läkarbesök på akutmottagningar. Om vi förbättrar vården för dessa personer frigör vi samtidigt resurser för övrig vårdutveckling. Därför är frågan snarare om vi har råd att inte se över olika sätt att utveckla vården för att uppnå mest valuta för pengarna. Personcentrerad vård säkerställer att resurserna läggs på det som verkligen är viktigt för människor. Vanliga frågor Jobbar vi inte redan så här? De allra flesta som arbetar i vården vill lyssna på patienter och närstående och skapa den bästa vården. Men det görs inte systematiskt, varje gång och av alla, och alltför ofta anser vi oss inte ha tid. Personcentrerad vård är så mycket mer än att sätta patienten i centrum. För att uppnå en personcentrerad vård behövs systematiskt arbete. Det behövs en insikt hos såväl vårdens yrkesverksamma som vårdens ledning om att personcentrerad vård kräver ett förändrat beteende från alla. Det är viktigt att alla relationer genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt även mellan chef och medarbetare och medarbetare emellan inom vården. Det är också nödvändigt att styr- och finansieringssystem leder mot en personcentrerad vård. Hur ska vi kunna börja med personcentrerad vård när vi har så mycket att göra? Vården utvecklas ständigt. När det kommer nya metoder för behandling och analys så ses det som en självklarhet att de ska införas i verk samheten. Om det handlar om exempelvis en ny ultraljudsteknik eller operations teknik som kan ge en bättre behandling och en snabbare rehabilitering är det ingen som ifrågasätter hur vi ska hinna implementera det när vi har så mycket att göra. Men det är inte alltid på det sättet när det kommer till att förändra arbets sätt eller kulturer. 17

28 Att förändra vanor, kultur och förhållningssätt kräver både tid och eftertanke. Men som professioner har vi lika stort ansvar att implementera nya arbetssätt som visar god evidens för resultat och resursanvändning som att implementera ny medicinsk teknik eller att använda nya läkemedel. Det är viktigt att närmaste chef vill driva på en förändring mot en personcentrerad vård och ser till att tid och resurser avsätts för att ställa om. Med ett personcentrerat arbetssätt ökar möjligheten att arbeta enlig yrkesetiken och risken för samvetsstress kan på så sätt minska. Är personcentrerad vård ytterligare en modenyck, en modell lika andra modeller vi tidigare provat? Personcentrerad vård är inte bara en ny modell som vi kan applicera på den nuvarande verksamheten, utan en etik som ställer krav på vad vi faktiskt gör och inte bara vad vi tänker. En kultur som i grunden förändrar hur vi ser på vårdens uppdrag och som får effekter på hur det dagliga arbetet prioriteras och utförs. På det sättet kan man säga att det krävs mer genomgripande förändringar för att ställa om till personcentrerad vård, men att det är också just därför det blir mer hållbart. Tar personcentrerad vård längre tid? Personcentrerad vård utgår ifrån patientens hela livssituation och hjälper till att se varje enskild persons mänskliga förmågor och behov. Därför är personens egen berättelse en förutsättning för personcentrerad vård. I berättelsen fångas personens egna drivkrafter och förmågor. Ofta bidrar även närstående till berättelsen. Detta arbetssätt innebär att vi måste prioritera tid för mötet. Idag ses tid som en negativ kostnad. Istället behöver vi se att tid för mötet är en god investering. Genom att systematisera mötet och ägna tid åt berättelsen, kan man uppnå stora besparingar av resurser i andra änden av vårdkedjan. Till exempel kortare sjukhusvistelser, minskat antal återinläggningar, en förbättrad läkemedelsanvändning etc. Hur mäter man om vården är personcentrerad? Det finns inte någon färdig lösning för hur man mäter om vården är personcentrerad. Mätning av personcentrerad vård kräver en mängd information, inklusive kvantitativa och kvalitativa data, som personliga berättelser. Det är också mycket viktigt att hålla koll på exempelvis klagomål gentemot vården och olika patient enkäter. 18

29 Till exempel kan enkla mätningar visa att patienter får vänta för länge i öppenvården, men när man faktiskt frågar patienterna kan det visa sig att de är mer bekymrade över bristen på information under sin väntetid än väntetidens omfattning. Vad hindrar och främjar personcentrerad vård? Det finns många faktorer på alla nivåer i vårdsystemet, som kan förhindra eller verka för att personcentrerad vård kan utvecklas. På nationell nivå finns det många styrmedel, t.ex. finansieringssystem, som kan främja eller sätta hinder för personcentrerad vård i praktiken. Inom vården kan också organisering och IT-system påverka genomförande av personcentrerad vård. På ett mer grundläggande plan är organisationskulturen viktig. Det måste finnas en gemensam grundläggande kultur som gör att alla i vårdteamet känner sig motiverade och har förutsättningar att arbeta personcentrerat. Stöd och upp muntran från chefer som agerar som förändringsagenter kan få en kraftfull effekt. Att uppmuntra och göra det möjligt för personalen att anpassa rutiner och arbetssätt och att samla ihop en kärntrupp av medarbetare för att driva fram en förändring kan också verkligen bidra. Vi får inte heller glömma att både medarbetare och chefer också är personer! Alla nivåer av vårdsystemet, inklusive lokal och nationell politisk styrning, ledarskap och förvaltning, medarbetare och patienter har en roll att spela för att skapa bra villkor och förhållanden så att personcentrerad vård kan växa och utvecklas. 19

30 Så här kan du bidra till att ställa om till personcentrerad vård Du som är yrkesutövare i vården Är du nyfiken på och skulle vilja arbeta personcentrerat? Då ska du inte vänta! Ta upp med din chef och dina kollegor att du tycker ni ska införa personcentrerad vård. Föreslå att ni ska starta en studiecirkel/bokcirkel på din arbetsplats för att fördjupa er i personcentrerad vård. Ni kan använda detta kunskapsmaterial eller boken Personcentrering inom hälso och sjukvård, från filosofi till praktik (Inger Ekman, red. Liber 2014.) Ta kontakt med Vårdförbundets förtroendevalda på din arbetsplats för stöd i processen. Erbjud dig att vara förändringsledare och ta extra ansvar för processen. Bilda gärna en grupp med kollegor som också vill vara förändringsledare. Sök kontakt med andra som startat eller infört personcentrerad vård. Inventera vad som händer i din närvärld. Ha tålamod, ibland tar det tid innan ni kommer igång! Du som är chef Skulle du vilja gå före och införa personcentrerad vård på er enhet? Ta upp med din chef att du tycker ni ska införa personcentrerad vård. Det är viktigt att hela ledningen står bakom förändringsarbetet. Ta upp med medarbetarna att du tycker ni ska införa personcentrerad vård. Identifiera nyckelpersoner som kan vara drivande i arbetet. Starta en studiecirkel/bokcirkel med medarbetarna på din enhet för att fördjupa er i personcentrerad vård. Ni kan använda detta kunskapsmaterial eller boken Personcentrering inom hälso och sjukvård, från filosofi till praktik (Inger Ekman, red. Liber 2014.) Föreslå gärna studiecirkel/bokcirkel i er ledningsgrupp. Bjud in någon inspiratör som kan berätta om personcentrerad vård. 20

31 Ta upp att du vill införa personcentrerad vård i er samverkansgrupp med de fackliga organisationerna och samverka om formerna för införandet. Sök kontakt med andra chefer som genomfört förändringsarbetet för en personcentrerad vård. Skapa ett nätverk där du kan hämta idéer och energi. Ge tid för förbättringsarbetet och låt alla medarbetare äga och driva det. Ta tillvara medarbetarnas erfarenheter och upplevelser av arbetssättet. Ta tillvara patienters erfarenheter av vården. Bilda gärna ett patientråd som kan vara innovatörer i er process. Dokumentera och följ era resultat. Var uthållig! Du som representerar vårdgivaren Anser du att ni som vårdgivare ska leverera en personcentrerad vård? Undersök om någon enhet i era verksamheter arbetar personcentrerat. Lyft fram goda exempel. Bygg kunskap om personcentrerad vård både bland tjänstemän och bland politiskt förtroendevalda. Ta upp att du vill införa personcentrerad vård i samverkansgrupper med de fackliga organisationerna och samverka om formerna för införandet. Fatta politiskt beslut om att er verksamhet ska leverera en personcentrerad vård. Avsätt ekonomiska medel för omställningsarbetet för personcentrerad vård och kommunicera att ni ser det som viktigt. Stöd de chefer som tillämpar ett personcentrerat ledarskap och som arbetar för att införa personcentrerad vård. Se till att era chefs-/ledarutvecklingsprogram är inriktade på att utveckla ett personcentrerat ledarskap. Se till att samtliga styrdokument utformas utifrån och leder mot en personcentrerad vård. Se till att uppföljningsindikatorer stimulerar en personcentrerad vård. 21

32 Ta tillvara patienters och närståendes synpunkter på vården. Exempelvis genom att skapa ett patientråd som ger inspel till utveckling av vården. Se till att det finns uppdrag att samverka mellan olika delar i vårdkedjan och med andra huvudmän. Du som är beslutsfattare på statlig nivå Vill du bidra till att styra mot en personcentrerad vård och jämlik hälsa? Bygg kunskap om personcentrerad vård både bland tjänstemän och bland politiskt förtroendevalda. Se till att samtliga styrdokument utformas utifrån och leder mot en personcentrerad vård. Se till att lagar som reglerar olika delar av vård och omsorg interagerar med varandra så att vården håller samman. Se till att formerna för finansiering inte detaljstyr vården mot produktion av enskilda insatser utan möjliggör en sammanhållen vård och anpassning efter varje persons behov. Se till att finansierings- och uppföljningssystem stödjer innovation och en personcentrerad vård. 22

33 Referenslista Alharbi TSJ, Ekman I, Olsson L-E, Dudas K, Carlström E. Organizational culture and the implementation of person-centered care: Results from a change process in Swedish hospital care. Health Policy Dec;108(2-3): Alharbi TS, Olsson LE, Ekman I, Carlström E. The impact of organizational culture on the outcome of hospital care: after the implementation of person-centred care. Scand J Public Health Feb;42(1): Arvidsdotter, T., Taft, C., Marklund, B., & Kylén, S. (2015). Quality of life, sense of coherence and experiences with three different treatments in patients with psychological distress in primary care: a mixed-methods study. BMC Complementary And Alternative Medicine, 15(1), Arvidsdotter T, Marklund B, Taft C. Effects of an integrative treatment, therapeutic acupuncture and conventional treatment in alleviating psychological distress in primary care patients - a pragmatic randomized controlled trial. BMC Compl Alt Med Nov 7;13(1):308. Brannstrom M, Boman K. Effects of person-centred and integrated chronic heart failure and palliative home care. PREFER: a randomized controlled study. European journal of heart failure. 2014;16(10): Dudas, K., Olsson, L-E., Wolf, A., Swedberg, K., Taft, C., Schaufelberger, M., Ekman, I. Uncertainty in illness among patients withchronic heartfailure is less in personcentred care than in usual care, European Journal of Cardiovascular Nursing, published online 9 January Edvardsson D, Sandman PO, Borell L. Implementing national guidelines for person-centered care of people with dementia in residential aged care: effects on perceived person-centeredness, staff strain, and stress of conscience. Int Psychogeriatr Jul;26(7): Ekman, I., Hedman, H., Swedberg, K., & Wallengren, C. (2015). Commentary: Swedish initiative on person centred care. BMJ, 350, h

34 Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., et al. (2011). Person-centered care Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), Ekman, I., Wolf, A., Olsson, L. E., Taft, C., Dudas, K., Schaufelberger, M., et al. (2012). Effects of person-centred care in patients with chronic heart failure: the PCC-HF study. Eur Heart J, 33(9), Fors, A., Ekman, I., Taft, C., Björkelund, C., Frid, K., Larsson, M., et al. (2015). Person-centred care after acute coronary syndrome, from hospital to primary care - a randomised controlled trial. International Journal of Cardiology, 187, Hansson, E., Ekman, I., Swedberg, K., Wolf, A., Dudas, K., Ehlers, L., et al. (2015). Person-centred care for patients with chronic heart failure - a cost-utility analysis. Eur J Cardiovasc Nurs. Hornsten, A., Lundman, B., Stenlund, H., & Sandstrom, H. (2005). Metabolic improvement after intervention focusing on personal understanding in type 2 diabetes Diabetes Res Clin Pract (Vol. 68, pp ). Ireland. Larsson I, Fridlund B, Arvidsson B, Teleman A, Bergman S. Randomized controlled trial of a nurse-led rheumatology clinic for monitoring biological therapy. J Adv Nurs. 2014;70(1): Larsson I, Bergman S, Fridlund B, Arvidsson B. Patients experiences of a nurse-led rheumatology clinic in Sweden: A qualitative study. Nurs Health Sci. 2012;14(4): Olsson, L., Jakobsson Ung, E., Swedberg, K., & Ekman, I. (2013). Efficacy of person-centred care as an intervention in controlled trials - a systematic review. Journal of Clinical Nursing, 22(3-4), Olsson, L. E., Hansson, E., Ekman, I., & Karlsson, J. (2009). A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway J Adv Nurs (Vol. 65, pp ). England. Olsson, L. E., Karlsson, J., & Ekman, I. (2007). Effects of nursing interventions within an integrated care pathway for patients with hip fracture J Adv Nurs (Vol. 58, pp ). England. 24

35 Ulin, K., Olsson, L.-E., Wolf, A., & Ekman, I. (2015). Person-centred care - An approach that improves the discharge process. European Journal Of Cardiovascular Nursing: Journal Of The Working Group On Cardiovascular Nursing Of The European Society Of Cardiology. Zhang B, Wright A.A, Huskamp H.A, Nilsson M.E, Maciejewski M.L, Earle C.C, Block S.D, Maciejewski P.K, Prigerson H.G. Health Care Costs in the Last Week of Life. Associations With End-of-Life Conversations. Arch Intern Med. 2009;169(5): Citat Citaten i denna broschyr är hämtade från Vårdförbundets film om personcentrerad vård (april 2015), från GPCC - Centrum för personcentrerad vårds filmade intervjuer Röster om personcentrerad vård (april 2015), samt från Landstinget Sörmlands slutrapport Pilotprojekt personcentrerad vård (februari 2015). Tack till Health Foundation Vissa delar av innehållet i denna skrift bygger på en översättning och bearbetning av trycksaken Person-centred care made simple, Health Foundation, oktober Vårdförbundet vill rikta ett stort tack till Health Foundation för att de så generöst delat med sig av sin kunskap till oss. Lästips För dig som vill lära dig mer om personcentrerad vård rekommenderar vi varmt boken Personcentrering inom hälso och sjukvård, från filosofi till praktik (Inger Ekman, red. Liber 2014). 25

36 Artikelnummer: VF ex. Juni Tryck: Ineko AB. Grafisk Form: FamiljenPangea Vårdförbundet är ett yrkesförbund. Vi utvecklar yrke, vård och villkor. Vi är sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgen sjuksköterskor som arbetar för en personcentrerad säker vård och ett hållbart yrkesliv. Adolf Fredriks kyrkogata 11, Box 3260, Stockholm, Tel

37 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (5) Gemensam administration Diarienummer VOO 2019/0042 Anne Jüriado Kammenhed anne.juriadokammenhed@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Remiss Energiplan för Lunds kommun med åtgärder , KS 2017/0322 Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 14 januari 2019 att remittera Energiplan för Lunds kommun med åtgärder till bland annat vård- och omsorgsnämnden. Bakgrunden till planen är lagen om kommunal energiplanering (1977:439) samt klimatmålet i LundaEko II. Vård- och omsorgsförvaltningen tycker att det är viktigt att kommunen har en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Vård och omsorgsförvaltningen anser också att det är viktigt att kommunen minskar energibehovet samt hittar alternativa energikällor som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara. Beslutsunderlag VOO Tjänsteskrivelse Energiplan Följebrev remiss Energiplan för Lunds kommun Protokollsutdrag Kommunstyrelsens arbetsutskott Energiplan för Lunds kommun med åtgärder Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Box 41 Bangatan 10A vardochomsorg@lund.se Lund

38 Tjänsteskrivelse 2 (5) Diarienummer VOO 2019/0042 Barnets bästa Barnets rättigheter ska beaktas vid alla kommunala beslut. Planen ska främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Kommunens invånare anges som en av målgrupperna i planen. Några av invånarna är barn. Det finns inga intressekonflikter mellan barns bästa och det bästa för kommunens andra invånare. Det framgår inte av underlaget om barn har fått uttrycka sina åsikter i ärendet. Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning ska beaktas vid kommunala beslut. Planen ska främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Kommunens medarbetare och invånare anges som målgrupper i planen. Några medarbetare och invånare har funktionsnedsättning. Det går inte att särskilja konsekvenserna av beslutet för olika grupper. Det framgår inte av underlaget om personer med funktionsnedsättning har fått uttrycka sina åsikter i ärendet. Ärendet Allmänt och övergripande om innehållet Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 14 januari 2019 att remittera Energiplan för Lunds kommun med åtgärder till bland annat vård- och omsorgsnämnden. Remissinstanserna ges möjlighet att lämna synpunkter om innehållet och kommentera ekonomiska konsekvenser av planen. Bakgrunden till planen är bland annat lagen om kommunal energiplanering (1977:439) samt klimatmålet i LundaEko II. Vård- och omsorgsförvaltningen tycker att det är viktigt att kommunen har en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Vård och omsorgsförvaltningen anser också att det är viktigt att minska energibehovet samt hitta alternativa energikällor som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara. Ekologisk hållbarhet Genom miljöledningssystemet prioriterar förvaltningen åtgärder som syftar till att uppnå målen i LundaEko II.

39 Tjänsteskrivelse 3 (5) Diarienummer VOO 2019/0042 Social hållbarhet Vård- och omsorgsförvaltningens målgrupper är äldre och personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen utformar miljöer så att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning. Tillgänglighet och anpassningar kan kräva energi exempelvis dörröppnare, hissar och kylanläggningar. FNs 2030-mål, som nämns i planen, innehåller även sociala perspektiv. Ekonomisk hållbarhet Det framgår inte av utredningen hur åtgärderna i energiplanen ska finansieras. Åtgärder Remissinstanserna ges möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdernas innehåll, formulering och ansvarsfördelning. Åtgärderna i planen är indelade i fyra områden: 1. Ökad självförsörjning av förnybar energi med cirkulära flöden Samtliga nämnder och styrelser föreslås vara ansvariga för åtgärd 1.6 om fossilbränslefritt energisystem: Kommunen och dess bolag skapar förutsättningar för ett helt fossilbränslefritt energisystem i det geografiska området Lunds kommun. Åtgärd 1.9 Fjärrkyla lyder: En kartläggning görs för att utreda hur behovet av fjärrkyla ser ut i kommunen, med hänsyn till förväntade klimatförändringar och ökad frekvens av värmeböljor. Möjligheter att minska kylbehovet genom solavskärmning, trädplantering med mera övervägs. Fjärrkylnätet byggs därefter ut för att täcka behoven där det är en ekonomiskt godtagbar lösning. Ansvar: Kraftringen (huvudansvar), Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Kommunstyrelsen, Servicenämnden, Lunds kommuns fastighets AB Tidplan: (kartläggning)

40 Tjänsteskrivelse 4 (5) Diarienummer VOO 2019/0042 Synpunkter När vård- och omsorgsnämnden bygger nya särskilda boenden för äldre är det nödvändigt med kylanläggningar. 2. Engagera flera i energiomställningen Alla nämnder och styrelser föreslås ha ansvar för åtgärd 2.6 Tillvarata kunskapsresurser: Synpunkter Kommunen tillvaratar aktivt kunskapsresurser vid Lunds universitet genom att involvera forskare och studenter i kommunens utvecklingsarbete på energiområdet. Som åtgärden är skriven, är det svårt att veta när man är klar. Vård- och omsorgsnämnden bedriver för närvarande inget eget utvecklingsarbete på energiområdet, utan samarbetar med andra. 3. Energieffektiva fordon och förnybara drivmedel Alla nämnder och styrelser föreslås ha ansvar för åtgärd 3.1 om lätta fordon: Lunds kommuns förvaltningar införskaffar genom Servicenämnden fordon så att fossilbränslefrihet, energieffektivitet och förbättrad luftkvalitet nås. Detta innebär att el och biogas prioriteras framför andra drivmedel vid inköp av lätta motorfordon. Bolagen införskaffar lätta fordon enligt samma principer. Alla berörda nämnder och styrelser föreslås ha ansvar för åtgärd 3.9 om effektiv fordonsanvändning. Även om servicenämnden har huvudansvar, har VOO också ansvar för: Synpunkter Lunds kommun bedriver ett kontinuerligt arbete för att säkerställa att beläggningsgraden av kommunens fordon är god samt att dessa inte används i onödan. Vård- och omsorgsförvaltningen deltar i Markentreprenads mobilitetsprojekt. Projektet syftar till att göra kommunens fordonsflotta helt fossilbränslefri till En av åtgärderna för att optimera användandet, utan att försämra tillgången, är att samarbeta med andra förvaltningar om fordonen i sk. mobilitetspooler. Fram tills februari 2020 kommer mobilitetspooler och digitala körjournaler att lanseras på några av förvaltningens verksamheter.

41 Tjänsteskrivelse 5 (5) Diarienummer VOO 2019/0042 I åtgärd 3.3 som rör transportentreprenader, framgår att krav på ruttoptimering ska ställas där det är relevant. Effekten av detta krav blir problematiskt när det gäller färdtjänst. 4. Energieffektiva fastigheter och byggentreprenader Vård- och omsorgsförvaltningen är inte ansvarig för någon åtgärd under detta delområde, men påverkas av åtgärderna genom avtal om fastigheter och bilar med LFK och servicenämnden. Förvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslås besluta att som sitt yttrande skicka tjänsteskrivelse 1 mars 2019 Anna Borgius Vård- och omsorgsdirektör Anne Jüriado Kammenhed Utvecklingsledare Beslut expedieras till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Akten

42 Kommunkontoret Strategisk utvecklingsavdelning Energiplan (2) Jon Andersson Motpartens namn Följebrev remiss: Energiplan för Lunds kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade vid sitt sammanträde den 14 januari 2019 att remittera Energiplan för Lunds kommun med åtgärder Energiplanen ska förutom att uppfylla lagen om kommunal energiplanering även bidra till att nå klimatmålet i LundaEko och uppfylla kommunens åtaganden enligt Borgmästaravtalet. Remissinstanserna ges möjlighet att lämna synpunkter på följande: Innehåll och formulering av åtgärder Ansvarsfördelning för åtgärder Allmänt och övergripande om innehållet Nämnder och styrelser ombeds särskilt att kommentera ekonomiska konsekvenser av planen. Svar lämnas senast den 31 mars Målen för energiplanen kommer från LundaEko, och är redan beslutade av kommunfullmäktige. Lunds kommun bjuder in till remissmöte om energiplanen den 8 februari, kl 10-12, Rådhuset, Stortorget. Vid mötet finns möjlighet att ställa frågor om innehåll och åtgärder. Föranmälan, senast 4 februari, till linda.birkedal@lund.se. Med vänliga hälsningar Jon Andersson chef miljöstrategiska enheten Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress Box 41 Bruksgatan Lund

43 Energiplan (2) Sändlista Byggnadsnämnden Miljönämnden Renhållningsstyrelsen Servicenämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Barn- och skolnämnden Hörby kommun Eslövs kommun Helsingborgs stad Kävlinge kommun Landskrona kommun Lomma kommun Sjöbo kommun Skurups kommun Staffanstorps kommun Svedala kommun Länsstyrelsen i Skåne län Region Skåne Skånetrafiken Kommunförbundet/Energikontoret Skåne Lunds kommuns fastighets AB Lunds kommunala parkeringsbolag E.ON Kraftringen AB Skånska Energi Svenska kraftnät VA Syd Lunds Naturskyddsförening LRF, kommungrupp Lund Lunds universitet

44 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag 1 (4) Sammanträdesdatum Revidering av energiplan Dnr KS 2017/0322 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2017 att revidera den befintliga energiplanen, med giltighet Energiplanen ska enligt beslutet förutom att uppfylla lagen om kommunal energiplanering även bidra till att nå klimatmålet i LundaEko och uppfylla kommunens åtaganden enligt Borgmästaravtalet. De ekonomiska konsekvenserna av att genomföra energiplanen är komplexa. De åtgärder som syftar till att göra den kommunala organisationen fossilbränslefri bedöms sammantaget minska kommunens utgifter. Åtgärder som minskar risken för eleffektbrist leder till investeringskostnader för vissa styrelser och nämnder, medan de kan minska kostnaderna för andra. Inga specifika investeringar pekas ut i planen, utan istället beskrivs områden där investeringar behöver göras, vilket innebär att styrelser och nämnder kommer att behöva göra en ekonomisk analys av respektive konkret projekt innan beslut om genomförande fattas. I vissa fall avgörs den ambitionsnivå bolagen kan hålla av vilka avkastningskrav kommunen ställer. Energiplanens åtgärder bedöms vara tillräckliga för att nå klimatmålen i LundaEko till Mer behövs, framför allt inom transportsektorn, för att nå klimatmålet till Beslutsunderlag Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 7 januari 2019 dnr KS 2017/0322 Energiplan för Lunds kommun- med åtgärder , remissversion den 17 december 2018 Kommunstyrelsens beslut den 16 augusti 2017, 247 dnr KS 2017/0322 Yrkanden Philip Sandberg (L) yrkar med instämmande av Anders Almgren (S) och Karin Svensson Smith (MP) att förslaget till Energiplan för Lunds kommun skickas ut på remiss i enlighet med förslaget i tjänsteskrivelsen. att remissen skickas även till Barn och skolnämnden, Vård- och omsorgsnämnden och Hörby kommun, samt Justerare Utdragsbestyrkande

45 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag 2 (4) Sammanträdesdatum att ge kommunkontoret i uppdrag att i det fortsatta arbetet beakta kraven på säker energitillförsel även vid effekttoppar. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på yrkanden och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med hans eget yrkande. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att förslaget till Energiplan för Lunds kommun skickas ut på remiss i enlighet med förslaget i tjänsteskrivelsen. att remissen skickas även till Barn och skolnämnden, Vård- och omsorgsnämnden och Hörby kommun, samt att ge kommunkontoret i uppdrag att i det fortsatta arbetet beakta kraven på säker energitillförsel även vid effekttoppar. Beslut expedieras till: Remissinstanserna Justerare Utdragsbestyrkande

46 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag 3 (4) Sammanträdesdatum Diarienummer KS 2019/0004 Kommunstyrelsens arbetsutskott Plats och tid Rådhuset: Knutssalen, klockan Ledamöter Ersättare Övriga Justerare Philip Sandberg (L), Ordförande Fredrik Ljunghill (M), 1:e vice ordförande Anders Almgren (S), 2:e vice ordförande Börje Hed (FNL) Karin Svensson Smith (MP) Inga-Kerstin Eriksson (C) Fanny Johansson (S) Helena Falk (V) Christoffer Nilsson, Kommundirektör Carin Hillåker, Biträdande kommundirektör Åsa Mårtensson, Sekreterare Johanna Davander, Kommunikationschef Britt Steiner, Planeringschef Henrik Weimarsson, Ekonomichef Sebastian Persson, Politisk sekreterare Carl Gustaf Jönsson, Politisk sekreterare Christoffer Stenström, Politisk sekreterare Helene Öhrström, Tf teknisk direktör Håkan Samuelsson, Konsult Anita Wallin, Exploateringschef Lena Bengtsson, Projektutvecklare Karin Svensson Smith (MP) Paragrafer 1-10 Plats och tid för justering Justerare Utdragsbestyrkande

47 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag 4 (4) Sammanträdesdatum Diarienummer KS 2019/0004 Underskrifter Sekreterare Ordförande Philip Sandberg (L) Justerare Karin Svensson Smith (MP) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Paragrafer 1-10 Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunkontoret/Bruksgatan 22 Underskrift Justerare Utdragsbestyrkande

48 Energiplan för Lunds kommun med åtgärder Remissversion

49 Innehåll Inledning...2 Målsättningar och principer...5 Övergripande mål för energiplanen...5 Borgmästaravtalet...5 De globala målen för hållbar utveckling Systemperspektiv och primärenergi...7 Energitrappan...10 Lägesbeskrivning...12 Säker och tillräcklig energitillförsel...12 Energiflöden...14 Utsläpp av koldioxid...16 Prioriteringar för säker och tillräcklig energitillförsel med låg miljöpåverkan...18 Åtgärder...20 Delområde 1: Ökad självförsörjning av förnybar energi med cirkulära flöden...20 Delområde 2: Engagera flera i energiomställningen...23 Delområde 3: Energieffektiva fordon och förnybara drivmedel...24 Delområde 4: Energieffektiva fastigheter och byggentreprenader

50 Inledning Bakgrund Enligt Lagen om kommunal planering (1977:439) ska det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi, en så kallad energiplan. En energiplan ska främja hushållningen med energi, verka för en säker och tillräcklig energitillförsel samt antas av kommunfullmäktige. Energiplanen ska förutom att uppfylla lagen om kommunal energiplanering även bidra till att nå klimatmålet i LundaEko och uppfylla kommunens åtaganden enligt Borgmästaravtalet. Aktualitet och åtgärdsuppföljning Lunds kommuns klimatmål i LundaEko utgör den övergripande målsättningen för energiplanen. Energiplanens åtgärder kommer att följas upp årligen under genomförandetiden och samordnas med uppföljningen av LundaEko. Energiplanens åtgärder ska huvudsakligen genomföras under perioden Energiplanen utgör under denna period ett viktigt verktyg för att Lunds kommun ska kunna uppnå klimatmålen i LundaEko, med särskilt fokus på målet att minska utsläppen av växthusgaser med 80 procent till De grundprinciper om primärenergi, energitrappa och systemperspektiv som arbetades fram i en bred dialog mellan kommunens förvaltningar och bolag år 2012 har fastslagits som fortsatt giltiga. Målgrupp och ansvar Målgruppen för energiplanen är huvudsakligen den kommunala organisationen (förvaltningar och bolag) som ska arbeta med genomförandet av åtgärderna. Samtidigt ska energiplanen kunna användas av olika sakkunniga externa aktörer (byggherrar, företag, branschorganisationer, Lunds kommuns klimatpolitiska råd, regionala aktörer etc.) som vill sätta sig in i kommunens energi- och klimatarbete samt bidra till att klimatmålen uppnås. Även kommunens medborgare är en målgrupp för energiplanen, och många åtgärder i planen syftar till att involvera och engagera invånarna. I Lund har de kommunala förvaltningarna och bolagen infört miljöledningssystem. Inom ramen för miljöledningssystemet ser man kontinuerligt över verksamheten och beskriver dess miljöpåverkan, sätter upp mål samt tar fram handlingsplaner med konkreta åtgärder för hur målen ska uppnås. Redan idag pågår ett omfattande energi- och klimatarbete. Mot bakgrund av detta är det av central betydelse att energiplanens åtgärder har en nivå som harmonierar med miljöledningssystemet, det vill säga berör mer än en förvaltning/bolag och inte har för hög detaljeringsgrad. Respektive förvaltning/bolag bör sedan bryta ner åtgärder från energiplanen så att de passar in i handlingsplanerna för miljöledningsarbetet

51 En kommun kan överlämna en kommunal angelägenhet till ett kommunägt bolag. Den direkta styrningen av genomförandet av åtgärden är dock begränsad. Det förutsätter att nödvändiga beslut fattas av respektive bolagsstyrelse eller bolagsstämma. Enligt ägardirektiv för LKF, LKP och Kraftringen AB, ska styrdokument som tagits av kommunfullmäktige i viss utsträckning även gälla bolagen. Energiplanen ska, i de delar detta anges, gälla även för bolagen. Omfattning och struktur Energiplanen omfattar Lunds kommun som geografiskt område, förutom den kommunala organisationen även kommunens invånare, företag, universitet etc. De övergripande klimatmålen omfattar det geografiska området. Åtgärderna i handlingsplanen avser bara den kommunala organisationen. Ett flertal åtgärder vänder sig dock mot invånare, företag etc. Fyra delområden utgör energiplanens huvudkapitel: Delområde 1: Delområde 2: Delområde 3: Delområde 4: Ökad självförsörjning av förnybar energi med cirkulära flöden Engagera flera i energiomställningen Energieffektiva fordon och distribution av förnybara drivmedel Energieffektiva fastigheter och byggentreprenader Inom varje delområde presenteras åtgärder som syftar till att uppnå klimatmålen i LundaEko. För att åtgärderna ska vara mer överskådliga har de tilldelats ett namn och en beteckning som visar vilket delområde åtgärden omfattar (1-4) samt åtgärdens nummer (1-12). För samtliga åtgärder anges en kort beskrivning, ansvarig nämnd/styrelse och tidplan. För vissa av åtgärderna har en huvudansvarig åtgärdsägare angetts när det bedömts som nödvändigt. För övriga åtgärder med flera åtgärdsägare är utgångspunkten att de för att uppnå åtgärden arbetar utifrån sina egna verksamheter och förutsättningar. Koppling till andra styrdokument Klimatmålen i LundaEko utgör grunden för energiplanen (figur 1). Även kommunens övriga styrdokument som exempelvis strategi för ett hållbart transportsystem, LundaMaTs bidrar till att uppnå de övergripande klimatmålen i LundaEko. En avstämning har gjorts för att minska överlappet och undvika motsägelser mellan energiplanen och övriga styrdokument. Översiktsplanen ska liksom LundaEko ses som ett ramverk för energiplanen

52 Figur 1. Energiplanen innehåller åtgärder och principer som ska bidra till att målen i LundaEko nås. Energiplanens åtgärder ska brytas ner och införlivas i de handlingsplaner alla förvaltningar och bolag tar fram inom miljöledningsarbetet. Energiplanens principer styr utformningen av kommunens riktlinjer för resor och transporter samt fordonsriktlinjer. Energiplanen samverkar med LundaMaTs, cykelstrategin, avfallsplanen och klimatanpassningsstrategin så att målen i LundaEko kan nås. Översiktsplanen utgör en ram för energiplanen och energitrappan (sid 10) är en tydlig förbindelselänk mellan energiplanen och översiktsplanen

53 Målsättningar och principer Lunds kommunfullmäktige aktualiserade den 26 oktober 2017 miljömålsprogrammet LundaEko, med klimatmål för Lund som geografiskt område. Klimatmålet i LundaEko utgör tillsammans med delmål 4.1 den övergripande målsättningen för energiplanen. LundaEko innehåller även andra delmål som är styrande för energiplanen, dessa finns sammanställda i bilaga1. Vid revidering av LundaEko uppdateras bilagan. Övergripande mål för energiplanen Målet för minsta möjliga klimatpåverkan i LundaEko utgör övergripande mål för energiplanen. Utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun ska minska med minst 50 procent till 2020 jämfört med 1990 och vara nära noll Utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun ska minska med minst 80 procent till 2030 jämfört med Dessa klimatmål omfattar både den handlande och icke-handlande sektorn, och åtgärder som ger utsläppsminskningar i andra länder kan inte tillgodoräknas Lunds kommun. I bilaga 1 återfinns ett annat mål för att minska klimatpåverkan ur konsumtionsperspektiv. Borgmästaravtalet Lunds kommun har skrivit under Borgmästaravtalet och energiplanen kommer att bidra till att kommunen lever upp till avtalet. Borgmästaravtalet är en global överenskommelse för kommuner som åtar sig att nå längre i sitt klimatarbete än det europeiska målet om 40 procent minskning av CO 2 -utsläpp till Kommunerna har också åtagit sig att arbeta med klimatanpassning. Energiplanen hanterar bara den del av klimatanpassningsarbetet som är kopplat till energisystemet. De globala målen för hållbar utveckling 2030 Vid FN:s toppmöte i september år 2015 antogs 17 globala mål för hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling utgörs av tre dimensioner; den ekologiska, den sociala och den ekonomiska, och grundar sig på Brundtlandkommissionens (1987) definition: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Fokus på hållbar energi för alla och bekämpa klimatförändringen Energiplanen fokuserar på mål 7 Hållbar energi för alla och mål 13 Bekämpa klimatförändringen, men samtliga globala mål som berör planen har tagits i beaktan. Främst gäller detta delmål inom de globala målen; 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 15. Ekosystem och biologisk mångfald Energiplanen tangerar även flera andra globala målområden

54 Figur 2: FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling Energiplanens fokus är mål 7 och 13 (röd ring), men alla mål har tagits i beaktan och delmål under mål 8, 9, 11, 12 och 15 adresseras särskilt (svart ring)

55 Systemperspektiv och primärenergi Inom ramen för arbetet med energiplanen är begreppen systemperspektiv och primärenergi centrala för att beskriva energisystemet och alla dess komponenter. Bakgrund För att nå de övergripande energi- och klimatmålen ska Lunds kommun i första hand minska samhällets behov av energi. Den fysiska samhällsplaneringen och även livsstil och beteende är viktiga delar för att åstadkomma ett minskat behov av energi. Principer om hållbar stadsutveckling finns väl beskrivna i översiktsplanen och LundaMaTs. Att minska ett samhälles behov av energi handlar till exempel om att bygga staden så att behovet av transporter minskar, att bygga husen så välisolerade att behovet av energi för uppvärmning minskar, att bygga in smarta mätsystem som påverkar boende och brukares energibeteende, att driva kampanjer om livsstilsfrågor etc. En viktig utgångspunkt i energiplanen är därför att den bästa kilowattimmen är den sparade och det gäller även att ha ett primärenergiperspektiv för energislagens hela livscykel. Systemperspektivet Ett systemperspektiv innebär att man betraktar alla delar inom ett system, innanför en systemgräns, och hur de samverkar. Faktorer utifrån, exempelvis importerad el i vårt fall, betraktas med livscykelperspektiv på den miljöpåverkan etc. den har genererat före den passerar systemgränsen. Med ett systemperspektiv är det lätt att se både positiva och negativa aspekter av t.ex. lokal biogasproduktion eller återanvändning av restvärme. Med det synsättet tydliggörs kretslopp som sluts, fossila bränslen som ersätts, att primärenergianvändningen minskar, att lokala arbetstillfällen skapas eller att det krävs fler transporter och nya ledningar måste dras etc. Vid utvärdering av nytillkommande/förändrad energianvändning i kommunen ska åtgärdens positiva och negativa hållbarhetsaspekter (miljömässiga, sociala samt ekonomiska) kartläggas ur ett systemperspektiv. Systemgränser Energiplanens huvudsakliga fokus är enligt lagkravet att beskriva omvandling, användning och distribution av energi inom kommunen som geografiskt område. Kraftringens verksamhet omfattar ett större geografiskt område, bland annat har de ett sammankopplat fjärrvärmenät med andra kommuner, där de själva äger nätet i Lomma och Eslöv. Lunds kommun som geografiskt område fungerar därför inte fullt ut som systemgräns då Kraftringen driver fjärrvärmenätet som en enhet. De åtgärder som genomförs har till syfte att uppnå optimal nytta i nätet som helhet, inte med fokus på en specifik kommun. Utgångspunkten för nulägesbeskrivningen har därför varit att med hjälp av fjärrvärmeanvändningen i de olika kommunerna, Lund-Lomma-Eslöv, ta fram en fördelningsnyckel som sedan använts vid allokeringen av tillförda bränslen samt producerad mängd fjärrvärme och el för Lunds kommun. De systemgränser som Lunds kommuns energiplan tillämpar är det geografiska området Lunds kommun samt allokerade värden från Örtoftaverket i Eslöv och Återbruket fjärrvärmeverk i Lomma. Kommunen som organisationen har också relevans för energiplanen. Det är endast inom sin egen verksamhet som kommunen har full rådighet. Handlingsplanen omfattar endast åtgärder där Lunds kommuns förvaltningar och bolag är åtgärdsägare. Åtgärderna syftar samtidigt i flera fall till minskad klimatpåverkan från andra/fler verksamheter än den kommunala, och i vissa fall arbetar kommunen med överenskommelser med andra aktörer om

56 utsläppsminskningar. Till exempel gäller detta företag och organisationer som anslutit sig till kommunens arbete med Borgmästaravtalet. Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att även om kommunen, både som organisation och som geografiskt området, utgör olika systemgränser ska systemperspektivet genomsyra bedömningarna så att miljöförbättringar i kommunen inte prioriteras över global miljönytta. Primärenergi och primärenergifaktor Primärenergi är energi som fortfarande är en naturresurs och inte har omvandlats av människan. Till exempel träd, sol, vatten, vind, kol och olja. Primärenergifaktorn är ett mått på hur effektivt resurser används och hur stora eller små förlusterna blir innan energin når användaren. Faktorn tar inte hänsyn till om energin är förnybar eller ej. Om mycket energi har använts för att omvandla och distribuera energin blir faktorn hög (över ett). En låg primärenergifaktor (under ett) är däremot ett tecken på effektiv energi. När återvunnen energi används istället för primärenergi räcker naturresurserna längre. Restvärme har därför primärenergifaktor noll, eftersom den redan har gjort sitt jobb. Avfall och restprodukter har också låga primärenergifaktorer (lägre än ett) när de används som bränsle. I en byggnad utgår man oftast från köpt energi eller tillförd energi. Detta är ett otillräckligt mått för att beskriva energisystemet och få fram de energismartaste lösningarna. Primärenergitalet hjälper till att beskriva förlusterna utanför huset. Primärenergi innebär att man ser till energianvändningens hela livscykel och den omfattar utvinning, förädling, transport och distribution av den energikälla som används. Som mätetal för hur mycket primärenergi som en energikälla utnyttjar används primärenergifaktor (PEF 1 ). Med drivmedel som exempel innebär primärenergi att inte bara mängden bränsle som tankas i fordonet beaktas utan även den energi som gått åt när bränslet utvunnits, producerats, samt transporterats och distribuerats till tankstället. På samma sätt förhåller det sig med användningen av elenergin då primärenergin avgörs av produktionssättet. El producerad i ett europeiskt kolkondenskraftverk, med låg verkningsgrad, har en högre primärenergifaktor än el producerad i ett bioenergieldat svenskt kraftvärmeverk, med hög verkningsgrad och kombinerad el och värmeproduktion. Vid utvärdering av nytillkommande/förändrad energianvändning i kommunen ska alltid primärenergianvändningen beräknas och åtgärderna ska leda till minskad primärenergianvändning. Lunds kommun uppdaterar årligen PEF, så att till exempel fjärrvärmen värderas utifrån faktiskt bränslemix. 1 Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att primärenergifaktorn som används kan variera mellan åren samt är en schablonfaktor, bestämd och skapad, för att göra en bedömning av verkligheten

57 Elektricitet Inom den systemgräns, Lunds kommun, som vi betraktar utgör elenergin 39 procent av totala energianvändningen och endast 1,6 procent av elen tillverkas innanför systemgränsen. Därför är det av avgörande betydelse hur importerad el betraktas avseende primärenergifaktor och miljöpåverkan. Man kan även föra in aspekten hur man handlar el, exempelvis köper kommunen som organisation miljömärkt el sedan 1998, vilket är en möjlighet för alla konsumenter, företag och organisationer. I energiplanenen ansätter vi följande perspektiv på el i systemet vid beräkningar och åtgärder: El producerad i systemet; o Egenproducerad el miljövärderas enligt faktisk miljöpåverkan, t.ex. solceller 0 g CO2/kWh. El handlad av den egna organisationen; o Köper vi ursprungsmärkt förnybar el värderas den, för till exempel vindkraft till 0 g CO2/kWh. El importerad till systemet; o Nordisk residualmix 2, 351 g CO2/kWh år 2016 Det är viktigt att Lunds kommun vid varje projekt, som innebär en ökad elanvändning, tar elproduktionens miljöpåverkan i beaktande. 2 Den systemgräns för importerad el vi tillämpar är den väl integrerade nordiska elmarknaden. Energimarknadsinspektionen uppdaterar varje år en vägledning för ursprungsmärkning av el där de nordiska koldioxidutsläppen och andelen förnybar el redovisas. De har räknat fram en nordisk så kallad residualmix, i vilken elproduktionen korrigerats för handel med produktionsspecifik el. År 2016 gav den nordiska residualmixen utsläpp på 351 g CO2/kWh och 0,0011 g kärnbränsleavfall. 16,3 procent av elen i residualmixen kom från förnybara källor

58 Energitrappan Energitrappan ska vara vägledande för Lunds kommun vid all användning och tillförsel av energi. I figur 3 presenteras energitrappans prioriteringsordning och primärenergiperspektivets roll. Figur 3. Energitrappan. Energitrappan beskriver det förhållningssätt som är vägledande för kommunens förvaltningar och bolag i deras verksamheter. Steg ett, minskat energibehov Steg ett ska alltid vara att minska energibehovet. Utgångspunkten är att all energianvändning har negativ miljöpåverkan och den bästa kilowattimmen är den som inte används. Det kan exempelvis handla om att förtäta staden, samåka, välja energieffektiva fordon eller att bygga energieffektiva hus med intelligenta energilösningar som minskar behovet av energi. Vid effektiviseringsåtgärder är det samtidigt viktigt att minska energianvändningen ur ett livscykelperspektiv dvs. primärenergin. Primärenergiperspektivet innebär att det antal kilowattimmar som finns redovisade på elräkningen inte ger hela bilden, utan att man dessutom måste ta hänsyn till förluster och energiåtgång under produktion och distribution, se stycket Miljövärdering av el. Perspektivet innebär till exempel att om en prioritering måste ske vid renovering av fastigheter, är det viktigare att minska elanvändningen än att använda fjärrvärme som producerats från förnybara bränslen. Steg två, restvärme Nästa steg i energitrappan är att ta tillvara restvärme. Alternativet till att använda restvärmen är att släppa ut den i den omgivande miljön via vatten eller luft, dvs. elda för kråkorna. Restvärme ska därför alltid tas tillvara innan ny värmeproduktion tas i bruk. I vissa fall har restvärmen även en så hög temperatur att det kan vara ett alternativ att omvandla den till el. Med utgångspunkt från detta har restvärmen primärenergifaktor 0 och hela miljöbelastningen läggs istället på den ursprungliga energianvändningen i verksamheten där restvärmen uppstått. Även om restvärme har låg primärenergifaktor ska minskat energibehov (steg 1 i energitrappan) alltid beaktas först. Steg tre, förnybart

59 Förnybar energi, som exempelvis solenergi, vindkraft, biobränsle, biogas, geotermi etc. ger låga utsläpp av fossila växthusgaser. Förnybar energi ska därför väljas framför ändliga resurser. Utifrån ett livscykelperspektiv har förnybar energi ibland hög primärenergifaktor, dvs. det krävs mycket energi för att framställa den förnybara energin. För att minska primärenergianvändningen ska därför alltid restprodukter prioriteras framför jungfrulig råvara, vid användning av förnybar energi. Steg fyra, ändliga resurser Hit räknas bland annat kol, olja, naturgas och bensin, som ger utsläpp av fossil koldioxid. Även kärnkraft bygger på ändliga resurser och har dessutom mycket hög primärenergifaktor. I möjligaste mån ska ändliga resurser undvikas totalt, men när de är nödvändiga att använda ska de prioriteras utifrån låga utsläpp av växthusgaser och låg primärenergifaktor. Detta innebär bland annat att avfall och restprodukter ska användas i första hand

60 Lägesbeskrivning Här följer en beskrivning av övergripande energi- och klimatstatistik för Lunds kommun samt förutsättningarna för säkra och tillräckliga leveranser av energi. Energi- och klimatstatistiken har till syfte att ge en bild av läget inom Lunds kommun som geografiskt område och avser år 2015, vilket var senast tillgängliga heltäckande statistik då nulägesanalysen arbetats fram. För fjärrvärmen finns heltäckande statistik från Säker och tillräcklig energitillförsel Enligt lagen om kommunal energiplanering ska energiplanen bidra till en säker och tillräcklig leverans av energi producerades ca 4 procent av den el som används i Lund inom kommunens gränser. Utöver detta har kommunen medbestämmande om produktionen i Örtoftaverket i Eslövs kommun, som producerar ca 330 GWh el per år, vilket motsvarar 32 procent av användningen i Lund. Resterande el utgör importerad el till kommunen. Den låga självförsörjningsgraden är likartad i hela det södra elområdet, vilket gör att elpriserna är högre här än i resten av Sverige. Detta är ett skäl att öka den lokala produktionen av förnybar el. Samtidigt är det viktigt att den förnybara energiproduktionen hänger ihop med energitrappan, se stycket primärenergi och systemperspektiv, och att kommunen strävar mot energieffektivisering parallellt med ökad produktion. Genom att minska energianvändningen genom effektivisering och samtidigt öka produktionen av förnybar energi uppnår Lunds kommun en högre självförsörjningsgrad. En annan begränsande faktor för tillräcklig energitillförsel är överföringskapaciteten i stamnätet norrut. Arbetet för att förstärka stamnätet mellan Jönköping och Höör är försenat, men kan minska risken för effektbrist när den är i drift. En ny ledning för högspänd likström planeras också från Skåne till Tyskland, eventuellt med dragning genom Lunds kommun. Även denna ledning kan minska risken för otillräcklig energitillförsel, även om den i första hand är tänkt för export av el söderut. Kommunens rådighet över stamnätet är mycket begränsad. Säker leverans av el När det gäller lagens krav på planering för säker leverans så finns det i Lunds kommun tre elnätsbolag som förser konsumenterna med lågspänning. Kraftringen äger elnätet i Lunds tätort, Skånska Energi AB äger 2018 elnätet i större delen av norra och östra kommunen och E.ON äger en mindre del av elnätet i sydöst. Till Kraftringens nät finns två inmatningspunkter från E.Ons regionnät, och till Skånska energis nät finns tre. Det innebär att problem i en inmatningspunkt kan lösas med att strömmen leds in via en av de andra. Blir det avbrott i en av E.ON inmatningspunkt går det, med E.ONs tillåtelse, att mata hela nätet från den kvarvarande inmatningspunkten. Utöver elnätet till konsumenter äger Lunds universitet ett eget nät, och Trafikverket äger nätet av kontaktledningar till järnvägen. Avbrott i kontaktledningarna orsakar stora trafikstörningar flera gånger om året. När det gäller arbetet med att säkerställa leveranser av energi till konsumenter, så finns ett bra skydd för elnätet i Lunds kommun. Alla Kraftringens ledningar är nedgrävda. Skånska Energi AB har cirka 20 mil lågspänd luftledning inom kommunen, och planerar att gräva ner det mesta av det under de närmaste tio åren, vilket kommer att minska sårbarheten vid extrema

61 väderhändelser. E.ON och Svenska Kraftnät har högspänningsledningar som fortfarande är luftledningar, bl.a. på Väster och vid Södra Sandby. E.ON ansvarar för regionnätet på 130 kv och Svenska Kraftnät har stamnätet på 400kV. Kommunen arbetar med att årligen uppdatera en risk- och sårbarhetsanalys. Den omfattar delar som el- och värmedistribution samt tillgång på drivmedel kopplat till potentiella risker. Här behandlas även klimatanpassning övergripande och i analysen finns vissa förslag på åtgärder för att minska riskerna. Elnätsbolagen genomför även årligen risk- och sårbarhetsanalyser för el- och fjärrvärmenätet. Övriga lagar och styrdokument inom området Säker energitillförsel är bland annat ellagen. Kommunen deltar i Styrel, som syftar till att ha aktuellt prioriteringsunderlag som gör att samhällsviktiga funktioner får el i en bristsituation. Leverans av fjärrvärme Kraftringens fjärrvärmenät sträcker sig över kommungränserna mellan Lund, Lomma och Eslöv. Det är också sammanlänkat med andra nät i Landskrona och Helsingborg. Fjärrvärmesystemet gör det möjligt att tillvarata och återvinna restprodukter från staden och omgivningen, till exempel. i form av restvärme från industrier, forskningsanläggningar och reningsverk, returträ och skogsflis, och är därför viktigt för självförsörjningsgraden. Det finns ett flertal olika produktionsanläggningar i det sammankopplade nät där Lund och Dalby ingår. Denna utspridda produktion innebär att riskerna med problem i distribution och produktion minskar. Genom att även ansluta Södra Sandby till detta nät skulle leveranssäkerheten där kunna öka. Det distributionsnät som finns i Genarp är isolerat. Leverans av kyla Kraftringen har även fjärrkylanät i Lund. Produktionen är uppdelad i två öar, oftast kallade det södra respektive norra fjärrkylanätet. Det norra nätet är betydligt större i utbredning och omfattar i dagsläget ett fyrtiotal kundanläggningar. Produktionen sker med värmepumpar och den värme som kyls bort med fjärrkylaleveranserna omvandlas i värmepumparna till fjärrvärme. Den energi som tillförs i fjärrkylavärmepumparna är el, med 1 MWh el produceras ca 2 MWh fjärrkyla och samtidigt 3 MWh fjärrvärme. Generellt är beroendet av el högt vid produktion av kyla, oavsett om den levereras via fjärrkylanätet eller produceras lokalt hos användaren. Behovet av kyla kan förväntas öka till följd av pågående klimatförändringar. Biogas, fordonsgas och naturgas Inom Lunds kommun finns gasnät i delar av Lund, Dalby, Södra Sandby och Revinge. I nätet blandas gas från olika källor, men genom redovisning på massbalansnivå kan kunder köpa grön gas, där kunden betalar för att biogas tillförs nätet vilket ger en marknadssignal om att fossil naturgas bör ersättas. Tankställen för fordonsgas finns i Lund och Dalby. Gasnätet i Lund är inte isolerat utan fortsätter norrut längs västkusten och in i Danmark. Både biogas och naturgas kan komma från ett flertal leverantörer i olika länder. Leveranssäkerheten bedöms som god och geopolitiskt trygg, men det är önskvärt att öka den lokala produktionen av biogas

62 Energiflöden Inom Lunds kommun tillfördes år 2015 (figur 4) 2583 GWh energi, fördelat på olika bränslen och energikällor. Det är en minskning med 4 procent sedan 2011, då tillförseln var 2682 GWh. Lunds befolkning har under samma period ökat med 5 procent. Omräknat till primäreenergi (definition sid 7) var tillförseln år 2015 istället 2349 GWh. Drygt 40 procent av energitillförseln var el, medan drivmedel (bensin, diesel, etanol, biodiesel och fordonsgas) utgjorde mer än en fjärdedel av den totala tillförseln i kommunen år Av den totala tillförda mängden energi utgjordes 70 procent av fossilbränslefri energi, varav drygt 60 procent var förnybar energi, inkluderat restvärme och frivärmen från värmepumpar. Omställningen från fossila bränslen går snabbt, år 2011 var endast en fjärdedel av energin förnybar. När det gäller mindre värmepumpar så är det svårt att ange exakta antal samt elanvändning och värmeproduktion från dessa. Anmälan av värmepump krävs för utvinning av värme ur mark, grundvatten eller ytvatten men inte för luft-luft eller luft-vatten värmepumpar. I miljöförvaltningens tillsynsregister finns 1165 inkomna anmälningar och de allra flesta anläggningarna är mindre än 20 kw. En uppskattning är att 35 GWh frivärme tillförs energisystemet från mindre värmepumpar. För Kraftringens värmepumpsanläggningar kopplade till fjärrvärmenätet finns tillförlitlig statistik, i det fall nyttiggörs 118 GWh frivärme. Energianvändning I figur 4 framgår också hur energianvändningen fördelar sig mellan olika sektorer i Lunds kommun. För sektorn industri (113 GWh) är det huvudsakligen el och naturgas som är energibärare tillsammans med fjärrvärme. Sektorn övriga tjänster (808 GWh) i figuren utgörs av olika icke-kommunala verksamheter som elförsörjning av kontor och lager, detaljhandel, hotell- och restaurangverksamhet, finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning etc. Inom denna sektor användes främst el och fjärrvärme. I offentlig verksamhet (204 GWh) användes huvudsakligen el och fjärrvärme. För bostäder och fritidshus (510 GWh) användes främst fjärrvärme, el och naturgas, dessutom användes lite ved och pellets. Inom transportsektorn var bensin, diesel, biodiesel och fordonsgas de dominerande energibärarna. Förnybara drivmedel utgjorde 6,3 procent av den totala drivmedelsanvändningen

63 Figur 4. Energiflöden (GWh) i Lunds kommun Energiflöden av el och fjärrvärme är exklusive förluster. Total användning i Lunds kommun var 2583 GWh (Varav el 1006 GWh och fjärrvärme 623 GWh). Omvandling och nätförluster Totalt omvandlade Kraftringen år 2017 inom fjärrvärmenätet Lomma-Lund-Eslöv 330 GWh bränsle till el genom kraftvärmeproduktion vid de två anläggningarna Örtoftaverket i Eslöv (biobränsle och torv) och Återbruket i Lomma (returträ). Ingen kraftvärmeproduktion förekommer längre inom Lunds kommuns gränser, men elproduktion fanns från solceller (3 GWh) och vindkraft (40 GWh). Elnätsförlusterna i Kraftringens nät i Lund ligger på 2,6 procent. Ett biobränsleeldat värmeverk finns i Genarp, och geotermisk energi samt restvärme från MAX IV och Källby reningsverk tillförs fjärrvärmenätet. Vidare omvandlades totalt 875 GWh till fjärrvärme inom nätet Lomma-Lund-Eslöv fördelat på olika produktionsanläggningar. Från fjärrvärmenätet exporterades 51 GWh och 114 GWh importerades från Landskrona och Helsingborg. Nätförlusterna uppskattas till 20 procent i Genarp och till 10 procent i Lund/Lomma/Eslöv

64 Framtida satsningar med relevans för energianvändningen ESS-anläggningen som uppförs i nordöstra Lund kommer att ha högt effektbehov och kräver hög elkvalitet. Enligt beräkningar gjorda inför Lunds ansökan om värdskapet, skulle ESS förbruka cirka 350 GWh el per år. I den lösning som nu utarbetats har energianvändningen minskats till max 270 GWh per år, vilket ändå innebär att elanvändningen i Lund kommer att öka procent när anläggningen tas i drift. Elen ska enligt ESS komma från ny, förnybar produktion. Det mesta av den tillförda energin måste kylas bort. Arbete pågår för att återvinna den största delen av värmen till fjärrvärmenätet, interna processer eller andra nyttigheter. Det krävs innovationer för att även ta hand om den lågtempererade restvärmen. Utsläpp av koldioxid I figur 5 jämförs utsläppen av växthusgaser inom Lunds kommun år 1990 med utsläppen , samt med Lunds kommuns mål för 2020 och 2030, uttryckt som koldioxidekvivalenter. År 2015 hade utsläppen minskat med 41 procent. De dominerande sektorerna år 1990 var energi för el och uppvärmning samt transporter. Medan utsläppen från el och uppvärmning har minskat starkt mellan 1990 och 2015 har utsläppen från transportsektorn legat relativt konstant. Även om den totala minskningen är ett steg i rätt riktning finns det mycket kvar att göra för att nå kommunens klimatmål att minska utsläppen 80 procent till 2030 (jämfört med 1990). Ett sätt att uppnå målet till 2030 är att ställa om till helt fossilbränslefri energitillförsel TON CO2-EKV Mål Avfall & avlopp Jordbruk Produktanv Arbetsmaskiner Industri Mål 2020 ÅR Mål 2030 El & värme Transporter Figur 5 Utsläpp av växthusgaser i Lunds kommun fördelat på sektorer (ton koldioxidekvivalenter), år 1990 jämfört med år Kommunens mål för 2020 och 2030 finns också angivna i figuren. Källa: SMED, Kraftringen, SCB och Lunds kommun

65 Fordonsflottans klimatutsläpp Transporter och arbetsmaskiner utgör totalt 62 procent av Lunds kommuns totala utsläpp av växthusgaser (figur 5). När det gäller den inbördes fördelningen mellan olika sektorer (figur 6) är det tydligt att personbilar dominerar, men utsläppen från lastbilar och arbetsmaskiner är också betydande Ton CO2-ekv från transporter och arbetsmaskiner Personbilar Lätta lastbilar Tunga lastbilar Bussar Övrigt Verksamheters arbetsmaskiner Hushållens arbetsmaskiner Figur 6. Utsläpp av växthusgaser från transporter och arbetsmaskiner (ton koldioxidekvivalenter) inom Lunds kommun som geografiskt område samt fördelat på olika undersektorer. Källa: SMED

66 Prioriteringar för säker och tillräcklig energitillförsel med låg miljöpåverkan Sammanfattningsvis är tillgången till el, värme och drivmedel i Lund god idag, liksom leveranssäkerheten. Ett undantag gäller elförsörjningen till järnvägen, där skador på kontaktledningar återkommande orsakar stora trafikstörningar. En viss risk finns för att situationen försämras till 2030, främst beträffande el och drivmedel. Minska miljöpåverkan från energianvändningen Energianvändningen idag har betydande miljöpåverkan, och framförallt transportsektorn bidrar till sämre luftkvalitet, buller och klimatförändringar. Därför behöver kommunen prioritera miljöförbättrande åtgärder de närmaste åren, samtidigt som arbetet för säker och tillräcklig energitillförsel hålls levande. Minskad energianvändning, bland annat genom effektivare teknik, är ett av de områden där kommunen har störst möjlighet att förebygga effektbrist, negativ miljöpåverkan och kostnadsökningar, och bör därför vara högt prioriterat. Minska risken för eleffektbrist I det korta perspektivet, till 2025, är risken för långvarig eleffektbrist i kommunen liten. Detta gäller även med förväntad elektrifiering i transportsektorn och med tillkommande elintensiva forskningsanläggningar (ESS och Nanolab). I ett längre tidsperspektiv, till 2030, ökar risken för effektbrist och större prisskillnader relativt övriga elområden i Sverige. Kommunen bör därför verka för ökad överföringskapacitet, framförallt norrut, och för ökad energilagringskapacitet. Kommunen bör också stimulera ökad lokal elproduktion från förnybara källor, och vara vaksam vid eventuell planering för nya elintensiva verksamheter som forskningsanläggningar, batterifabriker, serverhallar och dylikt. Minskad andel el för uppvärmning kan också vara ett verktyg för att minska risken för effektbrist. Vädersäkra elförsörjningen Generellt är elförsörjningen väderkänslig, och därmed viktig att beakta ur ett klimatanpassningsperspektiv. Vid torka minskar produktionen i vattenkraftverken, är det mulet går produktionen från solceller ner, är det vindstilla snurrar inte vindkraftverken och vid långvarig värme kan kärnkraftverken få problem med kylningen och tvingas stänga. Luftledningar är känsliga för storm och i viss mån för stora snömängder. Förutom att vädersäkra produktions- och leveransanläggningar i den mån det går är det därför viktigt att inte förlita sig på en enskild energikälla, och att sprida produktionen geografiskt. I Lund finns förutsättningar för ökad elproduktion främst från vind och sol, och eventuellt biobränsle. Förbättra leveranssäkerheten utanför staden Leveranssäkerheten skiljer sig idag åt mellan staden Lund och de östra kommundelarna, både beträffande el och fjärrvärme. Detta är normalt, generellt är leveranssäkerheten bättre i städer. Kommunen bör ändå sträva efter att utjämna skillnaderna, bland annat genom att verka för nedgrävning av elledningar och anslutning av mindre fjärrvärmeöar till det större nätet

67 Energirådgivning, effektivisering och ökad restvärmeanvändning Uppvärmning av byggnader i Lund ger idag relativt låga utsläpp av växthusgaser, och den mest betydande miljöpåverkan bedöms vara på den biologiska mångfalden. Störningar i leveranser är få. Även om energifattigdom förebyggs av det svenska socialförsäkringssystemet är uppvärmningskostnaderna ekonomiskt betydande för många hushåll. Därför bör energirådgivning, med bland annat fokus på effektivisering, vara prioriterat. Samtidigt bör miljöprestandan för den värmeenergi som används förbättras, bland annat genom att restvärme från forskningsanläggningar med mera tillvaratas. Biogas som drivmedel På drivmedelssidan är den lokala självförsörjningsandelen ännu lägre än på elsidan, medan den är god på värmesidan. Detta, i kombination med att det är svårast att ställa om transportsektorn till förnybart, gör att Lunds kommun prioriterar att använda biogas som drivmedel. Biogas kan produceras i ett sant cirkulärt system, och bör tillsammans med energieffektiv och lokalt utsläppsfri eldrift vara förstahandsvalet vid energiförsörjning av motorfordon

68 Åtgärder Följande åtgärder syftar till att trygga en säker och tillräcklig tillgång på el, värme och drivmedel från förnybara källor i Lunds kommun som geografiskt område. De ska skapa förutsättningar för ett fossilbränslefritt energisystem som tillgodoser energibehovet hos kommunens invånare och företag utan att äventyra välfärd och hälsa för kommande generationer. Åtgärderna ska minska primärenergianvändningen och leda till minskad miljöpåverkan. Åtgärderna är grupperade i fyra delområden. Det första området går ut på att öka självförsörjningen av förnybar energi och att främja cirkulära flöden. Aktiviteter för att öka den lokala förnybara elproduktionen och produktionen av förnybara drivmedel från restprodukter ingår, liksom ökat tillvaratagande av restvärme. I första området ingår även att anpassa energisystemet till ökad andel intermittenta energikällor och ökad frekvens av värmeböljor och andra extrema väderhändelser, samtidigt som skillnader i leveranssäkerhet minskar mellan staden och de östra kommundelarna. Delområde två handlar om att involvera invånare, företag och andra aktörer så att de kan bidra till att nå energiplanens mål på ett sätt som främjar deras egna intressen. Det tredje delområdet behandlar inköp och upphandling av energieffektiva fordon som går på förnybara drivmedel. Det innehåller också åtgärder för att stärka tillgången till el och biogas som drivmedel, och åtgärder för att öka möjligheten att dela fordon istället för att äga dem. Det fjärde och sista delområdet ska främja energieffektivitet vid drift, nyproduktion och renovering av byggnader, och minska klimatpåverkan från byggnadernas hela livscykel. Åtgärderna bedöms vara tillräckliga för att kommunens mål inom prioriterat område Minsta möjliga klimatpåverkan till 2020 ska nås. Till 2030 kommer fler åtgärder och/eller förändringar att behövas, främst för att minska klimatpåverkan från transportsektorn. En utmaning är att kommunens rådighet är begränsad när det gäller åtgärder för minskad miljöpåverkan från trafik. Åtgärderna har arbetats fram av kommunkontoret i samverkan med kommunens bolag och berörda förvaltningar. Åtgärdsförslag har inhämtats från medborgare och andra externa aktörer. Delområde 1: Ökad självförsörjning av förnybar energi med cirkulära flöden Åtgärderna i delområde 1 syftar till att öka självförsörjningsgraden av förnybar energi och till ökat tillvaratagande av restprodukter så att primärenergianvändningen kan minska i hela energisystemet. Åtgärd 1.1 Restprodukter för innovativ drivmedelsproduktion Lunds kommun testar nya cirkulära lösningar för att tillvarata mer av restprodukterna i kommunen för biogasproduktion och andra generationens biodrivmedel. 3 Samverkan sker brett med näringsliv och forskningsaktörer. Genom att testa nya lösningar i Lund stöttar kommunen samtidigt nya företag. Minst ett nytt pilotprojekt har påbörjats innan Ansvar: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden Tidplan: Metanol, biodiesel, vätgas, flytande biogas m.m

69 Åtgärd 1.2 Lokal produktion av biogas Lunds kommun arbetar för att stimulera upprättandet av fler biogasproduktionsanläggningar. Detta sker i bred samverkan med olika aktörer. Ansvar: Kommunstyrelsen, Kraftringen AB, Tekniska nämnden Tidplan: Löpande Åtgärd 1.3 Kunskap för ökad mikroproduktion Lunds kommun genomför kunskapshöjande aktiviteter kring småskalig förnybar energi samt underlättar för fastighetsägare att lagra och sälja el från småskalig elproduktion, s.k. mikroproduktion, t.ex. från solceller och vindkraft. Solkartan utvecklas och används som ett underlag. Ansvar: Kraftringen AB, Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden Tidplan: Löpande Åtgärd 1.4 Fysisk planering för mikroproduktion Lunds kommun arbetar förvaltnings- och bolagsövergripande vid samhällsplanering i syfte att identifiera möjligheter att stimulera småskalig elproduktion vid stadsförnyelse och när nya stadsdelar utformas. Ansvar: Byggnadsnämnden (huvudansvarig), Kraftringen AB, Tekniska nämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Servicenämnden Tidplan: Löpande Åtgärd 1.5 Vindkraft Lunds kommun arbetar för ökad elproduktion från vindkraft, bland annat genom att stimulera uppgradering till högre effekt på platser där det redan finns vindkraftverk. Ansvar: Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden, Kraftringen AB, Tidplan: Löpande Åtgärd 1.6 Fossilbränslefritt energisystem Kommunen och dess bolag skapar förutsättningar för ett helt fossilbränslefritt energisystem i det geografiska området Lunds kommun. Ansvar: Samtliga nämnder och styrelser Tidplan: Åtgärd 1.7 Utbyggd fjärrvärme Lunds kommun arbetar strategiskt för att främja utbyggnad av och anslutning till förnybar fjärrvärme i ytterligare orter och utbyggnadsområden. Detta gäller även på mark som inte ägs av kommunen. Förtätning prioriteras till fjärrvärmeområden, och nyanslutning främjas inom befintligt nät. Ansvar: Kraftringen AB (huvudansvar), Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Servicenämnden Tidplan: Löpande Åtgärd 1.8 Restvärme och lågtempererad fjärrvärme Förvaltningar och bolag samverkar för ökat tillvaratagande av restvärme inom Lunds kommun, bland annat genom satsningar på världens största lågtempererade fjärrvärmenät. Ansvar: Kraftringen AB(huvudansvar), Tekniska nämnden, Kommunstyrelsen, Lunds kommuns fastighets AB, Lunds kommunala parkeringsbolag Tidplan: Löpande

70 Åtgärd 1.9 Fjärrkyla En kartläggning görs för att utreda hur behovet av fjärrkyla ser ut i kommunen, med hänsyn till förväntade klimatförändringar och ökad frekvens av värmeböljor. Möjligheter att minska kylbehovet genom solavskärmning, trädplantering med mera övervägs. Fjärrkylnätet byggs därefter ut för att täcka behoven där det är en ekonomiskt godtagbar lösning. Ansvar: Kraftringen (huvudansvar), Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Kommunstyrelsen, Servicenämnden, Lunds kommuns fastighets AB Tidplan: (kartläggning) Åtgärd 1.10 Pilot för hållbara stadsdelar Lunds kommun utgör pilotkommun för ny teknologi där tydliga kopplingar görs mellan en god och attraktiv livsmiljö och tillväxt i ekonomin. Brunnshög och Västerbro utgör här goda exempel. Ansvar: Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Kraftringen AB, Lunds kommuns fastighets AB, Lunds kommunala parkeringsbolag Tidplan: Löpande Åtgärd 1.11 Digitalisering för ett flexibelt energisystem Hållbara och smarta energisystem bygger på sammankoppling av olika aktörer och olika energikällor. Digitalisering är ett verktyg för att åstadkomma detta. Smarta och hållbara energisystem utvecklas så att de bidrar till målen om ökad energieffektivisering, minskad primärenergianvändning och ökade cirkulära flöden. Ansvar: Kraftringen AB (huvudansvar), Servicenämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Lunds kommunala parkeringsbolag Tidplan: Löpande Åtgärd 1.12 Energilagring Kommunen investerar i energilagning i stor och liten skala, både för el och värme, i syfte att utjämna toppar i energianvändning både över dygnet och mellan årstider. Ansvar: Kraftringen AB (huvudansvar), Servicenämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Lunds kommunala parkeringsbolag Tidplan: Löpande Åtgärd 1.13 Tillräcklig effektkapacitet Lunds kommun arbetar för att stamnätsoperatören Svenska Kraftnät och regionnätsoperatören E.ON skall kunna leverera tillräcklig effektkapacitet för att öka elektrifieringen i transportsystemet samtidigt som nya verksamheter skall kunna etablera sig i kommunen. Ansvar: Kommunstyrelsen, Kraftringen AB Tidplan: Löpande

71 Delområde 2: Engagera flera i energiomställningen Under delområde 2 samlas åtgärder av övergripande karaktär som syftar till att involvera medborgare och andra samhällsaktörer i arbetet för att nå energiplanens mål. Kunskapshöjande insatser och samverkansåtgärder som är specifikt inriktade på till exempel solceller, transporter eller liknande återfinns i övriga delområden. Åtgärd 2.1 Energiutbildning för handlingskompetens Återkommande intern energiutbildning med inriktning på handlingskompetens genomförs riktat till beslutsfattare och andra berörda målgrupper (t.ex. upphandlare, teknisk personal, pedagoger, ekonomer, vaktmästare). Ansvar: Kommunstyrelsen (huvudansvar), Servicenämnden, Utbildningsnämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Kraftringen AB Tidplan: Årligen Åtgärd 2.2 Råd och stöd Kommunen erbjuder oberoende energirådgivning och coachning till privatpersoner och företag. Byggherrar och verksamhetsutövare uppmuntras till energismart beteende vid kontakt med kommunens myndighetsfunktioner. Kraftringen erbjuder samtidigt energitjänster till både företagskunder och privatkunder. Ansvar: Kommunstyrelsen, Miljönämnden, Byggnadsnämnden, Kraftringen AB Tidplan: Löpande Åtgärd 2.3 Handlingsinriktade energikampanjer Energikampanjer genomförs riktat mot kommunens invånare, skolelever och företag. Det handlar om att möta intresset från målgrupperna, hjälpa dem att själva gå till aktiv handling (t.ex. energisparande, solceller, smarta hem, hållbara transporter,) samtidigt som de kan bidra till energiplanens mål. Ansvar: Kommunstyrelsen, Kraftringen AB, Lunds kommuns fastighets AB Tidplan: Löpande Åtgärd 2.4 Samverkan och innovation Kommunen främjar samverkan och innovationer på energi- och klimatområdet. Att samordna och motivera lokala aktörer, söka extern finansiering och ta tillvara på erfarenheter från avslutade projekt är centrala uppgifter. Inom borgmästaravtalssamverkan sluter kommunen överenskommelser med enskilda företag och organisationer om åtgärder. Ansvar: Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Servicenämnden, Kraftringen AB, Lunds kommuns fastighets AB Tidplan: Löpande Åtgärd 2.5 Digitala verktyg Kommunen utvecklar och tillhandahåller digitala verktyg (t.ex. karttjänster och appar) som främjar hållbar energianvändning. Verktygen ska vara både för internt och externt bruk. Ansvar: Kraftringen AB, Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden Tidplan: Löpande Åtgärd 2.6 Tillvarata kunskapsresurser Kommunen tillvaratar aktivt kunskapsresurser vid Lunds universitet genom att involvera forskare och studenter i kommunens utvecklingsarbete på energiområdet. Ansvar: Alla nämnder och styrelser Tidplan: Löpande

72 Delområde 3: Energieffektiva fordon och förnybara drivmedel Åtgärderna ska stärka arbetet med att öka andelen energieffektiva, miljöanpassade fordon samt förbättra distributionen av förnybara drivmedel. Åtgärd 3.1 Lätta fordon Lunds kommuns förvaltningar införskaffar genom Servicenämnden fordon så att fossilbränslefrihet, energieffektivitet och förbättrad luftkvalitet nås. Detta innebär att el och biogas prioriteras framför andra drivmedel vid inköp av lätta motorfordon. Bolagen införskaffar lätta fordon enligt samma principer. Ansvar: Alla nämnder och styrelser Tidplan: Löpande Åtgärd 3.2 Tunga fordon och arbetsmaskiner Lunds kommun upphandlar och köper miljöanpassade och energieffektiva arbetsmaskiner och tunga fordon, så att kommunen kan nå målet om fossilbränslefrihet. Kunskapsutbyte mellan förvaltningar och bolag sker regelbundet. Ansvar: Kommunstyrelsen, Renhållningsstyrelsen, Servicenämnden, Tekniska nämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Kraftringen AB Tidplan: Löpande Åtgärd 3.3 Transportentreprenader I upphandlingen av transportentreprenader ställer Lunds kommun krav på att miljöanpassade och energieffektiva fordon används istället för konventionella fossilbränsledrivna. Krav på ruttoptimering, sparsam körning och liknande ställs där det är relevant. Ansvar: Kommunstyrelsen, Servicenämnden, Tekniska nämnden. Tidplan: Löpande Åtgärd 3.4 Främja hållbara transporter Lunds kommun genomför aktiviteter riktat mot invånare och företag i syfte främja hållbara transporter och att öka andelen energieffektiva el- och gasfordon hos dessa målgrupper. Arbetet med LundaMaTs fokusområden och åtgärder fortsätter. Ansvar: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden, Lunds kommuns parkerings AB, Lunds kommuns fastighets AB, Kraftringen AB Tidplan: Löpande Åtgärd 3.5 Tankställen för biogas Fler tankställen för biogas upprättas inom Lunds kommun, främst i byarna. Om den ekonomiska kalkylen för tankstället inte varit tillräckligt god har andra former av ägande än Kraftringen identifierats. Exempel på sådant ägande kan vara kommunen tillsammans med lokala aktörer. Ansvar: Kraftringen AB, Kommunstyrelsen Tidplan:

73 Åtgärd 3.6 Laddning av elfordon Lunds kommun investerar i infrastruktur för laddning av stora och små elfordon för att täcka den egna verksamhetens behov och för att tillgodose behoven vid kommunala besöksmål. LKF erbjuder laddmöjligheter för sina hyresgäster och deras besökare. LKP och Kraftringen erbjuder publika laddmöjligheter. Ansvar: Kraftringen AB, Lunds kommuns parkerings AB, Lunds kommuns fastighets AB, Servicenämnden Tidplan: Löpande Åtgärd 3.7 Innovation för elektrifiering Lunds kommun främjar innovativa lösningar för elektrifiering av transportsystemet. Till exempel laddvägar, kollektivtrafik, cykling och vätgas/bränsleceller m.m. testas i pilotprojekt eller stor skala. Ansvar: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Servicenämnden, Byggnadsnämnden, Kraftringen AB, Lunds kommuns parkerings AB Tidplan: Löpande Åtgärd 3.8 System för betalning och tankning/laddning Lunds kommun arbetar kontinuerligt för att öka standardisering, förenkling, gemensamma betalningssätt, tankningssystem m.m. avseende förnybara drivmedel och el. Det handlar om att förenkla för producenter och konsumenter. Ansvar: Kommunstyrelsen, Kraftringen AB Tidplan: Löpande Åtgärd 3.9 Effektiv fordonsanvändning Lunds kommun bedriver ett kontinuerligt arbete för att säkerställa att beläggningsgraden av kommunens fordon är god samt att dessa inte används i onödan. Ansvar: Alla berörda nämnder och styrelser, huvudansvar Servicenämnden Tidplan: Löpande Åtgärd 3.10 Miljözoner Lunds kommun utreder om geografisk utvidgning av befintlig miljözon eller införande av nya, tuffare miljözoner i centrum eller andra stadsdelar kan bidra till förbättrad luftkvalitet, energieffektivitet, minskat buller och minskad klimatpåverkan på ett effektivt sätt. Ansvar: Tekniska nämnden (huvudansvar), Kommunstyrelsen, Miljönämnden och Byggnadsnämnden Tidplan: Åtgärd 3.11 Mobilitetsnoder Mobilitetshus uppförs med erbjudande om bilpool, elcyklar och laddningsmöjligheter för olika typer av fordon. I byarna utvecklas mobilitetshubbar för pendlare. Ansvar: Lunds kommuns parkerings AB, Tekniska nämnden, Servicenämnden, Byggnadsnämnden Tidplan: Löpande Åtgärd 3.12 Energieffektiv infrastruktur Gatubelysning, elförsörjning till spårväg och elbussar samt annan infrastruktur som stödjer hållbara transporter utformas på ett energieffektivt sätt. Ansvar: Tekniska nämnden, Kraftringen AB Tidplan: Löpande

74 Delområde 4: Energieffektiva fastigheter och byggentreprenader Åtgärderna bidrar till att stärka arbetet med energieffektiva fastigheter och byggentreprenader inom Lunds kommun. Åtgärd 4. 1 Minskat energibehov i byggnader Kommunen minskar energibehovet i byggnader genom att använda ytor effektivt. Innan byggnadstekniska lösningar väljs ska minskat behov av kyla och värme genom gröna tak, läplanteringar, skuggande träd, solavskärmning med mera ha övervägts. Ansvar: Lunds kommuns fastighets AB, Servicenämnden, Byggnadsnämnden, Lunds kommuns parkerings AB Tidplan: Löpande Åtgärd 4.2 Energieffektivisering i befintligt bestånd Lunds kommun fortsätter att arbeta med energieffektiviseringar vid renovering, underhåll och drift av kommunens fastigheter, och utvecklar spjutspetsprojekt för att identifiera framgångslösningar som kan användas i en större del av beståndet. Ansvar: Lunds kommuns fastighets AB, Servicenämnden, Byggnadsnämnden, Lunds kommuns parkerings AB Tidplan: Löpande Åtgärd 4.3 Effektiva och robusta energilösningar Lunds kommun installerar effektiva och robusta energilösningar vid nyproduktion och renovering av kommunens egna bostäder och lokaler. Ansvar: Servicenämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Lunds kommunala parkeringsbolag, Kraftringen AB Tidplan: Löpande Åtgärd 4.4 Solceller på egna byggnader Vid ny- och ombyggnad övervägs alltid om byggnader är lämpliga för solceller, så att nya solceller tas i bruk årligen. Ansvar: Servicenämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Lunds kommunala parkeringsbolag, Kraftringen AB Åtgärd 4.5 Kunskap om energieffektiva fastigheter Lunds kommun genomför kunskapshöjande aktiviteter inom området energieffektiva fastigheter riktat mot olika aktörer som t.ex. byggherrar, bostadsrättsföreningar och allmänheten. Kommunen för dialog och samverkar med byggherrar för att optimera energisystem utifrån miljö, ekonomi och sociala aspekter Ansvar: Kommunstyrelsen, Byggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Kraftringen AB Tidplan: Löpande Åtgärd 4.6 Engagera hyresgäster och brukare Erfarenhetsutbytet mellan hyresvärd och brukare fortsätter att utvecklas. Det handlar t.ex. om att ta emot synpunkter och klagomål samtidigt som hyresgäster och brukare informeras om energismart beteende. Vidare utvecklas incitamentsmodeller i syfte att hyresgäster ska engagera sig i sin energianvändning. Ansvar: Lunds kommuns fastighets AB, Servicenämnden, Lunds kommunala parkeringsbolag Tidplan: Löpande

75 Åtgärd 4.7 Livscykelperspektiv Vid val av energikälla för uppvärmning av kommunens fastigheter, är utgångspunkten ett primärenergiperspektiv 4, vilket innebär att man bedömer miljöpåverkan från den använda energins hela livscykel. Vid val av byggmaterial vägs energianvändning och klimatpåverkan från hela livscykeln in. Ansvar: Servicenämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Lunds kommunala parkeringsbolag Tidplan: Löpande Åtgärd 4.8 Energikrav vid nyproduktion Nyproduktion av kommunens lokaler och bostäder uppfyller kraven på värmeeffektbehov för FEBY, eller Miljöbyggnad nivå silver. Byggnaden och omgivande grönstruktur ska om möjligt utformas för att minska energianvändningen för kyla och uppvärmning. Certifiering av fastigheterna är positivt men inte ett krav. Ansvar: Servicenämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Lunds kommunala parkeringsbolag Tidplan: Löpande Åtgärd 4.9 Byggentreprenader I upphandlingen av byggentreprenader stimulerar Lunds kommun till att miljöanpassade och energieffektiva fordon och maskiner används istället för konventionella fossilbränsledrivna fordon. Krav på ruttoptimering, kort transport av massor och andra miljöanpassade arbetsmetoder ställs där det är relevant. Kommunen genomför stickprovskontroll så att kraven efterlevs. Ansvar: Kommunstyrelsen, Servicenämnden, Lunds kommuns fastighets AB, Lunds kommuns parkerings AB, Kraftringen AB, Tekniska nämnden Tidplan: Löpande 4 För mer information, se stycket Primärenergi och systemperspektiv samt Energitrappan

76 Bilaga 1. Delmål i LundaEko som är styrande för energiplanen 1. Engagera flera 1.1 Lunds kommun ska, utifrån samtliga prioriterade områden i LundaEko II, bidra med kunskap, information, goda exempel och verktyg för att göra det enkelt att välja hållbara alternativ. 1.2 Lunds kommun ska, utifrån samtliga prioriterade områden i LundaEko II, öka kunskapen samt utveckla samarbetet och dialogen kring hållbar utveckling inom organisationen samt med företag, universitet, organisationer och medborgare. 2. Hållbar konsumtion 2.1 Lunds kommun ska verka för cirkulära flöden i slutna resurssnåla och giftfria kretslopp. 2.2 Vid alla Lunds kommuns upphandlingar av varor, produkter och tjänster ska det finnas hållbarhetskrav lägst enligt upphandlingsmyndighetens baskriterier eller motsvarande. Andelen upphandlingar där krav ställs, utöver basnivån, ska kontinuerligt öka. 2.4 Vid alla Lunds kommuns upphandlingar där det föreligger risk för brott mot grundläggande arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i leverantörskedjan ska sociala och etiska krav ställas och följas upp. 4. Minsta möjliga klimatpåverkan 4.1 Utsläppen av växthusgaser i Lunds kommun ska minska med minst 80 procent till 2030 jämfört med Utsläppen av växthusgaser som uppstår vid produktion av varor och tjänster, som Lunds kommun köper, ska minska till Den kommunala organisationen ska vara fossilbränslefri senast Primärenergianvändningen (se definition sid 8) per kvadratmeter i Lunds kommuns lokaler och bostäder ska minska med 45 procent till 2020 jämfört med Den lokala produktionen av el, värme och drivmedel från förnybara källor ska öka med 700 GWh till år 2020 jämfört med 2013.

77 4.6 Till 2020 ska biogasproduktionen i kommunen öka. 5. Klimatanpassning 5.2 Klimatanpassning ska integreras i kommunens processer och planering i alla berörda verksamheter. 6. Hållbar stadsutveckling 6.1 Lunds kommun ska testa spjutspetsprojekt, nya metoder och tvärdisciplinärt samarbete i syfte att skapa en hållbar stadsutveckling. 6.6 Den fysiska planeringen ska möjliggöra och uppmuntra en klimatsmart livsstil, vardag och vistelse för medborgare, besökare och verksamma i Lunds kommun

78 Tjänsteskrivelse 1 (5) Diarienummer VOO 2019/0055 Zenita Bäck zenita.back@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Lokal för korttidstillsyn och korttidsvistelse, Sankt Lars väg byggnad 9, Lund Sammanfattning Lunds kommun bedriver korttidstillsyn och korttidsvistelse enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Behoven av insatserna korttidstillsyn och korttidsvistelse har ökat senaste åren. Mot bakgrund av denna ökning redovisas behov av att tillföra ny lokal för verksamheterna. Vård och omsorgsnämnden föreslår att kommunstyrelsen uppdrar till servicenämnden att teckna hyresavtal avseende lokal för korttidstillsyn och korttidsvistelse, vård- och omsorgsnämnden, med adress Sankt Lars väg byggnad 9, Lund. Därefter tecknas internhyreskontrakt mellan Lundafastigheter, servicenämnden och vård- och omsorgsförvaltningen, vård- och omsorgsnämnden för lokal med adress Sankt Lars väg byggnad 9, Lund. Den interna hyreskostnaden är beräknad till kr/år inklusive fastighetsskatt. Vård- och omsorgsnämnden har redovisat tillkommande kostnader i stöd-och serviceplan för LSS i EVP:n och i EVP:n Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den dnr VOO2019/0055 med bilaga 1 Intern hyresoffert och bilaga 2 Byggnad 09 - ritning Barnets bästa För barn/ungdomar som har en funktionsnedsättning är det positivt att lokaler är ändamålsenliga och anpassade utifrån både olika behov och specifika behov. Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning Konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning är samma som anges ovan under rubriken ovan. Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress E-post Box 41 Bangatan 10A vardochomsorg@lund.se Lund

79 Tjänsteskrivelse 2 (5) Diarienummer VOO 2019/0055 Ärendet Bakgrund Lunds kommun bedriver korttidstillsyn och korttidsvistelse enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Behoven av insatserna korttidstillsyn och korttidsvistelse har ökat senaste åren. Mot bakgrund av denna ökning redovisas behov av att tillföra ny lokal för verksamheterna. Korttidstillsyn I samband med att skolans ansvar för fritidshem avslutas, det år barnet fyller 12 år, kan föräldrar till barn med funktionsnedsättning ansöka om att få behovsprövning om insatsen korttidstillsyn. Insatsen erbjuds måndag till fredag kl , före och efterskoltid, studiedagar samt lovdagar. Insatsen korttidstillsyn avslutas senast i samband med studentexamen. Verksamheten bedrivs dels i lokaler som enbart är för korttidstillsyn och dels i lokaler som sambrukas med verksamheten korttidsvistelse. Korttidsvistelse Föräldrar med behov av avlastning kan ansöka om att få behovsprövning om insatsen korttidsvistelse, (brukaren ska erbjudas rekreation och miljöombyte). Insatsen verkställs dygnsvis alla veckans dagar. Antal dygn per månad eller år varierar beroende på behovet av insatsen korttidsvistelse. Insatsen kan erbjudas så länge som brukaren beslutar sig för att bo kvar hemma. Verksamheten bedrivs dels i lokaler som enbart är för korttidsvistelse och dels i lokaler som sambrukas med verksamheten korttidstillsyn. Korttidstillsyn och korttidsvistelse, behovsutveckling 2016 till 2018 och befintliga lokaler Från 2016 till 2018 har antalet brukare som beviljats insatserna korttidstillsyn och korttidsvistelse ökat, vilket framgår av tabellen nedan. När det gäller korttidsvistelse har antalet dygn ökar med 60% under samma period. Befintliga lokaler är inte tillräckliga på grund av fler brukare har insatsen men också ett behov av att få tillgång till anpassade lokaler utifrån brukarnas behov. Det senare beror på att det finns brukare som har komplexa behov och som inte alltid kan lösas i befintliga lokaler.

80 Tjänsteskrivelse 3 (5) Diarienummer VOO 2019/0055 Under 2017 gjordes avtal om köp av plats som avser korttidsvistelse från annan utförare. Sedan sommaren 2018 har möjligheterna att påverka vistelsetiden minskats för brukarna för att tillgodose behoven så långt som möjligt, då tillgången av befintliga lokaler är begränsade. Verksamheten har genomfört försök till anpassningar i befintliga lokaler de senaste åren som till exempel delat av rum med dörrar och monterat ljudabsorbenter. Tabell: Antal brukare med beslut om insatserna korttidstillsyn och korttidsvistelse per den 1 oktober respektive år. Insats/År Korttidstillsyn (antal brukare) Korttidsvistelse (antal brukare) Korttidsvistelse (antal dygn) Lokal för korttidstillsyn och korttidsvistelse För att lösa det långsiktiga behovet av lokal har vård- och omsorgsförvaltningen en dialog med Lundafastigheter. Lundafastigheter har gått igenom kommunens bestånd men utan resultat varför externa lösningar eftersökts. Den lösning som har tagits fram tillsammans med Lundafastigheter är lokalen med adress Sankt Lars väg byggnad 9, Lund. Lokalen är på ca 829 kvm och verksamheten har tillsammans med arkitekt arbetat fram de funktioner och anpassningar som krävs för att verksamheten ska fungera. Byggnad 9 är tänkt att användas för korttidstillsyn och korttidsvistelse. För korttidsvistelse finns det ett krav på sprinkler finns i lokalen eftersom det handlar om övernattning för brukare med funktionsnedsättning.

81 Tjänsteskrivelse 4 (5) Diarienummer VOO 2019/0055 Beställning av lokal korttidsvistelse och korttidstillsyn För att tillgodose det långsiktiga av ändamålsenliga lokaler för korttidstillsyn och korttidsvistelse föreslås att kommunstyrelsen uppdrar till servicenämnden att teckna hyresavtal avseende lokal till vård- och omsorgsnämnden med adress Sankt Lars väg byggnad 9, Lund. Mellan Lundafastigheter, servicenämnden och vård- och omsorgsförvaltningen, vård- och omsorgsnämnden, tecknas internhyreskontrakt för lokal, med adress Sankt Lars väg byggnad 9, Lund. Ekonomi och finansiering Driftkostnaderna för Sankt Larsvägen 9 som inkluderar personalkostnader, lokalkostnader, övriga kostnader och kapitalkostnader finns delvis med i stöd- och serviceplanen för LSSverksamheten i EVP:n 2019 till Sedan stöd- och serviceplanen för 2019 till 2021 upprättades (januari 2018) har förutsättningarna ändrats till följd av det ökade behovet av korttidstillsyn och korttidsvistelse som framgår av tabellen ovan. Förändringen av driftkostnaden finns redovisad i vård- och omsorgsnämndens yttrande avseende EVP:n för åren 2020 till Under förutsättning att lokalen kan tas i drift vid halvårsskiftet 2020 beräknas driftkostnaden i nuläget till tkr och kostnaden för helår fråm och med 2021 till tkr. En uppföljning av driftkostnaden genomförs inför driftstarten 2020 och beaktas i kommande EVP- skrivelse. I beräkningarna ingår hyreskostnaden med kronor/år inklusive fastighetsskatt. Lokalen hyrs av vård- och omsorgsförvaltningen via Lundafastigheter, serviceförvaltningen. Kontraktstiden är 10 år med förlängning med fem år om inte lokalen sägs upp nio månader före avtalstidens utgång. Inventarier och utrustning beräknas till 250 tkr och kapitalkostnaden ingår i ovan redovisade driftkostnader. Förvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslås besluta att föreslå kommunstyrelsen ge servicenämnden i uppdrag att teckna hyresavtal avseende lokal för korttidstillsyn och korttidsvistelse, vård- och omsorgsnämnden, med adress Sankt Lars väg byggnad 9, Lund, samt

82 Tjänsteskrivelse 5 (5) Diarienummer VOO 2019/0055 att vård- och omsorgsnämnden uppdrar till förvaltningsdirektören, vård- och omsorgsförvaltningen, att teckna hyreskontrakt med Lundafastigheter, serviceförvaltningen under förutsättning av att kommunstyrelsen ge servicenämnden i uppdrag att teckna hyresavtal avseende lokal för korttidstillsyn och korttidsvistelse, vård- och omsorgsnämnden, med adress Sankt Lars väg byggnad 9, Lund. Anna Borgius Vård- och omsorgsdirektör Zenita Bäck Lokalplanerare Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Serviceförvaltningen Akten

83 Intern hyresoffert Objekt: Sankt Lars väg 9, Lund Fastighetsägare: Hemsö Fastighets AB Offert på inhyrning från Hemsö på Sankt Lars väg 9 i Lund. Fastighetsägaren har offererat en hyra på kr/kvm. Lokalen är 829 kvm och den externa hyran blir därmed kr per år. I denna hyra ingår de anpassningar som verksamheten har framfört i Funktionsprogram för korttillsyn enligt LSS, daterad Hyran är s.k. kallhyra vilket innebär att drift debiteras separat. Fastighetsägaren har fastställt schabloner för driften enligt nedan. Utöver fastighetsägarens schabloner för drift tillkommer även Lundafastigheters schabloner för fastighetsadministration och försäkring enligt internhyresmodellen. Försäkringspremien är baserad på den som kommunen betalar för alla fastigheter. Tillsyn och skötsel samt felavhjälpande och planerat underhåll ingår i den externa hyran och sköts av fastighetsägaren. Hyran räknas upp med 100% av index i enlighet med fastighetsägarens hyresoffert. Tillägg för DoU Schablon vid förhyrning LF s ansvar Belopp Kommentarer Administration 37 kr/kvm kr REPAB-schablon Försäkringspremie 8 kr/kvm kr Kommunens kostnad Energianvändning - fjärrvärme 105 kr/kvm Ja kr Hemsös schablon Elanvändning 60 kr/kvm Ja kr Hemsös schablon VA-kostnad 20 kr/kvm Ja kr Hemsös schablon Tillsyn och skötsel Nej 0 kr Sophämtning 10 kr/kvm Ja kr Hemsös schablon Felavhjälpande underhåll Nej 0 kr Planerat underhåll (inre och yttre) Nej 0 kr kr ÅRSHYRA UTIFRÅN HYRESBERÄKNING per m2 Extern årshyra exkl. moms kr kr DoU kr 240 kr Total årshyra exkl. fastighetsskatt kr kr Fastighetsskatt 0 kr 0 kr Total årshyra inkl. fastighetsskatt kr kr

84

85 Vård- och omsorgsförvaltningen Anmälningar 1(2) Utredning och service Helena Falk Vård- och omsorgsnämnden Anmälningar till vård- och omsorgsnämndens sammanträde den 13 mars 2019 Dnr VOO 2019/0091 a. Kartläggning av funktionshinderspolitiken i Skåne Dnr VOO 2019/0147 b. Avvikelser kvalitetsåret Dnr VOO 2019/0142 c. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2019 Dnr VOO 2019/0143 d. Samverkansprotokoll e. Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2018 Dnr VOO 2019/0129 f. Verksamhetsberättelse 2018 Boende och habilitering Dnr VOO 2019/0150 g. Verksamhetsberättelse 2018 HRSS Dnr VOO 2019/0150 h. Verksamhetsberättelse 2018 Myndighetsfunktionen Dnr VOO 2019/0150 i. Verksamhetsberättelse 2018 Särskilt boende j. Verksamhetsberättelse 2018 Stöd och aktivering Dnr VOO 2019/0150

86 Funktionshinderspolitiken i Skåne en kartläggning

87 Innehåll Funktionshinderspolitiken i Skåne en kartläggning... 1 Om rapporten... 4 Sammanfattning Introduktion Definitioner Bakgrund till uppdraget Uppdragsbeskrivning Metoder Funktionshinderspolitik i praktiken Vårdobjekt eller rättighetsbärare? Koppling till andra rättighetsområden Resurs- och kompetensförsörjning Funktionshinderråd Eldsjälar Strategier Hur strategierna används Bedömning av strategiskt arbete Samarbete Skyldighetsbärares formella samarbeten Rättighetsbärares formella samarbeten Informella samarbeten och nätverk Förstärkning av samarbeten Relevanta samarbetsformer och områden Behov av stöd Nätverk Utbildningar Information Övriga synpunkter Slutsatser och rekommendationer Källor Bilaga 1: Intervjuguide kommuner/regionen Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 2

88 Bilaga 2: Intervjuguide lokala funktionshinderorganisationer Bilaga 3: Frågor till konferensen 10 december Funka Nu AB Bolagsfakta Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 3

89 Om rapporten Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Skåne län Emma Melander Borg emma.melander.borg@lansstyrelsen.se Utredare: Emil Gejrot emil.gejrot@funka.com Ebba Myrsten ebba.myrsten@funka.com Vår referens: Susanna Laurin susanna.laurin@funka.com Avtalsnamn: Konsulttjänster inom mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Dnr Tidsperiod för uppdraget: till Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 4

90 Sammanfattning På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län har Funka Nu AB kartlagt det funktionshinderspolitiska arbetet i Region Skåne och Skånes 33 kommuner. Huvudsyftet med kartläggningen har varit att skapa ett kunskapsunderlag utifrån vilket länsstyrelsen kan ge stöd till kommuner och regionen i att genomföra den nya nationella funktionshinderspolitiken. Kartläggningen har fokuserat på fyra huvudområden: befintligt arbete, strategier, former för samarbete samt behov av stöd från länsstyrelsen. Under arbetets gång har utredarna kommunicerat med tjänstepersoner eller förtroendevalda i samtliga kommuner samt regionen, och även med representanter för lokala funktionshinderorganisationer. Kartläggningen visar att det görs många bra insatser som främjar ett rättighetsperspektiv på funktionshinderområdet i Skåne län, men att flera utmaningar kvarstår. Kunskapsnivån i länet är ojämn: särskilt tydliga skillnader märks mellan större och mindre kommuner, och även mellan tjänstepersoner och förtroendevalda. Många verksamheter förlitar sig i hög grad på funktionshinderråd i sitt arbete med funktionshinderfrågor. Detta är överlag positivt, men även förenat med vissa risker. Vidare förekommer det fortfarande att verksamheter har ett vårdperspektiv snarare än ett rättighetsperspektiv på frågorna, och många gånger vilar arbetet på en enskild persons insatser. Strategiskt arbete bedrivs i vissa fall, men resultaten av detta är ojämna. På grund av detta har vissa kommuner medvetet valt bort att ha strategiska styrdokument. Möjliga framgångsfaktorer för funktionshinderspolitiska strategier pekas ut, däribland vikten av att ha tydliga planer för förankring och ansvarsfördelning. Samarbeten bedrivs i vissa fall, men det finns utrymme för att förbättra detta. Länsövergripande samarbeten med mer specifikt fokus på funktionshinderområdet behövs. Länsstyrelsen skulle kunna ha en sammankallande roll i detta. Utöver stöd till nätverkande efterfrågas utbildnings- och informationsstöd från länsstyrelsen. En generell reflektion utifrån kartläggningen är att länsstyrelsen också skulle kunna axla ett utökat ansvar för kommunikation mellan riks- och lokalpolitiken. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 5

91 1. Introduktion Samhällets syn på funktionshinder har förändrats mycket under de senaste årtiondena. I Sverige och många andra länder dominerade tidigare en paternalistisk, exkluderande och i bästa fall medömkande hållning, vars praktiska konsekvenser för personer med funktionsnedsättning ofta blev fattigdom, ohälsa eller institutionalisering. Från 1900-talets mitt och framåt började emellertid ett annat synsätt att träda fram, i och med vilket delaktighet, inkludering och självbestämmande framhävdes. Inte minst var personer med funktionsnedsättning själva pådrivande i att göra funktionshinderområdet till en fråga om mänskliga rättigheter Definitioner Det förändrade synsättet avtecknar sig tydligt i språkbruket, och det är på sin plats att kort redogöra för de begrepp som används i den här rapporten: En funktionsnedsättning är ett fysiskt eller psykiskt tillstånd som medför svårigheter att utföra vissa handlingar (funktioner). De som upplever dessa svårigheter är personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att poängtera att personer med funktionsnedsättning är en heterogen grupp som omfattar en mängd variationer och förutsättningar. Ett funktionshinder uppstår i mötet mellan en person med funktionsnedsättning och brister i samhällets uppbyggnad och utformning. Enligt detta synsätt är det den omgivande miljön som bär på hindret, inte personen själv. För att undvika att dessa hinder uppstår förespråkar många universell utformning som en modell för samhällsbyggnad. Universell utformning går ut på att göra rätt från början genom att ta hänsyn till de olika förutsättningar människor kan ha när en förändring eller insats ska genomföras. Det finns andra begrepp som blir allt vanligare i diskursen om funktionshinder. Ibland föreslås funktionsvariation som ett mindre utpekande alternativ till ordet funktionsnedsättning, och funktionsrätt har börjat användas för att markera att det är en fråga om oavvisliga mänskliga rättigheter, inte välgörenhet. Med utgångspunkt i detta kallas också FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ofta för funktionsrättskonventionen. Vi har valt att använda den benämningen, trots att den ännu inte anammats av svenska myndigheter, då den föredras av den svenska funktionshinderrörelsen i allmänhet, och av paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige i synnerhet. Funktionsrättskonventionen utgår från den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, och Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 6

92 konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 1 Eftersom grunden i funktionsrättskonventionen är de mänskliga rättigheterna rymmer konventionen, och därmed funktionshinderspolitiken, jämlikhet och barnrätt. Funktionsrättskonventionen skapar därmed inga nya rättigheter, utan fungerar som en försäkran om att de existerande konventionerna ska efterlevas även när det gäller personer med funktionsnedsättning. På detta sätt kan funktionsrättskonventionen likställas med konventionen om rättigheter för kvinnor och barnkonventionen. Dessa konventioner säkerställer de mänskliga rättigheterna för grupper som genom historien marginaliserats. I det sammanhanget är det viktigt att vara medveten om att kvinnor med funktionsnedsättning riskerar att utsättas för dubbel diskriminering: dels som kvinna, och dels som person med funktionsnedsättning. På liknande sätt kan barn med funktionsnedsättning utsättas för dubbel diskriminering. Inom rättighetsdiskursen används begreppen rättighetsbärare och skyldighetsbärare. Den förra är den som tillförsäkras en viss rättighet, medan den senare är den som har ett särskilt ansvar för att upprätthålla rättigheten. Här kan personer med funktionsnedsättning betraktas som rättighetsbärare, medan staten och dess företrädare är skyldighetsbärare. Detta betyder att staten är skyldig att främja, skydda och tillgodose alla medborgares rättigheter Bakgrund till uppdraget Den 30 november 2017 beslutade riksdagen om ett nytt mål och en ny inriktning för den nationella funktionshinderspolitiken. 2 Detta ersatte de mål och den inriktning som infördes år Sedan dess hade mycket hänt på funktionshinderområdet inte minst Sveriges ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning år 2008 varför regeringen ansåg att en uppdatering var nödvändig. 4 Det nya målet har följande lydelse: Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. 5 1 Den allmänna förklaringen antogs 1948, de två konventionerna De officiella svenska översättningarna finns i: Regeringskansliet FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. 2 Riksdagen. Socialutskottets betänkande 2017/18:SoU5. 3 Prop. 1999/2000:79. Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken. 4 Regeringskansliet. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. SÖ 2008:26. 5 Prop 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken, s. 22. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 7

93 Den nya inriktningen har följande lydelse: För att nå det nationella målet ska genomförandet av funktionshinderspolitiken inriktas mot de fyra områdena: - principen om universell utformning, - befintliga brister i tillgängligheten, - individuella stöd och lösningar för individens självständighet, och - att förebygga och motverka diskriminering. 6 Till grund för regeringspropositionen ligger förslag från Myndigheten för delaktighet (MFD) som lades fram i en rapport från Regeringen har dock inte använt sig av MFD:s formuleringar. Den nya politiken innebär att samhället i allmänhet och den offentliga sektorn i synnerhet ska ha ett tydligare rättighetsperspektiv i allt som har med funktionshinderfrågor att göra. Den uttryckliga kopplingen till konventionen, som handlar om mänskliga rättigheter, klargör detta. Rent konkret åläggs alla som tillhandahåller samhällsinsatser att vid varje åtgärd som påverkar personer med funktionsnedsättning ta sådana frågor i beaktande. Bidrar det som görs till jämlika levnadsvillkor och delaktighet i samhället inte bara mellan personer med och utan funktionsnedsättning, utan också mellan kvinnor och män? Tar vi hänsyn till de specifika rättigheter som barn har i samhället? Hur den nya politiken ska genomföras klargörs ytterligare av den nya inriktningen. Den slår fast att det funktionshinderspolitiska arbetet ska inriktas särskilt mot fyra områden. De fyra utvalda områdena kan behöva förklaras ytterligare. Principen om universell utformning var ursprungligen ett begrepp inom arkitekturen, men har efterhand tillämpats bredare. Universell utformning innebär att produkter, tjänster och miljöer, såväl som samhället i stort, utformas med hänsyn till alla de olika behov och förmågor som finns i befolkningen. Detta kan till exempel göras genom att låta personer med olika förutsättningar delta i själva utvecklingsprocessen. Det finns åtminstone två tydliga fördelar med universell utformning: dels att det gör samhället mer demokratiskt och tillgängligt, och dels att det är mer effektivt att göra rätt från början än att försöka rätta till saker i efterhand. Med befintliga brister i tillgängligheten menas det som skapar hinder för personer med funktionsnedsättning i vardagen. Ett typexempel är en byggnad med trappsteg upp till ingången. Trappstegen gör det svårt, om inte omöjligt, för en person som använder rullstol att ta sig in i byggnaden på egen hand. Det kan också handla om saker som mötesrum utan hörslingor eller viktig samhällsinformation som förmedlas med ett för komplicerat språkbruk. Digital tillgänglighet blir också allt viktigare inte minst i och med lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som trädde i kraft i 6 Ibid., s Myndigheten för delaktighet. En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle MFD:s förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet. Serie A 2016:13. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 8

94 början av Den nya politiken innebär att offentliga aktörer måste kartlägga och åtgärda tillgänglighetsbrister inom sina ansvarsområden. Individuella stöd och lösningar för individens självständighet behövs i de fall där universellt utformade lösningar inte är tillräckliga. Till exempel kan en person med synnedsättning behöva syntolkning för att tillgodogöra sig information som presenteras visuellt, och en person med rörelsenedsättning kan behöva en rullstol för att kunna ta sig från punkt A till punkt B. Även de insatser som ges inom ramen för LSS räknas till kategorin individuella stöd. Att förebygga och motverka diskriminering innebär att man arbetar aktivt för att förändra de attityder och strukturer som utesluter och begränsar personer med funktionsnedsättning. Tyvärr upplever många personer med funktionsnedsättning fortfarande diskriminering något som inom funktionshinderrörelsen ofta kallas funkofobi. Det kan vara värt att påminna här om att olika former av diskriminering kan samverka med varandra. Den diskriminering som upplevs av en kvinna med funktionsnedsättning är inte nödvändigtvis samma som den som upplevs av en man med liknande funktionsnedsättning, för att ta ett allmänt exempel. Landets landsting och kommuner har ett betydande ansvar för att genomföra funktionshinderspolitiken i praktiken. På dessa nivåer administreras många av de frågor som påverkar vardagen för medborgare med (och utan) funktionsnedsättning: på landstingsnivå, vård och kollektivtrafik; på kommunnivå, skola, social omsorg och samhällsbyggnad. Det är därför särskilt viktigt att de beslut som fattas om funktionshinderfrågor på riksnivå också når ut till beslutsfattare och tjänstepersoner i landsting och kommuner. För att säkerställa att detta sker har regeringen gett länsstyrelserna i uppdrag att, tillsammans med MFD, stödja landsting och kommuner att genomföra sina funktionshinderspolitiska strategier och planer i enlighet med [den nya nationella funktionshinderspolitiken]. 9 Detta är första gången som länsstyrelserna har fått ett särskilt uppdrag inom funktionshinderområdet, och det är ännu inte klarlagt vilken roll de är bäst lämpade att spela. Länsstyrelserna behöver arbeta upp såväl kontaktnät som sakkunskaper. För att länsstyrelserna ska kunna ge rätt stöd behövs därför insyn i vad landsting och kommuner redan gör på funktionshinderområdet. Det finns redan en del information att tillgå om detta. En viktig källa är MFD:s årliga enkäter, som skickas ut till alla landsting och kommuner, samt även till alla myndigheter. Enkäterna undersöker arbetet med funktionshinderfrågor inom åtta olika områden: 1) skrivelser i styrdokument, 2) mål och uppföljning, 3) kunskapshöjande insatser, 4) upphandling, 5) samråd med 8 Lag om tillgänglighet till digital offentlig service, SFS 2018:1937. Lagen genomför EU:s direktiv 2016/2102 om webbtillgänglighet i offentlig sektor. 9 Regeringen Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende länsstyrelserna, uppdrag 64. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 9

95 funktionshindersorganisationer, 6) åtgärder för anställning, 7) arbetsmiljöarbete, och 8) aktiva åtgärder mot diskriminering. Informationen som samlas in av MFD är användbar, men den är inte heltäckande. För det första utgår enkäterna ifrån självrapportering, och det finns en viss risk att de svarande gör olika tolkningar av frågorna. För det andra är enkäterna inte obligatoriska, och många kommuner och vissa landsting har inte lämnat några svar alls års enkät, som handlade om styrning och ledning, besvarades av 61 procent av kommunerna och 16 av de 21 landstingen. MFD särredovisar dessutom endast de kommuner och landsting vars enkätsvar har stämts av med kommun- eller landstingsledningen. Räknat på det viset sjunker svarsfrekvensen ännu lägre, till 37 procent av alla kommuner och endast 10 av 21 landsting. 10 Därför är det angeläget att arbetet med funktionshinderspolitiska frågor kartläggs vidare. Under 2018 genomförde många av länsstyrelserna egna, preliminära kartläggningar av situationen i sina respektive län och kommuner. Kartläggarna gjorde stickprov; i de flesta fall talade man endast med vissa utvalda kommuner. Med hjälp av MFD har dessa kartläggningar sammanställts i ett gemensamt arbetsdokument Uppdragsbeskrivning Länsstyrelsen i Skåne län var bland dem som genomförde en preliminär kartläggning av arbetet med funktionshinderspolitiken i länet. Efteråt beslutades dock att kartläggningen skulle utvidgas till att omfatta alla 33 kommuner i Skåne län, samt även Region Skåne. För att genomföra denna fullständiga kartläggning anlitade Länsstyrelsen i Skåne län externa konsulter från Funka Nu AB (Funka). Två kunskapsområden var av särskild vikt för Länsstyrelsen Skåne: strategiskt arbete, samt samarbeten mellan kommuner och inom andra områden med relevans för funktionshinderspolitiken. Inom dessa områden ville Länsstyrelsen Skåne ha svar på ett antal specifika frågor: Strategiskt arbete Hur arbetar kommunerna och regionen med funktionshinderspolitiska frågor? Har kommunerna och regionen styrdokument för detta arbete, och hur har dokumenten i så fall fastställts? Finns det någon som ansvarar för att de aviserade åtgärderna genomförs? Finns det rutiner för uppföljning av det funktionshinderspolitiska arbetet? Vilka styrkor respektive brister kan identifieras vad gäller system, strategier, rutiner och förhållningssätt på det funktionshinderspolitiska området? Anknyter det funktionshinderspolitiska arbetet till andra rättighetsområden? 10 MFD. Uppföljning offentliga aktörer. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 10

96 Utvecklingsområden: Vilka utvecklingsområden (det vill säga, vad behöver utvecklas och vilka kompletteringar kan underlätta en process mot en rättighetsbaserad funktionshinderspolitik) finns det i kommunen samt Region Skåne för genomförandet av den nya funktionshinderspolitiken? Samarbeten Hur samarbetar kommuner och regionen i Skåne län om funktionshinderfrågor i nuläget? På vilka sätt kan samarbetet om funktionshinderfrågor i Skåne län förbättras? Utvecklingsområden samma som ovan Länsstyrelsen Skåne ville även ta del av synpunkter och perspektiv från funktionshinderorganisationer i länet. Skälen till detta torde vara uppenbara: att involvera dem som berörs av en fråga är en grundprincip för allt rättighetsbaserat arbete, och devisen ingenting om oss utan oss är särskilt förknippad med funktionshinderrörelsen Det är oklart vem som var först med att använda uttrycket nothing about us without us på engelska i ett funktionsrättssammanhang. Säkert är dock att det är välanvänt inom rörelsen: sedan 1980-talet har det synts på demonstrationsplakat, bokomslag och på många andra platser. Det är också sedan många år tillbaka officiell slogan för Europeiska handikappforumet (EDF), paraplyorganisation för Europas funktionshinderorganisationer. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 11

97 2. Metoder Utredarna har i huvudsak använt tre metoder för att kartlägga det funktionshinderspolitiska arbetet i Skåne län: Skrivbordsbaserad informationsinsamling Kvalitativa telefonintervjuer Gruppdiskussioner med deltagarna på konferensen 10 december Den skrivbordsbaserade informationsinsamlingen kretsade framför allt kring att samla in relevanta styrdokument från offentliga källor, däribland främst webbplatser. Utredarna har också gått igenom resultaten från MFD:s enkät, men har här varit tvungna att konstatera att materialet är av begränsat värde för kartläggningen, då det endast finns särredovisade resultat för 12 av Skånes 33 kommuner från 2017 års enkät. I sin tidigare kartläggning har Länsstyrelsen Skåne kombinerat dessa resultat med tidigare enkäter från MFD som berör specifika områden: fysisk tillgänglighet, arbetsmarknad, kultur, idrott och skola. Utifrån detta gjorde Länsstyrelsen Skåne en preliminär bedömning av det funktionshinderspolitiska arbetet i kommunerna och regionen. För att komplettera informationen genomförde Funkas utredare telefonintervjuer med representanter för alla kommuner samt Region Skåne. Representanterna pekades ut av kommunerna själva, på Länsstyrelsen Skånes anmodan. I några fall blev Funkas utredare hänvisade till andra kontaktpersoner när de tog kontakt. Länsstyrelsens önskemål var att kontaktpersonen skulle ha en övergripande insyn i hur kommunen arbetar med funktionshinderspolitiska strategier. I praktiken var de flesta kontaktpersonerna dock knutna till en specifik förvaltning, och allra oftast till en social- eller omsorgsförvaltning. Detta beror sannolikt på att funktionshinderområdet av många förknippas starkt med det sociala området. Skälen till detta, och vad det kan innebära för det strategiska arbetet, diskuteras närmare i kapitel 3. Intervjuerna med kommuner och regionen utgick från en semistrukturerad intervjuguide, se bilaga 1. Telefonintervjuer har också genomförts med representanter för funktionshinderrörelsen i Skåne län. Här fanns ingen färdig kontaktlista för Funkas utredare att använda sig av. De fick istället etablera kontakt på egen hand. I ett första steg upprättades en lista över aktiva funktionshinderorganisationer på länsnivå i Skåne. Med målsättningen att få en jämn representation av olika funktionsnedsättningar valdes sex organisationer ut: Attention (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) DHR (nedsatt rörelseförmåga) Dyslexiförbundet FUB (utvecklingsstörning) Hörselskadades riksförbund, HRF Synskadades riksförbund, SRF Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 12

98 En andra lista över dessa organisationers lokalföreningar upprättades. Lokalföreningarna grupperades enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) kommunindelning, vilket gav tre grupper för varje organisation: Storstäder och storstadsnära kommuner, Större städer och kommuner nära större stad och Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner. För varje organisation valdes därefter, i den mån det var möjligt, tre lokalföreningar ut, en från varje grupp. Tabell 1: Lokala funktionshinderorganisationer Grupp A Storstäder Attention Lund DHR Vellinge, DHR Lund Dyslexiförbundet Malmö Grupp B Större städer Attention Helsingborg- Ängelholm DHR Höganäs Dyslexiförbundet Helsingborg - Höganäs Grupp C Mindre städer & landsbygd Attention Kristianstad Dyslexiförbundet Hässleholm FUB Trelleborg FUB Helsingborg FUB Hässleholm HRF Malmö HRF Örkelljungabygden HRF Ystad, Sjöbo, Skurup, HRF Osbygden SRF Lundabygden SRF Bjuv-Klippan- Åstorp SRF Kristianstad Bromölla Därefter identifierades kontaktpersoner för varje förening genom inledande kontakter via telefon och e-post. Intervjuerna bokades sedan in och genomfördes över telefon. En intervju genomfördes via e-post då det passade informanten bäst. Intervjuerna utgick från en semistrukturerad intervjuguide, se bilaga 2. Slutligen samlades information också in vid den konferens om funktionshinderspolitiken som anordnades av Länsstyrelsen Skåne i Malmö den 10 december Efter att de fått information om kartläggningen och dess syfte delades deltagarna in i olika grupper. Varje grupp fick tre frågor om funktionshinderspolitiskt arbete att diskutera, och ombads att fokusera särskilt på en av de tre frågorna, och även anteckna vad som sades. Diskussionsfrågorna går att ta del av i bilaga 3. I slutskedet har allt insamlat material sammanställts och analyserats. Ett syfte med detta har varit att avgöra graden till vilken kommunerna och regionen har ett rättighetsbaserat förhållningssätt till funktionshinderspolitiken. De insamlade strategierna har bedömts utifrån detta, enligt följande tregradiga skala: Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 13

99 1. Låg koppling till den nationella funktionshinderspolitiken 2. Medelgod koppling till den nationella funktionshinderspolitiken 3. Stark koppling till den nationella funktionshinderspolitiken I övrigt har kartläggningen dock varit inriktad på övergripande frågor, mönster och tendenser. Kartläggningen har inte gjorts i syfte att peka ut eller kritisera enskilda kommuner. Som generell princip kommer kommuner och organisationer endast nämnas vid namn då det har särskild relevans för informationen som presenteras. Kartläggningen genomfördes under december 2018 och januari Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 14

100 3. Funktionshinderspolitik i praktiken Detta avsnitt beskriver hur det lokala funktionshinderspolitiska arbetet bedrivs i praktiken i Skåne län. Utgångspunkten är den nationella funktionshinderspolitiken, vars mål är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Under kartläggningen har det framkommit att funktionshinderfrågan fortfarande ofta ses som en vårdfråga, snarare än något som rör mänskliga rättigheter. Avsnittet börjar med att problematisera detta. Vidare följer ett avsnitt om koppling till ytterligare rättighetsområden. Efter det förs en diskussion om den nuvarande resurs- och kompetensförsörjningen. Ett särskilt avsnitt är vigt åt funktionshinderråden, då de spelar en central roll för hur kommunernas funktionshinderspolitiska arbete ser ut. Avslutningsvis diskuteras förekomsten av eldsjälar i det funktionshinderspolitiska arbetet Vårdobjekt eller rättighetsbärare? Funktionshinderfrågan förknippas ofta med vård, omsorg och socialt stöd. Det blev tydligt redan när kartläggningen inleddes: när länsstyrelsen bad kommunerna och regionen att identifiera intervjupersoner pekade de flesta på tjänstepersoner och chefer på vård- och omsorgsförvaltningen. Detta trots att länsstyrelsen hade uttryckt önskemål om att få kontakt med personer med tvärsektoriell insyn i kommunens eller regionens arbete. Många av de tjänstepersoner som sedermera intervjuades var väl medvetna om att bilden fanns, och var också kritiska till detta. En enhetschef på en mindre kommun uttryckte det kännetecknande: Kommunen dras med ett av de klassiska problemen, nämligen att funktionshinderspolitiken uteslutande ses som en omsorgsfråga. Det finns ingen förståelse för värdet i att arbeta tvärsektoriellt eller rättighetsbaserat. Det är ändå inte svårt att förstå varför funktionshinder så ofta associeras med det sociala området. Många av de samhällstjänster som personer med funktionsnedsättning kan behöva för sin livsföring administreras av just social- eller omsorgsförvaltningar. I kommunerna är det främsta exemplet på detta antagligen insatser enligt LSS, ett område som tar en stor del av omsorgsförvaltningarnas tid och resurser i anspråk. Samtidigt står detta i kontrast mot det som varit ett huvudsyfte med svensk funktionshinderspolitik sedan den förra nationella handlingsplanen infördes år Sociologen Rafael Lindqvist beskriver att syftet var att komma bort från ett vårdperspektiv och en syn på funktionshindrade människor som vårdobjekt Lindqvist, Rafael Funktionshindrade i välfärdssamhället, 4 uppl. Malmö: Gleerups, s. 25. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 15

101 Att det här synsättet dominerar gör att det i förlängningen kan bli svårare att koppla funktionshinderområdet till andra rättighetsområden, så som den nationella funktionshinderspolitiken föreskriver. En lokal funktionshinderorganisation från en mellanstor kommun beskriver hur de fått ett funktionshinderombud som, när det tillsattes, väckte stora förhoppningar bland den lokala funktionshinderrörelsen. Tyvärr är det en före detta LSS-handläggare som fått uppdraget. Hon kan alltså ge råd om enskilda ärenden men egentligen inte så mycket annat. Ombudet borde granska övriga nämnder och bolag så att de arbetar i enlighet med konventionen. Det skulle göra funktionshinderspolitiken mer levande. Detta är ett tydligt exempel på hur starkt funktionshinderfrågan förknippas med vård och omsorg Koppling till andra rättighetsområden En följd av att arbetet med funktionshinderfrågor så ofta anses höra till vård- och omsorgsområdet är att det i viss mån frikopplas från det tvärsektoriella arbetet med till exempel jämställdhet och barnrätt. Detta går emot vad den nationella funktionshinderspolitiken anger. Som bekant ska det nationella målet för funktionshinderspolitiken bidra till ökad jämställdhet och till att barnets rättigheter beaktas. Båda perspektiven behöver därför integreras i allt arbete med funktionshinderfrågor. En sådan integrering kan med fördel vara intersektionell. Ett intersektionellt perspektiv på funktionshinderspolitiken är viktigt, eftersom maktrelationer och diskrimineringsgrunder kan förstärkas, förminskas och samverka i mötet med varandra. MFD:s rikstäckande jämställdhetsanalys från 2016 visar att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning har sämre möjligheter till delaktighet än män och pojkar med funktionsnedsättning. En liknande skillnad mellan könen kan ses vad gäller tillgång till individuellt stöd. 13 Den nuvarande kartläggningen har dock inte gett tillräckliga resultat för att göra en specifik bedömning av jämställdheten mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning i Skånes kommuner och region. Det går däremot att säga något om hur rättigheter för barn med funktionsnedsättning tillgodoses i Skåne. Flera av de intervjuade representanterna från funktionshinderorganisationerna lyfter fram skolan som en särskilt viktig pusselbit för att tillförsäkra barn med funktionsnedsättning full delaktighet i samhället. På vissa sätt är förutsättningarna goda. En intervjuad representant för en dyslexiförening påpekar att interaktioner med skolan underlättas av att det går att luta sig mot skollagen, ett tillvägagångssätt han upplever som svårare att tillämpa i andra möten med det offentliga. Andra är långt ifrån nöjda med skolans bemötande av barn med funktionsnedsättning. En representant från en annan dyslexiförening berättar att 13 Myndigheten för delaktighet. En jämställdhetsanalys av levnadsvillkor och delaktighetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning. A 2016:2. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 16

102 hans dotter har haft det väldigt svårt i skolan på grund av sin dyslexi, och på grund av att lärarna inte är utbildade i att hantera läs- och skrivsvårigheter. Trots att han upprepade gånger anmält skolan till Skolinspektionen och trots att skolan nu, enligt honom, står under hot om vite händer fortfarande ingenting. Den intervjuade representanten uttrycker såväl uppgivenhet som ilska mot skolan och kommunen. Hans dotter, å sin sida, upplever situationen som djupt stressande och känner sig osäker i vardagen. I det här fallet har skolan alltså blivit en hindrande miljö. Kartläggningen tyder på att skolans bemötande av barn med funktionsnedsättning varierar från kommun till kommun möjligtvis även från skola till skola. Vissa av de intervjuade lyfter fram resursbrist som en specifik utmaning. Särskilt påtagligt är problemet i mindre kommuner. Här skulle man med fördel kunna ta tydligare intryck av den nya nationella funktionshinderspolitiken, och särskilt skrivelsen om att arbetet ska inriktas mot universell utformning. En skola som redan i utgångsläget förutsätter att elever har olika behov är också bättre skickad att möta dessa behov Resurs- och kompetensförsörjning Brist på resurser och kompetens är inte bara en utmaning för skolan, utan även för kommunerna och regionen i stort. Kartläggningen visar att förutsättningarna för rätten att leva självständigt och att delta i samhället varierar i Skåne län, i och med att olika delar av länet har olika förutsättningar i fråga om resurser och kompetenser. De största skillnaderna tycks vara mellan stora och mindre kommuner. Personlig assistans, ledsagning och gruppbostäder är några insatser som verkar avgörande för självständigheten. Flera lokalföreningar i de mindre kommunerna pekar på svårigheten i att få de två sistnämnda insatserna att fungera tillfredställande i jämförelse med större kommuner, där tillgången till resurser är en annan. Andra insatser erbjuds (exempelvis hemtjänst) men personerna i kartläggningen vittnar om att detta leder till ett större beroende av andra människors välvilja för att överhuvudtaget kunna delta i samhällslivet. Här behövs krafttag för att leva upp till den nya funktionshinderspolitikens inriktning mot individuella stöd och lösningar för individens självständighet. Att få ett adekvat stöd som rättighetsbärare kan vara avgörande för att kunna vara fullt ut delaktig i samhället. I flera av samtalen med tjänstepersoner i mindre kommuner bekräftas den bilden. De beskriver såväl resursbrist som svårigheten med kompetensförsörjning som specifika utmaningar som små kommuner har att hantera. I vissa fall har man sett sig tvungen att utlokalisera tjänster som en kommun egentligen ska kunna erbjuda i egen regi. Det förekommer till exempel att man köper platser på korttidsboenden och daglig verksamhet i andra kommuner för att tillgodose sina skyldigheter enligt LSS, vilket flera intervjupersoner beklagar. En annan utmaning för små kommuner är att det är svårt att ta del av ny kunskap på området, som en intervjuad tjänsteperson uttrycker det. Samtidigt lyfter många fram en positiv aspekt av att vara en mindre kommun, nämligen att det blir mindre byråkratiskt. I en mindre kommun är avstånden mellan förvaltningarna kortare, vilket Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 17

103 gör det lättare att se hur arbetet bedrivs på andra verksamhetsområden. På så sätt undviker man att stuprörsmentaliteter uppstår. Det underlättar för tvärsektoriella arbetssätt i fråga om funktionshinder och på andra områden. En annan fördel för mindre kommuner är att medborgare och tjänstepersoner kommer närmare beslutsfattare, och har större möjlighet att påverka beslut som rör dem själva. Samtidigt anser många av de intervjuade tjänstepersonerna i kommunerna större såväl som mindre att kunskaperna hos politiker om funktionshinderområdet behöver bli bättre. I många fall upplever man att det finns ett kunskapsgap mellan tjänstepersoner och politiker. Det är kanske inte så förvånande att upplevelsen uppstår: medan tjänstepersoner, och särskilt de som arbetar på det sociala området, befattar sig med funktionshinderfrågorna i vardagen, har politiker ofta många olika frågor att ta sig an. I det läget kan en perspektivträngsel lätt uppstå. Majoriteten av de tillfrågade lokala funktionshinderorganisationerna lyfter fram kunskap som en förutsättning för en fungerande kommunal funktionshinderspolitik. För att kunna genomföra den nationella funktionshinderspolitiken och leva upp till det nationella målet krävs kunskap. 14 Intervjuerna med lokalföreningarna visar att kognitiva funktionsnedsättningar sticker ut i den bemärkelsen att kunskapen om detta område är särskilt bristfällig. Skyldighetsbärarnas kunskapsluckor om personer med funktionsnedsättning gäller dels deras behov men också deras förmågor och färdigheter. I förlängningen blir detta en förlust för samhället, då man inte förmår ta vara på de möjligheter personer med funktionsnedsättning också har att bidra och ta ansvar. Istället reproduceras vårdperspektivet, som uppmärksammats tidigare. Flera lokalföreningar beskriver neuropsykiatriska diagnoser som för abstrakta för att deras kommuner ska förstå dem. För många resulterar detta i en kamp för att hitta personer med rätt kunskap, för att på så sätt få rätt stöd. Skolan blir en central plats där dessa kunskaper (eller icke-kunskaper) realiseras. Skyldighetsbärarnas kunskaper har betydelse för vilka rättigheter personer med funktionsnedsättning kan åtnjuta. Flertalet lokalföreningar anser att rättigheterna man kan utkräva beror på vilken kommun och vilket landsting man lever i. Man blir utlämnad åt en kompetens man hoppas finns. - Representant för lokalförening för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Det är inte bara om kognitiva funktionsnedsättningar som kunskapen verkar vara bristfällig. Flera lokala funktionshinderorganisationer vars medlemmar har syn- eller hörselnedsättningar menar att förståelsen för deras medlemmar varierar beroende på hur omfattande deras nedsättningar är. 14 Detta följer ytterst av funktionsrättskonventionens artikel 8, som handlar om medvetandegörande. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 18

104 Man tänker gärna på rullstolsburna som ett hinder, för det är synligt. Men en synskada eller hörselnedsättning tänker man inte på som ett hinder. Inte förrän man blir döv eller helt blind, då ser man det som ett hinder. Att i första hand se personer med funktionsnedsättning som rättighetsbärare kräver kunskap om, och förståelse för, mänskliga rättigheter och ett rättighetsbaserat arbetssätt. Detta är också en förutsättning för den nationella funktionshinderspolitiken och dess mål om delaktighet i samhället. Delaktighet och inkludering kräver tillgänglighet och tillgänglighet kräver kunskap. Vidare kan tillgänglighet delas upp i två delar: fysisk tillgänglighet; och kommunikation och information. En sådan uppdelning märks även i kartläggningen av de lokala funktionshinderorganisationernas uppfattning om funktionshinderspolitiken i Skåne län. Samtliga lokalföreningar är överens om att den fysiska tillgängligheten ständigt förbättras i kommunerna. Det är ett aktuellt ämne som får mycket uppmärksamhet i kommunerna. Samtidigt haltar den andra delen av tillgänglighet efter: rätten till information för personer med synnedsättningar eller kognitiva nedsättningar uppfylls inte, enligt lokalföreningarna för personer med dessa nedsättningar. Bristande tillgänglighet är en diskrimineringsgrund, det har de i kommunen inte fattat. - Representant för lokal funktionshinderorganisation för personer med kognitiva nedsättningar De största svårigheterna verkar finnas i de mindre kommunerna, där individuellt stöd för individens självständighet kan vara svårt att tillhandahålla. Vidare pekar flera av intervjuerna på att tillgängligheten brister, särskilt den kognitiva tillgängligheten Funktionshinderråd Förutom tillgänglighet kan även delaktighet vara en utmaning. Hur kan kommuner och regioner tillförsäkra personer med funktionsnedsättning full delaktighet i samhällslivet, som det nationella målet anger? För att se till att personer med funktionsnedsättning får inflytande över frågor som rör dem har de flesta kommuner i Skåne har valt att upprätta funktionshinderråd: åtminstone 26 av 33 kommuner, och även Region Skåne, har ett sådant råd. Funktionshinderråden består vanligtvis av tre grupperingar: representanter för lokala funktionshinderföreningar; tjänstepersoner från kommunens eller regionens förvaltningar; samt förtroendevalda politiker. Beroende på vilka frågor som diskuteras kan ytterligare personer bjudas in till sammanträden för att ge information, ställas till svars eller bidra med ytterligare perspektiv. Det förekommer till exempel i Höganäs att rådet administreras som ett utskott till kommunfullmäktige, med en fullmäktigeledamot som ordförande. Även i Region Skåne är det centrala funktionshindersrådet, som etablerades i sin nuvarande form år 2015, direkt underställt regionstyrelsen. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 19

105 Hur råden används i beslutsgången varierar. Vanligast är att funktionshinderrådet används som en stående remissinstans, men i ett par verksamheter framstår råden snarare som rena informationskanaler. Det verkar också finnas utrymme för funktionshinderorganisationerna att själva väcka frågor i råden, men det är oklart hur ofta detta faktiskt sker. Många beskriver ett gott samarbete mellan tjänstepersoner och föreningsaktiva i dessa råd. Vikten av att vara delaktig i hela processen poängteras gång på gång av organisationerna: Viktigt att vi, funktionshinderorganisationerna, blir inkopplade på ett tidigt stadium så man inte blir tagna på sängen när det kommer till förordningar som rör tillgänglighet. - Representant för lokalförening Även om samarbetet i råden till största del är gott menar några föreningar att varken övergripande frågor eller implementering av funktionshinderfrågor i andra nämnder diskuteras tillräckligt. Inget utrymme ges åt strategiska diskussioner. Det blir därmed svårt att ta ett helhetsgrepp om funktionshinderfrågan på det sätt som funktionshinderspolitiken faktiskt kräver. För att råda bot på problemet föreslår några lokalföreningar att rådet egentligen borde vara direkt underordnat kommunstyrelsen, enligt en representant för en lokalförening eftersom vi sitter med tjänstemän som inte har något mandat att göra något. Flera lokalföreningar ställer sig frågande till vad som egentligen händer med de frågor som diskuteras i rådet. Det tycks finnas en osäkerhet kring hur politiker tar frågorna vidare i kommunen. Kommunikation och återkoppling är viktiga byggstenar för de lokala funktionshinderorganisationerna i funktionshinderråden. Representation i funktionshinderråden beskrivs som ett problem. Ett åldrande medlemsklientel skapar problem för de enskilda föreningarna, då det är allt färre yngre personer som vill engagera sig intressepolitiskt. Detta får konsekvenser för representativiteten i råden, som riskerar att bli homogena och inte spegla verkligheten. I vissa kommuner slås funktionshinderråden ihop med pensionärsråden, vilket ytterligare spär på representationsproblematiken. Den sneda representationen riskerar att försvåra genomförandet av den nationella funktionshinderspolitiken. Funktionshinderråden ses som en angelägenhet för äldre personer, och i vissa fall lämnar även könsfördelningen övrigt att önska. Med sådana förutsättningar blir det svårt att integrera ett jämställdhets- och barnrättsperspektiv i rådens arbete. Administrationen av funktionshinderråden i kommunerna skiljer sig åt, naturligt nog, beroende på kommunens storlek. Under intervjuerna med lokalföreningarna framkommer det av flera representanter från mellanstora och mindre kommuner en önskan om att de tjänstepersoner som är aktiva i rådet borde få mer tid och utrymme för uppdraget. Flera lokalföreningar beskriver att de inte har fått gehör för sina frågor i rådet, utan istället vänt sig till berörda tjänstemän direkt för att få en faktisk åtgärd snabbare. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 20

106 3.5. Eldsjälar I många av intervjuerna med såväl kommunerna som med organisationerna nämns förekomsten av så kallade eldsjälar som en särskilt viktig aspekt av det funktionshinderspolitiska utvecklingsarbetet. I det här sammanhanget kan en eldsjäl, så som det beskrivs av intervjupersonerna, sammanfattas som en tjänsteperson eller en förtroendevald som har ett särskilt intresse och engagemang för funktionshinderfrågan. Av detta följer ofta att personen driver frågan mer eller mindre på egen hand och ibland helt efter eget tycke. Arbetet som utförs av eldsjälar brukar vara uppskattat, och är ofta nödvändigt. Det behövs en eldsjäl på ledningsnivå, säger en tjänsteperson på en större kommun, annars hamnar frågan, och insikten om att det handlar om mänskliga rättigheter, i skymundan. Det finns dock några problem med att frågan i så hög grad bärs av en enskild person, på eget bevåg. Det mest uppenbara är antagligen risken att arbetet fallerar helt och hållet om personen i fråga skulle lämna sin post. I en mellanstor kommun fanns det till exempel en tillgänglighetskonsult som länge drev arbetet väldigt effektivt. Men när tillgänglighetskonsulten lämnade verksamheten fanns det ingen som kunde axla ansvaret, och det tog flera år och upprepade påstötningar från funktionshinderrådet innan kommunen till slut gav en tjänsteman uppdraget som tillgänglighetssamordnare (något som egentligen redan skulle ha funnits, enligt kommunens funktionshinderplan). Tjänstemannen hade ingen egentlig erfarenhet av funktionshinderfrågor, utan har varit tvungen att sätta sig in i området allt eftersom. Vidare beskriver en lokal funktionshinderorganisation hur viktigt det är med personer på tjänstenivå som förstår deras funktionsnedsättningar för att de ska få rätt stöd. Vi behöver personer som har kunskap om NPF och förståelse. För stöd kan man bara få om kunskap finns. Kunskapen finns fläckvis men då är det specialfolk och tyvärr är det glest med dem. Specialfolk ska i detta sammanhang förstås som eldsjälar som har ett särskilt intresse för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En annan organisation beskriver de goda samarbete de har haft med en vårdenhet. Tyvärr skulle både kommunikationen och samarbetet med organisationen försvinna samtidigt som en sjuksköterska på avdelningen slutade. Detta visar på sårbarheten i verksamheter som drivs av eldsjälar. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 21

107 4. Strategier För att råda bot på de problem och risker som diskuterades i det föregående avsnittet väljer vissa kommuner och regioner att skriva strategier för det funktionshinderspolitiska arbetet. En strategi beskriver de principer och arbetssätt som ska tillämpas i verksamheten för att nå vissa överordnade mål. I många fall utgår målen från externa krav som till exempel den nationella funktionshinderspolitiken, eller funktionsrättskonventionen. Kartläggningen visar att 19 av 33 kommuner i Skåne län, samt även Region Skåne, har funktionshinderspolitiska strategier eller planer. Helsingborg har tidigare haft en plan (Handikapplan ) men den är nu inaktuell och ingår inte längre i den kommunala författningssamlingen. Dokumentens omfång och innehåll varierar stort. Vissa är kortfattade målbeskrivningar, medan andra lägger fram detaljerade handlingsprogram för de olika förvaltningarna. Endast Region Skånes och Höörs planer har antagits efter riksdagens beslut om en ny funktionshinderspolitik år 2017, men de hänvisar inte till den. Faktum är att kännedomen om detta är anmärkningsvärt låg i kommunerna. I de allra flesta fall hade de intervjuade inte hört talas om den förändrade politiken förrän de kontaktades av länsstyrelsen, nästan ett år efter riksdagsbeslutet i november Det verkar inte heller som om diskussioner har förts på det politiska planet om hur målet och inriktningen ska införlivas i kommunens verksamheter, med förbehåll för att de intervjuade i många fall inte har djupare insyn i kommunens politiska processer. Region Skåne är här ett undantag: representanten därifrån berättade att de tog hänsyn till den nya nationella politiken när de tog fram sitt funktionshinderspolitiska program De flesta av planerna hänvisar till funktionsrättskonventionen, dock inte de fyra planer som antogs innan Sverige ratificerade den år De hänvisar istället till FN:s standardregler för lika rättigheter för personer med funktionshinder, en ickebindande föregångare till konventionen. 15 Ett par andra utgångspunkter för de funktionshinderspolitiska strategierna förekommer, däribland Världsaktionsprogrammet för handikappade och Salamancadeklarationen. Världsaktionsprogrammet beslutades av FN 1982, och lade fram en global strategi för funktionshinderfrågor. 16 Salamancadeklarationen etablerar principer och riktlinjer för undervisning av elever med behov av särskilt stöd Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet, december Svensk översättning finns tillgänglig på 16 Förenta nationerna. World Programme of Action Concerning Disabled Persons, Se 17 Salamancadeklarationen. Svenska Unescorådets skriftserie, 2/2006. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 22

108 Tabell 2: Funktionshinderspolitiska styrdokument Bromölla Politiskt program för arbete med frågor kring funktionshinder (2013) Utgår från: Nationell handlingsplan för handikappolitiken (2000), FN:s funktionsrättskonvention Burlöv Tillgänglighetsplan (2016) Utgår från: Nationell handlingsplan för handikappolitiken (2000), FN:s standardregler, FN:s barnkonvention, FN:s funktionsrättskonvention Hässleholm Tillgänglighet och delaktighet för alla (2016) Utgår från: FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, FN:s funktionsrättskonvention, FN:s barnkonvention, övrig relevant nationell lagstiftning, övergripande kommunplan Höganäs Plan för tillgänglighet och delaktighet (2015) Utgår från: FN:s funktionsrättskonvention, diskrimineringslagen, LSS, socialtjänstlagen, arbetsmiljölagen, plan- och bygglagen, lagen om offentlig upphandling, språklagen Höör Delaktighet för alla (2018) Utgår från: Nationell handlingsplan för handikappolitiken (2000), FN:s funktionsrättskonvention Klippan Plan för ökad tillgänglighet och delaktighet (2010) Utgår från: FN:s standardregler, FN:s funktionsrättskonvention, övrig relevant nationell lagstiftning Kävlinge Tillgänglighetsplan (2017) Utgår från: Nationell handlingsplan för handikappolitiken (2000), FN:s standardregler, FN:s barnkonvention, FN:s funktionsrättskonvention, övrig relevant nationell lagstiftning Landskrona Tillgänglighetspolicy för Landskrona stad (2013) Dokumentet nämner inga utgångspunkter Lund Delaktighet för alla (2014) Utgår från: FN:s världsaktionsprogram för handikappade, FN:s funktionsrättskonvention Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 23

109 Osby Handikappolitiskt program (2002) Utgår från: FN:s standardregler Perstorp Handikappolitiskt program (2014) Utgår från: FN:s standardregler, FN:s funktionsrättskonvention Sjöbo Tillgänglighetspolicy för Sjöbo kommun (2007) Handlingsprogram tillkom Utgår från: Nationell handlingsplan för handikappolitiken (2000), FN:s standardregler, övrig relevant nationell lagstiftning Skurup Handikapplan för Skurups kommun (2003) Utgår från: Nationell handlingsplan för handikappolitiken (2000), FN:s standardregler Staffanstorp Svedala Handikappolitiskt program för Staffanstorps kommun (2000) Utgår från: FN:s standardregler Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning (2009) Utgår från: Nationell handlingsplan för handikappolitiken (2000), FN:s standardregler, Salamancadeklarationen Tomelilla Tillgänglighetsplan för år (2015) Utgår från: Nationell handlingsplan för handikappolitiken (2000), FN:s funktionsrättskonvention, diskrimineringslagen, regeringens mål och politik för tillgänglighet Trelleborg Målprogram för tillgänglighet (2013) Utgår från: Nationell lagstiftning, FN:s funktionsrättskonvention, EU:s funktionshinderstrategi , regeringens mål och politik för tillgänglighet Ystad Tillgänglighetsprogram (2012) Utgår från: Nationell handlingsplan för handikappolitiken (2000) Åstorp En kommun för alla (2012) Utgår från: Nationell handlingsplan för handikappolitiken (2000), FN:s standardregler Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 24

110 Region Skåne Program för att tillgodose rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2018) Dokumentet nämner inga utgångspunkter Vanligast är att strategin har antagits av fullmäktige, medan beredningen har skett på nämndnivå (oftast socialnämnden). I ett par fall har det funnits en särskild handikappberedning, sammansatt av politiker och tjänstemän från olika sektorer, som har ansvarat för att ta fram dokumentet. Ansvaret för att genomföra strategin ligger på olika befattningar i olika kommuner. I de fall där strategin anger specifika åtgärder för varje enskild förvaltning brukar också förvaltningscheferna pekas ut som ansvariga för genomförande och uppföljning på sina respektive områden. I några kommuner till exempel Hässleholm skapar strategidokumentet en särskild samordnare för funktionshinderområdet. Ett par strategidokument undviker helt att peka ut ansvariga. I 16 kommuner finns det inga funktionshinderspolitiska strategidokument. Av dem som intervjuats från dessa kommuner alla tjänstepersoner inom kommunförvaltningen skulle de flesta gärna se att en strategi lades fram. En intervjuperson framhåller bland annat behovet av att kunna planera långsiktigt som ett skäl till att införa ett strategidokument. Några av de intervjuade från kommuner utan strategidokument har dock en annan hållning. En verksamhetschef från en vård- och omsorgsförvaltning förklarar att hon inte är säker på vad nyttan med en sådan plan skulle vara. En ytterligare intervjuperson på en liknande befattning i en annan kommun tvivlar på att skriftliga strategier är rätt tillvägagångssätt. Hon understryker att det redan finns lagar som de använder som vardagsredskap, däribland diskrimineringslagen och LSS. Riktlinjer som tangerar dessa betraktar hon som överflödiga. Ibland saknas strategidokument av principiella skäl. I Örkelljunga, till exempel, försöker man skapa så få papper som möjligt, enligt den intervjuade tjänstepersonen därifrån. Detta har inte nödvändigtvis att göra med att Örkelljunga till folkmängden sett är Skånes näst minsta kommun, och därför har knappare resurser än en större kommun har. Även i Malmö den överlägset folkrikaste kommunen upplever den intervjuade tjänstepersonen att man försöker röra sig bort från skriftliga planer till ett mer organiskt förhållningssätt. I ett fall Lunds kommun har man nyligen valt att komplettera den existerande funktionshinderspolitiska strategin med ett mer övergripande arbete för mänskliga rättigheter. Lunds kommunfullmäktige beslutade 2018 att kommunen skulle anta beteckningen MR-stad. Det innebär att kommunen i alla led ska tillämpa ett arbetssätt som utgår från mänskliga rättigheter. I ett första skede ska ett handlingsprogram tas fram, vilket kommer att beakta alla olika rättighetsområden. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 25

111 4.1. Hur strategierna används Även när det finns ett strategidokument är det inte säkert att det kommer till användning. Många av de intervjuade förklarade att ytterst få inom deras verksamheter kände till dessa dokument, och ännu mindre arbetade utifrån dem. Under några intervjuer framkom det till och med att den intervjuade själv inte kände till dokumentet innan de kontaktades angående kartläggningen. Detta tyder på att strategierna, i den mån de finns, har varit dåligt förankrade i de verksamheter som påverkas av dem. Några av de intervjuade har beskrivit de befintliga strategidokumenten som rena skrivbordsprodukter, som skapats för syns skull men snart försvunnit in i byrålådor. Svårigheten i att förankra strategier är ett välkänt problem, och har börjat leda till förändrade tankesätt. Till exempel har kommunstyrelsen i Klippan föreslagit att den nya och mer allmänt hållna Hållbarhetspolicyn som antogs 2017 ska ersätta såväl tillgänglighetsplanen som andra strategidokument, med motiveringen att de har delvis fått karaktären av hyllvärmare och är måttligt kända i organisationen. 18 Vissa av de intervjuade menar att det kan vara svårt att veta hur strategierna egentligen ska användas. Avsaknad av konkretion kan vara ett hinder: hur omvandlar man de övergripande rättigheter som lagen föreskriver till praktiska åtgärder inom en förvaltning? En enhetschef i en mellanstor kommun beskriver den befintliga strategin som så tunn att det är svårt att veta hur den ska tillämpas. Men även för mycket detaljrikedom kan vara problematiskt. En förvaltningschef i en större kommun berättar att kommunens plan, som kräver en mängd specifika åtgärder av de olika förvaltningarna, har varit svårarbetad. I Perstorp lägger strategidokumentet fram en tydlig rutin för hur anställda i förvaltningarna ska kunna anamma ett funktionshinderperspektiv i det dagliga arbetet. Utifrån FN:s standardregler presenterar dokumentet en handikappchecklista, som ska användas för att göra en handikappkonsekvensbeskrivning inför alla beslut som rör personer med funktionshinder. 19 Detta görs dock inte i det dagliga arbetet, berättar intervjupersonen, utan dokumentet har fallit i glömska. Det är på så vis svårt att peka på ett särskilt innehåll som en riskfaktor för funktionshinderspolitiska strategier. Ett mönster som däremot framträder tydligt i intervjuerna är att kommunerna ofta brister i uppföljningen av beslutade strategier. I åtminstone ett fall finns det ingen återkommande uppföljning av det strategiska arbetet. När det inte är tydligt vad effekten blir av strategiska åtgärder blir det också svårare för enskilda i verksamheten att förstå varför man ska lägga tid på dem. Detta kan kontrasteras med Tomelillas funktionshinderplan, som har gott rykte: en intervjuad tjänsteperson i en närliggande kommun förklarar att hon är grön av 18 Klippans kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott, protokoll , Perstorps kommun. Handikappolitiskt program, Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 26

112 avund på hur väl genomarbetad Tomelillas plan är. En del av Tomelillas framgångar på området kan antagligen härledas till den framskjutna position som ges till uppföljning i det interna arbetet. Den intervjuade representanten för Tomelilla berättar: Varje år görs uppföljningar av arbetet i de olika förvaltningarna. Dessa sammanställs och redovisas sedan för de förtroendevalda, i kommunstyrelsen. Dokumentet presenterar med tydlighet hur och när uppföljningarna ska ske, och vem som ska ansvara för dem. 20 Så verkar också ha skett under strategins ursprungliga giltighetstid, mellan 2016 och Nu står dock arbetet inför en förändring som bland annat kommer påverka hur funktionshinderrådet används i de interna processerna, och det är oklart vad det kommer innebära för hur det strategiska arbetet läggs upp i framtiden Bedömning av strategiska dokument Vi har valt att använda en tregradig skala för att bedöma de insamlade funktionshinderspolitiska strategierna. Enligt skalan motsvarar en 1:a stark koppling till den nationella funktionshinderspolitiken, medan en 3:a motsvarar svag koppling till den nationella funktionshinderspolitiken (se kapitel 2: Metoder ). Strategierna bedömdes enligt sju indikatorer, med inspiration dels från MFD:s uppföljningsenkät och dels från länsstyrelsens egna önskemål: 1. Utgår strategin från funktionsrättskonventionen? 2. Har strategin mätbara mål? 3. Pekar strategin ut ansvariga för genomförande? 4. Har strategin tagits fram i samråd med funktionshinderorganisationer? 5. Har strategin följts upp under mandatperioden ? 6. Knyter strategin an till andra rättighetsområden? 7. Används strategin i verksamheten? Varje positivt svar på någon av indikatorerna 1 6 är värt 1 poäng. Svaren utgår i huvudsak från vad som faktiskt står i dokumenten. Eftersom det är rimligt att fästa särskild vikt vid strategiernas praktiska effekter är ett positivt svar på indikator 7 värt 2 poäng. Här utgår svaren framför allt från vad som framkommit under intervjuerna. Som mest kan en strategi få 8 poäng. I tabellen nedan presenteras vår poängsättning av strategierna. Bedömningen är i viss mån subjektiv, med tanke på att kartläggningen inte gått in på detaljnivå i enskilda verksamheter. Tabell 3: Poängsättning av strategidokument Totalt Bromölla Tomelilla kommun. Tillgänglighetsplan för år , 2014, s. 11. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 27

113 Burlöv Hässleholm Höganäs Höör Klippan Kävlinge Landskrona 1 1 Lund Osby Perstorp Sjöbo 0 Skurup Staffanstorp Svedala Tomelilla Trelleborg Ystad 0 Åstorp Region Skåne För att koppla resultaten till den tregradiga skalan har följande uppdelning gjorts. 8 6 poäng: Grupp 1, stark koppling till den nationella funktionshinderspolitiken 5 3 poäng: Grupp 2, medelgod koppling till den nationella funktionshinderspolitiken 2 0 poäng: Grupp 3, svag koppling till den nationella funktionshinderspolitiken Detta ger följande gruppindelning: Tabell 4: Gruppindelning av strategier Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 28

114 Höör Höganäs Tomelilla Burlöv Region Skåne Hässleholm Kävlinge Lund Trelleborg Klippan 21 Bromölla Osby Skurup Staffanstorp Perstorp Svedala Åstorp Landskrona Sjöbo Ystad I enkäten som MFD genomförde under 2017 uppgav ytterligare fem kommuner att de har skrivningar i styrdokument : Lomma, Malmö, Svalöv, Ängelholm och Örkelljunga. Nio kommuner saknar aktuella strategidokument och har inte heller gett information om detta i MFD:s enkät: Bjuv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hörby, Kristianstad, Simrishamn, Vellinge och Östra Göinge. 21 Som diskuterats tidigare har Klippans kommun under 2018 beslutat att dra in sin strategi. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 29

115 5. Samarbete Ett särskilt område där länsstyrelsen har möjlighet att erbjuda stöd är samarbeten kring funktionshinderspolitiken. Detta avsnitt kommer beröra nuvarande samarbetsformer som kommuner, Region Skåne och lokala funktionshinderorganisationer använder sig av. Vidare kommer svagheter i de befintliga samarbetsformerna identifieras och möjligheter att förstärka samarbeten kopplat till funktionshinderspolitiken diskuteras. Avslutningsvis kommer potentiella samarbetsformer och områden föreslås med utgångspunkt i kartläggningen Skyldighetsbärares formella samarbeten Kartläggningen visar att det finns samarbeten i Skåne län som kan relateras till funktionshinderspolitiken. De identifierade samarbetena är oftast kommunöverskridande och av en mer övergripande karaktär. Inom de skilda samarbetena finns olika nätverk kopplade till funktionshinderfrågor. De tenderar dock att beröra vård- och omsorgsfrågor snarare än funktionsrätt. Nedan följer en närmare presentation av de ytor som erbjuder samverkan i funktionshinderfrågor som kommunerna hänvisar till. Tabell 5: Samarbeten med koppling till funktionshinderspolitiken Samarbete Kommunförbundet Skåne Familjen Helsingborg Kommuner som ingår Samtliga kommuner i Skåne län Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Ängelholm och Örkelljunga Sydöstra Skåne (SÖSK) Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ysta 6 K Bjuv, Klippan, Perstorp, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga. Fem Yes Lomma, Staffanstorp, Burlöv, Svedala, Kävlinge Hand i Hand Region Skåne och andra storstadsregioner En viktig plattform för skyldighetsbärarna inom Skåne län är Kommunförbundet Skåne. Kommunförbundet består av flera olika nätverk och beskrivs som ett sätt att hålla sig uppdaterad inom olika områden och aktuell lagstiftning med hjälp av strukturerade samarbetsformer kommuner emellan. Nätverk kopplade till metoder Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 30

116 är uppskattade inslag i kommunerna. Förbundet driver bland annat det regionala verksamhetsrådet för funktionshinder i socialtjänsten och har även utbyten med det nationella kompetensutvecklingsrådet inom området. Där diskuteras bland annat evidensbaserad praktik. Flera kommuner ser detta som en central samlingsplats för kommunerna i Skåne. En kommun beskriver Kommunförbundet som ett självskapande nätverk. Mindre geografiska områden i Skåne har arbetat fram olika organiserade samarbeten. I nordvästra Skåne finns nätverket Familjen Helsingborg. Det omfattar elva kommuner: Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Detta samarbete pågår inom ett fyrtiotal olika områden inom bland annat infrastruktur, lärande, öppenhet och inkludering, samhällsplanering, socialtjänst och boende. Funktionshinderområdet beskrivs dock inte som en tydlig del av detta samarbete. Kunskaps- och erfarenhetsutbyten sker via olika nätverk med representanter från kommunerna. Sydöstra Skånes samarbetskommitté (SÖSK) är ett samverkansorgan för Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad. SÖSK arbetar för att vara rådgivande, samordnande och rekommenderande. Här sker regelbundna kunskaps- och erfarenhetsutbyten i mellankommunala frågor. Två andra ytor för samverkan inom Skåne som nämns under kartläggningen är 6K och 5 Yes. Samarbetet 6K omfattar Bjuv, Klippan, Perstorp, Svalöv, Åstorp och Örkelljunga. Här har sex mindre inlandskommuner gått samman för att hitta sin roll i utvecklingen av Skåne. Kommunerna ger dock inte mycket information om samarbetet mer än att det existerar. 5 Yes-kommunerna är Lomma, Burlöv, Staffanstorp, Svedala och Kävlinge. Deras samverkan erbjuder kommunerna kunskaps- och informationsutbyte. Där bedrivs diskussioner utifrån ett handläggaroch chefsperspektiv. Region Skåne samverkar med andra storstadsregioner i samarbetet Hand i Hand. Det beskrivs som ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyten regioner emellan. Inom detta samarbete ryms diskussioner om funktionsrätt. Region Skåne är den enda aktören i kartläggningen som specifikt berör funktionsrätt som ett nuvarande och existerande samarbetsområde. Regionen understryker att det finns ett betydande intresse för funktionshinderfrågan, även ur ett rättighetsperspektiv, inom ledningen och i politiken. Sammanfattningsvis ingår majoriteten av kommunerna i Skåne i strukturerade samarbeten och nätverk som på något sätt berör funktionshinderfrågor. Inget av dessa nätverk verkar dock ha ett uttryckligt fokus på mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning Rättighetsbärares formella samarbeten Organisationerna beskriver samarbeten om funktionshinderspolitiken mellan kommuner och den lokala funktionshinderrörelsen som bristfälliga. Utrymmet som ges åt samarbete sker vanligtvis genom de lokala funktionshinderråden. För- och Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 31

117 nackdelar med dessa går att läsa mer om i avsnitt 3. Det centrala funktionshinderrådet som drivs av Region Skåne är en form av brukarsamverkan på länsövergripande nivå där funktionshinderorganisationer och regionen träffas fyra gånger per år. En viktig plattform för utbyte och samverkan för lokala funktionshinderorganisationer är de paraplyorganisationer för funktionshinderorganisationer som finns i flera kommuner, exempelvis HSO Trelleborg och DHS i Helsingborg. I dessa samlingsorganisationer får lokalföreningarna möjlighet att samlas kring gemensamma problem och möta kommunen tillsammans. Det är oftast dessa paraplyorganisationer som utser representanter till funktionshinderråden. I Lund lyfts Lunds ideella föreningars paraplyorganisation (LIPS) fram som en kontaktyta de lokala funktionshinderorganisationerna använder sig av. Vidare är Föreningarnas rum ett lösare nätverk för psykiatrifrågor i Lund som en lokalförening är en del av. Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne visar sig vara en viktig samarbetspart för rättighetsbärarna i norra Skåne. Byrån stöttar de lokala organisationerna i diskrimineringsärenden. Detta beskrivs av en organisation som ett sätt att bevaka diskrimineringslagen. Tjänstemännen kan inte lagen, det märks i funktionshinderrådet. - Representant för lokal funktionshinderorganisation En lokal funktionshinderorganisation i en mellanstor kommun beskriver att samarbeten sker sporadiskt med andra funktionshinderorganisationer. Det är tyvärr aldrig längre samarbeten, utan snarare i sakfrågor. De formella samarbetsformerna för lokala funktionshinderorganisationer etableras av lokala paraplyorganisationer och i de kommunala funktionshinderråden. Flera lokalföreningar menar dock att möjligheterna att påverka i råden är små. Inte desto mindre pekar flera representanter för lokalföreningarna på vinsterna med informella kontakter Informella samarbeten och nätverk Både rättighetsbärare och skyldighetsbärare arbetar ofta genom informella nätverk i Skåne. För lokalföreningarna blir det ett sätt att hantera bristerna i de mer formella samarbetena med kommunerna. Flera lokala organisationer beskriver det som en följd av bristen på resultat och påverkansmöjligheter i funktionshinderråden. Privata kontakter i de olika nämnderna blir då en nyckel till påverkan. Man måste ha personkännedom, det är det viktigaste om man vill påverka. - Representant för en lokal funktionshinderorganisation På samma sätt menar en övervägande majoritet av de kommunala representanterna att de informella och personliga kontakterna i kringliggande kommuner är en viktig del av erfarenhetsutbyte. Särskilt viktiga tycks de informella kontakterna vara i Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 32

118 mindre kommuner. Informella nätverk med kollegor i angränsande kommuner stärker ens arbete. En liten kommun poängterar att deras goda kontakter med lokala funktionshinderorganisationer beror på deras storlek och att det finns möjligheter till att lära känna personer inom olika områden. Det tycks som att många av de informella samarbetena berör resurskrävande verksamhetsområden såsom exempelvis fritidssysselsättningar, daglig verksamhet och personlig assistans. Det finns en risk att både formella och mer informella samarbeten rinner ut i sanden. En kommun menar att hög personalomsättning är ett specifikt problem: Det är svårt att upprätthålla nätverk när personalomsättningen är hög. Den nya generationen är rörligare, och det innebär att det blir mindre stabilitet och svårare att lära känna varandra Förstärkning av samarbeten Ett av uppdragets specifika frågeområden handlar om hur samarbetet om funktionshinderspolitiken kan förbättras i Skåne län. Kartläggningen visar brister i de nuvarande samverkansformerna, vilket kan försvåra utvecklingen av en rättighetsbaserad funktionshinderspolitik. Genom att synliggöra återkommande brister och förslag på förändring kan samverkan förstärkas. Det finns en rad faktorer som försvårar samarbeten, förutom en hög personalomsättning. Tid och plats är två relevanta faktorer för att samverkan ska vara fungerande. Samarbeten tar tid och som kommunanställd är det viktigt att använda tiden resurseffektivt annars finns risken att det kostar mer än det smakar som en kommun beskriver det. Dessa tendenser återkommer även i kartläggningen av de lokala funktionshinderorganisationerna. Som ideell förening finns andra förutsättningar att beakta, då dessa personer ibland ägnar sig åt sitt ideella engagemang på fritiden, vid sidan av arbetet. Som en följd av detta kan det bli svårt att delta i samarbeten och möten som ligger på dagtid. Lokalföreningar på Skånes landsbygd poängterar att platsen för möten är avgörande. Om samarbetet kräver resor är det viktigt för alla aktörer att det finns tydliga mål för att det ska kännas meningsfullt. Vidare kan en åldrande medlemsskara skapa problem för långsiktigheten i föreningar, då många av de intervjuade upplever att det är svårt att få unga personer att engagera sig. Det kan på lång sikt försvåra samarbetet mellan rättighetsbärare och skyldighetsbärare. Kartläggningen visar att alternativa mötesformer är uppskattade. Digitala möten, möten på kvällstid och alternativa kommunikationsformer skulle alla bidra till en större chans till delaktighet i olika samarbeten. Kommunikation och information är viktigt för att samverkan mellan kommuner och funktionshinderorganisationer ska fungera. Majoriteten av de tillfrågade lokalföreningarna förklarar dålig samverkan med bristfällig kommunikation. Det finns dock en tydlig skillnad mellan de större kommunerna och de mindre. I de mindre kommunerna upplevs kommunikationen och informationen från kommunerna som ett större problem än vad som är fallet i de större kommunerna. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 33

119 Förklaringen kan vara knappare administrativa resurser. En övervägande majoritet av de mindre lokalföreningarna anser att det är svårt att samarbeta med kommunen om det inte finns någon information kring vad kommunen gör på området. Det är vanligt att man blir hänvisad till en webbplats eller till dokument som inte är tillgängliga. För att förstärka det rättighetsbaserade arbetet i Skåne krävs en medvetenhet om vikten av delaktighet och hur det hänger ihop med tillgänglighet. En lokalförening i en mindre kommun beskriver utmaningen i att arbeta med kommunen: Vi som organisation är för svaga, vi behöver bli starkare för att nå ut och bli en aktör som man tar på allvar. NSPH Skåne har mer tyngd och hörsammas därför på ett helt annat sätt. Det är svårt att bli tagen som en professionell representant och inte bara en privatperson i mötet med kommunen. - Representant från mindre lokalförening. För att kunna delta måste samverkan göras tillgänglig för både skyldighetsbärare och rättighetsbärare, oavsett kommunstorlek. De flesta av lokalföreningarna menar att det krävs en ökning av medvetandegraden hos politiker och tjänstemän om samarbete ska fungera. Återigen blir det tydligt hur rättigheterna hänger ihop och att kunskap krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna tillgodogöra sig rätten att delta i det politiska och offentliga livet. En kommun säger att medvetandet först och främst måste genomsyra verksamheterna innan samarbeten kan bära frukt Relevanta samarbetsformer och områden Även om de flesta kommuner är positiva till samarbeten är det främst de mellanstora till mindre kommunerna som specifikt har en önskan om mer samarbeten. De största kommunerna har ofta en fungerande administration, resurser och kunskap och ser därför inte lika stort behov av samarbeten över kommungränserna. Kartläggningen visar därför på att samarbeten bör ske tillsammans med kommuner av liknande storlek och med liknande problematik. Det finns en önskan från kommunernas håll, särskilt från de mindre, att utarbeta samarbeten för olika verksamhetsområden. Gruppbostäder, daglig verksamhet, kommunikationer, kollektivtrafik och hälso- och rekreationsmöjligheter är förslag på områden för samverkan. Att främja samarbete kring tillgängligt kulturutbudet i länet är ytterligare ett potentiellt område. En mindre kommun beskriver att man genom samarbete skulle kunna satsa på verksamheter för dem som har allra störst behov, men kanske är för få och särpräglade i sin problematik för att enskilda kommuner ska kunna bemöta dem. Möjligheterna för skyldighetsbärarna att tillgodose rättighetsbärarnas behov skulle utvidgas om närliggande mindre kommuner samarbetade på dessa områden. Att samla ihop resurser på detta sätt är ett sätt att effektivisera kompetensförsörjningen i länet menar flera kommuner. Samtidigt påpekar en kommun att den här metoden är en känslig fråga. Det kan uppfattas som ett sätt att kringgå sitt ansvar som kommun och skyldighetsbärare. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 34

120 Region Skåne är en viktig aktör för att få samarbeten att fungera. Om nya samarbeten ska starta anser många kommuner att regionen bör spela en central roll. Några efterlyser ett bättre samarbete med regionen och förklarar vidare att den nuvarande problematiken mest handlar om resursbrist. Fler insatser från regionen på funktionshinderområdet tros göra stor skillnad. I kontrast till att kommunerna pekar ut Region Skåne som viktig part i samarbeten om funktionshinderspolitiken pekar flera lokala funktionshinderorganisationer ut privata aktörer som essentiella faktorer för att faktiskt få genomslagskraft i mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En lokalförening efterfrågar specifikt stöd från sin kommun i att påverka lokala privata aktörer gällande funktionsrätt. Det finns en efterfrågan bland Skånes kommuner på en tydligare styrning gällande funktionshinderspolitiken. Att få övergripande råd och regler uppifrån för att sedan, på hemmaplan, kunna anpassa det till sin kommun är något som önskas. Många menar att detta är ett ansvar som länsstyrelsen behöver axla på ett tydligare sätt. En funktionshinderorganisation menar att kärnan till bra funktionshinderspolitiskt arbete handlar om att någon måste gå först och visa vägen: Det behövs en tydlig ledare, tydlig ledargestalt. Eftersom det finns en risk att samarbeten rinner ut i sanden efterfrågar vissa ett regionalt nätverk där länsstyrelsen, Myndigheten för delaktighet eller Sveriges kommuner och landsting (SKL) har en sammankallande roll. Det behövs en övergripande funktion som håller ihop och sammankallar till nätverksträffar inom olika områden. Å andra sidan menar en kommun att starka samarbeten måste byggas underifrån. Det spelar ingen roll om samarbeten utannonseras uppifrån om inte förvaltningsnivån är med på noterna. Om efterfrågan saknas hos tjänstemännen kommer påtvingade samarbeten rinna ut i sanden. Genom ett sammankallande ansvar skulle Länsstyrelsen Skåne kunna stärka samarbeten i Skåne län om funktionshinderspolitiken. Kommunerna måste dock se en mening med att ingå i samarbeten för att hitta motivation och för att de startade nätverken ska vara hållbara och långsiktiga. Kartläggningen har visat att det finns behov och önskemål från kommunernas sida om samarbete inom flera olika områden. Relevanta ämnesområden för samarbeten om funktionshinderspolitiken är till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dels som ett internt samarbete mellan olika verksamheter, exempelvis förskola och skola, men också som ett samverkansområde med andra kommuner. Indikationer i kartläggningen tyder på att det finns svårigheter med att bygga upp fungerande system kring just det neuropsykiatriska området. Ett gemensamt krafttag vore därför önskvärt. Vidare är välfärdsteknik ett område som flera kommuner vill samarbeta på. Att ta del av ny teknik och hur den ska implementeras i den egna verksamheten upplevs som ett kämpigt område för mindre kommuner. Därför efterfrågar de ett samarbete. Tidigare har det funnits mindre samarbeten om välfärdsteknik i kommunerna, men inget är igång just nu. En större kommun menar att det är viktigt med samarbeten inom olika områden för att hitta gemensamma lösningar Man behöver inte uppfinna hjulet i varje kommun! Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 35

121 Ett annat ämne där samverkan skulle vara passande är funktionsrättsområdet. Här är till exempel tillgängliga miljöer, universell utformning och tillgänglig information fokus som kommunerna efterfrågar. Genom utbildningar inom mänskliga rättigheter främjas ett rättighetsbaserat arbetssätt och därmed även funktionshinderspolitiken. Det är viktigt att beakta de nuvarande samarbetsformerna i ljuset av de skilda förutsättningarna som finns i de olika kommunerna. Behoven och därmed efterfrågan på samarbeten skiljer sig åt, bland annat beroende på kommunens storlek. Kartläggningen har visat att alla kommuner och regionen i någon mån använder sig av formella och informella gränsöverskridande samarbeten och nätverk. Kopplingen till funktionsrätt är dock inte lika tydlig. För att säkerställa fruktbara samarbeten krävs det att samarbeten består av relevanta samarbetspartners med liknande förutsättningar och att samarbeten effektiviseras av exempelvis digitala möten. Samtidigt som det krävs en tydlig sammankallande roll, i form av exempelvis länsstyrelsen, är efterfrågan från kommunerna det allra viktigaste för samarbetens fortlevnad. Kartläggningen har visat att kommunerna efterfrågar samverkan kring olika verksamhetsområden och inom olika ämnesområden där kommunerna upplever att det finns kunskapsluckor som behöver täppas till. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 36

122 6. Behov av stöd Kartläggningen skulle också ta ställning till vilket stöd Länsstyrelsen Skåne skulle kunna ge till kommuner och regionen i deras genomförande av den nationella funktionshinderspolitiken. I detta ryms egentligen två separata frågor. För det första: Vilket stöd kan Länsstyrelsen ge? För det andra: Vilket stöd vill kommunerna och regionen ha? Vi fokuserar här på den senare av de två frågorna, med utgångspunkt dels i intervjuerna, och dels i anteckningarna från diskussionerna som hölls under konferensen i Malmö. Detta material tyder på att de målgrupper som har uttalat sig i kartläggningen kommunala och regionala tjänstemän och i viss mån även förtroendevalda efterfrågar tre sorters stöd i huvudsak: stöd till nätverkande, utbildningar, och informationsinsatser Nätverk I rapporten har vi tidigare avhandlat de många formella och informella nätverk som Skånes kommuner redan ingår i (se sektion X.X.X). Men efterfrågan på nätverk för såväl tjänstepersoner som förtroendevalda är långt ifrån mättad. Som en av de intervjuade kommuntjänstepersonerna uttryckte det: Det finns ensamma personer ute i kommunerna som inte vet vem de ska vända sig till. Ett flertal anser vidare att länsstyrelsen skulle kunna samordna nätverksmöjligheter på ett mer effektivt sätt än andra. En intervjuperson nämner konferensen i Malmö den 10 december 2018 som ett exempel på hur ett sådant nätverksstöd skulle kunna utformas. Även från Region Skånes håll uttrycks önskemål om fler konferenser. En annan menar att det skulle vara bra om länsstyrelsen gjorde något inom ramen för befintliga nätverk, som Sydöstra Skånes samarbetskommitté (SÖSK). Vanligare är dock att de intervjuade nämner specifika syften för vilka länsstyrelsen borde organisera nätverk. En intervjuad tjänsteperson menar att hennes kommun skulle behöva stöd i att etablera nätverk för diskussion och erfarenhetsutbyten En annan intervjuperson tycker att det viktigaste är att få information och knyta kontakter. I en intervju förde en enhetschef ett längre resonemang om värdet av nätverk, och länsstyrelsens möjliga roll. Hon påpekade att mycket av det arbete som görs fortfarande bygger på enskilt engagemang och enskilda medarbetares initiativ. Om man kunde gå samman i detta skulle man kunna göra hur mycket som helst, menar hon, och drar jämförelser med den drivkraft som finns på individ- och familjeomsorgsområdet. Länsstyrelsen skulle kunna hjälpa till med att samordna detta, kanske till och med ta över den roll som Nationella kompetensrådet har idag. Länsstyrelsen skulle kunna vara en samlande kraft och bidra med värdskap. Hon menar vidare att länsstyrelsen även borde bjuda in privata aktörer entreprenörer och smarta människor till nätverken, så länge huvudfokus förblir Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 37

123 de kommunala verksamheterna och deras behov. En verksamhetschef i en mellanstor kommun beskriver detta träffande som de hårda, konkreta frågorna. En mångfaldssamordnare i en annan kommun instämmer i att länsstyrelsen kan ha den motivationsroll som ofta saknas. Han understryker att det för kommunledningen har en helt annan tyngd om det är länsstyrelsen som framför en fråga, snarare än tjänstemän. Här behövs ändå en balansgång, tydliggör han, så att man från kommunens sida inte upplever att länsstyrelsen blandar sig i för mycket. Åtminstone en kommun höjer ett varningens finger. Nätverk är inte så användbara, berättar de, om det inte finns särskilt avsatt tid för detta på tjänstemannanivå. Ska länsstyrelsen erbjuda stöd till nätverkande är det därför viktigt att detta görs i samråd med kommun- och regionledningar, så att man inte gör anspråk på tid och resurser som inte finns Utbildningar Även utbildningar är en form av stöd som ofta efterfrågas. Det finns en generell uppfattning om att ett kunskapsgap har uppstått mellan de kommunala och regionala verksamheterna å ena sidan, och funktionshinderområdets framkant å andra sidan. De svarande specificerar sällan vad utbildningarna bör innehålla, men en gissning är att innebörden av ett rättighetsbaserat arbetssätt är ett huvudtema. En tjänsteperson i en större kommun förklarar att de skulle behöva hjälp med att förtydliga uppdraget som följer av riksdagens beslut De behöver också praktiskt stöd i hur de ska arbeta med frågorna, vilket inkluderar såväl metod- som utbildningsstöd, så att det finns material att använda sig av. I en annan, mindre kommun anser den intervjuade tjänstepersonen att behovet är mer grundläggande än så: Stöd behöver framför allt ges till politiken, så att de får utbildning och information om hur den nationella lagstiftningen ser ut. En socialchef i en annan liten kommun instämmer i detta, med förklaringen att det ofta är på den politiska nivån kunskapen brister. De vet helt enkelt inte att frågorna finns, hävdar hon. Andra pekar hellre ut tjänstemannanivån som i behov av utbildning, men med fokus på olika förvaltningsområden. För social- eller omsorgsförvaltningars räkning är intresset överlag svalt. Några av de som arbetar med LSS berättar att de nyligen har fått utbildningsinsatser, eller redan arbetar dagligen med de funktionshinderspolitiska målen. I en kommun framhåller man att det kanske snarare är andra förvaltningar som behöver ha med sig detta i sitt arbete, till exempel serviceförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen samt andra aktörer så som färdtjänstleverantörer och så vidare. I en annan, mindre kommun menar man att utbildningsförvaltningen och skolans personal är i behov av mer utbildning om funktionshinderspolitiska frågor. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 38

124 En enhetschef på en vård- och omsorgsförvaltning tankar om hur utbildningarna borde förmedlas: Även webbutbildningar skulle vara av intresse. Där skulle länsstyrelsen kunna tillhandahålla exempel på vad andra kommuner har gjort. På samma sätt skulle workshops kunna anordnas över Skype, så slipper man resa för att vara med. Slutligen finns det även de som inte är intresserade av utbildningar. En kontaktperson förklarar att hon är tveksam till dem, då utbildningar är svåra att prioritera Information Områdena utbildning och information överlappar varandra, och i båda fallen handlar det om kunskapshöjande aktiviteter. En betydande skillnad är dock att utbildning till sin natur är interaktiv, medan informationsinsatser i grunden är envägskommunikation mellan avsändare och mottagare. I två kommuner tar man upp behovet av grundläggande information om funktionsnedsättningar. En intervjuperson talar om att få hjälp med att förmedla statistiska underlag för att kunna fördela resurser på rätt sätt. Ibland kan vi behöva fakta på bordet för att veta hur vi ska prioritera, anser hon. På liknande sätt säger en annan intervjuad förvaltningschef att det i vissa fall behövs grundläggande information om funktionsnedsättningar en hjälp att förstå vad det faktiskt handlar om. Hon menar vidare att det är svårt att veta var man ska leta efter sådan information, och att länsstyrelsen borde ta ansvar för att samla in och förmedla detta. Flera andra intervjupersoner uttrycker önskemål om kunskapsstöd En intervjuad förtroendevald tar fasta på länsstyrelsens roll som regeringens förlängda arm i Skåne. När ny lagstiftning eller andra initiativ beslutas på riksnivå borde länsstyrelsen ta ett större ansvar för att information om detta också når kommuner och regioner. Som uppmärksammats tidigare i rapporten hade ytterst få av de berörda målgrupperna hört talas om den nya funktionshinderspolitiken. Det är möjligt att det hade sett annorlunda ut om länsstyrelsen hade haft en mer etablerad rutin för informationsspridning. En tjänsteperson i en mindre kommun berättar att hon skulle vilja se färdiga paket med information om till exempel ny lagstiftning och hur den konkret påverkar kommunerna. Hon ser informationsöverföring som särskilt viktigt för små kommuner Övriga synpunkter Några andra önskemål om stöd från länsstyrelsen sticker ut och är värda att nämna här. Åtminstone två intervjupersoner tog upp framtagande av strategier som ett möjligt stödområde. Här ska man dock ha sammanhanget i åtanke: eftersom intervjuerna till så stor del handlade om strategiskt arbete är det möjligt att intervjupersonerna tog omedelbart intryck av detta. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 39

125 Ett annat önskemål som nämns är stöd till uppföljning och utvärdering, men det är inte helt tydligt vilken form ett sådant stöd skulle ta. På liknande sätt tar en intervjuperson upp ett intresse för metod- och processtöd till det interna tillgänglighetsarbetet i kommunen. Alla är naturligtvis inte lika intresserade av stöd från länsstyrelsen. En tjänsteperson menar att det först och främst behövs någon som kan stödjas någon som har ett specifikt ansvar för, och kunskaper om, funktionshinderfrågor. Utan detta tvivlar han på att stödinsatser skulle kunna få någon som helst verkan. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 40

126 7. Slutsatser och rekommendationer På många håll i Skåne bedrivs det värdefullt arbete med funktionshinderfrågor. Betydande steg har tagits mot jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning, i enlighet med funktionsrättskonventionen och den nationella funktionshinderspolitiken. Samtidigt kvarstår många utmaningar. Kunskapsnivån är fortfarande låg i många kommuner, enligt såväl lokala funktionshinderorganisationer som tjänstemän. Problemet verkar vara särskilt påtagligt i de mindre kommunerna där resurser också oftast är knappare. Det är dock inte bara mellan kommuner som kunskapsgap uppstår, utan även inom dem mellan förvaltningar, eller mellan tjänstepersoner och förtroendevalda. I många kommuner, och även i regionen, har funktionshinderråden fått nyckelroller. På sätt och vis är detta positivt: genom råden får man som person med funktionsnedsättning möjlighet inflytande över beslut som påverkar en själv. Detta kan ses som ett förverkligande i praktiken av den nationella funktionshinderspolitikens mål om full delaktighet i samhällslivet. Men nackdelar med råden finns också, inte minst risken att det funktionshinderspolitiska arbetet helt stannar upp utan dem. Det gör det än mer bekymmersamt att så många kommunala funktionshinderråd sliter med att rekrytera tillräckligt många medlemmar för att kunna få en jämn ålders- och könsspridning. Här skulle länsstyrelsen kunna ge mer stöd. Vår rekommendation är att länsstyrelsen hjälper kommunerna att strukturera arbetet med delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel göras genom att samla in goda exempel på hur funktionshinderråd används i praktiken och sedan förmedla dessa exempel. Länsstyrelsen skulle också kunna se över möjligheterna att motivera fler att engagera sig i råden och intressepolitiskt, särskilt i syfte att bredda representationen i fråga om ålder och kön. Redan existerande initiativ, som till exempel Ett jämställt Skåne, skulle kunna användas som kanaler för att få ut information om detta. Det förekommer fortfarande att funktionshinderspolitiken ses som en ren omsorgsfråga, snarare än något som rör alla verksamhetsområden. Funktionsrättsperspektivet har ännu inte slagit igenom helt och hållet i Skåne, även om det ser bättre ut än för tjugo år sedan. I flera kommuner är arbetet fortfarande beroende av insatser från så kallade eldsjälar. De utför ofta hedervärt och nödvändigt arbete, men som med funktionshinderråden kan det vara problematiskt om insatserna i så hög utsträckning förväntas komma från ett enda håll. Vi rekommenderar därför att länsstyrelsen tar ett större ansvar för att informera och utbilda tjänstepersoner och förtroendevalda i kommun och region om hur ett rättighetsbaserat arbetssätt ska tillämpas. Formerna för detta kan variera, men kartläggningen tyder på att konferenser liknande den som anordnades i Malmö i december 2018 och webbaserade utbildningar är särskilt efterfrågade. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 41

127 En annan viktig fråga för kartläggningen att ta ställning till har varit förekomsten av funktionshinderspolitiska strategier och hur väl dessa knyter an till den nationella funktionshinderspolitiken. Det visade sig att mer än hälften av kommunerna samt Region Skåne hade specifika styrdokument för funktionshinderspolitiken. Stora förhoppningar sätts till strategiernas förmåga att åtgärda problemen som nämns ovan. Samtidigt gav kartläggningen endast ett fåtal exempel på att strategierna verkligen kommit till användning och varit kända i organisationen. I ljuset av detta är det förståeligt att flera kommuner medvetet valt att inte skriva strategidokument för funktionshinderområdet. Motståndet mot skrivbordsprodukter är befogat. För att en strategi för funktionshinderspolitiskt arbete verkligen ska få sin avsedda verkan måste den omfatta tydliga lösningar för ansvar, förankring och uppföljning. Med andra ord: vem ser till att strategin genomförs, hur ser man till att de som ska arbeta enligt strategin också känner till och förstår den, och hur och när kontrollerar man att saker faktiskt har gjorts? Endast på det sättet kan strategiernas teoretiska anspråk översättas i praktiken. Även här menar vi att länsstyrelsen bör samla in och förmedla goda exempel på hur strategier kan implementeras, och förklara varför strategiskt arbete är värt mödan. Strategidokument skrivs ofta som en direkt konsekvens av beslut som fattas på riksnivå och därför är det också rimligt att länsstyrelserna, som rikspolitikens förlängda arm ute i landet, intresserar sig för innehållet i dessa dokument. Kartläggningen har också undersökt former för samarbeten om funktionshinderfrågor i Skåne. Redan idag finns vissa nätverk för rättighetsbärare (personer med funktionsnedsättning) och skyldighetsbärare (kommuner och regionen). Samtidigt menar många att de skulle vilja samarbeta över kommungränser mer än vad de gör i dagsläget, och särskilt vad gäller att etablera rättighetsperspektiv på funktionshinderområdet. Tendensen att begränsa funktionshinderområdet till frågor om vård och omsorg märks även vad gäller samarbeten. Här skulle Länsstyrelsen Skåne kunna ta ett tydligare ansvar än i dagsläget. Många menar att länsstyrelsen har den helhetssyn och de kontakter som behövs för att kunna samordna effektiva samarbeten. Andra former av stöd som önskas är utbildnings- och informationsinsatser om funktionshinderområdet och relevant lagstiftning. Alla former av stöd är förstås avhängiga av att det finns en grundläggande nyfikenhet på funktionshinderspolitiska frågor i de verksamheter som ska stödjas. Länsstyrelsen skulle kunna arbeta mer aktivt för att väcka den nyfikenheten. Under kartläggningens gång blev det uppenbart att kommunens storlek har stor betydelse för hur det funktionshinderspolitiska arbetet bedrivs. En stor kommun med en omfattande förvaltningsorganisation har andra förutsättningar än en liten kommun med en begränsad förvaltningsorganisation. Det kan därför vara på sin plats att ge specifika rekommendationer för var och en av de tre kommungrupperna som beskrivits i rapporten. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 42

128 Stora kommuner har i många fall ett avancerat arbete med funktionshinderspolitiska strategier och insatser. Det som emellertid kan vara en utmaning är det tvärsektoriella arbetet: förvaltningarna har sällan kontakt med varandra, och har följaktligen inte inblick i verksamheter utanför det egna ansvarsområdet. Länsstyrelsen skulle här kunna ge stöd i hur man kan förankra ett rättighetsbaserat arbetssätt i lika hög grad i alla kommunsektorer. Mellanstora kommuner brukar ha tillräckliga resurser för att ta fram strategier och ibland även för att tillsätta särskilt ansvariga för det funktionshinderspolitiska arbetet. Däremot verkar det ofta brista i uppföljningen av det som beslutas, så att även ambitiösa planer rinner ut i sanden. Vi rekommenderar länsstyrelsen att ge stöd till mellanstora kommuner i arbetet med att följa upp insatser på funktionshinderområdet, till exempel i form av rådgivning och kunskapsförmedling. Små kommuner har fördelen att de olika verksamheterna kommer närmare varandra, vilket underlättar för det tvärsektoriella arbetet. Samtidigt är det de mindre kommunerna som upplever de största utmaningarna vad gäller kompetens- och resursförsörjning. Många efterfrågar ett mer omfattande stöd från länsstyrelsen i form av kunskapsförmedling och metodstöd. Vi rekommenderar att länsstyrelsen så långt det är möjligt tillgodoser dessa önskemål, för att säkerställa att den nationella funktionshinderspolitiken genomförs även i resurssvagare kommuner. Slutligen väcker de samtal som har förts med lokala funktionshinderorganisationer och representanter för kommuner och regionen vissa allmänna frågor om hur väl rikspolitiken kommunicerar med den lokala nivån. Den nya nationella funktionshinderspolitiken beslutades av riksdagen i november 2017 efter utförliga diskussioner och en omfattande myndighetsutredning. Ändå var det, när kartläggningen genomfördes under vintern , få informanter som var medvetna om att något hade hänt, trots att de hanterar funktionshinderfrågor på ett direkt sätt i vardagen. Kommunikationen om nationella prioriteringar behöver bli bättre, och det är ett ansvar som skulle kunna axlas av länsstyrelsen i högre grad än vad som sker i nuläget. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 43

129 8. Källor FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet, december FN. World Programme of Action Concerning Disabled Persons, Salamancadeklarationen. Svenska Unescorådets skriftserie, 2/2006. Lag om tillgänglighet till digital offentlig service, SFS 2018:1937. Lindqvist, Rafael Funktionshindrade i välfärdssamhället, 4 uppl. Malmö: Gleerups. Myndigheten för delaktighet. En jämställdhetsanalys av levnadsvillkor och delaktighetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning. A 2016:2. -- En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle MFD:s förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet. Serie A 2016: Uppföljning offentliga aktörer Prop 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken. Prop. 1999/2000:79. Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Regeringen Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende länsstyrelserna, uppdrag 64. Regeringskansliet FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Regeringskansliet. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. SÖ 2008:26. Riksdagen. Socialutskottets betänkande 2017/18:SoU5. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 44

130 Bilaga 1: Intervjuguide kommuner/regionen Intervjuerna kommer att kretsa kring fyra områden: Nuläge Strategier Behov av stöd Möjligheter till samarbete Vilka frågor som ställs kommer vara beroende av hur mycket information som har varit möjlig att samla in. Inför intervjun har Funka gått igenom kunskapsläget. Nuläge Hur mycket kan kommunens/regionens politiker och tjänstemän om funktionshinderfrågan? Vilka styrkor finns i kommunens/regionens arbete med funktionshinderfrågan? Vilka problem finns? Strategier Har kommunen/regionen en strategi eller plan för funktionshinderspolitiken? Om ja: o Är den aktuell? o Hur antogs den? o Finns det någon som är ansvarig för dess genomförande? o Anknyter den till FN-konventionen? o Anknyter den till det nationella målet? Finns det andra styrdokument som berör funktionshinderfrågan och/eller rättighetsperspektiv? Behov av stöd Behöver kommunen/regionen stöd från länsstyrelsen? Vilken sorts stöd? Möjligheter till samarbete I Finns det befintliga samarbeten med andra kommuner/regioner om funktionshinderfrågan? Vilka verksamhetsdelar skulle gagnas av samarbete över kommun- eller regiongränserna? Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 45

131 Bilaga 2: Intervjuguide lokala funktionshinderorganisationer Intervjuerna kommer att kretsa kring hur funktionshinderpolitiken och hur organisationerna upplever att rättigheter för personer med funktionsnedsättning efterlevs. Grunden till frågebatteriet kommer från funktionsrättskonventionen och då speciellt artikel 9, 19 och 29. Rättigheter Hur fungerar funktionshinderpolitiken i er kommun? Hur upplever organisationen att rättigheter för personer med funktionsnedsättning tillgodoses i kommunen? Hur ser tillgängligheten ut i kommunen? Vilket stöd erbjuds till personer med funktionsnedsättning? Samarbeten Samarbetar organisationerna med kommunen i funktionshinderfrågan? Inom vilka områden? Var behövs/saknas det samverkan? Hur fungerar existerande samverkan med kommunen? Hur samverkar funktionshinderorganisationer, lokalföreningar med varandra över kommungränserna gällande funktionshinderpolitiken? Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 46

132 Bilaga 3: Frågor till konferensen 10 december 2018 Dessa frågor låg till grund för gruppdiskussionerna under konferensen. Fråga 1 Har ni exempel på bra arbete inom länet för personer med funktionsnedsättning? Tänk på att det finns hinder för jämlika levnadsvillkor och full delaktighet inom alla delar av ett samhälle och att funktionshinderspolitiken därför berör samtliga sektorer. - Vad kan ni identifiera för faktorer som leder till goda resultat? - Vad kan ni identifiera för faktorer som leder till mindre goda resultat? Fråga 2 Vad finns det för möjliga former för samverkan inom länet? Hur skulle man kunna dra bättre nytta av varandra? Tänk här på olika kommunstorlekar samt olika aktörer (kommuner, funktionshinderorganisationer, privat sektor, Region Skåne, länsstyrelsen och eventuellt andra aktörer). Fråga 3 Vad ser ni som ett bra nästa steg för kommunerna och/eller Region Skåne i ett arbete i riktning mot jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning? Tänk på att det finns hinder för jämlika levnadsvillkor och full delaktighet inom alla delar av ett samhälle och att funktionshinderspolitiken därför berör samtliga sektorer. Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 47

133 Funka Nu AB Funka startade som ett ideellt projekt inom funktionshinderrörelsen och är idag marknadsledande inom området tillgänglighet med 80 % av Sveriges myndigheter som kunder. Sedan år 2000 är vi ett privatägt bolag och vår nära relation till brukarorganisationerna innebär en unik kvalitetskontroll och förankring. Vi har kontor i Stockholm, Oslo och Madrid och kunder över hela världen. Funka är en av grundarna till den internationella branschorganisationen för tillgänglighetsexperter, IAAP. Funka arbetar med tillgänglighet vad gäller innehåll, design och teknik i digitala gränssnitt; webb, IT och dokument i alla tänkbara format, appar och automater men även skyltar och annan information. Vi har även en verksamhetsdel som fokuserar på tillgänglighet i byggd miljö, orientering, akustik och bemötandefrågor. Våra rekommendationer bygger på internationella riktlinjer, praktisk erfarenhet och vetenskaplig grund. Ca 20 % av bolagets verksamhet finansieras av forskningsmedel och vi samarbetar med flera ledande universitet. Genom förtroendeuppdrag och standardiseringsarbete sätter Funkas arbete normer för utveckling och analys samt utformning av krav vad gäller tillgänglighet. På uppdrag av EU-kommissionen har vi bland annat utarbetat kontrollmetodik och mätt status på webbtillgänglighet i samtliga EU:s medlemsländer plus Norge, USA, Kanada och Australien. Vi arbetar aktivt med standardisering på nationell nivå i Sverige, Norge och Spanien samt internationellt och på EU-nivå där vi bland annat har bidragit till gemensamma europeiska krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling i EN Funka har på uppdrag av W3C genomfört den auktoriserade översättningen av WCAG 2.0 till svenska och våra experter anses vara världsledande inom webbtillgänglighet. Funka är EPiServer Solution Partner, Microsoft Partner och Adobe Certified Training Provider. Vi står bakom Funkaportalen, en mötesplats för funktionshinderfrågor. Bolagsfakta Styrelsens säte: Stockholm Styrelsen består av: Patrick Finch (ordförande), Lennart Engelhardt och Mats Wennberg. Antal anställda 2018: 45 Omsättning 2016: 41 MSEK Tegnérgatan Stockholm kontakt@funka.com 48

134 AVVIKELSER KVALITETSÅRET 2017/2018 Vård- och omsorgsnämnden Dnr VOO 2019/0142

135 Innehållsförteckning Sammanfattning med förslag till åtgärder... 3 Inledning... 5 Översikt... 5 Översikt avvikelser per verksamhetsområde... 6 Översikt avvikelser per konsekvens för brukarna... 6 Översikt HSL-avvikelser... 7 Konsekvens för patienterna... 8 Klagomål och synpunkter... 9 Klagomål och synpunkter efter typ... 9 Svarstid för klagomål och synpunkter Anmälare av klagomål och synpunkter Förvaltningsövergripande klagomål och synpunkter Analys och kommentarer SoL- och LSS-avvikelser SoL- och LSS-avvikelser efter typ Analys och kommentarer Lex Sarah-ärenden Lex Sarah-ärenden efter typ Analys och kommentarer HSL-avvikelser Avvikelsekategorier Läkemedelshantering Medicinsk omvårdnad Medicinteknisk utrustning MTP-hjälpmedel Rehabilitering Fallhändelser Avvikelser till och från annan vårdgivare Lex Maria Analys och kommentarer Bilaga 1 Lex Sarah-ärenden

136 Sammanfattning med förslag till åtgärder Alla avvikelser; klagomål och synpunkter, SoL- och LSS-avvikelser, lex Sarah-ärenden samt HSL-avvikelser som inträffat under perioden 1 oktober 2017 till 30 september 2018 i intern och extern verksamhet har sammanställts, granskats och analyserats på enhets-, verksamhets- och på förvaltningsnivå. I rapporten redovisas resultatet för vård och omsorg totalt med kommentarer per verksamhetsområde i såväl intern som extern verksamhet. Rapporten utgör också ett underlag till kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen för år Under kvalitetsåret rapporterades totalt avvikelser; klagomål och synpunkter, SoL- och LSS-avvikelser samt lex Sarah-ärenden, en ökning med 11 procent jämfört med föregående år. Antalet avvikelser har ökat varje år sedan Ökningen förklaras främst med en ökad kunskap och förståelse hos medarbetarna om vikten av att rapportera avvikelser som en del i det systematiska förbättringsarbetet. Den kategori av avvikelser som ökat mest är klagomål och synpunkter, en ökning med 25 procent jämfört med föregående kvalitetsår. Ökningen kan vara en indikator på att kvaliteten försämrats eller på att allt fler blivit medvetna om sina möjligheter att klaga på vården och omsorgen. 14 händelser anmäldes enligt lex Sarah till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Däremot har antalet HSL-avvikelser minskat med fem procent. Merparten av avvikelserna rapporterades inom områdena fallhändelse och läkemedelshantering. Inom området rehabilitering ses en markant ökning. De flesta avvikelserna har bedömts vara av mindre eller måttligt allvarlig karaktär och har inte gett några konsekvenser för patienterna. Händelser som resulterade i skada eller risk för vårdskada var vanligast i samband med fallhändelse. Tre händelser anmäldes till IVO enligt lex Maria. Alla avvikelser ska sammanställas och analyseras samlat för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Att enbart utreda varje enskild händelse utan en samlad analys kan göra att problem inte uppmärksammas fullt ut. Riskanalys och identifiering av bakomliggande orsak till att händelsen skett är ett viktigt utvecklingsområde. Arbetsmodellen PGSA-hjulet ska tillämpas i det systematiska förbättringsarbetet. Åtgärdsförslag: Omarbeta rapporteringen av avvikelser i Stratsys. Utarbeta matris för bedömning vilken konsekvens avvikelsen fått för brukaren. Informationen på kommunens hemsida behöver förtydligas och e-tjänsten behöver förenklas så att allmänhet på ett lätt och tillgängligt sätt kan framföra sina klagomål och synpunkter. Översyn av registrering och hantering av inkomna klagomål och synpunkter i ärendehanteringssystemet. Översyn av registrering och hantering av SoL- och LSS-avvikelser i verksamhetssystemet. Utreda möjligheten till andra stödverktyg för att verksamheterna ska kunna arbeta mer strukturerat med sammanställning, orsakssamband och analys. Kvalitetsmål för avvikelsehantering behöver tas fram. Fortsätta utveckla det systematiska förbättringsarbetet. 3

137 Införa digital signering av insatser i fler verksamheter. Öka antalet medarbetare som genomgår webbutbildningen Jobba säkert med läkemedel. Öka följsamheten till rehabiliteringsordinationer. Öka det vårdpreventiva arbetet inom riskområdet trycksår. Satsa mer på omvårdnadsåtgärder. 4

138 Inledning I vård- och omsorgsförvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att vi behöver följa upp och granska våra resultat på olika sätt för att ta reda på om vi arbetar på rätt sätt och med rätt saker. Avvikelser är ett samlingsbegrepp för negativa händelser och tillbud. Alla avvikelser ska tas emot och utredas. Avsikten med avvikelsehantering är att komma tillrätta med brister i den egna verksamheten, att förhindra vårdskador, att förhindra bristerna upprepas samt att utveckla verksamheten. Metoden för att samla in underlag till rapporten är densamma som tidigare år. Skillnaden är att verktyget för insamling ändrats från Webropol till Stratsys. Genom att använda Stratsys har de resultat som enheterna lämnat in kunnat aggregeras till verksamhetsnivå där det sammanställts, granskats och analyserats. Inför nästa rapporteringstillfälle kommer såväl formulär som rapport att omarbetas. Översikt Hur ska vi förhålla oss till antalet avvikelser? Å ena sidan vill vi inte ha några, vi vill arbeta på rätt sätt. Å andra sidan vill vi ha avvikelserapporter, för att hitta brister i verksamheten så att det inte händer igen och så vi kan förbättra. I tabellen nedan visas en översikt av fördelningen av kvalitetsårets avvikelser mellan de tre avvikelseområdena: klagomål och synpunkter, SoL- och LSS-avvikelser samt lex Sarah-ärenden. Avvikelseområde Antal klagomål och synpunkter 212 Antal SoL- och LSS-avvikelser Antal lex Sarah-ärenden 107 Totalt Utfall Procentuell fördelning av totalt antal avvikelser mellan de tre avvikelseområdena. 5

139 Översikt avvikelser per verksamhetsområde Tabellen nedan visar en översikt av totalt antal avvikelser per verksamhetsområde i jämförelse med föregående kvalitetsår. Observera att HSL-avvikelserna inte är inkluderade. Verksamhetsområde Kvalitetsåret 2016/2017 Kvalitetsåret 2017/2018 Myndighetsfunktionen Boende och habilitering för personer med funktionsnedsättning Hemvård, rehabilitering och service för seniorer Särskilt boende för äldre Stöd och aktivering för personer med funktionsnedsättning Externa utförare äldreomsorg Externa utförare LSS Totalt Avvikelser förekommer i samtliga verksamhetsområden. Jämfört med föregående år så har antalet varit oförändrat inom myndighetsfunktionen, minskat inom LSSverksamheten och ökat inom äldreomsorgen. Från två externa utförare, daglig verksamhet, fanns inga rapporterade avvikelser alls. Översikt avvikelser per konsekvens för brukarna Vilken konsekvens en avvikelse fått för brukaren är en parameter som lades till i frågeformuläret Tanken är att använda resultatet för att tydligt se vilka avvikelser som ger betydande konsekvenser för brukarna och som därför behöver prioriteras i ett förbättringsarbete. Någon förklaring till hur avvikelserna ska bedömas finns inte. Bedömningar kan således skilja sig åt beroende på vem som gjort bedömningen. För att säkerställa en likvärdig bedömning bör en bedömningsmatris utarbetas. Konsekvenserna är uppdelade på fyra alternativ. 80 procent av avvikelserna gav ingen eller mindre konsekvens för brukaren, 15 procent måttlig och 5 procent gav betydande konsekvenser för brukaren. Observera att HSL-avvikelserna inte är inkluderade i nedanstående diagram. Jämfört med föregående år så är det färre händelser som bedömts ge måttlig eller 6

140 betydande konsekvens för brukaren. Vid måttlig och betydande konsekvens är det av vikt att en riskanalys genomförs. Diagrammet nedan visar den procentuella fördelningen av konsekvenserna i förhållande till kvalitetsåret 2016/2017. Översikt HSL-avvikelser En avvikelse på hälso- och sjukvårdsinsats eller medicinteknisk produkt är en händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada på en patient i kontakten med hälso- och sjukvård. Från och med den 1 september 2017 finns nya bestämmelser om utredning och anmälan av vårdskada i två nya föreskrifter från Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Av den anledningen reviderades rutinerna och kategorierna moderniserades. Bland annat ersattes avvikelsen Medicinsk teknik med två nya begrepp, Medicin teknisk utrustning och Medicin teknisk produkt - hjälpmedel (MTP). Kategorin fallolyckor ersattes med begreppet fallhändelse. Antalet rapporterade avvikelser från egen och extern regi uppgick till totalt under kvalitetsåret. Det är en minskning med fem procent jämfört med föregående år. Avvikelser som rapporterats kring rehabilitering har ökat markant. Att även kategorin MTP-hjälpmedel har ökat från 0 till 35 beror på att denna kategori infördes under 2017, därav att det tidigare var 0. Fortfarande står fallhändelser och avvikelser avseende läkemedelshantering för en hög andel. I tabellen framgår antalet avvikelser jämfört med föregående kvalitetsår. Kategori Antal kvalitetsåret 2016/2017 Antal kvalitetsåret 2017/2018 Läkemedelshantering Medicinsk omvårdnad Medicinteknisk utrustning MTP-hjälpmedel 0 35 Rehabilitering Fallhändelse Totalt

141 Konsekvens för patienterna När en avvikelse rapporterats ska allvarlighetsgraden bedömas utifrån vilken konsekvens händelsen fick för patienten. Allvarlighetsgraderna är uppdelade i fyra nivåer, grad 1-4. Merparten av avvikelserna har bedömts vara mindre (1) eller måttligt (2) allvarliga och har således inte gett några konsekvenser för patienterna. Händelser av mer betydande karaktär (3) som bidrog till eller resulterade i tillfällig vårdskada var vanligast i samband med fallhändelse. Det har rapporterats avvikelser både kring hjälpmedel och läkemedel som bedömts resultera i risk för eller tillfällig vårdskada (3). Tre händelser bedömdes vara så allvarliga eftersom vårdskada uppkom, att de anmäldes enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 8

142 Klagomål och synpunkter Hantering av klagomål och synpunkter är en del i arbetet med att säkra och utveckla kvaliteten i verksamheterna. Syftet är att brister inte ska uppstå eller upprepas. Om en brist ändå uppstår ska verksamheten lära sig av det för att förhindra att liknande händelse inträffar igen. En utredning ska identifiera bakomliggande orsak till bristen på systemnivå, det vill säga en orsak som är kopplad till organisation och inte till person. Till vård- och omsorgsförvaltningen framfördes totalt 212 klagomål och synpunkter, en ökning med 25 procent jämfört med föregående år. Klagomål och synpunkter efter typ I samband med rapportering av avvikelser registreras också ärendetyp, vilken är gemensam för de tre avvikelseområdena. Beröm finns endast som alternativ vid registrering av klagomål och synpunkter. Bemötande 33 Dokumentation 29 Handläggning av ärende 37 Utförande av insats/aktivitet 145 Beröm 4 Övrigt 70 Totalt 318 Uppgift om totalt antal klagomål och synpunkter överensstämmer inte med uppgift om typ av ärende, en differens på 106. En anledning kan vara att klagomålet var komplext och typats med mer än ett alternativ. Detta har framförallt skett inom verksamhetsområde HRSS. Flera av dem handlar om utförande av insats. En stor del består även av handläggning av ärende samt bemötande och dokumentation. Utfall Diagrammet nedan visar den procentuella fördelningen av klagomål och synpunkter efter typ. Bemötande 22% 10% 9% Dokumentation 1% 12% Handläggning av ärende Utförande av insats/aktivitet 46% Beröm Övrigt Nästan hälften av alla klagomål handlar om att brukaren/närstående inte är nöjda med hur insatsen/aktiviteten utförs. 9

143 Svarstid för klagomål och synpunkter Ett klagomål ska besvaras inom tio arbetsdagar. Om klagomålet inte är färdigutrett och avslutat inom tidsgränsen tio arbetsdagar ska rapportören informeras om orsak till fördröjningen. Diagrammet nedan visar antalet klagomål och synpunkter samt svarstiden i jämförelse med föregående kvalitetsår Antal besvarade inom 10 dagar Antal besvarade efter 10 dagar / / procent av inkomna klagomål och synpunkter besvarades inom tio arbetsdagar och 20 procent besvarades efter 10 arbetsdagar. Varför det tagit längre tid att besvara klagomål och synpunkter i år framgår inte av verksamhetsområdenas rapporter. Bakomliggande orsak har inte analyserats. Några områden har kommenterat att svarstiden är något verksamheten måste arbeta mer med. Hur förbättringsarbetet ska bedrivas framgår inte heller. Anmälare av klagomål och synpunkter Alla intressenter, brukare och deras närstående, medarbetare, elever, myndigheter, föreningar som upplever brister i verksamhetens kvalitet har rätt att framföra klagomål och synpunkter. 1% 0% 10% Brukare 29% Legal företrädare Närstående Medarbetare 57% 3% Anonym Annan 60 procent av alla klagomål och synpunkter som inkom under kvalitetsåret framfördes av närstående och legal företrädare, 29 procent av brukarna själva och 11 procent av annan. Fördelningen mellan anmälarna är jämförbar med föregående år. 10

144 Förvaltningsövergripande klagomål och synpunkter I registret för klagomålshantering finns också 23 klagomål som registrerats som övergripande på förvaltningen. Dessa klagomål har oftast handlagts av verksamhetschef i det område registratorn bedömt att klagomålet tillhör. Majoriteten av dessa klagomål har registrerats under Hemvård, rehabilitering och service för seniorer (HRSS) men kunde lika väl ha registrerats under myndighetsfunktionen. Flera av klagomålen har gällt nämndens beslut om nya riktlinjer vid inköp av dagligvaror (näthandel) och varuleverans, bristfällig information om näthandeln och dess kostnader. Tillgänglighet, kameraövervakning, lån av hjälpmedel och hemvårdens organisation är andra exempel på vad förvaltningsövergripande klagomål handlat om. Skriftliga klagomål som inkommit till nämndsledamöter har vidarebefordrats till registrator och registrerats som förvaltningsövergripande klagomål. Särskilt boende för äldre (SBÄ) har besvarat skrivelse om nedläggning av demensboende, Ärtan. Stöd och aktivering för personer med funktionsnedsättning (S&A) har besvarat skrivelse om funktionshindrades rättigheter. Analys och kommentarer Till vård- och omsorgsförvaltningen framfördes totalt 212 klagomål och synpunkter, vilket är en ökning med 25 procent jämfört med föregående kvalitetsår. Ökningen kan vara en indikator på att kvaliteten försämrats eller på att allt fler blivit medvetna om sina möjligheter att klaga på vården och omsorgen. En stor del av enheterna inom Boende och habilitering för personer med funktionsnedsättning (BoHab) och inom extern LSS-verksamhet har inte fått några klagomål och synpunkter alls under året. Nästan hälften av alla klagomål handlar om att brukaren/närstående inte är nöjda med hur insatsen/aktiviteten utförs. 10 procent av de klagande är inte nöjda med bemötandet. Enheterna hanterar klagomålen enligt rutin och arbetar aktivt med att komma till rätta med bristerna. Enheterna bör dock bevaka att klagomål ska besvaras inom tio arbetsdagar (om inga särskilda skäl föreligger). Utifrån enheternas redovisningar framgår det tydligt att det finns vissa strukturella problem i hanteringen. Strukturen och processen för klagomålshanteringen behöver därför ses över och förbättras. Översynen bör omfatta hela processen: Informationen på kommunens hemsida behöver förtydligas och e-tjänsten behöver förenklas så att allmänhet på ett lätt och tillgängligt sätt kan framföra sina klagomål och synpunkter. Översyn av registrering och hantering av inkomna klagomål och synpunkter i ärendehanteringssystemet. Utreda möjligheten till andra stödverktyg för att verksamheterna ska kunna arbeta mer strukturerat med sammanställning, orsakssamband och analys. 11

145 SoL- och LSS-avvikelser En SoL- eller LSS-avvikelse ska dokumenteras i verksamhetssystemet Procapita så snart den upptäcks. Avvikelsedokumentationen ska tydligt beskriva typ av händelse, varför avvikelsen inträffar, graden av konsekvens för brukaren, vidtagna åtgärder samt uppföljning. Under kvalitetsåret registrerades totalt SoL- och LSS avvikelser, en ökning med åtta procent jämfört med föregående år. SoL- och LSS-avvikelser efter typ Diagrammet nedan visar den procentuella fördelningen SoL- och LSS-avvikelse efter typ. Uppgift om totalt antal SoL- och LSS-avvikelser överensstämmer inte med uppgift om typ av avvikelse, en differens på 91. En anledning kan vara att en och samma SoL- och LSSavvikelse typats med mer än ett alternativ. Detta har framförallt skett och kommenterats inom HRSS och BoHab. 85 procent av SoL- och LSS-avvikelserna härleds till brister i utförandet (46 %) och till brister i dokumentationen (39 %). Jämfört med föregående år så är det typen dokumentation som ökat mest. 12

146 Analys och kommentarer En anledning till att avvikelser gällande dokumentation ökat kan vara en effekt av att arbetssättet - Individens behov i centrum, IBIC - nu tillämpas fullt ut och att medarbetarna förstår vikten av att rapportera avvikelser. En annan kan vara ett ökat fokus utifrån enheternas resultat från verksamhetsuppföljningen. Det är framförallt brister i utförande av insats/aktivitet som enheterna bedömt ger betydande konsekvenser för brukarna. Brister i bemötande, i kommunikation med brukaren, i överföring av information medarbetare emellan och att överenskommen genomförandeplan inte följs är andra exempel som ger betydande konsekvenser för brukarna. Samtal med berörd personal, förtydligande av rutiner för överrapportering, tätare uppföljning av dokumentationen och genomförandeplaner, riskanalyser och värdegrundsarbete är exempel på åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med bristerna. I verksamhetsområdenas redovisningar framgår det tydligt att följsamheten till rutin förbättrats. Alla avvikelser återkopplas från chef till medarbetare på APT eller motsvarande. Vissa avvikelser lyfts vidare för dialog i ledningsgrupperna. I deras redovisningar framkommer också att det finns brister i hanteringen som härleds till verksamhetssystemets uppbyggnad och sökfunktion. Myndighetsfunktionen uttrycker att systemet inte stödjer användaren att komma ihåg alla steg och/eller påminnelser om något steg har glömts bort. HRSS och extern utförare, hemvård pekar på svårigheter att hantera avvikelser när flera utförare är berörda till följd av systemets uppbyggnad och att sökfunktion för när på dygnet SoL-avvikelsen inträffat saknas. SBÄ har uppmärksammat att alternativet "ingen" gällande konsekvens för brukaren inte finns. Då enhetschefen graderar att det inte blev någon konsekvens alls och väljer vad de tror betyder "ingen" tolkar systemet det som att inget val gjorts. Man vet därför inte om man missat fylla i konsekvensen eller om det inte var någon konsekvens. BoHab anger att summeringen av avvikelser inte är helt korrekt, vilket kan härledas till omorganisation och till verksamhetssystemets struktur och sökfunktion. Enheterna framför också att de behöver verktyg som stödjer dem vid uppföljning och sammanställning av avvikelser. Utifrån enheternas redovisningar framgår det tydligt att det finns vissa strukturella problem i hanteringen. Strukturen och processen för avvikelsehantering behöver därför ses över och förbättras. Översynen bör omfatta hela processen: Översyn av registrering och hantering av SoL- och LSS-avvikelser i verksamhetssystemet. Utreda möjligheten till andra stödverktyg för att verksamheterna ska kunna arbeta mer strukturerat med sammanställning, orsakssamband och analys. Kvalitetsmål för avvikelsehantering behöver tas fram. Fortsätta utveckla det systematiska förbättringsarbetet. 13

147 Lex Sarah-ärenden Lex Sarah styr skyldigheten att rapportera och utreda missförhållanden och risker för missförhållanden i en verksamhet. Om ett ärende bedöms vara allvarligt ska det anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Bestämmelserna om lex Sarah är en del i arbetet med att säkra och utveckla kvaliteten för brukare. Syftet med lex Sarah är att missförhållanden inte ska uppstå eller upprepas. Om ett missförhållande ändå uppstår ska verksamheten lära av det för att förhindra att liknande händelse inträffar igen. Alla rapporter ska tas emot och utredas. En utredning ska identifiera bakomliggande orsak till missförhållandet på systemnivå, det vill säga en orsak som är kopplad till organisation och inte till person. Under kvalitetsåret har totalt 107 missförhållanden eller risk för missförhållanden registrerats, utretts och avslutats enligt rutin för lex Sarah. 14 ärenden bedömdes vara så allvarliga att de anmäldes till IVO, en mindre ökning jämfört med föregående år (10 ärenden). Jämförelse med föregående år kan enbart göras för ärenden som anmälts till IVO. I rapporten för 2016/2017 ingick inte de ärenden som efter utredning visat på inget missförhållande. Lex Sarah-ärenden efter typ Lex Sarah-ärenden efter typ på vård- och omsorgsnämndsnivå: 14

148 För att kunna göra en systemanalys på verksamhetsnivå har inrapporterad statistik bearbetats för att synliggöra var bristerna sker. Myndighetsfunktionen har haft fem lex Sarah-ärenden. Ärendena handlar om brister i handläggningen. I sammanställningen av ovanstående tre verksamhetsområden (52 ärenden) går det att utläsa att avvikelserna inom SBÄ och HRSS främst handlar om brister i utförandet av beviljade insatser/aktiviteter samt bemötande. För extern verksamhet, äldreomsorg handlar bristerna främst om dokumentation och i utförandet av beviljade insatser/aktiviteter. För intern LSS-verksamhet, BoHab och S&A visar sammanställningen (50 ärenden) på brister i bemötandet och i utförande av insatser/aktiviteter. Inom S&A finns också brister gällande dokumentation. För extern LSS-verksamhet handlar bristerna om dokumentation och i utförandet av beviljade insatser/aktiviteter. Utifrån inrapporterat underlag går det inte tydligt att koppla vidtagna åtgärder till hur arbetet sker på ett övergripande och systematiskt sätt. Beskrivningarna och åtgärderna som framförs är främst kopplade till enskilda händelser. 15

149 Analys och kommentarer Under kvalitetsåret har totalt 107 missförhållanden eller risk för missförhållanden registrerats, utretts och avslutats enligt rutin för lex Sarah. 14 ärenden bedömdes vara så allvarliga att de anmäldes till IVO, en mindre ökning jämfört med föregående år (10 ärenden). Samtliga lex Sarah-ärenden har hanterats på ett professionellt sätt. Rutin och handbok för tillämpning av lex Sarah är till stor hjälp vid handläggningen. I intern verksamhet finns ett centralt forum för dialog och aktgranskning av lex Sarah-ärenden. Kvalitetsutvecklarna, en från vardera verksamhetsområde och myndighetschef träffas regelbundet att i syfte att förbättra rättssäkerheten och dokumentationen av händelsen. Ett systematiskt förbättringsarbete bedrivs. Verksamhetsområdenas analys och kommentarer om vilka händelser som ger betydande konsekvenser för brukarna och vilka åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med bristerna är snarlika beskrivningar som i avsnittet om SoL- och LSSavvikelser. Riskanalys och identifiering av bakomliggande orsak till att händelsen skett är ett viktigt utvecklingsområde, inte bara vid lex Sarah-ärende utan i alla typer av förbättringsarbete. Arbetsmodellen PGSA-hjulet ska tillämpas i det systematiska förbättringsarbetet. För att kunna göra en systemanalys på verksamhetsnivå har inrapporterad statistik bearbetats för att synliggöra var bristerna sker. Utifrån enheternas redovisningar går det att utläsa att enskilda händelser utreds och åtgärder tas fram men att arbetet med att analysera avvikelserna på ett mer övergripande och systematiskt sätt saknas på enhetsnivå. Det finns behov av att: Implementera arbetsmodellen PGSA-hjulet. Utreda möjligheten till andra stödverktyg för att verksamheterna ska kunna arbeta mer strukturerat med sammanställning, orsakssamband och analys. I bilaga finns en sammanställning av kvalitetsårets lex Sarah-ärenden. Enhetscheferna har kortfattat beskrivit de händelser och åtgärder som vidtagits i samband med händelsen. 16

150 HSL-avvikelser Avvikelser kan rapporteras av alla medarbetare oavsett yrkeskategori och det finns en rutin och en handbok för att underlätta rapporteringen. En utredning ska identifiera bakomliggande orsak till avvikelsen på systemnivå, det vill säga en orsak som är kopplad till organisation eller produkt och inte till person. Inför denna analys och sammanställning fick verksamheterna svara på frågor som detta året handlade om delegering, webbutbildning kring läkemedelshantering och arbetet med implementeringen av att rapportera förekomsten av trycksår. Avvikelsekategorier Avvikelserna är uppdelade i olika kategorier. Rutinerna och kategorierna reviderades och förändrades Bland annat ersattes kategorin Medicinsk teknik med två nya begrepp, Medicin teknisk utrustning och Medicin teknisk produkt hjälpmedel (MTP). Kategorin fallolyckor ersattes med begreppet fallhändelse. Läkemedelshantering 35% Medicinsk omvårdnad 59% 1% 0% 5% 0% Medicinteknisk utrustning MTP-hjälpmedel Rehabilitering Läkemedelshantering Utfall Ange antalet tillsvidareanställd personal inom enheten med delegering att överlämna läkemedel. Hur många har genomgått webbutbildningen Jobba säkert med läkemedel under året? Typer Antal kvalitetsåret 2016/2017 Antal kvalitetsåret 2017/2018 Utebliven dos Överdosering Signeringslistan ej ifylld Otydlig ordinationslista Förväxling av patient Förväxling av dos Försenad dos Felaktigt iordningsställd Övrigt Totalt

151 Utebliven dos Den största andelen läkemedelsavvikelser har orsakats av att patienterna inte fick sin ordinerade dos. Flest läkemedel är ordinerade att ges på morgonen, morgonen är också en arbetsintensiv tid på dygnet då medarbetarna har mest att göra. Detta ökar risken för att man glömmer ge medicinen. Projektet med digital signering testas inom några verksamheter. Det finns en indikation på att uteblivna doser minskar genom att medarbetarna signerar digitalt och att en påminnelsefunktion finns inlagt i systemet som snabbare signalerar till sjuksköterskan att läkemedel inte givits. Åtgärd: Följa upp effekterna av digital signering. Överdosering Antalet avvikelser som avser överdosering har minskat, vilket är positivt. MAS har gjort en genomgång av händelserna eftersom överdosering av läkemedel är en allvarlig händelse med stor risk för vårdskada. En händelse har medfört allvarlig vårdskada och överdoseringen avsåg narkotikaklassat läkemedelsplåster. Identifierade orsaker: Undersköterska med delegering att iordningställa dosett, delade fel Kommunikationsbrist innebar att patienten fick för mycket läkemedel Att medarbetare inte läst på läkemedelslistan innan överlämnandet, vilket medförde överdosering av blodförtunnande läkemedel Vid överlämnandet tog medarbetaren fel på dag och tidpunkt Vid byte av läkemedelsplåster, togs inte det gamla läkemedelplåstret bort Åtgärd: MAS kommer att utarbeta ny instruktion för byte av läkemedelsplåster som innehåller narkotikaklassad substans för att sjuksköterska ska få bättre kontroll över behandlingen. Vidare har det visat sig att kunskapen kring hur förbrukningsjournaler för narkotikaklassade läkemedel förs behöver stärkas. Signeringslistan ej ifylld Antalet avvikelser har minskat. Projektet digital signering kan ha påverkat, men det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser. Projektet kräver djupare analys. Förväxling av patient Av de avvikelser som avser förväxling av patient, står HRSS för merparten av avvikelserna. Orsakerna till förväxling: Medarbetare har lämnat ut fel läkemedelslistor till fel patienter Dokumentation på fel patient Förväxling av makars dosetter/läkemedel 18

152 Åtgärd: Det är genom att medarbetarna får en förståelse för vikten av att läsa och säkerställa att rätt patient får rätt läkemedelslista som dessa avvikelser kan minska. Att verksamheterna har en nollvision för denna typ av avvikelser är rimligt att kräva. Genom delegeringsutbildningen som varje medarbetare ska genomgå inför delegering samt att sjuksköterska och enhetschef följer upp avvikelser på enheten kan man skapa denna förståelse. Breddinförande av digital signering inom HRSS torde kunna minska vissa avvikelser. Övrigt/annat Avvikelser som rapporterats där orsaken anges övrigt/annat har ökat markant. Vid en genomgång visade resultatet att avvikelserna berör allt från försenad dos, signeringslistan felaktigt utformad, kommunikationsbrist, medarbetare saknat delegering för uppgiften och att annan patients läkemedelslista fanns hos patienten. Åtgärd: Hur avvikelser rapporteras och att det blir en tydlighet i systemet måste åtgärdas. MAS kommer under året att se över rapporteringsverktyget. Löpande diskussioner på enheterna måste föras. När fel upptäcks måste åtgärder sättas in. Enhetscheferna har ansvar för att sammanställa, analysera, informera och återkoppla avvikelser till alla medarbetare på enheten. Medicinsk omvårdnad Rapporterade avvikelser inom kategorin medicinsk omvårdnad har minskat. I denna kategori rapporteras bland annat bristande informationsöverföring mellan sluten- och öppenvård men även intern kommunikationsbrist. Kategorin inrymmer också avvikelser i det interna arbetet med hälso- och sjukvårdsuppgifter som felaktigt utförd behandling, uppkomst av trycksår och bristfällig katetervård. Att trycksår ska rapporteras som en avvikelse förtydligades i handboken om avvikelser på hälso- och sjukvårdsinsatser i början av Följsamheten till rutinen har varit otillräcklig trots MAS påminnelse till verksamheterna. Ett par verksamheter har angett att implementeringen av rapportering av trycksår enligt rutin och handbok inte genomförts på alla enheter. Åtgärder: MAS fortsätter dialogen med slutenvården om hur informationsöverföringen kan förbättras. Det är ett pågående arbete med att avvikelser skrivs och skickas till slutenvården. Under 2018/2019 kommer arbetet med att minska förekomsten av trycksår stå i fokus. Legitimerad personal kommer av MAS informeras om avvikelserapportering genom informationsbrev. Några verksamheter uppger de kommer att fortsätta arbetet med att implementera rapportering av trycksår som avvikelse och att de redan nu arbetar aktivt med trycksårsprevention genom verktyg och metoder i Senior alert. MAS kommer också att följa förekomsten av trycksår i verksamheterna. Medicinteknisk utrustning Rapporterade avvikelser kring medicinteknisk utrustning är ungefär i samma nivå som förra året. Vid en genomgång av MAS konstateras att kategorin behöver ses över och vad som ska rapporteras behöver bli tydligare. I stort sätt samtliga avvikelser under kategorin har rapporterats felaktigt. Flest avvikelser berör hjälpmedel som skulle rapporterats i kategorin hjälpmedel. Några avvikelser i kategorin bedöms också ha felaktig allvarlighetsgrad angiven. 19

153 Åtgärder: MAS kommer att se över rutinen och handboken för rapportering. Enheterna bör diskutera kategorin och oftare analysera rapporterade avvikelser. MTP-hjälpmedel Kategorin är ny för året, därav att antalet är fler. Avvikelserna omfattar handhavande fel, produktfel och bristande underhåll. Samverkan sker kontinuerligt mellan hjälpmedelsverksamhet (Sodexo) och förvaltningen. Säkerhetsmeddelanden från tillverkarna angående brister på medicintekniska produkter har hanterats enligt rutin. Bristerna åtgärdas enligt Läkemedelsverkets anvisningar. Medarbetare utbildas i förflyttningsteknik och instrueras när nya hjälpmedel förskrivs. Att funktionskontroller utförs är ett pågående arbete. Åtgärder: MAS har haft dialog med Sodexo kring hanteringen av anmälningar om negativa händelser som går vidare till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rehabilitering Avvikelser som berör rehabilitering har ökat markant. Typer Antal kvalitetsåret 2017/2018 Felaktigt utförd rehab 2 Hjälpmedel 2 Informationsöverföring 16 Utebliven signering 18 Utebliven/fördröjd träning/rehabilitering 21 Övrigt annat 4 Totalt 63 Felaktigt utförd rehabilitering avsåg att hjälpmedel använts på ett felaktigt sätt med risk för skada. Bristerna kring informationsöverföringen avsåg att det saknats korrekt information vid utskrivning och felaktig information om hemgång från sjukhuset. Utebliven signering avsåg att ordinationen för till exempel träning inte utförts. MAS analys av rapporterade avvikelser visar på att träning inte utförts beroende på tidsbrist/personalbrist. Utebliven fördröjd träning/rehabilitering avsåg att gångträning inte utförts. Åtgärder: När digital signering införs kan även ordination om träning och rehabilitering föras in i systemet, vilket torde minska avvikelser avseende utebliven signering. Avvikelser som beror på tidsbrist/personalbrist måste tas om hand av enhetscheferna. Rehabilitering och träning i olika former är vetenskapligt bevisat att det minskar risken för fall och ger också möjlighet till att patienten bibehåller sina funktioner längre. En viktig åtgärd är att arbetsterapeut och/eller sjukgymnast/fysioterapeut regelbundet följer upp sina ordinationer för att på ett tidigt stadie uppmärksamma om ordinationen inte blir utförd. Enheterna ska arbeta vårdpreventivt och använda verktyg och metoder i Senior alert. I Senior alerts vårdpreventiva arbete kommer rehabilitering inom snar framtid att införas som ett nytt område. 20

154 Fallhändelser Rapporteringen av fallhändelser har minskat något. Av de fallhändelser som rapporterats sker merparten mellan klockan 18 och 07. I fem procent av fallen har händelsen medfört att patienten fick uppsöka sjukvården för någon typ av skada. I ungefär hälften av händelserna misstänktes fraktur. En faktor att beakta är andelen patienter som får sömntabletter och lugnande läkemedel till natten, men även under natten. Att göra handlingsplaner för patienter som har sömnproblem där omvårdnadsåtgärder är förstahandsvalet behöver verksamheterna satsa mycket mer på, för att undvika fallolyckor. Att arbeta vårdpreventivt med verktyg och metoder enligt Senior alert hjälper också till med att förebygga fall. Åtgärder: Bland de viktigaste åtgärderna när det gäller att förhindra fall och fallskador är att bedöma om en patient har förhöjd risk att falla och därefter utreda vilka åtgärder som ska sättas in. Genom att arbeta med verktyg och metoder i Senior alert kan detta uppnås. Rörelselarm/sänglarm är vanliga åtgärder för att förhindra fall på kvällar/nätter. Att se över läkemedelsordinationer måste också vara en naturlig del i det vårdpreventiva arbetet. Riskbedömningar görs men åtgärderna behöver genomföras på ett mer strukturerat sätt. Avvikelser till och från annan vårdgivare Avvikelser till annan vårdgivare Rapporterade avvikelser till Region Skåne har inte förändrats i antal (40) sedan förra mätningen Det är främst avvikelser avseende brister i informationsöverföringen och felaktiga läkemedelslistor som rapporteras. För samtlig legitimerad personal går det åt mycket tid till att reda upp felaktigheterna. Ingen patient har drabbats av vårdskada men riskerna finns där. Det har förekommit att man från korttidsenheten tvingats skicka tillbaka en patient till sjukhuset för att det saknades ordination på ett läkemedel. Åtgärder: Det sker löpande dialog med slutenvården om hur informationsöverföringen måste förbättras. Problemen med bristande informationsöverföring tas bland annat upp på nätverksträffar med sjukhuset. MAS har under hösten åter igen kontaktat Skånes universitetssjukhus/lund med en beskrivning om vilka problemen är. Avvikelser från annan vårdgivare till vård och omsorg Från Region Skånes sjukvårdsverksamhet inkom 13 avvikelser till vård och omsorgs verksamheter. Händelserna berörde brister avseende informationsöverföring, kommunikationsbrister, dåligt bemötande, kritik för felaktig omvårdnad/sårvård och brister i basal hygien, samt att hemvården missat mottagandet av patienten i hemmet. Enstaka avvikelser beskriver att det brustit i planeringen inför att patienten skulle skrivas ut. Åtgärd: Enheterna behöver löpande diskutera vikten av att information skickas med patienten in till sjukhuset och vilka dokument som ska medfölja. Inkomna avvikelser utreds och besvaras av enheterna. 21

155 Lex Maria Under kvalitetsåret anmäldes 3 händelser enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Händelserna medförde allvarlig vårdskada och avsåg brister i läkemedelshanteringen i samtliga fall. IVO har avslutat 2 av händelserna och bedömde att vårdgivaren fullgjort sin skyldighet och de åtgärder som vidtogs och planeras att vidtas var rimliga. En av händelserna är ännu inte avslutad hos IVO. Analys och kommentarer Intern verksamhet Det pågår olika typer av förbättringsarbete för att minska antalet avvikelser inom kategorierna rehabilitering, medicinsk omvårdnad och läkemedelshantering. Nedan visas ett urval av åtgärder som verksamheterna angivit vara pågående förbättringsarbeten: Regelbundna diskussioner av avvikelser med alla yrkeskategorier på arbetsplatsträffar och i ledningsgrupper Utbildningssatsningar inom exempelvis delegering i läkemedelshantering och sårbehandling Införande av digital signering av insatser i Appva Upprättande av nya lokala rutiner eller revidering av befintliga rutiner Extern utförare - LSS En extern utförare - LSS anger att alla avvikelser diskuteras i deras kvalitetsråd som rapporterar och upprättar förbättringsområden. Kvalitetsombuden tar sedan upp avvikelserna på APT med personal samt följer upp förbättringsområdena. Ny lokal rutin för läkemedelshantering med signeringslista och påminnelse i telefon har utarbetats. Extern utförare - Äldreomsorg Flertalet externa utförare inom hemvården har inte beskrivit något om pågående förbättringsarbete. En extern utförare, hemvård anger att alla medarbetare får information om rutiner för avvikelsehantering och vikten av att rapportera avvikelser. För att minska antalet avvikelser kommer de att arbeta med kompetenshöjande insatser i form av webbutbildningar och utbildningstillfällen på exempelvis APT. Extern utförare - särskilt boende, anger att alla avvikelser diskuteras regelbundet i grupper utifrån allas professioner, legitimerad personal, gruppledare och verksamhetschef. Avvikelserna analyseras och gruppen skriver förslag till förbättringar och när uppföljning ska genomföras. Genomgång av inträffade avvikelser med förbättringsförslag återkopplas till medarbetarna på arbetsplatsträffar. För att minska antalet avvikelser har olika utbildningsinsatser getts t.ex. läkemedelshantering, delegering och balansträning. Medicintekniskt ombud har införts på ett boende i syfte att vara inspiratör för en aktivare träning samt renhållning av hjälpmedel. Åtgärder: Andelen medarbetare som genomgår webbutbildningen "Jobba säkert med läkemedel" behöver öka. I de rapporterade avvikelserna beskrivs sällan vilken konsekvens händelsen medförde för patientenen, detta behöver förbättras. 22

156 Bilaga 1 Lex Sarah-ärenden Myndighetsfunktionen Enhet: Myndighetsfunktionen Händelse: Beställning skickad till fel utförare. Åtgärd: Handläggare kontaktar systemförvaltare som tar bort beställningen. Handläggare lägger beställningen till rätt utförare. Enhet: Myndighetsfunktionen Händelse: Ansökan som inkom per mejl blev ej mottagen och handlagd. Åtgärd: Ansökan handlades så snart det upptäcktes. Enhet: Myndighetsfunktionen Händelse: Beställning var inte skickad till utföraren. Åtgärd: Handläggare kontaktar den enskilde och kommer överens om att hjälpen startar när val av utförare är gjord. Enhet: Myndighetsfunktionen Händelse: Handläggaren glömde bort att skicka ny beställning. Åtgärd: Hjälpen fortsätter i avvaktan på att aktuell beställning skickas. Enhet: Myndighetsfunktionen Händelse: Handläggaren uppmärksammade att det saknades aktuellt beslut. Åtgärd: Hjälpen fortsätter i avvaktan på att nytt beslut och beställning skickas. Hemvård, rehabilitering och service för seniorer Enhet: Hemvården Norra Fäladen Händelse: Brukare framför att hen inte är nöjd med hemvårdens insatser och bemötande. Åtgärd: Möte med brukare och kvalitetsutvecklare. Uppdaterad genomförandeplan samt bemötandeplan. Enhet: Hemvården Södra Sandby Händelse: Brukare och anhöriga berättar och visar signeringslista för handläggare vid hembesök att insatser ej utförts vid 4 tillfällen. De uppger också att städning ej utförts under längre tid under sommaren. Åtgärd: Kontakt med brukaren, rekrytering av ny personal. Enhet: Hemvården Södra Sandby Händelse: Brukare informerar handläggare vid hembesök att sophantering inte utförs som beviljats och att dusch ställts in på grund av personalbrist samt att personal utfört ledsagning med två brukare samtidigt med fara för brukaren då fallrisk föreligger. Åtgärd: Kontakt med brukaren, rekrytering av ny personal. 23

157 Enhet: Hemvård Rosen Händelse: En anhörig larmar och meddelar att dennes närstående ramlat men ej kunnat påkalla hjälp då denne inte haft larmet på sig. Personalen har tidigare under dagen varit på tillsynsbesök men uppfattade då att den enskilde inte var hemma. Personalen sökte i delar av bostaden men vidtog inga åtgärder trots att personalen inte hittade den enskilde. Händelsen anmäldes till IVO. Åtgärd: Genomgång av rutinen - brukare som inte är hemma eller öppnar vid avtalad tid. Enhet: Hemvård Rosen Händelse: Personal uppmärksammade inte att det var helgdag, ringde efter taxi som körde brukaren till dagvården. Dagvården var dock stängd denna dag. Brukaren hittades av en kvinna som hittade en adressbok i väskan och brukaren kom åter hem med taxi. Åtgärd: Personalens schema måste vara uppdaterade gällande helgdag. Enhet: Hemvården Södertull Händelse: Bemötande Åtgärd: Bemötandeplan och handlingsplan gjord. Samtal med brukare och anhörig. Enhet: Hemvården Södertull Händelse: Försök till stöld på enheten. Åtgärd: Polisanmälan Enhet: Nattpatrullen Händelse: Nattpatrullen ger inte natthjälp två nätter i följd trots beviljad insats på bistånd. Åtgärd: Utbildning i social dokumentation enligt fastställd rutin. Förbättrad struktur på morgonrapport. Enhet: Vård- och omsorgsjouren Händelse: Jourhandläggare kontaktar socialförvaltningen som inleder ett ärende om dödsboanmälan och går in i brukares lägenhet trots att brukaren ej avlidit utan flyttat till särskilt boende. Åtgärd: Nya rutiner för att koppla ner larm när anhörig/god man ej kan möta upp upprättas. Enhet: Höjeågården 1 Händelse: Gällde att nattpersonal inte hittade en fungerande telefon. Åtgärd: Händelsen menar rapportören är obetydlig, oklar eller avlägsen risk för hot och konsekvenser för enskilda och är ingen händelse som ska rapporteras enligt Lex-Sarah. Natten har tillgång till flera telefoner och det finns larmansvariga på natten som ser över när nya telefoner behöver köpas in eller när batteri behöver bytas. Inget missförhållande. Enhet: Höjeågården 1 Händelse: Medarbetare ur nattgruppen lex Sarah anmäler att de var fyra stycken i tjänst en natt. Åtgärd: Utredningen påvisar att Nattpersonalen inte agerat enligt rutin och ringt vård och omsorgsjouren för att beordra in personal - rutinen vad gäller behov av personal är känd i arbetsgruppen men följdes inte denna natt. Inget missförhållande. 24

158 Enhet: Höjeågården 1, Korttidsenhet Händelse: Inne på ett brukarrum tar en nattpersonal ett olämpligt fotografi och visar sedan denna bild för en del av dennes nattkollegor. Åtgärd: Händelsen föranleder dels ett personalärende och en gedigen utredning där alla berörda i nattgruppen intervjuas av utredaren. Åtgärder är det fortsatta behovet av nattmöten och att enhetschefen gör klart för personalen varför åtgärder behöver vidtas, vilket är utfört. Enhet: Höjeågården 1, Växelvård Händelse : En brukare transporteras från Höjeågården till sin egen bostad och där upplever den anhöriga att brukaren är i ett mycket dåligt allmäntillstånd. Åtgärd: Utredaren har klargjort att omvårdnadspersonal och sjuksköterska på Höjeågården fullföljt sitt uppdrag och också dokumenterat om den enskildes hälsostatus. Bifynd som framkommer när utredning görs är att personal på Höjeågården inte kan läsa Hemvårdsområdet SOL-dokumentation och vice versa vilket hade underlättat för omvårdnadspersonalen inom respektive verksamhet och också om möjligt gett bättre förutsättningar att se den enskildes önskemål/hälsostatus. Behovet av att omvårdnadspersonal behöver ha möjlighet att se varandras dokumentation lyfte jag i egenskap av enhetschef på Styrgruppsmöte korttid efter att händelsen inträffade. Bedöms som: Inget missförhållande i enlighet med lex-sarah men i relation till den försämrade hälsostatusen hos brukaren utredes händelsen vidare inom HSL. Enhet: Höjeågården 1, Korttidsenhet Händelse: Biståndshandläggare får av anhöriga höra att dennes närstående under sin vistelse inte fått byta kläder under 3 dagar samt att dennes närstående trillat vid två tillfällen under sin vistelse på Höjeågården. Åtgärd: Utefter utredningen framkommer att brukaren har fått nya kläder och att dessa bytts ut regelbundet samt att brukaren inte har riskerat att fara illa ut då personal finns tillgängliga dygnet runt och stöttar brukaren med den personliga hygienen. Fallrapporter utefter fallen är skrivna och utredes som avvikelse inom HSL. Enhet: Höjeågården 1, Växelvård Händelse: Brukare med demensdiagnos tar sig ut och återfinns ej i närområdet runt Höjeågården. När denna händelse inträffar lyfter omvårdnadspersonalen att brukaren också tidigare avvikit från avdelningen. Åtgärd: Handlingsplan tas fram och kommunicerats ut till alla enheter i huset. Enhet: Höjeågården 1, Växelvård Händelse: Brukare föll ur sin rullstol inne på sitt rum då hon skulle sträcka sig efter mobiltelefon/fjärrkontroll. Brukaren kallar på hjälp och personal 1 kommer dit för att hjälpa brukaren upp. Istället för att stanna kvar hos brukaren går undersköterskan iväg och tillkallar hjälp av övrig personal. Personal 2 och 3 kommer in till brukaren och hjälper brukaren upp och då går personal 1 iväg. Åtgärd: Under utredningen framkommer det olika versioner ifrån berörd personal gällande denna händelse. Brukaren erhöll hjälp efter fall och sjuksköterska tillkallades. Utredningen visar på att grunden i det inträffade, (vad gäller vem som ska ta ansvar) tros bero på personalkonflikt. Jag i egenskap av enhetschef hade med all berörd personal samtal följande måndag eftersom det var då händelsen kom till min kännedom, händelsen inträffade en lördag. Inget missförhållande. 25

159 Enhet: Hemvården Laurentii Händelse: 700 kronor har försvunnit. Åtgärd: Uppmanat anhörig att göra polisanmälan. Kontrollerat så att det inte har förekommit avvikelser med personal som har gått in, men som inte haft arbetstid. Dokumenterat i social journal. Löpande information till personalen vid situationer som denna. Enhet: Hemvården Laurentii Händelse: Medicin har försvunnit hemma hos brukaren. Åtgärd: Enhetschefen har polisanmält händelsen efter patientens godkännande. Kontrollerat så att de inte förekommit avvikelser med personal som har gått in. Personalen informerad. Enhet: Hemvården Laurentii Händelse: Smycken, klocka och plånbok har försvunnit. Åtgärd: Polisanmälan samt samarbete med polisen under utredningen, talat med alla personal samt dokumenterat i social journal. Polisen har fått uppgifter om registrering av medarbetares inloggning till brukarens dörr. Enhet: Hemvården Laurentii Händelse: 500 kronor har försvunnit hos brukare. Åtgärd: Polisanmälan, talat med personalen, dokumenterat i social journal. Tittat på registreringar på in och ut passeringar hos brukaren. Systematiskt gått igenom alla Lex Sarah rapporterna och in och utpasseringar för att se om det är någon medarbetare som förekommer på flertalet. Underrättat polisen. Enhet: Hemvården Väster Team 1 Händelse: Misstänkt stöld av narkotikaklassad medicin hos tre brukare. Åtgärd: Sjuksköterskan följer de rutiner som finns att minst en gång i månaden ska förbrukningsjournaler för narkotiska läkemedel kontrolleras gällande tillförsel, förbrukning och kassation. Kontrollen ska genomföras av två personer tillsammans varav en måste vara sjuksköterska. Enhet: Hemvården Järnåkra Händelse: Brukare upplever otrygghet vid socialt stöd på grund av brister i svenska språket. Åtgärd: Annan personal utför socialt stöd. Inget missförhållande. Enhet: Hemvården Järnåkra Händelse: 3 lex Sara rapporter på att det inte finns samordnare i tjänst på helgerna. Åtgärd: Förtydligar helgrutin för personal. Inget missförhållande. Enhet: Hemvården Järnåkra Händelse: Kvällsbemanning på en helg var enlig anmälare för låg. Åtgärd: Ingen. Scheman var bra planerade. Inget missförhållande. Enhet: Hemvården Järnåkra Händelse: Personal anmäler att en annan personal är överdrivet aggressiv och trakasserar brukare sexuellt. Åtgärd: Samtal med brukare som inte har samma upplevelser som anmälaren. Inget missförhållande. 26

160 Särskilt boende för äldre Enhet: Brunnsgatan 13A Händelse: Personal som låst in brukare. Åtgärd: BPSD med bemötandeplan skrevs omgående på aktuell brukare. Handledning med Silviasyster. Vi arbetar systematiskt med att alla brukare ska bli skattade enligt BPSD och ska ha en bemötandeplan och att den ska vara känd för alla medarbetare. Händelsen anmäldes till IVO. Enhet: Brunnslyckan Händelse: Brukare blivit kvarglömd på toaletten. Åtgärd: Samtal i grupp om vikten av att försäkra sig om att informationen gått fram. Enhet: Linegården Händelse: Brukare fick inte sin dusch utförd enligt bistånd. Åtgärd: Nytt biståndsbeslut innebar istället att brukaren kunde helkroppsavtvättas. Enhet: Linelyckan Händelse: Personal kränker brukare psykiskt och fysiskt. Åtgärd: Meningen var att föregående enhetschef skulle gå igenom rutinen för larm med personalen. Utbildning i avvikelsehantering. Enhetschefen skulle lyfta, återkoppla och följa upp inkomna avvikelser på APT. Arbetet med värdegrunden skulle fortsätta där inträffade händelser skulle ge ett bra underlag till diskussioner och eftertanke. Tydliga strukturer för introduktion av nyanställda och vikarier skulle tas fram. Skapa en god struktur för att "leana" arbetet så att beviljade insatser blev utförda. Genom stöd och handledning skapa förutsättningar för enhetschefen att förbättra sitt arbete med egenkontroller och uppföljning. Dessa åtgärder följdes inte fullt ut av föregående enhetschef. Händelsen anmäldes till IVO. Enhet: Linelyckan Händelse: Brukare blir ivägskickad till domkyrkan av misstag. Åtgärd: Planering av bemanning ska ske på sådant vis att det alltid är en van personal som är stationerad på avdelningen. Uppföljning av introduktion för nyanställd personal. Genomgång av dokumentation gällande vad som är av vikt att dokumentera. Förankring till all personal gällande rutin då brukare med demenssjukdom lämnar boendet för planerade besök och ska resa med färdtjänst/sjukresa. Händelsen anmäldes till IVO. Enhet: Ribbingska Händelse: Personal låste ut nyckel till medicinskåp till odelegerad personal i tron att hon var delegerad. Åtgärd: Muntlig och skriftlig information av enhetschef till samtlig personal. En lista över delegerad personal finns i pärm bredvid nyckelskåpet. Enhet: Norrdala Händelse: Handlar om att personal brustit i sitt bemötande samt använt fysiskt våld mot en brukare. Åtgärd: Personalen blev avstängd från sitt arbete. Tydlig information till personal rörande rapporteringsskyldighet i avvikelsesystemet. Händelsen anmäldes till IVO. Enhet: Falkvägen Händelse: Brukare satt utan hjälp på sitt rum i sin rullstol en hel natt utan tillsyn. Brukaren var svårt medtagen. Genomförandeplanen var inaktuell. Åtgärd: Ny genomförandeplan upprättades. Händelsen anmäldes till IVO. 27

161 Stöd och aktivering för personer med funktionsnedsättning Enhet: Daglig verksamhet Diabasen Händelse: En brukare följde med en annan enhet på en utfärd, glömdes kvar och hämtades senare efter att ha ringt till personal. Åtgärd: Att inte åka på utflykt om det inte finns tillräckligt med personal. Enhet: Hemvård Väster Händelse: Brukaren känner sig inte delaktig i utförandet av olika insatser. Medarbetare behöver mer kunskap kring brukarens funktionsnedsättning. Åtgärd: Enhetschef tar upp ärendet på gruppmöte för att prata om arbetssätt och bemötande hos brukaren. Fortsatta diskussioner om arbetssätt och bemötande på gruppmöten. Enhet: Hemvård Väster Händelse: Brukaren har inte fått information om hemtjänstens uppdrag samt att det saknas dokumentation om brukarens stödbehov utifrån funktionsnedsättning. Åtgärd: Översyn av samverkan mellan universitet, myndighet och utförare. Kontaktman går igenom genomförandeplanen tillsammans med brukaren. Enhet: Hemvård Väster Händelse: Promenad utifrån HSL och promenad utifrån SoL slogs samman i planeringen då man upplevde att brukaren inte orkade promenera i så stor omfattning. Detta hade inte kommunicerats med brukaren. Åtgärd: Planeringen åtgärdades och kommunicerades med brukaren. Enhet: Hemvård Öster Händelse: Hemvården kan inte utföra vissa insatser hos brukaren då brukaren ofta tackar nej eller inte är hemma. Åtgärd: Handlingsplan för hur hemvården ska arbeta kring brukaren upprättas. Arbetssätt hos brukaren blir en stående punkt på brukarmöten. Genomförandeplanen förtydligas med handledning av Silviasyster. Silviasyster planerades bjudas in för att kunna prata med hela personalgruppen. SIP planerades in. Tydliggöra syftet med dokumentation samt gå igenom rutin för dokumentation. Enhet: Hemvård Öster Händelse: Brukaren tog mycket illa vid sig av en diskussion med personal. Åtgärd: Föreläsning om lågaffektivt bemötande. Brukarmöten ska användas till att bland annat samtala om hur man arbetar med brukare i olika situationer, för att skapa en systematik i lärandet. Enhet: Hemvård Öster Händelse: Beviljade insatser socialt stöd och inköp utfördes inte och det finns brister i genomförandeplanen, som ledde till missförstånd. Åtgärd: Göra komplett genomförandeplan tillsammans med brukaren utifrån senaste beställningen. Detta för att tillsammans med brukaren komma överens om hur insatserna ska utföras samt att det blir tydligt i genomförandeplanen. Syftet är att förhindra eventuella missförstånd. 28

162 Enhet: Hemvård Öster Händelse: Det har försvunnit pengar från brukaren och brukaren misstänker en enskild medarbetare. Brukaren uppges ha avsagt sig hjälp på grund av att brukaren känner sig otrygg i medarbetarens närvaro och att medarbetaren utsätter brukaren för stress och oro. Åtgärd: Se över rutinen för insatsen att beställa hem matvaror. Fortsätta utbildning i dokumentation och hur man gör brukaren delaktig i sin genomförandeplan och utförandet av insatser. Enhet: Norra Promenaden Händelse: Brukare känner sig av annan brukare tvingad till sexuell aktivitet. Åtgärder: "Handlingsplan för personal vid misstankar om övergrepp/våld mot vuxna med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd" användes. Man hade samtal med brukare och anhöriga och stöd erbjöds till familjerna, brukarna samt till medarbetare. Anmälan gjordes både till Socialtjänst och polis, och berörda informerades. Genomförandeplaner för aktuella brukare reviderades och man gjorde en översyn av hur informationsflöde sker på enheten. Rutin för överrapportering mellan personal skrevs. Handlingsplan för arbetssätt kring sexuell hälsa inom ramen för enhetens uppdrag gjordes samt att man gjorde ett förtydligande för personalen kring innebörden av lex Sarah. Boende och habilitering för personer med funktionsnedsättning Enhet: Nordanväg 20 Händelse: Brukare signalerar att hen blivit illa bemött av en av medarbetarna på enheten. Åtgärd: Enskilt samtal med medarbetaren och diskussion i helgrupp för att minimera risk för återupprepning. Enhet: Nordanväg 20 Händelse: Brukare har blivit illa bemött av en medarbetare. Åtgärd: Enskilt samtal med medarbetaren och diskussion i helgrupp för att minimera risk för återupprepning. Enhet: Asksväg 17 Händelse: Bemötande Åtgärd: Förtydligande av rutiner och förhållningssätt/handlingsplan. Enhet: Asksväg 17 Händelse: Bemötande Åtgärd: Förtydligande av rutiner och förhållningssätt. Enhet: Asksväg 17 Händelse: Bevilja insatser Åtgärd: Brukaren flyttar till annan enhet då god man inte tycker att personalen har tillräckligt med kompetens. Enhet: Vänortsgatan Händelse: Privata medel saknas i brukarens kassa. Åtgärd: Kontaktmännen har gjort om rutinen och förtydligat för personalgruppen hur det fungerar. 29

163 Enhet: Iduns plats Händelse: Utebliven insats och bemötande. Åtgärd: Enheten har arbetat med en tätare kontakt med brukare samt utvecklat och hanterat sitt bemötande med syfte att brukaren ska vilja bo i sin lägenhet. Enhet: Iduns plats Händelse: Vid individuppföljningsmöte uppkommer att brukaren inte har fått det stöd som hen har rätt till. Kontaktmannen talar över huvudet på brukaren och talar om brist på personalresurser inför brukaren. Åtgärd: Uppdatera genomförandeplanen och eventuella arbetsplaner i samråd med brukaren. Förtydliga vikten av den sociala dokumentationen för medarbetarna. Arbeta med bemötandefrågor på enheten. Enhet: Allégatan 25 x 3 Händelse: Personalens telefon blev inte överförflyttad till annan enhet. Åtgärder: Förtydligande skriftlig rutin vid förflyttning av telefonen. Telefonen är inte längre överflyttad. Enhet: Allégatan 25 x 2 Händelse: Personal kränkte brukare när denne inte ville ta emot stöd som den faktiskt behövde. Åtgärder: Fortsatt motiveringsarbete för att ta emot stöd. Enheten utvecklade sitt arbete kring samtycke. Brukaren flyttade till annan enhet. Enhet: Allégatan 25 x2 Händelse: Inbrott med nyckel i den gemensamma lägenheten och i personalens kontor. Åtgärder: Bytt lås i gemensamhetslägenheten där nycklar går att avprogrammera. Polisanmält inbrottet. Enhet: Jordabalksvägen 70 Händelse: Brukaren är utåtagerande och medarbetare upplever att de inte hanterat händelsen professionellt. Åtgärd: Genomgång och förtydligande av rutiner och handlingsplaner även vid tidpunkter då brukaren är lugn. Ärendet hanteras som ett personalärende. Enhet: Jordabalksvägen 70 Händelse: Noterades av medarbetare att det saknades pengar hos brukaren. Åtgärd: Säkerställa att medarbetarna är förtrogna med hanteringen av privata medel. Alla medarbetare går utbildning i privata medel. Enhet: Jordabalksvägen 70 Händelse: Till följd av att överenskommelsen mellan brukare och medarbetare fördröjdes tog brukaren för mycket medicin, avsikten var att ta livet av sig. Åtgärd: Säkerställa att all personal är väl insatta i brukarens behov av stöd gällande att vänta, utifrån funktionsnedsättning. Enhet: Danska vägen Händelse: Brukare vill inte gå av bilen. Personal från daglig verksamhet upplever att personal från boendet varit hårdhänta. Åtgärd: Nya rutiner kring lämning och hämtning av brukaren. 30

164 Enhet: Stora Södergatan Händelse: Vid årlig uppföljning av handläggare framkommer att brukaren inte har fått hjälp med att delta i fritidsaktiviteter eller gå på promenader i närområdet som hen önskar. Åtgärd: Schemaöversyn så att kontaktman ska kunna vara den som stödjer brukaren med aktiviteter och social samvaro. All personal på enheten ska gå utbildning i bemötande. Kontinuerlig utbildning i social dokumentation. Enhet: Stora Södergatan Händelse: Olämpligt språkbruk från medarbetare. Åtgärd: Systematisera introduktionen för nyanställda, bemötandeutbildning för alla medarbetare, arbeta med attityder, värderingar och förhållningsätt i personalgruppen, dialog med medarbetarna utifrån hur arbetet kan organiseras. Enhet: Vikingavägen 1 och 5 Händelse: Olämpligt beteende från medboende och uppfattning av anhörig att brukaren inte får sina insatser utförda. Åtgärd: Genomgång och förtydligande av rutiner och handlingsplaner. Enhet: Vikingavägen 1 och 5 Händelse: Handläggare får till sig via brukarens anhöriga att brukare känner sig ledsen över att inte få stöd i den omfattning som hen behöver. Åtgärd: Genomgång och förtydligande av rutiner och handlingsplaner. Anpassa personalschemat till brukarnas genomförandeplan/arbetsbeskrivningar/metodplaner. Externa utförare LSS Enhet: Ekens Assistans AB Händelse: Miss i kommunikationen mellan administrativ personal vilket gjorde att handläggaren fick fel information. Åtgärd: Verksamhetsansvarig ringde upp dagen efter och meddelade handläggaren rättelsen. Händelsen anmäldes till IVO. Enhet: Ekens Assistans AB Händelse: Genomförandeplan inlagd på fel person i procapita. Åtgärd: Tog bort den felaktigt inlagda genomförandeplanen och skrev in på rätt person. Enhet: Ekens Assistans AB Händelse: Ej verkställt beslut i procapita. Åtgärd: Beslutet verkställt i procapita men inget annat då insatsen var verkställt och personal fanns på plats. Enhet: Ekens Assistans AB Händelse: Ej verkställt beslut. Åtgärd: Uppdragsansvarig har flertal gånger varit i kontakt med vårdnadshavare samt erbjudit sökande men vårdnadshavare har tackat nej till samtliga. Enhet: Ekens Assistans AB Händelse: Genomförandeplan inlagd på fel person. Åtgärd: Borttagen i procapita och ny skrives på rätt person. 31

165 Externa utförare äldreomsorg Enhet: Fäladshöjden Händelse: En enskild som faller vid matbordet i samband med måltid. Vid fallet finns ingen personal i närheten som uppmärksammar fallet. Åtgärd: Ändra planerade raster, förtydligande av rutinen att det alltid ska finnas personal o matsalen vid måltiderna, information i lärande syfte till samtliga avdelningar i verksamheten. Händelsen anmäldes till IVO. Enhet: Agaten Hemtjänst Händelse: Biståndsbeslutets insatser stämmer inte överens med den information brukaren har fått. Åtgärd: Kommunikation och samarbete mellan biståndshandläggare, Agaten och brukaren. Enhet: Agaten Hemtjänst Händelse: Agaten har avbokat insatser på grund av personalbrist. Åtgärd: Brukaren har fått insatsen vid annat tillfälle. Enhet: Snödroppars Hemtjänst Händelse: Biståndshandläggare har fått uppgifter om eventuella brister i utförandet. Åtgärd: Dokumentation skickades in för att styrka vår utförande av insats. Enhet: Svanen Hemtjänst Händelse: Brister i upprättandet av genomförandeplan, verkställighet och löpande dokumentation uppmärksammades. Åtgärd: Åtgärdsplan för att förbättra arbetet med dokumentation bland annat genom att tydliggöra rutiner, fortbildning och stöd till personalen som fortlöpande ska kontrolleras av ansvariga. 32

166 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Vård- och omsorgsförvaltningen Lunds kommun

167 Lund skapar framtiden - med kunskap, innovation och öppenhet Kontaktuppgifter: Besöksadress: Bangatan 10 a, Lund Postadress: Box 41, Lund Telefon (Medborgarcenter): E-post: vardochomsorg@lund.se Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete är beslutad i vård- och omsorgsnämnden 13 mars 2019.

168 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 4 Vision 4 Uppdraget 5 Ledningsmodell 5 Värdegrund 6 Värdighetsgarantier 7 Kvalitetsstyrning 7 Riktlinjer, processer och rutiner 7 Huvudprocessen 8 Ansvar och befogenheter 8 Styrning och ledning 9 Kvalitetssäkring 10 Verksamhetsplan 10 Kvalitetsutveckling 10 Systematisk uppföljning 11 Analys av resultat 11 Kvalitetskontroll 11 Riskanalys 12 Avvikelser 12 PGSA-hjulet 13 IT- ledningsstöd 14 Dokumentation av kvalitetsarbetet 14 Bilaga 1: Lagkravlista 15 Bilaga 2: Ansvar och befogenheter 17

169 INLEDNING Vård- och omsorgsförvaltningens ledningssystem ska ge en struktur för den ledning och styrning som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Ledningssystemet ska också beskriva hur vi ska arbeta för att förbättra kvaliteten när vi upptäcker att det finns brister. God kvalitet i vård och omsorg uppnås, enligt Socialstyrelsens definition, när verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar och föreskrifter. God kvalitet uppnås också när verksamhetens egna kvalitetsmål uppfylls och framför allt genom att brukarna är nöjda. Vårt arbete följer de olika stegen i Huvudproces- sen och de rutiner och processer som beskriver hur arbetet ska utföras. Olika typer av egenkontroller och andra uppföljningar genomförs för att stämma av att vi arbetar på rätt sätt och med rätt saker och att resultatet blir bra. Men mätningar och kontroller är inte målet utan medlet för förbättringsarbetet. En ständig granskning och utveckling av verksamheten är en förutsättning för att uppnå en god kvalitet. Kvalitet förändras över tid och kan därför bara förverkligas i en organisation som har förmåga att förändras och förnyas. VISION Lund skapar framtiden med kunskap, innovation och öppenhet Lunds kommuns vision ska fungera som en språngbräda och drivkraft för allt utvecklings- och förändringsarbete. Förhållningssätten lyssna, lära och leda ska ge alla medarbetare och beslutsfattare en riktning och vägledning i allt agerande. 4

170 UPPDRAGET Vård- och omsorgsnämndens basuppdrag är att ge stöd, service och omvårdnad till äldre och personer med funktionsnedsättning. Socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade utgör grunden som verksamheten vilar på. Lagarna kompletteras av andra lagar och föreskrifter om bland annat sekretess, dokumentation och patientsäkerhet. Verksamheten bedrivs i såväl kommunal som privat regi. LEDNINGSMODELL Ekonomistyrning Kommunfullmäktige beslutar om det kommande årets övergripande ekonomi och verksamhetsplan med budget (EVP). Politikerna bestämmer då budgeten för det kommande året, hur pengarna ska fördelas samt vilka mål och områden som ska prioriteras. Under året följs sedan mål och ekonomi upp regelbundet. Målstyrning Kommunfullmäktige beslutar också om vilka fokusområden som vård- och omsorgsnämnden har att förhålla sig till. Mål som är strategiskt viktiga defi- nieras inom varje fokusområde. Nämnden beslutar om sina utvecklingsmål som syftar till att utveckla basuppdraget och målen dokumenteras i verksamhetsplanen. Kvalitetsstyrning Vård- och omsorgsnämnden har det yttersta ansvaret för att följa och utveckla verksamhetens kvalitet avseende basuppdraget. Utvecklingsmålen följs regelbundet upp bland annat genom de kvalitetsindikatorer som beslutats av nämnden. Resultaten ska tas tillvara och användas som underlag för det systematiska förbättringsarbetet. Verksamhetens basuppdrag, vision och förhållningssätt Resursfördelningsmodell ekonomistyrning Fokusområden & mål Kritiska kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer EKONOMISTYRNING MÅLSTYRNING KVALITETSSTYRNING 5

171 VÄRDEGRUND Den lokala värdegrunden beskriver de värderingar som vi utgår från och som ska återspeglas i vårt förhållningssätt. I värdegrunden återfinns flera av lagstiftningens värdeord. Därutöver är trygghet, inflytande och kontinuitet viktiga begrepp för att uppnå god kvalitet. Trygghet innebär bland annat en rättssäker handläggning, att medarbetarna har rätt kompetens, att tillgängligheten är god saker som gör att brukaren kan känna tillit och förtroende. Självbestämmande innebär att brukarens åsikter, integritet och värdighet respekteras, att var och en kan känna att hon eller han har kontroll över sin situation och möjlighet att göra egna val. Delaktighet är en förutsättning för trygghet och självbestämmande. Delaktigheten underlättas genom en öppen dialog och lättillgänglig information på såväl individnivå som samhällsnivå. Inflytande för detta krävs medarbetarnas lyhördhet. Inflytande är också att kunna göra sin stämma hörd i brukarråd och andra sammanhang samt att kunna lämna synpunkter och klagomål och få dessa besvarade. Kontinuitet avser såväl tids-, omsorgs- och personkontinuitet som att det finns tillgång till personal som kan arbeta strukturerat och långsiktigt i enlighet med huvudprocessen. Tidskontinuitet innebär att brukaren får hjälp de tider och i den omfattning som står i genomförandeplanen. Omsorgskontinuitet innebär att insatserna blir utförda enligt överenskommelsen i genomförandeplanen oavsett vem som utför insatserna. Personkontinuitet att brukaren får hjälp av samma personer är något som verksamheten alltid ska sträva efter att uppfylla. Den vård, omsorg, stöd och service som vi erbjuder ska anpassas efter den enskildes behov och ge möjlighet till god livskvalitet. Den ska ge förutsättningar för ett aktivt och innehållsrikt liv med möjlighet till social gemenskap. Den vård, omsorg, stöd och service som vi erbjuder kännetecknas av delaktighet, valfrihet, flexibilitet och kvalitet med respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. Vår personal har ett gott bemötande och är kompetent, ansvarstagande och lyhörd för varje enskild brukares behov. 6

172 VÄRDIGHETSGARANTIER Värdighetsgarantierna är ett komplement till värdegrunden. Värdighetsgarantin är en konkret beskrivning av vad brukaren kan förvänta sig av de tjänster som kommunen erbjuder. Alla medarbetare ska arbeta utifrån värdighetsgarantierna och när vi uppfyller alla garantierna så har vi också kvalitetssäkrat de insatser vi ger till brukarna. KVALITETSSTYRNING Kvalitetsstyrning innebär att det ska finnas dokumenterade och välkända processer och rutiner som alla medarbetare har tillgång till och arbetar efter. RIKTLINJER, PROCESSER OCH RUTINER I ledningssystemet finns riktlinjer, processer och rutiner som styr verksamheten. Medarbetarna ska känna till var de kan hitta styrdokumenten och signalera om de inte är ändamålsenliga eller svåra att förstå. Riktlinjerna grundar sig bland annat på aktuell lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd och beskriver vad som ska göras. En processbeskrivning beskriver de olika aktiviteter som krävs för att uppnå det förväntade resultatet. Rutinerna beskriver övergripande hur arbetet ska utföras och vem som ansvarar för vad. Lokala rutiner kan i vissa fall utfärdas för enheter inom ett verksamhetsområde när det finns särskilda behov av att tydliggöra en lokal arbetsprocess och ansvarsfördelning. Riktlinjer, processer, rutiner och mallar för dokumenten finns tillgängliga på Inloggad. 7

173 HUVUDPROCESSEN Huvudprocessen är det begrepp som används inom vård- och omsorgsförvaltningen för att övergripande beskriva de aktiviteter som utförs när en brukare ansöker om eller har behov av socialtjänst och/eller hälso- och sjukvård. Huvudprocessen beskriver medarbetarnas roller och ansvar. Den omfattar alla aktiviteter avseende handläggning och genomförande, från start av vård och omsorg till uppföljning och avslut. Huvudprocessen illustreras av en cirkel med en ingång och ett avslut. Cirkelns olika delar symboliserar delprocesserna. Ansökan och ställningstagande till brukarens behov är det första steget i processen. När behovet är tillgodosett och det inte finns behov av fler insatser ska ärendet avslutas. Samverkan krävs för att brukarens behov ska tillgodoses på bästa sätt. ANSVAR OCH BEFOGENHETER Vård- och omsorgsdirektören ansvarar för att leda och styra arbetet inom förvaltningen och därmed även det övergripande kvalitetsarbetet. De riktlinjer, processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet ska identifieras utifrån de krav som lagar och förordningar ställer på verksamheten. Hur ansvaret är fördelat i verksamheten, till exempel vem som har mandat att fastställa riktlinjer och rutiner, framgår av dokumentet Ansvar och befogenheter. 8

174 STYRNING OCH LEDNING Alla medarbetare ska få en tydlig och enhetlig introduktion för att kunna utföra sitt arbete. I en verksamhet som styrs av flera olika lagar är det viktigt att medarbetarna vet vilka processer och arbetsmodeller de ska använda för att kunna ge brukaren den kvalitet på vård och omsorg som eftersträvas. Entydiga begrepp och ett gemensamt språk för dokumentationen ger förutsättningar för en god kommunikation. Exempel på arbetsmodeller Handläggare och utförare ska arbeta i enlighet med IBIC Individens Behov i Centrum. Modellen utgår från den nationella processen för individbaserad dokumentation inom socialtjänsten och omfattar följande delprocesser: utreda, utforma uppdrag, genomföra och följa upp. IBIC ger även ett stöd i samtal med anhöriga för att beskriva deras situation och behov av stöd. ICF - Internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa är en klassifikation vars övergripande mål är att erbjuda en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relation till hälsa. ICF:s begrepp ska användas i dokumentationen inom såväl handläggning som utförande av beslutade insatser enligt SoL eller LSS. ICF ska också användas för motsvarande dokumentation av hälso- och sjukvård enligt HSL. Legitimerad personal ska använda Förskrivningsprocessen vid förskrivning av hjälpmedel. Processen omfattar följande delprocesser: prova ut och anpassa, informera, instruera och träna, följa upp och utvärdera funktion och nytta. En noggrann behovsanalys ska ligga till grund för förskrivningen. Delaktighetsmodellen används framförallt inom LSS-verksamheten. Den beskriver ett arbetssätt som underlättar dialog mellan brukare och medarbetare för att stärka brukarnas inflytande empowerment. Modellen tillämpas för att diskutera vissa konkreta frågor eller frågor som rör livets olika krav. Den nationella vårdhandboken för hälsooch sjukvård ska användas som kunskapsstöd för att underlätta det dagliga vårdarbetet. Genom att använda nationella kvalitetssäkrade arbetsmetoder för vård och omsorg säkerställs en god och säker vård på lika villkor. Nationella kvalitetsregister ska användas som stöd för att arbeta på ett strukturerat och enhetligt sätt. Det förebyggande arbetet bedrivs enligt Senior alert och fokus ligger på att minska förekomsten av fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen. Senior alert visar också på arbetssätt för att minska problemen vid inkontinens. Arbetsmetodiken ska tillämpas inom alla verksamhetsområden och rutinerna för till exempel fallhändelse och nutrition bygger på den. BPSD-registret ska användas inom demensvården. BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens. Registret bygger på de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demens. Syftet är att minska förekomsten av BPSD och öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister där vi registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Syftet är att förbättra vården i livets slut oberoende av diagnos och vem som utför vården. 9

175 KVALITETSSÄKRING Kvalitetssäkring innebär att det finns mätbara mål som ska uppnås och indikatorer som följer utvecklingen. När målen uppnåtts kan verksamheten anses vara kvalitetssäkrad. VERKSAMHETSPLAN Verksamhetsplanen är en beskrivning av hur respektive område inom förvaltningen planerar att genomföra och uppfylla de basuppdrag och särskilda uppdrag som formulerats av fullmäktige, nämnd och förvaltningsledning. Planen kopplar ihop den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin. Vård- och omsorgsnämnden fastställer utvecklingsmål med ett antal indikatorer/aktiviteter som följs upp under året. Utifrån nämndens fastställda mål och verksamhetsplanen med internbudget utarbetar varje verksamhetsområde sina verksamhetsplaner med uppdrag, mål och aktiviteter. Verksamhetsplaner utarbetas också på enhetsnivå och medarbetarna ska vara införstådda med verksamhetsplanens innehåll för att kunna bli delaktiga i det systematiska förbättringsarbetet. I enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag har vård- och omsorgsnämnden beslutat om indikatorer för styrning och uppföljning av verksamheten. Indikatorerna är ett verktyg för att följa förändringar och trender i verksamheten utifrån det så kallade basuppdraget. Nyckeltal för volym och kvalitet presenteras för nämnden i samband med månadsrapport. Resultatet redovisas och analyseras i den årliga verksamhetsberättelsen på enhetsnivå och verksamhetsnivå. KVALITETSUTVECKLING Vård- och omsorgsnämndens uppdrag att ge stöd, service och omvårdnad innebär att brukarens behov behöver analyseras och utvärderas. Såväl uttalade som outtalade behov ska kunna tillgodoses utifrån lagstiftning och andra styrdokument. Den totala kvaliteten omfattar förutom kvaliteten på de direkta brukarinriktade insatserna även ser- vicekvalitet, som till exempel väntetider och tillgänglighet för brukaren och dennes omdöme om verksamheten. För att kunna förbättra kvaliteten behöver vi följa upp och granska våra resultat på olika sätt för att ta reda på om vi arbetar på rätt sätt och med rätt saker. 10

176 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Brukarens behov ska tillgodoses utifrån den bedömning som är gjord och de insatser som utlovats. Tydliga riktlinjer och rutiner ska ge förutsättningar för att utföra arbetet så att brukaren blir nöjd. Uppföljningen av de insatser som vi ger till enskilda brukare och resultatet av insatserna ger information som kan användas för att utveckla och förbättra verksamheten. Underlaget används för kvalitetsutveckling på olika nivåer: i det direkta arbetet med brukaren (individuell uppföljning), på verksamhetsnivå för att utveckla verksamheten (verksamhetsuppföljning) och på nationell nivå, till exempel öppna jämförelser (nationell uppföljning). Den systematiska uppföljningen av kvaliteten på individnivå kompletteras med en granskning av att vi följer fastställda riktlinjer, rutiner och processer och att dessa är ändamålsenliga. Det innebär att de på ett tydligt sätt beskriver hur vi ska arbeta så att vi har nytta av dem i vårt arbete. Vi arbetar med egenkontroller, ett begrepp som innebär regelbunden uppföljning av den egna verksamheten med den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra kvaliteten. Resultatet sammanställs och kommenteras i rapporten Intern kontroll. ANALYS AV RESULTAT Resultatet av den systematiska uppföljningen av insatserna och egenkontrollerna behöver analyseras för att vi ska förstå, se sammanhang och tolka informationen för att kunna dra slutsatser om vilka åtgärder som behöver vidtas. Åtgärderna kan vara förebyggande eller förbättrande och kräver i sin tur en regelbunden uppföljning tills vi uppnått målet. Att hela tiden analysera och granska resultatet av vårt arbete är alltså en viktig del i kvalitetsarbetet som ger underlag för planering och utveckling av verksamheten. KVALITETSKONTROLL Nämndens system för avvikelsehantering är av grundläggande betydelse för en god kvalitetskontroll. Vi strävar efter att ge en vård och omsorg av god kvalitet men ibland blir det fel. Då är det viktigt att vi lär oss av misstagen för att undvika att det blir fel på nytt. Därför ska avvikelser rapporteras, dokumenteras, sammanställas och analyseras. Resultatet kan användas som underlag för att ta fram nya rutiner och är en viktig del i det systematiska förbättringsarbetet. 11

177 RISKANALYS Syftet med en riskanalys är försöka förebygga att negativa händelser inträffar. Det sker genom att identifiera och värdera brister, identifiera orsaker till dessa och ta fram åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna, eller mildrar konsekvenserna av negativa händelser. I riskanalysen ingår att bedöma sannolikheten för att fel ska uppstå och hur allvarlig konsekvensen kan bli. Mallen för riskanalys finns i ITledningsstödet. SANNOLIKHET KONSEKVENS Låg Medel Hög SANNOLIKHET 4 Sannolik (Det är troligt att fel ska uppstå / fel inträffar troligen och felfrekvensen kan vara hög) 3 Möjlig (Det finns risk för att fel sk uppstå / fel kan inträffa men felfrekvensen kan vara låg) 2 Mindre sannolik (Risken för att fel ska uppstå är liten) 1 Osannolik (Risken för att fel ska uppstå är praktiskt taget obefintlig) KONSEKVENS Allvarlig (Felet får i princip inte inträffa eftersom konsekvensen för verksamheten kan vara stor) Kännbar (Uppfattas som besvärande för intressenter och verksamheten / del av verksamheten) Lindrig (Uppfattas som liten av såväl intressenter som verksamheten) Försumbar (Obetydlig för de olika intressenterna och verksamheten / del av verksamheten) Många medarbetare kommer i kontakt med riskanalyser när en ny brukare ska tas emot. Om vård och omsorg ska utföras i brukarens hem görs en riskbedömning av arbetsmiljön. Om brukaren behöver HSL-insatser görs riskbedömningar för att till exempel upptäcka risker för undernäring, fall och trycksår. AVVIKELSER För att säkerställa att avvikelser hanteras på rätt sätt finns det rutiner, flödesscheman, handböcker med mera tillgängliga på intranätet som alla medarbetare ska använda för att kunna göra rätt. Alla medarbetare ska rapportera missförhållanden enligt Lex Sarah och beroende på profession har man ansvar för att rapportera negativa händelser utifrån HSL, SoL och LSS. Likaså kan såväl brukare och närstående som medarbetare lämna klagomål och synpunkter. Alla avvikelser och analyserna av dem sammanställs i en rapport och delar av resultatet redovisas också i Kvalitets-och patientsäkerhetsberättelsen. 12

178 PGSA-HJULET För att arbeta med förbättringar på ett strukturerat sätt använder vi PGSA-hjulet som en modell och ett stöd för det systematiska förbättringsarbetet på alla nivåer. PGSA betyder att vi Planerar arbetet, vi Genomför förändringar, vi Studerar resultatet och vi Agerar för att bli ännu bättre. Riskanalyser, egenkontroller och avvikelser ger underlag för förbättringsarbetet. Bilden med det snurrande PGSA-hjulet ska illustrera att det systematiska förbättringsarbetet ständigt pågår. 13

179 IT- LEDNINGSSTÖD Stratsys är det IT- ledningsstöd som ska underlätta för oss att planera, genomföra och följa upp kvalitetsarbetet. Riktlinjer, rutiner och processer och arbetet med riskanalyser, egenkontroller och åtgärder synliggörs för att garantera att vi arbetar systematiskt och ger brukarna vård och omsorg av god kvalitet. Genom fortlöpande inrapportering under året av våra resultat och åtgärder samlas uppgifterna på ett och samma ställe, vilket förenklar sammanställningen och frigör mer tid åt analysoch förbättringsarbetet. DOKUMENTATION AV KVALITETSARBETET Varje år redovisas arbetet med att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet i en kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse. Informationen ska finnas tillgänglig så att alla, såväl medarbetare som medborgare kan läsa den och det är en god idé att diskutera valda delar av redovisningen. 14

180 BILAGA 1: LAGKRAVLISTA SFS 1993:387 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter, MTP 2001:453 Socialtjänstlag, SoL 2008:355 Patientdatalag 2009:400 Offentlighets- och sekretesslag, OSL 2010:659 Patientsäkerhetslag, PSL 2014:821 Patientlagen 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag, HSL 2017:372 Lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården 2017:612 Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 2017:725 Kommunallagen 2017:900 Förvaltningslag, FL SOSFS (M) 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård 2001:16 Kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel 2005:27 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2007:10 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården 2009:6 Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsuppgift kan utföras som egenvård 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2012:17 Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning 2014:4 Våld i nära relationer 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 15

181 HSLF-FS 2016:40 Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården 2017:40 Vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete 2017:41 Anmälan av händelser som har medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria) 2018:39 Ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården SOSFS (S) 2002:9 Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9, LSS 2007:17 Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser äldre personer 2007:10 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:12 Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre 2011:5 Lex Sarah 2012:3 Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre 2012:6 Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS 2012:11 Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende 2014:2 Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS 2014:4 Våld i nära relationer 2014:5 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS 2014: 6 Handläggning av ärenden som gäller barn och unga 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring HSLF-FS 2016:55 Hem för vård eller boende 2016:56 Stödboende 16

182 BILAGA 2: ANSVAR OCH BEFOGENHETER Anger hur uppgifter som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. Vård- och omsorgsdirektör ansvarar för att Leda och fördela det systematiska kvalitetsarbetet inom förvaltningen Årligen fastställa en förvaltningsövergripande verksamhetsplan för vård- och omsorgsförvaltningen som bygger på nämndens mål, direktiv, interna och externa granskningsrapporter, egenkontroll samt omvärldsbevakning Utfärda, revidera och fastställa övergripande administrativa riktlinjer, rutiner och processer utifrån aktuell lagstiftning som berör både SoL/LSS och HSL. Kvalitetschef ansvarar för att Upprätthålla, utveckla och kontinuerligt revidera ITledningsstöd för systematiskt kvalitetsarbete Samordna och årligen revidera förvaltningens systematiska kvalitetsarbete Årligen upprätta förslag till en förvaltningsövergripande verksamhetsplan för vård och omsorg som bygger på nämndens mål, direktiv, interna och externa granskningsrapporter, egenkontroll samt omvärldsbevakning Upprätta förslag till nämndens årsanalys avseende vård- och omsorgsverksamheten Samordna upprättandet av en årlig kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse och redovisa denna till nämnden Utföra granskningar och uppföljningar utifrån socialtjänstens och LSS verksamhetsområde enligt fastställda dokument från nämnden samt utifrån klagomål och synpunkter, avvikelser och särskilda uppdrag Följa upp och granska extern verksamhet utifrån ingångna avtal enligt LOV och LOU 17

183 Initiera förbättringsförslag utifrån granskningsresultat inom socialtjänstens och LSS verksamhetsområde Redovisa resultat av granskningar till förvaltningens ledningsgrupp och nämnd Förvissa sig om att ledningssystemets olika processer, riktlinjer och rutiner är kända och följs Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, ansvarar för att Den kommunala hälso- och sjukvården håller en god kvalitet och att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård och behandling Utfärda, revidera och fastställa övergripande riktlinjer, rutiner och processer inom hälso- och sjukvårdsområdet Övergripande riktlinjer, rutiner och processer inom hälso- och sjukvårdsområdet följs upp Upprätta en patientsäkerhetsberättelse (som ingår i den årliga kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen) och redovisa denna till nämnden Ansvara för att granskningar och uppföljningar inom hälso- och sjukvårdsområdet genomförs Årligen redovisa och rapportera avvikelser till förvaltningens ledningsgrupp och nämnd Anmälan görs till vård- och omsorgsnämnden om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom Initiera förbättringsförslag utifrån granskningsresultat som rör hälso- och sjukvårdsområdet Vara förvaltningens kontaktperson gentemot patientnämnden Journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355) 18

184 Myndighetschef ansvarar för att inom verksamhetsområdet Utfärda, revidera och fastställa övergripande riktlinjer, rutiner och processer utifrån aktuell lagstiftning SoL och LSS med stöd av kvalitetschef Som systemägare upprätthålla och utveckla verksamhetssystem för dokumentation Förvissa sig om att ledningssystemets olika riktlinjer, rutiner och processer är kända och följs inom verksamhetsområdet Systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet Utfärda, revidera och fastställa rutiner och processer utifrån aktuell lagstiftning SoL och LSS inom verksamhetsområdet Följa upp rutiner och processer inom verksamhetsområdet Upprätta en årlig verksamhetsplan för myndighetsfunktionen utifrån den övergripande verksamhetsplaneringen för vård och omsorg samt inkomna avvikelser, klagomål och synpunkter och resultaten från egenkontroller som rör verksamhetsområdet Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kompetensutveckling Årligen sammanställa enheternas verksamhetsberättelser och redovisa till kvalitetschef Utföra granskningar och uppföljningar inom myndighetsfunktionen enligt fastställda dokument från nämnden samt utifrån klagomål och synpunkter, avvikelser och särskilda uppdrag Redovisa resultat av granskningar till förvaltningens ledningsgrupp och nämnd Initiera och implementera förbättringsförslag utifrån granskningsresultat som rör verksamhetsområdet 19

185 Verksamhetschef ansvarar för att inom verksamhetsområdet Förvissa sig om att ledningssystemets olika riktlinjer, rutiner och processer är kända och följs inom verksamhetsområdet Systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet Upprätta en årlig verksamhetsplan för verksamhetsområdet utifrån den övergripande verksamhetsplaneringen för vård och omsorg samt inkomna avvikelser, klagomål och synpunkter och resultaten från egenkontroller som rör verksamhetsområdet Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kompetensutveckling Årligen sammanställa enheternas verksamhetsberättelser och redovisa till kvalitetschef Årligen sammanställa enheternas patientsäkerhetsarbete och redovisa till MAS Utföra granskningar och uppföljningar inom verksamhetsområdet enligt fastställda dokument från nämnd och ledningsgrupp samt utifrån klagomål och synpunkter, avvikelser och särskilda uppdrag Redovisa resultat av granskningar till förvaltningens ledningsgrupp och nämnd Initiera och implementera förbättringsförslag utifrån granskningsresultat som rör hela verksamhetsområdet Där behov finns upprätta, revidera och fastställa lokala rutiner för verksamhets-området utifrån gällande riktlinjer, rutiner och processer Följa upp rutiner och processer inom verksamhetsområdet 20

186 Enhetschef ansvarar för att inom verksamhetsområdet Förvissa sig om att ledningssystemets riktlinjer, rutiner och processer är kända och följs inom enheten Systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet Upprätta en årlig verksamhetsplan för sin enhet utifrån verksamhetsplaneringen för området samt inkomna avvikelser, klagomål och synpunkter och resultaten från egenkontroller som rör enheten Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kompetensutveckling Årligen sammanställa enhetens verksamhetsberättelse och redovisa till verksamhetschef Årligen sammanställa enhetens patientsäkerhetsarbete och redovisa till verksamhetschef Genomföra och delta i verksamhetsområdets olika egenkontroller Initiera och implementera förbättringsförslag utifrån granskningsresultat som rör enheten Där behov finns upprätta lokala rutiner för enheten utifrån gällande riktlinjer, rutiner och processer Följa upp och revidera enhetens lokala rutiner årligen Systemförvaltare ProCapita ansvarar för att Upprätthålla verksamhetssystem för dokumentation utifrån direktiv och lagstiftning Lägga upp och avsluta behörigheter i verksamhetssystemet utifrån behörighetsmatris och beställning Ta fram underlag för loggkontroller Ge support till användare i verksamhetssystemet Alla medarbetare ansvarar för att Följa ledningssystemets riktlinjer, rutiner och processer Vara delaktiga i att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet Återkoppla när riktlinjer och rutiner inte fungerar 21

187 Vård- och omsorgsförvaltningen Protokoll 1(4) Samverkansgrupp Förvaltningsövergripande Plats: Bangatan 10 A, Lund Datum och tid: Onsdagen den 27 februari, 2019, kl. 10:00-12:00 Närvarande För arbetsgivaren Anna Borgius, Vård- och omsorgsdirektör Bo Svensson, Ekonomichef Hanna Olofsson, HR-konsult Anna Maria Månsson, HR-konsult Carola Andersson, HR-konsult Desirée Orre Kristiansson, HR-konsult För arbetstagarparten Lena Hansen, Kommunal Cina Erixon, Kommunal Lars Öst, Vision Elin Midgren, Fysioterapeuterna Sarah Bergkvist, Sveriges arbetsterapeuter Gregorio Macario Hernandez, SSR Ej närvarande Ej närvarande - - Underskrifter Sekreterare: Ordförande: Justerare: Hanna Olofsson Anna Borgius Lena Hansen, Kommunal Lars Öst, Vision Elin Midgren, Fysioterapeuterna Sarah Bergkvist, Sveriges arbetsterapeuter Gregorio Macario Hernandez, SSR

188 2(4) 1 Val av justerare och justeringsdatum Protokollet justeras senast måndag den 11/3 i Yvonnes rum på Bangatan 10 A. Lena Hansen justerar för Kommunal. Finns för justering från fredag em 8/3. 2 Föregående protokoll Under föregående samverkan gav arbetsgivaren en kort information om arbetet med heltid som norm. Kommunal framför att arbetet med heltid som norm även inkluderar att minska antalet delade turer vilket inte framgick i protokollet. I övrigt lämnades inga synpunkter kring föregående protokoll. 3 Nämndsärenden Samtliga ärenden är informationsärenden och arbetsgivaren ger en kort beskrivning av innehållet i dem. 4 Ekonomi Ingen information att delge. 5 Arbetsmiljö och hälsa Uppföljning av OSA-skyddsronden dialog Under hösten 2018 skickades OSA-enkäten ut till samtliga månadsavlönade medarbetare inom förvaltningen. Totalt svarade 1383 personer vilket utgör ca 50 %. Arbetsgivaren har tagit beslut att följa upp OSA-skyddsronden utifrån metod och formulär och vill att fackliga representanter presenterar sina tankar kring hur vi ska gå vidare i arbetet. Kommunal framför att vissa frågor i enkäten upplevdes som otydliga. Vision instämmer och menar att frågorna ger utrymme för tolkning. Vision föreslår att arbetsgivaren bjuder in arbetsgruppen för dialog om frågornas utformning. Arbetsgivaren godtar föreslaget och kommer sammankalla arbetsgruppen. Kommunal förklarar att socialförvaltningen genomför enkäten Puls en gång i månaden vilket resulterar i att individen får hjälp och stöd snabbt. Vision betonar att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vara förebyggade men att det blir svårt då OSA-skyddsronden enbart sker en gång per år. Vision föreslår att enkäten Puls används som ett komplement till OSA-skyddsrond. Sveriges arbetsterapeuter och Fysioterapeuterna tror att det blir svårt att ha OSAskyddsronden en gång i månaden på grund av dess omfattning. Arbetsgivaren betonar att målet med OSA-skyddsronden är att uppfylla föreskriften, men ockå att ge snabb återkoppling till medarbetaren. OSAskyddsronden måste fungera innan den kan kompletteras med ytterligare enkäter. Arbetsgivaren kommer bjuda in arbetsgruppen för diaog och vill att fackliga representanter funderar kring hur arbetet bör genomföras för att målen ska kunna uppnås.

189 3(4) 6 Medarbetare GAP-handlingsplan information om nuläge (finns under samverkansgruppens nätverksplats) Arbetsgivaren presenterar kort den handlingsplan för kompetensförsörjning som tagits fram under hösten Handlingsplanen är framtagen utifrån GAPanalysen som genomförts och ger en beskrivning av vilka aktiviteter förvaltningen vill prioritera framöver. Sveriges arbetsterapeuter ställer sig frågande till varför arbetsgivaren valt att fokusera på ett fåtal yrkesgrupper i handlingsplanen. Arbetsgivaren förklarar att fokus har lagts på de yrkesgrupper där gapet är störst. Sveriges arbetsterapeuter och Fysioterapeuterna anser att det är angeläget att tydliggöra vilken roll den legitimerade personalen har. Arbetsgivaren instämmer och framför att förhoppningen är att den nya hälso- och sjukvårdsorganisationen ska bidra med tydlighet kring den legitimerade personalens uppdrag. Information om ansökan omställningsfonden validering Arbetsgivaren informerar att under föregående år genomfördes ett pilotprojekt där 15 medarbetare som saknar adekvat utbildning fick möjlighet att genomgå utbildning hos Komvux. Pilotprojektet har utvärderats och utifrån utvärderingen har ett valideringsprojekt för 2019 tagits fram (finns under samverkansgruppens nätverksplats). Valideringsprojektet är ett samarbete mellan vård- och omsorgsförvaltningen och Komvux. Projektet innebär att 25 utvalda vårdbiträden och stödbiträden i förvaltningen kommer få genomgå utbildning hos Komvux i syfte att höja sin kompetens. Urval och kartläggning kommer ske under våren 2019 och utbildningen startar under hösten Förvaltningen står för lön för vikariekostnader och omställningsfondens bidrag täcker utbildningsplats och litteratur. Information om uppdrag Heltid som norm/delade turer Arbetsgivaren informerar kort om bakgrunden till uppdraget Heltid som norm och minska antalet delad turer. Sveriges Kommuner och Landsting har ingått en överenskommelse med Kommunal om att heltid ska vara norm. Arbetsgivaren ser positivt på detta och menar att arbetet måste prioriteras, men att förvaltningen även har som ambition att minska antalet delade turer. Arbetsgivaren framför att arbetet är komplext och därför har en styrgrupp tillsatts att leda arbetet och en arbetsgrupp för att genomföra uppdraget. Styrgruppen utgörs av vård- och omsorgsdirektören, de fyra verksamhetscheferna, ekonomichef, HR-chef samt sammankallande och sekreterare från arbetsgruppen. Arbetsgruppen är partsammansatt och består av representanter från gemensam administration och kommunal samt chefer från de olika verksamhetsområderna.

190 4(4) Arbetet kommer avrapporteras kontinuerligt till vård- och omsorgsdirektören samt förvaltningens ledningsgrupp. Styrgruppen ska också ha godkänt underlag för avrapportering kring arbetet till nämnden i juni. 7 Övrigt Tillämpning av chefsrekryteringsprocessen (anmält av Vision) Vision framför att chefsrekryteringsprocessen tillämpas på olika sätt inom förvaltningen exempelvis används olika mallar och kontakten med fackliga organisationer ser olika ut. Vision vill att arbetsgivaren bildar en arbetsgrupp i syfte att skapa en enhetlig syn på rekryteringsprocessen. Arbetsgivaren förklarar att ett första steg är att se över den kommunövergripande processen och säkerställa att denna efterföljs, därefter kan en arbetsgrupp bildas. Arbetsgivaren tar frågan med sig. 8 Ärenden till nästa gång Inga ärenden. 9 Avstämning av dagens möte Vid protokollet/hanna Olofsson

191 2019 KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETS- BERÄTTELSE 2018 Vård- och omsorgsnämnden Dnr VOO 2019/0129

192 2

193 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 7 STRUKTUR... 9 Övergripande mål och strategier... 9 Organisation och ansvar Samverkan för god kvalitet och patientsäkerhet Uppföljning och utvärdering Egenkontroller kvalitetsåret Avvikelser Klagomål och synpunkter PROCESS Åtgärder för att öka kvalitet och patientsäkerhet Riskanalys Utredning av händelser Informationssäkerhet RESULTAT OCH ANALYS Uppföljning på verksamhetsnivå Kvalitetsuppföljning på individnivå Uppföljning av genomförandeplaner Nationella kvalitetsregister - kvalitetssäkrad vård och omsorg Vårdprevention - Senior alert Vård och omsorg vid demenssjukdom - BPSD-registret Palliativ vård - Svenska palliativregistret Egenkontroll Avvikelser Avvikelser SoL/LSS Lex Sarah Klagomål och synpunkter Avvikelser HSL Fokusområden 2018 för patientsäkerhet och patientens delaktighet Fokusområden 2018 för att utveckla kvaliteten inom vård och omsorg Nationella uppföljningar

194 Äldreomsorg LSS Övergripande mål och strategier för

195 Sammanfattning Styrning och ledning av verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet beskrivs i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Målet är att uppdraget för vård och omsorg ska vara tydligt för medarbetarna och beslutade rutiner och processer ska ge ett stöd i arbetet. Ansvaret för att förbättra verksamheten genom att rapportera negativa händelser och missförhållanden ska vara tydligt liksom att inträffade händelser ska ge underlag för ett systematiskt förbättringsarbete. Under året har gamla rutiner reviderats och uppdaterats och flera nya har introducerats. Avvikelser inom socialtjänsten har ökat och återkopplas till medarbetarna i lärande syfte. Avvikelser som rapporterats om hälso- och sjukvård har minskat något. Utvecklingen av IBIC ger goda effekter: brukarens önskemål och behov blir tydligare, medarbetarna arbetar mer personcentrerat och samverkan mellan beställare och utförare har ökat. Patient- och brukarsäkerhet har förbättrats - berörd personal har genomfört utbildningar för att säkra kompetensen kring bland annat läkemedel och hjälpmedel. För att kunna erbjuda vård och omsorg med kvalitet ska nationella riktlinjer och arbetssätt enligt nationella kvalitetsregister följas. Utbildningar och studiecirklar har resulterat i ökad kunskap om demens och palliativ vård. Nya rutiner har gett struktur för det förebyggande arbetet. Välfärdsteknik ska användas för ökad säkerhet och bättre utnyttjande av resurser. Nya digitala hjälpmedel har prövats i det dagliga arbetet, en del med gott resultat. En förutsättning för att klara de kommande årens utmaningar inom kvalitet och patientsäkerhet är en stabil personalstyrka. En bra introduktion av nya medarbetare och gärna mentorskap ger bättre förutsättningar för kontinuitet. Tydlighet i uppdraget, stöd av ändamålsenliga rutiner, delaktighet i förbättringsarbete och återkoppling av goda resultat ger en känsla av sammanhang och arbetsglädje. Det har hänt och händer mycket inom vård och omsorg: nya arbetssätt introduceras, personalsituationen förändras, fokus på kvalitet och patientsäkerhet blir tydligare. Medarbetarna behöver få tid på sig att ta till sig och smälta allt det nya för att det ska ingå som en naturlig del i det vardagliga arbetet. 5

196 6

197 Inledning Enligt Patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren skriva en patientsäkerhetsberättelse där strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten redovisas. Patientsäkerhetsberättelsen ska vara färdig senast den 1 mars varje år. Sedan 2016 har förvaltningen redovisat patientsäkerhetsarbetet tillsammans med kvalitetsarbetet i en Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse eftersom kvalitetsarbete och patientsäkerhetsarbete hör ihop och är beroende av varandra. Det handlar om att arbeta systematiskt och fortlöpande för att utveckla och säkra kvaliteten utifrån beslutade mål och valda strategier. Att följa processer, analysera och utvärdera uppnådda resultat och utifrån dessa fastställa nya mål och strategier. Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen omfattar verksamheter i intern regi bortsett från avsnittet Resultat som även inkluderar externa utförares resultat. Underlaget utgörs bland annat av egenkontroller, sammanställning och analys av avvikelser samt resultat från uppföljningar på individnivå, verksamhetsnivå och nationell nivå. Upplägget följer till stora delar SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) mall för patientsäkerhetsberättelse. Externa utförare redovisar dessutom sina egna patientsäkerhetsberättelser direkt till nämnden. Redovisningen omfattar perioden 1:e oktober till och med 30:e september om inget annat anges. Vi kallar perioden för kvalitetsåret. 7

198 8

199 STRUKTUR Övergripande mål och strategier Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystemet utgör själva grunden för hur verksamheten ska arbeta för att uppnå en god kvalitet. Stommen utgörs av riktlinjer, processer och rutiner som ska vara ändamålsenliga, tydliga och kända av alla medarbetare. Riskanalyser och avvikelser som visar på systemfel ska ge underlag för förbättringar och utveckling av verksamheten. PGSA-hjulet (Planera - Genomföra - Studera - Agera) ska användas som modell och stöd för det systematiska förbättringsarbetet. Personcentrerad vård och omsorg Verksamheten ska präglas av ett tydligt brukar-/patientperspektiv. Insatserna ska vara individuellt utformade och utföras i samråd med berörda parter. Kvaliteten på insatserna ska ligga på samma goda nivå oavsett vilken enhet som utför dem. Modellen IBIC - individens behov i centrum - ska tillämpas för att säkra att brukarens individuella behov, mål och måluppfyllelse ska stå i centrum. Varje år ska en handlingsplan för utveckling av IBIC göras med stöd av SWOT- analys. Måluppfyllelsen följs månadsvis utifrån särskilda indikatorer. Mobila vårdteam ska ge hälso- och sjukvård i hemmiljön till de mest sjuka som har ett omfattande och långvarigt vårdbehov. Den teambaserade vårdformen ska vara fullt implementerad till årsskiftet enligt Hälso- och sjukvårdsavtalets utvecklingsplan. Rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning ska vara personcentrerad, effektiv, jämlik och tillgänglig oavsett vilka verksamheter som möter behoven. Brukarnas/patienternas behov ska tillgodoses utan risk för att någon insats hamnar mellan stolarna. Kommunförbundet Skånes arbete med att utreda förutsättningarna för detta följs av förvaltningen. Nämndens värdegrund och värdighetsgarantier ska återspeglas i medarbetarnas förhållningssätt och ge patienter/brukare en vård och omsorg av god kvalitet. Brukar- och patientsäkerhet Brukare/patienter ska inte komma till skada eller utsättas för risk att skadas vid vårdoch omsorgsarbete. Trygghet, säkerhet och integritet ska stå i centrum oavsett brukaren/patientens behov av insatser. Hantering av avvikelser är en del i arbetet med brukar- och patientsäkerhet. Om en negativ händelse eller missförhållande ändå uppstår ska verksamheten lära av det för att förhindra att liknande händelse inträffar igen. 9

200 Vårdprevention Det förebyggande arbetet - vårdprevention - ska vara teambaserat och utgå från vårdoch omsorgsprocessens steg: Identifiera risker och analysera orsaker för fall, trycksår, viktminskning, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion. Planera och genomföra förebyggande åtgärder Följa upp åtgärder och utvärdera resultat Arbetet ska följa det nationella kvalitetsregistret Senior alerts systematiska arbetssätt. Vård och omsorg vid demenssjukdom De nationella riktlinjerna ska tillämpas. Förvaltningen ska arbeta för att utveckla det multiprofessionella och teambaserade arbetssätt som krävs för att kunna ge en god demensvård. Olika stödinsatser i form av till exempel hemtjänst, särskilt boende och dagverksamhet ska motsvara de krav som ställs i riktlinjerna. Berörda medarbetares kompetens ska höjas med hjälp av olika former av utbildning men också genom praktisk träning och handledning. Det nationella kvalitetsregistret för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens - BPSD-registret - ska användas inom demensvården. Palliativ vård Vården för personer som befinner sig i livets slutskede ska förbättras. Vårdåtgärder som gjorts under sista veckan i livet ska registreras i det nationella kvalitetsregistret Svenska palliativregistret för att på så sätt uppmärksamma kvaliteten. Statistik från Svenska palliativregistret ska användas i enheternas och verksamheternas systematiska förbättringsarbete där bland annat kvalitetsindikatorernas utfallsvärden följs. Välfärdsteknik Trygghet, säkerhet och integritet ska stå i centrum oavsett insatsbehov. Välfärdstekniken ska användas för att öka patient- och brukarsäkerheten och utnyttja befintliga resurser på bästa sätt. Den digitala infrastrukturen ska utvecklas liksom användandet av digitala verktyg. Olika tekniska lösningar för ökad tillgänglighet, självständighet och trygghet för brukarna ska prövas. Organisation och ansvar Vård- och omsorgsförvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete reglerar det organisatoriska ansvaret för kvalitet och patientsäkerhet. I dokumentet Ansvar och befogenheter (som ingår i ledningssystemet) beskrivs ansvarsfördelningen mellan vård- och omsorgsdirektör, MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), kvalitetschef, myndighetschef samt övriga chefer och medarbetare. Som stöd för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet finns kvalitetsstrateger på förvaltningsnivå och kvalitetsutvecklare för SoL, LSS och HSL på verksamhetsnivå. 10

201 Samverkan för god kvalitet och patientsäkerhet Samverkan mellan olika aktörer krävs för att undvika att personer med behov av vård och omsorg drabbas av vårdskada eller får insatser av bristande kvalitet. Processer och rutiner beskriver hur samverkan ska bedrivas. Samverkan med Region Skåne regleras av det så kallade HS-avtalet - Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Avtalet består av tre delar: en grundöverenskommelse, en utvecklingsplan för samt en del om organisering av regional samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner avseende hälso- och sjukvård. Samverkan mellan professioner och verksamheter inom vård- och omsorgsförvaltningen regleras av rutiner för till exempel vårdprevention, samverkan vid individuella uppföljningar och individuell vårdplanering. Gemensamma rutiner för samverkan mellan förvaltningarna har utarbetats i samarbete med socialförvaltningen i Lund. Samverkan underlättas av regelbundna möten i olika samrådsgrupper och nätverk. En ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft den 1 januari Nya rutiner för samverkan har formulerats för att lagens syfte ska kunna uppfyllas. Vårdgivarnas, det vill säga Region Skånes och kommunens, samverkan ska utvecklas för ökad kvalitet för brukaren/patienten och ett bättre utnyttjande av resurserna. Arbetet följer den utvecklingsplan som är en del av hälso- och sjukvårdsavtalet med Region Skåne. Planen omfattar perioden och beskriver utvecklingsområden, målgrupper, utvecklingsmål samt genomförande. Utvecklingen och måluppfyllelsen följs av särskilt tillsatta grupper med tjänstemän och politiker. Samverkan mellan olika enheter inom förvaltningen behöver också utvecklas liksom det teambaserade arbetssättet. Uppföljning och utvärdering Den systematiska uppföljningen och utvärderingen sker på individnivå, verksamhetsnivå och nationell nivå. Sammanställning och analys av inkomna avvikelser, egenkontroller och riktade undersökningar utgör underlag för verksamhetens kvalitetsutveckling. Vidtagna åtgärder redovisas och processer och rutiner granskas. Egenkontrollerna utförs löpande under året med varierande frekvens. Resultaten rapporteras i förvaltningens IT-ledningsstöd och enkätverktyget Webropol. Systemen är transparenta vilket innebär att MAS, chefer, kvalitetsstrateger och kvalitetsutvecklare fortlöpande kan ta del av samtliga enheters resultat. Systemen ger förutsättningar för det systematiska förbättringsarbetet genom att göra det möjligt att snabbt kunna fånga upp negativa trender och försämrade resultat. En gång om året sammanfattas och analyseras resultaten. Trender och förbättringsområden identifieras. Resultatet ger underlag för att beskriva fokusområden i kommande års verksamhetsplaner. 11

202 Egenkontroller kvalitetsåret Egenkontroll Omfattning Källa Medicinteknisk säkerhet 1 gång per år Hjälpmedelsverksamhetens databas Förskrivning av hjälpmedel 1 gång per år Hälso- och sjukvårdsjournal Dokumentation vid handläggning av ärenden SoL/LSS Dokumentation vid genomförande av insatser SoL/LSS Riskbedömning trycksår, undernäring, fall, ohälsa i munnen samt uppföljning av åtgärder 2 gånger per år Personakter enligt SoL/LSS 4 gånger per år Personakter enligt SoL/LSS 4 gånger per år Senior alert Smärtskattning sista levnadsveckan 4 gånger per år Svenska Palliativregistret Bemötandeplan vid demenssjukdom 4 gånger per år BPSD-registret Avvikelsehantering 2 gånger per år Checklista för enhetschef Journalföring i hälso- och sjukvården 4 gånger per år Hälso- och sjukvårdsjournal Behandling av personuppgifter 4 gånger per år Loggkontroller av journalföring Avvikelser Avvikelser är ett samlingsbegrepp för negativa händelser och tillbud. Alla avvikelser ska tas emot och utredas enligt förvaltningens rutiner och processer. Inträffade avvikelser ska användas som underlag för kartläggning och analys av brister i verksamheten vilket ger förutsättningar för att förhindra nya negativa händelser och vårdskador. Medarbetarna rapporterar avvikelser enligt SoL, LSS och HSL i verksamhetssystemet Procapitas avvikelsemodul. Samtliga medarbetare har också ansvar för att göra anmälan enligt lex Sarah. I intern verksamhet finns ett centralt forum för dialog och aktgranskning av lex Sarah-ärenden. Kvalitetsutvecklare SoL/LSS, en från varje verksamhetsområde, träffar regelbundet myndighetschef och verksamhetschef i syfte att förbättra rättssäkerheten och dokumentationen av händelsen. När hjälpmedel är inblandade i en händelse samverkar förvaltningen med hjälpmedelsverksamheten som gör den tekniska bedömningen och kontaktar Läkemedelsverket och tillverkaren samt skickar anmälan till IVO. MAS, enhetschefer och verksamhetschefer gör en årlig sammanställning och analys av inrapporterade avvikelser. Rapporterade avvikelser ska också diskuteras och analyseras fortlöpande av enhetschefer vid ledningsgruppsmöten. Information och återkoppling gällande avvikelserna och vilka åtgärder som vidtagits för att undvika en upprepning ska ges till medarbetarna vid minst nio tillfällen under året i lärande syfte. Flera av de externa utförarna har kvalitetsråd/avvikelseråd där medarbetarna analyserar risker och formulerar handlingsplaner med åtgärder. En samlad redovisning av inträffade avvikelser och hur förvaltningen arbetat med avvikelserna som underlag för förbättringar lämnas till nämnden varje år. 12

203 Klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter kan lämnas till förvaltningen såväl muntligt som skriftligt och via kommunens hemsida. Klagomålen diarieförs i ärendehanteringssystemet W3D3. De klagomål som har en namngiven avsändare ska besvaras inom 10 arbetsdagar. Lunds kommun har avtal med Region Skånes Patientnämnd. Till Patientnämnden kan brukare/patienter och närstående vända sig och lämna synpunkter eller klaga om de inte är nöjda med vården. 13

204 PROCESS Åtgärder för att öka kvalitet och patientsäkerhet Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Nya mallar för riktlinjer och rutiner har införts för att göra styrdokumenten mer tillgängliga och lättare att använda. På uppdrag av MAS har hälso- och sjukvårdsdokumenten inventerats och reviderats och fått en mer ändamålsenlig utformning. Vid verksamhetsuppföljningarna på enhetsnivå har medarbetarna fått en kort orientering om vad ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete består av och var man hittar riktlinjer och rutiner på intranätet. Samverkan En gemensam implementeringsplan för inskrivning i mobilt vårdteam har antagits av Lunds kommun och Region Skåne. Rutiner för inskrivning i mobilt vårdteam följer Kommunförbundet Skånes generella process. För patienter inskrivna i vårdformen samt för tidvis sviktande patienter med hemsjukvård införde Region Skåne, SuS Lund, ett särskilt mobilt läkarstöd under Samverkan med Region Skåne utifrån Hälso- och sjukvårdsavtalets olika delar följer i stort sett planeringen. Målet för procent (uppskattningsvis 750 personer) av dem som bedöms tillhöra målgruppen för mobilt vårdteam ska erbjudas den nya vårdformen - har inte uppnåtts. Personalomsättning och organisationsförändringar hos såväl kommun som region har påverkat planen. Förvaltningen tillsatte redan 2017 två så kallade HS-koordinatorer med uppgift att informera och ge stöd till verksamheterna för att implementera hälso- och sjukvårdsavtalet samt att följa utvecklingen och arbeta enligt utvecklingsplanen. Revisorerna har granskat kommunens roll i implementeringen av hälso- och sjukvårdsavtalet och bedömer att nämnden har god kontroll och att det arbete som bedrivs i kommunen för implementering av avtalet är aktivt och ändamålsenligt. (Granskning av avtalet om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne). En förutsättning för samverkan är att kommunikationen mellan vårdgivare och medarbetare i olika verksamheter och på olika nivåer sker på ett säkert sätt. Så gott som samtliga sjuksköterskor inom förvaltningen har utbildats i beslutsstödet ViSam. Beslutsstödet är ett verktyg för sjuksköterskan inom kommunal vård och omsorg som ska användas när den enskildes hälsotillstånd hastigt försämrats. Checklistan ger stöd för att avgöra var den fortsatta vården bäst ska ske. Syftet är att bedömningen ska bli strukturerad, patienten ska få vård på optimal vårdnivå och informationsöverföringen till nästa vårdgivare säkras. Ledningsgrupp VOO har beslutat göra organisationsförändringar som berör legitimerad personal. En ny hälso- och sjukvårdsorganisation ska starta den 1 april Målet är att skapa en multiprofessionell och teambaserad organisation med chefer som bevakar, driver och utvecklar hälso- och sjukvårdsfrågor. Förberedelser inför organisationsförändringen påbörjades hösten

205 Personcentrerad vård och omsorg Myndighetsfunktionens handläggare arbetar kontinuerligt med att utveckla sitt arbetssätt enligt IBIC. Prioriterade områden under året har varit att individuella mål ska finnas i akten, att utveckla den individuella uppföljningen av brukarens beslut och tydliggöra brukarens delaktighet. De strategier som använts för utvecklingsarbetet är dokumentationsgranskning av akter, kollegiegranskningar samt stöd från metod- och dokumentationsansvariga handläggare. Verksamhetsområdena ser många fördelar med att arbeta enligt IBIC. Brukarnas delaktighet har förtydligats liksom deras möjligheter att påverka hur stödet ska utföras. Uppdraget blir tydligare för medarbetarna och insatserna lättare att följa upp vilket höjer kvaliteten. Resultatet har blivit en mer personcentrerad vård och omsorg. Arbetssättet utvecklas genom utbildning och handledning i IBIC-modellen och i social dokumentation. Kollegiegranskning används för att förbättra kvaliteten. Samverkan mellan handläggare och utförare har utvecklats. Ledningsgrupp VOO har fattat beslut om mätbara mål för att öka medarbetarnas kunskap om och tillämpning av kvalitetsregistrens arbetsmetoder och verktyg. Målen omfattar också att medarbetarna ska genomföra särskilda webbutbildningar inom områdena. Målen ska vara uppnådda till den 30/ Resultaten följs kvartalsvis som egenkontroller och en projektgrupp har tillsatts som regelbundet stämmer av måluppfyllelsen i enlighet med den beslutade projektplanen. Kommunförbundet Skånes kartläggning av rehabilitering och hjälpmedel i Skåne följs av förvaltningen och parallellt med detta pågår ett arbete med att förtydliga förvaltningens uppdrag. Inom ramen för detta arbete har berörda medarbetare och chefer fått ge sina synpunkter på vad som behöver utvecklas för att tydliggöra och utveckla rehabiliteringen. Stor samstämmighet finns kring att verksamheten behöver byta fokus från hjälpmedel till rehabilitering. Värdighetsgarantierna har följts upp genom enkäter till brukare, närstående och medarbetare. De diskussionsunderlag som ska ge stöd för implementering och förståelse för värdighetsgarantiernas innebörd har uppdaterats. Brukar- och patientsäkerhet Ledningsgrupp VOO har beslutat att all legitimerad personal som förskriver hjälpmedel ska kunna visa kursbevis på att de genomfört Socialstyrelsens webbutbildning i hjälpmedelsförskrivning till årsskiftet De ska också delta i förvaltningens gruppdiskussioner om förskrivning av hjälpmedel. Ett utvecklingsarbete pågår sedan några år för att öka den medicintekniska säkerheten och därmed patientsäkerheten. Hjälpmedel ska vara spårbara och genomgå regelbunden besiktning/ förebyggande underhåll enligt tillverkarens anvisningar. För att uppnå målet krävs registervård - kontroll av att hjälpmedlen finns och är registrerade på rätt ställe - och uppföljning av avtal för besiktning och förebyggande underhåll. Måltal för besiktning och förebyggande underhåll finns i avtalet med hjälpmedelsverksamheten. Samtliga delmoment i patienternas läkemedelshantering ska säkerställas. Kompetensen hos medarbetarna är grunden för en säker läkemedelshantering. Kravet är att samtliga medarbetare genomgått webbutbildning "Jobba säkert med läkemedel" innan delegering. 15

206 Vårdprevention Det förebyggande arbetet ska utvecklas i enlighet med Senior alerts arbetssätt. Syftet är att arbeta förebyggande, registrera riskbedömningar och åtgärder som vidtas för att därmed förbättra vård och omsorg för brukare/patient. Det strukturerade arbetssättet ger också underlag för ett systematiskt förbättringsarbete genom att insatserna synliggörs och dokumenteras. Rutinerna för behandling vid till exempel trycksår och undernäring har reviderats och följer nu alla Senior alerts arbetssätt som bygger på systematik, struktur och synliggörande av resultat. Vård och omsorg vid demenssjukdom Demensvården ska utvecklas och förbättras genom att resurserna i form av demenssjuksköterskor och Silviasystrar samlas i ett förvaltningsövergripande demensteam. Teamet ska ha regelbundna möten med företrädare för handläggare och legitimerad personal som ska leda till att vård och omsorg vid demenssjukdom följer de nationella riktlinjerna och kvaliteten ökar. Förslaget antogs av ledningsgrupp VOO i mars 2018 och omorganisationen ska vara genomförd till den 1 januari SBÄ (särskilt boende för äldre) har antagit en plan för kompetensutveckling inom demensvård för medarbetarna. Genomförda webbutbildningar och reflektionsmöten ska resultera i en diplomering av boendet. Silviasystrarna gör en så kallad monitorering på utvalda enheter som ett led i kvalitetsarbetet. De granskar hur enheten arbetar med BPSD- registret och vilken kvalitet det är på bemötandeplanerna. Tillsammans med enhetschef, BPSDadministratör och sjuksköterska går de igenom registreringarna i BPSD- registret och dokumentationen i hälso- och sjukvårdsjournalen. Palliativ vård Förväntade dödsfall ska registreras i Svenska palliativregistret. Registreringarna avser de insatser som utförts under den sista levnadsveckan och resultatet ska användas som underlag för att utvärdera vårdens kvalitet och visa på eventuella förbättringsområden. Ett palliativt nätverk byggs upp inom hemvården HRSS. Syftet är att förbättra den palliativa vården genom kompetensutveckling i studiecirkelform för undersköterskorna. Tre enheter har genomfört studiecirklarna och målet är att alla enheter ska delta. SBÄ arbetar med tematräffar för legitimerad personal och medarbetare SoL som en fortsättning på KUPA-projektet (KUPA - kunskapsbaserad palliativ vård för äldre personer i särskilt boende). Tematräffarna är utformade efter de två dokumenten: Nationellt vårdprogram för palliativ vård samt Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Syftet är att stimulera till reflektion, ökad medvetenhet och kunskap i palliativ vård och därigenom förbättra den palliativa vården på särskilda boenden. Fem enheter har startat och alla beräknas vara klara under

207 Välfärdsteknik Exempel på projekt under kvalitetsåret: Riskanalys Planeringshjälpmedel i mobiltelefonen och olika appar som bland annat ger medarbetarna tillgång till brukarens beviljade SoL-insatser, genomförandeplan, beslut om delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser och där utförd insats kan signeras digitalt Positioneringslarm - ökad trygghet och frihet för brukare med kognitiv svikt Nattlig tillsyn med trygghetskamera Digital signering för läkemedel och omvårdnadsåtgärder Syftet med en riskanalys är att identifiera och värdera brister i verksamheten, identifiera orsakerna och ta fram åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna, eller mildrar konsekvenserna av negativa händelser. Riskanalysen kan avse en befintlig arbetsprocess eller göras inför en förändring. Det genomförs riskanalyser/riskbedömningar både på brukar-/patientnivå och på organisatorisk nivå. I arbetet med intern kontroll och upprättande av egenkontroller för verksamheterna genomförs riskanalys på övergripande nivå av förvaltningens ledningsgrupp. Som stöd i arbetet används riskverktyget i IT-ledningsstödet (Stratsys) vilket innebär att det upprättas en riskbank. För områden med högt riskvärde upprättas egenkontroller eller andra interna kontrollaktiviteter. Flera risk- och konsekvensanalyser genomfördes i samband med planeringen inför den nya hälso- och sjukvårdsorganisationen. Arbetet med riskanalyser är ett utvecklingsområde inom förvaltningen. Utredning av händelser Under året anmäldes tre händelser enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Händelserna medförde allvarlig vårdskada och avsåg brister i läkemedelshanteringen i samtliga fall. I utredningarna framkom vikten av kommunikation, informationsöverföring och medarbetarnas kompetens kring läkemedelshantering. En av händelserna visade på ett behov av en rutin för när läkare ska kontaktas och rutinen är skriven och publicerad. Ytterligare händelse utreddes men rapporterades inte vidare till IVO. Även denna händelse avsåg kommunikation- och informationsbrister. 17

208 Informationssäkerhet Vårdgivaren har ett ansvar för att obehöriga inte ska kunna ta del av dokumenterade personuppgifter. Kontrollmiljön avseende dokumenthantering och informationssäkerhet har granskats som en del av intern kontroll. Av riskanalysen framgår att sannolikheten för bristande kontrollmiljö bedöms som möjlig och konsekvensen som allvarlig. Sex system som används av förvaltningen granskades. Ett av systemen är Procapita som är ett verksamhetsstöd för handläggning, avgiftshantering och vårddokumentation. Granskningen visade att Procapita är det system där arbetet med dokumenthantering och informationssäkerhet kommit längst. Det innebär till exempel att det finns en upprättad systemförvaltningsplan, att informationen är klassad enligt förvaltningens modell (KLASSA) och att en risk- och sårbarhetsanalys är genomförd. För närvarande pågår arbetet med informations- och arkivdokumentation. En plan finns för hur förvaltningen ska säkerställa att de riktlinjer och rutiner som fastställts i kommunens gemensamma systemförvaltningsmodell efterlevs. Systemägares och systemförvaltares roller och ansvar ska tydliggöras för alla system, informations- och arkivdokumentation ska revideras liksom rutiner för gallring av uppgifter. Procapita har också granskats på uppdrag av kommunrevisionen utifrån behörighet och åtkomst samt interna kontroller. Revisorernas bedömning var att vård- och omsorgsnämnden i stort har en tillräcklig intern kontroll avseende behörighetsfördelning och kontroller av systemloggar. Regelbunden granskning av medarbetarnas journalföring och dokumentation ingår i egenkontrollerna, som också omfattar systematiska och återkommande stickprovskontroller av journalloggar. Den nya dataskyddsförordningen GDPR trädde i kraft i maj och alla medarbetare har fått utbildning i vad den nya förordningen innebär. Personuppgiftsbiträdesavtal har skrivits med externa utförare som har avtal med förvaltningen enligt LOV och LOU. 18

209 RESULTAT OCH ANALYS I en granskningsrapport av kvaliteten i äldreomsorgen med särskilt fokus på särskilt boende för äldre konstaterar revisorerna att det sker en omfattande uppföljning av verksamheten - däremot är det svårt att följa arbetet med hur uppföljningarna tas tillvara och används i förbättringsarbetet. Vård- och omsorgsnämnden rekommenderas att säkerställa att det finns rutiner och underlag kring hur det systematiska förbättringsarbetet ska bedrivas (Granskning av kvaliteten inom äldreomsorgen). PGSA-hjulet är den modell som ska användas som stöd för förvaltningens systematiska förbättringsarbete inom alla nivåer. Det innebär bland annat att arbeta aktivt med riskanalyser, egenkontroller och avvikelser. Genomförda åtgärder ska följas upp och utvärderas och resultatet analyseras för att i sin tur kunna användas i förbättringsarbetet. Förutom rutiner behövs mer kunskap om hur PGSA- hjulet ska användas och tydliga och konkreta exempel på resultat som uppnåtts genom ett systematiskt förbättringsarbete för att öka medarbetarnas förståelse och motivation. Uppföljning på verksamhetsnivå Kvalitetsuppföljningen på verksamhetsnivå består av tre delar: en enkät som besvaras av enhetschef, en dokumentationsgranskning som genomförs av myndighetsfunktionen vid ett besök på enheten samt ett platsbesök där några utvalda medarbetare intervjuas av medarbetare från kvalitetsenheten. Resultatet sammanställs till en rapport som delges enhetschef och verksamhetschef. Berörda chefer bjuds in till ett återkopplingsmöte där resultaten diskuteras tillsammans med representanter för myndighetsfunktionen och kvalitetsenheten. Kvalitetsenheten och myndighetsfunktionen påbörjade verksamhetsuppföljningarna i augusti 2017 och samtliga enheter hade följts upp i december En sammanfattning av verksamhetsuppföljningarnas resultat redovisas i rapporterna Sammanfattning av verksamhetsuppföljningar 2018 med förslag till förbättringsåtgärder och Social dokumentation. Resultat av dokumentationsgranskning verksamhetsuppföljningsår Perioden har präglats av hög personalomsättning och ibland svårigheter att rekrytera personal, vilket tydligt avspeglats i intervjuerna med medarbetarna. När det saknas chefer och medarbetare prioriteras helt naturligt det dagliga arbetet med patienter/brukare och det viktiga utvecklingsarbetet får stå tillbaka. Verksamhetsuppföljningarna visar på att de flesta medarbetare inte känner till att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och vilken roll de har i det systematiska förbättringsarbetet. Processer och rutiner anses vara svåra att hitta och det saknas rutiner för hur de ska implementeras. Det finns dock ett intresse hos de intervjuade medarbetarna för att lära sig mer. Verksamhetsuppföljningarna har också visat på behov av fler förvaltningsövergripande rutiner. Det multiprofessionella och teambaserade arbetssättet behöver förankras ytterligare bland medarbetarna. 19

210 Granskningen av den sociala dokumentationen har gett enheterna konkreta exempel på vad de behöver arbeta vidare med: löpande dokumentation i journalen, dokumentation av brukarens delaktighet och att beskrivningen av hur stöd ska ges kopplat till uppsatta mål behöver utvecklas i genomförandeplanerna, säker förvaring av sekretessuppgifter och så vidare., Vård- och omsorgsnämnden bedriver en stor och omfattande verksamhet med många anställda. Det tar tid att bygga upp en verksamhets kvalitetsledningssystem och ännu längre tid att implementera ett systematiskt förbättringstänkande hos medarbetarna. Personalomsättningen har varit fortsatt hög under året och såväl personalomsättning som personalbrist påverkar kvalitetsarbetet i negativ riktning. Det räcker inte med att det finns rutiner - kunskapen och förståelsen för hur man arbetar strukturerat för att utveckla och förbättra verksamheten behöver också spridas till chefer och medarbetare. Förvaltningens verksamhetsuppföljningar har varit ett sätt att sprida kunskap om riktlinjer och rutiner och väcka intresse för ett systematiskt förbättringsarbete men det är långt kvar innan alla rutiner sitter i ryggmärgen och det systematiska förbättringsarbetet är ett självklart inslag i arbetet. Verksamhetsuppföljningarnas resultat kommer att användas som underlag för kommande års verksamhetsplanering och därmed är det systematiska förbättringsarbetet igång och PGSA- hjulet satt i rullning. Uppföljning på individnivå Vård- och omsorgsnämnden har fastställt indikatorer för styrning och uppföljning av verksamheten. Myndighetsfunktionens uppföljning på individnivå utgör en del av underlaget. Trenderna rapporteras månadsvis till nämnden. Två gånger per år analyserar myndighetsfunktionen det övergripande resultatet av brukarnas upplevelse av kvalitet och handläggarnas uppföljning av genomförandeplaner och resultatet redovisas i ledningsgrupp VOO. Kvalitetsuppföljning på individnivå Myndighetsfunktionens handläggare följer kontinuerligt kvaliteten på vård och omsorg genom att ställa kvalitetsfrågor till brukarna. Alla brukare, oavsett utförare, ges möjlighet att besvara frågorna. Resultatet upplevs som trovärdigt av enheterna eftersom frågorna ställs direkt till brukaren, till skillnad till exempel från den nationella brukarundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen som besvaras i enkätform. Under 2018 ställdes kvalitetsfrågorna till brukare. 70 procent av brukarna besvarade frågorna själva eller med stöd av närstående/legal förvaltare. 23 procent ville av någon anledning inte besvara frågorna. I princip alla som besvarat frågorna var nöjda med personalens bemötande. Svaren Alltid och Oftast redovisas för samtliga verksamheter och resultaten kan följas som trendkurvor för det senaste året. I novemberredovisningen 2018 visar det totala utfallet för det senaste året på en liten försämring med cirka en procent. Det positiva utfallet har minskat från cirka 98 procent till 95 procent när det gäller brukarnas totala nöjdhet med det stöd de får. 20

211 Andelen brukare som tycker att det brukar vara lagom många personal som stöttar dem har sjunkit från cirka 89 procent till 85 procent. Resultaten används av de flesta enheterna för att utveckla och förbättra verksamheten både på enhets- och verksamhetsnivå. Exempel på områden som verksamheterna kommer att arbeta vidare med utifrån kvalitetsfrågornas resultat är brukarens möjligheter att påverka tider, hur stödet ska utföras och brukarens delaktighet. Uppföljning av genomförandeplaner Myndighetsfunktionens handläggare granskar även genomförandeplanernas kvalitet. Exempel på frågeställningar: Är genomförandeplanen upprättad i samråd med brukaren/legal företrädare? Framgår det hur brukaren varit delaktig när genomförandeplanen upprättats? Överensstämmer genomförandeplanen med aktuell beställning? Under 2018 granskades genomförandeplaner. Även här redovisas utfallet i form av trendkurvor för det senaste året. Novemberredovisningen 2018 visar att utvecklingen har gått i positiv riktning för samtliga indikatorer. Den bästa utvecklingen syns för frågan om genomförandeplanen är upprättad i samråd med den enskilde/legal företrädare, de positiva svaren har ökat från cirka 57 procent till knappt 80 procent. Verksamhetsområdena använder resultaten när de beslutar om utvecklingsområden för det kommande året. Konstaterade brister ger ett utgångsläge för målsättningar i enheternas handlingsplaner för utveckling av IBIC. Ett vanligt förekommande utvecklingsområde är att brukarens delaktighet vid upprättandet av genomförandeplanen måste framgå tydligare. Nationella kvalitetsregister - kvalitetssäkrad vård och omsorg Förvaltningen använder sig av tre nationella kvalitetsregister: BPSD-registret, Senior alert och Svenska palliativregistret för att utveckla och kvalitetssäkra vård och omsorg. Arbetet utifrån de nationella kvalitetsregistren redovisas i en särskild rapport (Nationella kvalitetsregister 2018, VOO 2018/0647) till vård-och omsorgsnämnden. Implementeringen av kvalitetsregistrens arbetsmetodik har gått långsamt och det är inte tydligt för alla medarbetare att det är de strukturerade arbetssätten som ska ge en god kvalitet för brukaren/patienten. Det finns också behov av att öka medarbetarnas kunskaper kring vårdprevention, demenssjukdomar och palliativ vård. Flera delar i Senior alert och BPSD- registret överlappar varandra. Genom att arbeta med kvalitetsregistren tillsammans ökar förståelsen för helheten kring brukaren/patienten och sannolikheten för att åtgärderna genomförs, oavsett kvalitetsregister, ökar. 21

212 Vårdprevention - Senior alert Det vårdpreventiva arbetet, det vill säga arbetet med att förebygga att brukare/patienter får trycksår, dålig munhälsa, blir undernärda och/eller faller ska bedrivas enligt Senior alerts strukturerade arbetsmetod. Samarbetet i teamet är en förutsättning för att nå framgång. Resultaten visar dock att det finns stora variationer på hur och om arbetssättet tillämpas inom de olika enheterna. Statistiken från Senior alert visar på stora skillnader mellan de enheter som är anslutna och registrerar sina resultat. Av verksamhetsberättelserna framgår att det kan finnas brister i teamsamverkan kring brukaren/patienten genom att vissa yrkeskategorier inte känner sig involverade i det förebyggande arbetet. Fokus hamnar ibland på registreringen istället för hur de olika professionerna ska samarbeta kring den enskilde för att förebygga ohälsa. Som ett led i att förebygga ohälsa i munnen är brukare/patient med omfattande vårdoch omsorgsbehov berättigade till en årlig munhälsobedömning. I tandvårdsreformen ingår även utbildning till medarbetarna. Det finns en överenskommelse med Region Skåne om samarbete vid munhälsobedömningar och utbildning till personalen som utförs av tandvårdsföretaget Oral Care. Andelen brukare/patienter som fått en munhälsobedömning är förhållandevis lågt, vilket delvis kan bero på att flera brukare/patienter har kvar sin egen tandläkare och därmed inte kontakt med Oral Care. Totalt har tolv enheter anlitat Oral Care för utbildning till personalen. Särskilda boenden i extern regi arbetar också med Senior alert. Ett boende har börjat använda riskbedömningarna som diskussionsunderlag vid sina årliga vårdplaneringsmöten med läkare vilket blivit mycket uppskattat, både av läkare och den boende. Ett annat påtalar vikten av att alla medarbetare är involverade i riskbedömningarna och låter kontaktpersonerna ansvara för att bedömningarna utförs före teamträffen. Det har medfört att medarbetarna är observanta på risker i omvårdnaden och kan signalera i tid medan riskerna fortfarande är små. Det totala antalet registreringar inom äldreomsorgen i egen regi har sjunkit något, vilket sannolikt också inneburit att färre patienter/brukare blivit riskbedömda och att viktiga förebyggande åtgärder inte planerats och genomförts. Hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera anges som en orsak till att utvecklingen av det vårdpreventiva arbetet inom flera enheter saktat in och i vissa fall avstannat helt. Vård och omsorg vid demenssjukdom - BPSD-registret SBÄ har infört en så kallad diplomering av sina boenden som ett led i att utveckla och kvalitetssäkra demensvården. Konceptet går ut på att höja medarbetarnas kunskaper om demensvård genom webbutbildningar och reflektionstillfällen. Projektet har fallit väl ut - 80 procent av boendena var diplomerade den siste november Arbetet med BPSD- registret har gett positiva effekter för både brukare och medarbetare inom SBÄ: förekomsten av BPSD minskar, brukaren får en mer personcentrerad vård och omsorg och teamarbetet gynnas av att medarbetarna använder ett strukturerat arbetssätt och arbetar mot gemensamma mål. 22

213 Inom HRSS har utvecklingen stannat av och registreringarna har gått ner med 37 procent beroende på att såväl demenssjuksköterska som Silviasyster periodvis inte funnits på plats och att det dessutom varit brist på sjuksköterskor. Palliativ vård - Svenska palliativregistret Antalet registreringar i Svenska palliativregistret är beroende av hur många brukare/patienter som har fått vård och omsorg av kommunens personal den sista levnadsveckan. Intressantare är att se utfallet av de kvalitetsindikatorer som registreras. Positivt är att vi når upp till målvärdena för mänsklig närvaro i dödsögonblicket och att det ges smärtlindrande och ångestdämpande läkemedel vid behov. Vi behöver arbeta mer med munhälsobedömningar och smärtskattningar enligt VASskala och Abbey Pain Scale, utvecklingsområden som blev tydliga vid verksamhetsuppföljningarna. En del av medarbetarna behöver få mer kunskap om munhälsobedömningar och alla som arbetar med vård och omsorg behöver lära sig att använda smärtskattningsinstrumenten. Egenkontroll Egenkontrollernas utfall ingår som en del i intern kontroll som redovisas i en särskild rapport till vård- och omsorgsnämnden. Arbetet med att implementera egenkontroller för att fortlöpande kunna följa resultaten av kvalitetsarbetet har fortsatt under Svarsfrekvensen har ökat men det finns fortfarande enheter som inte rapporterat in resultat. Egenkontrollernas utfall har analyserats och kommenterats i rapporten Granskningsrapport intern kontroll 2018(VOO 2018/0048). Egenkontrollerna som omfattar dokumentation i handläggning av ärenden SoL och LSS samt journalföring i hälso- och sjukvården visar goda resultat. I övriga egenkontroller varierar avvikelserna mellan de olika områdena. Verksamhetscheferna ansvarar för att upprätta åtgärdsplaner. Resultatet visar att riskbedömning och urval av egenkontroller omfattat relevanta områden. Avvikelser Avvikelser rapporteras i en särskild rapport till vård- och omsorgsnämnden. Ungefär brukare får stöd, service och omvårdnad från förvaltningens cirka medarbetare. Insatserna ges dygnet runt, årets alla dagar. Varje månad utförs i genomsnitt hemsjukvårdsinsatser. Antalet avvikelser inom socialtjänsten har ökat under de senaste åren, vilket ses som en positiv effekt av utbildningar och en ökande förståelse bland medarbetarna för avvikelsers betydelse för ett systematiskt förbättringsarbete. Totalt har antalet rapporterade händelser inom hälso- och sjukvårdsområdet minskat med fem procent. Det rapporteras flest händelser avseende fallolyckor och läkemedelshantering. 23

214 Avvikelser SoL/LSS Avvikelserna delas in efter typer, till exempel Dokumentation och Utförande av insats/aktivitet. Det finns också undernivåer som ytterligare sorterar upp avvikelserna, till exempel Försumlighet/följer ej rutin. SoL- och LSS-avvikelserna domineras av två stora grupper: avvikelser som härleds till brister i utförandet, 46 procent, och brister i dokumentationen, 39 procent. För brukaren märks bristerna i utförandet av insats/aktivitet direkt. Men brister i dokumentationen kan handla om att brukarens genomförandeplan inte upprättats eller uppdaterats inom angiven tid, vilket i sin tur drabbar brukaren på sikt genom att påverka utförandet av brukarens beslutade insatser och aktiviteter. Vid en granskning av undernivåerna dominerar Försumlighet/följer ej rutin med 57 procent. 22 procent visar på brister när det gäller att följa olika typer av planer och instruktioner som berör brukaren, till exempel genomförandeplanen. Granskningen av avvikelserna visar på ett fortsatt behov av att utveckla kunskapen om och därmed kvaliteten på den sociala dokumentationen. Den visar också på behovet av att sprida och implementera rutiner bland medarbetarna och att kontrollera att de uppfattas som ändamålsenliga och efterlevs. Lex Sarah Alla medarbetare har skyldighet att rapportera missförhållande eller risk för missförhållande enligt lex Sarah. Under kvalitetsåret 2017/2018 registrerades, utreddes och avslutades 107 lex Sarah- ärenden. 14 ärenden bedömdes vara av så allvarlig karaktär att de anmäldes till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Den vanligaste typen av ärenden - 42 procent - är brister i utförande av beviljade insatser/aktiviteter, precis som när det gäller klagomål och synpunkter och SoL/LSSavvikelser. 39 procent avser brister i bemötande vilket skiljer sig från övriga avvikelser där typen bemötande bara utgör en liten andel. Verksamheterna har vidtagit eller planerar att vidta diverse åtgärder för att förhindra att situationerna uppstår igen. Rutiner har upprättats eller förtydligats. Rapporteringsskyldigheten har poängterats inom något område. Den sociala dokumentationen har strukturerats och medarbetarna har fått mer utbildning i att dokumentera. Bemötande och hur lågaffektivt bemötande kan användas i särskilda situationer diskuteras enskilt och i grupp. Klagomål och synpunkter Antalet klagomål och synpunkter som lämnas till förvaltningen är jämförelsevis lågt. Under kvalitetsåret uppgick antalet till 212, vilket dock var en ökning jämfört med föregående period. Av det totala antalet avvikelser, som även omfattar lex Sarah, SoL och LSS, utgör klagomålen och synpunkterna knappt sju procent. Närstående/legal företrädare och brukare står för nästan 90 procent av de inkomna ärendena och knappt hälften handlar om brister i utförandet av insats/aktivitet. 24

215 Möjligheterna att framföra klagomål och synpunkter verkar vara dåligt kända. I Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 ställs frågan om brukaren vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål. Av de äldre med hemtjänst som besvarat frågan svarar 62 procent ja, vilket är färre än föregående år. I särskilt boende är det 46 procent som svarar att de vet vart de ska vända sig. Själva förfarandet kan kanske också upplevas som komplicerat. I avvikelserapporten föreslås följande åtgärder: Informationen på kommunens hemsida behöver förtydligas. E-tjänsten behöver förenklas så att allmänheten på ett lätt och tillgängligt sätt kan framföra sina klagomål och synpunkter. Förvaltningen behöver förbättra sin hantering av inkomna avvikelser. Förslag på åtgärder från avvikelserapporten: Översyn av registrering och hantering av inkomna klagomål och synpunkter i ärendehanteringssystemet. Utreda möjligheten till andra stödverktyg för att verksamheterna ska kunna arbeta mer strukturerat med sammanställning, orsakssamband och analys. Även antalet klagomål till Patientnämnden var lågt under kvalitetsåret. Totalt fyra klagomål har inkommit via Region Skånes Patientnämnd. De handlade om brister i vård och behandling, omvårdnad och journalföring/sekretess. Avvikelser HSL Antalet rapporterade HSL- avvikelser från egen och extern regi har minskat med fem procent under kvalitetsåret 1 oktober 2017 till 30 september Merparten av avvikelserna rapporterades inom områdena fallhändelse (4 849) och läkemedelshantering (2 902). Inom området rehabilitering ses en ökning från 44 till 63 avvikelser. De flesta avvikelserna har bedömts vara av mindre eller måttligt allvarlig karaktär och har inte gett några konsekvenser för patienterna. Händelser som resulterade i skada eller risk för vårdskada var vanligast i samband med fallhändelse. Tre händelser anmäldes enligt lex Maria. 25

216 Fokusområden 2018 för patientsäkerhet och patientens delaktighet Mål för patientsäkerhet/patientens delaktighet Måluppfyllelse Strategi Kvalitetssäkring av HSL-avvikelser Utarbeta en struktur för att använda avvikelserna för systematiskt förbättringsarbete Kommentar Rutin och handbok för hantering av HSL-avvikelser har reviderats. Medarbetarnas ansvar för avvikelserapportering framgår tydligt. Säkra hjälpmedel Kommentar Andelen lyftar som blivit besiktigade under kalenderåret 2018 har ökat från 67% till 78%, andelen sängar som fått förebyggande underhåll har minskat från 68% till 66% och andelen rullstolar med förebyggande underhåll har ökat från 17% till 56%. Hjälpmedelsregistret innehåller fortfarande inaktuella uppgifter om t ex sängar som egentligen är kasserade vilket påverkar statistiken i negativ riktning. Enligt KFSK, som följer utvecklingen i de skånska kommunerna när det gäller Socialstyrelsens förskrivarutbildning, hade knappt 80% av de 169 förskrivare (rehabpersonal och sjuksköterskor) i Lunds kommun som påbörjat utbildningen också fullföljt den i september Genomförd utbildning är en förutsättning för att få förskrivarrätt i kommunen. Patienten är delaktig i hjälpmedelsförskrivningen Kontroll av att lyftar genomgår besiktning en gång om året Kontroll av att vårdsängar och rullstolar får förebyggande underhåll en gång om året Förskrivare ska genomgå Socialstyrelsens förskrivarutbildning enligt beslutad plan Granskning av HSL-journaler Kommentar Det saknas resultat från några enheter inom äldreomsorgen, såväl inom särskilt boende som hemvården. Enheterna behöver planera in journalgranskningen i god tid så att resultaten kan rapporteras vid kvalitetsårets slut. Utfallet varierar stort mellan enheterna och det sammanlagda resultatet för äldreomsorgen visar på att ett godkänt mål inte har uppnåtts. Rehabpersonalen behöver ta del av rutiner som föreskriver att beslutsstödet vid hjälpmedelsförskrivning ska användas. Journalgranskningens utfall inom Stöd och aktivering bedöms som Bra, dvs ett positivt utfall på mellan 80% och 99%. Minskad antibiotikaanvändning i särskilt boende SBÄ Handlingsplaner för förbättringsarbete ska upprättas utifrån boendenas resultat i HALTstudien Kommentar Svenska HALT är en punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende. Samma mätning genomförs under en två-veckorsperiod i hela landet Samtliga boenden i egen regi har deltagit i HALT-studie. Resultatet redovisas övergripande för vård och omsorg men inte på enhetsnivå vilket gör det svårt att göra riktade åtgärder. Några handlingsplaner har inte upprättats eftersom andelen patienter med infektioner förvärvade i särskilt boende är lågt (1%) liksom andelen patienter med antibiotika (2%). Siffrorna motsvarar Rikets. 26

217 Mål för patientsäkerhet/patientens delaktighet Måluppfyllelse Strategi Kunskapsbaserad palliativ vård i särskilt boende SBÄ Arbetssättet ska införas i särskilt boende enligt projektplan Kommentar Arbetssättet införs enligt plan. Ökad kunskap om förekomst av trycksår Kommentar Rapportering av trycksår som vårdskada, dvs avvikelse, infördes under Verksamheterna behöver längre tid för att implementera rutinen som inte nått ut till alla berörda. Förekomsten av trycksår ska mätas under 2019, med start i SBÄ. Säker läkemedelshantering avseende läkemedelsplåster Kommentar Handboken för läkemedelshantering är under revidering. Digital signering har testats på några enheter och utfallet har varit positivt. Säker hälso- och sjukvårdsdokumentation Mätning av förekomst av trycksår Följa rapportering i Senior alert Webbutbildning "Jobba säkert med läkemedel". Digital signering vid överlämnande av läkemedel. Särskild hantering av förbrukade läkemedelsplåster Utveckla omvårdnadspersonalens möjlighet att läsa och dokumentera i HSL-journalen Kommentar Möjlighet för omvårdnadspersonal att läsa och dokumentera i HSLjournalen har bara införts för de undersköterskor som arbetar nära sjuksköterskorna - så kallade HSL-undersköterskor. Individanpassad och kvalitetssäkrad vård och omsorg Kommentar Äldreomsorgens enheter rapporterar till Senior alert, Svenska palliativregistret och BPSD-registret. Måluppfyllelsen följs månadsvis av en arbetsgrupp bestående av kvalitetsstrateger, kvalitetsutvecklare HSL och demenssjuksköterskor. Målen för Senior alert har inte uppfyllts - utfallet varierar stort mellan enheterna. Målen för BPSD-registret är i stort sett uppfyllda. Målen för Svenska palliativregistret har uppfyllts av SBÄ men inte HRSS. Mål för nationella kvalitetsregister har antagits av ledningsgruppen och resultatuppföljning ska ske kontinuerligt Rapportering till nationella kvalitetsregister ska ske i enlighet med beslut från ledningsgrupp VOO 27

218 Fokusområden 2018 för att utveckla kvaliteten inom vård och omsorg Kvalitetsmål Måluppfyllelse Strategi Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete ska motsvara kraven i SOSFS 2011:9. Kommentar Implementeringen pågår men beräknas ta tid. Ledningssystemet har reviderats textmässigt samt genom uppdatering av lagkravlistan och vissa förändringar gällande ansvar och befogenheter. Systematiskt förbättringsarbete ska tillämpas Kommentar Inrapporteringen av egenkontrollernas resultat i IT-ledningsstödet har förbättrats under året. Verksamhetscheferna har fått möjlighet att kommentera och analysera utfallet som en del i rapporteringen av intern kontroll. Värdig vård och omsorg Fortsatt implementering av ledningssystemet Revidering av ledningssystemet Fortsatt implementering och stöd till verksamheten Utveckling av arbetet med riskanalyser, verktyg och metod Utveckling av analysarbetet Kommunikationsplan upprättas för fortsatt implementering av nämndens värdighetsgarantier Kommentar Materialet som ska användas för implementering av värdighetsgarantierna har reviderats men kommunikationsplanen har inte uppdaterats. Behovs- och målinriktad handläggning, IBIC Fortsatt implementering av arbetssätt och metod Utvecklingsmål Kommentar Samtliga aktiviteter har genomförts. Kompetenta medarbetare SWOT-analys och handlingsplan för det fortsatta arbetet Utbildning och dialogforum för chefer och medarbetare Komplettering av grundläggande introduktionsutbildning Kommentar Arbetet med att utveckla och komplettera den grundläggande introduktionsutbildningen har avstannat under året på grund av resursbrist. Verksamhetsuppföljning på enhetsnivå Samtliga enheter i intern och extern regi ska ha följts upp till årsskiftet Kommentar Verksamhetsuppföljningen av samtliga cirka 120 enheter har genomförts enligt plan. Resultatet har sammanställts i två rapporter som också ger förslag på åtgärder och utvecklingsområden. Huvudprocessen ska förankras i hela organisationen Fortsatt förankring, förtydligande och utveckling av huvudprocessen Kommentar Arbetssättet för utvecklingsarbetet har ändrats under året och en ny arbetsgrupp har bildats. En animerad film som beskriver Huvudprocessen har tagits fram. Det finns fortsatta behov av utveckling, förtydligande och implementering. 28

219 Kvalitetsmål Måluppfyllelse Strategi Utvecklad demensvård Kommentar Arbetsgruppens förslag om att samla resurserna i ett förvaltningsövergripande demensteam antogs av ledningsgrupp VOO. Verksamhetsområde SBÄ har beslutat om en "diplomering" av demensvården inom sina enheter. Diplomeringen innebär att medarbetarna genomfört särskilda utbildningar och deltagit i diskussionsträffar. Förbättrad information och kommunikation på kommunens hemsida Kommentar Genomgång av samtliga förvaltningens sidor har genomförts, kontaktuppgifter har reviderats och sidorna har GDPR säkrats. Utredning av förutsättningar för god demensvård. Anpassning till nationella riktlinjer för demensvård inom särskilt boende Presentation av jämförelsetjänst av särskilt boende Genomgång och revidering av information gällande vård och omsorg och kvalitet 29

220 Nationella uppföljningar De nationella uppföljningarna redovisas i särskilda rapporter till vård- och omsorgsnämnden. Äldreomsorg Rapporten om kvalitetsnyckeltal för äldreomsorgen 2018 (Dnr VOO 2018/0653) visar att personalkontinuiteten i hemvården är oförändrad gentemot föregående år och motsvarar jämförbara kommuners. Särskilt boendes kvalitetsnyckeltal har fortsatt något bättre värden än jämförbara kommuners, förutom när det gäller utbudet av TV- kanaler. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2018? Undersökningens resultat har sammanfattats och rapporterats till nämnden i oktober 2018 (Dnr VOO 2018/547). Socialstyrelsens enkät till äldre med hemtjänst har besvarats av 795 personer vilket motsvarar 60 procent av de tillfrågade. Totalt sett är 88 procent mycket eller ganska nöjda vilket är detsamma som hela rikets resultat. Andelen positiva svar har dock minskat inom elva av totalt 15 frågeområden jämfört med föregående år. Socialstyrelsens enkät till äldre inom särskilt boende har besvarats av 334 personer, det vill säga 52 procent av de tillfrågade. Även här ses en minskning av andelen positiva svar inom 18 av 21 frågeområden. Totalt sett är 77 procent mycket eller ganska nöjda vilket är under rikets resultat på 81 procent. Både brukare som bor hemma och brukare som bor i särskilt boende tycker att personalen blivit sämre på att informera i förväg om tillfälliga förändringar. I hemtjänsten är minskningen hela sju procentenheter. Det tyder på att nämndens värdighetsgaranti "Vi lovar att vi tar kontakt med dig om personalen inte kan komma enligt överenskommelse. Vi lovar också att vi kontaktar dig om någon för dig okänd personal kommer" inte är känd eller efterlevs. I en uppföljning av värdighetsgarantierna (Dnr VOO 2018/0103) påtalar flera av medarbetarna att det är svårt att leva upp till värdighetsgarantierna på grund av tidsbrist och personalbrist. Enheternas resultat varierar mycket vilket visar på en ojämn kvalitet på vård och omsorg. Ett utvecklingsområde för 2019 är att samtliga enheters resultat ska nå upp till en bestämd nivå så att alla brukare ges vård och omsorg av samma kvalitet. Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård 2018 Undersökningens resultat har sammanfattats och rapporterats till nämnden i december 2018 (Dnr VOO 2018/0714). Enheternas genomsnittliga resultat jämförs med föregående år och med genomsnittliga resultat för hela riket. Granskar man utfallet på enhetsnivå finns det stora skillnader mellan de olika enheternas rapporterade resultat. Andel personer med en aktuell genomförandeplan uppgår till exempel totalt sett till 63 procent enligt rapporten men de enskilda enheternas resultat varierar mellan 34 och 100 procent inom HRSS och mellan 71 och 100 procent inom SBÄ. 30

221 De flesta indikatorerna berör förekomsten av aktuella rutiner inom olika områden, till exempel vårdplanering och läkemedelsgenomgångar. När det handlar om samverkan och gemensam vårdplanering mellan kommunen och Region Skåne finns det gemensamma styrdokument. Trots detta besvarar majoriteten av enheterna frågan med nej. Det kan finnas flera anledningar: frågeställningen uppfattas som otydlig, gemensamma styrdokument räknas inte som rutiner, enheterna är inte medvetna om att det finns styrdokument och var de finns publicerade utan arbetar utifrån "muntlig tradition". Det finns andra exempel i enhetsundersökningen på att det kan vara svårt att tolka resultaten eftersom enskilda frågor kan innehålla två frågeställningar. Exempel är frågorna kring kvalitetsregistren Senior alert, BPSD-registret och Svenska palliativregistret. Dels frågas det om enheten har registrerat insatser på enhetsnivå i registret, dels om enheten använt resultaten för att utveckla verksamheten på enhetsnivå. 15 av enheterna inom SBÄ svarar ja på frågan - tre svarar nej. Samtliga enheter har registrerat i kvalitetsregistren i olika omfattning men det framgår sällan eller aldrig av verksamhetsberättelserna hur resultaten använts i förbättringsarbetet. Exemplen visar på att resultaten av enhetsundersökningen bör diskuteras noga och tolkningen bör göras med försiktighet. När det gäller förekomsten av aktuella rutiner kan man nog dra slutsatsen att det vore bra med en orientering kring befintliga rutiner och var man hittar dem. LSS Rapporten om kvalitetsnyckeltal för verksamhet för personer med funktionsnedsättning 2018 (Dnr VOO 2018/0653) visar att brukare i Lunds kommun har goda möjligheter att bo, leva som andra och delta i samhällets gemenskap. Årets resultat står sig väl, såväl i jämförelse med kommunens nyckeltal för tidigare år som i jämförelse med andra kommuner. Enhetsundersökning LSS 2018 Enhetsundersökningen riktar sig till verksamheter inom bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet enligt LSS. Enkäten besvaras på enhetsnivå. Enkäten har besvarats av 15 dagliga verksamheter varav sju drivs i kommunal regi och åtta av extern utförare. Samtliga uppger att brukarnas genomförandeplaner är aktuella och att individuella mål finns beskrivna. Tio enheter har gemensamma möten för att ge brukarna möjlighet att påverka verksamheten. Det finns också möjlighet för brukarna att uttrycka sin mening direkt till personalen - 14 av enheterna uppger att de använder sig av de enskilda brukarnas uppfattning för utveckling av verksamheten. 29 enheter - 18 gruppbostäder och 11 servicebostäder - har besvarat enkäten. Tre boenden drivs i extern regi. Majoriteten uppger att samtliga brukare har aktuella genomförandeplaner. Tre enheter svarar att det finns aktuella genomförandeplaner endast för några av brukarna. Det kan bero på att brukaren tackat nej till att en genomförandeplan upprättas. Åtta enheter tillgodoser brukarinflytandet genom gemensamma möten - 15 tar till vara enskilda brukares synpunkter för att utveckla verksamheten, vilket kan passa många brukare bättre än gruppträffar. 31

222 På frågan om det finns rutiner för personalens agerande vid misstanke/upptäckt av att den enskilde har utsatts för våld eller andra övergrepp svarar daglig verksamhet ja medan sju av boendena svarar nej. Förvaltningen har en särskild handlingsplan för hur personalen ska agera men frågan handlar om rutiner och misstolkas kanske därför av medarbetarna. Däremot saknas mestadels rutiner för personalens agerande vid misstanke om att den enskilde är beroende av eller missbrukar läkemedel, alkohol eller andra beroendeframkallande medel och frågan om det finns behov av sådana rutiner behöver lyftas. Knappt hälften av enheterna inom LSS- verksamheten har tillgång till kontinuerlig handledning. I verksamhetsberättelserna beskrivs dock att det finns stödpedagoger i verksamheten och att personalen utbildas i till exempel lågaffektivt bemötande. 32

223 Övergripande mål och strategier för 2019 Kvaliteten i verksamheten ska utvecklas, goda resultat ska bibehållas och kvalitetsskillnader ska utjämnas. Verksamhetsmål finns för att höja kvaliteten. För äldreomsorgen används resultaten från den nationella brukarundersökningen och för personer med funktionsnedsättning används resultaten från myndighetsfunktionens kvalitetsuppföljning på individnivå. Nämndens utvecklingsmål som avser utveckling av välfärdsteknologi, brukarens individuella mål och måluppfyllelse ska följas utifrån särskilda indikatorer och måltal. Det teambaserade arbetssättet med brukaren i centrum är ett prioriterat område för utveckling. Det långsiktiga och strategiska utvecklingsarbetet fortsätter i enlighet med hälsooch sjukvårdsavtalets utvecklingsplan. Takten på inskrivningar i mobilt vårdteam ska öka. Samverkan med fokus på kvalitetssäkrade utskrivningar ska fortsätta utvecklas i samråd med Region Skåne. För förbättrad informationsöverföring mellan omvårdnadspersonal och legitimerad personal samt för att öka patientsäkerheten behöver omvårdnadspersonalen utbildas i och ges behörighet till att dokumentera utförda uppgifter i hälso-och sjukvårdsjournalen. Rehabilitering och förebyggande arbete ska utvecklas, bland annat genom förtydligat uppdrag, nya rutiner och fallförebyggande insatser på träffpunkterna. Synpunkts- och klagomålshanteringen ska revideras och förenklas. Kommunikationsinsatser ska genomföras för att förtydliga vart man vänder sig för att lämna synpunkter. Övergripande mål och strategier för hela vård- och omsorgsförvaltningens verksamhetsområde beskrivs närmare i verksamhetsplanen för

224 2018 VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2018 Boende och habilitering för personer med funktionsnedsättning VOO 2019/0150

225 Innehållsförteckning Verksamhet... 3 Verksamhetens uppdrag och innehåll... 3 Händelser av väsentlig betydelse... 4 Lunds vision och förhållningssätt... 5 Välfärdsteknologi och välfärdsteknik... 9 Brukarens individuella behov IBIC Nationella kvalitetsregister Senior alert BPSD-registret Svenska palliativregistret Kvalitetsuppföljning på brukarnivå Kvalitetsfrågor Granskning av genomförandeplan Kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå Medarbetare Kompetensutveckling Personalomsättning Sjukfrånvaro Miljö Miljömålen Enkät: Sopsortering på enheten Ekonomi Årets resultat

226 Verksamhet Verksamhetens uppdrag och innehåll Utföra beslutet enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) 9 9, 9 8. Verksamheten har under 2018 utfört insatsen på 40 LSS enheter. Enheterna är indelade i 27 gruppbostäder och 13 servicebostäder. Vilket innebär 296 brukare, den 1/ Enheterna finns över hela Lund, S. Sandby, en enhet i Stångby och en enhet i Dalby. Verksamheten spänner över gravt funktionshindrade, psykiatri, kraftigt självskadebeteende, neuropsykiatriska funktionshinder och till brukare som har behov av muntligt stöd. Administrationen består av 17 enhetschefer varav 2,0 är resursenhetschefer dvs. ersätter vid övriga enhetschefers frånvaro, vid projekt eller arbetsanhopningar, 3,75 enhetsadministratörer, 0,25 kvalitetsutvecklare HSL, 1,0 kvalitetsutvecklare LSS, 1,0 rekryteringskoordinator, 1,0 lokalsamordnare, 0,25 metodutvecklare IBIC och 1,0 specialpedagog tom juni, då medarbetaren gick i pension. Denna tjänst kommer under våren att ersättas med 2,0 samordnade pedagoger vilkas uppdrag blir att arbeta mot hela verksamhetsområdet Boende LSS. I verksamheten arbetar också 0,25 medarbetare med lönebidrag som servar administrationen på St Lars med div. kontorsgöromål. I uppdraget ligger att hjälpa och stödja brukarna till ett självständigt liv och full delaktighet i samhället. Detta sker bl a. med stöd av brukarens genomförandeplan. I uppdraget ingår även delegerade HSL-uppdrag. Nedan är en översiktsbild på enheternas placering i Lund, Södra Sandby, Dalby och Stångby. Röda innebär befintliga enheter, lila är de planerade. 3

227 Händelser av väsentlig betydelse övergick verksamheten till en ny indelning av enheterna och ansvarsområden för enhetscheferna. Som grund till övergången låg en översyn av organisationen som startade Syftet med översynen var att utifrån ett brukarperspektiv planera för den expansion av enheter som sträcker sig till 2021, förbättra arbetsmiljön för enhetschefer genom att utjämna arbetsbelastningen samt öka samverkan av personalresurser mellan enheterna. Den nya organisationen ska under 2019 utvärderas. Övergången till den nya organisationen innebar att ett flertal enheter fick ny enhetschef. Utbildning Teknikcoacher för att motivera och stödja i arbetet med välfärdsteknologi. Har skett i samarbetet med Stöd & Aktivering. De ska också stödja brukaren i att ha ett tryggt förhållningsätt gentemot sociala medier. Tillsammans med Teater Reagera och Freja forum teater, har Stöd & aktivering och Boende & habilitering skapat ytterligare redskap för medarbetare att ge brukarna rätt stöd och bemötande i frågor kring sexualitet och relationer. Konceptet består av forumteaterns föreställning samt samtalsverkstad till både medarbetare och brukare. Ca 160 medarbetare från Stöd och aktivering och Boende och habilitering har deltagit. Under 2018 har de första Stödpedagogerna anställts till verksamheten. För att kunna hantera planerade ledigheter har enheterna överanställt medarbetare. Tidig morgon brann det i fastigheten Kollegievägen 95 där en av verksamhetens gruppbostäder är inhyst på bottenvåningen. Alla brukare evakuerades och som tur är blev inte själva gruppbostaden angripen av eld. Dock blev fastigheten såpass förstörd av eld och släckningsarbete att en återflytt inte beräknas kunna ske före hösten Under återställningen har brukarna fått ett tillfälligt boende i Lund. Hela enheten har kunnat hållas ihop såväl brukare som medarbetare. Både brukare och medarbetare ska ha en stor eloge över hur de hanterat den jobbiga situationen. Införandet av nya HRIT påverkade verksamheten i stor utsträckning under hösten From 1/ heter Boende och habilitering för personer med funktionsnedsättning - Boende LSS mitt i julstöket öppnade en ny enhet på Arkivgatan. Enheten består av 10 servicelägenheter och samtliga ligger i samma trappuppgång. På enheten bor 10 brukare och arbetar 8 medarbetare. På Jordabalksvägen 70, gruppbostad, genomfördes en ombyggnation som gav medarbetarna ett bättre kontorsutrymme. Gruppbostaden Orkestervägen 59, har fått anpassningsåtgärder med insynsskydd, bättre tvättstuga samt ljudabsorbenter för bättre arbetsmiljö. En överlåtelse av sex bostadsrätter har skett från Vård- och omsorgsförvaltningen till Serviceförvaltningen. Samtliga enheter inom Boende och habilitering har genomgått verksamhetsuppföljning. Prioriteringsordning vid hög frånvaro av enhetschefer, då 3,25 enhetschefer fattades. Infördes för enhetschefer 23/ Prioriteringsordningen släpptes 7/12. 4

228 Lunds vision och förhållningssätt Lund skapar framtiden - med kunskap, innovation och öppenhet Införandet av den nya visionen pågår nu på alla förvaltningar enligt en plan som har antagits av kommunens ledningsgrupp. Den nya visionen ska bli utgångspunkten för kommunens styrning och tillsammans med förhållningssätten genomsyra allt vi gör. Förhållningssätt: lyssna - lära - leda Enheternas Visionsarbete 13 enheter beskriver att de inte arbetat eller inte haft möjlighet att arbeta fullt ut med Visionen. Anledningen till detta uppges bla vara pga att personalomsättningen på enheterna är den största utmaningen i Visionsarbetet. Det som beskrivs är att dels tar rekryteringen tid ifrån utvecklingsarbetet men även att det är svårt att hålla Visionen levande när det måste rekryteras och introduceras nya medarbetare kontinuerligt. Det har från enhetschefens sida varit svårt att planera in och genomföra samtliga aktiviteter då verksamheten huvuduppdrag gått före. 15 enheter uppger att de upprättat någon typ av handlingsplan som i det dagliga arbetet ska stötta medarbetarna att fortsätta leva Visionen och i vissa enheter skriver även att detta underlag kommer även att vara ett konkret underlag att återkoppla till och utvärdera effekterna framöver. En analys som chefer anger är att medarbetarna slutligen landande i insikten om att vi redan idag gör mycket i enlighet med Visionen och att det i mycket genomsyrar enheterna redan idag. Som exempel på enhet där man arbetat med Visionen. 5

229 6

230 Ledningsgruppen för Boende och habilitering har arbetat med Visionen. 7

231 Under verktyg E definierades även ytterligare ett ord utöver de förvaltningsövergripande orden: Framtidsorienterad hur förstärker vi. Engagemang hur behåller vi. Nämligen: Förvirring Kulturen på Boende LSS är stark med många positiva kännetecken. Men det finns också ett energiläckage där ordet förvirring finns med. Vad innebär förvirring? Hur kan vi motverka förvirring? Visions arbete som kommer att fortsätta under våren

232 Välfärdsteknologi och välfärdsteknik Nämnden har fastställt fyra utvecklingsmål varav ett handlar om välfärdsteknologi. Nämndens utvecklingsmål: Utveckling inom området välfärdsteknologi för ökad tillgänglighet, självständighet och trygghet för brukaren och ökad effektivitet för verksamheten. Indikatorer: Projekt med tekniska lösningar för ökad tillgänglighet, självständighet och trygghet för brukare. Utveckla användandet av digitala verktyg och arbetsmetoder för ökad effektivitet i verksamheten. Utveckla den digitala infrastrukturen. För att utveckling inom området välfärdsteknologi ska kunna genomföras behövs bl a. tillgång till nätverk. Under 2018 har 10 enheter fått Wifi inkopplat på enheten. Vilket innebär att under december 2018 har 30% av enheterna fått tillgång till Wifi. Det finns nu sammanlagt 15 teknikcoacher på Boende och habilitering. Deras uppdrag är att ge kunskap om hur teknik kan användas som stöd i vardagen. Syftet är att den ökade kunskapen är att användning av välfärdsteknik kan komma igång och användas mer i Boende LSS. Teknikcoacherna ska kunna inspirera och stödja sina arbetskamrater. De ska också kunna ta extra ansvar för användning av välfärdsteknik inom sina verksamheter. På majoriteten av enheterna anger enhetscheferna att enheten har brukare som själva tar del av den digitala utvecklingen. De använder sig av smartphones, appar och dylikt i hög utsträckning, gör inköp och spenderar tid på sociala medier. Här ligger utmaningen i att som medarbetare vara ajour för att kunna vara brukarna behjälpliga när de efterfrågar stöd vid användandet av välfärdsteknik av olika slag. Vikten ligger också på behovet av att kunna kommunicera med brukarna kring hur du beter sig på sociala medier samt de potentiella risker användandet av dessa eventuellt kan innebära. Enhetscheferna anger att medarbetarnas användning till största delen handlar om kommunikationsappar och appar i pedagogiska syften, tex matappar. Ett par enhetschefer anger också att det pågår en kartläggning kring vilket behov enheten har gällande välfärdsteknik och välfärdsteknologi. Några enheter anger också att de har undersökt behovet av ytterligare digitalt stöd till brukarna bl.a med syftet att stärka självständighet Vilken välfärdsteknik har ni planerat för/börjat använda under året inom ert verksamhetsområde? Majoriteten av enheterna ser fram emot wifin som kommer att installeras under kommande år för att lättare kunna utveckla arbetet med välfärdsteknologin. Fortsätta arbetet med surfplatta kring appar och kommunikationshjälpmedel. MemoRide - vilket innebär att man sitter framför en skärm och då ser olika miljöer samtidigt som man cyklar. 9

233 En av enheterna kommer under året att lansera digital informationstavla. Enheten kommer att använda sig av denna gällande gemensamma information om tex vilken personal som arbetar eller annan info som behöver kommuniceras ut. Digital medicinsignering- APPVA, kommer att införas på alla enheter under En plan av behov och möjligheter kring välfärdsteknologi ska arbetas fram. 10

234 Brukarens individuella behov Nämndens utvecklingsmål: Brukarens individuella behov, mål och måluppfyllelse ska stå i centrum. Indikatorer: Individuella mål dokumenterade i akt Individuella mål dokumenterade i genomförandeplan 2018 års resultat 78% har målsättning från beställning i genomförandeplanen, 12% har delvis målsättningar från beställningen i genomförandeplanen vilket innebär 90% måluppfyllelse. Av 296 brukare i verksamheten finns det svar från 161 brukare. 11

235 IBIC IBIC - individens behov i centrum - är en modell för handläggning och dokumentation med fokus på brukarens behov. Hur har införandet av IBIC påverkat verksamhetens kvalitet? Medarbetarnas uppfattning är att verksamhetens kvalitet har höjts genom att alla insatser har blivit tydligare - hur insatserna skall göras, vem som skall göra vad samt när insatserna ska utföras. Förbättringsområde för verksamheten är att nå en jämn kvalitet i alla genomförandeplaner. Att myndighetsfunktionen gör individuppföljningar enligt IBIC varje år är en stor förbättringsåtgärd för att säkerställa kvalitén. Det skapar en tydlighet för brukarnas stöd och en tydlighet i medarbetarnas uppdrag. Vad har införandet av IBIC inneburit för brukarna? "Brukarna kanske inte alltid märker det i sin vardag men upptäcker på uppföljningsmöte att de uppfyllt mål som kan göra dem stolta och glada." Citat rapport IBIC Boende LSS 2018 Brukarna har blivit mer delaktiga i upprättandet av genomförandeplanen genom att de framför hur de önskar att få sina insatser utförda. Att exempelvis behöva hjälp med att handla betyder inte längre att brukaren behöver hjälp med hela handlingen. Det är tydligt vilka moment i handlingen som behöver stödjas. Det blir tydligt vilka egna resurser brukarna har. Vad har införandet av IBIC inneburit för medarbetarna? "Man har lämnat ett gammalt tänk och gått in i nytt där man talar mer om det stöd och den resurs de som personal ska vara istället för att det är de som talar om för brukarna vad de ska göra." Citat rapport IBIC Boende LSS 2018 För medarbetaren har uppdraget blivit tydligare. De vet hur insatserna skall utföras, vem som skall göra vad samt när insatserna ska utföras.. Införandet av IBIC möjliggör i större utsträckning för medarbetarna att vara delaktiga i arbetet i huvudprocessen från beställningen till genomförandeplanen och vidare i det dagliga arbetet. I och med att samtliga medarbetare blir delaktiga i denna process genom att arbeta strukturerat med IBIC möjliggör det för brukarnas behov i centrum. Medarbetarna blir mer målfokuserade utifrån uppdraget som står i beställningen, det blir enklare att följa upp i den dagliga dokumentationen och göra korrigeringar i arbetspärmen för att ha rätt fokus gentemot brukaren. 12

236 Nationella kvalitetsregister Förvaltningen arbetar utifrån tre nationella kvalitetsregister: Senior alert som ger struktur åt det förebyggande arbetet genom riskbedömningar och åtgärdsplaner BPSD-registret som ger oss verktyg för att minska de beteendemässiga och psykiska symptomen vid demens Svenska palliativregistret som syftar till att förbättra vården i livets slut Kvalitetsregistrens arbetsmetodik ska tillämpas även om verksamhetsområdet inte gör registreringar. Senior alert Inte aktuellt BPSD-registret Inte aktuellt Svenska palliativregistret Inte aktuellt 13

237 Kvalitetsuppföljning på brukarnivå 2018 Myndighetsfunktionens handläggare följer upp kvalitén på vård och omsorg på brukarnivå inom alla verksamhetsområden inklusive externa utförare. Brukarna får besvara några frågor som bland annat handlar om bemötande, möjlighet att påverka och om de känner sig trygga. Om brukaren inte själv kan svara kan de få stöd av närstående eller legal företrädare. Resultatet kan följas löpande i Webropol (på enhets- och verksamhetsnivå). 86% upplever sig alltid eller oftast nöjda med stödet. ( %) Resultatet tolkas som att majoriteten av brukarna som svarat är nöjda. "När man slutar vilja bli bättre slutar man vara bra" - Boende LSS kommer att eftersträva ett ännu högre resultat Kvalitetsfrågor Enligt verksamhetsuppföljningarna framgår det att det stora flertalet enheter inte arbetar med resultatet av kvalitetsfrågorna. En förbättringsåtgärd 2019 är att enheterna börjar arbeta med frågorna. 14

238 Granskning av genomförandeplan Av 296 brukare finns det den svar från brukare att utgå ifrån. Det som enhetscheferna framhäver som tydligast brister är: Genomförandeplanen skrivs inte inom 30 dagar Det saknas beskrivningar i hur brukaren har varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanen. Att målen som handläggaren skrivit i beställningen ska exakt överföras till genomförandeplanen. Eventuellt kan det behövas skrivas delmål för att kunna uppnå målet. Saknas tydliga "HUR" målen ska uppnås. Att tidigare mål inte ersätts med de nya målen efter uppföljning på brukarnivå. Förbättringsarbetet 2019 är inte lika framträdande i enhetschefernas resonemang men det anges tex: Ta upp på arbetsplatsträff. Anställa pedagoger. Superanvändarna kommer att få ta del av resultatet och jobba med en plan för 2019 hur de tillsammans med enhetschefen kan stödja övriga medarbetare att formulera sig kring huret. Arbetar vidare med en checklista/ mall för medarbetare som används på brukarmöte där brukarens mål diskuteras så att alla medarbetare har en gemensam ingång till arbetet kring specifik brukare. 15

239 Kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå 2018 Kvalitetsuppföljningen på verksamhetsnivå består av tre delar: en enkät som besvaras av enhetschef, en dokumentationsgranskning som genomförs av myndighetsfunktionen vid ett besök på enheten samt ett platsbesök där några utvalda medarbetare intervjuas av medarbetare från kvalitetsenheten. Resultatet sammanställs till en rapport som delges enhetschef och verksamhetschef. Berörda chefer bjuds in till ett återkopplingsmöte där resultaten diskuteras tillsammans med representanter för myndighetsfunktionen och kvalitetsenheten. Uppföljningen har pågått under hösten 2017 och hela Handlingsplanen för förbättringsarbetet på Boende LSS 2019 är inte sammanställd detta pga att de sista enheterna blev klara så sent som Detta innebär att en komplett bild av hur verksamheten kommer att använda resultatet och det fortsatta utvecklingsarbetet inte är fullständig. En ögonblicksbild beträffande arbetet kring dokumentationen gjordes enheter av 41 hade då haft verksamhetsuppföljning. 16

240 Andra områden som framkommer i enhetschefernas sammanfattningar kring vilka förbättringsområdena är: Brister i användandet av inloggad i form av att söka information. Teamsamverkan med HSL Värdegrund och värdighetsgarantierna Rensning och gallring av fysiska akter. Checklista som stöd vid brukares nyinflyttning Avvikelsehantering beträffande, avvikelser SoL/LSS, lex Sarah och klagomål. Utvecklingsarbete beträffande genomförandeplanerna. Socialdokumentation - att löpande dokumentation är händelser av vikt och att det framgår beskrivning av åtgärder som vidtagits och att löpande dokumentationen är saklig och utan värderingar. Basal hygien Enhetschefernas planer för det fortsatta utvecklingsarbetet: Det är svårt att utläsa hur vissa förbättringsåtgärder ska genomföras men det går att utläsa planering av åtgärder. Formulera en checklista som stöd vid brukares nyinflyttning Rapportering av avvikelser som en del i det systematiska förbättringsarbetet Att det finns aktuella genomförandeplaner i samtliga journaler och att de överensstämmer med beställningen Att se över förvaring av sekretessmaterial Samordnarna och den pedagogiska samordnaren fick uppgift att i samråd med enhetschefen se över samtliga rutiner, kontaktpersoner, uppdragen och arbetspärmarna, även en veckoplanering med dagplanering som ska följas. Samtliga kontaktpersoner har gjort en översyn av arbetspärmarna tillsammans med pedagogisk samordnare. Att löpande dokumentation är händelser av vikt och att det framgår beskrivning av åtgärder som vidtagits. Pedagogerna tillsammans med kontaktpersonerna skapar arbetspärmar med en tydlig struktur kring varje brukare utifrån genomförandeplanen. Se över samtliga rutiner och skapa lokala utifrån centrala rutiner som ska efterföljas på enheten med revidering på arbetsplatsträffar. Ett steg är att skapa veckoplanering med brukarnas aktiviteter och behov i den så det blir överskådligt för personalen vad som ska ske varje dag. Pedagogerna och samordnarna har tid utanför verksamheten för att stötta personalen i arbetet med de pedagogiska delarna samt att planera utifrån veckoplaneringen. Tanken är att dessa insatser skapar en struktur för uppföljning och en mer tydligare struktur för brukarna. Medarbetarna har gått lösningsfokuserat och kommer under hösten och våren ha handledning i detta. Det kommer också vara personlig handledning med en av pedagogerna i förhållningssätt. Genomgång på APT av Inloggad "Vård- och omsorgsarbete" för att söka riktlinjer och rutiner som stöd i arbetet. 17

241 Superanvändarna kommer att arbeta med medarbetarna kring att uppmärksamma anteckningar som kan konkretiseras mer och ge medarbetarna stöd i hur de kan skriva. Vi kommer också att diskutera händelser av vikt på arbetsplatsträffar. Övergripande arbete Övergripande för hela verksamhetsområdet framträder så här långt är två tydliga förbättringsområden. Social dokumentation Tydliggörande av "Hur" målen i genomförandeplanen enligt IBIC ska uppnås. 18

242 Medarbetare Kompetensutveckling Kompetensutveckling har under året genomförts med olika inriktningar Övergripande erbjudna utbildningar har varit bla: 2x45 "Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar" 2x45 "Psykisk ohälsa hos personer med utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd" 2x45 "Rätten till kommunikation" 2x45 "Lågaffektivt bemötande" Utbildning "Privata medel". Forum Freja - om relationer och sex med tillhörande samtalsverkstad för medarbetare HLR Brandutbildning Samtalsmatta Åldern har sin rätt Studio tre - lågaffektivt bemötande Bemötandeutbildning med fokus på professionellt bemötande mot varandra och brukarna. 39 medarbetare samt alla enhetschefer och administrativa medarbetare. Utbildning av Teknik coacher Externa utbildningar i bla: 9 medarbetare ska innan året är slut gjort webb utbildningen " Skolverkets APLhandledarutbildning", 50 p. Studio tre- utbildning i lågaffektivt bemötande "Att leda utan att vara chef" Handledning av Jack Lukkerz, sexolog, kring relationer och sexualitet, i relation till bland annat sociala medier. Föreläsning lågaffektivt bemötande. TEACCH Adhd- aspbergers - coachning för att bättre kunna individanpassa stödet och omvårdnaden. Motiverande samtal. Utbildning i TAKK, Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Det har under året varit svårare än annars att frigöra medarbetare att gå utbildning då det ibland varit svårt att hitta vikarier. 19

243 Personalomsättning Personalomsättningen inom Boende- och habilitering var jan - okt %. På vissa enheter är omsättningen låg, tom väldigt låg, och på vissa hög. Det framgår att på de enheter där arbetsskadeanmälningar och tillbud är många är också omsättningen hög. En trend under året har varit att det är svårare att rekrytera utbildade medarbetare. Ännu svårare utbildade med erfarenhet. Detta kräver mer av både enhetschefer och medarbetare på enheterna i form av tidsåtgång vid rekrytering, längre och mer omfattande introduktion och större påfrestning på redan befintliga medarbetare. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron jan - okt 2018 var 8,7%. Mönstret från hur personalomsättningen ser ut går igen. Några enheter har hög, tom mycket hög sjukfrånvaro, medan den på andra enheter är mycket låg. De enheter där arbetsskadeanmälningar och tillbud är frekventa har också haft högre sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron för enhetschefer har under 2018 varit ovanligt hög. 20

244 Miljö Miljömålen Inom 42 enheter inkl övergripande administration finns det miljöombud på 33 enheter. Sedan tidigare ska alla enheter ha en punkt på arbetsplatsträffarna där miljö ur olika synvinklar diskuteras, så som tex aktuella utbildningar, inköp, sortering och inspiration delges. Miljöinspiratörerna inom Boende och habilitering bjöds in på studiebesök på Sysav återvinning i Malmö med miljöföreläsning och rundtur på anläggningen. Tyvärr var deltagandet svagt utifrån att 9 miljöombud deltog. Enhetscheferna uppger att den medarbetaren som har hand om E-handeln och inköp är väl medveten om att handla ekologiskt/fairtrade och enligt avtal. Flera enheter uppger att miljöombudet har deltagit på Inspirationsdagar som hålls för miljöombuden. Tre enheter uppger att de planerar inköp för brukarna enstaka dagar för att minska körningar till och från affären samt handlar på närliggande affärer. Två enheter uppger att de inte har någon bil men att de har tjänstecyklar. 9 enheter uppger inga aktiviteter kring miljöarbetet. Det kan på 7 av de enheterna handla om att rapporten inte var färdig i tid för att tas med i sammanfattningen. Övriga två enheter har inte angivit något skäl. Enkät: Sopsortering på enheten Vilken sopsortering har ni på enheten? Frågor Utfall, Antal Matavfall? 21

245 Frågor Utfall, Antal Plastförpackningar? Pappersförpackningar? Returpapper? Metallförpackningar? 22

246 Frågor Utfall, Antal Färgat glas? Ofärgat glas? Textil? Tre enheter har enhetschefen inte haft möjlighet att svara inom angiven tid. De ytterligare som inte svarat får hanteras som att de som svarat på frågorna inte vet. Handlar om sortering av glas 23

247 Ekonomi Det ekonomiska resultatet är inte klart när verksamhetsberättelsen lämnas. Årets resultat som redovisas avser prognosen t.o.m. den siste november som hämtas från budget/prognos. Enhet/verksamhet Eken Belopp, tkr Boende-och habilitering Mkr Årets resultat Kommentar till årets resultat: Verksamheten gick in i 2018 med minskad budget. Arbetet på enheterna har ändå kunnat bedrivas med gott resultat och god kvalitet. Enheterna har under året arbetat med att minska timvikarier och öka antalet tillsvidareanställda. Detta har delvis lösts genom effektivisering av schemaläggning och detta utgör en del av det positiva resultatet. 24

248 2018 VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2018 Hemvård, rehabilitering och service för seniorer VOO 2019/0150

249 Innehållsförteckning Verksamhet... 3 Verksamhetens uppdrag och innehåll... 3 Händelser av väsentlig betydelse... 4 Lunds vision och förhållningssätt... 6 Välfärdsteknologi och välfärdsteknik... 7 Brukarens individuella behov... 9 IBIC Nationella kvalitetsregister Senior alert BPSD-registret Svenska palliativregistret Kvalitetsuppföljning på brukarnivå Kvalitetsfrågor Granskning av genomförandeplan Kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå Medarbetare Kompetensutveckling Personalomsättning Sjukfrånvaro Miljö Miljömålen Enkät: Sopsortering på enheten Ekonomi Årets resultat

250 Verksamhet Verksamhetens uppdrag och innehåll Hemvård, rehabilitering och service för seniorer är det samlade namnet för Lunds kommuns egen organisation som ger omvårdnad, stöd och service till personer över 65 år. Inom verksamhetsområdet finns sexton hemvårdsenheter, korttids- och växelvård, dagverksamhet, vård- och omsorgsjour, seniorverksamhet, restauranger, anhörigcenter och volontärverksamhet. Lunds kommun tillämpar kundval för brukarna inom hemvården. 3

251 Händelser av väsentlig betydelse Seniorverksamheten En stegvis utveckling genomförs för att ha ändamålsenliga lokaler med god geografisk spridning i alla delar av Lunds kommun. Under 2018 minskades antalet träffpunkter i centrala Lund från tre till två. Träffpunkt Laurentiigatan bibehålls. Rosengården och Gernandtska Lyckan ersätts av den nya träffpunkten Arkivgatan, dit också Volontärförmedlingens verksamhet flyttats. Träffpunktsverksamheten har arbetat med att utveckla internt samarbete t.ex. med värdinneservice, volontärförmedlingen, anhörigcenter och hemvården genom samlokalisering och arbetsmetoderna stimulans i vardagen och Världen i Lund. Vidare har man arbetat med att nå nya besökare, jobba med integration och mångfald samt ökad samverkan/delaktighet med besökare och organisationer tex pensionärsföreningarna står också på agendan. Verksamheten fortsätter utveckla sin marknadsföring tex utformningen av månadsbladet Seniorum och genom fortsatt engagemang externt vid tex Balansera Mera och Vinterlund. Hälso- och sjukvårdsavtalet Lunds kommun och Region Skåne antog under våren en gemensam implementeringsplan för inskrivning i mobilt vårdteam Lund. Patienter med ett omfattande, kontinuerligt och långvarigt vårdbehov och som uppfyller inklusionskriterierna ska erbjudas inskrivning. Arbetet har varit mer komplicerat och tidsödande än vad man kunnat förutse i ordinärt boende. Flertalet vårdcentraler har med anledning av det, velat skjuta fram starten till våren Checklista för legitimerad personal i kommunen har tagits fram. Denna följer rutin- och processbeskrivning avseende inskrivning i mobilt vårdteam. 4

252 Samtliga sjuksköterskor i kommunen har utbildats i ett beslutstöd enligt Visammodellen. Lag om samverkan vid utskrivning Den nya lagstiftningen för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft 1 januari 2018 och har medfört ansträngningar i olika delar av organisationen. Det finns ett fortsatt behov av att ta fram nya arbetssätt och se över vissa verksamheters beredskap inför en snabbare hemgång från slutenvården. Ny Hälso-och sjukvårdsorganisation Förvaltningen beslutade under hösten att skapa en samlad hälso- och sjukvårdsorganisation som organiseras inom två av verksamhetsområden och med start den Den nya organiseringen innebär att fem chefer i Vård- och omsorgsförvaltningen bevakar, driver och utvecklar hälso- och sjukvårdsfrågor. Denna organisering är även ett led i att skapa en multiprofessionell och teambaserad organisation som kommer att göra det enklare att skapa en professionell samsyn samt bidra till kontinuitet och ett helhetsperspektiv runt patienter. Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Sammantagna nöjdheten 88% 2018 års brukarundersökning visar att den sammantagna nöjdheten är hög och ligger något högre jämfört med Skåne län. Resultatet skiljer sig dock en aning mellan de olika hemvårdsenheterna. I hemvården Genarp anser 100 % att de är nöjda med sina hemtjänstinsatser och på hemvården Väster team 2, endast 77 %. Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? 87% svarar alltid eller oftast att personalen tar hänsyn till önskemål, vilket ligger betydligt högre än i Skäne län 83 %. Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? 60% tycker att de alltid eller oftast kan påverka tiderna, i Skåne län är resultatet 56 %. 5

253 Lunds vision och förhållningssätt Lund skapar framtiden - med kunskap, innovation och öppenhet Införandet av den nya visionen pågår nu på alla förvaltningar enligt en plan som har antagits av kommunens ledningsgrupp. Den nya visionen ska bli utgångspunkten för kommunens styrning och tillsammans med förhållningssätten genomsyra allt vi gör. Förhållningssätt: lyssna - lära - leda Verksamheten har gemensamt stegvis arbetat med implementeringen av kommunens vision. Fokus ligger på att gemensamt diskutera vad visionen betyder i vår verksamhet, hur vi arbetar i linje med den redan idag och i förlängningen hur vi vill och kan utveckla vårt arbete i linje med de nya förhållningssätten. Arbetet ses som en naturlig följd av det arbete med värdegrundsfrågorna som varit på agendan under de senaste åren. Under hösten genomfördes en kulturmätning inom Vård- och omsorgsförvaltningen. Verksamhetsområdets ledningsgrupp har analyserat och diskuterat resultatet av kulturmätningen vid höstens utvecklingsdagar. Ledningsgruppens budskap utifrån resultatet: Positivt Finns inget rätt eller fel Bygga vidare på allt det bra Ord vi kan relatera till Det ser ljust ut Fina ord/värderingar som syns Lika mellan nu-och önskat läge Vad i resultatet vill och behöver vi utforska vidare tillsammans med våra chefer och medarbetare? Ledningsgruppen val av ord: SAMARBETE 6

254 Välfärdsteknologi och välfärdsteknik Nämnden har fastställt fyra utvecklingsmål varav ett handlar om välfärdsteknologi. Nämndens utvecklingsmål: Utveckling inom området välfärdsteknologi för ökad tillgänglighet, självständighet och trygghet för brukaren och ökad effektivitet för verksamheten. Indikatorer: Projekt med tekniska lösningar för ökad tillgänglighet, självständighet och trygghet för brukare. Utveckla användandet av digitala verktyg och arbetsmetoder för ökad effektivitet i verksamheten. Utveckla den digitala infrastrukturen. Trygghetstillsyn via webbkamera Trygghetskamera är ett komplement till traditionell tillsyn. Det är en tittin tillsyn i cirka 30 sekunder som utförs vid de tillfällen som överenskommits genomförs av vårdoch omsorgsjouren. Trygghetskamera infördes i september 2016 och i november 2018 fanns 32 användare inom hemvården och ungefär 68 tillsynsbesök per natt utförs istället via webbkamera. Under 2018 har det tillkommit 12 användare inom hemvården jämfört med november E-hemvård Planen för 2018 var att införa e-hemvård inom alla hemvårdsområden. E-hemvård innebär att medarbetarna har tillgång till både digitala nycklar, planeringsschema och dokumentationssystem i mobiltelefonerna. I systemet kan man öppna dörren till brukaren, se vilka insatser enligt SoL som ska genomföras, läsa genomförandeplanen samt dokumentera viktiga händelser, signera och se om det finns ett beslut om delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. E-hemvård håller för tillfället på att vidareutvecklas av leverantören där den nya versionen kräver en uppgradering av verksamhetssystemet. Innan e-hemvård införs på samtliga hemvårdsområden måste därför detta vara klart vilket planeras genomföras under Positioneringslarm Under sommaren påbörjades ett test av positioneringslarm för brukare med kognitiv funktionsnedsättning i ordinärt boende. Syftet med testet är att: Att undersöka huruvida positioneringslarm är ett lämpligt hjälpmedel för att kunna ge en ökad självständighet och en ökad möjlighet till aktivitet för brukaren samt en ökad känsla av trygghet för brukaren, närstående och personal. Att identifiera vilka rutiner som behöver fastställas om positioneringslarm ska kunna erbjudas till brukare inom ordinärt boende. Att undersöka vilken/vilka sort/-er av positioneringslarm som är mest användbara. Testet pågår till april 2019 och parallellt med testet pågår även ett arbete med att ta fram rutiner och plan för implementering. 7

255 Digital signering Inom ramen för Blended Care testas ett system för digital signering av hälso- och sjukvårdsinsatser på hemvården Norra Fäladen. Samtliga medarbetare har upplevt systemet som väldigt positivt och det har inte varit några införandeproblem. De främsta positiva effekterna är: Ökad patientsäkerhet Lättare överblick för hälso- och sjukvårdspersonal Möjligheten att följa upp insatser i realtid Tidsparande Digital infrastruktur och Wi-Fi Wifi är nu tillgängligt på flertalet träffpunkter samt även dator och surfplatta. Tovertafel I slutet av året installerades Tovertafel på Växelvårdsenheten. Tovertafel är en interaktiv projektor med infraröda sensorer som projicerar interaktiva spel på en bordsyta. Spelen är specifikt utvecklade för personer med måttlig till svår demens. Syftet är att möjliggöra aktivitet och social samvaro genom spelen för en målgrupp som lätt drabbas av inaktivitet och isolering. Digitala verktyg och stöd Under hösten startades ytterligare ett projekt inom ramen för Blended Care, där hemvården Rosen testar ett digitalt verksamhetsstöd kring planering och samordning mellan olika vårdgivare. Systemet, itacih, används idag redan av ASiH inom Region Skåne och ett av syftena med testet är att se om samarbetet med ASiH kan underlättas. Testet pågår fram till våren

256 Brukarens individuella behov Nämndens utvecklingsmål: Brukarens individuella behov, mål och måluppfyllelse ska stå i centrum. Indikatorer: Individuella mål dokumenterade i akt Individuella mål dokumenterade i genomförandeplan Av 941 genomförandeplaner återfinns målsättningen med ifrån beställningen i 821 stycken, 51 stycken delvis och 57 stycken nej och ej aktuellt är 12 stycken, denna uppföljning är gjord under Då målsättningen inte finns med i genomförandeplanen kan det bero på att målet saknas helt ifrån beställningen eller att målsättningen är förändrad. I vissa fall finns de gamla målen kvar samt att det saknas koppling mellan mål och utförande. Idag får varje enhet en premieersättning vid varje uppnått mål, detta betalas ut som en målersättning till enheten. Resultat: Måluppfyllelse Verksamheten arbetar aktivt med brukarens individuella mål både övergripande samt på varje enhet. Som stöd ute i verksamheten har vi nyckelpersoner (Procapita/IBICresurser) som är uppdelade inom hemvård, korttidsenhet och dagverksamhet. Antalet nyckelpersoner ute i verksamheten har idag ökat så det är minst 2 personer/ per enhet som stödjer medarbetarna i social dokumentation samt IBIC modellen. 9

257 Våra nyckelpersoner erbjuds 4 utbildningstillfällen/ år, totalt 12 utbildningstillfällen för att gå igenom nyheter inom social dokumentation samt fortlöpande utbildning i IBIC modellen En annan utbildningssatsning har varit att verksamheten erbjudit fem utbildningstillfällen i social dokumentation för nyanställda inom utförarverksamheten, dessa tillfällen är obligatoriska. För att stödja enhetschefer och medarbetare inom hemvården har vidare utbildning och handledning i IBIC modellen erbjudits på samtliga enheter inom HRSS. Fokus har legat på att förtydliga chefens roll och ansvar gällande IBIC. Samtliga brukare skall ha en aktuell genomförandeplan som följer beslutet. Målformulering skall återspeglas och beskrivas i genomförandeplanen samt kontinuerlig uppföljning av beslutet. Fokus på mål samt uppföljning. Samarbetet mellan verksamheten och myndigheten är en pågående utvecklingsprocess Vi behöver fortfarande arbeta med att utveckla och skapa tydliga och mätbara mål som går att följa upp. IBIC IBIC - individens behov i centrum - är en modell för handläggning och dokumentation med fokus på brukarens behov. Hur har införandet av IBIC påverkat verksamhetens kvalitet? Införandet av IBIC har ökat samverkan mellan utförare och handläggare. Uppföljning av insats och arbetssätt gör det möjligt att utvärdera kvaliteten i mötet med brukaren, en ökad helhetsbild över brukarens behov och resurser. Vad har införandet av IBIC inneburit för brukarna? Brukarens önskemål och behov blir tydligare. Det visar sig i brukarens genomförandeplan där behov och önskemål hamnar i centrum. Brukaren är delaktig i sin egen vård och behandling och har möjlighet att påverka sitt stöd. Vad har införandet av IBIC inneburit för medarbetarna? För medarbetarna har det blivit tydligare vilket stöd och hjälp brukaren behöver. Som medarbetare arbetar man mer personcentrerat vilket leder till att varje individs behov och önskemål blir tydligare. Idag har vi gått ifrån insats till varje enskilds behov vilket är ett nytt synsätt att arbeta efter. Ett led i detta är att den sociala dokumentationen utvecklats och synliggjorts. 10

258 Nationella kvalitetsregister Förvaltningen arbetar utifrån tre nationella kvalitetsregister: Senior alert som ger struktur åt det förebyggande arbetet genom riskbedömningar och åtgärdsplaner BPSD-registret som ger oss verktyg för att minska de beteendemässiga och psykiska symptomen vid demens Svenska palliativregistret som syftar till att förbättra vården i livets slut Kvalitetsregistrens arbetsmetodik ska tillämpas även om verksamhetsområdet inte gör registreringar. Senior alert Antalet riskbedömningar i Senior alert är i stort sett samma 2018 jämfört med Däremot har resultatet för två av tre förvaltningsgemensamma mål förbättrats i år. Andelen med konstaterad risk som har minst en åtgärd planerad ligger nu på 91 % jämfört med 88 % Andelen uppföljningar som gjorts inom planerad tid har ökat från 38 % till 59 %. Däremot ligger balans- och styrketräning fortfarande långt ner på listan över utförda åtgärder vid konstaterad risk för fall. Rehabenheten har satt upp ett mål för 2019 i syfte att utveckla det förebyggande arbetet på träffpunkterna t.ex. i form av mer gruppträningar. BPSD-registret Under januari - november 2018 har 94 registreringar gjorts på 60 personer inom verksamheten. Detta är en minskning med 37% på antalet skattningar jämfört med 2017, då gjordes 149 registreringar gjordes på 94 personer. Registreringarna bygger på observation, skattning av tolv symtom enligt NPI-skalan, analys av problem, personcentrerade omvårdnadsåtgärder, bemötandeplan samt utvärdering. Det totala NPI värden på de registreringar som har gjorts har sjunkit från 21,1 till 16,6 mellan januari- november, vilket är en mycket positiv. Arbetet med BPSD registret innebär bättre livskvalitet för personer med demenssjukdom men har också gett personalen ett användbart verktyg i den personcentrerade vården. Under våren 2018 fanns varken demenssjuksköterska eller Silviasyster inom verksamheten som kunde stötta upp enheterna vid registreringar. Inga utbildningar i BPSD förekom heller under vår och sommar Flertalet enheter har rapporterat in att det har blivit bristfälligt med registreringar gjorda på grund av brist på ffa sjuksköterskor/distriktsköterskor samt att det varit svårt att få ihop teamet. Under hösten har demenssjuksköterska och Silviasyster varit runt på 9 områden och lyft frågan vad behöver ni stöd med för att komma igång med BPSD registreringar. Det börjar se mer stabilt ut med personalen på enheterna och områdena har en plan för att komma igång. Silviasyster kommer besöka ett antal områden som önskar mer hjälp. I månadsskiftet nov/dec hölls två utbildningar i BPSD. 11

259 Svenska palliativregistret Under perioden januari till november har antalet registrerade varit 35 avlidna där korttiden står för 17 av dessa registreringar. Det är positivt att korttidsenheten registrerat i större omfattning jämfört med tidigare år medan hemvårdsområdena minskat i registreringar. Värdefullt är att patienterna inte avlider ensamma utan det finns mänsklig närvaro i dödsögonblicket. Det finns även ordinerat injektionsläkemedel i form av en stark opioid vid smärtgenombrott och ångestdämpande att ge om det behövs. De områden där utfallet ligger lägre är Smärtskattats sista levnadsveckan där resultatet dock har blivit bättre men ligger på cirka 35 % och verksamhetsområdet når inte upptill förvaltningens mål på 50 %. Även områdena Dokumenterad munhälsobedömning sista levnadsveckan, Utan trycksår och Dokumenterat brytpunktsamtal behöver förbättras. Inom verksamhetsområdet har det bildats ett palliativt nätverk som arbetar med att förbättra den palliativa vården bland annat genom studiecirklar för undersköterskor. Nätverket är under uppbyggnad och omfattar för tillfället tre enheter. Målet är att alla enheter inom verksamhetsområdet i framtiden ska delta i nätverket. 12

260 Kvalitetsuppföljning på brukarnivå 2018 Myndighetsfunktionens handläggare följer upp kvalitén på vård och omsorg på brukarnivå inom alla verksamhetsområden inklusive externa utförare. Brukarna får besvara några frågor som bland annat handlar om bemötande, möjlighet att påverka och om de känner sig trygga. Om brukaren inte själv kan svara kan de få stöd av närstående eller legal företrädare. Resultatet kan följas löpande i Webropol (på enhets- och verksamhetsnivå). Nedanstående resultat grundar sig på att myndighetsfunktionens handläggare följer upp kvaliteten på vård och omsorg på brukarnivå. Under året 2018 har 704 brukare följts upp. 78% av brukarna har själva svarat på handläggarnas frågor och 13% har haft stöd av närstående, 1% har endast närstående svarat, 1 % med stöd av legal företrädare och 7% kan eller vill inte brukaren svara på kvalitetsfrågorna. I de fall där brukaren inte kan eller vill svara på frågorna kan bero på kognitiva svårigheter, att brukaren är för trött eller att uppföljningen gjorts via telefon. Kvalitetsfrågor Hur används resultaten för att utveckla och förbättra verksamhetens kvalitet? Resultaten används för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Enheterna arbetar med att utveckla och förbättra vilka tider brukarna önskar sitt stöd, hur stödet skall utföras, bemötande, trygghet samt antal personal som kommer till brukaren. Denna undersökning är direkt kopplad till brukarna då handläggarna ställer kvalitetsfrågorna i samband med uppföljningen. Varje enhet har arbetat vidare med sina utvecklingsområden och resultat under året. Övervägande är de flesta brukare nöjda med hemvårdens insatser och bemötande. Tre nya kvalitetsfrågor som berör -Insats beställning av varor -Insats uppackning av varor -Sammantaget nöjd med din varuleverans är frisvaren lite mindre positiva. Det handlar bl a om leveransavgift ifrån företaget, fel varor levereras, önskar fler alternativ att välja på, svårt att hantera dator. Granskning av genomförandeplan Hur används resultaten för att utveckla och förbättra verksamhetens kvalitet? Resultatet ligger till grund för hur vi arbetar med IBIC samt kontaktmannens ansvar. Av 941 genomförandeplaner var 538 stycken upprättade i samråd med den enskilde/ legal företrädare. 277 stycken nej och 126 stycken framgår det ej på vilket sätt. Under fritext svar nej framgår det ej hur den enskilde deltagit eller varit med. Under fritext svar framgår ej finns det ingen text gällande detta, Detta är ett utvecklingsområde verksamheten behöver arbeta med. Delaktighet är ett 13

261 område som diskuterats inom ledningsgruppen samt ute på varje enhet men behöver förtydligas ytterligare. Av 938 genomförandeplaner stämmer 876 stycken överens med aktuell beställning, I 86 fall stämmer de inte överens med beställningen och det kan bero på att behovsområden saknas i genomförandeplanen eller man lagt till andra behovsområden som inte finns med i beställningen. I vissa fall är genomförandeplanen inte färdigställd eller att utförandet inte stämmer överens med brukarens egna resurser och hjälpbehov. Resultatet av granskningen ligger till grund för verksamhetens handlingsplan för IBIC

262 Kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå 2018 Kvalitetsuppföljningen på verksamhetsnivå består av tre delar: en enkät som besvaras av enhetschef, en dokumentationsgranskning som genomförs av myndighetsfunktionen vid ett besök på enheten samt ett platsbesök där några utvalda medarbetare intervjuas av medarbetare från kvalitetsenheten. Resultatet sammanställs till en rapport som delges enhetschef och verksamhetschef. Berörda chefer bjuds in till ett återkopplingsmöte där resultaten diskuteras tillsammans med representanter för myndighetsfunktionen och kvalitetsenheten. Uppföljningen har pågått under hösten 2017 och hela Verksamhetsuppföljning genomfördes inom HRSS under våren Uppföljningen har givit oss kunskap om verksamheternas kvalitet i förhållande till regelverk, lagar och kvalitetsmål. Vissa avvikelser och brister har uppmärksammats i verksamheten och utifrån dessa har handlings- och åtgärdsplaner upprättats på respektive enhet. Övergripande analys: Styrkor: medarbetarna visar ett stort intresse för att arbeta med utveckling och förbättring. genomförandeplanerna följer IBIC-modellen och har oftast en tydlig koppling till beställningen en god värdegrund Gemensamma utvecklingsområden Verksamheten vill utvecklas genom att: arbeta med att förbättra den löpande dokumentationen i journalen. utveckla arbetet med brukarnas delaktighet arbeta med att utveckla och skapa tydliga och mätbara mål som går att följa upp. arbeta mer målinriktat tillsammans med våra brukare. medarbetarna ska kännas sig delaktiga i verksamhetsplanen. medarbetarna använder rutiner och handlingsplaner via Huvudprocessen 15

263 Medarbetare Kompetensutveckling Övergripande kompetenssatsning inom verksamhetsområdet Samtliga sjuksköterskor har utbildats i beslutstöd enligt VISAM-modellen. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter har genomgått en specialiserad förflyttningsutbildning. Ett förvaltningsövergripande introduktionsprogram för legitimerad personal har tagits fram. Startat en centraliserad delegeringsutbildning för undersköterskor Sju stycken visstidsanställda vårdbiträden har givits möjlighet att validera sina informella kunskaper för att bli undersköterska. Enhetschefer har erbjudits handledning i lösningsfokuserat ledarskap.. Personalomsättning Antalet anställda i verksamheten uppgick till 1094 personer, varav 983 personer tillsvidareanställda och 119 personer visstidsanställda. Antal timavlönad personal, omräknat till årsarbetare, har minskat sedan föregående år. Trenden som varit i ett par år att antal timmar som timavlönad personal arbetar minskar fortsätter även under 2018 att gå neråt. Verksamhetens strategiska arbete med att samordna utbildning, rekrytering och kompetensutveckling har fortsatt under Ett stort fokus har legat på marknadsföring och annonsering med en tydlig inriktning att mer använda webb och sociala medier. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har marginellt ökat under 2018 jämfört med föregående år. Totalt har verksamheten en frånvaro motsvarande 11,3 % av arbetstiden, jämfört med 11 % föregående år. Det är fortfarande framför allt långtidssjukfrånvaron över 60 dagar och gruppen kvinnor mellan där sjuktalen är som högst. Sjukfrånvaron för män har ökat i år från 6,9% till 7,2%. Verksamheten har arbetat med att både intensifiera och systematisera arbetet med långtidssjukskrivna, som är orsaken till de höga sjuktalen för verksamheten. I de fall där det har ansetts aktuellt har medarbetarna remitterats för en multimodal bedömning på Företagshälsvården. Resultat av insatserna har inte kunnat ses än och arbetet med att rikta insatser till de medarbetare som har flest antal sjukfrånvaro tillfällen och långtidssjukskrivna fortsätter under

264 Verksamheten redovisar ett intensivt arbete med hälsofrämjande och förebyggande insatser. Flertalet enheter har deltagit i förvaltningens olika hälsoprojekt. 17

265 Miljö Miljömålen Ekologisk/rättvist producerad mat Vid inköp strävar verksamheten i största möjligaste mån att handla varor som är ekologiska och rättvisemärkta. Hållbara transporter Det totala antalet leasingbilar har minskat i verksamheten till följd av mer effektivt utnyttjande och ökad användning av andra färdmedel som t ex elcykel. Målet är att omställningstakten ska öka och mer effektiva bilar med låg påverkan ska leasas, vilket medför minskade utsläpp. Verksamheten har 64 st leasingbilar antingen biogasbilar, elbilar eller bilar som uppfyller kraven för miljöbilar. Verksamheten strävar långsiktigt för att enbart leasa elbilar. Hemvårdsområdena Linero och Laurentii har elbil och hemvården Södra Sandby är på gång. Enkät: Sopsortering på enheten Vilken sopsortering har ni på enheten? Frågor Utfall, Antal Matavfall? Plastförpackningar? 18

266 Frågor Utfall, Antal Pappersförpackningar? Returpapper? Metallförpackningar? Färgat glas? 19

267 Frågor Utfall, Antal Ofärgat glas? Textil? 20

268 Ekonomi Det ekonomiska resultatet är inte klart när verksamhetsberättelsen lämnas. Årets resultat som redovisas avser prognosen t.o.m. den siste november som hämtas från budget/prognos. Enhet/verksamhet Eken Belopp, tkr Hemvård Höjegården Övriga verksamheter Årets resultat Kommentar till årets resultat: Hemvård, rehabilitering och service för seniorer För verksamheten i sin helhet beräknas ett budgetmässigt minus på 22 mnkr vid årets slut. Hemvården Förändringen av schablontiderna vid årsskiftet 2017/2018 har påverkat hemvårdens resultat negativt. Den rörliga ersättningen inom hemvården har successivt minskat i samband med omprövning av SoL-beslut. Hemvården redovisar minskade intäkter motsvarande minus 18 mnkr för året, oberoende av att brukarnas behov och deras insatser är oförändrade Hemvården redovisar ingen avsevärd minskning i produktivitetstalen jämfört med Hemvårdsområdena har arbetat strategiskt med att minska kostnaderna för tillfällig arbetskraft och övertidsarbete genom att öka andelen månadsanställd personal inom den egna verksamheten. Nattverksamheten har förstärkt bemanningen i de östra kommundelarna under första halvåret. Nattverksamhetens minus på 1 mnkr redovisas i hemvårdens totala resultat. Det har genomförts en utbildningssatsning på visstidsanställda vårdbiträden under vårterminen 2018 vilket motsvarar kostnadsökning på 1 mnkr inom hemvården. Hemvården som helhet redovisar en negativ avvikelse på 17,7 mnkr. Korttids- och växelvårdsenhet Korttidsenheten redovisar en beläggningsgrad som har varit mycket låg 82%, under januari-november (riktmärke 90%). Det har inneburit en minskad intäkt motsvarande ett minus på 3 mnkr. Verksamheten redovisar höga kostnader för bemanningssjuksköterskor som tjänstgjort på korttids- och växelvårdsenheten under året vilket motsvarar ett minus på 1,5 mnkr. Sedan slutet av maj månad och fram till slutet av augusti har korttidsenheten haft två brukare som krävt assistans 24h/ per dygn vilket inneburit att man tillfälligt behövt öka personalstyrkan för att kunna täcka detta behov vilket motsvarar ett minus på 2 mnkr. Höjeågården som helhet redovisar en negativ avvikelse 7 mnkr. 21

269 Övriga enheter inom verksamheten Seniorverksamheten + 1,8 nmkr Vård- och omsorgsjouren - 0,4 nmkr Anhörigcenter & restauranger + 0,4 mnkr Dagverksamheterna + 0,9 nmkr 22

270 2018 VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2018 Myndighetsfunktionen VOO 2019/0150

271 Innehållsförteckning Verksamhet... 3 Verksamhetens uppdrag och innehåll... 3 Händelser av väsentlig betydelse... 3 Lunds vision och förhållningssätt... 5 Välfärdsteknologi och välfärdsteknik... 6 Brukarens individuella behov... 7 IBIC... 7 Medarbetare... 8 Kompetensutveckling... 8 Personalomsättning... 8 Sjukfrånvaro... 9 Miljö Miljömålen Enkät: Sopsortering på enheten Ekonomi Årets resultat

272 Verksamhet Verksamhetens uppdrag och innehåll Myndighetsfunktionen inom Vård- och omsorgsförvaltningen i Lunds kommun är en samlad enhet som svarar för utredning och beslut om insatser i enlighet med socialtjänstlagen (SoL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt lag om bostadsanpassningsbidrag (BAB). Myndighetsfunktionen är delad i tre enheter, enheten för äldre i ordinärt boende, enheten för äldre i särskilt boende samt enheten för personer med funktionsnedsättning. Till myndighetsfunktionen hör det samordnade vårdplaneringsteamet, boendesamordning, avgiftsgrupp, vårdbehovsbedömning samt bostadsanpassningen enlig lag om bostadsanpassningsbidrag. Vi ansvarar för utredning, beslut, dokumentation och uppföljningar av individärenden i enlighet med SoL och LSS, vård- och omsorgsnämndens riktlinjer, mål och åtaganden. Stort fokus läggs vid kvalitet och uppföljning. Alla som fyller 80 år under året, och som inte har stöd och hjälp enligt socialtjänsten (exkluderat trygghetslarm), erbjuds ett informerande och förebyggande hembesök. I verksamhetsområdet ingår systemförvaltarna och ansvar för verksamhetssystemet. Myndighetsfunktionen ansvarar för processledning och samordning av IBIC och huvudprocessen, samt dokumentation enligt SoL och LSS. I vårt ansvarsområde ingår även att genomföra verksamhetsuppföljningar i form av dokumentationsgranskning. Händelser av väsentlig betydelse Ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) trädde i kraft och ersatte tidigvarande betalningsansvarslag. Den nya lagstiftningen har krävt förändringar i arbetssätt och ansvar, och en omställning vad gäller samverkan och samarbete kring utskrivning och mottagande i hemmet. Vård- och omsorgsförvaltningen har utifrån den nya lagen se över hur vi organisering av verksamheten och våra nuvarande rutiner och processer avseende utskrivningsprocessen. Under slutet av året fattades beslut om framtida organisering. Under 2018 har vi omdisponerat arbetet på så sätt att vi inte har vikarier på sommaren utan istället har ökat grundbemanningen. Denna förändring har varit ett önskemål både från handläggare och utförare och leder till en kvalitetsökning då det innebära att individuppföljningar genomförs av ordinarie personal, både handläggare och personal i utförandet Under året har systemförvaltare genomfört utvecklingsarbete som att ta fram QlikViewrapport för måluppfyllelse av individuella mål, med hjälp av IT-avdelningen, som är den första officiella appen publicerad för vård- och omsorgsförvaltningen och flera appar är under utveckling. Handläggare för bostadsanpassningsbidrag har under året anpassat handläggningsprocessen till den nya lag om bostadsanpassningsbidrag som började gälla från 1 juli i år. Under året har även ett nytt verksamhetssystem börjat användas, Castor, vilket inneburit genomsyn av arbetsprocessen och rutiner. Då tjänster varit vakanta under första delen av året har handläggarna samtidigt som nytt verksamhetssystem börjat användas och ny lag börjat gälla arbetat hårt för att jobba ikapp alla inkomna ansökningar och är sen några månader i fas vilket är mycket positivt. 3

273 Handläggare för särskilt boende har under året fortsatt sitt arbete att kontinuerligt följa upp kvaliteten i utförandet genom att ställa kvalitetsfrågor till brukaren vid individuppföljningsmötet samt har följt upp att genomförandeplan upprättas efter att ny beställning skickats. Antalet individuppföljningar har dock inte varit enligt planering och alla brukare har inte följts upp under året. En av orsakerna till detta är att en handläggare varit långtidssjukskriven i omgångar. Handläggare för förebyggande hembesök har under året genomfört 40 informerande hembesök och haft 99 deltagare på informationsmöten. Det är 38% av de totalt 365 personer har erbjudits hembesök eller informationsmöte. 4

274 Lunds vision och förhållningssätt Lund skapar framtiden - med kunskap, innovation och öppenhet Införandet av den nya visionen pågår nu på alla förvaltningar enligt en plan som har antagits av kommunens ledningsgrupp. Den nya visionen ska bli utgångspunkten för kommunens styrning och tillsammans med förhållningssätten genomsyra allt vi gör. Förhållningssätt: lyssna - lära - leda På Myndighetsfunktionen valde vi att arbeta med implementeringen av visionen vid ett husmöte med alla medarbetare. Enhetschefer tillsammans med en av förvaltningens kommunikatörer/visionsambassadör presenterade visionen och våra tre förhållningssätt: lyssna, lära och leda. Vi arbetade oss igenom olika övningar där bland annat var och en funderade över varför vi har en vision och tankarna återkopplade vi i gemensam hörnövning utifrån påståenden. Medarbetarna blev även indelade i grupper där varje grupp fick fundera över vad lyssna, lära, leda betyder för oss i vårt arbete och ledord skrevs ner. Något av det som framkom var: Lyssna: lyssna på våra brukare med aktivt och nyfiket lyssnande för att skapa delaktighet, låta kollegor/samarbetspartners framföra det de vill. Lära: lära av medborgarna genom medborgardialog, bidra med sin egen kunskap och ta vara på andras, lära av våra goda exempel och att få möjlighet till utveckling/utmaningar genom sidouppdrag. Leda: genom kunskap leder vi verksamheten vidare vi leder utveckling av arbetsmetoder, system, förhållningssätt och rutiner och leder dagligen i våra samtal och möten. 5

275 Välfärdsteknologi och välfärdsteknik Nämnden har fastställt fyra utvecklingsmål varav ett handlar om välfärdsteknologi. Nämndens utvecklingsmål: Utveckling inom området välfärdsteknologi för ökad tillgänglighet, självständighet och trygghet för brukaren och ökad effektivitet för verksamheten. Indikatorer: Projekt med tekniska lösningar för ökad tillgänglighet, självständighet och trygghet för brukare. Utveckla användandet av digitala verktyg och arbetsmetoder för ökad effektivitet i verksamheten. Utveckla den digitala infrastrukturen. Under 2018 har biståndshandläggarna fortsatt att bevilja allt fler brukare trygghetskamera. I skrivande stund är det ca 55 brukare som har tillsyn via trygghetskamera. Möten via Skype i planeringsteamet har ökat. Från 2017 genomfördes 88 samordnad vårdplanering via Skype, under 2018 har 327 möten via Skype genomförts. LSS/SoL handläggare har vid två tillfällen testat skype vid individuppföljning. Avgiftsenheten har i samarbete med IT-avdelningen utvecklat två e-tjänster som var klara och började användas i februari E-tjänsterna gällde Inkomst ochbostadsförfrågan samt Ansökan om hyresreducering vid tillfällig dubbel bostadskostnad. Planering för ytterligare e-tjänster pågår. Det finns nu en direktlänk på Lunds kommuns hemsida till information gällande avgifter. Avgiftsenheten har effektiviserat sitt arbete genom att utveckla avgiftsmodulen i procapita vilket lett till att man nu använder massrapporteringsverktyget för rapportering av hemsjukvård. Under året har enhetschef för enheten tagit fram en handlingsplan för införande av fler digitala verktyg inom myndighetsfunktionen. En del i arbetet är att kommunicera med leverantör av verksamhetssystemet ProCapita/LifeCare (Tieto) vilket systemförvaltare haft löpande under året. Systemförvaltare är deltagare i Tietos användarråd för att påverka framtida utveckling av LifeCare. Har även löpande bevakat produktutbudet i LifeCare utifrån verksamhetens nutida och framtida behov och tagit ett samlat grepp kring att ta in offert, analyserat och identifierat processer som kommer påverkas av förändringar i verksamhetssystem. I slutet av året har representanter från myndighetsfunktionen träffat medarbetare på kommunens IT-avdelning för att framföra önskemål kring att automatisera handläggningsprocessen avgiftshantering och BAB, sjuklöner LSS och trygghetslarm samt framfört önskemål om möjligheter till e-ansökningar. 6

276 Brukarens individuella behov Nämndens utvecklingsmål: Brukarens individuella behov, mål och måluppfyllelse ska stå i centrum. Indikatorer: Individuella mål dokumenterade i akt Individuella mål dokumenterade i genomförandeplan Indikatorn individuella mål dokumenterade i akt skulle under 2018 uppnås till 100 %. Dokumentationsgranskning har genomförts under året. Cirka 1000 akter har granskats. Individuella mål finns dokumenterade i akt är uppnått till 98%, vilket får anses vara ett gott resultat. IBIC IBIC - individens behov i centrum - är en modell för handläggning och dokumentation med fokus på brukarens behov. Under 2018 har arbetet med IBIC fortsatt. Metoden är implementerad i handläggarnas arbetssätt sedan 2015 och arbetet fokuserar nu på att vidareutveckla arbetsmetoden i vår verksamhet. Prioriterade områden under 2018 har varit individuella mål, samverkan mellan beställare och utförare, utveckling av brukarens individuella uppföljning samt brukarens delaktighet och detta har samtliga verksamheter arbetat löpande med. I myndighetsfunktionens handlingsplan för IBIC 2018 har det bestämts att processledare ska ansvara för sex gemensamma kollegiegranskning för alla handläggare och att dessa ska beröra årets prioriterade områden. Samtliga tillfällen har genomförts med stöd av metodansvariga- och dokumentationsansvariga handläggare. Metodansvariga handläggare för respektive enhet är ett stöd till sina kollegor i IBICmetoden. De har även en central roll i att sprida information ut i respektive handläggargrupp gällande IBIC och det pågående arbetet genom att ha en stående IBICpunkt på handläggarträffar. Handläggare har deltagit i workshops med utförare inom SoL och LSS. Workshops ökar samverkan och förståelsen mellan utförare och myndighet och stärker samverkan i samband med individuppföljning. Planeringen för året har varit att verksamhetssystemet LifeCare ska användas till fler delar i handläggarens arbete och övergång från ProCapita till LifeCare för löpande journalföring genomfördes från och med Att arbeta enligt IBIC är ett ständigt utvecklingsarbete som aldrig blir helt färdigt då vi hela tiden vill komma vidare och förbättra vårt arbetssätt och våra metoder. 7

277 Medarbetare Kompetensutveckling Handläggare för bostadsanpassningsbidrag har genomgått utbildningsdag med fokus på ny lag om bostadsanpassningsbidrag samt utbildningsdag med fokus på ny förvaltningslag Systemförvaltare har deltagit i utbildningsdag avseende socialrätt, ny lag om bostadsanpassningsbidrag samt två utbildningar i EU:s dataskyddsförordning (GDPR) Samtliga medarbetare deltagit i webbutbildningen GDPR-bas. Handläggarna har utvecklat sina kunskaper i IBIC genom att delta i kollegiegranskningar på Myndighetsfunktionen samt genom deltagande i Dialogforum. Handläggarna har kontinuerlig extern handledning i lösningsfokuserad modell för att utveckla samtalsmetodik. Handläggare har varit på Inspirationskonferens för kvalitet i SIP anordnad av Kommunförbundet Skåne/Region Skåne. LSS/SoL handläggare har varit på utbildningsdag kring föräldraskap - intellektuell funktionsnedsättning. Skyddsombud har tillsammans med enhetschefer gått en tredagars arbetsmiljöutbildning. Samtliga medarbetare har gått Webb utbildning GDPR bas. LSS/SoL handläggare har varit på tre halvdagars utbildning om våld i nära relationer Utbildning har genomförts i socialrätt samt ny lag om samverkan. Samtliga medarbetare har genomgått HLR-utbildning med Räddningstjänst syd. Hälsoinspiratörer Under 2018 har hälsoinspiratörerna genomfört planerade aktiviteter enligt upprättad handlingsplan för hälsofrämjande aktiviteter. Fokusområden för handlingsplanen prioriterades utifrån en kartläggning av friskfaktorer som genomfördes gemensamt på myndighetsfunktionen när medarbetare fick prioritera friskfaktorerna gemensamt. Enkät för uppföljning av friskfaktorer har skapats i Webropol och har skickats ut till samtliga medarbetare på Myndighetsfunktionen under september. Utifrån enkätresultatet har hälsoinspiratörerna planerat det fortsatta arbetet med hälsofrämjande aktiviteter. Hälsoinspiratörerna har arrangerat aktiviteter på planeringsdagarna, sommar och julavslutningar. Upprättat listor för anmälan till frukost och eftermiddagsfika, anordnat After Works, Lundaloppet, bok och klädbytarveckor samt teambuildande aktiviteter. Personalomsättning En arbetsterapeut och tre biståndshandläggare har avslutat sina tjänster. Två biståndshandläggare och två LSS/SoL handläggare är föräldralediga. En systemförvaltare och en handläggare för bostadsanpassningsbidrag har avslutat sina tjänster. En pensionsavgång på tjänsten boendesamordnare. 8

278 Personalomsättningen har varit relativt låg och tjänster har kunnat återbesättas. En enhetschef har avslutat sin tjänst under året. Rekrytering pågår, och underlaget har hittills inte varit tillräckligt. Det är svårigheter att hitta en chef med rätt kompetens och erfarenhet för uppdraget. Sjukfrånvaro Fyra handläggare har varit långtidssjukskrivna under året. Ingen av sjukskrivningarna har varit arbetsrelaterade. 9

279 Miljö Miljömålen Verksamheten strävar efter att alltid beställa ekologiska och närproducerade produkter vid exempelvis fika. Vid tjänsteärenden använder medarbetare främst tjänstecykel alternativt lokaltrafik och i sista hand verksamhetens tjänstebil. Utskrifter görs i minsta möjliga mån och i så fall dubbelsidigt för att minimera pappersanvändning. Under året har man arbetat med miljömålen på följande sätt: Två nya miljöombud Haft information på husmöten om agenda 2030 kopplat till Lunda Eho II Information från och deltagande i Miljöledningsgruppen Deltagit i Miljöinspirationsdag Deltagit i föreläsning om miljöläget i Lund Haft Fair Trade fika vid två tillfällen under året, och där inspirerat och informerat om Fair Trade Nyhetsbrev via mail vad händer i vår miljö både globalt och lokalt en gång i månaden Ständigt pågående miljöarbete är sophantering, att sortera rätt, minska matavfall och att resa smart; vilka transportmedel ska vi använda. Enkät: Sopsortering på enheten Vilken sopsortering har ni på enheten? Frågor Utfall, Antal Matavfall? Plastförpackningar? 10

280 Frågor Utfall, Antal Pappersförpackningar? Returpapper? Metallförpackningar? Färgat glas? 11

281 Frågor Utfall, Antal Ofärgat glas? Textil? 12

282 Ekonomi Det ekonomiska resultatet är inte klart när verksamhetsberättelsen lämnas. Årets resultat som redovisas avser prognosen t.o.m. den siste november som hämtas från budget/prognos. Enhet/verksamhet Eken Belopp, tkr , 5011, , Årets resultat Kommentar till årets resultat: Avvikelse i resultat beror i huvudsak på vakanser

283 2018 VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2018 Särskilt boende för äldre VOO 2019/0150

284 Innehållsförteckning Verksamhet... 3 Verksamhetens uppdrag och innehåll... 3 Händelser av väsentlig betydelse... 3 Lunds vision och förhållningssätt... 6 Välfärdsteknologi och välfärdsteknik... 7 Brukarens individuella behov IBIC Nationella kvalitetsregister Senior alert BPSD-registret Svenska palliativregistret Kvalitetsuppföljning på brukarnivå Kvalitetsfrågor Granskning av genomförandeplan Kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå Medarbetare Kompetensutveckling Personalomsättning Sjukfrånvaro Miljö Miljömålen Enkät: Sopsortering på enheten Ekonomi Årets resultat Bilagor Bilaga 1: Verksamhetsberättelse demensteamet SBÄ 2018 Bilaga 2: Verksamhetsberättelse 2018 kvalitetsutvecklare SoL Bilaga 3: Verksamhetsberättelse 2018 projektledare Bilaga 4: Verksamhetsberättelse 2018 kvalitetsutvecklare HSL 2

285 Verksamhet Verksamhetens uppdrag och innehåll Inom verksamhetsområdet finns 15 boende med totalt 600 lägenheter. Av dessa är 290 avsedda för brukare med demenssjukdom och 310 för äldre. Inom verksamheten ryms ett boende Pappegojelyckan för brukare med särskilda behov. Omvårdnad och service utförs mot fastställda mål på uppdrag av Vård- och omsorgsnämnden inom Lunds kommun. Omsorg-, hälso- och sjukvårdspersonal arbetar efter riktlinjer och lagar enligt Hälso- och sjukvårdslagen samt Socialtjänstlagen. Arbetet bedrivs enligt Nationella riktlinjer och biståndsbedömning enligt IBIC. Kopplat till boendena finns två enheter, sjuksköterska dag SBÄ och Rehab SBÄ som arbetar riktat mot boendena. Inom verksamhetsområdet finns också två förvaltningsövergripande organisationer som tillgodoser alla verksamheters behov. De är sjuksköterskeorganisation kväll och natt som ombesörjer 2/3 av dygnets HSL- ansvar samt serviceenheten med vaktmästare som utöver vaktmästaruppdrag kör läkemedel och hjälpmedel. Som ett stöd till enhetschefer och verksamheten finns kvalitetsutvecklare såväl för SoL som för HSL-frågor, demenssjuksköterska, kontaktekonom och HR person. Händelser av väsentlig betydelse Avveckling av Ärtan I början på året avvecklades Ärtans demensboende, åtta brukare flyttade ut till olika boende enligt önskemål och åtta brukare flyttade till Papegojelyckan. Avvecklingen gick fortare än beräknat och var genomförd i mitten av februari. Allt fungerade bra och flertalet brukare samt anhöriga var nöjda med information och organisering. Papegojelyckan utökades med 24 lägenheter då verksamhetsområdet tog över tre enheter från B & H som bland annat innefattade Falkvägen. Heltid som norm och delade turer I maj månad gick Linegården och Fästan in i skarpt läge i projektet heltid som norm. Alla medarbetarna jobbar heltid med undantag av lagstadgad deltidsrätt. Verksamhetsområdet följer sjukfrånvaro, personalkostnader, övertid/mertid, vikarietimmar och övertalighet. Projektet skall präglas av lösningsfokuserat arbete för att skapa modeller som kan appliceras på övriga verksamheter och för att presentera förslag till lösningar utifrån de utmaningar som heltidprojektet innebär. Verksamheterna ska utforma heltidsorganisationen utifrån verksamhetens förutsättningar och utifrån principerna att: Pilotprojekten ska präglas av en öppen och lösningsfokuserad dialog mellan chef, medarbetare och fackliga ombud där man prövar sig fram med kreativa lösningar. Berörda medarbetare ska vara delaktiga i ett tidigt skede för att skapa en väl förankrad process och en smidig omställning. Nya arbetstidsmodeller sker efter överenskommelse/kollektivavtal mellan parterna. 3

286 Halvårsuppföljningen visar att flera medarbetare önskar behålla heltidsarbete, sjukfrånvaron minskar på enheterna, stressfaktorn är lägre och inga ökade avvikelser på uteblivna insatser hos brukarna har visats. Uppföljningen visar att personalkostnaderna har ökat. De delade turerna har ökat på Fästan men man har minskad helgtjänstgöring. Uppföljningen i november visade att flertalet personal önskar fortsätta arbeta heltid. Upplevelsen var att det blivit en ökad medverkan på möten, team etc, att kontinuiteten ökat och att personalen i högre utsträckning kan erbjuda insatser utifrån brukarnas önskemål. Stressen har minskat och man upplever att det är en högre bemanning. Dock anser några att personaltätheten är störst när det är som minst att göra. Detta är något de kommer fortsätta arbeta med att se över, hittills har de ändrat alla möten till eftermiddagarna så fler personal kan delta. Uppföljning på Linegården visar i stort att personalen inte upplever en ökad kvalitet för brukarna. Den ökade bemanningen ligger i stora drag på samma tid och många personal är i tjänst på vardags eftermiddag. Beställningarna av timanställda har minskat och kontinuiteten på enheten har ökat. Man kan se att möjligheten ökat för att personal i större utsträckning följer med brukarna på aktiviteter utanför huset. Alla enheter har haft fokus på att eliminera delade turer vid schemaförändringar och i den mån det gått har enheterna infört fria val mellan långa arbetspass eller delade turer. Faktorer som beläggningsgrad, bemanningens uppdrag, heltid som norm samt resursfördelningen påverkar arbetet med delade turer. Omvärldsbevakning sker och kontakt har etablerats med kommuner som infört heltid som norm samtidigt som man tagit bort delade turer. Dock har ingen kommun kunnat återkoppla ekonomiska konsekvenser av förändringen. Studiebesök planeras inför 2019 och exempel på olika scheman kommer att ses över. HS-avtalet Vård- och omsorgsförvaltningen fortsätter att arbeta tillsammans med Region Skåne för att utveckla samverkansformer i enlighet med utvecklingsavtalet för hälso- och sjukvård. Alla som bedöms tillhöra målgruppen ska erbjudas den nya vårdformen. Detta är en omfattande process som kan beröra ungefär 1500 patienter varför det initialt beräknas vara tidskrävande att införa. Under 2018 skall 50 procent av berörda patienter ha erbjudits vårdformen. Koordinatorerna som anställts för att samordna införandet av mobilt vårdteam inom samtliga verksamheter utifrån avtalet, följer planen. Årsmålet om 50 procent inskrivna i den nya vårdformen uppnås inte då olika faktorer inom Regionen och kommunen påverkat inskrivningstakten. Under hösten har inskrivningstakten ökat och en brukare i veckan skrivs in. Per den siste oktober var 163 patienter, vilket är ca 30 procent av dem som är aktuella inom SBÄ, inskrivna i teambaserad vårdform. Samtliga sjuksköterskor inom VoO har gått utbildning i beslutsstödet ViSam. Beslutsstödet är ett verktyg i form av en checklista för sjuksköterskan inom kommunal vård och omsorg som ska användas när den enskildes hälsotillstånd hastigt försämrats. Checklistan ger stöd till en strukturerad bedömning som ska säkra informationsöverföring och vård på optimal vårdnivå. 4

287 SSK Kväll och Natt Arbetet med att säkerställa kvälls- och nattorganisationen har inte lyckats, trots stora satsningar. I mars tog ledningsgruppen beslut att omorganisera legitimerad personal för att möta framtiden och dess utmaningar. Fokus gällande kvällsarbete för SSK förflyttades till fokus på HS-avtalet, Lagen om samverkan, teamarbetets utveckling och kvalitetssäkring för att möta framtida utmaningar. En omorganisation som påbörjats för att träda i kraft den 1 april Detta innebär att SSK natt blir en renodlad organisation som verkar förvaltningsövergripande och kvällarna organiseras inom verksamhetsområdena HRSS och SBÄ. Linelyckan Under semesterperioden inkom lex Sarah- rapporter från Linelyckan. Utredningen synliggjorde flertalet problem och resulterade i fler lex Sarah- rapporter. Händelserna på Linelyckan fick ett stort intresse från både media och Kommunrevisionen som genomförde en granskning av kvaliteten inom äldreomsorgen under hösten. Under sensommaren och hösten har enheten arbetat med att säkerställa den vård- och omsorg som ges till brukarna. Bland annat genom omorganisering av personalstrukturer, basläggande utbildningar i avvikelser, täta dialoger i arbetsgrupper, rutinförankringar och genomgång, kartläggning och ett påbörjat säkerställande av HSL, arbetsrättsliga processer mm. Ingen verksamhetsberättelse för 2018 skrivs för Linelyckan, detta då dåvarande enhetschef valde att avsluta sin anställning i Lunds kommun och vikarierande enhetschef kommer att skriva verksamhetsberättelse för sitt ordinarie boende. Nytt HR-IT stöd Införandet av HR-IT stödet har krävt mycket tid av all administration, alla berörda funktioner har gått på informationer och utbildningar. Verksamhetsområdet har bidragit med tre enheter där enhetschef och administratörer varit med och påverka utvecklingen av HR-IT stödet. En superanvändare inom verksamhetsområdet har utsetts för att utbilda och vara ett stöd för kollegor. Införandet har fungerat dåligt och inneburit stora belastningar för administratörer och chefer. Många frågor och funktioner är i skrivande stund fortfarande oklara och skapar en stor oro på enheterna. 5

288 Lunds vision och förhållningssätt Lund skapar framtiden - med kunskap, innovation och öppenhet Införandet av den nya visionen pågår nu på alla förvaltningar enligt en plan som har antagits av kommunens ledningsgrupp. Den nya visionen ska bli utgångspunkten för kommunens styrning och tillsammans med förhållningssätten genomsyra allt vi gör. Förhållningssätt: lyssna - lära - leda Sedan våren 2017 har kommunen en ny vision och med visionen följer uppdrag åt alla nämnder och förvaltningar att arbeta i visionens riktning. Vård- och omsorgsförvaltningen har en aktiv roll i arbetet med att införa visionen och har två ambassadörer i det kommunövergripande arbetet. Särskilda insatser har genomförts under 2018 för att implementera visionen inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden har fattat beslut om värdegrund och värdighetsgarantier som på ett naturligt sätt kopplas till visionsarbetet. Eftersom kommunens chefer har en nyckelroll och ett särskilt ansvar i visions arbete, har särskilda insatser riktats till cheferna under Till stöd för chefen har det tagits fram en verktygslåda, A (vad betyder visionen) och B (förhållningssätten) C (vad gör vi redan idag) och D (vad kan vi göra mer av för att arbeta mot visionen). A och B är de övningar som samtliga medarbetare hade genomfört innan kulturmätningen som skedde i början på hösten. Resultatet av kulturmätningen har återkopplats till SBÄ s ledningsgrupp under en halvdag. Ett resultat som SBÄ;s ledningsgrupp sedan har arbetat vidare med under en planeringensdag i höstas. Verksamhetsområdet valde ut ordet samarbete, ett ord som tillsammans med förvaltningens ord förs vidare ut till medarbetarna. Medarbetarna kommer att återkoppla reflektioner på förvaltningens och verksamhetsområdets valda ord under våren 2019, samt att de kommer att välja ett ord för enheten för att arbeta vidare mot visionen. Visionsteamet har under hela processen funnits till stöd för cheferna och deltagit i arbetet. Verksamhetsområdet och enheterna arbetar vidare med verktygen D och E inför återkoppling till förvaltningen under våren

289 Välfärdsteknologi och välfärdsteknik Nämnden har fastställt fyra utvecklingsmål varav ett handlar om välfärdsteknologi. Nämndens utvecklingsmål: Utveckling inom området välfärdsteknologi för ökad tillgänglighet, självständighet och trygghet för brukaren och ökad effektivitet för verksamheten. Indikatorer: Projekt med tekniska lösningar för ökad tillgänglighet, självständighet och trygghet för brukare. Utveckla användandet av digitala verktyg och arbetsmetoder för ökad effektivitet i verksamheten. Utveckla den digitala infrastrukturen. För att arbeta effektivare och säkrare behövs en utveckling av digital teknik och smarta lösningar. Inom vård och omsorgsförvaltningen pågår det ett brett arbete med införandet av välfärdsteknik. Verksamhetsområdet fortsätter utvecklas för att möta framtida krav på ökad tillgänglighet, självständighet och trygghet för brukaren samt ökad effektivitet för verksamheten. Teknikutvecklingen ställer ökade krav på utveckling av den digitala infrastrukturen som exempelvis tillgång till Wi-Fi nätverk liksom tillgång till teknisk utrustning och kompetens. Verksamhetsområdet har under 2018 enligt framtagen plan utrusta boendena med Wi-Fi, en förutsättning för att arbeta vidare med välfärdsteknologi. Dialog och för införandet av ett planeringsverktyg har under året påbörjas. Planeringsverktyget är prioritet för verksamhetsområdet för att öka kvalitén och säkerställer insatser vilket gör arbetet effektivare och tryggare. En strategi och en handlingsplan är framtagen med utgångspunkt i fokusområden Trygghet, Aktivitet, Delaktighet, Självständighet och Ökad effektivitet. Projekt Verksamhetsområdet har deltagit i ett projekt gällande positioneringslarm för att öka brukarens trygghet och självständighet. Sju brukare deltar i projektet som kommer att fortgå under våren Under 2018 har verksamhetsområdet deltagit i Vinnova projekt Blended care i vilket Värpinge äldreboende deltagit i. Projektet Blended care är ett projekt utifrån Vinnovas "Verklighetslabb inom offentlig verksamhet". Projektet omfattar två fokusområden som är centrala för sjuksköterskornas arbetssituation. Arbetsmiljön hur kan vi organisera sjuksköterskornas arbete på ett patientfokuserat sätt där sjuksköterskorna ges möjlighet att arbeta nära sina patienter, Digitala lösningar hur kan vi använda och utveckla digitala lösningar för att underlätta och förbättra kommunikationen mellan regional och kommunal vård samt förbättra kommunikationen mellan sjuksköterskor, undersköterskor och patienter. Dock har Värpinge inte kunnat delta med samma förutsättningar som hemvården hade eftersom enheten saknade Wi-Fi. 7

290 På Värpinge har även projektet för Blended care haft memoride som aktivitet. Aktiviteten innebär att man kopplar upp en Ipad till en stor TV skärm. Brukarna kan sedan cykla sittandes i fåtölj med bara fötterna eller sittandes på cykeln. Det går även att cykla två samtidigt. De väljer vilken stad och gata de vill cykla i och då rör sig bilden på skärmen framåt. Detta har bland annat skapat social samvaro och likaså fysisk aktivitet genom välfärdsteknologin. Brunnslyckan började året med att avsluta projektet med VisueCare som var ett planeringshjälpmedel som använder modern, digital informationsteknik för att skapa en tryggare och säkrare omsorg på äldreboenden. Genom att samla och digitalisera information om de insatser som har planerats, skapas en samlad omsorgsplan som utgår från genomförandeplan, behov och önskemål. Omsorgsplanen visas med hjälp av symboler i en applikation som personalen har i en mobiltelefon. På telefonen får personalen en samlad bild på vilka insatser som är planerade för dagen. Man ser tydligt vad som ska göras och när det ska göras och man får en tydlighet i varför en insats inte blivit utförd. Under den korta tid som projektet pågick, åtta veckor, var personalen på Brunnslyckan initialt positiva. Det som drog ner känslan var att den mobila täckningen var väldigt varierande. Ljusprojekt på Mårtenslund vån 2, har genomförts med Brainlit och Lunds universitet på en av enheterna och här har tre brukare medverkat utifrån psykisk ohälsa, begränsad syn samt fallrisk. Resultatet kommer att återkopplas i januari Värpinge, Fästan, Linegården och Linelyckan har fått Tovertafel installerat. Tovertafel har som syfte att aktivera personer med måttlig till svår demens och spelas direkt på ett gemensamt bord. Aktiviteten innebär att brukare umgås med varandra fysiskt och kognitivt. Värpinge har beställt en Ipad till varje avdelning i syfte att dämpa brukarnas oro, ångest, aggressivitet i form av olika appar med både sång, musik, språk, länder osv.. Problem kring larm Ett digitalt trygghetslarm installerades på Brunnsgatan 13 A där de använde mobiltelefoni, Wi-Fi och mobilapp som en del i systemet. Tyvärr har det inte fungerat tillfredställande då Wi-Fi och mobiltäckning inte varit konstant. Många larm från larmklocka och rörelselarm har inte gått fram samt att det kopplat fram falska larm. Analogt trygghetslarm installerades i slutet av november. Vevrehemmet väntar på ett nytt larmsystem då det befintliga är på upphällningen och de har under året haft problem då larmsystemet i det närmaste lagt av. De har som rutin ständig kontroll av loggarna och omstart av systemet samt dokumentation och rapportering till enhetschefen avseende avvikelserna. Framtida behov På Ribbingska ser man ett stort behov av så kallade hotelldörrar, där den boende är den enda som kan öppna sin egen lägenhetsdörr. Detta för personer med demenssjukdom som inte hittar sin egen lägenhet och därför rycker i sina medboendes dörrar vilket medför oro och rädsla. Även Brunnsgatan 13 A lyfter ett behov av sådana dörrar. Ribbingska ser också ett behov av medicinskåp med personlig tagg för personalen där man kan följa exakt vem det är som har öppnat ett medicinskåp och när. Detta skulle minska risken för stölder och öka chansen att snabbare klara upp dem. 8

291 Några enheter önskar ökad användning av GPS som skulle kunna medföra en större frihet för brukare och därmed en ökad livskvalitet. En brukare på Fästan testar GPSklocka som gör att denne trots sin demens kan gå ut och gå obehindrat flera gånger om dagen och skulle denne inte komma tillbaks inom rimlig tid kan personalen spåra brukaren. 9

292 Brukarens individuella behov Nämndens utvecklingsmål: Brukarens individuella behov, mål och måluppfyllelse ska stå i centrum. Indikatorer: Individuella mål dokumenterade i akt Individuella mål dokumenterade i genomförandeplan Resultaten redovisas utifrån de uppföljningar som gjorts av myndighetsfunktion under Då inte alla genomförandeplaner ingick i granskningen ser man dock inte helheten. På några enheter har endast ca 30 procent av genomförandeplanerna granskats. Dock har de flesta enheter haft runt 50 procent granskade medan någon haft ca 90 procent. Totalt för verksamhetsområdet har 356 genomförandeplaner granskats. 1 oktober 2018 bodde 594 brukare på någon enhet inom SBÄ. Totalt för verksamhetsområdet granskades genomförandeplaner i 356 uppföljningar. Ca 13 procent hade inte en genomförandeplan upprättad. Av 309 genomförandeplaner hade 213 samtliga aktuella mål med i genomförandeplanen från beställningen. I övriga resterande 96 genomförandeplaner har målen delvis eller inte alls varit med. Vissa mål har saknats, vissa har varit egna påhittade eller omformulerade mål medan en del mål varit tagna från föregående beställning och därmed inte varit aktuella. Medarbetarna, i regel kontaktmannen, hämtar målen från beställningen och ska skriva av dessa ordagrant i planen. Beställningarna kan emellertid vara svåra att tyda för medarbetare på ett korrekt sätt. Medarbetarna måste även "hämta" livsområdena med dess insatser manuellt i systemet. Problemet kommer att elimineras när även verksamheterna får Lifecare och målen automatiskt följer med från beställning till genomförandeplan. En stor utbildningssatsning genomfördes i början av året till två utsedda medarbetare per boende av kvalitetsutvecklare SoL. Dessa utbildade därefter vidare till övriga medarbetarna på respektive enhet. Utbildningen var uppdelad i vad och hur man skriver i den sociala journalen medan den andra fokuserade på genomförandeplanerna. Dessa medarbetare, IBIC-resurser alternativt samordnare, arbetar aktivt med att vara kontaktmännen behjälpliga samt att de på en del enheter granskar genomförandeplanerna innan de skrivskyddas. På några enheter kom man inte igång i tid med utbildningarna delvis på grund av att de som gick utbildningen avslutade sin anställning. På Nibblegården har det varit en process med att implementera hur man praktiskt gör och hur man skriver. Medarbetarna hade inte skrivit genomförandeplaner tidigare eftersom annan funktion i verksamheten utförde detta då de var i privat regi. Värpinge kommenterar sitt resultat där målen helt endast fanns med till 44 procent att det är något de måste arbeta vidare med. Ribbingska hade som mål 2018 att målen skulle finnas med i samtliga genomförandeplaner, vilket de lyckades med. Rehabmedarbetare skulle involveras i IBIC målen för brukaren under 2018, detta för att bidra till hur man bryter ner och sätter upp delmål. Genomgång av IBIC, mål och måluppfyllelse för rehabmedarbetarna har skjutits fram till 2019 på grund av avsaknad av metodutvecklare IBIC och en stor rörlighet i rehabgruppen. 10

293 För att sätta brukarens individuella behov och mål i centrum kommer IBIC fortsätta att utvecklas. Det finns en lärandeprocess som årligen behöver följas upp. Årsmålet var att individuella mål skulle vara dokumenterade i alla genomförandeplaner, resultatet visar att 69 procent uppfyller kravet om dokumenterade mål, 14 uppfyller det delvis (oftast fattades ett målområde) medan 14 procent inte uppfyller årsmålet. Verksamhetsområdet och myndighetsfunktionen behöver utveckla och arbeta vidare med mål, detta för att skapa tydliga och mätbara mål. Många mål är generella och svåra att bryta ner i delmål. Fokus har flyttats från system och funktioner till brukarfokus och mål, vilket visar på en fantastisk utveckling inom biståndsbedömning och utförande. IBIC IBIC - individens behov i centrum - är en modell för handläggning och dokumentation med fokus på brukarens behov. Hur har införandet av IBIC påverkat verksamhetens kvalitet? Införandet av IBIC har medfört bättre kvalitetssäkring i verksamheten. Skapar bättre helhetsbild över brukarens behov och bättre uppföljning av vårdinsatserna. Många har påtalat att samverkan mellan Myndighetsfunktionen och utförarna har förbättrats. Vad har införandet av IBIC inneburit för brukarna? På enheterna märker man positiva effekter av införandet av IBIC. Brukarnas önskemål, självbestämmande och fokus på behov har hamnat mer i fokus nu än tidigare då det tidigare var mer insatsstyrt än behovsstyrt. Brukarna är i möjligaste mån delaktiga i mötet med biståndshandläggaren och upprättandet av deras genomförandeplaner samt har en, utifrån detta, större möjlighet att påverka hur de vill ha det i sin vardag. På Nibblegården är upplevelsen den att det kommer ta tid innan man ser en betydande skillnad om vad det inneburit för brukarna med IBIC. Brukare som bor på Nibblegården sedan flera år kan nog uppleva att servicen inte är likadan som tidigare då de arbetar utifrån ett rehabiliterande synsätt vilket kan upplevas som en mindre service. Vad har införandet av IBIC inneburit för medarbetarna? Medarbetarna har fått tydligare ramar att arbeta efter. Det hjälper medarbetarna att hålla fokus på individen och deras mål och därmed underlätta den personcentrerade omvårdnaden. Fästan tycker att brukarfokus har ökat och hjälper medarbetaren att arbeta personcentrerat och se varje enskild brukares behov och önskemål. Brunnslyckan menar att arbetet med att skriva genomförandeplaner medfört en ökad arbetsbelastning då många av omvårdnadspersonalen tycker att språket i beställningarna är krångligt. IBIC ökar tydligheten utifrån vad medarbetaren skall utföra. Idag är det tydligt att brukaren göras delaktig i genomförandeplanen och kunna att brukaren skall kunna påverka tider för insatsernas utförande. 11

294 Nationella kvalitetsregister Förvaltningen arbetar utifrån tre nationella kvalitetsregister: Senior alert som ger struktur åt det förebyggande arbetet genom riskbedömningar och åtgärdsplaner BPSD-registret som ger oss verktyg för att minska de beteendemässiga och psykiska symptomen vid demens Svenska palliativregistret som syftar till att förbättra vården i livets slut Kvalitetsregistrens arbetsmetodik ska tillämpas även om verksamhetsområdet inte gör registreringar. Senior alert Det förebyggande arbetet enligt Senior alert innebär att brukarna bedöms strukturerat utifrån risker, såsom trycksår, undernäring och fall, och att förebyggande åtgärder kan sättas in. För medarbetarna ger det ett verktyg för teamet i det vårdpreventiva arbetet och bidrar till en struktur för att inte missa några risker samt för att utveckla det förebyggande arbetet. Särskilda boenden har gjort 442 registreringar i Senior alert vilket är en ökning med ca 7 procent jämfört med förra året. Variationen mellan boendena är dock fortsatt stor. Andelen med planerad åtgärd vid risk har sjunkit från 95 till 90 procent och andelen utförda åtgärder har sjunkit från 66 till 62 procent jämfört med Vi når således inte fullt upp till målen. Balans- och styrketräning hamnar på plats 10 respektive 12 över utförda åtgärder vid risk för fall, vilket är något bättre än tidigare år, men fortfarande en bit ifrån målvärdet. Under året har vi identifierat svårigheter med att omvårdnadspersonalen ofta inte känner sig så involverade i det förebyggande arbetet, vilket är problematiskt eftersom det ofta är de som ska utföra åtgärderna. På två boenden (Linegården och Värpinge) har därför ett projekt med Senior alert-ombud inletts, med förhoppningen att det förebyggande arbetssättet ska spridas bättre till all personal. Resultaten i Senior alert har under året tagits upp på ledningsgrupper, nätverksträffar för legitimerade och i nyhetsbrev för kvalitetsregister. Även här finns dock brister i spridningen till omvårdnadspersonalen och vi behöver utveckla vårt arbete med att förbättra verksamheten på de enskilda boendena utifrån deras resultat. BPSD-registret Under 2018 infördes ett koncept med diplomering i verksamhetsområdet för att demensvården ska utvecklas och kvalitetssäkras. Ett gemensamt utbildningsprogram genomfördes av alla medarbetare under 2018 och innehöll webbutbildning i demensvård, Demens ABC 1 och 2, grundläggande BPSD utbildning och utbildning i Nollvision. Medarbetarnas utbildningar följdes upp med reflektionsmöten ledda av silviasystrar. Kravet för att bli en diplomerad enhet var att 90 procent av de tillsvidareanställda gått samtliga fyra webbutbildningar samt deltagit i reflektionscirkeln. Per den siste november har 80 procent av enheterna diplomerats och ytterligare erhåller diplomering under december månad. 12

295 Demensförbundets Nollvision för tvångs- och begränsningsåtgärder verkar som målbild i verksamhetsutvecklingen. Utbildning för BPSD-administratörer hålls regelbundet inom SBÄ, med målet att minst två undersköterskor på var avdelning samt all HSL-personal och enhetschef ska vara utbildade. Under 2018 har 49 nya BPSD-administratörer utbildats. Silviasystrarna i demensteamet är certifierade utbildare, och demenssjuksköterskorna kommer att bli under våren För medarbetarna innebär arbetet i BPSD-registret ett ökat teamarbete där alla yrkeskategorier har fått ett gemensamt språk och kan arbeta mot gemensamma mål. Arbetet blir mer strukturerat och systematiskt vilket gör att symtomen både kan förebyggas och lindras i ett tidigare skede. För brukarna innebär arbetet i BPSDregistret att de får en mer personcentrerad vård och omsorg, samt en minskad BPSD vilket ger en ökad livskvalitet. Resultatet av egenkontrollen visar att 93 procent av brukare med BPSD-symtom hade en bemötandeplan under första halvan av Därefter blev bemötandeplanen tvingande i registret vilket innebär att samtliga brukare har en bemötandeplan. Dock behöver kvaliteten på bemötandeplanerna utvecklas. Arbetet med BPSD- metoden följs upp genom att årligen följa och analysera utfallet av BPSD- registrets kvalitetsindikatorer samt genom utvärdering och utveckling av arbetssättet vid de årliga nätverksträffarna för BPSD-administratörerna. Resultatet sprids också på ledningsgrupp, nätverksträffar för legitimerade samt i nyhetsbrev för kvalitetsregister. Silviasystrarna gör monitorering på vissa utvalda enheter för att granska hur man arbetar med registret, kvaliteten på bemötandeplanerna samt kontrollera att uppgifterna inlagda i registret stämmer med HSL-journalen. De brister man funnit vid monitoreringarna har under året legat till grund för strukturerat förbättringsarbete på två utvalda enheter. Svenska palliativregistret SBÄ genomför tematräffar med legitimerad personal och medarbetare SoL enligt ett projekt om kunskapsbaserad palliativ vård för äldre personer i särskilda boenden (KUPA). Ett utbildningsmaterial för dessa träffar har tagits fram tillsammans med Lunds universitet och Palliativa centrum. Tematräffar har hittills genomförts på fem enheter och kommer att genomföras på alla enheter enligt handlingsplan under Alla brukare som avlider på de särskilda boendena ska registreras i Svenska palliativregistret. Under 2018 har 174 dödsfall rapporterats på särskilda boenden i Lunds kommun, vilket är en liten ökning från 2017 då 167 dödsfall registrerades. Det är stor skillnad på antal registreringar mellan de olika boendena, från 1 till 22 registrerade dödsfall. Enbart de dödsfall som sker på boendet ska registreras av oss eftersom de som sker på sjukhus registreras där. Det är även stor skillnad på hur de olika boendena når upp till kvalitetsmålen. Vi ligger fortfarande lågt på dokumenterad munhälsobedömning sista veckan. Resultatet för "smärtskattning sista levnadsveckan" 2018 var 51 procent och når därmed precis upp till målet på 50 procent. 13

296 Kvalitetsuppföljning på brukarnivå 2018 Myndighetsfunktionens handläggare följer upp kvalitén på vård och omsorg på brukarnivå inom alla verksamhetsområden inklusive externa utförare. Brukarna får besvara några frågor som bland annat handlar om bemötande, möjlighet att påverka och om de känner sig trygga. Om brukaren inte själv kan svara kan de få stöd av närstående eller legal företrädare. Resultatet kan följas löpande i Webropol (på enhets- och verksamhetsnivå). 390 uppföljningar genomfördes under året, där 41 procent av brukarna inte kunde besvara frågorna och sex procent inte ville besvara frågorna. Totalt är det 196 brukare som svarat. Bland dem som inte kunde besvara frågorna var övervägande orsak hälsotillståndet hos den enskilde där demens och kognitiv svikt var den vanligaste orsaken. Kvalitetsfrågor Resultatet användas för olika förbättringsområden som exempelvis dialoger i arbetsgrupper om hur vi tar hänsyn till hur den enskilda vill ha sitt stöd utfört och hur man ska arbeta för att öka brukarens påverkans möjlighet. Dock är det för få uppföljningar på en del enheter, vilket inte ger ett representativt resultat att arbeta vidare med. Resultaten kan också sättas i förhållande till brukarresultatet om vad brukaren tycker om äldreomsorgen. Myndighetens kvalitetsuppföljning ger ett trovärdigt värde då frågorna ställs direkt till brukaren, detta i förhållande till brukarundersökningen som oftast besvaras av anhöriga eller brukare tillsammans med anhörig. Den enskilde är i fokus och frågorna riktas direkt till den enskilde oavsett om anhöriga deltar i uppföljningen eller ej. En del frisvar är svåra att hantera då de redovisas anonymt och handlar om den enskildes uppfattning, önskemål eller upplevelse och inte den vård- och omsorg enheten levererar. Det kan vara frisvar som handlar om att man inte är nöjd med kontaktman, oro för räkningar mm. Dock återkopplar myndigheten till enhetschef vid allvarliga synpunkter framförda av brukaren. Ett återkommande frisvar i årets resultat från brukarna handlar om önskan om högre bemanning samt förväntningar på hur snabbt larmet besvaras, vilket verksamhetsområdet kommer titta vidare på. Granskning av genomförandeplan Resultatet av de uppföljningar som gjorts ligger till grund för hur verksamhetsområdet arbetar med IBIC och kontaktmannens ansvar att upprätta genomförandeplan och hålla den uppdaterad. Av 365 var 305 genomförandeplaner upprättade och 205 var upprättade i samråd med den enskilde eller legal företrädare. I 49 stycken av dessa var det ibockat att den enskilde deltagit i upprättandet men i löpande text framgick inte hur den enskilde deltagit. Ett utvecklingsområde som verksamheten arbetat med under året och som var en del i utbildningen. Av de 28 som inte upprättats med den enskilde eller legal företrädare berodde det vanligast på brukarens hälsotillstånd. 223 genomförandeplaner stämde väl överens med beställningen. I de 84 beställningar som inte stämde överens med beställningen saknades ofta ett livsområde i genomförandeplanen. 14

297 256 beställningar hade målsättningen med i genomförandeplanen och 53 saknade oftast ett mål eller innehöll även gamla mål. Något som sammankopplas den upprättandet av genomförandeplanen. Resultatet av myndighetens granskning av genomförandeplaner följer med som olika målsättningar i en handlingsplan för IBIC, beroende vilka brister som lokaliserats. 15

298 Kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå 2018 Kvalitetsuppföljningen på verksamhetsnivå består av tre delar: en enkät som besvaras av enhetschef, en dokumentationsgranskning som genomförs av myndighetsfunktionen vid ett besök på enheten samt ett platsbesök där några utvalda medarbetare intervjuas av medarbetare från kvalitetsenheten. Resultatet sammanställs till en rapport som delges enhetschef och verksamhetschef. Berörda chefer bjuds in till ett återkopplingsmöte där resultaten diskuteras tillsammans med representanter för myndighetsfunktionen och kvalitetsenheten. Uppföljningen har pågått under hösten 2017 och hela Kvalitetsenheten och myndighetsfunktionen har genomfört verksamhetsuppföljning i samtliga enheter, resultatet har rapporterades både på enhetsnivå och samlat på verksamhetsnivå. Resultatet används för verksamhetsutveckling och prioriteringsordningen för gemensamma utvecklingsområden fastställdes i verksamhetens ledningsgrupp SBÄ utifrån uppföljningens resultat. Att skapa en enhetlig rutin för att tydliggöra medarbetarnas ansvar vid mottagande av ny brukare. Verksamhetsområdet utsåg en arbetsgrupp som har tagit fram ett gemensamt förslag, ett förslag som granskats av berörda grupper. Rutinen kommer att fastställas i början av 2019 Att skapa en enhetlig rutin utifrån delegeringsförfarandet och ta fram ett förslag på hur verksamheten skall säkerställa vid s.k. glapp exempelvis när en sjuksköterska slutar och en annan tillträder tjänst. Rutinen är inte framtagen under 2018 på grund av den organisations förändring för HSL-personal som sker inom förvaltningen. I väntan på ny organisation är delegeringsförfarandet säkerställa vid s.k. glapp när en sjuksköterska slutar och en annan tillträder tjänst via verksamhetsområdets resurssjuksköterskor. Tanken är att ta fram en förvaltningsgemensam rutin i den nya organiseringen. Att säkerställa att dokumentation, rapport böcker förvaras rätt och säkert. Inventering gjordes på alla enheter och dokumentationsskåp inhandlades till alla enheter för att säkerställa förvaringen. Huvudprocessen ska förtydligas och förankra i verksamheterna och arbetet med att identifiera, utveckla och förtydliga delprocesser ska påbörjas. Ett ständigt pågående arbete på enheterna samt att det ligger i introduktionen för ny anställda. En utmaning är begreppet huvudprocessen ett begrepp som står lång ifrån baspersonalensuppdrag (att utföra). Begreppet systematiskt kvalitetsarbete skall förtydligas och förankras i verksamheterna, det skall vara känt av medarbetarna vilka förbättringsarbete enheten arbetar med. Det har under året blivit tydligare ute i verksamheterna utifrån ständigt pågående arbete med avvikelsehantering, uppföljning och återkoppling av olika resultat. Verksamhetsplanen för SBÄ 2018 låg till grund för förankring av verksamhetsområdets förbättrings- och utvecklingsarbete till detta har enheterna arbetat med individuella förbättringsarbeten. Lokaliserat utvecklingsarbete med socialjournal, mål, delaktighet och genomförandeplan bakades in i handlingsplan för IBIC. Utöver ovanstående utvecklingsarbete har enheterna att arbeta med enhetsspecifika utvecklingsområden. Teamarbetet var också ett förbättringsområde för att erbjuda brukaren en god och säker 16

299 vård samt god livskvalitet utifrån samlade resurser har professionsövergripande teamets insatser samordnas. Teamarbetet har utvecklats och stärks genom att struktur och ansvarsfördelning i teamen förtydligas. Ett gemensamt format och strukturer för hur tematräffarna ska genomföras har tagits fram samt stödmaterial inför team mötet. Dessa har utvärderats och reviderats under året. Utifrån detta ska samtliga team inom verksamhetsområdet utveckla sitt arbetssätt. 17

300 Medarbetare Kompetensutveckling Alla sjuksköterskor inom SBÄ har under året utbildats i VISAM, ett verktyg som ger stöd i läkarkontakten. Mer än 90 procent av alla medarbetare inom SBÄ har genomfört demens certifieringen, ett omfattande utbildnings projekt under Silviasystrarna har hållit i fem BPSD-utbildningar under året för personal inom SBÄ och utbildat 49 nya BPSD-administratörer. Utbildningar i HR-It systemet Utöver ovanstående har verksamhetsområdet återkommande utbildningar Personalomsättning Per den siste oktober fanns det 764 tillsvidare anställda inom verksamhetsområdet. Personalomsättningen ligger på 8 procent. Totalt innebär detta 61 avgångar var av 39 är på egen begäran, 14 pensionsavgångar och 8 övriga. Rörligheten anses rimlig inom verksamhetsområdet, dock är rörlighetens större inom den legitimerade gruppen i förhållande till baspersonal. En rörlighet som påverkar verksamheterna i större utsträckning då den legitimerade gruppen tillsammans med enhetschef utgör grunden för ett stabilt team. Under året har verksamhetsområdet tagit emot 15 extratjänster, något som slagit väl ut både för en enskilde individen och enheterna. Extratjänsterna har skapat ett mervärde för alla berörda. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ligger på 9,8 procent en minskning med 0,8 procent sedan 2017 och 2,0 procent sedan 2016 då sjukfrånvaron låg på 11,5 procent. Kvinnorna sjukfrånvaron är högre än männens och ligger på 10,2 procent och hos männen ligger sjukfrånvaron på 7,5 procent. Verksamhetsområdet ingår i de hälsoprojekten förvaltningen driver. Projektet tidiga signaler är ett av de projekt som slagit väl ut på boendena. Reimersdal och Fästan som delta i projektet har minskat sjukfrånvaro med respektive 1,2 procent och 5,2 procent under Gällande resultatet på Fästan är det svårt att avgöra om det är hälsoprojektet som påverkat resultatet eller heltid som norm. Nationella undersökningar tyder på att heltid som norm påverkar sjukfrånvaron. Medarbetare som arbetade deltid har oftast sina arbetspass förlagda vi högintensiva perioder men vid heltidsarbete ger arbetspassen utrymme för lågintensiva perioder vilket skapar förutsättningar för återhämtning och vila. 18

301 Miljö Miljömålen Utvecklingsarbetet kring måltider och måltidssituationen har pågått under ett par år och resultatet följs. Området är ett stående fokusområde för förbättring och utveckling och under 2018 har verksamhetsområdet arbetar man vidare genom kostombud och kvalitetsrådet. Under året har verksamhetsområdet att fokusera på ekologiska mål, standar har tagits fram gällande beställningar för att skapa lika förutsättningar och stötta enheterna i de ekologiska målen. Senaste rapporten från visar att verksamhetsområdet är uppe i 88,2 procent ekologiska inköp. Utmaning i att öka de ekologiska inköpen påverkas av brukarnas önskemål, det finns produkter som inte är ekologiska men som brukarna önskar. Nytt avtal med måltidsservice ingicks där prisgrupperna höjdes en nivå för att öka antal ekologiska rätter som enheterna kan beställa. Vid sista avstämning med serviceförvaltningen såg det ut som måltidsservice skulle nå överenskommet mål, i skrivande stund har dock inget resultat återkopplats på årsbasis. Linegården lämnade slutrapport om Översta steget i oktober Under våren arbetade vi strukturerat för att minska på mat- och kaffesvinnet på enheten. Resultatet visade på att ökad medvetenhet hos medarbetarna, en bra struktur och med tydliga rutiner kan vi minska matsvinnet. Under mätperioden minskade tallrikssvinnet med ca 9 kilo/v och kaffesvinnet minskade totalt med 1 l/v. Gällande kaffet var personalkaffet det största svinnet. Med anledning av att projektledaren på Linegården avslutat sin tjänst samt att chef inte varit stationerad på Linegården har projektet avstannat sedan sommaren och nya mätningar har inte gjorts sedan vecka 23. Kommer att fortsätta mätningar under våren Samtliga boendeenheter sorterar sopor med undantag av textilier. Serviceenheten har ingen sopsortering då den typ av tömning inte sker i området Gastelyckan. Det som sorteras är textilier då dessa återanvänds till enheterna. Enkät: Sopsortering på enheten Vilken sopsortering har ni på enheten? Frågor Utfall, Antal Matavfall? 19

302 Frågor Utfall, Antal Plastförpackningar? Pappersförpackningar? Returpapper? Metallförpackningar? 20

303 Frågor Utfall, Antal Färgat glas? Ofärgat glas? Textil? 21

304 Ekonomi Det ekonomiska resultatet är inte klart när verksamhetsberättelsen lämnas. Årets resultat som redovisas avser prognosen t.o.m. den siste november som hämtas från budget/prognos. Enhet/verksamhet Eken Belopp, tkr SBÄ totalt org tkr Årets resultat Kommentar till årets resultat: Prognosen per 31 december beräknas till tkr. Det är framför allt personalkostnader tkr, inhyrd arbetskraft tkr och tkr lägre rörlig ersättning som påverkar resultatet. Kontoklass 3 och 7 som bland annat omfattar praktikersättning, driftsbidrag, el och hyresomkostnader har ett prognoserat resultat om tkr. Beläggningsgraden ligger genomsnittligt på 94 procent. Och prognosen visar på ett resultat om tkr i lägre rörligersättning. Med ett genomsnitt om 40 obelagda lägenheter i intern regi under året. Omstrukturering av personalresurser vid låg beläggning försvåras av att lediga lägenheter finns på olika avdelningar och avdelningarna är beroende av ett visst antal händer för att utföra sina uppdrag. Enheterna har inte lyckas anpassa resurserna till den budgeterade rörliga ersättningen vilket omfattar en resursanpassning om tkr. Detta påverkas bland annat av att enheterna själva skall bemanna all planerad frånvaro utifrån bemanningsenhetens uppdrag som innebär att de ersätter oplanerad frånvaro. Att enheterna själva skall tillgodose planerad frånvaro innebär svårigheter i personalplaneringen gällande möjligheten att utnyttja bemanningen rätt och har resurser för att möta den planerade frånvaron utan övertalighet. Verksamhetsområdet har haft avgångsvederlag och rehabilitering om 613 tkr. Det råder stora variationer i de enheternas resultat där underskott balanseras av överskott. De största underskotten finns på Linelyckan, Solhem, Värpinge, Vevrehemmet, Reimersdal och Mårtenslund vån 2 och 3. Fyra av dessa enheter har störst resursanpassningar och en beläggningsgrad från 89,99 till 93,87 preocent. Totalt tappar dessa enheter tkr i rörligersättning Norrdala, Brunnslyckan, Ribbingskan och Nibblegården visar på ett positivt resultat med beläggningsgrad mellan 94,22-96,74 procent. Fästan och Linegården ingår i projektet heltid som norm. Prognosen för personalkostnaderna har förändrats med tkr sedan man gick in i skarpt läge i maj månad exkluderat nattarbetare. Frågor i fokus Riktad översyn avseende anpassning av kostnader till intäkter, granskning av verksamhetschef. Arbeta för en standars för personalplanering. 22

305 Heltid som norm Minska kostnader för mertid och övertid Arbeta med rörligersättning i förhållande till beläggningsgrad, hur kan vi påverka inoch utflytt samt anpassa personalresurser efter vårdbehov. Arbeta strategiskt med frisknärvaro. Minimera sjukfrånvaro, en frånvaro som ofta innebär kostnader för akutrekrytering, mertid och övertid. Verksamhetsområdet har deltagit i tre hälsoprojekt under året. 23

306 2018 VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2018 Stöd och aktivering för personer med funktionsnedsättning VOO 2019/0150

307 Innehållsförteckning Verksamhet... 3 Verksamhetens uppdrag och innehåll... 3 Händelser av väsentlig betydelse... 3 Lunds vision och förhållningssätt... 5 Välfärdsteknologi och välfärdsteknik... 6 Brukarens individuella behov... 8 IBIC... 8 Nationella kvalitetsregister... 9 Senior alert... 9 BPSD-registret... 9 Svenska palliativregistret... 9 Kvalitetsuppföljning på brukarnivå Kvalitetsfrågor Granskning av genomförandeplan Kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå Medarbetare Kompetensutveckling Personalomsättning Sjukfrånvaro Miljö Miljömålen Enkät: Sopsortering på enheten Ekonomi Årets resultat

308 Verksamhet Verksamhetens uppdrag och innehåll Verksamheten Stöd och aktivering för personer med funktionsnedsättning omfattar hemvård för personer med funktionsnedsättning, daglig verksamhet, korttidstillsyn, korttidsvistelse, avlösare, ledsagare och kontaktpersoner. Alla insatser verkställs efter beslut enlig SoL och LSS. Det finns ett habiliteringsteam med psykolog, kurator och fysioterapeut. Inom verksamheten ligger även bemanningsenheten som ansvarar för rekrytering och bemanning av timanställningar till samtliga verksamheter vid oplanerad frånvaro mellan 4 timmar -14 dagar inom yrkesgrupperna undersköterskor, vårdbiträde, stödassistenter och stödbiträden. För de brukare som tillhör LSS finns en mötesplats och fritidsverksamhet. För att delta i dessa verksamheter krävs inga beslut. Händelser av väsentlig betydelse Företaget som levererade lunch till Daglig verksamhet gick i konkurs i maj månad, vilket resulterade i att brukarna under en längre tid haft med sig egen mat. Från 3 december erbjuder Daglig verksamhet igen att kunna köpa lunch, vilket levereras av kommunens Måltidsservice. Butiken Titta In på Stora Södergatan 19 har blivit en uppskattad butik, där man säljer alster som tillverkats i de kommunala dagliga verksamheterna. Affären bemannas av brukare och medarbetare från daglig verksamhet. Habogängets kokbok har vunnit en deltävling i Lidl's mästerkockstävling och sedan var det release fest på Skissernas museum. Kokboken har även vunnit och blivit utsedd till Sveriges bidrag i kategorin välgörenhet i Gourmand award en fantastiskt fin utmärkelse. Boken har även blivit årets julklapp till alla anställda inom vård och omsorg. Inom hemvården infördes förra året mobilt verksamhetsstöd för undersköterskor, Life Care mobil hemtjänst. Systemet innebär att medarbetarna har tillgång till både digitala nycklar, planeringsschema och dokumentationssystem i sina mobiltelefoner, detta gäller SoL-insatser. I år har hemvården fått möjlighet att testa en app som hanterar digital signering av HSL-insatser. Det är mycket positivt och medarbetarna har upplevt att det är lätt att hantera, ger säkrare medicinhantering och avvikelserna syns i realtid och kan hanteras direkt. Ett externt företag valde att inte förlänga sitt avtal med Lunds kommun som utförare av ledsagare- och avlösarservice så dessa ärende fördes över till kommunen. En kartläggning i form av "Delaktighetsslinga" gjordes kring vad brukarna önskade få ut av Mötesplats F30 kring bla hur de vill vara mer delaktiga, vilka aktiviteter ska erbjudas, önskade öppettider mm. Resultatet blev ändrade öppettider samt att prova på att ha öppet även någon halvdag under julen. I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan erbjöds inför valet studiecirkeln Mitt val. Detta så att brukarna skulle kunna få information och förbereda sig inför valet. Det har varit en stor ökning av korttidsvistelsedygn under året. Utifrån detta var verksamheten tvungen att besluta om att minska föräldrars möjlighet att påverka när vistelsedygnen förlades. Detta för att anpassa beläggningarna bättre för barnen och effektivisera för verksamheten. Syftet är att öka tryggheten för barnen och för att bereda 3

309 plats åt nya brukare. Detta har gjort att samtliga brukares dygn har kunnat verkställas och föräldrarna har fått avlastning, men inte på helger i den omfattning som föräldrarna har haft önskemål om. Projekt med Allmänna arvsfonden angående ungdomarnas möjlighet att få vara delaktiga i naturupplevelser såsom skog, mark och hav i det sk Blå lådan projektet beviljades i slutet av förra året. Det är ett 3 årigt projekt. Detta har startats upp under året och samarbete har fallit väl ut i form av olika aktiviteter med brukarna och diverse workshops. Förvaltningsövergripande samarbete med Kultur & Fritidsförvaltningen, med den öppna fritidsverksamheten, med gemensamt fokus på samhällsintegrering av målgruppen. Under Musikhjälpen hade Diabasenkören framträdande vid galan på Arenan. Deltagare och personal har tillverkat julpynt till granen på Stortorget och blivit intervjuade av radio Malmöhus. Även brukare från korttidstillsyn/vistelse deltog i olika evenemang. Projektet Kan vi prata sex idag? är avslutat, men sexualitet och relationer är fortfarande en angelägen fråga. Så med anledning av detta har Stöd och aktivering och Boende och habilitering erbjudit medarbetarna ytterligare redskap för att kunna ge våra brukare rätt stöd och bemötande i frågor kring sexualitet och relationer. Detta skedde med hjälp av Teater Reagera som arbetar med projektet Freja- forumteater om sex och relationer, vilket är finansierat av Allmänna Arvsfonden och riktar sig till personer inom LSS. Teater Reagera har använt sig av ett koncept med utbildning där medarbetare inom LSS tar del av deras inspirationsträffar bestående av forumteater samt en samtalsverkstad, och där brukarna blev erbjudna ett likartat koncept vi andra tillfällen. 4

310 Lunds vision och förhållningssätt Lund skapar framtiden - med kunskap, innovation och öppenhet Införandet av den nya visionen pågår nu på alla förvaltningar enligt en plan som har antagits av kommunens ledningsgrupp. Den nya visionen ska bli utgångspunkten för kommunens styrning och tillsammans med förhållningssätten genomsyra allt vi gör. Förhållningssätt: lyssna - lära - leda Lunds kommuns nya vision och förhållningssätt har mottagits bra av ledningsgruppen och medarbetarna. Den allmänna uppfattningen är att det har varit lätt att identifiera sig med den nya visionen i det dagliga arbetet. Många medarbetare känner att de redan jobbar i den andan. De flesta enheter har använt och arbetat med arbetsmaterialet som finns i verktygslådan för implementering av visionen. Uppfattningen har varit att övningarna har varit väl beskrivna och materialet tydligt så det har gått bra att följa. Medarbetarna har varit aktiva i diskussionerna på ett positivt sätt. 5

311 Välfärdsteknologi och välfärdsteknik Nämnden har fastställt fyra utvecklingsmål varav ett handlar om välfärdsteknologi. Nämndens utvecklingsmål: Utveckling inom området välfärdsteknologi för ökad tillgänglighet, självständighet och trygghet för brukaren och ökad effektivitet för verksamheten. Indikatorer: Projekt med tekniska lösningar för ökad tillgänglighet, självständighet och trygghet för brukare. Utveckla användandet av digitala verktyg och arbetsmetoder för ökad effektivitet i verksamheten. Utveckla den digitala infrastrukturen. Arbetssättet Nordan modellen har gjorts om och finns nu digitaliserad. Det har gjorts inköp av ipads som används dagligen i olika aktiviteter. Dessa innehåller olika pedagogiska applikationer som är anpassade efter brukarens begåvningsnivå och intressen. På någon enhet har man tagit emot flera personer som studerar rehabiliteringsteknik på Lunds Tekniska Högskola. Studenterna har haft i uppdrag att fundera på lösningar där användandet av teknik kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet hos personer med funktionsnedsättning. Inköp av en siluettskrivare möjliggör estetiskt skapade på dataskärmen, som skrivaren skär ut i olika materiel, som kartong, textil, klisterpapper osv. Detta möjliggör skapande trots nedsatt funktion i händer. ErgoNova gungstolar har köpts in till några enheter, som används för att skapa avslappning och minska ångest och oro vid neuropsykiatriska diagnoser. Till döv personal finns både smartphone för videosamtal samt Ipad för att möjliggöra telefoni och kontakt med hörande personer. Facebook och Instagram konto finns på flera enheter. Utbildning teknikcoacher har fortsatt under året och målet är att det skall finnas teknikcoacher på alla större enheter. Målet är att ge kunskap om hur teknik kan används som stöd i vardagen för ökad tillgänglighet och självständighet för brukarna samt att höja kompetensen hos medarbetarna. Kontinuerlig uppföljning av vilka appar som kan erbjudas brukarna samt hur enheternas Ipads pedagogiskt kan användas så att det gynnar brukarna. Två sjuksköterskor medverkar i Blended care projektet. Där provas elektroniska dosetter för att få patienterna mer självständiga och e-signering. Detta har resulterat i en minskning av avvikelser på glömd signering. Heldag med välfärdsteknologi med legitimerad personal och undersköterskor i hemvården där man bland annat diskuterat framtiden vad gäller välfärdsteknologi. Fortsatt digitala inköp. Det har också lagts in en app för att kunna hantera språk, såväl talat som skrivet. Inom bemanningsenheten har man infört E-tjänst där samtliga timanställda innan anställning skall läsa igenom informationsmaterialet. E-legitimation används för att skriva under att man tagit del av informationen innan anställning. Vid inbjudan till informationsträffar skapades en e-tjänst där de sökande själva bokar in sig på informationsträff och samtidigt får ett meddelande om vad de skall förbereda sig med inför informationsträffen och vilket material de skall ha med sig. 6

312 I samband med att Bemanningsenheten fick ansvaret för att hantera bokningar och beställningar av sjuksköterskor, till de enheter inom vård och omsorg som har sjuksköterskor, arbetades två e-tjänster fram för att kunna hantera presentationer och SITHs kort till Bemanningsföretagens sjuksköterskor på ett GDPR säkert sätt. Inom korttidstillsyn/korttidsvistelse har man haft samarbete med olika aktörer, t.ex. skola, vad gällande brukarnas användning av välfärdsteknologi för att skapa en samsyn. Det har varit bla genom deltagande på workshop i Widgit-go tillsammans med föräldrar, skola och barnhabiliteringen. För de som har uppdrag som ledsagare, kontaktperson och avlösare skickas mail ut om information från förvaltningen och från F30 i syfte om att underlätta deras uppdrag och mål för brukare. Det erbjuds möjlighet till kompetensutveckling via webb baserade utbildningar kring autism, ADHD mm. Uppföljning av kontaktpersonernas arbete sker via Webro pol i syfte om god arbetsmiljö och kvalitetssäkring, vilket har förenklat återkoppling i ärendena. På korttidstillsyn/korttidsvistelse arbetar man att öka barnens/undomarnas självständighet under dagen och skapa möjligheter till egna val samt effektivisera personalens arbete genom att digitalisera bildhanteringsprogram, bildschema mm i kommunikationsplatta och läsplatta. Någon korttidsvistelse har samarbete med Malmö Esport. Det har sedan resulterat i att ungdomarna blivit medlemmar. 7

313 Brukarens individuella behov Nämndens utvecklingsmål: Brukarens individuella behov, mål och måluppfyllelse ska stå i centrum. Indikatorer: Individuella mål dokumenterade i akt Individuella mål dokumenterade i genomförandeplan Utifrån årets resultat av myndighetens uppföljning av genomförandeplan återfanns målsättningar från beställning i genomförandeplan i 89% av 476 uppföljningar, medan det delvis återfanns i 4%. I 5% av genomförandeplanerna återfanns inte målen och i 2% var det ej aktuellt. Detta kan jämföras med 2017 års uppföljning där målsättningarna återfanns i drygt 61% av 359 uppföljningar, medan de återfanns delvis i nästan 4%. I drygt 21% återfanns de inte och drygt 13% var det ej aktuellt. IBIC IBIC - individens behov i centrum - är en modell för handläggning och dokumentation med fokus på brukarens behov. Inom daglig verksamhet upplever medarbetarna att brukarna har blivit mer delaktiga i sina genomförandeplaner. Positivt att man har möte där alla som arbetar kring brukaren är delaktiga. Det gör att man får en helhetssyn och underlättar samarbete med bland annat boende. Kontaktmannen har ett förmöte med brukare som skall medverka. För några brukare använder man bildstöd och Samtalsmatta så att brukaren är förberedd inför uppföljningsmötet. Brukare på tidig utvecklingsnivå som inte själv verbalt, eller via bilder, kan uttrycka sina önskningar används t.ex. observationer under dagens aktiviteter för att avläsa vad brukaren tycker om och hur stödet bäst kan ges. Personalen erbjuder t.ex. samma aktivitet flera gånger och är lyhörd för brukarens beteende, kroppsspråk osv. Vissa brukaren tycker det är svårt med möte och då förbereder genom att inför uppföljningsmötet filma brukaren där man ställer frågorna och sedan spelar upp filmen på mötet. I hemvården har genomförandeplanerna blivit tydligare kring hur insatserna ska utföras, vilket är en fördel för brukarna. Till de insatser som det finns mål är det lättare att beskriva hur man ska göra för att uppnå målen. Beställningarna har en tendens att bli längre och längre vilket gör det svåröverskådligt och svårare för medarbetarna ute på enheterna att hantera. Inom korttidstillsyn/korttidsvistelse har man påbörjat kommunikationskartläggning, grundat i projektet "Kommunikation", utifrån varje brukares behov för att i större utsträckning kunna använda t.ex. Samtalsmatta och Ipad för ökad delaktighet. Detta skrivs tydligare gällande delaktighet i genomförandeplanen. Inom hela Stöd och aktivering har en aktivitet varit att kollegiegranska varandra kring social dokumentation och detta upplevts som väldigt lärorikt och har varit till stor hjälp i arbetet. 8

314 Nationella kvalitetsregister Förvaltningen arbetar utifrån tre nationella kvalitetsregister: Senior alert som ger struktur åt det förebyggande arbetet genom riskbedömningar och åtgärdsplaner BPSD-registret som ger oss verktyg för att minska de beteendemässiga och psykiska symptomen vid demens Svenska palliativregistret som syftar till att förbättra vården i livets slut Kvalitetsregistrens arbetsmetodik ska tillämpas även om verksamhetsområdet inte gör registreringar. Senior alert I senior alert används arbetsmetoderna, checklistor och verktyg som finns samt smärtskattning inom hemvården dock sker ingen registrering. BPSD-registret Ej aktuellt Svenska palliativregistret Sjuksköterskorna fick ytterligare utbildning under våren och de arbetar med detta register. Det är inte alltid som verksamheten är inkopplade i det palliativa stadiet utan ASIH tar över då, men de gånger där man inkopplad arbetar man med registret. Alla sjuksköterskor har gjort Web utbildningen. 9

315 Kvalitetsuppföljning på brukarnivå 2018 Myndighetsfunktionens handläggare följer upp kvalitén på vård och omsorg på brukarnivå inom alla verksamhetsområden inklusive externa utförare. Brukarna får besvara några frågor som bland annat handlar om bemötande, möjlighet att påverka och om de känner sig trygga. Om brukaren inte själv kan svara kan de få stöd av närstående eller legal företrädare. Resultatet kan följas löpande i Webropol (på enhets- och verksamhetsnivå). Det har sammanlagt registrerats 564 uppföljningar av insatser under 2018 fram tom Den insats/enhet som haft flest uppföljningar är kontaktperson. Ledsagare, avlösare och kontaktperson har sammanlagt haft 35 % av uppföljningarna, daglig verksamhet 33%, hemvård 23 % och korttidsvistelse/korttidstillsyn 9% av samtliga uppföljningar. Drygt hälften av de svar som registrerats har gjorts av brukaren själv. I 19% av fallen vill eller kan inte brukaren besvara frågorna. I övrigt har brukaren fått hjälp att besvara frågorna. Den fråga som gav högst andel positiva svar var frågan om personal bemöter brukaren på ett bra sätt. Hela 98% svarar alltid eller oftast medan 2% inte kan besvara frågan. Vi är stolta över att brukare i så hög grad upplever att de alltid eller oftast blir väl bemötta av personal. Under 2017 var det samma resultat. Det som skiljer sig är att det i år är ytterligare 129 st som har svarat. Frågorna som riktade sig mot hemvårdsinsatserna beställning och uppackning av varor samt om man sammantaget är nöjd med varuleveransen gav lägst andel positiva svar. Det var även de frågorna som flest andel brukare inte kunde eller ville besvara. Endast 52 resp 44% var alltid eller oftast nöjda med beställning och uppackning av varor medan 32 resp 52% inte kan eller vill besvara frågorna. På frågan om brukaren sammantaget var nöjd med insatsen varuleverans var det 42% som svarade alltid eller oftast medan 36% inte kunde besvara frågan. Dessa frågor fanns inte med vid uppföljningarna under Övriga kvalitetsfrågor som ställdes vid individuppföljningarna inom Stöd och aktivering besvarades med mellan ca 80-ca 90% positiva svar, vilket är ett väldigt bra resultat. Dessa resultat överensstämmer även med resultatet för 2017, men i år är det ytterligare 129 st som har svarat. Kvalitetsfrågor Svaren från individuppföljningarnas kvalitetsfrågor används både på enhets- och verksamhetsnivå dels för att belysa det som fungerar bra och kunna fortsätta att hålla en hög nivå, dels att lyfta förbättringsområden och utifrån de tex sätta mål i verksamhetsplanen eller skapa nya rutiner. Ibland kan det vara svårt att använda resultaten om svarsfrekvensen har varit låg eller om brukarna tex inte har kunnat svara på frågorna, tex har det varit så på en del enheter inom daglig verksamhet. Man har då tex använt sig av resultaten som en indikation om förbättringsområden och planerar utifrån det. Förbättringsmöjligheter tas upp och diskuteras i personalgrupperna. 10

316 Inom hemvården kan man se att det finns förbättringsmöjligheter gällande hur brukare kan påverka sina tider. Vissa besök måste planeras och utföras utifrån medicins säkerhet, vilket kan påverka tiderna för de brukare som inte har den typen av insatser. Med fler och nya digitala lösningar kring överräckning av medicin förväntas brukare bli mer självständiga vilket gör att andra brukare kan få större valmöjlighet gällande tider. Gällande varuleverans ser man att vissa varor inte finns i sortimentet eller att det är dyrare, som gör att brukare är mindre nöjda. Inom korttidsvistelse och korttidstillsyn kan man se att man inom korttidstillsyn inte alltid är nöjd med hur man kan påverka tidigare. Detta kopplas till att man inte längre kan önska vistelsetillfällen på helger i samma utsträckning som man kunde tidigare. Man använder resultaten från uppföljningen som en återkoppling på det arbete man gör med brukarna samt bland annat som underlag i diskussion och planering vid brukarmöten. Inom avlösare- och ledsagarservice och kontaktperson ser man allvarligt på svårigheten som berör rekrytering och svårigheten att behålla medarbetare. Arbetsmarknaden är god och den ringa inkomst man får kontra det arbete man förväntas utföra gör att man väljer annat arbete. Engagemanget bygger till stor del på frivilligarbete och arbetet blir för svårt med de förutsättningarna. Ärenden är mer komplexa idag och ställer större krav på medarbetarnas kompetens och blir därmed svårrekryterade. Som åtgärd tar man hjälp av förvaltningens kommunikatörer för annonsering och spridning av våra annonser. Granskning av genomförandeplan Resultaten används för att få en bild av vilka förbättringsområden som finns och kunna planera åtgärder utifrån verksamhetens behov. De används även till att belysa de delar som är välfungerande, så att man kan bibehålla nivån. Vissa enheter har haft få uppföljningar under året och har då haft ett litet underlag att arbeta med. Andra enheter har arbetat genom att förändra rutiner eller skapa struktur i arbetet genom tex Leantavlor eller att tid planeras in i schema, för att tydliggöra vilka genomförandeplaner som ska följas upp. På flera enheter arbetar man med att tydliggöra brukarens delaktighet. Detta gör man tex genom kamratgranskningar samt stöd av metodutvecklare. Kontinuerliga diskussioner förs både på enhetsnivå och verksamhetsnivå för att förbättra genomförandeplanerna. Av 535 svar som var registrerade den gällande myndighetens uppföljning av genomförandeplaner var 87% upprättade och saknades i 13%. Detta är en förbättring sedan 2017, då det av 359 uppföljningar fanns aktuell genomförandeplan i 77% och saknades i 23%. I 68% av 475 genomförandeplaner är planen upprättad i samråd med den enskilde/legalföreträdare, medan det saknas i 16% och inte framgår i 16%. Jämfört med 2017 är det en ökning. Då granskades 359 genomförandeplaner varav 57% var upprättade i samråd med den enskilde/legal företrädare, medan det inte gjorde det i 22% och inte framgick i 21%. Av 473 genomförandeplaner så stämmer 92% överens med aktuell beställning medan 8% inte gör det. Utifrån 2017 års granskning stämde 75% av 359 granskade genomförandeplaner överens med aktuell beställning, medan 25% inte gjorde det. 11

317 Av 476 genomförandeplaner återfinns målen från beställningen i 89%, medan de delvis återfinns i 4%, saknas i 5% och inte är aktuellt i 2%. Jämfört med 2017 är det en ökning. Då granskades 359 genomförandeplaner där målen återfanns 61%, delvis återfanns i 4% inte återfanns i 21% och där det inte var aktuellt i 13%. Det har alltså även här blivit en förbättring av genomförandeplanernas kvalitet även gällande att målen framgår i högre grad. 12

318 Kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå 2018 Kvalitetsuppföljningen på verksamhetsnivå består av tre delar: en enkät som besvaras av enhetschef, en dokumentationsgranskning som genomförs av myndighetsfunktionen vid ett besök på enheten samt ett platsbesök där några utvalda medarbetare intervjuas av medarbetare från kvalitetsenheten. Resultatet sammanställs till en rapport som delges enhetschef och verksamhetschef. Berörda chefer bjuds in till ett återkopplingsmöte där resultaten diskuteras tillsammans med representanter för myndighetsfunktionen och kvalitetsenheten. Uppföljningen har pågått under hösten 2017 och hela Enheterna inom Stöd och aktivering använder resultaten för att planera sitt förbättringsarbete på enheterna. Enheterna har generellt sett liknande utvecklingsområden fast på olika nivå utifrån hur långt man kommit i sitt arbete med tex brukarnas delaktighet i sina genomförandeplaner eller hur personal dokumenterar i brukarnas journaler. I verksamhetsuppföljningarna har även på många enheter framkommit ett behov av att hantera och gallra akter utifrån dokumenthanteringsplanen. Det pågår ett förvaltningsövergripande arbete med att omarbeta dokumenthanteringsplanen, vilket kan bli ett stöd för enheterna i sitt arbete kring brukarnas akter. Inom daglig verksamhet har det på flera enheter satts fokus på att förtydliga brukarens delaktighet i genomförandeplanerna, samt att det tydligare ska framgå hur man arbetar med brukarens mål. På några enheter har man även arbetat med den löpande journalföringen för att man tydligare ska kunna följa brukarens ärende. Inom hemvården finns behov av struktur och utbildning i dokumentation. Utbildningsplan har gjorts och genomförs med stöd av metodutvecklare och kvalitetsutvecklare SoL/LSS. Nya rutiner har skapats t ex användning av senior alert blanketter. Det framkom även att det fanns behov av se över de skyddsåtgärder som beslutades att det blev tydligt dokumenterat hur undersköterskorna skulle förhålla sig till dessa såsom tex sänggrindar. Legitimerad personal skriver i Procapita vilket undersköterskor inte kan läsa. Eftersom undersköterskorna inte kan läsa legitimerade personals dokumentation, skrivs information ut och lämnas hos patienten. Behov och önskemål om information kring munhälsa bedömningar. Oral care skall bjudas in till arbetsgrupperna. Inom korttidsvistelse och korttidstillsyn har man fokus på att fortsätta arbetet med brukarnas delaktighet i genomförandeplanen samt hur man arbetar med brukarnas mål. Man har bland annat arbetat med ett kommunikationsprojekt och arbetat med mötesstruktur. Man har även arbetar med utveckling av dokumentationen av den löpande journalen. Inom ledsagar- och avlösarservice och kontaktperson arbetar man också med hur man ska arbeta med brukarnas mål och har arbetat med rutin för att förbättra den löpande journalen. Det som uppmärksammats är att man har svårt att hantera att hålla genomförandeplanerna aktuella och upprätta dem i tid. 13

319 Medarbetare Kompetensutveckling Det har varit utbildningar kring lågaffektivt bemötande Studio III inom daglig verksamhet och korttidstillsyn/korttidsvistelse. En medarbetare har slutfört sin Marte Meo utbildning. Uppdragen som ledsagare, avlösare och kontaktpersoner har blivit allt svårare, vilket ställer krav på mer handledning till medarbetarna. Personalomsättning har ökat i de ärenden där det är brukare med omfattande behov. Behoven som åsyftas är barn med autism som kräver ett annat bemötande och pedagogiskt upplägg. Teatergruppen Reagera har haft forum teater för medarbetarna inom LSS kring Sexuell hälsa ca 160 medarbetare har deltagit. Det finns ett stort behov att anställa fler inom LSS med pedagogisk kompetens och det har anställts fler stödpedagoger inom korttidstillsyn/vistelse och daglig verksamhet. Det har dock varit svårt att rekrytera stödpedagoger eftersom utbildningen är ny och det är inte så många som är färdigutbildade ännu. Sjuksköterskorna håller på att göra en utställning för undersköterskor när det gäller delegeringsuppgifter så det ska bli lättare att visa, göra delegerade uppgifter innan man kommer hem till patienten. Alla sjuksköterskor har gått utbildning i Visam. Alla enhetschefer har haft handledning i lösningsfokuserat arbetssätt under året. Personalomsättning Det är en personalomsätttning inom verksamhetsområdet på 8% för att jämföras med 2017 då det låg på 25%. Inom daglig verksamhet har det varit en del personalomsättning men det är inte så svårt att rekrytera till daglig verksamhet. Däremot är det svårare med rekrytering till hemvården och korttidstillsyn/korttidsvistelse. Även inom ledsagare, avlösare och kontaktperson finns svårigheter med rekrytering till dessa uppdrag. Det är en relativt hög personalomsättning varje månad på ca 20 medarbetare som handläggarna ska hantera. Sjukfrånvaro Inom Stöd och aktivering har sjukfrånvaron minskat från 10,2 % till 8,3 %, vilket är bra. Den högsta sjukfrånvaron ligger på undersköterskorna inom hemvården. Frisknärvaron ökat från 26,9 till 34,8 % Två enheter har deltagit i Hälsoprojektet och vid dessa enheter kan man se att sjukfrånvaron har minskat. Medarbetarna har uppskattat att få vara en del i projektet. 14

320 Miljö Miljömålen Det finns ett stort intresse för miljö och hållbarhet ute på enheterna. Enheterna följer kommunens riktlinjer i LundaEko och beställer till stor del ekologisk livsmedel. Brukarna är också mycket delaktiga i sopsortering. Förvaltningen anordnade i november en inspirationsdag för miljöombud och flera miljöombud deltog. Vid arbetsplatsträff och vid verksamhetsmöten informerar miljöombuden om nya miljö förbättringar. Detta kan vara information om att använda PET flaskor, miljövänliga inköp till enheten, återanvändning och sophantering. Ett stort antal möbler som har införskaffats under året har varit begagnade och därmed inte bidragit till ökade utsläpp. Någon daglig verksamhet samarbetar med Erikshjälpen och hjälpmedelsförrådet där brukare och medarbetare bidrar till återvinning av material. Verksamheterna använder sig av elcyklar eller gasbilar. Några enheter har inget eget fordon utan vid de tillfällen det finns behov lånar man t ex buss från andra enheter. Side by side cyklar finns på flera enheter så möjliggör för vissa brukarna att kunna cykla med medarbetarna. Enkät: Sopsortering på enheten Vilken sopsortering har ni på enheten? Frågor Utfall, Antal Matavfall? Plastförpackningar? 15

321 Frågor Utfall, Antal Pappersförpackningar? Returpapper? Metallförpackningar? Färgat glas? 16

322 Frågor Utfall, Antal Ofärgat glas? Textil? 17