RÄVGATAN 2 SKISS DETALJPLAN NR 1084 DETALJPLANEBESKRIVNING. Suvilahti Sunnanvik DETALJPLANE- OCH TOMTINDELNINGSÄNDRING. Valtatie 3.

Transkript

1 Valtatie 3 Riksväg 3 Rinnakkaistie - Parallellvägen Ketunkatu - Rävgatan Suvilahti Sunnanvik DETALJPLANEBESKRIVNING RÄVGATAN 2 DETALJPLAN NR 1084 DETALJPLANE- OCH TOMTINDELNINGSÄNDRING SKISS Planläggningen VASA 2017

2

3 1 RÄVGATAN 2 DETALJPLANEBESKRIVNING UTKAST INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter 1.2 Planområdets läge 1.3 Planens namn och syfte 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1.5 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen 2 SAMMANDRAG 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena på planeringsområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljön och bebyggbarheten Byggd miljö Markägoförhållanden 3.2 Planeringssituation Planer, beslut och utredningar som berör planområdet 4 OLIKA SKEDEN I UTARBETANDET AV DETALJPLANEN 4.1 Planeringsstart och beslut som gäller den 4.2 Deltagande och samarbete Intressenter Inledandet av detaljplaneändringen Deltagande och växelverkansförfaranden Myndighetssamarbete 4.3 Detaljplanens mål Mål enligt utgångsmaterialet 4.4 Redogörelse för detaljplaneutkastet Detaljplaneutkastets konsekvenser Åsikter och beaktandet av dem 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Dimensionering 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet 5.3 Områdesreserveringar Kvartersområden Gatuområden 5.4 Planens konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för naturen och landskapet Övriga konsekvenser Riskbedömning 5.5 Störande faktorer i miljön 5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser 6 GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet 6.2 Genomförande och tidtabell 6.3 Uppföljning av genomförandet

4 2 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Identifikationsuppgifter Detaljplane- och tomtindelningsändring nr 1084 Stadsdel 25 kvarter 89, tomt 4 Planen utarbetad av Reino Vuoto Vasa stadsplanering Detaljplaneändringen inledd Planläggingsbeslut Planområdets läge Föremål för detaljplaneändringen är ett ca 0,3 hektar stort område i stadsdelen Sunnanvik väster om korsningen mellan Parallellvägen och Rävgatan. Området är beläget ca en kilometer sydost om Vasas centrum. 1.3 Planens namn och syfte Namnet på detaljplanen som utarbetas är Rävgatan 2 och planens nummer i Vasa stads system är Målet för detaljplanläggningen och tomtindelningen är att av den nuvarande tomten bilda två separata tomter för boende. 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen Bilaga 1. Utkast till detaljplanekarta med beteckningar och förklaringar Bilaga 2. Programmet för deltagande och bedömning och den detaljplan som faller bort

5 1.5 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen Kompletterande inventering av villabyggnaderna inklusive gårdsmiljöer: Täydentävä inventointi huvilarakennuksista pihapiireineen Kaj Höglund - Annukka Rajala 2005 Detaljplanen för Sunnanvik, bullerutredning Ramboll 2006 Utredning om flygekorrar på Kopparön i Sunnanvik i Vasa, Jan Nyman Aaro Toivio 2010 Flygekorrkartläggning, Vasa stad/planläggningen/grönområdesteamet SAMMANDRAG Den första detaljplanen för Rävgatan 2, vilken är föremål för justering, godkändes av stadsfullmäktige och den vann laga kraft Planen omfattade då bl.a. bostadsmässområdet. I denna gällande detaljplan är områdets norra del, som då bestod av skog, anvisad som kvartersområde för små bostadshus där miljön ska bevaras. De landskapsmässigt och kulturhistoriskt värdefulla särdragen i området samt konstruktioner och anordningar som hänför sig till den gamla villabebyggelsen bör bevaras. Området bör utvecklas i enlighet med dess naturtyp så att de platser på området där flygekorrarna förökar sig och rastar inte äventyras. Senare har ett småhus byggts på tomten. Tomten är privatägd och ansökan om planändring har kommit från ägarna, som vill dela tomten i två separata tomter och bygga ett radhus där. Ett avtal om inledande av planläggning godkändes av stadsstyrelsen Markanvändningsavtal görs upp om detaljplaneändringen innan detaljplanen godkänns. Detaljplanen för området torde bli klar under år UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena på planeringsområdet Allmän beskrivning av området Intill detaljplaneområdet finns nytt byggnadsbestånd från bostadsmässan i Vasa men även gammal fritidsbebyggelse väster om tomten. På den tomt som nu planläggs byggdes inför bostadsmässan med en gammal skärgårdsvilla i jugendstil som förebild Villa Similä i form av samarbete mellan Vasa yrkesinstitut och Vasa yrkeshögskola. Objektet fick beröm i synnerhet för den traditionella stilen på huset, dess inredning och rumslösningar. Huset finns på en mycket stor tomt Naturmiljön och bebyggbarheten Planändringsområdet bestod i det första planläggningsskedet nästan enbart av skog. Efter byggandet har trädbestånd lämnat kvar närmast vid tomtens västra och södra kanter. Marken består av moränskikt, varvid bebyggbarheten är god. Vad beträffar höjdförhållandena är tomten relativt jämn men den stiger mot sydväst till en vattendelare, vilket främjar dagvattenflödet till området invid Parallellvägen. 3

6 3.1.3 Byggd miljö I planområdets närhet finns närmast flervåningshusbostäder invid Parallellvägen och Rävgatan. Väster om planområdet i samma kvarter finns ett gammalt fritidshus. 4

7 5 Trafik Planeringsområdet tangeras av trafiklederna Parallellvägen, som är klassificerad som matargata, och Rävgatan, som leder till bostadsmässområdet. I områdets närhet finns en av Vasas viktigaste infartsleder, riksväg 3, dvs. motorvägen. Trafiken i området består närmast av trafik till arbetsplatser i centrum och trafik till ishallen i anslutning till olika evenemang. Närheten till motorvägen medför betydande buller även för ifrågavarande tomts del. Teknisk service På planeringsområdet finns kommunalteknisk beredskap för vatten-, avlopps- och fjärrvärmenät samt övriga ledningar.

8 Naturmiljö och landskapsstruktur Planändringsområdets naturmiljö är moränmark som delvis består av skog och äng. Vad beträffar landskapsstrukturen är området beläget i närheten av ett vattendelarområde, varvid dagvattnet kan ledas från tomten till Parallellvägens dagvattennät Markägoförhållanden Planeringsområdet i dess helhet är i privat ägo.

9 7 3.2 Planeringssituation Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen ska för sin del stöda och främja uppnåendet av de allmänna målen i markanvändnings- och bygglagen och de i lagen fastställda målen för planeringen av områdesanvändningen. De viktigaste av dessa mål är en hållbar utveckling och en bra livsmiljö. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är en del av systemet för planering av områdesanvändningen i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. De av statsrådet godkända riksomfattande målen för områdesanvändningen vann laga kraft De har justerats och ändringarna trädde i kraft De centrala justeringarna gäller förenhetligande av samhällsstrukturen och energilösningar beträffande områdesanvändningen. Enligt de reviderade målen ska man inom områdesanvändningen och dess planering mer än tidigare bidra till att dämpa klimatförändringen. Förberedande åtgärder ska vidtas med tanke på effekterna av extrema väderfenomen och andra klimatförändringar. Enligt de nya målen ska det inte byggas på sådana områden där det finns risk för översvämningar. Uppfyllandet av de riksomfattande målen för områdesanvändningen Nedan punkter som tangerar detaljplaneändringen för Rävgatan 2: Regionstrukturen utvecklas som en polycentrisk och nätverkande helhet som bygger på goda trafikförbindelser. Trafiksystemet och områdesanvändningen sammanjämkas så att behovet av personbilstrafik minskar och förutsättningarna för att använda trafikformer med liten miljöbelastning förbättras. Särskild vikt ska dessutom fästas vid förbättring av trafiksäkerheten. Behovet av trafikförbindelser tillgodoses i första hand genom att befintliga huvudtrafikleder och nätverk utvecklas. Inom områdesanvändningen ska olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas och befintliga olägenheter ska om möjligt minimeras. I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter och exceptionella naturhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Med områdesanvändningen främjas bevarandet av den nationella kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt varierande karaktär. Med hjälp av områdesanvändningen främjas bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i den levande och den livlösa naturen och säkerställs att deras mångfald bevaras. Landskapsplan Österbottens förbunds landskapsfullmäktige godkände Österbottens landskapsplan Miljöministeriet fastställde planen Landskapsplanläggningen är en kontinuerlig process och planen kompletterades ännu med etapplaner som gäller lokaliseringen av kommersiell service (etapplan 1) och energiärenden (etapplan 2). Etapplan 1 godkändes av landskapsstyrelsen och fastställdes förutom i fråga om två beteckningar av miljöministeriet Etapplan 2, dvs. den s.k. vindkraftsplanen, godkändes av landskapsfullmäktige och den har fastställts av miljöministeriet Landskapsstyrelsen beslutade inleda utarbetandet av Österbottens landskapsplan När den nya planen är fastställd ersätter den Österbottens landskapsplan 2030 och etapplanerna i anslutning till den. I landskapsplanen är området anvisat som område för boende. Detaljplanen som utarbetas motsvarar utvecklingsprinciperna i landskapsplanen.

10 Generalplan I den av stadsfullmäktige och av HFD godkända generalplanen för Vasa 2030 är området anvisat för boende. 8 Vasas grönområdesstruktur 2030 är en temadel i anslutning till Vasa generalplan 2030 och i allmänna drag anger den värdefulla naturtypshelheter som ska bevaras och funktionella grönområden som behövs. Med hjälp av grönområdesstrukturen eftersträvas tryggande av både invånarnas rekreationsbehov och livskraften, diversiteten och särdragen hos naturen och landskapsstrukturen i Vasa. Grönområdena mildrar mänsklig verksamhets belastning på omgivningen. Växtligheten binder damm från trafiken och industrin, dämpar buller och mildrar också för sin del konsekvenserna av miljögifterna. Grönområdena renar luften, vattnet och jorden. Stadsdelspark Detaljplan På området gäller den av stadsfullmäktige godkända detaljplanen ak933, som trädde i kraft år 2007, och i vilken området är anvisat för boende. Byggnadsordning och byggförbud, fastighetsregistret: Stadsfullmäktige godkände Vasa stads byggnadsordning och den trädde i kraft På detaljplaneområdet finns fastigheter som är införda i stadens fastighetsregister. På området råder inga byggförbud.

11 4 OLIKA SKEDEN I UTARBETANDET AV DETALJPLANEN Planeringsstart och beslut som gäller den Ansökan om detaljplaneändring har lämnats in av fastighetsägaren Detaljplaneändringen ingår inte i planläggningsöversikten. Stadsstyrelsen godkände ett avtal om inledande av planläggning Stadsstyrelsens planeringssektion inleder detaljplaneändringen med ett separat beslut. Markanvändningsavtal görs upp om detaljplaneändringen innan detaljplanen godkänns. 4.2 Deltagande och samarbete Intressenter Planområdets och grannområdenas markägare, tomternas och granntomternas innehavare/arrendatorer Stadens sakkunnigmyndigheter: - Kommuntekniken - Fastighetssektorn - Vasa Vatten - Byggnadstillsynen - Miljösektorn - Vasa Hussektor - Österbottens räddningsverk - Museiverket/Österbottens museum Övriga myndigheter och samarbetsparter: - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten - Österbottens förbund - Anvia Telecom/Elisa Abp - Vasa Elektriska Ab/Elnätsenheten - Vasa Elektriska Ab/Fjärrvärmeenheten - Österbottens polisinrättning Intresseorganisationer och övriga: - Sunnanvik-Föreningen rf - Vasa miljöförening Inledandet av detaljplaneändringen Detaljplaneändringen inleddes i samband med utarbetandet och framläggandet av programmet för deltagande och bedömning samt beslutet om planläggning Deltagande och växelverkansförfaranden PROGRAMMET FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MarkByggL 63 ) SAMT BEREDNINGSSKEDET (MarkByggL 62, MarkByggF 30 ): xxx FÖRSLAGSSKEDET xxx Myndighetssamarbete xxx 4.3 Detaljplanens mål Mål enligt utgångsmaterialet Målet för detaljplane- och tomtindelningsändringen som utarbetas är att dela in den nuvarande tomten i två separata tomter och att anvisa radhusboende på den nya tomt som avskiljs från den nuvarande tomten. I den gällande detaljplanen är området anvisat som kvartersområde för småhus, där miljön bevaras (AP/s). De landskapsmässigt och kulturhistoriskt värdefulla särdragen samt konstruktioner och anordningar som hänför sig till den gamla villabebyggelsen bör bevaras. Området bör utvecklas i enlighet med dess naturtyp så att de platser på området där flygekorrarna förökar sig och rastar inte äventyras. Planbestämmelsen är utfärdad vid detaljplanläggningen av bostadsmässområdet, då det enbart fanns skog på tomten. Efter byggandet har centrala delar av trädbeståndet på tomten avlägsnats. 4.4 Redogörelse för detaljplaneutkastet Detaljplaneområdet, dvs. fastigheten , anvisas även i fortsättningen som kvartersområde för små bostadshus (AP). Tomten delas in i två delar bakom den norra delen av Villa Similäs garage på en meters avstånd i riktning med väg-

12 gen. Vid den gemensamma gränsen för de tomter som bildas, bildas en gemensam infart (4 m) från Rävgatan, och förbindelsen dit blir den enda. Huvudbyggnaden bör uppföras så att den tangerar gränsen för byggnadsytan mot Parallellvägen och avståndet från byggnadsytans gräns till tomtgränsen är en meter. Garagebyggnaden bör uppföras enligt samma princip i förhållande till Parallellvägen och fast intill Rävgatan. Bestämmelsen AP/s i den ursprungliga detaljplanen har ändrats så att skyddsbestämmelsen beträffande flygekorrar har strukits. När den gällande detaljplanen, ak933, utarbetades var området skogsdominerat och med hänsyn till flygekorrarna utfärdades en skyddsbestämmelse beträffande dem. I och med byggandet av Villa Similä har observationerna av flygekorrspillning minimerats, eftersom sådant trädbestånd som är lämpligt för dem har försvunnit. År 2010 gjordes en flygekorrutredning på området i samband med planläggningen av Vasa Arena och en preciserande kartläggning gjordes år Då påträffades inget flygekorrbestånd på området. Byggrätten på hela tomten var ursprungligen 250 m² vy och den bibehålls på den tomtdel där Villa Similä finns. Som byggrätt på den nya tomt som bildas har planerats 500 m² vy för en bostadsbyggnad och 90 m² vy för en garagebyggnad. Bostadshuset ska förverkligas i form av en lösning med 1½ våning och en ytstruktur som står i samklang med Villa Similäs byggnadsbestånd. Byggnadsdelen mot Parallellvägen kommer att vara utsatt för buller från motorvägen och därför måste en strukturell ljudisolering på 35 dba beaktas i ytterväggarna och fönstren Detaljplaneutkastets konsekvenser Detaljplanen har inga betydande konsekvenser för områdets naturmiljö, djurliv eller människornas levnadsförhållanden. Konsekvenserna av genomförandet av detaljplanen för samhällsstrukturen och stadsbilden bör beaktas i bygglovsskedet. Konsekvenserna för trafiken blir mycket små, eftersom anslutningarna inte utökas Åsikter och beaktandet av dem xxx

13 11 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Dimensionering 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet 5.3 Områdesreserveringar Kvartersområden 5.4 Planens konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för naturen och landskapet Övriga konsekvenser Riskbedömning 5.5 Störande faktorer i miljön 5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser. 6 GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet 6.2 Genomförande och tidtabell 6.3 Uppföljning av genomförandet BILAGOR Detaljplaneutkast med beteckningar och förklaringar Programmet för deltagande och bedömning