Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Hedesunda skola

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Hedesunda skola"

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Hedesunda skola

2 1. Förord Det här dokumentet beskriver hur Hedesunda skola arbetar för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Arbetet mot kränkande behandling omfattar alla medarbetare på Hedesunda skola inklusive kost och städ. Likabehandlingsarbetet består av främjande och förebyggande arbete, men också när det behövs ett akutåtgärdande arbete. Vi arbetar målinriktat för att förebygga och åtgärda kränkande behandling samt diskriminering och trakasserier. et och syftet med planen är att alla elever ska ha en arbetsmiljö fri från kränkningar och diskriminering. Alla elever ska känna sig trygga, sedda och lyssnade på. 2. Styrdokument Den här planen är utformad med stöd utifrån skrivningarna i Skollagen, Lgr 11, Arbetsmiljölagen, Diskrimineringslagen, Barnkonventionen, Utbildning Gävles trygghetspärm och skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. 3. Förebyggande arbete All personal arbetar förebyggande och främjande för att motverka diskriminering som har samband med samtliga diskrimineringsgrunder i lagen. Vi har ett trygghetsteam som har två funktioner samt en förstelärare med inriktning trygghetsfrågor. Trygghetsteamet arbetar med: 1. Att arbeta förebyggande och främjande med trygghetsfrågor och trygghetsaktiviteter. 2. Att operativt arbeta vid systematiska kränkningsärenden utifrån uppdrag av bitr rektor. Aktiviteter för att nå målen Rastvakter ute varje rast. Bussvärdar vid hämtning av barn vid skoldagens slut. Rastvärdar från årskurs 6 leker med yngre barn vissa raster. Elever som är ute under fritidstid ska ha sällskap av minst en vuxen. Det finns alltid vuxna som äter med eleverna i matsalen. Trygghetsteamet anordnar trygghetsträffar med åldersblandade grupper F-klass- åk 6. All personal i verksamheten ska vara ett stöd för alla elever. Trygghetsteamet uppmärksammar vid verksamhetsmöten varje vecka vilka barn som utsätts eller utsätter andra barn för kränkande behandling. Enkätundersökningar varje termin utifrån Gävlemodellen med återkoppling till eleverna. Informera om likabehandlingsplanen till alla elever och föräldrar på föräldramöte. I samråd med biblioteket köper vi in böcker utifrån genusperspektivet.

3 4. Delaktighet Elevernas delaktighet Skolans likabehandlingsplan förankras med eleverna genom enkäter, diskussioner och samtal i olika sammanhang (klassråd, elevråd, trygghetsgrupp). Eleverna får vara delaktiga och ge sin bild av hur de upplever trygghet och trivsel på skolan. De är med och ger förslag på aktiviteter för att nå målen utifrån det främjande och förebyggande arbetet. När den nya planen är färdigställd diskuteras den i klasserna samt på elevråd. Det främjande arbetet gällande likabehandling ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Vårdnadshavares delaktighet Förankring bland vårdnadshavare sker genom information och diskussion på utvecklingssamtal och föräldramöten samt via enkäter. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för vårdnadshavare på skolans hemsida. Klasslärare uppmärksammar vårdnadshavare var de kan hitta likabehandlingsplanen. Personalens delaktighet Förankring bland personalen sker via medarbetarsamtal, ledningsgruppsmöten, diskussioner i arbetslagen under ledning av utvecklingsledarna/trygghetsteam, via arbetsplatsträffarna under ledning av bitr. rektor/trygghetsteam samt under studiedagar. Trygghetsteamet deltar i utvärdering och upprättande av planen varje år. Biträdande rektor ansvarar för att ny personal får ta del av skolans likabehandlingsplan. 5. Utvärdering av föregående likabehandlingsplan Skolans trygghetsteam och birträdande rektor utvärderar planen och ger förslag på förändringar som förankrats med övrig personal och elever. Utvärdering av likabehandlingsplanen sker en gång per år. Genomförda insatser och hur har det gått Likabehandlingsplanen gicks igenom i alla klasser vid skolstart ht-18. Klasslärare har ansvarat för att elevgruppen har tagit del av och arbetat med planen.

4 6. Främjande insatser Genom ett medvetet och systematiskt arbete med trygghetsfrågor upptäcka eventuella kränkningar så tidigt som möjligt och hitta vägar som leder till fortsatt skapande av en god, trygg arbetsmiljö och kultur på skolan. Skolan har ett trygghetsteam. Skolans personal och ledningsgrupp arbetar kontinuerligt med att fastställa, kommunicera, utveckla och förbättra rutiner i skolans trygghetsarbete. Elevhälsoteamet träffas 2ggr/månad och ser över vilka behov och stödinsatser som behövs på individ och gruppnivå för elever och personal. Klassråd och elevråd diskuterar regelbundet trygghetsfrågor. Skolans rastvärdsystem ska vara heltäckande. Rastvärdar har gula västar på sig för att tydligt synas. All personal på skolan får äta pedagogisk lunch, vilket innebär att det alltid finns flera vuxna som äter lunch tillsammans med eleverna. Överlämningsrutiner finns vid stadieövergångar. Skolan har gemensamma ordningsregler som följs upp kontinuerligt i det dagliga arbetet och mer ingående på individnivå vid varje utvecklingssamtal om behov finns. Reglerna ska vara kända av all personal, vårdnadshavare och elever. Skolans ordningsregler diskuteras i klasserna i början av höstterminen. Vi synliggör och utformar ordningsreglerna tillsammans med eleverna i klasserna samt i elevrådet. Under året anordnas gemensamma friluftsdagar för att umgås över klassgränserna, där ingår Häsenklassikern. Eleverna i åk 6 ska beredas möjlighet att leda lekar och ordna aktiviteter på förmiddagsrasten. Dag med sällskapsspel och innebandyturnering. Hela skolan dansar. Höstlovsfest. Läsning (äldre elever läser för yngre elever). Åk 6 leder aktiviteter för de yngre eleverna. Rastdisco en gång i månaden. Tryggteamet anordnar åldersblandade träffar.

5 7. Kartläggning Kartläggningsmetoder Samtal och diskussioner i det vardagliga arbetet. Diskussioner på klassråd och elevråd. Trygghetsvandringar Trygghetsenkäter Frågor vid utvecklingssamtal Diskussioner på föräldramöten Frågor om trygghetsarbete på såväl individnivå som i grupp på arbetslag och APT. Ansvarig: All personal samt att trygghetsteamet utvärderar och analyserar trygghetsvandringar. 8. Rutiner vid trakasserier och kränkande behandling Vid kännedom om eventuell kränkning: Den som får kännedom om kränkningen är den som utreder och anmäler händelsen och startar en utredning. Kränkningar ska alltid anmälas till biträdande rektor och huvudman. Uppföljning/utvärdering sker i samråd med klassläraren. Uppföljning sker under två veckors tid. Om kränkningen ej fortsatt avslutas ärendet. Om kränkningen fortgår lämnas ärendet över till biträdande rektor som beslutar om trygghetsteamet tar vid. Om biträdande rektor ger uppdrag till trygghetsteamet tar teamet kontakt med uppgiftslämnaren och tar vid där den slutade. Teamet arbetar vidare med ärendet och ansvarar för dokumentation och kontakt med hemmet.

6 Arbetsgång vid systematiska kränkningar/trakasserier 1. Trygghetsteamet får ärendet av biträdande rektor. Vårdnadshavare informeras av trygghetsteamet att de kommer att inleda samtal med berörda. 2. Teamet har enskilda samtal varje dag med berörda elever under en vecka. Därefter beslutas om samtalen nästföljande vecka ska ske varje dag eller varannan dag. Efter tre veckor avslutas samtalen och det beslutas om ärendet kan avslutas eller om ytterligare åtgärder behövs. 3. All personal på skolan informeras via trygghetsteamet om ärendet. 4. Ärendet ska avslutas när både den kränkte samt trygghetsteamet upplever att kräkningarna upphört. 5. Om ärendet inte kan avslutas går ansvaret för ärendet över till bitr. rektor och EHT för beslut om vidare åtgärder t ex via enhetsteam och socialtjänst. 6. Trygghetsteamet ansvarar för dokumentationen samt arkiverar den i dokumentskåpet när ärendet avslutas. Riktlinjer vi följer är: Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är kränkande. Oavsett uppsåt eller inte är det den utsatte elevens upplevelse av det inträffade som ska vara central och ligga till grund för skolans fortsatta agerande. Vi vuxna i skolan bär alltid ansvaret att på alla sätt och i alla situationer göra vårt yttersta för att skapa trygghet för eleverna. Vi diskuterar aldrig ett pågående ärende i klassen. Vi ställer inte utövare till svars för det han/hon gjort inför klassen. Vi arbetar med fakta och ställer inte ledande frågor. När systematiska kränkningar förekommit ställer vi krav på att förövaren upphör med sitt agerande och ser till att han/hon ges möjlighet att ta ett personligt ansvar för sitt handlande. Stöd och hjälp ska erbjudas både offer och förövare. Varje ärende är unikt och kan kräva olika former av insatser även om huvudarbetsgången beskrivs i detta dokument. Vårdnadshavare ses som en resurs i arbetet mot kränkningar. Om systematiska kränkningar förekommit ges vårdnadshavare möjlighet att hjälpa till för att agerandet ska sluta. I de eventuella fall där beteendet är sanktionerat hemifrån kommer skolan, efter försök att lösa situationen genom samtal, att göra en socialtjänstanmälan.

7 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält för skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

8 Diskrimineringsgrunderna Kön Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och könsuttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könstillhörighet omfattas av denna grund och därmed av skyddet mot diskriminering. Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering gäller för personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Ofta använder DO i stället begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Det beror på att DO anser att lagens begrepp ("könsöverskridande") riskerar att befästa en bild av vissa personer som avvikare i ett samhälle där det finns starka normer och föreställningar om kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Religion eller annan trosuppfattning Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd.

9 Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Det kan vara till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening. Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel- och synskador med mera. Sexuell läggning Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning. Ålder Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering. och insatser utifrån diskrimineringsgrunderna Kön och könsidentitet eller könsuttryck Genom att medvetet arbeta med genusfrågor skapar vi en verksamhet där jämställdhet råder. Inga elever ska bli utsatta för trakasserier eller kränkningar p.g.a. kön. Personalen strävar efter att ge flickor och pojkar lika stort utrymme, t.ex. genom att se till att alla får möjlighet att svara på frågor vid undervisningssituationer. Personalen tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning En skola där alla är accepterande oavsett etnisk, religiös och kulturell bakgrund. Skolmiljön ska vara så självklar för alla i verksamheten att man inte nämnvärt reflekterar över sådana saker som hudfärg eller religiösa attribut. Vi ser på varandra utifrån det vi är, människor.

10 Vi arbetar med religioner och lägger tonvikt på diskussioner. Tillsammans med eleverna diskutera fördomar om olika etniska och religiösa grupper på skolan som kan förekomma i läromedel eller media. Vi ska uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt, t.ex. genom att ge modersmålsundervisningen utrymme och resurser i skolans verksamhet för att på så sätt synliggöra och höja statusen på den undervisningen. Funktionsvariation Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter. Ingen ska känna sig utsatt eller diskriminerad p.g.a. funktionsvariation. et är att skapa förståelse för att alla människor har olika förutsättningar och behov. Anpassa gemensamma aktiviteter och hur de utformas så att alla elever kan delta. Det kan handla om att hitta sätt att kunna vara med på aktiviteter eller utflykter. Diskussioner runt olika funktionsvariation gällande inlärningsstilar, metoder och förhållningssätt, mm. Sexuell läggning Att skapa kunskap och förståelse för att varje människa har rätt till sina egna känslor och är lika mycket värd oavsett sexuell läggning. Ta upp homo- och bisexualitet ämnesintegrerat i t ex samhällskunskap, historia, svenska, och engelska. Diskutera och analysera, tillsammans med eleverna, fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel. Kontinuerliga genusdiskussioner.

11 Ålder Att genom diskussioner ta reda på och tydliggöra hur begreppet ålder kan vara kopplat till olika normer och värderingar. Ingen ska på vår skola trakasseras eller diskrimineras på grund av ålder. Möjliggöra att det finns många olika alternativ för god social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar.