Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Hedesunda skola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Hedesunda skola

2 1. Inledning Det här dokumentet beskriver hur Hedesunda skola arbetar för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter Likabehandlingsarbetet består av främjande och förebyggande arbete, men också när det behövs ett akutåtgärdande arbete. Som skola har vi en skyldighet att arbeta målinriktat för att förebygga och åtgärda kränkande behandling samt diskriminering och trakasserier. Alla på skolan, såväl elever som personal har rätt till en lugn, trygg och stimulerande lärandemiljö där alla individers och gruppers likheter och olikheter respekteras och där alla känner sig välkomna och delaktiga. 2. Styrdokument Den här planen är utformad med stöd utifrån skrivningarna i Skollagen, Lgr 11, Arbetsmiljölagen, Diskrimineringslagen, Barnkonventionen, Utbildning Gävles trygghetspärm och skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. I det här dokumentet kommer ett flertal olika begrepp att användas. Här nedanför följer en definiering av vad som menas med de några av de vanligast förekommande begreppen. Likabehandling Alla elever ska ha samma möjligheter och rättigheter oavsett vem man är Diskriminering När någon på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (man brukar tala om de sju diskrimineringsgrunderna) Kränkande behandling När någon kränker en elevs värdighet, men när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund Trakasserier När någon kränker en elevs värdighet och det har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (det kan t.ex. handla om att retas, mobba, frysa ut någon m.m.). Trakasserier finns definierade i Diskrimineringslagen medan begreppet kränkande behandling definieras i Skollagen. Främjande arbete Ett arbete som handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten (utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter)

3 Förebyggande arbete Ett arbete som bygger på de risker som skolan identifierar i sitt arbete genom kartläggningar av tryggheten på skolan Mobbning Används inte längre som begrepp i lagstiftningen. Sedan 2006 finns bara de bredare begreppen kränkande behandling och trakasserier, vilket alltså avser händelser som inte behöver vara avsiktliga eller upprepade. Ett skäl till att begreppet mobbning inte längre används är att Skollagen kräver att alla former av kränkningar motverkas. Skolverkets äldre definition löd: upprepade kränkningar eller trakasserier där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar någon annan skada eller obehag. Begreppet mobbning lever kvar i praxis och därför kan begreppet dyka upp även i detta dokument. 3. Hedesunda skolas vision Hedesunda skola ger varje barn en god grund och inspiration till ett livslångt lärande. Vi strävar efter att vår skola ska vara fri från kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. 4. Grunduppgifter Följande verksamhetsformer omfattas av planen: Förskoleklass Grundskolan åk 1-6 Fritidshem och Fritidsklubb. Förskoleklass bedrivs på förmiddagen. Fritidshemmet har skolbarnomsorg före och efter skoltid och är ett komplement till skolan för åk f-3. Fritidsklubben är öppen för åk 4-6 varje dag från det att skolan slutar till kl 17 måndag till torsdag och på fredagar. All personal ansvarar för att arbeta med trygghetsfrågor. Skolan har också ett trygghetsteam samt personalutbildare inom trygghetsfrågor. Följande personal ingår i trygghetsteamet läsåret 16/17: Annika Berg Annelie Östblom Ingela Kvist Trygghetsteamet har två funktioner: 1. Att arbeta förebyggande med trygghetsfrågor 2. Att operativt arbeta vid systematiska kränkningsärenden utifrån uppdrag av bitr rektor.

4 Det förebyggande arbetet innebär att: skaffa sig en överblick över nuläget gällande trygghet på hela skolan (F-6). rapportera in aktuella trygghetsfrågor som behöver utvecklas, initiera olika främjande/förebyggande (t.ex. förmedla diskussionsfrågor till personalgrupp, planera kompetensutvecklingsinsatser, analys av trygghetsenkäter och initiera elevaktiviteter). Det operativa insatsarbetet vid systematiska kränkningsärenden innebär att Gruppen går in och arbetar med systematiska kränkningsärenden som klasslärare och arbetslag inte själva kan lösa. Alla ärenden till gruppen skall anmälas på särskild blankett där berörd klassföreståndare redogör för ärendet och vad som redan gjorts. Dokumentation av ärendet bifogas. Trygghetsteamet gör en bedömning om det handlar om systematiska kränkningar/trakasserier eller om ärendet ska hanteras på annat sätt enligt elevvårdsgången. Biträdande rektor beslutar när trygghetsteamet aktivt ska arbeta med ett ärende. 5. Hedesunda skolas värdegrund endast förslag som behöver utvecklas i personal- och kanske elevgrupp Trygghet skapar vi genom att eleverna möts av Kunskap erövras genom att ett positivt, ödmjukt och prestigelöst förhållningssätt Ömsesidig respekt Tydlig ledning Gemensamt ansvarstagande Alla barn är allas barn Gemensamma och tydliga regler Aktivt trygghetsteam Personalutbildare som arbetar med främjande insatser och utbildning av personal. Utveckla varje elevs nyfikenhet Möta varje elev på den nivå den befinner sig på Ge eleverna verktyg för ett livslångt lärande Utveckla sin ansvarskänsla och sitt inflytande över skolarbetet Höga förväntningar Ansvar En god värdegrund behöver ständigt upprätthållas och utvecklas gemensamt. Personal, elever och vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar. Vårdnadshavare Har huvudansvaret för barnets uppfostran Bidrar till att främja barnets skolgång Samverkar för en god kommunikation mellan hem och skola

5 Pedagoger Bitr. rektor Följer skolans målsättning och styrdokument Agerar positiva förebilder och ledare Samverkar för en god kommunikation mellan hem och skola Lyfter kontinuerligt likabehandlingsfrågor Låter ett genustänkande genomsyra verksamheten Ansvarar för att likabehandlingsplanen upprättas varje år och att dess innehåll är känt av och följs av all personal Arbetar för att personal och elever får den kompetensutveckling som behövs i arbetet med likabehandlingsfrågor Fångar genom medarbetarsamtal upp personalens tankar och synpunkter gällande skolans och deras eget trygghetsarbete i sin grupp. Elever Tar ansvar för sitt eget skolarbete Följer skolans regler Bidrar och samverkar för en god kommunikation mellan vuxna och barn 6. Delaktighet Elevernas delaktighet Skolans likabehandlingsplan förankras med eleverna genom enkäter, diskussioner och samtal i olika sammanhang (klassråd, elevråd, trygghetsgrupp). Eleverna får vara delaktiga och ge sin bild av hur de upplever trygghet och trivsel på skolan. När den nya planen är färdigställd går varje elevgrupp igenom den. Det ligger sedermera på klassläraren att hålla innehållet i planen aktuellt under läsåret. Planens innehåll diskuteras i klasserna samt på elevråd. Det främjande arbetet gällande likabehandling ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Vårdnadshavares delaktighet Förankring bland vårdnadshavare sker genom information och diskussion på utvecklingssamtalet och föräldramöten samt enkäter. Personalens delaktighet Förankring bland personalen sker via medarbetarsamtal, ledningsgruppsmöten, diskussioner i arbetslagen under ledning av utvecklingsledarna/personalutbildare, via arbetsplatsträffarna under ledning av bitr. rektor/personalutbildare samt under studiedagar. Personalen deltar i utvärdering och upprättande av planen varje år. Biträdande rektor ansvarar för att ny personal får ta del av skolans likabehandlingsplan. Förankring av planen Utvärdering och upprättande av nuvarande plan (2016/2017) har skett i maj och september. Likabehandlingsplanen ses över i klassråd, elevråd, trygghetsteam och på föräldramöte. Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig för vårdnadshavare på skolans hemsida.

6 7. Utvärdering av föregående års plan och tidsplan för årets plan Skolans trygghetsteam har utvärderat planen och gett förslag på förändringar som förankrats med övrig personal och elever under november december Föräldrar delges likabehandlingsplanen via skolans hemsida. Personalen på skickar ett mail till föräldrarna för att uppmärksamma dem på var de kan hitta likabehandlingsplanen. Delaktiga i utvärderingen av tidigare plan Skolans trygghetsteam har varit delaktiga i utvärderingen av tidigare plan. Genomförda insatser och hur har det gått Likabehandlingsplanen skulle tas upp i alla klasser innan dec Klf ansvarade för att innehållet i planen gicks igenom, såväl arbetet med främjande och förebyggande insatser som ärendegången vid kränkningar. Kommentar: All personal behöver kontinuerligt påminnas om planen. Planen innehåll ska hållas levande i varje klassrum samt finnas lättillgänglig och synlig. Den ska också fortsättningsvis finnas synlig på skolans hemsida. Årets tidsplan exempelvis Januari 2017 Februari 2017 Mars 2017 Upprättad likabehandlingsplan 2017 tas i bruk. Planen implementeras i personalgruppen och i alla klasser. Centrala trygghetsenkäter genomförs. Resultat av centrala trygghetsenkäter återkopplas till elever och personal samt diskuteras i personalgrupp, i klassråd och på elevråd. April - maj 2017 Kartläggning i Gävlemodellen för alla elever v. 17 Gävlemodellens kartläggning återkopplas till elever och personal samt diskuteras i personalgrupp, i klassråd och på elevråd. September 2017 Likabehandlingsplanen repeteras i personalgrupp och elevgrupp. Klassrumsregler och ordningsregler upprättas alt revideras. Oktober 2017 Kartläggning i Gävlemodellen.

7 November 2017 December 2017 Januari 2018 Likabehandlingsplanen utvärderas i elevgrupper och i personalgrupp. Ny likabehandlingsplan upprättas. Den nya likabehandlingsplanen tas i bruk. Årets plan utvärderas senast: vecka Ansvarig för att årets plan utvärderas: Bitr rektor 8. Främjande insatser Trakasserier och Kränkande behandling Mål och uppföljning Genom ett medvetet och systematiskt arbete med trygghetsfrågor upptäcka eventuella kränkningar så tidigt som möjligt och hitta vägar som leder till fortsatt skapande av en god, trygg och med mänsklig arbetsmiljö och kultur på skolan. Insatser Skolan har ett trygghetsteam. All personal markerar och agerar direkt om någon form av kränkning sker. Skolans personal och ledningsgrupp arbetar kontinuerligt med att fastställa, kommunicera, utveckla och förbättra rutiner i skolans trygghetsarbete. Elevhälsoteamet träffas en gång per månad och ser över vilka behov och stödinsatser som behövs på individ och gruppnivå för elever och personal. Klassråd och elevråd diskuterar regelbundet trygghetsfrågor. Skolans rastvärdsystem ska vara heltäckande. Rastvärdar har gula västar på sig för att tydligt synas. All personal på skolan får äta pedagogiskt, vilket innebär att det alltid finns flera vuxna som äter lunch tillsammans med eleverna. Överlämningsrutiner finns vid stadieövergångar. Skolan har gemensamma ordningsregler som följs upp kontinuerligt i det dagliga arbetet och mer ingående på individnivå vid varje utvecklingssamtal om behov finns. Reglerna ska vara kända av all personal, vårdnadshavare och elever. Skolans ordningsregler diskuteras i klasserna i början av höstterminen. Vi synliggör och utformar ordningsreglerna tillsammans med eleverna i klasserna samt i elevrådet. Under året anordnas gemensamma friluftsdagar för att umgås över klassgränserna. Eleverna i åk 6 ska beredas möjlighet att leda lekar och ordna aktiviteter på förmiddagsrasten. Åldersblandade trygghetsgrupper på schemalagd tid för att diskutera innehållet i likabehandlingsplanen, trygghetsövningar samt arbeta med olika temaarbeten. Ansvarig: Datum när det ska vara klart: All personal Arbetet pågår under hela läsåret.

8 Kön och könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Genom att medvetet arbeta med genusfrågor skapar vi en verksamhet där jämställdhet råder. Inga elever ska bli utsatta för trakasserier eller kränkningar p.g.a. kön. Insatser Personalen strävar efter att ge flickor och pojkar lika stort utrymme, t.ex. genom att se till att alla får möjlighet att svara på frågor vid undervisningssituationer. Personalen tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Ansvarig: Datum för när det ska vara klart: All skolpersonal Arbetet pågår hela läsåret Etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning Mål och uppföljning En skola där alla är accepterande oavsett etnisk, religiös och kulturell bakgrund. Skolmiljön ska vara så självklar för alla i verksamheten att man inte nämnvärt reflekterar över sådana saker som hudfärg eller religiösa attribut. Vi ser på varandra utifrån det vi är, människor. Insatser Vi arbetar med religioner och lägger tonvikt på diskussioner. Vi pratar även om och uppmärksammar religionernas olika högtider. Religionskost finns alltid som komplement till ordinarie matsedel när det behövs. Tillsammans med eleverna diskutera fördomar om olika etniska och religiösa grupper på skolan som kan förekomma i läromedel eller media. Vi ska uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt, t.ex. genom att ge modersmålsundervisningen utrymme och resurser i skolans verksamhet för att på så sätt synliggöra och höja statusen på den undervisningen. Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter. Ingen ska känna sig utsatt eller diskriminerad p.g.a.funktionsnedsättning. Målet är att skapa förståelse för att alla människor har olika förutsättningar och behov. Insatser Anpassa gemensamma aktiviteter och hur de utformas så att alla elever kan delta. Det kan handla om att hitta sätt att kunna vara med på aktiviteter eller utflykter. Diskussioner runt olika funktionsnedsättningar gällande inlärningsstilar, metoder och förhållningssätt, mm.

9 Rättvisediskussioner förs kontinuerligt. (Vad är det som är mest rättvist, att behandla alla lika eller olika?) Är det ok för en elev att få gå ut och ta en paus under en lektion om de andra i klassen inte får det?) Undervisning och läromedel anpassas och varieras för hela klassen. Vi ser till att det inte alltid blir särskiljande lösningar för elever med funktionsnedsättning. Ansvarig: Datum för när det ska vara klart: Samtlig personal Arbetet pågår under hela läsåret Sexuell läggning Mål och uppföljning Att skapa kunskap och förståelse för att varje människa har rätt till sina egna känslor och är lika mycket värd oavsett sexuell läggning. Insatser Ta upp homo- och bisexualitet ämnesintegrerat i t ex samhällskunskap, historia, svenska, matematik och engelska. Diskutera och analysera, tillsammans med eleverna, fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel. Kontinuerliga genusdiskussioner. Ansvar: All personal Ålder Mål och uppföljning Att genom diskussioner ta reda på och tydliggöra hur begreppet ålder kan vara kopplat till olika normer och värderingar. Ingen ska på vår skola trakasseras eller diskrimineras på grund av ålder. Insatser Möjliggöra att det finns många olika alternativ för god social gemenskap och aktiviteter där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. Ansvarig: All personal

10 9. Kartläggning Kartläggningsmetoder Samtal och diskussioner i det vardagliga arbetet. Diskussioner på klassråd och elevråd. Trygghetsvandringar Trygghetsenkäter Frågor vid utvecklingssamtal Diskussioner på föräldramöten Frågor om trygghetsarbete på såväl individnivå som i grupp på arbetslag och APT under temat trygghet och studiero. Ansvarig: All personal samt att trygghetsteamet utvärderar och analyserar tyrgghetsvandringar. 10. Rutiner vid trakasserier och kränkande behandling 1. All personal i skolan ska alltid agera och ingripa då man upptäcker trakasserier eller kränkande behandling. 2. Den vuxne som får kännedom om den inträffade kränkningen ska genast ingripa. Samtal med inblandade elever görs och vårdnadshavare informeras. Dokumentation av händelsen, åtgärder och uppföljning ska göras på blanketten Utredning vid kränkning/trakasserier vid Hedesunda skola (Bilaga 1). Avslutad dokumentation arkiveras i skolans arkivskåp. 3. Händelsen rapporteras till huvudman via sidan Kränkande behandling på Ankaret. 4. Om kränkningen ej upphört trots ovanstående insatser informeras bitr rektor som avgör om det är ett fall för trygghetsteamet. 5. Biträadande rektor ger utredande uppdrag till trygghetsteamet. Teamet tar kontakt med uppgiftslämnaren och med den kränkte för att samla in information och undersöka om det rör sig om en eller flera kränkningar som är att betrakta som mobbing. Om så är fallet arbetar gruppen vidare med ärendet och ansvarar för dokumentation. 6. Vi uppmanar vårdnadshavare att ta kontakt med skolan vid misstanke om trakasserier/kränkande behandling.

11 Arbetsgång vid systematiska kränkningar/trakasserier 1. Trygghetsteamet samtalar med den/de som utsätter (en i taget) så snart som möjligt, helst under lektionstid. Vårdnadshavare informeras av trygghetsteamet skyndsamt. Som stöd i samtalet används Trygghetspärmen. 2. Teamet klargör att kränkningarna/mobbing är oacceptabelt och att beteendet ska upphöra. Den/de som utsätter får specificera vad de tänker göra för att beteendet ska upphöra. Teamet tydliggör och att förövarna kommer att iakttas under den närmsta tiden för att säkerställa att mobbingen verkligen upphört. All personal på skolan informeras via trygghetsteam om ärendet och vilka elever som är inblandade, muntligt eller via mail. 3. Uppföljningssamtal med de inblandade sker senast en vecka efter det första samtalet av trygghetsteamet. Uppföljningssamtal sker sedan också regelbundet till dess att vet att mobbingen upphört 4. Samtalsstöd erbjuds vid behov för de inblandade. 5. Ärendet ska avslutas när både den kränkte samt trygghetsteamet upplever att kräkningarna upphört. 6. Inträffar ytterligare händelser går ansvaret för ärendet över till bitr rektor och EHT för beslut om vidare åtgärder t ex via enhetsteam, socialtjänst eller polisen. Riktlinjer vi följer är: Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller en handling är kränkande. Oavsett uppsåt eller inte är det den utsatte elevens upplevelse av det inträffade som ska vara central och ligga till grund för skolans fortsatta agerande. Vi vuxna i skolan, som står i en maktposition gentemot eleverna, bär alltid ansvaret att på alla sätt och i alla situationer göra vårt yttersta för att skapa trygghet för eleverna. Vi diskuterar aldrig ett pågående ärende i klassen. Vi ställer inte utövare till svars för det han/hon gjort inför klassen. Vi arbetar med fakta och ställer inte ledande frågor. När systematiska kränkningar förekommit ställer vi krav på att förövaren upphör med sitt agerande och ser till att han/hon ges möjlighet att ta ett personligt ansvar för sitt handlande. Stöd och hjälp ska erbjudas både offer och förövare. Varje ärende är unikt och kan kräva olika formera av insatser även om huvudarbetsgången beskrivs i detta dokument. Vårdnadshavare ses som en resurs i arbetet mot kränkningar. Om systematiska kränkningar förekommit ges vårdnadshavare möjlighet att hjälpa till för att agerandet ska sluta. I de eventuella fall där beteendet är sanktionerat hemifrån kommer skolan, efter försök att lösa situationen genom samtal, att göra en poliseller socialtjänstanmälan.

12 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält för skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

13 Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddhism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

14

15 Utredning vid kränkning/trakasserier vid Hedesunda skola Datum:. Elevens namn:. Elevens personnummer. Klass. Ansvarig för utredningen. Händelse (Vem har blivit kränkt/trakasserad? Vad är det som har hänt? När och var har det inträffat? Vilka personer är inblandade? Finns det några vittnen?) Kontakt med vårdnadshavare (Informerade? När? Vem/Vilka? Åtgärder/Vad har bestämts? Uppföljning/Åtgärder (När? På vilket sätt? Ytterligare uppföljning? Meddela bitr rektor) Ärendet avslutats Ja Nej Anmälning till trygghetsteam

16 Anmälarens namn: Datum:.... Bakgrund till anmälan Vad är det som hänt? Vilka är berörda? Vad har gjorts hittills? Föräldrakontakt Vad har bestämts? Nulägesbeskrivning Beskriv dagsläget Svårigheter/Möjligheter Elevens mående Närvaro/Frånvaro Tidigare dokumentation bifogas.