Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hagenskolan läsåret 2017/18

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hagenskolan läsåret 2017/18 1

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skolår 1-6, förskoleklasser och fritidshem. Samtliga här nämnda verksamheter omfattas av allt som nedan beskrivs i planen. Ansvariga för planen Rektor Karin Lindqvist (tel ) ansvarar för att upprätta, följa upp och utvärdera planen enligt skollagens kapitel 6. 1 Rektor har stöd av elevhälsoteam, kvalitetsutvecklare samt all personal. I elevhälsoteamet ingår rektor, specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska samt skolpsykolog/kurator vid behov. Planen gäller för perioden: Planen för 2017/2018 gäller intill ny plan är upprättad. Planen ska utvärderas senast Hagenskolans vision Hagenskolans vision är nolltolerans mot diskriminering och kränkningar, det innebär en skola där alla elever och anställda är en naturlig del av skolan och alla barn är allas ansvar. Hagenskolan ska vara trygg och positiv plats där ingen, vare sig barn eller vuxna, utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Mångfald och jämställdhet i samhället är en tillgång för att se människans olikheter och att lära sig av varandra. Hagenskolans förhållningssätt, nolltolerans, innefattar också kränkande behandlingar, när någon kränker någons värdighet vilket inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Skolplikt skall innebära skydd mot kränkande behandling. Att definiera kränkande behandling är svårt. På Hagenskolan utgår alla alltid från elevens upplevelse och det förs en dialog om begreppet med eleverna. Elevernas delaktighet Trivsel- och ordningsregler för all verksamhet diskuteras på klass- och elevråd. Planen för diskriminering och kränkande behandling skall diskuteras i alla klasser löpande under läsåret. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga i upprättandet av planen genom Hagenrådet, där alla klasser har föräldrarepresentanter. Planen ska presenteras av rektor och/eller klasslärare för alla föräldrar vid föräldramöten varje hösttermin. Planen finns att läsa på skolans hemsida och på Hjärntorget. 1 Skollagen SFS 2010:800 kapitel 6, "att upprätta, genomföra, följ upp och utvärdera skolans årliga plan". 2

3 Personalens delaktighet I Läroplanen 2011 anges "Skolans värdegrund och uppdrag". Skollagen kapitel 1-6 ligger till grund för upprättandet av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och all personal har ansvar för att läsa och reflektera över denna vid studiedagar i början av terminen samt delta i utvärdering av årets plan i samband med läsårsslut. Av vikt är att arbeta i tvärgrupper så personal från olika delar av skolans verksamhet samverkar vid dessa tillfällen. Vid nyanställning ger rektor en genomgång av skolans plan. Planen utformas och utvärderas i samverkan mellan rektor, personal och elever. Förankring av planen Elever får vid varje läsårsstart en genomgång av planen av pedagoger i klasserna/fritidsavdelningar samt i förskoleklass. Personalen går igenom och godkänner planen vid konferens i början av höstterminen utifrån utvärdering som skett sent på vårterminen. Planen skall vara ständigt aktuell som ett stöd och ge riktlinjer vid alla arbetslagsträffar och möten. Vårdnadshavare får en genomgång av rektor vid höstens föräldramöte alternativt av klasslärare. Planen stäms också av på elevrådet. Skolans personal har också en möjlighet att specifikt lyfta en diskussion kring kränkande behandling i samband med höstterminens föräldramöte då behov av att skapa en samsyn finns. Planen finns också att läsa på skolans hemsida och på Hjärntorget. Specialpedagog, speciallärare och skolsköterska är ansvariga i arbetslagen specifikt när det handlar om förankring av Planen mot diskriminering och kränkande behandling löpande under läsåret. 3

4 Begreppsdefinitioner Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, bristande tillgänglighet 2, sexuell läggning eller ålder. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Instruktion att diskriminera Instruktion att diskriminera är när någon exempelvis ger order eller instruerar någon i beroendeställning att diskriminera någon annan. Trakasserier Trakasserier är när någon kränker en elevs värdighet och det har samband med kön, könsidentitet, eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. Det kallas då sexuella trakasserier. DO (Diskrimineringsombudsmannen) kan utreda anmälningar om diskriminering och kränkande behandling. Kränkande behandling Kränkande behandling är när någon kränker en elevs värdighet men när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är BEO (Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen) som utreder anmälningar om kränkande behandling. Mobbning är en form av kränkning som innebär att en individ vid upprepade tillfällen blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera 2 Bristande tillgänglighet är en ny diskrimineringsgrund sedan Bristande tillgänglighet är när en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. 4

5 personer. Trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen, medan kränkande behandling definieras av skollagen. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. För exempel och mer utförlig förklaring av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, besök Diskrimineringsombudsmannens hemsida och läs om diskriminering inom utbildningsområdet

6 Främjande arbete Mål All personal främjar lika rättigheter utifrån diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Så här arbetar vi för att skapa goda relationer mellan alla på skolan EHT bestående av skolsköterska, specialpedagog, speciallärare, rektor, skolpsykolog och kurator vilka träffas regelbundet en gång per vecka. I samband med detta gås ärenden som inkommit genom anmälan igenom och fortsatt arbetsgång beslutas (se arbetsgång under Åtgärdande arbete). Rektor avgör om vidare åtgärder (se bilaga Rutiner för diarieföring/registrering av anmälan och utredning av kränkande behandling 6 kap 10 Skollagen och 2 kap 7 diskrimineringslagen). I Trygghetspärmen samlas alla rapporter angående kränkande behandling och trakasserier enligt 6 kap 10 Skollagen. Pärmen förvaras i låsbart skåp i personalrummet. EHT ansvarar för att kränkningar och trakasserier rapporteras vidare enligt Västra Göteborgs gemensamma rutiner. EHT börjar läsåret i personalgruppen med genomgång och skapande av innevarande läsårs Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt information om rutinerna med Trygghetspärmen. Skolans regler och rutiner diskuteras och bestäms på personalmöte, i klassrum samt på elevrådsmöte. Vid första föräldramötet presenteras planens innehåll i korthet för föräldrarna. Personalen lyfter hur viktig vårdnadshavarrollen är och vikten av att engagemang. Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns tillgänglig för alla på Hjärntorget och på skolans hemsida. Främjande insatser Både i det vanliga klassrumsarbetet och genom åldersblandade aktiviteter arbetar Hagenskolan med att förstärka samhörighetskänslan på skolan löpande över läsåret. Målet är att öka vi-känslan för både elever och personal genom till exempel aktiviteterna: Trivsellekar anordnas under skoldagen fyra dagar i veckan av trivselledare. Det är för närvarande ca 25 elever i åk 3 6 som under ledning av pedagoger ansvarar för detta. Trivselledarna utses för en termin i taget och får en utbildningsdag i att leda lekar i början av terminen. Lekarna byts ut varannan vecka. Gemensamma friluftsaktiviteter på höst- och vårtermin. Skolan har storsamling med allsång och musik i samband med högtider eller traditioner samt sångsamling en gång i veckan spårvis F-3. Alla klasser arbetar regelbundet med värderingsövningar för att lära eleverna om medmänsklighet i olika sammanhang, även genusfrågor lyfts och diskuteras. Det ger eleverna träning i att formulera känslor i ord, att lyssna till varandra och att hantera konflikter som bottnar i någon form av diskrimineringsgrund. 6

7 Barnkonventionen och FN-dagen uppmärksammas och diskuteras. Aktuella filmer och händelser i omvärlden diskuteras med eleverna. De gemensamma elevens-val-dagarna med utomhuspedagogik där tvärgrupper bildas årskurs 1-3 och 4-6 skall verka för att förstärka vi-känslan på skolan. Allas lika värde hålls ständigt aktuellt i vardagsarbetet. Förebyggande arbete I skolan genomförs en elektronisk elevenkät angående trivsel en gång per läsår där kvalitetsutvecklare finns behjälplig för klasslärarna. Resultaten sammanställs av förvaltningen Västra Göteborg och analyseras i arbetslagen tillsammans med EHT. EHT beslutar om vidare åtgärder. Alla elever gör tillsammans med klasslärare en kartläggningsvandring på skolgården i syfte att uppmärksamma antingen trygga eller otrygga platser. Rastvärdar informeras om sammanställningen. Vuxna finns ute på skolgården under rasttid. Rastvärdarna bär gula västar för att eleverna tydligt ska se vem de kan söka sig till om behov finns. Hagenskolan arbetar utifrån Åtgärdstrappan där ett bildstöd finns för att tydliggöra rutinen för eleverna om det uppstår en konfliktsituation. Åtgärdstrappan består av Sluta, Stopp sluta lägg av, Ta hjälp av vuxen, Hemmet kontaktas, Möte med vårdnadshavare. Bildstödet till Åtgärdstrappan återfinns som bilaga. Vid incident dokumenteras händelsen i Trygghetspärmen via anmälan om utredning kränkande behandling (se vidare under Åtgärdande arbete). Ny personal på skolan informeras om arbetsgången och anmälningsansvar. Utvecklingssamtal hålls varje termin med elev, vårdnadshavare och pedagoger. Elevens kunskapsutveckling och elevens sociala situation i klassen lyfts. Förutom detta tillfälle är det viktigt att ha en fungerande kontakt mellan hem och skola. I alla arbetslag ägnas 30 minuter åt elevhälsa varje vecka. Här kan både främjande insatser, förbyggande och åtgärdande arbete lyftas. Förslag och utvecklingsarbete av pågående förebyggande arbete och lämpliga aktiviteter skall ske löpande. 7

8 Åtgärdande arbete Vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling handlar vi enligt Intern rutin Kränkande behandling elev elev vilken finns att tillgå i Personalforum på Hjärntorget. Tänk på att den som vuxen och anställd på Hagenskolan har ett ansvar att ingripa, agera och rapportera incidenter mellan elever. Den vuxne och anställda på Hagenskolan har också ansvar för att själv kontakta de inblandades vårdnadshavare eller om mer lämpligt att klassföreståndare får möjlighet att på ett tydligt sätt kunna kontakta vårdnadshavare. Vid incident Åtgärdstrappan. Vuxen agerar, hjälper eleverna att reda ut. Den första vuxna på plats, alternativt pedagog som känner de involverade barnen bättre kontaktar vårdnadshavare inom kort. Den vuxne dokumenterar i Trygghetspärmen, via dokument Anmälan till huvudman om Utredning av kränkande behandling och gör uppföljning enligt utredning i dialog med aktuella pedagoger. Varje vecka görs avstämning på EHT om veckans rapporter. Rektor är ansvarig för att rapportering till huvudman sker. EHT avgör om vidare åtgärder. I ärenden som rör vuxen-elev sker endast anmälan från enheten, använd samma blankett Anmälan till huvudman om Utredning av kränkande behandling för att lämna till rektor. Utredningen genomförs inte av oss på enheten men ärendet anmäls via rektor. 8

9 Utvärdering och utveckling av arbetet Utvärdering av förebyggande och åtgärdande arbete sker löpande via EHT och arbetslagsträffar. En direkt elevutvärdering/kartläggning skapas i samband med att elevenkäten genomförts. Här finns möjlighet att göra förändringar i årets plan om information framkommer vilken gör att detta är aktuellt. Statistik över antalet ärenden förs på enheten och anmälan enligt rutin sker till huvudman. Utifrån detta förs fortsatta diskussioner i arbetslagen, på APT, i klasser och på elevrådet om hur arbetet kan utvecklas och förbättras. Planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas mer djupgående i samband med läsårsslut av all personal på skolan. Planen utvärderas utifrån dess rubriker; Begreppsdefinitioner, Främjande arbete, Förebyggande arbete, Åtgärdande arbete. Ny plan upprättas inför höstterminen och presenteras vid läsårets start. Utvärdering av föregående läsårs plan en del av kartläggningen inför nuvarande läsårs plan Personalen utvärderar planen på gemensam konferens/apt. Rektor har tillsammans med pedagogerna regelbundet dokumenterat ärenden som varit uppe för diskussion alternativ anmälda enligt rutin kränkande behandling. Underlagen och statistiken kring ärenden används i utvärderingen av planen. Eleverna svarar en gång per läsår på en trygghetsenkät. Denna enkät gås igenom av EHT för att se hur tryggheten kan förbättras för alla. Den specifika främjande insatsen trivsellekar, utvärderades av eleverna som varit trivselledare under terminen i juni. Planerade aktiviteter 2017/2018 Aktivitet/Tidpunkt Ansvarig Trivsellekar 4 förmiddagsraster/vecka Sångsamling F-3 en gång/vecka Ny årlig plan, september. Friidrottsdag Slottsskogsvallen VT -18 Hagenjoggen HT- 17 Orienteringsdag åk 4-6 HT-17 Utveckling av kartläggningsmetoder, enkät Eventuell revidering av årlig plan efter elevenkäter Utvärdering av årets plan, juni 2018 Trivselledaransvariga Musiklärare Rektor Idrottslärare Pedagoger Idrottslärare och klasslärare Rektor, kvalitetsutvecklare och EHT Rektor Rektor 9

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder vilka används som underlag för Planen mot diskriminering och kränkande behandling Elevenkät utfärdad av stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg som besvaras av elever i förskoleklass, årskurs 1-6 samt barn i fritidsverksamheten. Löpande kartläggningsarbete av pedagogerna under läsåret. Kartläggningens sker ofta genom samtal i klasserna eller när pedagoger är synliga på platser där det enligt forskning och beprövad erfarenhet finns störst risk för att kränkningar ofta sker (i samband med raster, i korridorer, på skolgården). Informationen fångas upp av EHT på kategorimöten. Sociogram som speglar hur kamratrelationer ser ut i klasserna genomförs. Göteborgsregionens Kommunalförbunds (GR) regiongemensamma elevenkät för årskurs 2 och 5 genomförs av berörda elever. Hagenskolan använder blankett enligt Västra Göteborg för anmälan om personal upptäckt någon typ av kränkning enligt skollagen kapitel 6 samt för statistik över denna typ av händelser vilket ger ett underlag att analysera. Områden som ska beröras i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Politisk åsikt, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur involveras eleverna i kartläggningen? Genom samtal med pedagoger som sedan lyfts till EHT, genom trivsellekarna, genom elevråd och klassråd samt genom Västra Göteborgs elevenkät samt Göteborgsregionens Kommunalförbunds regiongemensamma elevenkät. Hur involveras personalen i kartläggningen? Personalen tar del av resultaten från genomförda elevenkäter och analyserar dem. Varje läsår genomförs en psykosocial miljörond där personalens trivsel på arbetsplatsen fångas upp. Detta kompletteras med Göteborgs stads medarbetarenkät som genomförs årligen. 10

11 Bilaga 1 Diskrimineringsgrunder Kön Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och könsuttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könstillhörighet omfattas av denna grund och därmed av skyddet mot diskriminering. Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering gäller för personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Ofta använder DO istället begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Det beror på att DO anser att lagens begrepp ("könsöverskridande") riskerar att befästa en bild av vissa personer som avvikare i ett samhälle där det finns starka normer och föreställningar om kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. 11

12 Religion eller annan trosuppfattning Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening. Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Sexuell läggning Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning. Ålder Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att det inte gjorts skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar. 12

13 Bilaga 2 Åtgärdstrappan Åtgärdstrappa 13