Levarskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering 2018/2019. Skriven

Transkript

1 Levarskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering 2018/2019 Skriven

2 DEFINITIONER Skolan Om inte annat skrivs så menar vi med skolan all verksamhet som bedrivs på Levarskolan. Det vill säga förskoleklass, fritidsverksamhet och skolår 1. Elevhälsoteam I elevhälsoteamet ingår elevhälsopedagoger, kurator, skolsköterska, specialpedagog. Kränkande behandling I skollagen 6 kap. 3 definieras kränkande behandling som: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Kränkningarna kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar). Verbala (t.ex. att bli hotad, retad eller kallad något man inte vill). Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning). Text och bild (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sociala medier, sms och mms). Mobbning Istället för kränkande behandling används ofta begreppet mobbning. Enstaka trakasserier är inte mobbning. Inte heller osämja mellan enstaka elever eller grupper. I sådana fall tar berörd vuxen hand om problemet. En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. (Olweus, Dan) Diskriminering Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder.

3 De sju diskrimineringsgrunderna är: Kön Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Religion eller annan trosuppfattning Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd. Sexuell läggning Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Det kan vara till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening. Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel- och synskador med mera.

4 Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och könsuttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könstillhörighet omfattas av denna grund och därmed av skyddet mot diskriminering. Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering gäller för personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Ofta använder DO i stället begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Det beror på att DO anser att lagens begrepp ("könsöverskridande") riskerar att befästa en bild av vissa personer som avvikare i ett samhälle där det finns starka normer och föreställningar om kön. Ålder Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering. Hämtat: 17/ I diskrimineringslagen definieras också trakasserier som: (...) ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna(...) VEM VÄNDER DU DIG TILL? Om en person är utsatt för eller misstanke föreligger om hot och våld, diskriminering, mobbning eller annan kränkande behandling kontaktas ansvarig personal eller rektor. - Elev tar kontakt med ansvarig personal, annan vuxen eller rektor. - I första hand försöker ansvarig personal utreda omständigheterna med den/de drabbade och samtalar med de inblandade. Känner personalen att hen behöver stöd kontaktas rektor. - Kom ihåg!! Dokumentera och skriv incidentrapporter. Elever och föräldrar kan vända sig till alla vuxna på skolan. Dessutom kan elev och vårdnadshavare vända sig till: Kurator: Anna Fredriksson, anna.fredriksson@nordmaling.se tel: Skolsköterska: Åsa Bäckman, asa.backman@nordmaling.se, tel: , Skolsköterska: Caroline Höglander caroline.hoglander@nordmaling.se, tel: , Tillförordnad rektor: Thomas Berglund, thomas.berglund@nordmaling.se,

5 INLEDNING Levarskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Följande dokument är en sammanförd handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1 och fritidsverksamheterna Smultronet, Hallonet och Gluggen. HANDLINGSPLANENS UTGÅNGSPUNKTER I skollagen och i läroplanerna står klart och tydligt att den svenska skolan ska vila på demokratins grund och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Alla som är verksamma i skolan har som uppgift att förmedla och förankra grundläggande värden såsom alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, jämställdhet mellan män och kvinnor, individens frihet och integritet och solidaritet med svaga och utsatta. Lgr-11 Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste mötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling Diskrimineringslag 1 Kap 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Barnkonventionen artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras

6 Levarskolans handlingsplan Verksamhetsformer som omfattas av planen. Levarskolans förskoleklass och grundskola årskurs 1. Fritidsverksamheter Hallonet, Smultronet och Gluggen. Levarskolans långsiktiga målsättning är att: Främja alla elevers lika värde och rättigheter. Förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Inom Levarskolans verksamheter ska nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling råda. Alla ska känna sig trygga och visa respekt för varandra. Upptäcka, utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling. Handlingsplanens upprättande Elevernas delaktighet Handlingsplanen behandlas med hänsyn utifrån elevernas nivå. Trygghet och trivsel kartläggs som stående punkter under utvecklingssamtal, klassråd, elevråd och veckomöten. Vårdnadshavarens delaktighet Handlingsplanen presenteras för vårdnadshavare på höstterminens föräldramöte i samband med detta ges vårdnadshavare möjlighet att lämna synpunkter. Personalens delaktighet Personalen utvärderar och reviderar handlingsplanen vid två tillfällen under läsåret. Förankring av planen sker på personalmöten. Den nya planen läggs ut av rektor på kommunens hemsida. Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten på skolan. se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller funktionsnedsättning samt att kränkande behandling absolut inte accepteras. Årligen upprätta, utvärdera och revidera en plan mot diskriminering och kränkande behandling i samarbete med personal och elever (om möjligt även vårdnadshavare). om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling

7 förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits. anmäla diskriminering och annan kränkande behandling till huvudmannen, lärare och annan skolpersonal. Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att följa skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling. se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. Anmälan görs till rektor via incidentrapport. dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp. aktivt implementera planen mot diskriminering och kränkande behandling i klassrummet, genom att ha en uppstart varje höst, diskutera, agera, smycka klassrummet mm. Ska vara ett känt dokument för eleverna. Alla elever förväntas följa skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan.

8 Generella förebyggande åtgärder Rektor ansvarar för att all personal får information om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Personalen ges tid att diskutera egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Det förebyggande arbetet kring värdegrundsfrågor ska ständigt vara aktuellt för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Detta tas upp vid varje APT. Rektor har ansvar att informera föräldrarna om skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering på höstens föräldramöte. Denna plan läggs ut på Nordmaling Kommuns hemsida. På skolan bedrivs en kontinuerlig dialog kring normer, värden och trygghet. Denna dialog sker genom klassråd, fritidsmöten och konferenser. Förstärkning av vuxna vid ombyte före och efter idrottslektioner. Klasslärare tillsammans med elever arbetar med värdegrundsarbete för att främja allas lika värde och trygghet. Ordningsregler diskuteras i såväl arbetslag och klassrum samt presenteras på föräldramöten/veckobrev. Under skoldagen läggs rastvaktsschema för att trygga elevernas raster. Rastvakterna under skolverksamhet bär reflexvästar för att tydligt synas och för att skapa trygghet. Alla vuxna på skolan erbjuds och äter pedagogisk lunch. Det innebär att det alltid finns vuxna som äter med barnen och fungerar som förebilder och stöd i matsituationen. På lunchrasten måndag, onsdag och fredag anordnas rastaktiviteter där barnen frivilligt kan delta. Detta för att stödja upp barn som behöver träna sociala lekar och regler samt att främja gemenskap mellan barnen oavsett årskurs. All personal ska tillsammans uppmuntra eleverna att använda ett vårdat språk och att påpeka när så inte är fallet. All personal tar ansvar för att förebygga, förhindra eller avbryta kränkande behandling och diskriminering. Ansvaret gäller alla skolans elever.

9 Främjande insatser mot diskriminering läsåret 2018/2019 Främja likabehandling utifrån kön Mål: Inga elever ska känna sig diskriminerade utifrån kön. De läromedel och exempel som används i undervisningen ska aktivt granskas utifrån vilka normer och värden som dessa baseras på. Klasslärare läser och arbetar med normkritiska texter och barnböcker i undervisningen som utmanar och motverkar traditionella könsroller. Rektor ansvarar för att planera in värdegrundsdiskussioner under exempelvis APT där arbetslagen kan utvärdera och utveckla sin verksamhet. Ansvarig: Rektor, all personal Tidpunkt: Arbetet pågår kontinuerligt under hela året. Dialog förs under klassråd samt elevråd. Främja likabehandling utifrån könsöverskridande identitet Mål: Ingen elev ska på skolan bli diskriminerad på grund av könsidentitet eller könsuttryck De läromedel och exempel som används i undervisningen ska aktivt granskas utifrån vilka normer och värden som dessa baseras på. Klasslärare läser och arbetar med normkritiska texter och barnböcker i undervisningen som utmanar traditionella könsroller. Rektor ansvarar för att planera in värdegrundsdiskussioner under exempelvis APT där arbetslagen kan utvärdera och utveckla sin verksamhet. Ansvarig: Rektor, all personal Tidpunkt: Arbetet pågår kontinuerligt under hela året. Dialog förs under klassråd samt elevråd. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Mål: På vår skola ska inga elever känna sig diskriminerade utifrån etnisk tillhörighet. Skolan har elever och personal från flera kulturer och vi arbetar för en stark gemenskap oavsett etnisk tillhörighet. All personal reagerar och agerar tydligt mot negativt språkbruk. Vi arbetar för att elever och föräldrar ska få studiehandledning och information på sitt modersmål där det finns möjlighet till detta. Ansvarig: Rektor, all personal Tidpunkt: Kontinuerligt under hela året. Dialog förs under klassråd samt elevråd.

10 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Mål: På vår skola ska alla elever oavsett religion eller annan trosuppfattning har samma rättigheter och möjligheter. Lärare ansvarar för att lyfta fram religion och trosuppfattning i undervisningen. Ansvarig: Rektor, all personal. Tidpunkt: Kontinuerligt under hela året. Dialog förs under klassråd samt elevråd. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Mål: Alla elever ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Rektor ansvarar för individuella lösningar och anpassningar som schema, läromedel, elevarbetsplats, matsituation och förflyttnings vägar så att elever i behov av särskilt stöd kan delta i verksamheten utifrån sina förutsättningar. Ansvarig: Rektor, all personal Tidpunkt: Kontinuerligt under hela året. Dialog förs under klassråd samt elevråd. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Mål: Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuella läggningar. De läromedel och exempel som används i undervisningen ska aktivt granskas utifrån vilka normer och värden som dessa baseras på. Klasslärare läser och arbetar med normkritiska texter och barnböcker som lyfter fram olika typer av familjer. Ansvarig: Rektor, all personal Tidpunkt: Kontinuerligt under hela året. Dialog förs under klassråd samt elevråd. Främja likabehandling oavsett ålder Mål: Alla elever ska känna sig trygga på skolan oavsett ålder. För att främja gemenskapen planerar klasslärare in tillfällen där eleverna får arbeta med fadderverksamhet. Ansvarig: Klasslärare och Rektor. Tidpunkt: Utvärdering sker under klassråd samt elevråd.

11 Handlingsrutiner Checklista- kartläggning, åtgärder och uppföljning. Arbetet sker stegvis och pågår tills problemet anses vara löst. Nedan följer den ordning som följs i normala fall. Det ska dock betonas att varje ärende kräver sin gång och om situationen så kräver kan åtgärderna ske i en annan ordning. Rektor informerar skolhuvudman att kränkning förekommit så fort rektor fått vetskap om att det förekommit en kränkning. Detta görs på särskild blankett. 1. Misstanke om kränkande behandling. 2. Elev känner sig kränkt av personal. 3. Våld mellan elever. 4. Olaga hot mot elev av annan elev. 5. Skadegörelse. 1. Misstanke om kränkande behandling. Steg 1 Vid misstanke om kränkande behandling kontaktas mentor som pratar med den utsatte. Steg 2 Anmälan görs på särskild blankett till rektor och vårdnadshavare kontaktas. Steg 3 Ärendet remitteras till Trygghetsteamet Steg 4 Trygghetsteamet utreder ärendet med berörda elever, den utsatte först, sedan mobbaren. (Om möjligt två vuxna i samtalen med eleverna Steg 5 Handlingsplan/Dokumentation upprättas. Lämnas till rektor Steg 6 Uppföljning inom en vecka, ibland ytterligare uppföljning. Problemet kvarstår Träff med elev/er och vårdnadshavare till dem som utsätter blivit utsatta för trakasserier Dokumenteras och lämnas till rektor Utvärdering inom en vecka Problemet kvarstår Elev/elever och vårdnadshavare kallas till ett möte Dokumenteras och lämnas till rektor Utvärdering inom en vecka

12 Problemet kvarstår Nytt möte där rektor tar beslut om fortsatt handläggning Återkoppling till berörd personal Vid behov tas kontakt med elevhälsoteam, socialtjänst och/eller polis Utvärdering: Kontinuerligt Efter avslutat ärende ett uppföljande samtal med berörda. 2. Elev känner sig kränkt av personal Steg 1 Eleven uppmuntras att tala med mentor, kurator, eller skolsköterska Steg 2 Klasslärare kontaktar vårdnadshavare. Om situationen inte går att lösa, kontaktas rektor. Steg 3 Rektor samtalar med den anklagade. Steg 4 Om situationen ej går att lösa direkt, ordnas ett möte med elev, förälder, personal, rektor, och ev. fackligt ombud Steg 5 Åtgärdsprogram upprättas av rektor 3. Våld mellan elever Akut skede: Varje vuxen som ser/uppfattar hot och våld mellan elever ska ingripa för att stoppa det. Kalla på fler vuxna alt. polis. Se till att skadade får vård. Lugna ner situationen, ta de inblandade till varsitt rum. Kontakt tas med mentor. Mentor kontaktar vårdnadshavare Rektor avgör om fler elevers vårdnadshavare bör informeras.

13 Se till att de inblandade får stöd av någon de har förtroende för Läkare ska dokumentera ev. skador Vid allvarligt våld: Rektor kallar vårdnadshavare till skolan Rektor gör anmälan till polis och socialtjänst Närvarande personal fyller i en tillbuds/incidentrapport som vidarebefordras till rätt instanser. Originalet arkiveras. Utred situationen: Båda parter får ge var sin version av händelsen, som dokumenteras av närvarande personal. Mentorer beaktar händelsen utifrån likabehandlingsplanen. Vidare åtgärder: Elevhälsan svarar för dokumentation. Rektor ser till att de inblandade eleverna erbjuds hjälp av elevhälsan att bearbeta händelsen. Rektor ansvarar för att en analys av händelsen görs på organisationsnivå. Uppföljningssamtal ska ske med de inblandade. Rektor ansvarar för att samtal genomförs där elever, vårdnadshavare, mentor samt elevhälsoteam och socialtjänst deltar. Samtalen dokumenteras. Mentor ansvarar för att åtgärdsprogram upprättas. 4. Olaga hot mot elev. Steg 1 Person som uppmärksammat hot överväger polisanmälan med rektor som stöd. Steg 2 Kontakta mentor som pratar med den utsatte samt vårdnadshavare. Steg 3 Trygghetsteamet följer upp ärendet

14 5. Skadegörelse Steg 1 Informera föräldrar Steg 2 Informera rektor Steg 3 Samtal med inblandade parter (som ev. reparerar eller betalar skadan) Steg 4 Mentorer följer upp händelsen vid behov. Steg 5 Anmälan till socialtjänst och/eller polis görs av rektor vid behov.