LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM. 1. AnvisningarKNX.doc. Dokument 6 AnvisningarKNX.doc. Sidnr 1(19)

Transkript

1 1(19) Sidantal 19 LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM 1. AnvisningarKNX.doc Landstingsservice i Uppsala Län UPPSALA Tel Fax

2 2(19) Innehållsförteckning Krav på entreprenör och eller konsult...5 Belysning: Teknikutrymmen Elnisch, förråd, RWC, WC...6 Kontor, skrivrum Korridorer, passager Expeditioner, grupprum, konferensrum, laboratorium, patientrum...6 Undersökningsrum Operation, förberedelserum...7 Rumsreglering Komponenter för KNX Nödbelysning Brandlarm Säkerhet Driftlarm Värmekabelanläggning EL- OCH TELESYSTEM...9 Topologi Gruppadresser 3-ställig Huvudgrupp: Mellangrupper: Undergrupper: (gruppadress)...13 Typ 1: Typ 2: Typ 3: Typ 4: S.APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR MM I EL-OCH TELESYSTEM...14 SC.EL-OCH TELEKABLAR MM...14 SCN.KABLAR FÖR BUSSYSTEM...14 SDC.3Kopplingsplintar SG.SYSTEMKOMPONENTER, PROGRAM MM U BUSSYSTEM SGB.SYSTEMKOMPONENTER...14 SGB.1Systemkomponenter i installationsbussystem...14 SGB.12Strömförsörjningsaggregat...14 SGC.IN-OCH UTGÅNGSMODULER...14 SGC.111Digitalingångar SGC.121Digitalutgångar SGE.KOMMUNIKATIONSENHETER...15 SGE.1Kommunikationsenheter i installationsbussystem...15 SGE.12Gränssnittsenheter...15 SL.APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM

3 3(19) SLB.STRÖMSTÄLLARE I ELSYSTEM...15 SLB.1Installationsströmställare...15 SLE.STYRDON I ELSYSTEM...15 SLE.1Styrdon för belysning...15 Styrdon för belysning i installationsbussystem...15 SLE.4Styrdon för jalusier, markiser, vikväggar e d...15 Jalusistyrdon i installationsbussystem...15 SLF.22Närvarodetektor Närvarodetektor i installationsbussystem...15 UBB.2Givare för temperatur, rumsmonterade...16 Temperaturregulatorer i installationsbussystem...16 Y.MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION MM...16 YT.MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING, MM AV INSTALLATIONER...16 YTB.MÄRKNING OCH SKYLTNING AV INSTALLATIONER...16 Märkning av installationsbussystem...16 YTC.PROVNING OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM...17 Provning av installationsbussystem...17 YUE.UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER...18 YUD.RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER...18 Relationshandlingar för installationsbussystem...18 YUH.DRIFTSINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER...19 YUH.6Driftinstruktioner för el och teleinstallationer...19 Driftinstruktioner för installationsbussystem...19 YUP.INFORMATION TILL DRIFT- OCH UNDERHÅLLSPERSONAL...19 YUP.6Information till drift- och underhållspersonal för el-och teleinstallationer...19 Information till drift och- underhållspersonal för installationsbussystem...19

4 4(19) Allmänt Personer som kommer att arbeta i och eller med projekt där styr och eller övervakningssystem ingår skall ha kännedom om detta samt nedanstående dokument. Projekteringsanvisning Innehåller övergripande anvisningar om projekteringens genomförande. Anvisningar i denna handling skall även användas som kontrollista där respektive punkt och dess inverkan skall värderas för sig. Tekniska krav Innehåller övergripande tekniska krav för styr- och övervakningssystemen. Bifogas beskrivning. Exempelmallar Innehåller exempel på hur driftkort skall se ut. Bifogas beskrivning. Beteckningssystem Innehåller anvisningar för hur beteckningar i driftkort, skyltmärkning och eller variabler inom tekniska system skall se ut. Bifogas beskrivning. Scadasystem Innehåller anvisningar för hur arbete med scadasystem tillhörande Landstingsservice i Uppsala skall genomföras. Bifogas beskrivning. Anvisningar KNX (denna del) Innehåller övergripande anvisningar om projekteringens genomförande. Denna anvisning ansluter till styrande dokument för El, samt Styr och övervakning, samt i dessa dokument hänvisade standarder och eller jämförbara skrifter. Gränsdragning -/integrationslista KNX Separat bilaga, 6a Gränsdragning KNX. Hanterar integration och gränsdragningar gällande projekt där KNX skall användas. Principskisser Separat bilaga, 6b Principskiss. Visar hur nätet principiellt skall vara uppbyggt.

5 5(19) Krav på entreprenör och eller konsult För att direkt eller indirekt få jobba med KNX hos beställare, eller beställarens representant så krävs att entreprenören som lägst är certifierad av en organisation - /utbildare som i sin tur är godkänd av KNX Association Sverige. Goda referenser från tidigare projekt kan ses som meriterande.

6 6(19) Funktioner För samtliga utrymmen skall belysningen dagsljuskompenseras där detta är möjligt för att minska energiförbrukningen. Utöver allmänbelysning skall det installeras ett nödbelysningssystem i enlighet med styrande dokument för el. Belysning: Teknikutrymmen Funktionen i dessa utrymmen är lokalt placerade sensorer kompatibla med KNX som tänder belysningen även i TA/FA-aggregat vid närvarodetektering. Vid 5 minuter utan närvaro reduceras belysningen till 10 %, efter ytterligare 15 minuter utan närvarodetektering släcks belysningen helt. Elnisch, förråd, RWC, WC Ej KNX i dessa utrymmen. Lokalt placerade tryckknappar för aktiv tändning samt lokala sensorer som vid 10 minuter utan närvaro släcker belysningen helt. Kontor, skrivrum Funktionen i dessa utrymmen är lokalt placerade rörelsevakter i armaturer som tänder vid manuell manövrering, efter 15 minuter utan närvaro släcks belysningen helt. Kompletterande armaturer, exempelvis armatur för allmänljus tänds, släck och dimras manuellt via tryckknapp för KNX. Därefter regleras via lokalt placerad sensor kompatibel med KNX, vid 15 minuter utan närvaro reduceras belysningen till 10 % och för att efter ytterligare 15 minuter utan närvarodetektering släckas helt. Om rörelse detekteras inom dessa 30 minuter så återgår armaturerna till senast inställda värde. Korridorer, passager Funktion i dessa utrymmen är lokalt placerade sensorer kompatibla med KNX som tänder belysningen vid närvarodetektering. Efter 15 minuter utan närvaro reduceras belysningen till 10 % och efter ytterligare 15 minuter utan närvarodetektering släcks den helt. Om rörelse detekteras inom dessa 30 minuter så återgår armaturerna till senast inställda värde. Expeditioner, grupprum, konferensrum, laboratorium, patientrum Överordnad funktion i dessa rum är lokalt placerade tryckknappar för KNX där man tänder, släcker och dimrar belysningen samt lokalt placerade sensorer kompatibla med KNX som släcker belysningen vid frånvaro. Efter 15 minuter utan närvaro reduceras till 10 % och efter ytterligare 15 minuter utan närvarodetektering släcks den helt. Om rörelse detekteras inom dessa 30 minuter så återgår armaturerna till senast inställda värde.

7 7(19) Undersökningsrum Funktion i dessa utrymmen är lokalt placerade tryckknappar för KNX där man tänder, släcker och dimrar belysningen. Beakta medicinska utrymmen, rumsfunktionsprogram samt tekniskt utlåtande beställare, eller beställarens representant. Operation, förberedelserum Funktion i dessa utrymmen är lokalt placerade tryckknappar för KNX där man tänder, släcker och dimrar belysningen. Beakta medicinska utrymmen, rumsfunktionsprogram samt tekniskt utlåtande beställare, eller beställarens representant. Rumsreglering Behovsanpassad efterbehandling av rumsklimat styrs via KNX-systemet. CO²-givare och eller temperaturgivare anslutna till rumsregulator forcerar ventilationen och eller reglerar kyla respektive värme. Se driftkort för respektive projekt. Komponenter för KNX Samtliga komponenter utöver sensorer och tryckknappar placeras i elcentral eller kapsling invid denna. Vid fel på en KNX-slinga skickas larm till Citect. Funktionen vid strömavbrott och återkommande ström är att inte tända upp armaturerna automatiskt utan de skall tändas med manuell manövrering. Nödbelysning I utrymningsvägar tänds nödbelysningen vid utlöst brand och eller utrymningslarm och vid nätbortfall kraft. Brandlarm Vid utlöst brandlarm skall belysningen tända upp till 100 % inom den aktuella larmzonen och förreglas till så länge som brandlarmet är aktivt. När brandlarmet återställs upphör blockeringen av belysningen. Brandlarmet kopplas till en binäringång, en ingång per brandlarmcentral. Säkerhet Vid utlöst inbrottslarm skall belysningen tända upp till 100 % inom den aktuella larmzonen och förreglas till så länge som inbrottslarmet är aktivt. När inbrottslarmet återställs upphör blockeringen av belysningen. Inbrottslarmet kopplas till en binäringång, en ingång per larmcentral -/undercentral. Larm Larm skall utgå lokalt per plan samt i Citect då hela eller delar utav nätet drabbas utav störningar.

8 8(19) Driftlarm Driftlarm kopplas till binäringångar i KNX-systemet för presentation av larmet i Citect. Larm från övervakningsmoduler i KNX-systemet presenteras i Citect. Värmekabelanläggning Värmekabelanläggningar utomhus för snö och issmältning styrs via system för temperatur och nederbörd. Elektriskmatning till dessa värmekablar styrs över en KNXaktor.

9 9(19) 6. EL- OCH TELESYSTEM Fastighetens installationsbussystem skall anslutas mot sjukhusets överordnade system, Citect. Integrationen mot Citect skall ske med hjälp av Modbus TCP eller BACnet IP. Varje hus skall utgöra ett eget KNX-nät där BACnet IP eller Modbus TCP avgränsar fastigheterna mot varandra samt förbinder mot Citect. Integration mot Citect skall i huvudsak omfatta följande funktioner, Tidkanaler enligt Tekniska krav för Styr och övervakning. Driftlarmspresentation B-net, enligt driftkort och eller funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter och eller tolkningsutrymme skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Temperaturövervakning enligt driftkort och eller funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter och eller tolkningsutrymme skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Belysning enligt driftkort och eller funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter och eller tolkningsutrymme skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Styrning och övervakning Bussystemets generella funktioner är följande, Energistyrning enligt driftkort och eller funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter och eller tolkningsutrymme skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Belysningsstyrning enligt driftkort och eller funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter och eller tolkningsutrymme skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Rumsreglering av värme och eller kyla enligt driftkort och eller funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter och eller tolkningsutrymme skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Solskyddsstyrning enligt driftkort och eller funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter och eller tolkningsutrymme skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Signaltransport enligt driftkort och eller funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter och eller tolkningsutrymme skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Driftlarmshantering enligt driftkort och eller funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter och eller tolkningsutrymme skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas.

10 10(19) Topologisk uppbyggnad Nätet för KNX byggs upp enligt 6b Principskisser med en KNX IP till Modbus TCPomvandlare som avgränsare mot fastighetsnätet LULnet. Omvandlarens uppgift är att isolera respektive hus och eller byggnad till ett KNX-nät och därmed förhindra att beställare, eller beställarens representant får nät som är större än ett hus och eller byggnad. Förutsatt att beställare, eller beställarens representant inför projektet inte skriftligen föreskrivit något annat så skall ovanstående alltid vara utgångsläget. Kommunikationen mot Citect skall vara redundant. Varje fastighet byggs upp med ett antal områden enligt 6b Principskisser. På varje område ansluts sedan en eller flera linjer som skall betjäna det aktuella planet. Uppbyggnad och märkning skall vara så tydlig att det enkelt framgår var respektive linje är installerad. Exempelvis, xxx är en linje som är ansluten till elschakt 3 och våning 5. Nätets uppbyggnad skall vara följande, Begrepp, Deltagare benämns DLT, Linjekopplare benämns LK, Områdeskopplare benämns OK. Kommunikationen mellan DLT till DLT, eller DLT till LK i samma OK skall ske på partvinnad kabel, HCHM 2*2*0,8. Kabeln skall i hela sin längd vara halogenfri och färgen på densamma skall vara grön. Kommunikationen skall om möjligt göras redundant. Larm skall utgå vid störningar. Kommunikationen LK till LK eller LK till OK skall ske via KNX IP. Slutna slingor i samma LK får ej förekomma. Kommunikationen skall vara redundant. Larm skall utgå vid störningar. Kommunikationen OK till OK skall ske via KNX IP. Kommunikationen skall vara redundant. Larm skall utgå vid störningar. För kommunikation upp mot Citect blir avlämningspunkten omvandlaren från KNX IP till Modbus TCP, som avskiljer nätet mot LULnet. Kommunikation mot Citect skall i första hand vara Modbus TCP. Komponent -/er -/erna skall godkännas av beställaren innan inköp sker i projektet för att på detta sätt enklare kunna lagerhålla reservdelar. Innan programmering i befintlig databas sker skall beställare, eller beställarens representant kontaktas för att där det är aktuellt tillhandahålla korrekt databas och eller information om densamma. Vid nyinstallationer skall installationsbussystemet installeras i enlighet med kapitel 4 i boken KNX Grundprinciper Handbok för Hem- och fastighetsautomation, femte upplagan, ISBN Vid om- och/eller tillbyggnader skall installationsbussystemet installeras i enlighet med kapitel 4 och 5 i boken KNX Grundprinciper Handbok för Hem- och fastighetsautomation, femte upplagan, ISBN

11 11(19) Byggnadsvy Programmering och driftsättning av komponenter skall ingå i entreprenaden enligt gränsdragnings och integrationslista för att utgöra en fullt funktionsfärdig anläggning enligt den för projektet aktuella funktionsbeskrivningen. Det åligger respektive disciplin i projektet att tillhandahålla relationsritade driftkort, funktionsbeskrivningar, ritningar för respektive disciplin, kopior på egenprovningsprotokoll samt drift och underhållsinstruktioner. Uppbyggnad av gruppadressvy skall vara strukturerad och överskådlig, Gruppaddresser på ett tydligt och likartat sätt, i enlighet med bilaga 1. Varje anläggning skall avsynas och godkännas av beställare, eller beställarens representant före driftsättning, vid oklarheter skall entreprenör kontakta beställare, eller beställarens representant för att få svar på frågor. Programmering utav installationsbussystemet skall ske med utav beställare, eller beställarens representant godkänd version av ETS-programvaran. Där behov finns skall åskskydd installeras. Databasen för ETS byggs upp med syntaxen, BYGGNADSNUMMER-PLAN-RUMS -/ELCENTRALNUMMER (plan, rum eller elcentralnummer anges alltid med två siffror). Exempel, Korridor.

12 12(19) Topologi Apparater skall adresseras enhetligt. Adressering skall alltid utgå från tabell enligt nedan, om något saknas och eller är oklart skall beställare, eller beställarens representant kontaktas för att med berörda i projektet arbeta in nya adresser i detta dokument. XXXX-xx-xx-0 Kopplare XXXX-xx-xx-1-9 Logik XXXX-xx-xx Brytaktorer XXXX-xx-xx Dimmeraktorer XXXX-xx-xx Binäringångar XXXX-xx-xx Mätare XXXX-xx-xx Reserv XXXX-xx-xx Brytare XXXX-xx-xx Närvarosensor XXXX-xx-xx Reglerutrustning värme -/kyla XXXX-xx-xx Väderskydd XXXX-xx-xx Paneler XXXX-xx-xx Reserv XXXX-xx-xx-255 Gränssnitt Topologin skall anpassas till det aktuella projektet.

13 13(19) Beskrivningsfältet i ETS skall användas för att i klartext förklara ett föremåls position. På respektive objekt skall det även anges vad som är anslutet. Gruppadresser 3-ställig Huvudgrupp: Huvudgrupp 0 centrala funktioner, anläggningsövergripande funktioner. Huvudgrupp 1-15 byggnads -/områdesindelade funktioner. Exempelvis, Huvudgrupp 1 schakt 1. Mellangrupper: Mellangrupp 0 Mellangrupp 1-3 Mellangrupp 4-6 Mellangrupp 7 Larm Klimat Belysning Övrigt Undergrupper: (gruppadress) Rum (rumsnummer och namn) identifiering (typ2 + typ3). Exempelvis Hus-våning-typ1-typ2-typ3-typ4. Typ 1: Väntrum, Kontor, Korridor, Garage. Typ 2: Belysning, Närvaro, Dörrkontroll, Drifttidsmätning, Personlarm, Driftlarm, Tidkanal, Energimätning, Temperatur -/är -/börvärde, Vind, Ljus. Typ 3: Tak, Skåp, Vägg, Nord, Syd, Väst, Öst. Typ 4: Till -/Från, Dim, Värde, Kvittering, Utsignal, Lux, m/s, C, kw, kwh.

14 14(19) S. APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR MM I EL-OCH TELESYSTEM SC. SCN. SDC.3 SG. SGB. SGB.1 SGB.12 SGC. EL-OCH TELEKABLAR MM KABLAR FÖR BUSSYSTEM Busskabel skall vara halogenfri och av typ HCHM 2*2*0,8. Busskabel skall i hela sin längd vara grön. Kopplingsplintar Kopplingsplintar i installationsbussystem: För sammankoppling samt förgrening av bussledning skall för ändamålet avsedd bussanslutningsklämma användas. SYSTEMKOMPONENTER, PROGRAM MM U BUSSYSTEM. SYSTEMKOMPONENTER Systemkomponenter i installationsbussystem Apparater från olika installationsbusstillverkare skall kunna kommunicera med varandra. Strömförsörjningsaggregat Om märkström ej framgår av nätschema eller centralredovisning skall strömförsörjningsenheter för installationsbussystem dimensioneras för installerad utrustning samt 15% reserv kapacitet. IN-OCH UTGÅNGSMODULER Följande gäller endast vid installation och eller tillbyggnad utav installationsbussystem, och får ej användas som vägledning och eller krav vid installationer som normalt uppfångas av Tekniska krav för Styr och övervakning. SGC.111 Digitalingångar Binäringång för DIN-montage skall vara försedda med indikeringselement för varje individuell kanal. För tryckknappsensorer hänvisas till SLB.1 SGC.121 Digitalutgångar Brytaktorer skall vara utförda för 16A märkström samt vara försedda med handmanöver för varje individuell kanal. Brytaktorer skall innehålla funktioner för logiska villkor, trappautomat, kvittering och till -/frånslagsfördröjning av last.

15 15(19) SGE. SGE.1 SGE.12 SL. SLB. SLB.1 SLE. SLE.1 SLE.4 SLF.22 KOMMUNIKATIONSENHETER Kommunikationsenheter i installationsbussystem Gränssnittsenheter USB-gränssnitt skall monteras i sådan omfattning att man via USB-gränssnittet -/en ges tillgång till anläggningen. IP-gränssnitt skall installeras så att krav enligt topologisk uppbyggnad uppfylles. APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM STRÖMSTÄLLARE I ELSYSTEM Installationsströmställare Tryckknappsensorer i installationsbussystem. Tryckknappar i vissa utrymmen betjänar även klimatreglering enligt Reglerfunktioner. För reglerfunktion och kalibrering se UBB.2 STYRDON I ELSYSTEM Styrdon för belysning Styrdon för belysning i installationsbussystem Styrdon för Dali skall vara anpassat för installationsbussystemet. Omfattning, effekter samt reglerteknik framgår av belysningsritningar, centralredovisningar och armaturförteckning. Styrdon för jalusier, markiser, vikväggar e d Jalusistyrdon i installationsbussystem Rörelsedetektor i installationsbussystem skall vara utförd för tak och eller väggmontage och medge individuell styrning av minst 3 av varandra oberoende funktioner. Detektorn skall innehålla ljussensor för att möjliggöra spärr av tillslagsfunktion vid infallande dags - /ströljus. Närvarodetektor Närvarodetektor i installationsbussystem Närvarodetektor i installationsbussystem skall vara utförd för tak och eller väggmontage och medge individuell styrning av minst 3 av varandra oberoende funktioner. Detektorn skall innehålla ljussensor för att möjliggöra spärr av tillslagsfunktion vid infallande dags - /ströljus.

16 16(19) UBB.2 Givare för temperatur, rumsmonterade Temperaturregulatorer i installationsbussystem Temperaturregulator samt givare är integrerade i tryckknappsensorer för installationsbussystem SLB.1. Reglerfunktion skall anpassas i förhållande till aktuell anläggningstyp. I entreprenaden ingår det att kalibrera varje enskild regulator mot ett tillförlitligt referensinstrument, kalibrering skall protokollföras med angivelse utav fysisk adress, plan, rum samt avvikelse. För styrstorhet skall i första hand användas kontinuerlig (1 byte) objektstyp. Y. MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION MM YT. YTB. MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING, MM AV INSTALLATIONER MÄRKNING OCH SKYLTNING AV INSTALLATIONER Märkning av installationsbussystem Allmänt så gäller följande, märkning utförs av respektive disciplin, El skall i första hand använda sig utav Teknisk anvisning Märkning el tele och transportsystem Styr och VVS skall i första hand använda sig av 4. Beteckningssystem Märkbilaga för styr och övervakning.

17 17(19) YTC. PROVNING OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM Provning av installationsbussystem Varje linje i anläggningen skall testas och resultatet av testet dokumenteras enligt punkt i KNX Grundprinciper Handbok för Hem- och fastighetsautomation, femte upplagan, ISBN Normalt skall installationsbussystemet avprovas i sin helhet i förhållande till el- och funktionsbeskrivning. I särskilda fall, godkända beställare, eller beställarens representant kan projektet genomföra en så kallad delvis idrifttagning, där projektet sätter delar av ett plan och eller våningar i en fastighet i drift innan hela anläggningen är färdig. Test enligt ovan skall dock utföras som vanligt. Test och dokumentation utav detsamma skall även utföras enligt punkt i KNX Grundprinciper Handbok för Hem- och fastighetsautomation, femte upplagan, ISBN

18 18(19) YUE. YUD. UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER Relationshandlingar för installationsbussystem För installationsbussystemet skall utskrifter från ETS levereras i följande omfattning: Listor med alla komponenter enligt nedan följande, OK, adress, position, fabrikat, funktion LK, adress, position, fabrikat, funktion DLT, adress, position, fabrikat, funktion Byggstrukturen hos objektet -/en. Topologi över bussystemet. KNX-enheternas gruppadresser. Vilken version av ETS och vilket operativsystem som användes vid planering och konfiguration på den aktuella datorn, skall också dokumenteras. Funktionsmässigheten hos de individuella funktionerna skall vidimeras och loggas för att bekräfta att anläggningen fungerar i enlighet med EN Testrapport -/er enligt punkt 4.4.1, i KNX Grundprinciper Handbok för Hem- och fastighetsautomation, femte upplagan, ISBN Export av det fullständiga projektet, inklusive så kallad baggage-data, från ETSdatabasen (standard mål EIB.DB). Projektfil tillhörande ETS skall överlämnas till beställaren vid slutbesiktning, oavsett utfall och kvitteras av detsamma. Vid eventuella ombesiktningar kvitteras projektfilen ut av entreprenören hos beställare, eller beställarens representant för att vid arbetets slut återigen återbörda projektfilen beställare, eller beställarens representant. Ovanstående data levereras i filformat uppfyllandes styrande dokument för dokumentation.

19 19(19) YUH. YUH.6 YUP. YUP.6 DRIFTSINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER Driftinstruktioner för el och teleinstallationer Driftinstruktioner för installationsbussystem Driftinstruktioner skall utgå ifrån funktionsbeskrivningar och driftkort för de olika delarna i anläggningen. Driftinstruktionerna skall levereras enligt Projekteringsanvisningar för Styr och övervakning. Med driftinstruktioner avses ett dokument som beskriver den sammanhängande funktionen för slutanvändaren Drift och underhåll skall delas upp i två kategorier: Planerad Förebyggande underhåll för att hålla ett tekniskt system på krävd nivå. Periodiska inspektioner, statusövervakning, utbyte av kritiska delar inom vissa tider. Oplanerad Korrigerande underhåll vid störningar eller tekniskt funktionsavbrott hos en enhet för återställande av funktion. Det betyder även att loggning, lokalisering av störningar utbyte eller reparation av den möjligen trasiga delen skall beskrivas här. Utförliga instruktioner skall även förklara ett systems och eller funktions beteende vid störningar, i utförliga steg-för-steg instruktioner illustrerade med ett systematiskt felsökningsschema. INFORMATION TILL DRIFT- OCH UNDERHÅLLSPERSONAL Information till drift- och underhållspersonal för el-och teleinstallationer Information till drift och- underhållspersonal för installationsbussystem Utbildning till berörd personal enligt Projekteringsanvisningar för Styr och övervakning.