Handläggare Fredrik Sadjak Sida 1 av 21 Version Anvisningar KNX. 6 Anvisningar KNX.docx. Copyright Landstinget i Uppsala Län.

Transkript

1 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 1 av 21 Anvisningar KNX 6 Anvisningar KNX.docx

2 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 2 av 21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT... 4 REVISIONSHISTORIK... 4 TEKNISKA KRAV... 5 KRAV PÅ ENTREPRENÖR OCH KONSULT... 5 ALLMÄNT... 5 FUNKTIONER, BELYSNING... 5 RUMSREGLERING... 6 BUSSFEL OCH STRÖMAVBROTT... 6 BRANDLARM... 6 SÄKERHET... 6 DRIFTLARM... 6 VÄRMEKABELANLÄGGNING EL- OCH TELESYSTEM... 8 STYRNING OCH ÖVERVAKNING... 8 TOPOLOGISK UPPBYGGNAD... 9 BYGGNADSVY APPARATSKÅP OCH RESERVKAPACITET TOPOLOGI GRUPPADRESSER 3-STÄLLIG HUVUDGRUPP: MELLANGRUPPER: S. APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR MM I EL-OCH TELESYSTEM SC. EL-OCH TELEKABLAR MM SCN. KABLAR FÖR BUSSYSTEM SDC.3 KOPPLINGSPLINTAR SG. SYSTEMKOMPONENTER, PROGRAM MM U BUSSYSTEM SGB. SYSTEMKOMPONENTER SGB.1 SYSTEMKOMPONENTER I INSTALLATIONSBUSSYSTEM SGB.12 STRÖMFÖRSÖRJNINGSAGGREGAT SGC. IN-OCH UTGÅNGSMODULER SGC.111 DIGITALINGÅNGAR SGC.121 DIGITALUTGÅNGAR SGE. KOMMUNIKATIONSENHETER... 15

3 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 3 av 21 SGE.1 KOMMUNIKATIONSENHETER I INSTALLATIONSBUSSYSTEM SGE.12 GRÄNSSNITTSENHETER SL. APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM.. 15 SLB. STRÖMSTÄLLARE I ELSYSTEM SLB.1 INSTALLATIONSSTRÖMSTÄLLARE SLE. STYRDON I ELSYSTEM SLE.1 STYRDON FÖR BELYSNING SLE.4 STYRDON FÖR JALUSIER, MARKISER, VIKVÄGGAR E D SLF.22 NÄRVARODETEKTOR UB GIVARE UBB GIVARE FÖR TEMPERATUR UBD.22 GIVARE FÖR FUKT, RUMSMONTERADE, KONTINUERLIGA ELEKTRISKA Y. MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION MM YT. MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING, MM AV INSTALLATIONER YTB. MÄRKNING OCH SKYLTNING AV INSTALLATIONER YTC. PROVNING OCH INJUSTERING AV INSTALLATIONSSYSTEM YUE. UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER YUD. RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER YUH. DRIFTSINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER YUH.6 DRIFTINSTRUKTIONER FÖR EL OCH TELEINSTALLATIONER YUP. INFORMATION TILL DRIFT- OCH UNDERHÅLLSPERSONAL... 21

4 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 4 av 21 Allmänt Personer som kommer att arbeta i projekt där styr och övervakningssystem ingår skall ha kännedom om Landstingets styrande dokument. Revisionshistorik Version... Datum... Revidering... Sign Allmän info om övriga dokument borta... RH EL- OCH TELESYSTEM... RH UB GIVARE... RH UBB Givare för temperatur... RH UBB.2 Givare för temperatur, rumsmonterade RH UBD.22 Givare för fukt, rumsmonterade, kontinuerliga elektriska RH YUP. Information till drift- och underhållspersonal RH Bilaga 6a.... RH Byggnadsvy... RH Typ 0... RH Topologisk Uppbyggnad... RH Ny dokumentmall... RH Tekniska krav... RH Tekniska krav ny handläggare... FS.

5 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 5 av 21 Tekniska krav Teknisk anvisning 6 El OCH TELESYSTEM. Tekniska krav för styr och övervakningssystem. Båda skall bifogas beskrivning. Bilagor Tillhörande dokumentet. Bilaga 6a Gränsdragning KNX Bilaga 6b Principskisser KNX. E Områdesöversikt Bussystem E Fastighetsöversikt Bussystem KNX E Fastighetsöversikt Bussystem Driftlarmer B-Net Krav på entreprenör och konsult För att få jobba med KNX hos Landstinget så krävs att konsulten och eller entreprenören som lägst är certifierad av en organisation -/utbildare som i sin tur är godkänd av KNX Association Sverige. Allmänt Samtliga komponenter utöver sensorer och tryckknappar placeras i el-central eller kapsling invid denna. Funktioner, belysning Denna funktionsbeskrivning kompletterar Teknisk anvisning 6 EL- OCH TELESYSTEM och skall ses som en specifikation av parametrar för att kunna programmera KNX-anläggningen. Alla krav i Teknisk anvisning 6 EL- OCH TELESYSTEM skall följas. Inom kommunikationsytor, entréer, kulvertar, korridorer, allmänna ytor och liknande skall Dali armaturer styras med Dali broadcast kommando och ingen gruppering av armaturer får ske. I övriga rum med Dalistyrning får gruppering ske. Dali-slingor skall ha 30% reservutrymme i grupper och scener och armaturer för framtida komplettering. Belysning som är närvaro-/frånvarostyrd ska styras i två steg, efter tid T1 utan närvaro reduceras ljusnivån till 10% och efter ytterligare tid T2 utan närvaro släcka till önskat läge. För inställningar av tider och ljusnivåer se Teknisk anvisning 6 EL- OCH TELESYSTEM eller driftkort för respektive projekt. Där tidkanaler behövs skall dessa hämtas centralt via tidkanalnät (T-Net) från driftcentral via LULnet se avsnitt Tidkanaler.

6 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 6 av 21 Rumsreglering Se driftkort för respektive projekt. Bussfel och strömavbrott Vid fel på en KNX-slinga skickas larm till Citect från övervakningsmoduler alternativt strömförsörjningar. Alla PLC:er skall ha watchdog funktion och ge larm vid kommunikationsavbrott. Funktionen vid strömavbrott och återkommande ström är att inte tända upp armaturerna automatiskt utan de skall tändas med manuell manövrering. Brandlarm Vid utlöst brandlarm skall belysningen tända upp till 100 % inom den aktuella larmzonen och förreglas så länge som brandlarmet är aktivt. När brandlarmet återställs upphör blockeringen av belysningen. Brandlarmet kopplas till binäringångar, en ingång per aktuell larmzon. Säkerhet Larm skall utgå lokalt per plan samt i Citect då hela eller delar utav nätet drabbas utav störningar. Vid utlöst inbrottslarm skall belysningen tända upp till 100 % inom den aktuella larmzonen och förreglas så länge som inbrottslarmet är aktivt. När inbrottslarmet återställs upphör blockeringen av belysningen. Inbrottslarmet kopplas till binäringångar, en ingång per larmzon. Där inbrottslarm förekommer skall belysningen vid pålarmad anläggning släckas och vid avlarmad återgå till normalfunktion. Driftlarm Driftlarmer byggs upp i ett eget PLC baserat nät (B-Net) med Modbus kommunikation mot Citect enligt bilaga 6b principskisser. PLC:er programmeras i programvaran CoDeSys. PLC:er placeras i larmskåp (LS) typ 19 Wago låda med möjlighet att montera iloq skåplås för montering i 19 stativ. Driftlarmer samlas våningsvis. Vid många larmer eller vid långa sträckor kan driftlarmer samlas in via KNX, detta skall då ske i ett separat KNX-nät för driftlarm (B-Net) via TP-modul i PLC. Driftlarm som kopplas till KNX binäringångar för presentation av larmet i Citect programmeras för Modbus kommunikation mot Citect i PLC. KNX-binäringångar skall placeras i elrum/elnischer/driftutrymmen. Larm från övervakningsmoduler/knx-strömförsörjningar som ingår i KNX-systemet för belysning och lokal rumsreglering får dock presenteras i Citect via KNX nätet.

7 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 7 av 21 Värmekabelanläggning Värmekabelanläggningar utomhus för snö och issmältning styrs via system för temperatur och nederbörd. Elektrisk matning till dessa värmekablar styrs över en KNX-aktor. Driftindikering och ev. summalarm skall ske till Citect. Tidkanaler Tidkanaler hämtas från en gemensam PLC för tidkanaler (T-Net) i hus C1. Tidsscheman hämtas via Modbus protokoll till en PLC ingående i KNX-systemet inom fastigheten för vidare kommunikation till berörda PLC:er/KNX-aktorer inom fastigheten. Nya tidkanaler skall även programmeras för åtkomst via web-gränssnitt i PLC.

8 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 8 av EL- OCH TELESYSTEM Fastighetens installationsbussystem skall anslutas mot sjukhusets överordnade system, Citect. Integrationen skall ske med hjälp av Modbus TCP mot Citect. Varje hus skall utgöra ett eget KNX-nät och övergå till Modbus TCP för kommunikation mot Citect eller andra delar i fastigheten, och andra fastigheter. Integration mot Citect skall i huvudsak omfatta följande funktioner, Tidkanaler enligt Tekniska krav för Styr och övervakning. Driftlarmspresentation enligt driftkort och funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Temperaturövervakning enligt driftkort och funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Belysning enligt driftkort och funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Styrning och övervakning Bussystemets generella funktioner är följande, Energistyrning enligt driftkort och funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Belysningsstyrning enligt driftkort och funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Lokal rumsreglering av ventilation, värme och kyla enligt driftkort och funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Solskyddsstyrning enligt driftkort och funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Signaltransport enligt driftkort och funktionsbeskrivning för aktuellt objekt. Vid otydligheter skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas. Driftlarmshantering enligt driftkort och funktionsbeskrivning för aktuellt objekt skall hanteras i driftlarm-nät (B-Net). Vid otydligheter skall alltid systemförvaltare för aktuellt objekt tillfrågas.

9 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 9 av 21 Topologisk uppbyggnad Nätet för KNX byggs upp enligt 6b Principskisser med en KNX IP till Modbus TCPomvandlare som avgränsare mot fastighetsnätet LULnet. KNX/MB blir en områdeskopplarer OK för huset. Omvandlarens uppgift är att isolera respektive hus till ett KNX-nät och därmed förhindra att beställare, får nät som är större än ett hus eller byggnad. Förutsatt att beställare, eller beställarens representant inför projektet inte skriftligen föreskrivit något annat så skall ovanstående alltid vara utgångsläget. Kommunikationen mot Citect skall vara redundant. Varje fastighet byggs upp med ett antal områden enligt 6b Principskisser. På varje område ansluts linjer som skall betjäna det aktuella huset. Uppbyggnad och märkning skall vara så tydlig att det enkelt framgår var respektive linje är installerad. Exempelvis, 3.5.xxx är en linje som är ansluten till plan 3 linje 5. Varje hus skall byggas upp i en egen ETS-databas som levereras till beställaren för integration i Citect/Scada system. För datakommunikation mellan KNX linjer inom fastigheten nyttjas landstingets datanät LULnet. För anslutning och beställning kontaktas landstingets IT avdelning, MSI. Varje hus skall utgöras av ett eget v-lan för KNX/IP kommunikation. Nätets uppbyggnad skall vara följande, se 6b Principskisser för benämningar, Kommunikationen mellan deltagare DLT ochlinjekopplare, benämnd IP- R/TP, under samma områdeskopplare, benämnd KNX/MB skall ske på busskabel typ angivet under SCN. Larm skall utgå vid störningar. Kommunikationen IP-R till IP-R eller IP-R och områdeskopplare benämnd KNX/MB skall ske via KNX/IP protokoll över LULnet. Kommunikationen skall vara redundant. Larm skall utgå vid störningar. Kommunikationen KNX/MB till KNX/MB skall ske via KNX/IP protokoll över LULnet förutsatt att de ligger i samma fastighet. Annars skall kommunikationen KNX/MB till KNX/MB ske via Modbus/TCP. Kommunikationen skall vara redundant. Larm skall utgå vid störningar. För kommunikation mot Citect blir avlämningspunkten KNX/MB från KNX IP till Modbus TCP, som avskiljer KNX-nätet från LULnet. Kommunikation mot Citect skall vara Modbus TCP. Innan programmering i befintlig databas sker skall beställare, kontaktas för att där det är aktuellt tillhandahålla korrekt databas eller information om densamma. Vid nyinstallationer skall installationsbussystemet installeras i enlighet med kapitel 4 i boken KNX Grundprinciper Handbok för Hem- och fastighetsautomation, femte upplagan, ISBN Vid om- och tillbyggnader skall installationsbussystemet installeras i enlighet med kapitel 4 och 5 i boken KNX Grundprinciper Handbok för Hem- och fastighetsautomation, femte upplagan, ISBN

10 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 10 av 21 Byggnadsvy Databasen för ETS byggs upp med syntaxen, BYGGNADSNUMMER-PLAN-RUMS -/ELCENTRALNUMMER (plan, rum eller elcentralnummer anges alltid med två siffror). Exempel, Syntax för hus 1139 (B9), plan 1, rum eller elcentralnummer (23) blir enligt nedan, [Hel -/del av fastighet]. Apparatskåp och reservkapacitet Se tekniska krav för Styr och övervakningssystem samt teknisk anvisning för El och telesystem. Utöver de kraven gäller följande, Linjerna i ett KNX-system får vid nyinstallation inte belastas med mer än att 30% reservkapacitet kan uppnås. Som lägst skall en linje matas med 640mA. Busskabel bör endast förläggas med jordkablar i centralens rännor. Apparatskåp ska vara anpassade för montering i 19 -stativ med möjlighet för montering av iloq lås.

11 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 11 av 21 Topologi Apparater skall adresseras enhetligt. Adressering skall alltid utgå från tabell enligt nedan, om något saknas eller är oklart skall beställare, kontaktas för att med berörda i projektet arbeta in nya adresser i detta dokument. xx-xx-0 Kopplare xx-xx-1-9 Logik xx-xx Brytaktorer xx-xx Dimmeraktorer xx-xx Binäringångar xx-xx Mätare xx-xx Reserv xx-xx Brytare xx-xx Närvarosensor xx-xx Reglerutrustning värme -/kyla xx-xx Väderskydd xx-xx Paneler xx-xx Reserv xx-xx-255 Gränssnitt Topologin skall anpassas till det aktuella projektet.

12 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 12 av 21 Beskrivningsfältet i ETS skall användas för att i klartext förklara ett föremåls funktion och position. På respektive objekt skall det även anges vad som är anslutet. Gruppadresser 3-ställig Namngivning av gruppadresser samordnas i projektet med systemintegratören för integration med grafisk presentation och Citect. Huvudgrupp: Huvudgrupp 0 centrala funktioner, anläggningsövergripande funktioner. Huvudgrupp 1-15 byggnads -/områdesindelade funktioner. Exempelvis, Huvudgrupp 1 schakt 1. Mellangrupper: Mellangrupp 0 Larm Mellangrupp 1-3 Klimat Mellangrupp 4-6 Belysning Mellangrupp 7 Övrigt Undergrupper: (gruppadress) Rum (rumsnummer och namn) identifiering (typ2 + typ3). Typ 0: Typ 1: Typ 2: Typ 3: Typ 4: Exempelvis Hus-våning-typ1-typ2-typ3-typ4. Brandlarm Väntrum, Kontor, Korridor, Garage. Belysning, Närvaro, Dörrkontroll, Drifttidsmätning, Personlarm, Driftlarm, Tidkanal, Energimätning, Temperatur -/är -/börvärde, Vind, Ljus. Tak, Skåp, Vägg, Nord, Syd, Väst, Öst. Till -/Från, Dim, Värde, Kvittering, Utsignal, Lux, m/s, C, kw, kwh.

13 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 13 av 21 S. APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR MM I EL-OCH TELESYSTEM SC. SCN. EL-OCH TELEKABLAR MM KABLAR FÖR BUSSYSTEM Busskabel skall vara halogenfri och av typ HCHM eller J-H(ST)-H 2*2*0,8. Busskabel skall i hela sin längd vara grön. SDC.3 Kopplingsplintar Kopplingsplintar i installationsbussystem: SG. SGB. För sammankoppling samt förgrening av bussledning skall för ändamålet avsedd bussanslutningsklämma användas. SYSTEMKOMPONENTER, PROGRAM MM U BUSS- SYSTEM. SYSTEMKOMPONENTER SGB.1 Systemkomponenter i installationsbussystem Apparater från olika installationsbusstillverkare skall kunna kommunicera med varandra. SGB.12 Strömförsörjningsaggregat KNX strömförsörjningsaggregat för en KNX-linje skall vara 640mA för 64 deltagare. Övriga strömförsörjningar 12 eller 24V om ej annat framgår av nätschema eller centralredovisning skall för installationsbussystem dimensioneras för installerad utrustning samt 15% reserv kapacitet. SGB.18 Diverse systemkomponenter i installationsbussystem PLC:er med KNX TP-modul används som linje-/områdeskopplare för redundant kommunikation mot LULnet. PLC:er används som kommunikationsgränssnitt mot överordnat system via Modbus och via KNX-IP internt i fastigheten. SGC. SGC.111 IN-OCH UTGÅNGSMODULER Följande gäller endast vid installation och eller tillbyggnad utav installationsbussystem, och får ej användas som vägledning och eller krav vid installationer som normalt uppfångas av Tekniska krav för Styr och övervakning. Digitalingångar Binäringång för DIN-montage skall vara försedda med indikeringselement för varje individuell kanal. För tryckknappsensorer hänvisas till SLB.1

14 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 14 av 21 SGC.121 SGF Digitalutgångar Brytaktorer skall vara utförda för 16A märkström samt vara försedda med handmanöver för varje individuell kanal. Brytaktorer skall innehålla funktioner för logiska villkor, trappautomat, kvittering och till -/frånslagsfördröjning av last. PROGRAMVAROR OCH PROGRAMMERINGSUT- RUSTNINGAR I BUSSYSTEM SGF.1 Programvaror För driftsättning av KNX anläggningar används senast gällande ETS version om ej annat anges. Vid komplettering av befintliga KNX databaser skall alltid systemförvaltare tillfrågas om vilken ETS version som ska användas. Ingen konvertering till nyare version får ske utan systemförvaltares godkände. PLC:er programmeras med senaste gällande CoDeSys programvara för kommunikation via Modbus till scada. Alla databaser och systemkod skall tillhöra landstingsservice och levereras senast i samband med besiktning. Vid komplettering skall alltid senast gällande databas/systemkod tillhandahållas av landstingsservice och ändrad databas/systemkod skall snarast levereras tillbaka till landstingsservice.

15 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 15 av 21 SGE. KOMMUNIKATIONSENHETER SGE.1 Kommunikationsenheter i installationsbussystem SGE.12 Gränssnittsenheter USB-gränssnitt skall monteras i sådan omfattning att man via USB-gränssnittet ges tillgång till anläggningen. IP-gränssnitt skall installeras så att krav enligt topologisk uppbyggnad uppfylles. IP-gränssnitt mot övriga entreprenader typ AV samordnas inom varje projekt. SL. SLB. APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR MA- NÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSY- STEM STRÖMSTÄLLARE I ELSYSTEM SLB.1 Installationsströmställare Tryckknappsensorer i installationsbussystem. SLE. Tryckknappar i vissa utrymmen betjänar även klimatreglering enligt reglerfunktioner. För reglerfunktion och kalibrering se UBB.2 STYRDON I ELSYSTEM SLE.1 Styrdon för belysning Styrdon för belysning i installationsbussystem Styrdon för Dali skall vara anpassat för installationsbussystemet. Omfattning, effekter samt reglerteknik framgår av belysningsritningar, centralredovisningar och armaturförteckning. SLE.4 Styrdon för jalusier, markiser, vikväggar e d Jalusistyrdon i installationsbussystem Jalusiaktorer skall vara försedda med handmanöver för varje individuell kanal. Jalusiaktorer får monteras i kapslingar ovan undertak i korridorer. SLF.22 Närvarodetektor Närvarodetektor i installationsbussystem Närvarodetektor i installationsbussystem skall vara utförd för tak eller väggmontage och medge individuell styrning av minst tre av varandra oberoende funktioner. Minst en detektor per rum med ljusinsläpp skall innehålla ljussensor för att möjliggöra spärr av tillslagsfunktion vid infallande dags- /ströljus. I rum/korridorer med flera detektorer används en detektor som masterdetektor och övriga som slavdetektorer. Slavdetektorer skall vara av samma fabrikat/typ men behöver ej ha tre oberoende funktioner eller ljussensor.

16 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 16 av 21

17 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 17 av 21 UB UBB Givare Se Tekniska krav för styr och övervakningssystem. Givare för temperatur Se Tekniska krav för styr och övervakningssystem. Temperaturgivare i installationsbussystem Reglerfunktion skall anpassas i förhållande till aktuell anläggningstyp. I entreprenaden ingår det att kalibrera varje enskild regulator mot ett tillförlitligt referensinstrument.kalibrering skall protokollföras med angivelse utav fysisk adress, plan, rum samt avvikelse. UBD.22 Givare för fukt, rumsmonterade, kontinuerliga elektriska Se Tekniska krav för styr och övervakningssystem. UE UEB UEC Behov av givare för koldioxid och eller fukt kan tillkomma och skall vid behov om möjligt ingå i samma enhet. För styrstorhet skall i första hand användas kontinuerlig (1 byte) objektstyp. STÄLLDON STÄLLDON FÖR SPJÄLL Projekteras i samråd med styr/luftentreprenad enligt bilaga 6a Gränsdragningslista KNX. KNX-spjäll förses med extern 24V matning. STÄLLDON FÖR VENTIL Projekteras i samråd med styr/rörentreprenad enligt bilaga 6a Gränsdragningslista KNX. Y. MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION MM YT. MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING, MM AV IN- STALLATIONER YTB. MÄRKNING OCH SKYLTNING AV INSTALLATIONER Märkning av installationsbussystem Apparater som ansluts till installationsbussystemet skall tydligt märkas med fysisk adress. Märkning skall utföras med DYMO-etikett eller märkband med maskinskriven text. Strömförsörjningsenheter för installationsbussystem skall även märkas med linjetillhörighet. Ledningar för installationsbussystem skall märkas i respektive ände.

18 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 18 av 21 Allmänt så gäller följande, märkning utförs av respektive disciplin, El skall i första hand använda sig utav Teknisk anvisning Märkning el tele och transportsystem Styr och VVS skall i första hand använda sig av 4. Beteckningssystem Märkbilaga för styr och övervakning.

19 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 19 av 21 YTC. PROVNING OCH INJUSTERING AV INSTALLAT- IONSSYSTEM Provning av installationsbussystem Varje linje i anläggningen skall testas och resultatet av testet dokumenteras enligt punkt i KNX Grundprinciper Handbok för Hem- och fastighetsautomation, femte upplagan, ISBN Normalt skall installationsbussystemet avprovas i sin helhet i förhållande till el- och funktionsbeskrivning. I särskilda fall, godkända beställare, kan projektet genomföra en så kallad delvis idrifttagning, där projektet sätter delar av ett plan och eller våningar i en fastighet i drift innan hela anläggningen är färdig. Test enligt ovan skall utföras. Test och dokumentation utav detsamma skall även utföras enligt punkt i KNX Grundprinciper Handbok för Hem- och fastighetsautomation, femte upplagan, ISBN

20 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 20 av 21 YUE. UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR IN- STALLATIONER YUD. RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER Relationshandlingar för installationsbussystem För installationsbussystemet skall utskrifter från ETS levereras i följande omfattning: Listor med alla komponenter enligt nedan följande, OK, adress, position, fabrikat, funktion LK, adress, position, fabrikat, funktion DLT, adress, position, fabrikat, funktion Byggstrukturen hos objektet. Topologi över bussystemet. KNX-enheternas gruppadresser. Vilken version av ETS och vilket operativsystem som användes vid planering och konfiguration på den aktuella datorn, skall också dokumenteras. Funktionsmässigheten hos de individuella funktionerna skall vidimeras och loggas för att bekräfta att anläggningen fungerar i enlighet med EN Testrapport -/er enligt punkt 4.4.1, i KNX Grundprinciper Handbok för Hemoch fastighetsautomation, femte upplagan, ISBN Export av det fullständiga projektet, inklusive så kallad baggage-data, från ETSdatabasen (standard mål EIB.DB). Projektfil tillhörande ETS skall överlämnas till beställaren vid slutbesiktning, oavsett utfall och kvitteras av detsamma. Vid eventuella ombesiktningar kvitteras projektfilen ut av entreprenören hos beställare, för att vid arbetets slut skicka projektfilen åter till beställare. Ovanstående data levereras i filformat uppfyllandes styrande dokument för dokumentation.

21 Handläggare Fredrik Sadjak Sida 21 av 21 YUH. DRIFTSINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER YUH.6 Driftinstruktioner för el och teleinstallationer Driftinstruktioner för installationsbussystem Driftinstruktioner skall utgå ifrån funktionsbeskrivningar och driftkort för de olika delarna i anläggningen. Driftinstruktionerna skall levereras enligt instruktion från respektive disciplin, El, Vvs och Styr. Med driftinstruktioner avses ett dokument som beskriver den sammanhängande funktionen för slutanvändaren Drift och underhåll skall delas upp i två kategorier: Utförliga instruktioner skall även förklara ett systems eller en funktions beteende vid störningar, i utförliga steg-för-steg instruktioner illustrerade med ett systematiskt felsökningsschema. YUP. INFORMATION TILL DRIFT- OCH UNDERHÅLLS- PERSONAL Information till drift och- underhållspersonal för installationsbussystem Utbildning till berörd personal enligt instruktion från respektive disciplin, El, Vvs och Styr.