tryck att flytta beskattningens tyngdpunkt från företags- och förvärvsinkomstbeskattning mot konsumtionsbeskattning och andra icke rörliga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tryck att flytta beskattningens tyngdpunkt från företags- och förvärvsinkomstbeskattning mot konsumtionsbeskattning och andra icke rörliga"

Transkript

1 Sammanfattning Bakgrund Skattesystemet finns till för att samla in medel så att offentliga tjänster och inkomstöverföringar ska kunna finansieras. Detta ska ske så effektivt som möjligt, utan att ekonomin försvagas. Skattesystemet ska dessutom ta i beaktande samhällets uppfattningar om rättvis inkomstfördelning. Det finländska skattesystemet genomgick grundläggande förändringar senast vid decennieskiftet mellan och 90-talen. Inkomst- och företagsbeskattningen reformerades och mervärdesbeskattningen anpassades till att uppfylla Europeiska Unionens regleringar. I detta sammanhang separerades skatt på inkomst av kapital från beskattningen av förvärvsinkomster. Dessutom infördes källskatten på ränteinkomster och fastighetsskatten som nya skatteslag i skattesystemet. Efter dessa reformer har det emellertid skett flera betydande förändringar i Finlands ekonomiska omgivning. Klena förändringar har gjorts inom olika sektorer av beskattningen. De praktiska erfarenheterna visar dock att gradvisa förändringar inte alltid resulterar en effektiv helhet. Då och då måste man omvärdera hela skattesystemet. Arbetsgruppen har i enlighet med sitt uppdrag utvärderat behoven att utveckla beskattningen med beaktande av bl.a. följande utmaningar i den samhällsekonomiska omgivningen: den demografiska utvecklingen, källorna till ekonomisk tillväxt och förändringen av dem, utmaningarna med hållbar utveckling samt ökningen av ekonomins öppenhet och globaliseringen. I sin mellanrapport från juni 2010 presenterade arbetsgruppen riktlinjer för utveckling av bolags- och kapitalbeskattningen, mervärdesbeskattningen samt förvärvsinkomstbeskattningen. I denna slutrapport gör arbetsgruppen en granskning över hela skattesystemet, och kompletterar de presenterade riktlinjerna framför allt i fråga om de delområden inom beskattningen som lämnats ut i mellanrapporten, såsom beskattningen av boendet, kommunalbeskattningen, punktskatter samt arvs- och gåvoskatter. Arbetsgruppen presenterar också en konsekvensberäkningen av de föreslagna åtgärdernas effekter för inkomstfördelningen och skatteintäkterna. Skatteintäkternas utveckling och tillväxtfrämjande skattesystem som utmaning Den globala integrationen har ökat avsevärt under de senaste årtiondena, vilket gjort Finlands ekonomi allt öppnare. Den ökade öppenheten illustreras bl.a. av växande internationell handel samt ökande kapitalrörlighet, mänsklig rörlighet och gränsöverskridande ägande. Fördjupning av globaliseringen förorsakar utmaningar, men medför också många fördelar. Den ökar bl.a. konkurrensen och förbättrar möjligheterna till höjning av produktiviteten. Globaliseringen tycks inte hittills ha påverkat möjligheterna att upprätthålla välfärdstjänster av god kvalitet och den relativt höga skattekvoten som de förutsätter. Den ekonomiska integrationen påverkar emellertid vissa skatteslag mera än andra. Företagen, deras investeringar och vinster har blivit allt rörligare och de reagerar tämligen känsligt på skillnader i skattegraderna. Investeringstillgångarna och den utbildade arbetskraften är också rörliga och de reagerar på regionala skillnader i skattenivåerna. Skattebasernas rörlighet har inom vissa beskattningsområden lett till skattekonkurrens genom skattesatser och särskilda skatteförmåner. Detta gäller inte minst bolagsskattesatsen, men i lindrigare form även kapitalskattesatser, vissa regler för företagens beskattningsunderlag samt beskattningen av utländska nyckelpersoner. Av konsumtionsskatterna är punktskatterna på alkohol och tobak mest utsatta för skattekonkurrens. Varor och tjänster är allmänt taget dock mindre utsatta för skattegradsskillnader länder emellan, även om ökningen av internethandel och shoppingresor har ökat deras rörlighet. Globaliseringen skapar således ett

2 tryck att flytta beskattningens tyngdpunkt från företags- och förvärvsinkomstbeskattning mot konsumtionsbeskattning och andra icke rörliga beskattningsobjekt, såsom fastigheter. Klimatförändringar och förpliktelser att dämpa dem ändrar också den ekonomiska omgivningen och orsakar både direkta och indirekta kostnader. Hållbar ekonomisk tillväxt förutsätter att skador som orsakas av klimatförändringen och föroreningen av miljön begränsas, och att kostnaderna tas i beaktande antingen genom beskattning eller andra styrmekanismer. Den demografiska utvecklingen ställer sig en av de största utmaningarna för finansieringen av offentliga utgifter och medverkar det offentliga finansernas hållbarhetsproblem. De stora årskullarna kommer att pensionera sig under innevarande årtionde, vilket leder till att den arbetsföra befolkningen börjar minska. På 2030-talet beräknas äldrekvoten, dvs. antalet över 65-åriga i förhållande till den yrkesverksamma befolkningen stiga från nuvarande 25 procent till nästan 43 procent. Den demografiska utvecklingen kommer att sätta press både på pensionssystemet och på finansieringen av de offentliga tjänster som kommunerna ansvarar för. Ifall utgiftstrycket på grund av det ökande vård- och omsorgsbehovet inte kan begränsas, t.ex. genom förbättrad produktivitet inom den offentliga tjänstesektorn, kommer höjningstrycket mot kommunskattesatsen att öka med hela 7 procentenheter före 2030 med de nuvarande åtagande och åldersgruppsvisa utnyttjandegraderna. Höjningstrycket mot pensionsavgifterna kommer också att öka då antalet pensionärer ökar i förhållande till antalet sysselsatta. Dessa faktorer kan tillsammans leda till ett betydande höjningstryck mot beskattningen av arbete. Om arbetskraftskostnaderna ökar till följd av höjda pensionsavgifter och inkomstbeskattningen, skulle sysselsättningen och Finlands ekonomiska konkurrenskraft försvagas avsevärt. Det viktigaste med tanke på finansieringen av välfärdsstaten är att eftersträva en så hög sysselsättningsgrad och kraftig produktivitetsutveckling som möjligt. Strukturen i beskattningen borde stöda arbete och tillväxt så mycket som möjligt. Det är därför med tanke på finansieringen av den offentliga åtagande och tillhandahållandet av välfärdstjänster viktigt att det utgiftstryck som den beror på demografiska utvecklingen dämpas genom strukturella reformer. Arbetsgruppen har i enlighet med sitt uppdrag övervägt behoven att utveckla skattestrukturen på längre sikt. Den djupa ekonomiska krisen som slog till i slutet av 2008 omskapade utgångsläget på ett väsentligt sätt då den försvagade de offentliga finanserna kraftigt och försvårade förberedelserna inför utgiftstrycket som orsakas av den demografiska utvecklingen. Den ekonomiska återhämtningen efter krisen kommer också att begränsa det skattepolitiska rörelseutrymmet under de närmaste åren. De senaste ekonomiska studierna visar att en underskottsminskning som primärt baserar sig på utgiftsnedskärningar historiskt sett både lett till varaktigare resultat och snabbare ekonomisk tillväxt efter att anpassningen skett än en anpassning som baserat sig på skattehöjningar. Arbetsgruppen betonar emellertid sysselsättningens och den ekonomiska tillväxtens betydelse för mötandet av offentliga finansers hållbarhetsproblem. Skatte- och utgiftsanpassningens effektivitet varierar naturligtvis från fall till fall bl.a. beroende på politikåtgärderna. Då man planerar skatteåtgärder bör man fästa särskild uppmärksamhet vid sådana strukturella förändringar i beskattningen som gör det möjligt att justera skattesystemet så att det på bästa möjliga sätt skulle stöda finansieringen av offentliga tjänster och transfereringar. Man måste också värna om skattebasernas bredd, och sådana skatteutgifter som reducerar skattebaser bör utvärderas kritiskt. I detta sammanhang bör uppmärksamhet fästas vid bekämpningen av den svarta ekonomin, om vilket arbetsgruppen fått en särskild expertutredning. Svart ekonomi bekämpas på statsrådsnivå som bäst inom ett speciellprogram. Eftersom den arbetsföra befolkningen minskar kommer produktivitetsökningen i allt större mån att stå för välfärdsökningen i Finland. Därför är det viktigt att skattesystemet uppmuntrar till kompetensutveckling och utökning av humankapital under hela arbetskarriärens gång. Samtidigt bör man dock se till att beskattningen är rättvis, och att de samhälleliga målsättningarna i omfördelning av välfärd uppnås. Anpassningen till globaliseringen och de följande strukturella förändringarna kan leda till ökat behov av risk- och välfärdsutjämning i framtiden. Å andra sidan kan välfärdstatens omfördelning av risker öka globaliseringens legitimitet och på det sätt hjälpa att utnyttja globaliseringens positiva sidor och de möjligheter den medför.

3 Utvecklingen av skattestrukturen Arbetsgruppen har övervägt olika aspekter som berör reformering av skattestrukturen så att den stöder sysselsättning och tillväxt. Empiriska studier visar att olika skatteslag verkar avvikande på tillväxten. De senaste studierna har antytt att förvärvsinkomstbeskattningen och bolagsskatten har den mest negativa effekten på tillväxt medan fastighetsskatten och konsumtionsskatter tycks vara minst skadliga (uttryckligen mervärdesskatten). En grundlig kvantitativ uppskattning av välfärdsförluster som orsakas av olika skatter har gjorts i Sverige. Den största välfärdsförlusten orsakas av beskattningen av arbetsinkomster, företagsbeskattning och beskattning av kapitalinkomster. Välfärdsförlusten som orsakas av mervärdesbeskattning är klart mindre. Beskattningen av arbete kan påverka arbetsutbudet genom att påverka hushållens beslut om att delta i arbetsmarknaden samt arbetstimmar. Förutom arbetsinsatsen kan beskattningen av arbete ha negativ inverkan även på arbetsinsatsens produktivitet, ifall den på grund av progressionen försvagar incitamenten att utöka human kapital och ambitioner i arbetskarriären. Beskattningen av konsumtion påverkar också utbudet av arbete. Men eftersom den baserar sig på en proportionell skattesats minskar den inte avkastningen på utbildning och kompetensökning under arbetskarriären, och den försvagar inte incitamenten för företagande eller framåtsträvande. Bolagsskatten höjer avkastningskravet på investeringar före skatt, och försvagar därför incitamenten att investera. I en internationell omgivning snedvrider den dessutom företagens etableringsbeslut. En hög företagsskatt ökar också skatteplaneringen vid internationella företag, något som de har omfattande möjligheter till. För en liten enskild öppen ekonomi kan välfärsförlusten av företagsskatten vara tämligen stor. Beskattning som riktas åt hushållens kapitalinkomster försvagar i sin tur sparandet och styr bort besparingar i investeringar som är beskattade, från produktiv verksamhet till bostäder och annat lindrigt beskattat kapital. Konsumtionsbeskattningen anses ha förhållandevis mindre snedvridande konsekvenser än inkomstbeskattningen och effektivitetsförlusten är därför mindre. Konsumtionsskatten är en skatteform som påminner om s.k. utgiftsskatter och som inte påverkar hushållens och företagens sparande- och investeringsbeslut, utan den riktas på arbetsinsatsen och dessutom indirekt mot nettovinster från besparingar och investeringar. Europeiska unionens destinationsprincip i mervärdesbeskattning beskattar konsumtionen i det land där varor och tjänster konsumeras. Denna plats är oberoende av var varor och tjänster produceras och var tillverkaren eller tillhandahållaren är etablerad. Den beskattar alltså multinationella företagens vinster men snedvrider inte deras lokaliseringsbeslut. Att tyngdpunkten av beskattningen flyttas mot allmän konsumtionsbeskattning (mervärdesskatt) kan också motiveras med att inkomstbeskattningen belastar inhemska produktionsfaktorer, alltså inhemsk produktion och export, men inte import. Konsumtionsskatt belastar däremot även import. Skatten av exporterade varor återbördas så att skatten inte försvagar inhemska produktionens konkurrenskraft i de globala marknaderna. Ökande antalet av pensionärer och minskningen av den arbetsföra befolkningen ökar offentliga utgifter och försvagar finansieringsgrunden, vilket leder till ett betydande höjningstryck mot beskattningen av arbete genom både kommunalbeskattningen och socialavgifterna. Då man tar till hänsyn de skadliga effekter av beskattning av arbete anser arbetsgruppen att de här höjningstryckena betonar behovet att förändra skattestrukturen. Miljö- och energiskatterna samt skatter som riktas åt hälsofarlig konsumtion, såsom tobaks- och alkoholskatterna, hör till konsumtionsskatterna. Målet med dessa skatter ofta är, till skillnad från andra skatteformer, att påverka företagens och hushållens beteende. Förutom att miljö- och hälsoskadande konsumtion minskar kan också den välfärdsförlust som följer av beskattningen minskas åtminstone om skatteintäkterna från miljöskatter används för lindringen av andra snedvridande skatter. Å andra sidan minskar intäkterna från dessa styrskatter då beteendet anpassas till dem, och de får allt mindre betydelse för finansieringen av de offentliga utgifterna.

4 Fastighetsskatten är enligt flera uppskattningar en av de skatteformer som har minst snedvridande effekt på ekonomisk aktivitet och allokering av resurser. Det betyder att en ökning av fastighetsskattens andel i skattesystemet skulle stöda målet om att skattestrukturen borde minimera faktorer som är skadliga för tillväxten. En förflyttning av beskattningens tyngdpunkt från beskattning av förvärvsinkomster till konsumtionsbeskattning medför problem för inkomstfördelningen. Den här typen av reformen är motiverad ur tillväxtperspektiv men den kan åtminstone på kortare sikt ha ofördelaktiga inkomstfördelningseffekter. Köpkraften kan minska mest bland låginkomsttagare som konsumerar större del av sina inkomster och när de livsnödvändiga varor och tjänster utgör en stor del av totalkonsumtionen. Därför har arbetsgruppen bedömt hela reformförslagets inkomstfördelningseffekter som helhet. Förslagets inkomstfördelningseffekter genomgås i slutet av denna sammanfattning. Arbetsgruppen föreslår på dessa grunder att tyngdpunkten för beskattningen återhållsamt skulle flyttas från beskattning av arbete mot beskattning av konsumtion, dock så att inkomstfördelningseffekterna beaktas. Arbetsgruppen föreslår också att tyngdpunkten skulle flyttas från samfundsbeskattning mot kapitalbeskattning av fysiska personer. Förvärvsinkomstbeskattningen föreslås sänka med 2 miljarder euro och samfundsskatten med 0,8 miljarder euro. Lindringarna ska finansieras genom en höjning av mervärdesskatten och kapitalbeskattningen, en höjning av punktskatterna samt en begränsning av ränte- och hushållsavdrag. Tabell 2 visar arbetsgruppens reformförslags effekter på skatteintäkter. Målet med den föreslagna ändringen av skattestrukturen är att stödja en gynnsam sysselsättnings- och ekonomiska utveckling, som spelar en nyckelroll för de offentliga finansernas hållbarhet. De beräknade skatteintäktseffekter baserar sig på s.k. statiska beräkningar. Emellertid är det inte möjligt att göra några pålitliga kvantitativa beräkningar om förslagens beteendeeffekter och effekter på ekonomin och skatteintäkterna. Lösningen till de offentliga finansernas underskott kommer att förutsätta åtgärder både i inkomst- och utgiftssidan samt strukturella reformer. Arbetsgruppen har inte beaktat skattereformens roll i den kommande balanseringen av de offentliga finanserna, utan har bearbetat ett fiskalt neutralt förslag där skattehöjningarna och sänkningarna är statiskt sett lika stora. Förvärvsinkomstbeskattningen Anpassningen till den demografiska utvecklingen förutsätter snabba och tillräckligt omfattande åtgärder för förstärkning av skattebaser och de offentliga finansernas hållbarhet. Ändringar som görs i skattesystemet borde framförallt befrämja sysselsättning och arbetade timmar i ekonomin samt produktivitetsutveckling. För att sysselsättnings- och produktivitetsmålen ska uppnås föreslår arbetsgruppen att tyngdpunkten för beskattningen flyttas från beskattning av arbete mot beskattning av konsumtion. Ökningen av de åldersbundna utgifterna skapar ett höjningstryck mot beskattningen av arbete i den kommunala förvärvsinkomstbeskattningen och pensionsavgifterna. Ur sysselsättningsperspektiv är det motiverat att ha en helhetssyn på beskattningen av arbete. Det är även mot denna bakgrund välgrundat att lätta skatt på arbete med betoning av statens inkomstbeskattningen. Beskattningen av arbetsinkomster ska lättas inom hela skattesystemet med två miljarder euro medan den övriga beskattningen skärps. Målet med förslaget är att arbete alltid skulle vara det mest lönsamma alternativet ekonomiskt vid varje inkomstnivå jämfört med att få sin inkomst ur det sociala trygghetssystemet. Beskattningen av transfereringar och pensioner ska dock inte höjas. För att hela skattesystemets effektivitet ska utökas lindras förvärvsinkomstbeskattningen med två miljarder euro på årets 2010 nivå statiskt beräkna. Lindrandet ska inriktas så att marginalskattesatserna sänks för samtliga inkomstnivåer. Inkomstbeskattningen lindras mera än genomsnittet inom de lägre inkomstnivåerna för att incitamenten att delta i arbete ska förbättras samt av inkomstfördelningsskäl. De genomsnittliga skattesatserna sjunker inom samtliga arbetsinkomstnivåer vilket stöder målet att förlänga arbetskarriärerna i alla skeden.

5 Den vid internationella jämförelser höga översta marginalskattesatsen, 54,6 procent (inklusive de obligatoriska arbetstagarnas socialavgifterna), föreslås sänka till ca 50 procent. Målet med sänkningen av den översta marginalskattesatsen är att förbättra incitamenten för arbete och att minska på det s.k. inkomstomväxlingsproblemet. Förslaget eliminerar tillsammans med de ändringar som föreslås i kapitalbeskattningen största delen av incitamenten att omväxla förvärvsinkomster till kapitalinkomster. Inom låga inkomstnivåer skapar socialskyddet och beskattningen tillsammans ofta inkomst- eller incitamentsfällor. Fällorna beror för det mesta inte på marginalskatterna utan på att transfereringarna minskar då förvärvsinkomsterna ökar. Därför kan fällorna inte avvecklas enbart genom ändringar i beskattningen. Inom det sociala trygghetssystemet orsakar framförallt stödet för boende från både socialbidrags- och bostadsbidragssystemet betydande incitamentsproblem för arbetsutbudet. Sata-kommittén som granskade det sociala trygghetssystemet föreslog flera ändringar som kunde avskaffa de värsta incitametsproblemen, fast endast en del av dem har trätt i kraft. Skattearbetsgruppen kommer i enlighet med sitt uppdrag inte att ta ställning till sociala trygghetssystemet mera än genom att ta hänsyn till de Sata-kommitténs förslag som ska träda i kraft Produktivitetstillväxten får en allt större betydelse för den ekonomiska tillväxten och finansieringen av de offentliga åtagandena då den yrkesverksamma befolkningen minskar, andelen äldre ökar och den internationella teknologikonkurrensen skärps. Den arbetsföra befolkningen minskar tidigare och kraftigare i Finland än i andra nordiska länder och EU-länder. Hur sysselsättningen och produktivitetsökningen ska tryggas är därför ett mer akuta problem i Finland än i grannänderna. Forskningslitteraturen ger inte någon exakt eller entydig bild av de åtskilliga faktorer som bidrar till produktivitetstillväxt. Det är till följd av teknologisk utveckling och fördjupning av den internationella arbetsfördelningen uppenbart att betydelsen av humankapital har framhävts framom fast kapital i ett land som Finland. Det humankapitalet ackumuleras förutom av formell utbildning dessutom av kompetens som skaffas under arbetskarriärens gång. Ökning av produktiviteten kräver att avkastningen på investeringar i humankapital upplevs vara tillräckligt hög inom samtliga arbetargrupper. Progressiv beskattning begränsar emellertid nyttan från löneförhöjningar, och den minskar således incitamenten att skaffa sig ytterligare kompetens eller att avancera i karriären. Då marginalskatterna sänks på samtliga inkomstnivåer ökar avkastningen på ansträngningar som siktar till att höja den personliga produktiviteten hos samtliga arbetstagare. Dessutom ska avdragssystemet förnyas för hushållsavdragets del så att skatteavdragets andel av arbetskostnaderna sänks från nuvarande 60 till 50 procent. Maximibeloppet för avdraget sänks också från nuvarande euro till euro. Den indirekta beskattningen Förflyttandet av beskattningens tyngdpunkt från förvärvsinkomstbeskattningen mot indirekt beskattning ska genomföras genom en höjning av mervärdes- och punktskatterna. Mervärdesskatten kunde höjas på två olika sätt. Det första alternativet är att slopa det skattestöd som ingår i de nuvarande sänkta skattesatserna och att syfta på en enhetlig mervärdesskattesats. Det andra alternativet är att höja alla skattesatserna men behålla den nuvarande strukturen. Arbetsgruppen har i sin mellanrapport noga övervägt för- och nackdelarna med dessa två alternativa modeller bl.a. ur inkomstfördelningsperspektiv. Flera faktorer talar för en enhetlig skattesats. Sänkta skattesatser orsakar administrativa kostnader för skatteförvaltningen och företagen. Dessutom skulle en enhetlig skattesats göra det möjligt att bevara en lägre standardskattesats, vilket skulle gynna effektiviteten. En enhetlig skattesats kommer också att förbättra mervärdesbeskattningens avkastningspotential. Denna faktor kan få ännu större betydelse i framtiden om man på grund av de offentliga finansernas hållbarhetsproblem hamnar i ett läge där man blir tvungen att vidta hårda åtgärder för att säkra skatteintäkterna.

6 De ekonomiska teorierna ger å andra sidan även stöd för differentierad konsumtionsskattestruktur. Det finns goda skäl att hälso- och miljöfarliga produkter (såsom tobak, alkohol, onyttiga livsmedel, fossila bränslen) beskattas hårdare än andra varor. I princip kunde det även vara önskvärt att livsmedel beskattades enligt deras hälsoeffekter, men i praktiken skulle det vara svårt att genomföra. I Finland har den senaste tidens skattepolitik lett mot mera differentierade skattesatser speciellt i fråga om livsmedel och restaurangtjänster. Arbetsgruppen föreslår att förflyttningen av tyngdpunkten mot konsumtionsbeskattning i det här skedet skulle genomföras så att de båda sänkta skattesatserna och standardskattesatsen skulle höjas med två procentenheter. Detta beräknas öka på skatteintäkterna statiskt sett med ca 1,2 miljarder euro. I fortsättningen bör man dock sträva efter en enhetligare mervärdesskattestruktur. Övergången kan också ske stegvist. För skatteintäkternas del gäller den viktigaste frågan om den lättade beskattningen av livsmedel och restaurangtjänster. Det borde i samband med målet av en enhetlig skattestruktur tas i beaktande att erfarenheterna från försöket av lättad mervärdesbeskattning inom arbetsintensiva servicebranscher antyder att det inte är motiverat att fortsätta med försöket. Förutom höjningar i mervärdesbeskattning föreslås dessutom att punktskatterna skulle höjas. Arbetsgruppen anser det motiverat att höja skatter av hälsofarliga produkter i måttlig mån. Man bör dock beakta höjningarnas inverkan på resandeinförsel och den svarta marknaden samt de störningar på den inhemska marknaden som dessa orsakar. Detta gäller framför allt punktskatterna på alkohol och tobak, men effekterna från punktskatten på sötsaker och glass som träder i kraft vid ingången av 2011 borde också följas upp innan lagen ändras. Energi- och miljöskatterna har gått igenom flera strukturreformer som härstammar av miljöaspekter. Som exempel kan nämnas bränslebeskattningsmodellen som baserar sig på koldioxidutsläpp och energiinnehåll samt tillämpningen av den koldioxidutsläppsbaserade bil- och fordonsskatten. Arbetsgruppen har granskat skattenivåerna för energi- och miljöskatter med beaktande av de energi- och klimatpolitiska målsättningarna, vilka kan stödas genom nationella skatteuppgörelser speciellt utanför utsläppshandelssektorn, t.ex. trafiken. Man borde därför försöka minska på trafikutsläppen genom höjning av bränsleskatterna samt förstärkning av fordons- och bilskattens styrningseffekt. Punktskatterna på uppvärmningsbränsle och el kommer att höjas betydligt vid ingången av Arbetsgruppen anser trots förhöjningarna att skatterna på både hushållsel (elskattklass I) och uppvärmningsbränslen kan höjas ytterligare i måttlig mån för att främja bland annat målsättningarna om energibesparing. Höjningarna av skatterna på uppvärmnings- och trafikbränslen ska genomföras inom existerande strukturer. Arbetsgruppen anser att man också borde ta i bruk en windfall-skatt för elproduktion som påminner om fastighetsskatten. De skatteförhöjningar som träder i kraft 2011 är dock avsevärt större än de som arbetsgruppen föreslår. Arbetsgruppen föreslår att punktskatterna skulle höjas sammanlagt med ungefär 1 miljard euro så att höjningarna i fråga om energi- och miljöskatterna skulle riktas mot grundskatten inom fordonsskatten, skatten på konsumtionsel (elskattklass I) samt skatten på trafik- och uppvärmningsbränslen. Dessutom ska man ta i bruk en windfall-skatt för elproduktion. För hälsoskatternas del ska höjningarna riktas mot alkoholskatten, punktskatten på sötsaker och glass samt läskedrycksskatten. Dessutom ska skattebasen för punktskatten på sötsaker och glass utvidgas. Tillämpning av en sockerskatt ska utredas. Företags- och kapitalbeskattningen Arbetsgruppen granskade utvecklandet av företags- och kapitalbeskattningen i sin mellanrapport från juni Två aspekter framhävdes. Den första frågan gällde tyngdpunkten för beskattningen mellan bolagsbeskattning och kapitalbeskattning på personlig nivå. Det är viktigt i en internationell omgivning att företags-

7 skattesatsen år sådan att internationellt verksamma företag har tillräckliga incitament att investera och etablera sig i Finland och att redovisa sina vinster i Finland. Forskningen visar att en hög företagsskatt minskar på den inhemska kapitalbasen i en öppen internationell verksamhetsmiljö och sänker arbetsproduktivitet och lönenivån. Internationella bolagens företagsskatt kommer i det långa loppet att belasta de inhemska löntagarna. Forskning visar att kapitalbeskattning på fysiska personers nivå inte påverkar investeringar eller produktivitet på samma sätt. Det är enligt arbetsgruppens bedömning motiverat att förflytta tyngdpunkten i kapitalbeskattningen från företagsbeskattning mot personbeskattning. Den andra frågan har samband med beskattningen av utdelningar från onoterade bolag. Dessa utdelningar uppdelas numera i delar som beskattas som förvärvsinkomst och som kapitalinkomst. Som kapitalinkomst betraktas 9 procents avkastning på företagets nettoförmögenhet. Denna inkomst är skattefri ända upp till euro för mottagaren. Av den utdelning som överskrider denna summa räknas 70 som ägarens kapitalinkomst och den beskattas enligt en skattesats på 28 procent. Av den utdelning som överskrider företagens kapitalskatteandel (tröskeln på 9 procent) beskattas 70 procent av summan som förvärvsinkomst för mottagaren, som beskattas tillsammans med de övriga förvärvsinkomsterna enligt en progressiv skala i personbeskattningen. Man kan utgående från flera tidigare utredningar och expertbedömningar samt arbetsgruppens beräkningar bedöma att systemet styr företagens och ägarnas beteende på ett kraftigt sätt. Det uppmuntrar framför allt till att utöka företagets nettoförmögenhet. Incitamentets storlek beror bl.a. på ägarens inkomster, marginalskattesatsen och företagets förmögenhetsställning. Enligt de beräkningar som presenterats i mellanrapporten varierar avkastningskravet för onoterade bolag från negativt till knappa 9 procent, då avkastningen från en alternativ investering antas vara 5 procent. I vissa fall uppmuntrar beskattningen kraftigt till investeringar, i andra fall skapar den en tämligen hög investeringströskel. Systemet är med andra ord väldigt oneutralt. Den nuvarande beskattningen uppmuntrar även företag till att dela ut det maximala belopp som ägaren kan motta skattefritt. Utredningar som arbetsgruppen låtit göra visar att ca 40 procent av icke noterade bolag delar ut ett belopp som precis motsvarar en avkastning på 9 procent. Beskattningen kan på detta sätt styra bort företagens inkomstfinansiering från produktiva investeringar som kunde vara nyttiga för utvecklandet av företagets affärsverksamhet. Det nuvarande systemet tycks också styra investeringar mot tillgångar som inte är utsatta för förslitning, såsom värdepapper och fastigheter. Bolaget kan minimera skattebördan när det investerar i den typen av kapital som ökar mest nettoförmögenhets tillväxt. Snabbt avskrivbara (utsatta för förslitning) maskin- och anordningsinvesteringar i anläggningstillgångar skapar inte motsvarande skattefördelar. Produktutvecklingsutgifter som aktiverats i bolagens balanser räknas inte till bolagets nettoförmögenhet. Detta leder till att de inte medför samma skattefördelar som materiella investeringar. Det kan på basis av det ovan anförda bedömas att den nuvarande dividendbeskattningen av onoterade bolag i Finland styr bort resurser från materiella och icke materiella reella investeringar som är viktiga för företagens egentliga affärsverksamhet mot värdepapper och andra oförslitliga investeringstillgångar. Den riskpremie som ingår i avkastningsgraden på 9 procent som tillämpas vid beräknandet av dividend som delas ut av onoterade bolag har ibland motiverats med att den uppmuntra till risktagande. Det förbättrar dock avkastningen av investeringar med låg risk och låg avkastning efter skatt. Denna aspekt stöder också bedömningarna enligt vilka det nuvarande systemet gynnar investeringar i placeringstillgångar med säker avkastning i stället för riskfyllda realinvesteringar som hör till företagens grundläggande affärsverksamhet. Det är tämligen svårt att empiriskt bevisa de ovan nämnda incitamentseffekterna. Utredningar som arbetsgruppen låtit utföra antyder emellertid tydligt att beskattningen av onoterade bolag styrt företagens dividend-, investerings- och finansieringsbeslut. Arbetsgruppen har satt som mål för reformeringen av dividendbeskattningen att beskattningen skulle vara så neutral som möjligt i fråga om investeringarna och finansieringen av dem. Samtidigt försöker man

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I FÖRETAGSBESKATTNINGEN

FÖRÄNDRINGAR I FÖRETAGSBESKATTNINGEN Pia Moliis FÖRÄNDRINGAR I FÖRETAGSBESKATTNINGEN Företagsekonomi 2010 1 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Pia Moliis Lärdomsprovets titel Förändringar i företagsbeskattningen

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd Arbetsmarknaden, skatterna och skolan Helena Svaleryd Positiv arbetsmarknadsutveckling 90 85 80 75 70 65 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Krisens

Läs mer

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i

Läs mer

Edin, m.fl. (2005), Regeringens proposition 2004/05:1, 2005/06:40, och 2006/07:1. 2

Edin, m.fl. (2005), Regeringens proposition 2004/05:1, 2005/06:40, och 2006/07:1. 2 Sammanfattning År 2006 reformerades de svenska skattereglerna för utdelningar till delägare som är verksamma i betydande omfattning (nedan aktiva) i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna. Det infördes en

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Företagsbeskattningen. i ett nötskal. Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1

Företagsbeskattningen. i ett nötskal. Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Företagsbeskattningen i ett nötskal Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Mångsidiga landsbygdsföretag Företagsbeskattningen i ett nötskal Svenska lantbrukssällskapens

Läs mer

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Befolkningen? Arbetsutbudet? Tillväxten? De offentliga finanserna? Skattekvot? Det finansiella sparande? Invandring är i traditionell ekonomisk

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14 Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14 Cecilia Landelius Huvudsekreterare 08-405 47 52 070-554 81 56 Mats Johansson Utredningssekreterare 073-203 07 09 Egendomsskatter Reform av arvs- och gåvoskatter

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Ett val för framtiden

Ett val för framtiden Ett val för framtiden Skatter och samhällsdebatt inför riksdagsvalet 2011 Tankesmedjan Lokus 1 Innehåll Inledande frågor och förklaringar...6 Kapitel 1 Edward Andersson Skatternas funktion och Finlands

Läs mer

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 27 FÖRORD Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen 2013 (dnr Fi2012/1668)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen 2013 (dnr Fi2012/1668) YTTRANDE 8 maj 2012 Dnr: 6-10-12 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen 2013 (dnr Fi2012/1668) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Särskilt yttrande från experterna Annika Fritsch, Richard Hellenius, Bengt-Owe Palmgren, Urban Rydin och Ulla Werkell

Särskilt yttrande från experterna Annika Fritsch, Richard Hellenius, Bengt-Owe Palmgren, Urban Rydin och Ulla Werkell Särskilt yttrande från experterna Annika Fritsch, Richard Hellenius, Bengt-Owe Palmgren, Urban Rydin och Ulla Werkell Utredningens förslag Huvudförslaget är ett system som utgår från ett nytt samlat begrepp

Läs mer

Den danska skattereformen: Sänkta marginalskatter för att rädda välfärden

Den danska skattereformen: Sänkta marginalskatter för att rädda välfärden SKATTENYTT 2009 533 Åsa Hansson Den danska skattereformen: Sänkta marginalskatter för att rädda välfärden I Danmark tillsattes för drygt ett år sedan en skattekommission. Uppdraget för skattekommissionen

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:110 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:41 av Åke Askensten m fl (mp) om förhandlingar med regeringen/riksdagen om kompensation för vårdkostnader Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 1: Det svenska skattesystemet i internationell kontext

Sammanfattning. Kapitel 1: Det svenska skattesystemet i internationell kontext Sammanfattning I denna rapport redovisas en kritisk översikt över det nuvarande svenska skattesystemet. Den visar hur avvikelser från principerna om neutralitet och likformighet i skattesystemet skapar

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

RP 50/2011 rd. som betalas till begränsat skattskyldiga. samfund föreslås sänkt till 25 procent. Samfundsskattesatsen

RP 50/2011 rd. som betalas till begränsat skattskyldiga. samfund föreslås sänkt till 25 procent. Samfundsskattesatsen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2012 samt lagar om ändring av vissa skattelagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅL Denna proposition innehåller ett

Läs mer

Finansdepartementet 20 maj 2003 YTTRANDE 103 33 STOCKHOLM Dnr: 6-13-02

Finansdepartementet 20 maj 2003 YTTRANDE 103 33 STOCKHOLM Dnr: 6-13-02 Finansdepartementet 20 maj 2003 YTTRANDE 103 33 STOCKHOLM Dnr: 6-13-02 Betänkandet Våra skatter? (SOU 2002:47) (Fi2002/4400) Skattebasutredningen bedömer att det finns goda skattemässiga förutsättningar

Läs mer

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium den 30 31 oktober 2008 Professor Peter Melz Juridisk generalrapportör Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Avsikten

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 TÄVLINGSFRÅGOR OCH MODELLSVAR 1) Ekonomiguruland är en självständig stat. Tabellen innehåller siffror som beskriver statens utveckling 2013 2014. Ange om påståendena

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet samt av vissa andra skattelagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Remissvar till Företagsskattekommittens slutbetänkande: "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och sta bilitet" (SOU 2014:40) Dnr Fi20 14/2212

Remissvar till Företagsskattekommittens slutbetänkande: Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och sta bilitet (SOU 2014:40) Dnr Fi20 14/2212 SVEDA::S l 6) Finansdepartementet l 03 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Malmö den 21 oktober 2014 Remissvar till Företagsskattekommittens slutbetänkande: "Neutral bolagsskatt - för ökad

Läs mer

Beskattningen av aktiebolag och dess ägare

Beskattningen av aktiebolag och dess ägare Beskattningen av aktiebolag och dess ägare Thomas Rikberg Examensarbete för tradenomexamen Utbildningsprogrammet för Företagsekonomi Åbo 2014 EXAMENSARBETE Författare: Utbildningsprogram och ort: Inriktningsalternativ/Fördjupning:

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014

Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014 Hereditas från livränteanstalt till aktiebolag 5.9.2014 1 Framgångsrikt placerande i mer än 109 år Livränteanstalten Hereditas grundades 4.6.1905 baserat på näringstillstånd beviljat av Kejserliga Senaten.

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Företagsskatterna utreds

Företagsskatterna utreds j o h a n fa l l & richard hellenius Företagsskatterna utreds En företagsskatteutredning har tillsatts av regeringen. Kommittén ska lämna flera delbetänkanden och vara klar med sitt slutbetänkande i slutet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet

Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet Promemoria 2012-09-13 Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet Regeringen föreslår att bolagsskatten sänks till 22 procent och aviserar att ett investeraravdrag

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Konjunkturra?det inlaga:konjunkturrådet inlaga 10-09-16 08.42 Sida 1

Konjunkturra?det inlaga:konjunkturrådet inlaga 10-09-16 08.42 Sida 1 Konjunkturra?det inlaga:konjunkturrådet inlaga 10-09-16 08.42 Sida 1 Konjunkturra?det inlaga:konjunkturrådet inlaga 10-09-16 08.42 Sida 2 SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Tel: 08-507 025 00 Fax: 08-507

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 29 FÖRORD Förord s Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning för enskilda aktieägare

Läs mer

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Effektivare ränteavdragsbegränsningar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2012-04-25 Effektivare ränteavdragsbegränsningar Svensk Försäkring branschorganisation för de svenska försäkringsbolagen har beretts möjlighet att

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige Bakgrund till Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen Den europeiska terminen,

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Första utgångspunkten: Andra utgångspunkten: Tredje utgångspunkten:

Första utgångspunkten: Andra utgångspunkten: Tredje utgångspunkten: Sammanfattning Den senaste stora reformeringen av skattesystemet genomfördes för snart 25 år sedan. Efter en blocköverskridande överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet reformerades skattesystemet

Läs mer

Ekonomiguru 2012, 18 januari 2012 kl. 9 11

Ekonomiguru 2012, 18 januari 2012 kl. 9 11 Ekonomiguru 0, 8 januari 0 kl. 9. Kombinera rätt ( poäng) a) Förena med en linje räntan på 0-års obligationslån med rätt land Tyskland Grekland Italien b) Förena med rätt ränta ECB:s styrränta mån. Euribor

Läs mer

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070)

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE 18 juni 2004 Dnr: 6-4-04 Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070) I mars 2004 presenterades Långtidsutredningens huvudbetänkande, SOU 2004:19.

Läs mer

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter.

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter. 1 Jag vill börja med att tacka för inbjudan. Vi ska ju hitta formerna för Finanspolitiska rådets arbete och vi ser det som en av våra huvuduppgifter att bidra med underlag för Riksdagens granskning av

Läs mer

Aloita ajoissa Börja i tid Skattefrågor kring ägar och generationsväxlingar

Aloita ajoissa Börja i tid Skattefrågor kring ägar och generationsväxlingar Aloita ajoissa Börja i tid Skattefrågor kring ägar och generationsväxlingar Radisson Blu Royal Hotell 4.2.2015 Andreas Bussman, Roschier Advokatbyrå Ab Struktur 1. Inledning 2. Skattekonsekvenser vid olika

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Punkt 18 a) b) För att ytterligare förenkla programstrukturen föreslås inget nytt aktiematchningsprogram.

Punkt 18 a) b) För att ytterligare förenkla programstrukturen föreslås inget nytt aktiematchningsprogram. Punkt 18 a) b) Styrelsens för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) förslag till beslut vid årsstämman den 25 mars 2015 angående långfristiga aktieprogram för 2015 Bakgrund SEB vill vara en attraktiv

Läs mer

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113)

Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Danderyd 2007-08-21 Yttrande i anledning av remiss beträffande promemorian Reformerad beskattning av bostäder, (Fi 2007/5113) Sammanfattning

Läs mer

Översättning av Adam Smiths fyra grundläggande principer om beskattning.

Översättning av Adam Smiths fyra grundläggande principer om beskattning. 16 Översättning av Adam Smiths fyra grundläggande principer om beskattning. 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv I detta kapitel presenteras en ekonomisk och historisk referensram som bakgrund

Läs mer

Högre kurs i företagsbeskattning

Högre kurs i företagsbeskattning Högre kurs i företagsbeskattning PM 2 Neutral Bolagsskatt SOU 2014:40 2015-02-17 Hanna Djerf Inledning Vid ett regeringssammanträde den 13 januari 2011 beslutades Företagsskattekommitténs direktiv 1, enligt

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Investeringssparkonto

Investeringssparkonto Investeringssparkonto schablonbeskattning av finansiella instrument Sofi Nyström och Erik Sjöstedt Syfte Förenkla för privatpersoner att spara i finansiella instrument faktisk inkomst på tillgångarna på

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

Remissyttrande Företagsskattekommitténs slutbetänkande: Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU2014:40)

Remissyttrande Företagsskattekommitténs slutbetänkande: Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU2014:40) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Fi.registrator@regeringskansliet Stockholm Vår referens Dnr 2014-10-24 Annika Fritsch Fi2014/2212 Remissyttrande Företagsskattekommitténs

Läs mer

Den svenska redovisningen av skatteutgifter Svensk nationalrapport till NSFR:s seminarium i Helsingfors den 24 och 25 maj 2012

Den svenska redovisningen av skatteutgifter Svensk nationalrapport till NSFR:s seminarium i Helsingfors den 24 och 25 maj 2012 Den svenska redovisningen av skatteutgifter Svensk nationalrapport till NSFR:s seminarium i Helsingfors den 24 och 25 maj 2012 Martin Kjellqvist, Johan Krantz och Elly- Ann Lindström 1. Inledning Den svenska

Läs mer

Skattepolitiska utmaningar. och prioriteringar

Skattepolitiska utmaningar. och prioriteringar Skattepolitiska utmaningar och prioriteringar AV ROBERT BOIJE Verksam på avdelningen för penningpolitik. De senaste årens budgetsanering i kombination med en god konjunkturutveckling har lett till en kraftig

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

RiR 2010:11. Enhetlig beskattning?

RiR 2010:11. Enhetlig beskattning? RiR 2010:11 ISBN 978 91 7086 219 9 RiR 2010:11 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen Finansdepartementet Datum: 2010-05-20 Dnr: 31-2009-0252 Riksrevisionen har granskat hur regeringen

Läs mer

ERIK NORRMAN Ägarbeskattningens perversa drivkrafter 1

ERIK NORRMAN Ägarbeskattningens perversa drivkrafter 1 ERIK NORRMAN Ägarbeskattningens perversa drivkrafter 1 Den svenska beskattningen tenderar att missgynna ägarna till onoterade tillväxtföretag jämfört med noterade. I stället gynnas små företag med låg

Läs mer

Skatterättsliga aspekter på OPP

Skatterättsliga aspekter på OPP Skatterättsliga aspekter på OPP Presentatör Skatteexpert Ronnie Peterson SKL Tfn 08-452 79 83 ronnie.peterson@skl.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Vilka skatteslag är berörda?

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Företagsskattekommitténs förslag. Rickard Eriksson

Företagsskattekommitténs förslag. Rickard Eriksson Företagsskattekommitténs förslag Rickard Eriksson Förslaget i korthet Avskaffa avdragsrätten för negativa finansnetton Ersätt med ett generellt avdrag på 25 procent av beskattningsbar vinst (samma effekt

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden.

Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden. AB Skatter och socialförsäkringsersättningar 2016 Decemberöverenskommelsen (DÖ) mellan Allianspartierna och SMP-regeringen innebär att det budgetalternativ som har störst majoritet i riksdagens ska gå

Läs mer

Punkt 19 a) c) Bakgrund

Punkt 19 a) c) Bakgrund Punkt 19 a) c) Styrelsens för Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) förslag till beslut vid årsstämman den 29 mars 2012 angående långfristiga aktieprogram för 2012 Bakgrund SEB:s ersättningsstrategi

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer