Europeiska kommissionens bidrag till Europeiska rådets möte. Medborgardialoger och medborgarsamråd Lägesrapport

Transkript

1 Europeiska kommissionens bidrag till Europeiska rådets möte Medborgardialoger och medborgarsamråd Lägesrapport 11 december 2018

2 Innehåll EU-medborgarna har förväntningar En öppen och ärlig debatt i hela EU Permanent medborgardialog In i hjärtat av EU Höga förväntningar En dynamisk ekonomi Ett EU som skyddar Hantera migrationen Bekämpa klimatförändringarna och skydda miljön Ett starkare EU i världen Ett EU med värderingar Utsikter för de unga Göra sig hörd

3 EU-medborgarna har förväntningar Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande Europeiska unionen är först och främst en medborgarunion. Medborgarna är vårt projekts själ, hjärta och drivkraft. Och de måste stå i centrum för morgondagens EU, få sitt ord med i laget och besluta om sitt EU:s framtid. EU måste bli starkare och mer enat, men det är bara möjligt om det först blir mer demokratiskt. När jag tillträdde lovade jag att sätta människorna i första rummet. Att se till att alla röster räknas, att alla åsikter får höras. Debatt och dialog har varit den här kommissionens kärnvärden ända från början. Vi har inlett en permanent dialog med medborgarna, och hela mitt team av kommissionärer och tjänstemän besöker varje hörn av vårt EU för att höra förhoppningar, farhågor, förväntningar och nya idéer. De synpunkter som kommit in under våra medborgardialoger visar hur gärna människorna i EU inte bara vill säga sitt utan också delta i beslutsfattandet och påverka hur EU går framåt. Som svar på detta lade kommissionen den 1 mars 2017 fram vitboken om EU:s framtid. De olika scenarierna för vår gemensamma framtid ledde till en bred debatt om hur EU bör utvecklas. EU:s politiska ledare stödde detta i Rom den 25 mars 2017 på EU:s sextioårsdag genom att förbinda sig att lyssna på och besvara medborgarna. Sedan dess har kommissionen verkat för att medborgarna ska vara mer delaktiga i debatten om EU:s framtid, utvecklat nya former för dialog, gjort debatten mer flexibel och interaktiv, tagit ut den på nätet och nått ut till fler och mer varierade målgrupper. I dag har medborgare av alla nationaliteter, åldrar, raser, religioner och politiska övertygelser deltagit i över offentliga debatter i stadshus, universitet, fabriker och på andra ställen i hela vårt EU. Jean-Claude Juncker 3

4 1. En öppen och ärlig debatt i hela EU 4

5 1.1 Permanent medborgardialog Den här vitboken bör vara inledningen på en ärlig och bred diskussion med medborgarna om hur Europa ska utvecklas de kommande åren. Alla ska kunna göra sig hörda. Vitboken om EU:s framtid, 1 mars 2017 Medborgare i Cadiz: hur kommissionens dialoger startade Europaåret för medborgarna 2013 var starten för kommissionens medborgardialoger. Det ägde rum i ett kritiskt skede för EU, efter 20 år av EU-medborgarskap och inför valet till Europaparlamentet nästa år. För att gå igenom EU-medborgarnas roll, inflytande och förväntningar lade kommissionen det året fram en rapport om EU-medborgarskapet. Där konstaterades att det fanns hinder för att medborgarna skulle kunna utöva sina rättigheter. Det fanns också ett behov av att föra EU närmare medborgarna och göra dem mer delaktiga. Därför anordnade kommissionen den första medborgardialogen någonsin för att debattera och utbyta åsikter med medborgarna och med de nationella och lokala politikerna. Den 27 september 2012 i den spanska hamnstaden Cadiz träffade kommissionens dåvarande vice ordförande Viviane Reding för att ta upp EU-frågor, och folk anslöt via nätet för att svara på frågan vilket EU vi vill ha (#QuéEuropaQueremos?). EU:s framtid vilar i alla medborgares händer. Den kan inte bestämmas av politiska ledare eller institutioner. Visserligen kan olika politiska val naturligtvis få vårt EU att utvecklas åt olika håll, men åtminstone en sak är säker: EU måste lyssna på medborgarna och rätta sig efter dem. Detta upplägg har legat till grund för den här kommissionens arbete redan innan den tillträdde: från Jean-Claude Junckers program med tio politiska prioriteringar till de uppdragsbeskrivningar han skickade till kommissionärerna när de tillträde, där de uttryckligen uppmanades att vara politiskt aktiva i medlemsländerna och i medborgardialogerna genom att presentera och kommunicera vår gemensamma agenda, lyssna på idéer och ta kontakt med de berörda parterna. 5

6 VAD INNEBÄR DET? SCENARIER FRÅN VITBOKEN OM EU:S FRAMTID TILL SIBIU Kommissionen har hållit det löftet. Ett bra exempel på det är den debatt som inleddes när Jean- Claude Juncker den 1 mars 2017 lade fram vitboken om EU:s framtid. I vitboken presenterades fem tänkbara scenarier för ett framtida EU med 27 länder. Fortsätta som förut, enbart den inre marknaden, de som vill ha mer gör mer, göra mindre men göra det effektivare samt göra mycket mer tillsammans. Scenarierna var inte bindande eller uttömmande och uteslöt inte varandra, utan kunde kombineras på olika sätt. Scenarierna var avsedda att ligga till grund för en bred debatt om EU:s framtid och låta människorna avgöra vilka alternativ de föredrog och framföra sina egna visioner. Som Jean-Claude Juncker sa utgjorde vitboken ett nytt upplägg, debattera i stället för att diktera. Debatten fick EU:s politiska ledarskap och institutioner att koncentrera sig på de viktigaste politiska prioriteringarna inför framtiden. Den 25 mars 2017 sammanträffade EU:s ledare för att fira 60- årsdagen av Romfördragen, vilket gav dem tillfälle att reflektera över tidigare framgångar och diskutera hur vår gemensamma framtid kan och bör se ut. De förband sig att lyssna på och besvara de farhågor som våra medborgare ger uttryck för och samarbeta med sina nationella parlament. Detta åtföljdes av en serie diskussionsunderlag om några av de mest betydelsefulla frågorna för vår framtid. Fortsätta som förut Enbart den inre marknaden De som vill ha mer gör mer Göra mindre men göra det effektivare Göra mycket mer tillsammans EU-27 genomför och förbättrar dagens reformagenda. Prioriteringarna uppdateras regelbundet, problemen tas upp vartefter de uppstår och ny lagstiftning införs efter behov. EU-27 fördjupar bara centrala aspekter av den inre marknaden. EU-27 låter de medlemsländer som vill göra mer tillsammans göra det på vissa områden. Det leder till att länderna kommer överens om specifika rättsliga och budgetmässiga arrangemang för att fördjupa samarbetet. Andra medlemsländer kan ansluta senare. EU-27 är enigt om att vissa prioriterade frågor behöver hanteras bättre, och inriktar sin uppmärksamhet och sina resurser på att göra mer snabbare på ett fåtal områden, medan man på andra områden slutar agera eller gör mindre. Medlemsländerna delar mer makt, resurser och beslutsfattande på alla områden, euron stärks och beslut på EU-nivå genomförs snabbt. Samtidigt kan vår framtid inte förbli ett scenario eller en uppsättning idéer. Den måste omsättas i praktiken med hjälp av politiska visioner, beslut och insatser. Därför spann Jean-Claude Juncker under sitt tal om tillståndet i unionen 2017 vidare på debatten, erbjöd de första svaren och förslagen för vår framtid och redovisade sin vision. Med inspiration från medborgarnas idéer lade han fram en färdplan för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU. Han redogjorde för en rad åtgärder för att nå fram, vilket ska leda till ett särskilt informellt toppmöte i Sibiu den 9 maj 2019 för att utarbeta en strategisk agenda för om framtiden för EU-27. 6

7 Vitbok om EU:s framtid Romförklaring Tal om tillståndet i unionen Gemensam ram för medborgarsamråd Tal om tillståndet i Medborgarpanel Europeiska rådet Medborgardialog Vägen till Sibiu Ledaragendan Medlemsländernas och EU-institutionernas initiativ Nätsamråd 1 mars mars 2017 September 2017 April 2018 Maj 2018 September 2018 December maj 2019 Toppmöte i Sibiu maj 2019 EU-val Vi är beredda att tillsammans arbeta för att på nytt vinna människors förtroende för EU. Jean-Claude Juncker, Politiska riktlinjer, 2014 MEDBORGARDIALOGER Medborgardialogerna är viktiga för att få in nya röster och synpunkter i debatten om EU: s framtid. Dessa offentliga möten, som kommissionen utformat och anordnar, låter medborgare av alla bakgrunder debattera, yttra sig och tala fritt med sina företrädare. Bland annat har ledamöter av EU-kommissionen, Europaparlamentet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt företrädare för EU-myndigheter och nationella, regionala och lokala myndigheter deltagit. 7

8 Det tydliga budskapet är att medborgarna vill forma EU:s framtid. De vill dela med sig av sina idéer och få sitt ord med i laget om hur EU kan stärkas. Detta tempo och denna aptit på debatter framgår av siffrorna. Antalet medborgardialoger har ökat betydligt sedan vitboken om EU:s framtid kom ut, men vi får inte tappa tempo. Därför tillkännagav EU-kommissionen i februari 2018 sitt mål att hålla medborgardialoger. Det målet är redan nått med råge: över dialoger har nu ägt rum med omkring deltagare. Inverkan märks redan i kommissionens och de andra EUinstitutionernas arbete. Exempelvis återspeglar kommissionens förslag till ny långtidsbudget, och diskussionerna om den i parlamentet och rådet, de prioriteringar och ambitioner som medborgarna uttryckte under debatten om vitboken. Under de flesta medborgardialogerna delar kommissionen scenen med nationella, regionala eller lokala politiker. Sammanlagt har 102 ledamöter av Europaparlamentet, 195 nationella politiker (presidenter, statsministrar, ministrar och ledamöter av nationella parlament) och 91 regionala politiker deltagit. Detta är ett tecken på det gemensamma engagemanget för EU och behovet av att med förenade krafter kommunicera fördelarna med EU för alla. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, Maltas premiärminister Joseph Muscat och fiskekommissionär Karmenu Vella. Valletta, Malta, 29 mars 2017 Konkurrenskommissionär Margrethe Vestager och Frankrikes finansminister Bruno Le Maire tillsammans. Strasbourg, Frankrike, 23 oktober EU-kommissionen håller också på att ta fram nya former för medborgardialoger, däribland flerspråkiga gränsöverskridande evenemang med deltagare från två eller tre länder och nätdialoger på Facebook Live och i andra kanaler. Nya partnerskap har utvecklats för att ta vara på de nya debattformerna, t.ex. genom att medlemsländerna gemensamt är värdar. Gränsöverskridande tysk-polsk medborgardialog den 24 maj 2018 i Frankfurt an der Oder, Tyskland, med kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans, vojvodskapet Lubusz landshövding Elżbieta Polak och delstaten Brandenburgs justitieminister Stefan Ludwig. Hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis i Zagreb, Kroatien, 17 maj Medborgardialogernas genomslag förstärks genom sociala medier. 8

9 MEDBORGARDIALOGER I EU Belgien Bulgarien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Irland Grekland Spanien Frankrike Kroatien Italien Cypern Lettland Litauen Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige På nätet Summa (t.o.m. 11 dec. 2018) 9

10 Medborgardialoger i siffror (inklusive 24 medborgardialoger på Facebook Live) Genomslag sedan 2015 Deltagare per år dialoger på 405 orter deltagare totalt över 37,2 miljoner inlägg i sociala medier 1,4 miljoner tittare med webbstreaming 248 miljoner personer kan nås via medierna Medborgardialoger sedan Junckerkommissionen tillträdde 10

11 1.2 In i hjärtat av EU Jag anser också att vi de kommande månaderna bör göra de nationella parlamenten och civilsamhället på nationell, regional och lokal nivå mer delaktiga i arbetet med EU:s framtid. Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen, 12 september 2017 Målet med debatten om EU:s framtid är i slutändan att höra alla åsikter och idéer från hela EU, från öst till väst och från nord till syd. Från dem som är insatta i vad EU gör och från dem som inte är det. Alla röster räknas. Därför har EU-kommissionen satsat på att nå ut på olika sätt i partnerskap med de andra EUinstitutionerna och de medlemsländer som velat delta. Många har svarat på uppmaningarna. Europaparlamentet inledde en serie högprofilerade debatter om EU:s framtid med stats- och regeringscheferna. Jean-Claude Juncker och Emmanuel Macron uppmuntrar debatten om EU:s framtid Europeiska unionen Irlands premiärminister Leo Varadkar var den första nationella ledaren som debatterade EU:s framtid i Europaparlamentet Europeiska unionen Debatter i Europaparlamentet 11

12 Regionkommittén förde ut debatten till regioner och kommuner i EU under rubriken Reflektioner om Europa. Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har tagit initiativ till att lyssna på medborgarna. Oavsett om evenemangen anordnas av EUkommissionen, av andra EU-institutioner, av nationella, regionala eller lokala myndigheter eller av det civila samhället har de samma syfte och kompletterar varandra. Flera europeiska ledare, bl.a. Emmanuel Macron och Angela Merkel, har agerat för att stärka debatten om EU:s framtid. Rapport av Europeiska regionkommittén Tysklands förbundskansler Angela Merkel vill se en permanent medborgardialog - Bundesregierung/Steins Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz. Europeiska rådets ordförandeland Österrike samordnade medlemsstaternas satsningar - BKA/Dragan Tatic 12

13 I enlighet med EU-kommissionens inställning till insyn, mångfald och öppenhet enades 27 EUländer i mars 2018 om en gemensam ram för medborgarsamråd. Den ramen överensstämmer med EU-kommissionens inställning till insyn, mångfald och öppenhet. Som komplement till processen startade EU-kommissionen ett unikt experiment i deltagardemokrati genom att låta medborgarna själva utforma frågorna till ett nätsamråd om EU:s framtid. Kommissionen samlade i samarbete med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ihop en medborgarpanel med 96 personer från EU-27-länderna. De valdes ut av ett oberoende opinionsföretag för att representera olika sociala och demografiska bakgrunder och uppfattningar om EU. Under två dagar i maj 2018 stötte och blötte panelen en uppsättning frågor som skulle ställas till allmänheten. Medborgarpanelens frågeformulär låg till grund för ett nätsamråd på alla officiella EU-språk som inleddes den 9 maj Ett alleuropeiskt mångspråkigt samråd 12 frågor (slutna och öppna frågor) Kompletterat av sociala medier Över svar har redan kommit in. De flesta av dem innehåller kommentarer och idéer, utöver svaren på de slutna frågor som inriktas på några av de viktigaste områdena för vår framtid. Samrådet kompletterades med en särskild Eurobarometerundersökning om EU:s framtid den 24 oktober 7 november 2018 av ett representativt urval av EU-medborgare. 13

14 NÄTSAMRÅD Antal bidrag Frankrike Tyskland Ungern Spanien Polen Belgien Italien Portugal Rumänien Nederländerna Storbritannien Österrike Irland 867 Grekland 844 Slovakien 844 Tjeckien 718 Sverige 683 Bulgarien 672 Finland 421 Kroatien 407 Luxemburg 319 Danmark 299 Slovenien 235 Cypern 178 Malta 165 Litauen 146 Lettland 109 Estland 68 Utanför EU 726 Icke angivet Summa (t.o.m. 7 dec. 2018) 14

15 2. Höga förväntningar 15

16 Hundratals miljoner européers idéer och uppfattningar kommer att bli en katalysator för våra framsteg. Vitboken om EU:s framtid, 1 mars 2017 Trots de mycket olika formaten och deltagarna tenderar dialogerna att kretsa kring vissa återkommande ämnen. Överlag brukar deltagarna se positivt på EU. De betraktar EU som ett viktigt sätt att lösa problem. Det finns också oro och frustration. Frågan om vem som ska göra vad kommer ofta upp. Medborgarna tenderar att anse att viktiga utmaningar kan hanteras bättre med förenade krafter på EU-nivå och nationell nivå. De är i allmänhet ofta för harmonisering på EU-nivå, t.ex. i fråga om miljö och livsmedelssäkerhet. Men de flesta förväntar sig och efterlyser reformer för att göra EU effektivare och öppnare. På frågan Vilka beslut på EU-nivå skulle göra dig stoltare över att tillhöra EU? svarar många av deltagarna i nätsamrådet globala utmaningar som utrikes- och försvarspolitik, migration, miljö och klimatförändringar. Ekonomiska och sociala frågor nämns också ofta. Behovet av en dynamisk ekonomi med inriktning på digital teknik, forskning och innovation och ett stabilt euroområde framhålls också, liksom ett tydligt önskemål om rättvisa och starkt skydd. Europa upplevs också vara en värderingarnas världsdel, där man måste slå vakt om rättsstaten, kampen mot korruption och likabehandling. Nätsamråd Vilka beslut på EU-nivå skulle göra dig stoltare över att tillhöra EU? [De vanligaste orden i svaren på engelska] 16

17 Några vill att EU ska satsa på frågor som redan står i centrum för EU:s agenda, t.ex. Junckerkommissionens tio politiska prioriteringar. Några känner inte till vad som redan görs på de områdena, medan andra vill att EU ska kommuniceras bättre till dem. Under medborgarpanelen i maj 2018 var brexit inte en av de vanligaste frågorna som deltagarna ville ta upp. Brexit nämns under medborgardialogerna, men ofta med infallsvinkeln hur det påverkar EU:s budget och de andra medlemsländernas ekonomi. 17

18 2.1 En dynamisk ekonomi Behovet av att prioritera och ge incitament för forskning och innovation nämns ofta, liksom förbättrad tillgång till finansiering och investeringar. Enligt en Eurobarometerundersökning i november 2018 stöder nästan tre fjärdedelar av befolkningen i euroområdet den ekonomiska och monetära unionen. Men även om många deltagare i medborgardialogerna ser tydliga fördelar med euron, kopplar de den ibland till prishöjningar eller oroar sig för instabilitet om reglerna inte följs. Fri rörlighet i EU anses allmänt som en tillgång för ekonomin och medborgarna själva, som kan bo, arbeta, studera och göra affärer i andra EU-länder. Den inre marknaden och världshandeln betraktas mestadels som en möjlighet för företag och konsumenter. Vissa deltagare vill ha fler frihandelsavtal, även om en betydande andel är rädda för orättvis konkurrens och de internationella företagens inflytande. Den digitala ekonomin nämns ofta, och EU förväntas se till att branschen växer, att den personliga integriteten skyddas och att internetjättarnas starka marknadsställning hålls efter. EU borde se till att företagare och uppstartsföretag i alla länder och regioner har tillgång till det riskkapital de behöver för att få ut sina idéer på marknaden. Medborgardialog i Varna, Bulgarien Vi behöver EU-finansieringsinstrument som unga företagare kan använda för att få verksamheten att växa. Medborgardialog i Opole, Polen 18

19 I och med att artificiell intelligens blir allt viktigare bör EU stödja denna utveckling. Medborgardialog i Strasbourg, Frankrike Visste du att... Junckerplanen, som startade i november 2014, har lett till 360 miljarder euro i ytterligare investeringar i hela EU, och har gynnat små och medelstora företag genom bättre tillgång till finansiering.... över 12 miljoner nya jobb har skapats i EU sedan Junckerkommissionen tillträdde.... frihandelsavtalet med Japan besparar EU-företagen nästan 1 miljard euro i tullar.... över 10 miljoner människor i EU kommer att vara anställda i dataekonomin EU håller på att genomföra en strategi för att utveckla den digitala ekonomin och dess nytta i människornas vardag. 19

20 2.2 Ett EU som skyddar Medborgardialogerna i EU har lett till hetsiga debatter om socialt skydd Deltagarna efterlyser ofta starkare sociala rättigheter och tar upp löneskillnader mellan könen, föräldraledighet och andra sociala frågor. Hela 85 % av de som svarade på Eurobarometern anser att marknadsekonomin bör förenas med ett starkt socialt skydd. 85 % anser att marknadsekonomin bör förenas med ett starkt socialt skydd Eurobarometern, november Hälsa är också en viktig fråga. Det råder oro inför framtiden: 72 % av de som svarade på Eurobarometern är rädda att de som är barn i dag kommer att få det svårare än den egna generationen. Konsumentskydd är en viktig del av det skydd som efterlyses. Livsmedelssäkerhet och matkvalitet nämns regelbundet, ofta i samband med oro inför globaliseringen. Medborgarna förväntar sig att handelsavtalen skyddar stränga normer, bl.a. sociala normer och miljönormer. 20

21 Men behovet av ett EU som skyddar kommer främst till uttryck när det gäller brott och säkerhet. På frågan vad EU bör prioritera för att göra livet säkrare för medborgarna, svarade man i Eurobarometern bekämpa terrorism och radikalisering (66 %), betydligt fler än som svarade bättre kontroll vid de yttre gränserna (39 %). Lika lön för lika arbete i hela EU. Nätdeltagare från Österrike Hur kan handelspolitiken stärka EU:s värderingar, t.ex. miljöskydd? Medborgardialog i Helsingfors, Finland EU har glömt småfolk och låginkomsttagare. Det är en av anledningarna till att populismen går framåt. Medborgardialog i samarbete med Europaparlamentet, Bled, Slovenien Jag tycker att EU ska utforma en politik som gynnar de regioner i EU som mest behöver utvecklas, inte en politik som gynnar de regioner som redan är rika. Nätdeltagare från Bulgarien Tillsätt en antikorruptionsåklagare på EU-nivå. Nätdeltagare från Sverige Visste du att... den europeiska pelaren för sociala rättigheter tillkännagavs i november 2017 för att bereda vägen för ett mer socialt EU i framtiden.... EU-kommissionen i förhandlingarna om handelsavtal med länder utanför EU skyddar känsliga sektorer och inte kompromissar om livsmedelssäkerheten. Värderingar och principer vägleder förhandlingarna.... konsumentskyddet i EU är ett av världens mest avancerade. Passagerarrättigheter och avskaffade roamingavgifter kan man tacka EU för.... de nya reglerna om utstationering av arbetstagare garanterar lika lön för lika arbete på samma plats.... den nya Europeiska arbetsmyndigheten ska underlätta samarbetet mellan medlemsländerna kring arbetskraftens rörlighet och bekämpning av missbruk.... Schengens informationssystem bidrog till närmare gripanden och spårningen av brottslingar under den allmänna dataskyddsförordningen, som trädde i kraft i maj 2018, gör EU till världens mest avancerade region i fråga om skydd av personuppgifter. 21

22 2.3 Hantera migrationen Känslorna svallar när medborgare runt om i EU diskuterar flyktingkris, migration inom EU, utstationerade arbetstagare, gränskontroller och Schengen. Under medborgarpanelen i maj 2018 rådde ingen samsyn om hur man skulle ta tag i de här frågorna. På samma sätt var åsikterna i nätsamrådet tydligt polariserade, vilket återspeglar de olika åsikter som människorna i EU har om migration- och asylpolitiken. Några efterlyser ett mer välkomnande EU, och använder begrepp som ett värdigt mottagande och en anständig migrationspolitik. Andra efterlyser åtgärder för att hindra förluster av människoliv i Medelhavet. Många vill också se ett slut på irreguljär migration eller se irreguljära migranter återsända, och några vill till och med skicka tillbaka alla migranter, oavsett om de är irreguljära eller inte. Migration i allmänhet och problemen i EU-länderna vid Medelhavet i synnerhet fortsätter att diskuteras i många medborgardialoger i hela EU. Integration av migranter och samarbete med länderna utanför EU, särskilt i Afrika, tas också upp. Under Eurobarometern om EU:s framtid tillfrågades folk om vad som borde prioriteras på migrationsområdet för att gynna européerna de närmaste 20 åren. De populäraste alternativen var Förbättra situationen i de länder som migranterna kommer från (45 %) och Bekämpa olaglig immigration (44 %). 22

23 Vi har en migrationskris. Vad gör EU-länderna? Vi vet alla att de inte är eniga. Vad är lösningen? Medborgardialog i Köpenhamn, Danmark En gemensam sjöräddningsinsats på Medelhavet. Fördelning av asylsökande enligt en fast fördelningsnyckel till ALLA medlemsländer. Nätdeltagare från Belgien Stoppa den irreguljära migrationen, skicka tillbaka alla irreguljära migranter till det land som de tog sig in i EU från. Nätdeltagare från Slovakien Hindra ekonomiska flyktingar från säkra länder från att ens sätta en fot på EU:s fastland. Nätdeltagare från Nederländerna Visste du att... EU:s insatser sedan 2015 har bidragit till att rädda över människor till sjöss.... antalet anländande irreguljära migranter har minskat. Längs den östra Medelhavsrutten minskade antalet flyktingar med 97 % efter uttalandet från EU och Turkiet och antalet är fortfarande 90 % lägre än 2015 då trycket var som högst. Längs den centrala Medelhavsrutten har antalet irreguljära migranter minskat med 80 %.... EU-kommissionen uppmanar parlamentet och rådet att enas om kommissionens förslag till ytterligare gräns- och kustbevakare och ett framtidssäkert asylsystem i EU. 23

24 2.4 Bekämpa klimatförändringarna och skydda miljön Många medborgare ser klimatförändringarna som en avgörande fråga. Deltagarna i medborgardialogerna ville inte bara veta mer om hur EU möter denna globala utmaning, utan också hur de kan hjälpa till själva. Överlag tvivlar människorna i EU knappast på att klimatförändringarna åtminstone delvis beror på mänsklig verksamhet. 51 % Klimatförändringarna beror delvis på mänsklig verksamhet 93 % Totalt: klimatförändringarna beror på mänsklig verksamhet 42 % Klimatförändringarna beror helt på mänsklig verksamhet Klimatförändringar Vilket av följande påståenden stämmer bäst in på din åsikt? (% - genomsnitt för EU-28) 4 % Klimatförändringarn a beror inte alls på mänsklig verksamhet 2 % Vet ej 1 % Jag tror inte på klimatförändringar Eurobarometern, november

25 Medborgarna anser att det är mycket viktigt med Parisavtalet och planerna att minska utsläpp av växthusgaser. Trots allvarlig oro för klimatförändringar och föroreningar, uttrycktes också tillförsikt i fråga om förnybar energi, investeringar i den gröna ekonomin och möjligheterna till innovation för att bidra till miljöskyddet. Under medborgardialogerna tog man upp många frågor om avfall (särskilt plast), biologisk mångfald, djurskydd, bl.a. i fråga om intensivt jordbruk, samt djurplågeri och djurförsök. Vad gör EU för att stimulera investeringar i solenergi och andra förnybara energikällor? Medborgardialog i Riga, Lettland Tänker EU investera i teknik för att städa upp havet? Medborgardialog i Blankenberge, Belgien Begränsa klimatförändringarna, undvik plastsoppa i floderna. Nätdeltagare från Nederländerna Visste du att... utsläppen av växthusgaser i EU har minskat med 22 % sedan EU är fast beslutet att uppfylla Parisavtalet om klimatförändringar. EU har satt upp det bindande målet att fram till 2030 uppnå minst 32 % förnybar energi i energiproduktionen och 32,5 % i energieffektivitet.... EU-kommissionen har uttalat att EU under tiden fram till 2050 ska bli en välmående, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi.... EU-kommissionen också har lagt fram världens första heltäckande plaststrategi liksom förslag om att ersätta engångsprodukter av plast. 25

26 2.5 Ett starkare EU i världen Många medborgare vill se mer samordning och samverkan inom EU:s insatser i omvärlden. De vill ha både en gemensam utrikespolitik och en gemensam försvarspolitik. Det verkar som om utrikesrepresentantens uppgift inte är särskilt välkänd, och ett stort antal deltagare tar upp behovet av ett gemensamt utrikesdepartement. EU jämförs ofta med resten av världen, och deltagarna lovordar för det mesta EU:s roll på världsscenen. Exempelvis anser en majoritet av de som svarade på Eurobarometern att fred är en värdering som bättre företräds av EU än av andra länder i världen. 76 % anser att EU är en stabil plats i en orolig omvärld. Detta är en ökning med fem procentenheter sedan 2017 och med tio procentenheter sedan Eurobarometern, november

27 Deltagarna i dialogerna nämner ofta andra världsmakter som Ryssland, Kina och USA. De anser tydligt att EU behöver vara en lika stark aktör i världspolitiken. Flera nämner behovet av en gemensam röst, medan andra förordar att utrikespolitiken ska enas. Vissa går ännu längre och efterlyster ett slut på nationellt veto på det här området. Stå upp mot andra världsmakter som Ryssland, Kina och USA. Nätdeltagare från Danmark Tala med en röst på världsscenen Nätdeltagare från Belgien En gemensam europeisk armé. Avskaffa medlemsstaternas veto inom utrikespolitik och mänskliga rättigheter. En mer självsäker politik mot Ryssland och Kina. Nätdeltagare från Tjeckien EU behöver företrädas bättre på världsscenen. Nätdeltagare från Frankrike För att spara pengar och vara effektivare behöver vi gemensamma tekniska standarder i försvarsindustrin. Facebook Live-dialog Visste du att... EU-kommissionen har lagt fram förslag om anslag på 13 miljarder euro till den nya Europeiska försvarsfonden i nästa långtidsbudget ( ) för att öka EU:s strategiska oberoende som komplement till Nato.... EU står för över hälften av utvecklingssamarbetet i världen. Humanitärt bistånd från EU når omkring 100 miljoner människor varje år.... EU-kommissionen har lagt fram förslag om ett verkligt partnerskap med Afrika för att övergå från välgörenhet till investeringar och jobb. 27

28 2.6 Ett EU med värderingar EU är starkt associerat med värderingar. EU anses allmänt vara ett fredsprojekt och ett område med frihet där de grundläggande rättigheterna respekteras. EU:s respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen betraktas av de tillfrågade i Eurobarometern som EU:s största tillgång, något före dess ekonomiska styrka som industri- och handelsmakt. Begreppet solidaritet ligger hela tiden högt upp på dagordningen. Jämställdhet och jämlikhet betraktas som hörnstenar i vårt samhälle. Under många medborgardialoger uttryckte deltagarna sin oro för hur det står till med rättsstaten i en del EU-länder. Man uppmanade också EU att fortsätta kampen mot korruption i medlemsländerna, något som många anser har ett samband med rättsstaten. Många deltagare diskuterade hur demokratin i EU fungerar i dag. Bara en liten minoritet avvisade den europeiska integrationen över huvud taget. Deltagarna upplever ibland EU-institutionerna som för avlägsna, för byråkratiska eller för släpphänta mot lobbyister och storföretag. Även om de vill att EU agerar mer i stora frågor, månar de också om subsidiaritetsprincipen. I en tid när många oroar sig för det politiska tonläget i och utanför EU förväntar sig medborgarna att EU:s ledare utvecklar en tydlig vision för EU:s framtid. De efterlyser ökad insyn och skulle uppskatta mer information om EU och EU:s politik så att de kan förstå och påverka besluten bättre. Några deltagare ville se insatser för att föra EU närmare medborgarna genom direkta erfarenheter och symboler. Några idéer var kulturutbyten, lärande av andra språk och undervisning om EU i skolan. Symboler som EU:s flagga och Europahymnen nämns också ofta. 28

29 Några månader före valet till Europaparlamentet oroar några deltagare sig för att desinformation och andra former av manipulation kan undergräva den demokratiska processen. Lika möjligheter oavsett kön, hudfärg, tankar, religion eller pengar. Nätdeltagare från Rumänien Granskning av lobbyister och insyn i hur EU-institutionerna fungerar Nätdeltagare från Frankrike Vad gör EU för att se till att de stora multinationella företagen betalar skatt? Medborgardialog i Berlin, Tyskland 67 % oroar sig för framgångarna för politiska partier som protesterar mot de traditionella politiska eliterna i olika europeiska länder. Eurobarometern, november Oro för politisk radikalisering och den exponentiella ökningen av främlingsfientlighet och rasism. Några rörelser påminner om Europa under förkrigstiden på 1930-talet. Nätdeltagare från Spanien Hur kan man få verklig mångfald i informationen när de sociala plattformarna använder filter för att anpassa innehållet till användarna? Medborgardialog i Budapest, Ungern Ledarna måste hitta sätt att stimulera de europeiska medborgarnas intresse att delta i politiska beslut som påverkar deras liv. Nätdeltagare från Grekland Det är viktigt att det förs dialoger och att det utbyts åsikter över gränserna före valet till Europaparlamentet, så att medborgarna får en bättre förståelse för EU:s demokratiska funktion. Medborgardialog i Pärnu, Estland 29

30 Visste du att... EU-kommissionen agerar för att se till att storföretagen betalar rättvis skatt där de tjänar in sina vinster.... EU-kommissionen följer stränga regler för kontakter med intressegrupper. Den har lagt fram ett förslag till avtal mellan EU-institutionerna för att öka insynen.... EU-kommissionen, samtidigt som den ökar satsningarna på medborgardialoger, också har lagt fram förslag om ändringar av EU:s medborgarinitiativ, så att det ska bli lättare för medborgarna att lägga fram politiska initiativ.... en rad konkreta åtgärder har lagts fram för att valet till Europaparlamentet nästa år ska kunna hållas på ett fritt, rättvist och säkert sätt. Det är bl.a. fråga om ökad öppenhet kring politisk reklam och straff för olaglig användning av personuppgifter. 30

31 2.7 Utsikter för de unga Eftersom EU är ett framtidsprojekt är ungdomar naturligtvis viktiga i sammanhanget. Många deltagare i olika åldrar försöker föreställa sig de yngsta generationernas framtid. Medborgarna kopplar det till frågor som rörlighet, utbildning och utbytesprogram. Erasmus nämns hela tiden uttryckligen som ett exempel. 69 % anser att EU erbjuder de europeiska ungdomarna framtidsutsikter. Eurobarometern, november Förutom förslag på gemensamma läroplaner och erkännande av examensbevis ser många skolorna som den plats där man bör undervisa om EU och där den unga generationen kan inhämta våra gemensamma värderingar. 31

32 Investera mer pengar i utbildning och forskning. Nätdeltagare från Sverige Projekten som rör ungdomar, studentutbyten, elever från de europeiska länderna, först och främst Erasmus, och allt som låter oss skapa en gemensam kultur på olika språk. Nätdeltagare från Italien EU borde prata med den yngre generationen på ett sätt som når fram bättre, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Medborgardialog i Bratislava, Slovakien EU måste ta tag i arbetslösheten och särskilt kompetensflykten, så att det skapas möjligheter för unga människor i Europa. Medborgardialog i Aten, Grekland Visste du att EU-kommissionen till nästa omgång av programmet Erasmus+, som löper , har föreslagit fördubblade anslag på 30 miljarder euro. Över 3,5 miljoner ungdomar får varje år stöd av ungdomsgarantin, genom ett erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik.... Europeiska solidaritetskåren visar solidaritet i praktiken och hjälper de mest utsatta. I slutet av 2020 kommer ungdomar att ha kunnat delta i en aktivitet i solidaritetskåren.... koalitionen för digital kompetens och sysselsättning 2020 kommer att ha utbildat en miljon unga arbetslösa 32

33 GÖRA SIG HÖRD Att låta medborgarna göra sig hörda och ta deras oro på allvar ger resultat. De EU-medborgare som deltagit i medborgardialogerna har delat med sig av sina uppfattningar och framtidsvisioner. De är inte alltid nöjda med hur EU fungerar i dag. De förväntar sig alltid mycket, men de tenderar att se ljust på framtiden. Detta bekräftas av Eurobarometern från november 2018 bland allmänheten. Tre av fem säger sig vara optimistiska om EU:s framtid. Detta är den högsta andelen sedan % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Optimism inför EU:s framtid Är du mycket optimistisk, ganska optimistisk, ganska pessimistisk eller mycket pessimistisk om EU:s framtid? (% - EU) 61 % Summa optimister 34 % Summa pessimister 5 % Vet ej Eurobarometern, november EU-institutionernas anseende påverkas positivt av att de löpande engagerar sig med medborgarna och tar hänsyn till deras oro och förhoppningar i det politiska beslutsfattandet. De senaste Eurobarometeruppgifterna visar att 2018 tenderade 50 % av människorna i EU att lita på Europaparlamentet och 46 % på EU-kommissionen (vilket är 13 respektive 14 procentenheter högre än våren 2014). 33

34 Förtroende för EU-institutionerna Tenderar du att lita på eller inte lita på dessa EU-institutioner? (% - EU Tenderar att lita på) 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % % EU-kommissionen Europaparlamentet 50 % 10 % 0 % Eurobarometern, mars Det är allas vårt ansvar att se till att förhoppningarna och optimismen om vår europeiska framtid infrias och att medborgarna får möjlighet att göra sina röster hörda. Ordföranden gav kommissionsledamöterna i uppdrag att aktivt engagera sig i medlemsstaterna i dialoger med medborgare och berörda parter. 34

35 DELTA I DEBATTEN Du kan besöka medborgardialogerna eller delta i nätsamrådet om EU:s framtid. on/future-europe_sv 35

36 36