ÅRSREDOVISNING 2014 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Antagen av kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING 2014 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014. Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-20"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Antagen av kommunfullmäktige

2 Innehåll Sida Viktiga händelser Fem år i sammandrag 5 Vart gick skattepengarna? 6 Förvaltningsberättelse Omvärld 7 Målstyrning i Hammarö kommun 9 Kvalitetsarbete 11 God ekonomisk hushållning 15 Ekonomisk översikt och analys 19 Resultatuppföljning alla nämnder 21 Investeringsredovisning alla nämnder 22 Kommunstyrelsens analys 23 Personalredovisning 24 Miljöredovisning 26 Verksamheter och bolag 27 Resultaträkning 40 Balansräkning 41 Kassaflödesanalys 42 Notapparat 43 Vatten- och avloppsverksamhet 50 Redovisningsprinciper 53 Ordlista 55 2

3 3

4 Viktiga händelser 2014 Invigning av Bärstadsskolan Nya Bärstadsskolan F-6 invigdes 12 december. Skolan klassas som en av Sveriges mest moderna och miljövänliga skolor. Undervisningen i skolan börjar i samband med vårterminsstarten Invigning av kontaktcenter Den 5 februari 2014 invigdes Hammarö kommuns nya kontaktcenter. Kontaktcentret har sex kommunvägledare som ska ge kommunens invånare och besökare en snabbare och mer effektiv service. Ny webb I slutet av mars 2014 lanserades Hammarö kommuns nya hemsida. Den nya hemsidan ger alla möjlighet att påverka, föra en dialog med kommunen och följa med i allt som händer på Hammarö. Flera nya hjälpfunktioner gör nya hemsidan tillgänglig för alla. Lunden Kommunfullmäktige beslutade i april 2014 att Hammarö kommun köper fastigheten Lunden av Hammaröbostäder AB. Husen kommer löpande att renoveras utvändigt. Invigning av bussomstigningsplats Den 12 december invigdes den nya bussomstigningsplatsen på Jonsbol, belägen mellan Skoghallsleden, Lövnäsleden och Nolgårdsrondellen. Bussomstigningsplatsen ger möjlighet att resa till alla hållplatser på Hammarö och till Bergvik. Inriktningsbeslut nytt äldreboende Hammarö kommun tog den 10 juni 2014 ett inriktningsbeslut om ett nytt särskilt boende; den största investering som någonsin gjorts i kommunen. Det nya boendet ska omfatta cirka 100 platser. Extra stimulans till särbegåvade elever I samarbete med en av Sveriges ledande forskare på området har Hammarö kommun påbörjat en satsning på att ge alla lärare kunskap om elever med särskild begåvning. Att hitta och stödja dessa elever har visat sig vara lika viktigt som att stödja elever som har svårt att nå målen. Invigning av hem för flyktingungdomar Den 9 december invigdes Hammarös hem för ensamkommande flyktingungdomar. På Sätterstrand finns numera plats för 20 ensamkommande flyktingungdomar. 4

5 Fem år i sammandrag Allmänt Antal invånare 31/ Kommunalskatt 22,10 22,10 22,10 22,10 22,10 Landstingsskatt 10,75 10,75 11,20 11,20 11,20 Resultat Skatteintäkter, generella statsbidrag tkr Verksamhetens nettokostnader, tkr Finansnetto, tkr Extra pensionsinlösen, tkr Årets resultat, tkr Balans per 31/12 Nettoinvesteringar, tkr Låneskuld, tkr Likvida medel, tkr Pensionsåtagande intjänat före

6 Härifrån kommer pengarna Driftsbidrag fr stat, kommun, landsting mfl 7% Övriga intäkter Hyresintäkter 2% Finansiella intäkter 3% 0% Avgifter, taxor 8% Generella statsbidrag och utjämningar 7% Skatteintäkter 73% Så här använder vi pengarna Bidrag Köp av Av- och 3% tjänster nedskrivning 2% ar 8% Övrigt 9% Köp av material 7% Personalkost nader 57% Köp av verksamhet 14% Vart gick skattepengarna? Gymnasieskola och vuxenutbildning 7% Individ- och familjeomsorg 4% LSS och psykiatri 7% Kultur och fritidsverksa mhet 4% För- och grundskola 26% Kommunöv ergripande verksamhet 7% Övrigt 8% Teknisk verksamhet 15% Äldre- och handikappo msorg 22% 6

7 Förvaltningsberättelse Omvärld Allmänt Hammarö kommuns befolkning ökar kontinuerligt över tid. En ökande befolkning är positivt, det möjliggör en utveckling av kommunen och garanterar en fortsatt hög samhällsservice. Att växa ställer dock krav på både organisation och ekonomi. Det finns en svårighet i att skapa balans mellan att attrahera nya medborgare och att se till att resurserna räcker till för att skapa god kvalitet i de tjänster som erbjuds. Hammarö kommun är attraktiv för unga familjer och andelen barn och ungdomar är hög. Antalet klasser har ökat vilket ställer krav på fler lokaler. För att möta behovet har en ny skola byggts som stod klar vid årsskiftet 2014/2015. Samtidigt som antalet unga är stort ökar befolkningens genomsnittsålder. Med en stigande ålder ökar generellt sett behovet av stödjande och omvårdande insatser. Det här ställer i det långa loppet krav på mer hemtjänst och fler särskilda boendeplatser. I takt med att en rad oroshärdar uppkommer i vår omvärld ökar flyktingströmmarna till Europa. Nya lagregler gör gällande att kommunerna måste ta emot ensamkommande flyktingbarn. Hammarö har de senaste åren ökat antalet platser för detta ändamål. Ansökningarna för att starta friskolor i grundskoleåldrarna är högre än någonsin i vår grannkommun Karlstad. När elever väljer andra alternativ än den kommunala skolan ökar kommunens kostnader genom att en överkapacitet på lokaler och lärare uppstår. 7

8 För att kommunen ska kunna anpassas till den ökande befolkningen och fortsätta utvecklas som en attraktiv boendekommun krävs satsningar på infrastruktur och ett spännande boendeutbud. Det pågår omvandling av flera fritidshusområden vilket bland annat ställer krav på utbyggnad av kommunalt VA, fler och bättre dimensionerade vägar samt kollektivtrafik. När det gäller boende bör fokus framöver ligga på att komplettera utbudet av bostäder med ytterligare hyresrätter. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser: 10 öres förändring av kommunalskatten tkr Förändrat invånarantal med tkr Löneförändring, kommunens personal, med 1 % inkl PO (personalomkostnader) tkr Förändring villkor upplåning med 1 % tkr Även oförutsedda händelser kan ha stor inverkan på kommunens ekonomiska utveckling. Det är därför viktigt att upprätthålla en ekonomi i kommunen som har beredskap på såväl kort som lång sikt. 8

9 Målstyrning i Hammarö kommun För att framgångsrikt kunna ge Hammaröborna en god service krävs ett samordnat och målorienterat arbete. Hammarö kommun arbetar efter en vision gällande boende, hållbar tillväxt och ett gôtt liv. För att förverkliga kommunens vision finns en gemensam styrmodell som anger hur den kommunala verksamheten i Hammarö kommun ska styras, följas upp och utvärderas. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och styr genom mål- och resultatstyrning. Fullmäktige antar mål, anger mått och beslutar hur mycket verksamheten får kosta. Nämndernas uppgifter är sedan att utifrån de mål kommunfullmäktige beslutar om, se till att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt. Det är förvaltningsledningen och arbetsledningens uppgift att planera och genomföra den verksamhet som nämnden vill ha utfört. Hammarö kommuns styrmodell Vision Övergripande strategier Kommunfullmäktiges mål och mått Nämndernas mål och mått Målen förankras bland alla medarbetare. Verksamheterna planerar ett antal aktiviteter för att nå måluppfyllelse. Vision Boende - Hållbar tillväxt - Ett gôtt liv Strategiska områden: Demokrati och dialog Bo och leva Arbete och näringsliv Verksamhet med god kvalitet Ovanstående bild beskriver hur vision, mål och mått bryts ner från kommunfullmäktige till respektive nämnd, förvaltning och till individuella mål för medarbetarna. 9

10 Vision 2015 vår ö Hammarö Tre strategiska ben som tillsammans bidrar till en fortsatt god utveckling för Hammarö: Boende Hållbar tillväxt Ett gôtt liv Hammarö ska vara en attraktiv ö att bo och leva på. Kommunens planering ska skapa förutsättningar för ett varierat och spännande bostadsutbud. Det ska vara möjligt för invånarna att i olika åldrar och i olika skeden i livet ha ett bra boende. Tillväxten i Hammarö ska vara hållbar i ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Kommunen ska verka för ett mer varierat näringsliv som skapar förutsättningar för ett brett serviceutbud. Utvecklingen ska inriktas så att Hammarö med tillförsikt kan överlämnas till kommande generationer. Vår närhet till natur och vatten ger goda möjligheter till aktiv fritid och rekreation. Genom samverkan med kultur- och föreningslivet ska Hammaröborna erbjudas ett rikt och varierat utbud. Den kommunala servicen i Hammarö ska vara av god kvalitet. Möjligheten att välja olika utförare ska övervägas. I Hammarö bryr vi oss om varandra och kan tryggt vistas ute på kvällar och nätter. I det strategiska programmet har inriktningsmål formulerats utifrån fyra perspektiv: Demokrati och dialog Kommunen ska utveckla medborgardialogen. Olika tekniker och former för information, dialog och medborgarinflytande ska prövas. Bo och leva Boendet i Hammarö kommun ska vara tryggt, ha hög kvalitet och bestå av varierande upplåtelseformer. Hammarös karaktär av skärgårdskommun ska så långt som möjligt bevaras och utvecklas. Kommunen ska stimulera möjligheterna till aktiv och varierande fritid där folkhälsoarbetet prioriteras. Arbete och näringsliv Sätterstrand ska utvecklas till en attraktiv verksamhets- och företagsmiljö som ska dra till sig företagsetableringar. Det påbörjade utvecklingsarbetet med skola näringsliv entreprenörskap - och andra åtgärder som stimulerar nyföretagande och entreprenörskap, ska fortsätta och ytterligare intensifieras. Kommunen ska samverka med arbetsförmedlingen och andra aktörer för att enskilda och grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden ska få en egen försörjning. Verksamhet med god kvalitet. Systematiskt kvalitetsarbete ska prägla all kommunal verksamhet och medborgarna ska känna till vad de kan förvänta sig av kommunens och de kommunala bolagens tjänster samt kunna på ett enkelt sätt framföra synpunkter. Samverkan mellan olika verksamheter och på olika nivåer ska utvecklas för effektivt nyttjande av kommunens resurser. 10

11 Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är ett prioriterat och viktigt arbete där Hammarö kommun ständigt strävar efter att förbättra resultat och arbetsprocesser. Till grund för kvalitetsarbetet ligger kommunens styrsystem, som även är kommunens kvalitetssystem. Att strukturerat följa upp verksamheten och utvärdera resultat är en viktig hörnsten i kvalitetssystemet. Hammarö kommun har under en lång tid tillbaka arbetat långsiktigt och systematiskt med kvalitet och resultat och kommunen uppvisar goda resultat i många sammanhang; bland annat rankas Hammarö som en av landets allra bästa skolkommuner. De goda resultaten är en bekräftelse på att kommunens systematiska och långsiktiga kvalitets- och utvecklingsarbete är framgångsrikt. En viktig del i kommunens kvalitetsarbete är att arbeta i nätverk med andra kommuner. Hammarö kommun deltar i flera olika nätverk för att utveckla arbetet med att följa upp och analysera resultat, effektivisera styrning och processer samt för att utveckla demokratiarbete och medborgardialog. En annan viktig del i att ständigt förbättra verksamheten är att jämföra sig med andra kommuner. Hammarö kommun är med i Kommunens Kvalitet i Korthet, som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I Kommunens Kvalitet i Korthet har man tagit fram cirka 40 olika mått för att beskriva och jämföra de deltagande kommunernas kvalitet och effektivitet. Måtten har tagits fram utifrån följande fem perspektiv: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Effektivitet Samhällsutveckling 2014 deltog 225 kommuner i Kommunens Kvalitet i Korthet, som utifrån resultatet på de olika måtten jämför sig med varandra års resultat och jämförelse med övriga deltagande kommuner visar att Hammarö har goda resultat (där Hammarö tillhör den bästa eller näst bästa gruppen i undersökningen) i 25 av de 39 måtten. Hammarö placerar sig bland toppkommunerna (de 25 procent av kommunerna som har bäst resultat i undersökningen) inom följande områden: Tillgänglighet och bemötande per telefon och e- post Väntetid inom förskolan Valdeltagande i kommunvalet Trygghet Insyn, inflytande och möjliggörande att delta i kommunens utveckling Resultat och kostnadseffektivitet inom skolan Återaktualisering av ungdomar inom individ- och familjeomsorgen. Andel förvärvsarbetande Andel som får försörjningsstöd Sjukpenningtal Andel inköpta ekologiska livsmedel Medborgarnas syn på sin kommun som en plats att bo och leva på. 11

12 Kommunens Kvalitet i Korthet ger inte bara värdefull information om hur Hammarö kommuns resultat står sig i jämförelse med andra kommuner, utan också hur resultaten utvecklar sig över tid. Nedan följer en redovisning av ett urval av mått från 2014 års resultat av Kommunens Kvalitet i Korthet. Kommunens kvalitet i korthet - tillgänglighet Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 64% 67% Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 3dagar 21dagar Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? 104 dagar 52 dagar 12 dagar 16 dagar Tillgängligheten till barnomsorgen har påverkats av reducerat öppethållande på förskolorna i början av januari. Väntetiden för barnomsorg är dock endast 3 dagar i snitt, vilket placerar Hammarö bland de kommuner som har kortast väntetid. Den korta väntetiden gör att Hammarö har mycket god tillgänglighet till barnomsorgen, trots att endast 64 procent får plats på önskat datum. Tillgängligheten till särskilt boende tillhör den sämsta gruppen i undersökningen. Den första delen av processen, som handlar om hur lång tid det tar för handläggarna att utreda behovet, är konstant och tar i snitt 14 dagar, vilket är en rimlig tid för utredning. Den andra delen av processen är helt beroende av tillgängligheten på lediga platser i särskilt boende. Under det första kvartalet 2014 var det extremt ont om platser vilket gjorde att väntetiderna blev långa. Hälften av de sökande fick vänta mer än 4 månader, vilket är orsaken till den höga snittsiffran. Den del av processen som handlar om tillgängliga platser är i nuläget svår att påverka, men det kommer att finnas fler platser att tillgå när det nya särskilda boende som Hammarö kommun planerar att bygga står klart. Handläggningstiden för ekonomiskt bistånd har förbättrats väsentligt sedan 2013, vilket är resultatet av ett arbete med att förbättra och effektivisera processer. 12

13 Kommunens kvalitet i korthet - effektivitet Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 98% 92% Kostnad per betygspoäng 284 kr 368 kr Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning 83% 84% 90% 91% 88% 78% Hammarö kommun har mycket goda resultat och kostnadseffektivitet i skolan och rankas som en av landets bästa skolkommuner. Skolinspektionen har under 2014 granskat skolan i Hammarö kommun och tillsynen visar att Hammarö kommun har ett väl fungerande kvalitetsarbete, vilket är en av grundförutsättningarna för de goda skolresultaten. Socialförvaltningen har under satsat på att arbeta med värdegrundsfrågor i äldreomsorgen och andelen nöjda brukare i särskilt boende har ökat från 81 procent 2013 till 83 procent Inom hemtjänsten har det också skett en del omstrukturering av själva arbetet. Siffran för sammantagen nöjdhet inom hemtjänsten har minskat något från 93 procent 2013 till 90 procent Svarsfrekvensen har dock gått upp till 77 procent, vilket gör resultatet av undersökningen mer tillförlitligt. Vad gäller andelen ungdomar som inte återaktualiseras inom IFO har Hammarö starkt förbättrat resultatet jämfört med 2013 och tillhör nu de bästa kommunerna i undersökningen. Detta är ett bra mått på att både utredningar och insatser håller en hög kvalitet. Kommunens kvalitet i korthet - delaktighet och information Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 84% 78% 70% 53% Hammarö har en ny hemsida som lanserades i mars Kommunen har också förbättrat sitt resultat i webbundersökningen jämfört med 2013, om än inte så mycket som förväntat med hänsyn till den nya hemsidan. Det är framför allt sökfunktionen som dragit ner resultatet. Förhoppningsvis kommer en justering och vidareutveckling av sökfunktionen att ge ett ännu bättre resultat i undersökningen framöver. Den nya hemsidan har också bidragit till ett förbättrat resultat vad gäller möjliggörande för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Detta mått har ändrat innehåll och struktur, vilket gör att det inte är direkt jämförbart med tidigare år. Större fokus har lagts på kommunernas arbete med medborgardialog, vilket också har bidragit till Hammarö kommuns goda resultat för detta mått. 13

14 Kommunens kvalitet i korthet - trygghet Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? 14 st 15 st Kontinuitetsmåttet för hemtjänsten är ett viktigt mått. Efter att resultatet har försämrats från 11 personer 2012 till 15 personer 2013 så startades ett arbete för att se över vad socialförvaltningen kunde göra för att förbättra förutsättningarna för en hög kontinuitet. Det är ett svårt arbete eftersom effektivitet och kontinuitet i hemtjänst inte riktigt går ihop. Om man utnyttjar personalen effektivt och har stor flexibilitet tenderar kontinuiteten att sjunka. Glädjande nog visade dock höstens mätning att förvaltningen är på rätt väg och resultatet har sjunkit till 14 personer i snitt. Kommunens kvalitet i korthet - samhällsbyggnad Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? 2,4% 4,1% Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 28% 20% Hammarö kommun har aktivt och medvetet, sedan flera år tillbaka, arbetat med möjligheten att öka inköpen av ekologiska varor. För att göra detta möjligt inom befintlig budgetram krävs utbildning för kökspersonalen och noggrann matsedelsplanering samt en ekonomisk stor medvetenhet vid valet av råvaror. Kostenheten har dessutom fått riktade medel för inköp av ekologiska livsmedel. Hammarö är en kommun med goda socioekonomiska förutsättningar med en hög andel förvärvsarbetande, och följaktligen är behovet av försörjningsstöd lågt bland kommunens medborgare. 14

15 God ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att varje kommun i sin budget, efter egna förutsättningar, ska fastställa mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt och de finansiella målen ska bidra till att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. För Hammarö kommun innebär det att verksamheten ska bedrivas effektivt så att den kommunala servicen infriar kommuninvånarnas behov och förväntningar samt dessutom bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Flera av de mål kommunfullmäktige fastställt för nämnderna har koppling till god ekonomisk hushållning. De kommunövergripande målen utgör tillsammans med de finansiella målen god ekonomisk hushållning. En god ekonomi skapar möjligheter för kommunen att även i framtiden bedriva bra verksamhet. I den av kommunfullmäktige antagna budgeten för år 2014 finns följande finansiella mål samt kommunövergripande mål fastställda för god ekonomisk hushållning i Hammarö kommun. Till respektive kommunövergripande mål finns ett antal mått kopplade. En utvärdering av resultaten på dessa mått görs vilket sedan leder till en utvärdering av huruvida målen är uppfyllda eller inte. Finansiella mål Årets resultat 2014 ska uppgå till minst 9 Mkr. Målet är inte uppnått då årets resultat uppgår till -5,9 Mkr. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Hammarö kommun har inte uppnått det finansiella målet och bara sju av de elva målen som definierar god ekonomisk hushållning i Hammarö kommun är uppfyllda. Det finns fortfarande viktiga områden som kommunfullmäktiges mål berör som kommunen måste fortsätta att jobba med 2015 och framåt. Invånarna ska kunna förvänta sig att: Personalen är tillgänglig. Verksamheterna bedrivs så kostnadseffektivt som möjligt med bästa möjliga kvalitet. Hammarö kommun ska vara en trivsam plats att bo och leva på. Gator, vägar och cykelvägar ska hålla en hög standard både vad gäller trygghet och säkerhet. Vara nöjda med den service och de tjänster som kommunen levererar. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL MÅL: Medborgare och brukare är nöjda med inflytande, delaktighet och information. Mått Utfall Målvärde Antal inkomna synpunkter från medborgarna 225 >252 Hittar på webben Antal genomförda medborgardialoger i kommunen Ej måluppfyllelse. Det har inkommit färre synpunkter under 2014 än 2013 och kommunen når därmed inte målvärdet vad gäller antal synpunkter från medborgarna. Från och med 2015 har kommunen skapat ett system för att i synpunktshanteringen integrera synpunkter som inkommer via Facebook och kommentarsfunktionen på nya hemsidan och antalet synpunkter kommer därmed att öka markant. Kommunen har haft något färre medborgardialoger under 2014 än 2013 och når därför inte målvärdet för antal medborgardialoger. Över tid håller dock Hammarö en jämn nivå vad gäller antalet medborgardialoger och kommunen arbetar aktivt både vad gäller medborgar- och brukardialog. Vad gäller den webbundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utfört för att granska kvalitén på kommunens hemsida, så har Hammarö kommun förbättrat sitt resultat jämfört med 2013, om än inte så mycket som förväntat med hänsyn till den nya hemsidan som lanserades under våren Det är framför allt sökfunktionen som dragit ner resultatet. Förhoppningsvis kommer en justering och vidareutveckling av sökfunktionen att ge ett ännu bättre resultat i undersökningen framöver. 15

16 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL MÅL: Medborgare och brukare är nöjda med tillgänglighet och bemötande Mått Utfall Målvärde Andel lyckade kontakförsök med en handläggare 73% 58% Andel handläggare som ger ett gott bemötande 92% 100% Andel svar på e-postfråga inom två dygn. 91% 92% Måluppfyllelse. Vad gäller tillgängligheten via telefon och e-post har Hammarö kommun starkt förbättrat sitt resultat jämfört med Förbättringen bedöms bero på att kommunens nyöppnade kontaktcenter gett medborgarna bättre möjligheter att snabbt få svar på sina frågor utan att behöva vidarebefordra e-post eller vidarekoppla telefonsamtal till handläggare på förvaltning. Enligt den undersökning som gjorts besvarades 82 procent av frågorna via telefon direkt av svarande person i kontaktcenter. Andelen som upplever ett gott bemötande har försämrats något jämfört med 2013, men Hammarö är fortfarande en av de bästa kommunerna i undersökningen. Som helhet bedöms målet vara uppnått. MÅL: Medborgarna upplever att kommunen är trygg och har en god livsmiljö Mått Utfall Målvärde Trygghet i kommunen 5 <6 Andel återvunnet hushållsavfall i kommunen 23% >36% Miljöaktuellts kommunranking 29 <46 Måluppfyllelse. Enligt Öppna Jämförelser Trygghet och säkerhet 2014 är Hammarö den femte tryggaste kommunen i landet. Vidare har Hammarö kommun stigit i Miljöaktuellts kommunranking från plats 46 till 29. Dessvärre nås inte målvärdet vad gäller andel återvunnet hushållsavfall i kommunen, vilket till stor del beror på att matavfall inte sorteras ut för biologisk behandling. Hammarö kommun arbetar dock för att införa utsortering av matavfall. Som helhet bedöms målet vara uppnått. MÅL: Arbete eller utbildning istället för försörjningsstöd. Mått Utfall Målvärde Andel av kommunens invånare år som förvärvsarbetar 81,6% 81,7% Måluppfyllelse. Resultatet visar att den andel av kommunens invånare år som förvärvsarbetar är stabilt hög. 16

17 MÅL: Förutsättningarna att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag ska vara goda. Mått Utfall Målvärde Antal nystartade företag/1000 invånare 2,8 6 Företagarnas upplevelse av näringslivsklimatet i kommunen, Svenskt Näringslivs ranking 70 <61 Ej måluppfyllelse. Hammarö kommun når inte målvärdet för antalet nystartade företag per 1000 invånare och kommunen har även tappat några placeringar i Svenskt Närings- livs kommunranking över företagarnas upplevelse av företagsklimatet i kommunen. MÅL: Medborgarna och brukarna är nöjda med kommunens verksamheter Mått Utfall Målvärde Nöjd kundindex Kommunstyrelsen Nöjd kundindex Miljö- och bygg Nöjd kundindex Förskola Nöjd kundindex Återvinningscentralen Nöjd kundindex Kilenegården Nöjd kundindex Badhuset Sätterstrand Nöjd kundindex Idrott (anl. boking, bidrag) Nöjd kundindex Lokalvård Nöjd kundindex Fastighetsskötsel Andel nöjda brukare Cleveträffen Andel nöjda brukare IFO Andel nöjda brukare hemtjänst Andel nöjda brukare särskilda boenden Ej måluppfyllelse. Hammarö kommun har under 2014 genomfört brukarundersökningar inom samtliga verksamheter förutom bildningsförvaltningen (undantaget förskolan), som inte genomförde ordinarie brukarundersökningar med anledning av Skolinspektionens tillsyn under året. Målvärdet för nöjdheten hos invånare/brukare har nåtts för Kommunstyrelsens förvaltning, Miljö- och byggnadsförvaltningen, förskolan, Kilenegården, badhuset Sätterstrand, Cleveträffen, IFO och särskilt boende. För övriga verksamheter har målvärdet inte uppnåtts och målet som helhet får därmed inte anses vara uppfyllt. 17

18 MÅL: Medborgarnas och brukarnas förväntningar om ständig utveckling och effektivitet i kommunens tjänster ska infrias. Mått Utfall Målvärde Kostnad per betygspoäng 284Kr <293kr Vad kostar kommunens särskilda boende 1 607Kr <1 687Kr Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? 358Kr <443kr Måluppfyllelse. Hammarö kommun har en mycket god kostnadseffektivitet i skolan och tillhör landets bästa kommuner. Vad gäller kostnad per dygn i särskilt boende har Hammarö en något högre kostnad än medianvärdet, men kommunen ligger i paritet med de kommuner som befinner sig i mittersta skiktet. Kostnaden per beviljad hemtjänsttimme ligger i paritet med den grupp kommuner i undersökningen som har den lägsta kostnaden. Hammarö kommun deltar i Kostnad Per Brukare (KPB). MÅL: Stor valfrihet ska råda i Hammarö kommun. Mått Utfall Målvärde Antal verksamheter där invånarna kan välja fler än en utförare av kommunala tjänster 0 1 Ej måluppfyllelse. Hammarö kommun beslutade att från och med 1 januari 2014 införa Lag om valfrihet (LOV) för alla som beviljats hemtjänstinsatser i kommunen. Förutsättningen var att alla utförare som ansökt om att bli utförare skulle godkännas enligt de uppställda kraven i upphandlingsföreskrifterna. En privat utförare har godkänts, men valfrihetssystemet var vid årets slut inte fullt ut genomfört och brukarna inom hemtjänsten kunde inte välja utförare. MÅL: Medarbetarna ska uppleva motivation i arbetet. Mått Utfall Målvärde Delindex motivation (hållbart medarbetarengagemang HME SKL) 82 >78 MÅL: Medarbetarna ska uppleva delaktighet och styrning i arbetet. Mått Utfall Målvärde Delindex styrning (Hållbart medarbetarengagemang HME SKL) 81 >78 MÅL: Medarbetarna ska vara nöjda med sin närmsta chef. Mått Utfall Målvärde Delindex ledarskap (Hållbart medarbetarengagemang HME SKL) 77 >72 Måluppfyllelse. De mått som är knutna till målen är mätning av Hållbart Medarbetar Engagemang (HME). Mätningen har gjorts i samband med den medarbetarundersökning som Hammarö kommun genomfört under året. Avsikten med HME är att utvärdera organisationens och dess chefers förmåga att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. HME består av nio frågor som ger dels ett totalindex och dels separata index för motivation, ledarskap och styrning. Generellt har Hammarö kommuns siffror förbättrats rejält och ligger i regel över riksnivån. Totalindex 2014 hamnar på 80 (riket 79) vilket är en stor ökning från 2012 då siffran var 76. Motivationsindex har ökat från 78 till 82 (riket 80). Ledarskapsindex har förbättrats mycket, från 72 till 77 (riket 77). Avslutningsvis har styrningsindex ökat från 78 till 81 (riket 79). Förbättringarna i undersökningen bedöms bland annat bero på ett aktivt arbete med utvecklande chefsdagar, involverande av chefer och medarbetare i kvalitets- och utvecklingsarbetet. Dessutom ett aktivt arbete med arbetsmiljöundersökningar, såväl fysiska som psykosociala, med tillhörande handlingsplaner och åtgärder. 18

19 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Årets resultat uppgår till -5,9 Mkr. Det negativa resultatet beror på ägartillskott till de kommunala bolagen. Kommunens nämnder håller tilldelade budgetramar. Under året har kommunen gått över till att dela upp tillgångar i komponenter. Det innebär också att vissa delar av asfaltsbeläggning och underhåll av fastigheter har aktiverats i anläggningsregistret. Detta har förbättrat årets resultat med ca 9,1 Mkr. Utveckling av intäkter och kostnader En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2014 var nettokostnaden i stort sett oförändrad (exklusive jämförelsestörande poster samt av- och nedskrivningar) med 3,2 procent medan skatteintäkter och statsbidrag ökade 1,1 procent. Under perioden har nettokostnaderna ökat med 19 procent medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 23 procent. Pensionsåtagande Kommunen har beslutat att all intjänad pension från och med 1998 sker genom individuell förvaltning dvs. kommunen betalar ut beloppet till det så kallade pensionsvalet. Ansvarsförbindelsen avser intjänade pensioner före år 1998 och redovisas inom linjen. Pensionsskulden avseende den kompletterande ålderspensionen har inlösts och kommer fortlöpande att betalas med en årlig premiebetalning. Löneskatten tas med vid beräkning av pensionsskulden. Utvecklingen av den pensionsskuld som finns redovisad i kommunens balansräkning samt den ansvarsförbindelse som kommunen har för kommande pensioner framgår av diagrammet bredvid. Resultat (tkr) Ansvarsförbindelse inkl särskild löneskatt (Mkr) Finansiella kostnader och intäkter Kommunens finansiella intäkter och kostnader kallas finansnetto. De finansiella intäkterna uppgår till tkr och avser ränteintäkter samt borgensavgift som debiterats dotterbolagen. De finansiella kostnaderna uppgår till tkr och avser räntekostnader för kommunens lån. Genomsnittsräntan för kommunens lån har under 2014 uppgått till cirka 2,07 procent. Utvecklingen av kommunens finansnetto framgår av diagrammet bredvid. Räntekostnaderna har ökat under För att försöka minimera kostnaderna för ökad upplåning måste resultatnivån och därmed tillskottet till kommunens kassa öka de kommande åren. Finansnetto (tkr) Tkr

20 Likvida medel Likviditeten försämrades under den första delen av året. Under året har 100 Mkr i nya lån tagits upp vilket främst kan härledas till investeringar. De likvida medlen vid årsskiftet uppgick till tkr. Borgensåtagande Kommunen har ett borgensåtagande för tre bostadsrättsföreningar vilket sammanlagt uppgår till 131 Mkr (2013= 132 Mkr). Ränteläget fortsätter att vara mycket gynnsamt, vilket enligt vår bedömning, innebär att föreningarna bör ha förutsättningar att klara sin ekonomi. Det bör dock noteras att föreningarna är mycket räntekänsliga och att eventuella räntehöjningar framöver kan leda till bekymmer. Tabellen visar kommunens hela borgensåtagande. Soliditet Soliditeten är ett viktigt mått på kommunens styrka på lång sikt. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten har sjunkit från 34 procent till 30 procent Om vi lägger till den ansvarsförbindelse som kommunen har avseende pensioner så uppgår soliditeten istället till -0,8 procent (2013= -0,8 procent). Ambitionen är att komma över nollstrecket dvs. att vi med våra tillgångar kan täcka ansvarsförbindelsen på lång sikt. Balanskravsutredning Enligt kommunallagen ska kommunen ha ett balanskrav. Det innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje år. Ett underskott måste återställas inom de tre kommande budgetåren, men fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Likviditet (tkr) Kommunens hela borgensåtagande Tkr Hammarö Energi Hammaröbostäder Bostadsrättsföreningar Vindpark Vänern Skoghalls folketshusförening Föräldrakooperativ Hammarö ryttarförening Hammarö HC 400 Kommunalt förlustansvar 40% 161 Summa Balanskravsutredning Tkr Årets resultat Årets resultat efter balanskravsjusteringar Årets balanskravsresultat

Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014

Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014 Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet Siffrorna avser år om inte annat anges. Det år som et gäller anges då inom parentes efter siffran. Tillgänglighet i Hammarö kommun Mått 1. Hur stor andel av medborgarna

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2013 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2013. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24

ÅRSREDOVISNING 2013 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2013. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2013 2 Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24 Innehåll Sida Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Viktiga händelser 2013 4 Fem år i sammandrag 5 Vart gick skattepengarna?

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 deltog 220 Kommunens Kvalitet i Korthet KKiK Som ett led i att styra mot Vision 2030 och höja kvalitén i servicen till medborgarna deltar kommun

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013 1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet

Läs mer

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, 40 000 invånare 2035 Övergripande mål 2016-2018 DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012 s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram CA 2016-01-28 Allmän information Denna rapport är framtagen utifrån SKL s KKiK-rapport v1 2015 deltog 240 kommuner i KKiK (2014 deltog 230 kommuner). Mått 36.

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009 Hammarö kommuns kvalitet i korthet = Bra i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets?

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012 1 s kommuns kvalitet i korthet () = Bra resultat för s kommun 1) = Medelresultat för s kommun 2) = Förbättringsområde för s kommun 3) Tillgänglighet i s kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Trollhättan tål att jämföras

Trollhättan tål att jämföras 2012-06-25 Trollhättan tål att jämföras Här kan du se hur Trollhättan står sig jämfört med andra kommuner! Vi deltar sedan 2011 i en årlig undersökning kallad Kommunens Kvalitet i Korthet, där kommuner

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011 kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4

Inledning... 3 Resultat för Nyköpings kommun Så här läser du resultaten Tillgänglighet... 4 Kommunens kvalitet i korthet Dnr 2/14 Innehållsförteckning Inledning... 3 Resultat för s kommun... 3 Så här läser du resultaten... 3 Tillgänglighet... 4 Att få svar på en enkel fråga... 4 Hur länge är

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

KKiK 2014, Heby kommun

KKiK 2014, Heby kommun KKiK 214, kommun Tillgänglighet 212 213 214 Andel som får svar på e-post inom 2 dagar,% 72 72 81 Andel som får svar på enkel fråga via telefon,% 44 3 47 Andel som får gott bemötande i telefon,% 83 75 85

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS TORSÅS KAN BÄTTRE. Det spelar roll vem som styr och leder kommunen. Här kan du läsa om några av de politiska prioriteringar

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

SKL. Utvärdering KKiK 2014. www.worldwideresearch.se

SKL. Utvärdering KKiK 2014. www.worldwideresearch.se SKL Utvärdering KKiK 2014 Fakta om undersökningen Totalt antal respondenter 228 Antal inkomna svar 156 Felleveranser 0 Svarsfrekvens 68% Undersökningsperiod November - December 2014 Har kommunledningen

Läs mer

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunövergripande mål 2015 2018 Vision, mål och styrning Vår vision - med segel mot framtiden En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42

Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42 Dokumenttyp: Nämndsplan Tjänsteställe: KFV Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Datum:2016-02-23 Mottagare: Berörda verksamheter Diarienr: KS/2016:42 Nämndsplan för kommunstyrelsen 2016-2018

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Inriktningar effektmål 2015

Inriktningar effektmål 2015 1 (5) Datum CENTRALA FÖRVALTNINGEN Stab Administrativ controller Marie Löfgren 0224-361 11 marie.lofgren@heby.se Inriktningar effektmål 2015 Centrala inriktningar Heby kommun ska vara en trygg och säker

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2010 Kvalitet i korthet

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer