ÅRSREDOVISNING 2014 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Antagen av kommunfullmäktige

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Antagen av kommunfullmäktige

2 Innehåll Sida Viktiga händelser Fem år i sammandrag 5 Vart gick skattepengarna? 6 Förvaltningsberättelse Omvärld 7 Målstyrning i Hammarö kommun 9 Kvalitetsarbete 11 God ekonomisk hushållning 15 Ekonomisk översikt och analys 19 Resultatuppföljning alla nämnder 21 Investeringsredovisning alla nämnder 22 Kommunstyrelsens analys 23 Personalredovisning 24 Miljöredovisning 26 Verksamheter och bolag 27 Resultaträkning 40 Balansräkning 41 Kassaflödesanalys 42 Notapparat 43 Vatten- och avloppsverksamhet 50 Redovisningsprinciper 53 Ordlista 55 2

3 3

4 Viktiga händelser 2014 Invigning av Bärstadsskolan Nya Bärstadsskolan F-6 invigdes 12 december. Skolan klassas som en av Sveriges mest moderna och miljövänliga skolor. Undervisningen i skolan börjar i samband med vårterminsstarten Invigning av kontaktcenter Den 5 februari 2014 invigdes Hammarö kommuns nya kontaktcenter. Kontaktcentret har sex kommunvägledare som ska ge kommunens invånare och besökare en snabbare och mer effektiv service. Ny webb I slutet av mars 2014 lanserades Hammarö kommuns nya hemsida. Den nya hemsidan ger alla möjlighet att påverka, föra en dialog med kommunen och följa med i allt som händer på Hammarö. Flera nya hjälpfunktioner gör nya hemsidan tillgänglig för alla. Lunden Kommunfullmäktige beslutade i april 2014 att Hammarö kommun köper fastigheten Lunden av Hammaröbostäder AB. Husen kommer löpande att renoveras utvändigt. Invigning av bussomstigningsplats Den 12 december invigdes den nya bussomstigningsplatsen på Jonsbol, belägen mellan Skoghallsleden, Lövnäsleden och Nolgårdsrondellen. Bussomstigningsplatsen ger möjlighet att resa till alla hållplatser på Hammarö och till Bergvik. Inriktningsbeslut nytt äldreboende Hammarö kommun tog den 10 juni 2014 ett inriktningsbeslut om ett nytt särskilt boende; den största investering som någonsin gjorts i kommunen. Det nya boendet ska omfatta cirka 100 platser. Extra stimulans till särbegåvade elever I samarbete med en av Sveriges ledande forskare på området har Hammarö kommun påbörjat en satsning på att ge alla lärare kunskap om elever med särskild begåvning. Att hitta och stödja dessa elever har visat sig vara lika viktigt som att stödja elever som har svårt att nå målen. Invigning av hem för flyktingungdomar Den 9 december invigdes Hammarös hem för ensamkommande flyktingungdomar. På Sätterstrand finns numera plats för 20 ensamkommande flyktingungdomar. 4

5 Fem år i sammandrag Allmänt Antal invånare 31/ Kommunalskatt 22,10 22,10 22,10 22,10 22,10 Landstingsskatt 10,75 10,75 11,20 11,20 11,20 Resultat Skatteintäkter, generella statsbidrag tkr Verksamhetens nettokostnader, tkr Finansnetto, tkr Extra pensionsinlösen, tkr Årets resultat, tkr Balans per 31/12 Nettoinvesteringar, tkr Låneskuld, tkr Likvida medel, tkr Pensionsåtagande intjänat före

6 Härifrån kommer pengarna Driftsbidrag fr stat, kommun, landsting mfl 7% Övriga intäkter Hyresintäkter 2% Finansiella intäkter 3% 0% Avgifter, taxor 8% Generella statsbidrag och utjämningar 7% Skatteintäkter 73% Så här använder vi pengarna Bidrag Köp av Av- och 3% tjänster nedskrivning 2% ar 8% Övrigt 9% Köp av material 7% Personalkost nader 57% Köp av verksamhet 14% Vart gick skattepengarna? Gymnasieskola och vuxenutbildning 7% Individ- och familjeomsorg 4% LSS och psykiatri 7% Kultur och fritidsverksa mhet 4% För- och grundskola 26% Kommunöv ergripande verksamhet 7% Övrigt 8% Teknisk verksamhet 15% Äldre- och handikappo msorg 22% 6

7 Förvaltningsberättelse Omvärld Allmänt Hammarö kommuns befolkning ökar kontinuerligt över tid. En ökande befolkning är positivt, det möjliggör en utveckling av kommunen och garanterar en fortsatt hög samhällsservice. Att växa ställer dock krav på både organisation och ekonomi. Det finns en svårighet i att skapa balans mellan att attrahera nya medborgare och att se till att resurserna räcker till för att skapa god kvalitet i de tjänster som erbjuds. Hammarö kommun är attraktiv för unga familjer och andelen barn och ungdomar är hög. Antalet klasser har ökat vilket ställer krav på fler lokaler. För att möta behovet har en ny skola byggts som stod klar vid årsskiftet 2014/2015. Samtidigt som antalet unga är stort ökar befolkningens genomsnittsålder. Med en stigande ålder ökar generellt sett behovet av stödjande och omvårdande insatser. Det här ställer i det långa loppet krav på mer hemtjänst och fler särskilda boendeplatser. I takt med att en rad oroshärdar uppkommer i vår omvärld ökar flyktingströmmarna till Europa. Nya lagregler gör gällande att kommunerna måste ta emot ensamkommande flyktingbarn. Hammarö har de senaste åren ökat antalet platser för detta ändamål. Ansökningarna för att starta friskolor i grundskoleåldrarna är högre än någonsin i vår grannkommun Karlstad. När elever väljer andra alternativ än den kommunala skolan ökar kommunens kostnader genom att en överkapacitet på lokaler och lärare uppstår. 7

8 För att kommunen ska kunna anpassas till den ökande befolkningen och fortsätta utvecklas som en attraktiv boendekommun krävs satsningar på infrastruktur och ett spännande boendeutbud. Det pågår omvandling av flera fritidshusområden vilket bland annat ställer krav på utbyggnad av kommunalt VA, fler och bättre dimensionerade vägar samt kollektivtrafik. När det gäller boende bör fokus framöver ligga på att komplettera utbudet av bostäder med ytterligare hyresrätter. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser: 10 öres förändring av kommunalskatten tkr Förändrat invånarantal med tkr Löneförändring, kommunens personal, med 1 % inkl PO (personalomkostnader) tkr Förändring villkor upplåning med 1 % tkr Även oförutsedda händelser kan ha stor inverkan på kommunens ekonomiska utveckling. Det är därför viktigt att upprätthålla en ekonomi i kommunen som har beredskap på såväl kort som lång sikt. 8

9 Målstyrning i Hammarö kommun För att framgångsrikt kunna ge Hammaröborna en god service krävs ett samordnat och målorienterat arbete. Hammarö kommun arbetar efter en vision gällande boende, hållbar tillväxt och ett gôtt liv. För att förverkliga kommunens vision finns en gemensam styrmodell som anger hur den kommunala verksamheten i Hammarö kommun ska styras, följas upp och utvärderas. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och styr genom mål- och resultatstyrning. Fullmäktige antar mål, anger mått och beslutar hur mycket verksamheten får kosta. Nämndernas uppgifter är sedan att utifrån de mål kommunfullmäktige beslutar om, se till att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt. Det är förvaltningsledningen och arbetsledningens uppgift att planera och genomföra den verksamhet som nämnden vill ha utfört. Hammarö kommuns styrmodell Vision Övergripande strategier Kommunfullmäktiges mål och mått Nämndernas mål och mått Målen förankras bland alla medarbetare. Verksamheterna planerar ett antal aktiviteter för att nå måluppfyllelse. Vision Boende - Hållbar tillväxt - Ett gôtt liv Strategiska områden: Demokrati och dialog Bo och leva Arbete och näringsliv Verksamhet med god kvalitet Ovanstående bild beskriver hur vision, mål och mått bryts ner från kommunfullmäktige till respektive nämnd, förvaltning och till individuella mål för medarbetarna. 9

10 Vision 2015 vår ö Hammarö Tre strategiska ben som tillsammans bidrar till en fortsatt god utveckling för Hammarö: Boende Hållbar tillväxt Ett gôtt liv Hammarö ska vara en attraktiv ö att bo och leva på. Kommunens planering ska skapa förutsättningar för ett varierat och spännande bostadsutbud. Det ska vara möjligt för invånarna att i olika åldrar och i olika skeden i livet ha ett bra boende. Tillväxten i Hammarö ska vara hållbar i ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Kommunen ska verka för ett mer varierat näringsliv som skapar förutsättningar för ett brett serviceutbud. Utvecklingen ska inriktas så att Hammarö med tillförsikt kan överlämnas till kommande generationer. Vår närhet till natur och vatten ger goda möjligheter till aktiv fritid och rekreation. Genom samverkan med kultur- och föreningslivet ska Hammaröborna erbjudas ett rikt och varierat utbud. Den kommunala servicen i Hammarö ska vara av god kvalitet. Möjligheten att välja olika utförare ska övervägas. I Hammarö bryr vi oss om varandra och kan tryggt vistas ute på kvällar och nätter. I det strategiska programmet har inriktningsmål formulerats utifrån fyra perspektiv: Demokrati och dialog Kommunen ska utveckla medborgardialogen. Olika tekniker och former för information, dialog och medborgarinflytande ska prövas. Bo och leva Boendet i Hammarö kommun ska vara tryggt, ha hög kvalitet och bestå av varierande upplåtelseformer. Hammarös karaktär av skärgårdskommun ska så långt som möjligt bevaras och utvecklas. Kommunen ska stimulera möjligheterna till aktiv och varierande fritid där folkhälsoarbetet prioriteras. Arbete och näringsliv Sätterstrand ska utvecklas till en attraktiv verksamhets- och företagsmiljö som ska dra till sig företagsetableringar. Det påbörjade utvecklingsarbetet med skola näringsliv entreprenörskap - och andra åtgärder som stimulerar nyföretagande och entreprenörskap, ska fortsätta och ytterligare intensifieras. Kommunen ska samverka med arbetsförmedlingen och andra aktörer för att enskilda och grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden ska få en egen försörjning. Verksamhet med god kvalitet. Systematiskt kvalitetsarbete ska prägla all kommunal verksamhet och medborgarna ska känna till vad de kan förvänta sig av kommunens och de kommunala bolagens tjänster samt kunna på ett enkelt sätt framföra synpunkter. Samverkan mellan olika verksamheter och på olika nivåer ska utvecklas för effektivt nyttjande av kommunens resurser. 10

11 Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är ett prioriterat och viktigt arbete där Hammarö kommun ständigt strävar efter att förbättra resultat och arbetsprocesser. Till grund för kvalitetsarbetet ligger kommunens styrsystem, som även är kommunens kvalitetssystem. Att strukturerat följa upp verksamheten och utvärdera resultat är en viktig hörnsten i kvalitetssystemet. Hammarö kommun har under en lång tid tillbaka arbetat långsiktigt och systematiskt med kvalitet och resultat och kommunen uppvisar goda resultat i många sammanhang; bland annat rankas Hammarö som en av landets allra bästa skolkommuner. De goda resultaten är en bekräftelse på att kommunens systematiska och långsiktiga kvalitets- och utvecklingsarbete är framgångsrikt. En viktig del i kommunens kvalitetsarbete är att arbeta i nätverk med andra kommuner. Hammarö kommun deltar i flera olika nätverk för att utveckla arbetet med att följa upp och analysera resultat, effektivisera styrning och processer samt för att utveckla demokratiarbete och medborgardialog. En annan viktig del i att ständigt förbättra verksamheten är att jämföra sig med andra kommuner. Hammarö kommun är med i Kommunens Kvalitet i Korthet, som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I Kommunens Kvalitet i Korthet har man tagit fram cirka 40 olika mått för att beskriva och jämföra de deltagande kommunernas kvalitet och effektivitet. Måtten har tagits fram utifrån följande fem perspektiv: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Effektivitet Samhällsutveckling 2014 deltog 225 kommuner i Kommunens Kvalitet i Korthet, som utifrån resultatet på de olika måtten jämför sig med varandra års resultat och jämförelse med övriga deltagande kommuner visar att Hammarö har goda resultat (där Hammarö tillhör den bästa eller näst bästa gruppen i undersökningen) i 25 av de 39 måtten. Hammarö placerar sig bland toppkommunerna (de 25 procent av kommunerna som har bäst resultat i undersökningen) inom följande områden: Tillgänglighet och bemötande per telefon och e- post Väntetid inom förskolan Valdeltagande i kommunvalet Trygghet Insyn, inflytande och möjliggörande att delta i kommunens utveckling Resultat och kostnadseffektivitet inom skolan Återaktualisering av ungdomar inom individ- och familjeomsorgen. Andel förvärvsarbetande Andel som får försörjningsstöd Sjukpenningtal Andel inköpta ekologiska livsmedel Medborgarnas syn på sin kommun som en plats att bo och leva på. 11

12 Kommunens Kvalitet i Korthet ger inte bara värdefull information om hur Hammarö kommuns resultat står sig i jämförelse med andra kommuner, utan också hur resultaten utvecklar sig över tid. Nedan följer en redovisning av ett urval av mått från 2014 års resultat av Kommunens Kvalitet i Korthet. Kommunens kvalitet i korthet - tillgänglighet Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 64% 67% Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 3dagar 21dagar Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? 104 dagar 52 dagar 12 dagar 16 dagar Tillgängligheten till barnomsorgen har påverkats av reducerat öppethållande på förskolorna i början av januari. Väntetiden för barnomsorg är dock endast 3 dagar i snitt, vilket placerar Hammarö bland de kommuner som har kortast väntetid. Den korta väntetiden gör att Hammarö har mycket god tillgänglighet till barnomsorgen, trots att endast 64 procent får plats på önskat datum. Tillgängligheten till särskilt boende tillhör den sämsta gruppen i undersökningen. Den första delen av processen, som handlar om hur lång tid det tar för handläggarna att utreda behovet, är konstant och tar i snitt 14 dagar, vilket är en rimlig tid för utredning. Den andra delen av processen är helt beroende av tillgängligheten på lediga platser i särskilt boende. Under det första kvartalet 2014 var det extremt ont om platser vilket gjorde att väntetiderna blev långa. Hälften av de sökande fick vänta mer än 4 månader, vilket är orsaken till den höga snittsiffran. Den del av processen som handlar om tillgängliga platser är i nuläget svår att påverka, men det kommer att finnas fler platser att tillgå när det nya särskilda boende som Hammarö kommun planerar att bygga står klart. Handläggningstiden för ekonomiskt bistånd har förbättrats väsentligt sedan 2013, vilket är resultatet av ett arbete med att förbättra och effektivisera processer. 12

13 Kommunens kvalitet i korthet - effektivitet Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 98% 92% Kostnad per betygspoäng 284 kr 368 kr Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning 83% 84% 90% 91% 88% 78% Hammarö kommun har mycket goda resultat och kostnadseffektivitet i skolan och rankas som en av landets bästa skolkommuner. Skolinspektionen har under 2014 granskat skolan i Hammarö kommun och tillsynen visar att Hammarö kommun har ett väl fungerande kvalitetsarbete, vilket är en av grundförutsättningarna för de goda skolresultaten. Socialförvaltningen har under satsat på att arbeta med värdegrundsfrågor i äldreomsorgen och andelen nöjda brukare i särskilt boende har ökat från 81 procent 2013 till 83 procent Inom hemtjänsten har det också skett en del omstrukturering av själva arbetet. Siffran för sammantagen nöjdhet inom hemtjänsten har minskat något från 93 procent 2013 till 90 procent Svarsfrekvensen har dock gått upp till 77 procent, vilket gör resultatet av undersökningen mer tillförlitligt. Vad gäller andelen ungdomar som inte återaktualiseras inom IFO har Hammarö starkt förbättrat resultatet jämfört med 2013 och tillhör nu de bästa kommunerna i undersökningen. Detta är ett bra mått på att både utredningar och insatser håller en hög kvalitet. Kommunens kvalitet i korthet - delaktighet och information Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 84% 78% 70% 53% Hammarö har en ny hemsida som lanserades i mars Kommunen har också förbättrat sitt resultat i webbundersökningen jämfört med 2013, om än inte så mycket som förväntat med hänsyn till den nya hemsidan. Det är framför allt sökfunktionen som dragit ner resultatet. Förhoppningsvis kommer en justering och vidareutveckling av sökfunktionen att ge ett ännu bättre resultat i undersökningen framöver. Den nya hemsidan har också bidragit till ett förbättrat resultat vad gäller möjliggörande för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Detta mått har ändrat innehåll och struktur, vilket gör att det inte är direkt jämförbart med tidigare år. Större fokus har lagts på kommunernas arbete med medborgardialog, vilket också har bidragit till Hammarö kommuns goda resultat för detta mått. 13

14 Kommunens kvalitet i korthet - trygghet Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? 14 st 15 st Kontinuitetsmåttet för hemtjänsten är ett viktigt mått. Efter att resultatet har försämrats från 11 personer 2012 till 15 personer 2013 så startades ett arbete för att se över vad socialförvaltningen kunde göra för att förbättra förutsättningarna för en hög kontinuitet. Det är ett svårt arbete eftersom effektivitet och kontinuitet i hemtjänst inte riktigt går ihop. Om man utnyttjar personalen effektivt och har stor flexibilitet tenderar kontinuiteten att sjunka. Glädjande nog visade dock höstens mätning att förvaltningen är på rätt väg och resultatet har sjunkit till 14 personer i snitt. Kommunens kvalitet i korthet - samhällsbyggnad Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? 2,4% 4,1% Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 28% 20% Hammarö kommun har aktivt och medvetet, sedan flera år tillbaka, arbetat med möjligheten att öka inköpen av ekologiska varor. För att göra detta möjligt inom befintlig budgetram krävs utbildning för kökspersonalen och noggrann matsedelsplanering samt en ekonomisk stor medvetenhet vid valet av råvaror. Kostenheten har dessutom fått riktade medel för inköp av ekologiska livsmedel. Hammarö är en kommun med goda socioekonomiska förutsättningar med en hög andel förvärvsarbetande, och följaktligen är behovet av försörjningsstöd lågt bland kommunens medborgare. 14

15 God ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att varje kommun i sin budget, efter egna förutsättningar, ska fastställa mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt och de finansiella målen ska bidra till att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. För Hammarö kommun innebär det att verksamheten ska bedrivas effektivt så att den kommunala servicen infriar kommuninvånarnas behov och förväntningar samt dessutom bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Flera av de mål kommunfullmäktige fastställt för nämnderna har koppling till god ekonomisk hushållning. De kommunövergripande målen utgör tillsammans med de finansiella målen god ekonomisk hushållning. En god ekonomi skapar möjligheter för kommunen att även i framtiden bedriva bra verksamhet. I den av kommunfullmäktige antagna budgeten för år 2014 finns följande finansiella mål samt kommunövergripande mål fastställda för god ekonomisk hushållning i Hammarö kommun. Till respektive kommunövergripande mål finns ett antal mått kopplade. En utvärdering av resultaten på dessa mått görs vilket sedan leder till en utvärdering av huruvida målen är uppfyllda eller inte. Finansiella mål Årets resultat 2014 ska uppgå till minst 9 Mkr. Målet är inte uppnått då årets resultat uppgår till -5,9 Mkr. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Hammarö kommun har inte uppnått det finansiella målet och bara sju av de elva målen som definierar god ekonomisk hushållning i Hammarö kommun är uppfyllda. Det finns fortfarande viktiga områden som kommunfullmäktiges mål berör som kommunen måste fortsätta att jobba med 2015 och framåt. Invånarna ska kunna förvänta sig att: Personalen är tillgänglig. Verksamheterna bedrivs så kostnadseffektivt som möjligt med bästa möjliga kvalitet. Hammarö kommun ska vara en trivsam plats att bo och leva på. Gator, vägar och cykelvägar ska hålla en hög standard både vad gäller trygghet och säkerhet. Vara nöjda med den service och de tjänster som kommunen levererar. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL MÅL: Medborgare och brukare är nöjda med inflytande, delaktighet och information. Mått Utfall Målvärde Antal inkomna synpunkter från medborgarna 225 >252 Hittar på webben Antal genomförda medborgardialoger i kommunen Ej måluppfyllelse. Det har inkommit färre synpunkter under 2014 än 2013 och kommunen når därmed inte målvärdet vad gäller antal synpunkter från medborgarna. Från och med 2015 har kommunen skapat ett system för att i synpunktshanteringen integrera synpunkter som inkommer via Facebook och kommentarsfunktionen på nya hemsidan och antalet synpunkter kommer därmed att öka markant. Kommunen har haft något färre medborgardialoger under 2014 än 2013 och når därför inte målvärdet för antal medborgardialoger. Över tid håller dock Hammarö en jämn nivå vad gäller antalet medborgardialoger och kommunen arbetar aktivt både vad gäller medborgar- och brukardialog. Vad gäller den webbundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utfört för att granska kvalitén på kommunens hemsida, så har Hammarö kommun förbättrat sitt resultat jämfört med 2013, om än inte så mycket som förväntat med hänsyn till den nya hemsidan som lanserades under våren Det är framför allt sökfunktionen som dragit ner resultatet. Förhoppningsvis kommer en justering och vidareutveckling av sökfunktionen att ge ett ännu bättre resultat i undersökningen framöver. 15

16 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL MÅL: Medborgare och brukare är nöjda med tillgänglighet och bemötande Mått Utfall Målvärde Andel lyckade kontakförsök med en handläggare 73% 58% Andel handläggare som ger ett gott bemötande 92% 100% Andel svar på e-postfråga inom två dygn. 91% 92% Måluppfyllelse. Vad gäller tillgängligheten via telefon och e-post har Hammarö kommun starkt förbättrat sitt resultat jämfört med Förbättringen bedöms bero på att kommunens nyöppnade kontaktcenter gett medborgarna bättre möjligheter att snabbt få svar på sina frågor utan att behöva vidarebefordra e-post eller vidarekoppla telefonsamtal till handläggare på förvaltning. Enligt den undersökning som gjorts besvarades 82 procent av frågorna via telefon direkt av svarande person i kontaktcenter. Andelen som upplever ett gott bemötande har försämrats något jämfört med 2013, men Hammarö är fortfarande en av de bästa kommunerna i undersökningen. Som helhet bedöms målet vara uppnått. MÅL: Medborgarna upplever att kommunen är trygg och har en god livsmiljö Mått Utfall Målvärde Trygghet i kommunen 5 <6 Andel återvunnet hushållsavfall i kommunen 23% >36% Miljöaktuellts kommunranking 29 <46 Måluppfyllelse. Enligt Öppna Jämförelser Trygghet och säkerhet 2014 är Hammarö den femte tryggaste kommunen i landet. Vidare har Hammarö kommun stigit i Miljöaktuellts kommunranking från plats 46 till 29. Dessvärre nås inte målvärdet vad gäller andel återvunnet hushållsavfall i kommunen, vilket till stor del beror på att matavfall inte sorteras ut för biologisk behandling. Hammarö kommun arbetar dock för att införa utsortering av matavfall. Som helhet bedöms målet vara uppnått. MÅL: Arbete eller utbildning istället för försörjningsstöd. Mått Utfall Målvärde Andel av kommunens invånare år som förvärvsarbetar 81,6% 81,7% Måluppfyllelse. Resultatet visar att den andel av kommunens invånare år som förvärvsarbetar är stabilt hög. 16

17 MÅL: Förutsättningarna att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag ska vara goda. Mått Utfall Målvärde Antal nystartade företag/1000 invånare 2,8 6 Företagarnas upplevelse av näringslivsklimatet i kommunen, Svenskt Näringslivs ranking 70 <61 Ej måluppfyllelse. Hammarö kommun når inte målvärdet för antalet nystartade företag per 1000 invånare och kommunen har även tappat några placeringar i Svenskt Närings- livs kommunranking över företagarnas upplevelse av företagsklimatet i kommunen. MÅL: Medborgarna och brukarna är nöjda med kommunens verksamheter Mått Utfall Målvärde Nöjd kundindex Kommunstyrelsen Nöjd kundindex Miljö- och bygg Nöjd kundindex Förskola Nöjd kundindex Återvinningscentralen Nöjd kundindex Kilenegården Nöjd kundindex Badhuset Sätterstrand Nöjd kundindex Idrott (anl. boking, bidrag) Nöjd kundindex Lokalvård Nöjd kundindex Fastighetsskötsel Andel nöjda brukare Cleveträffen Andel nöjda brukare IFO Andel nöjda brukare hemtjänst Andel nöjda brukare särskilda boenden Ej måluppfyllelse. Hammarö kommun har under 2014 genomfört brukarundersökningar inom samtliga verksamheter förutom bildningsförvaltningen (undantaget förskolan), som inte genomförde ordinarie brukarundersökningar med anledning av Skolinspektionens tillsyn under året. Målvärdet för nöjdheten hos invånare/brukare har nåtts för Kommunstyrelsens förvaltning, Miljö- och byggnadsförvaltningen, förskolan, Kilenegården, badhuset Sätterstrand, Cleveträffen, IFO och särskilt boende. För övriga verksamheter har målvärdet inte uppnåtts och målet som helhet får därmed inte anses vara uppfyllt. 17

18 MÅL: Medborgarnas och brukarnas förväntningar om ständig utveckling och effektivitet i kommunens tjänster ska infrias. Mått Utfall Målvärde Kostnad per betygspoäng 284Kr <293kr Vad kostar kommunens särskilda boende 1 607Kr <1 687Kr Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? 358Kr <443kr Måluppfyllelse. Hammarö kommun har en mycket god kostnadseffektivitet i skolan och tillhör landets bästa kommuner. Vad gäller kostnad per dygn i särskilt boende har Hammarö en något högre kostnad än medianvärdet, men kommunen ligger i paritet med de kommuner som befinner sig i mittersta skiktet. Kostnaden per beviljad hemtjänsttimme ligger i paritet med den grupp kommuner i undersökningen som har den lägsta kostnaden. Hammarö kommun deltar i Kostnad Per Brukare (KPB). MÅL: Stor valfrihet ska råda i Hammarö kommun. Mått Utfall Målvärde Antal verksamheter där invånarna kan välja fler än en utförare av kommunala tjänster 0 1 Ej måluppfyllelse. Hammarö kommun beslutade att från och med 1 januari 2014 införa Lag om valfrihet (LOV) för alla som beviljats hemtjänstinsatser i kommunen. Förutsättningen var att alla utförare som ansökt om att bli utförare skulle godkännas enligt de uppställda kraven i upphandlingsföreskrifterna. En privat utförare har godkänts, men valfrihetssystemet var vid årets slut inte fullt ut genomfört och brukarna inom hemtjänsten kunde inte välja utförare. MÅL: Medarbetarna ska uppleva motivation i arbetet. Mått Utfall Målvärde Delindex motivation (hållbart medarbetarengagemang HME SKL) 82 >78 MÅL: Medarbetarna ska uppleva delaktighet och styrning i arbetet. Mått Utfall Målvärde Delindex styrning (Hållbart medarbetarengagemang HME SKL) 81 >78 MÅL: Medarbetarna ska vara nöjda med sin närmsta chef. Mått Utfall Målvärde Delindex ledarskap (Hållbart medarbetarengagemang HME SKL) 77 >72 Måluppfyllelse. De mått som är knutna till målen är mätning av Hållbart Medarbetar Engagemang (HME). Mätningen har gjorts i samband med den medarbetarundersökning som Hammarö kommun genomfört under året. Avsikten med HME är att utvärdera organisationens och dess chefers förmåga att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. HME består av nio frågor som ger dels ett totalindex och dels separata index för motivation, ledarskap och styrning. Generellt har Hammarö kommuns siffror förbättrats rejält och ligger i regel över riksnivån. Totalindex 2014 hamnar på 80 (riket 79) vilket är en stor ökning från 2012 då siffran var 76. Motivationsindex har ökat från 78 till 82 (riket 80). Ledarskapsindex har förbättrats mycket, från 72 till 77 (riket 77). Avslutningsvis har styrningsindex ökat från 78 till 81 (riket 79). Förbättringarna i undersökningen bedöms bland annat bero på ett aktivt arbete med utvecklande chefsdagar, involverande av chefer och medarbetare i kvalitets- och utvecklingsarbetet. Dessutom ett aktivt arbete med arbetsmiljöundersökningar, såväl fysiska som psykosociala, med tillhörande handlingsplaner och åtgärder. 18

19 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Årets resultat uppgår till -5,9 Mkr. Det negativa resultatet beror på ägartillskott till de kommunala bolagen. Kommunens nämnder håller tilldelade budgetramar. Under året har kommunen gått över till att dela upp tillgångar i komponenter. Det innebär också att vissa delar av asfaltsbeläggning och underhåll av fastigheter har aktiverats i anläggningsregistret. Detta har förbättrat årets resultat med ca 9,1 Mkr. Utveckling av intäkter och kostnader En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2014 var nettokostnaden i stort sett oförändrad (exklusive jämförelsestörande poster samt av- och nedskrivningar) med 3,2 procent medan skatteintäkter och statsbidrag ökade 1,1 procent. Under perioden har nettokostnaderna ökat med 19 procent medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 23 procent. Pensionsåtagande Kommunen har beslutat att all intjänad pension från och med 1998 sker genom individuell förvaltning dvs. kommunen betalar ut beloppet till det så kallade pensionsvalet. Ansvarsförbindelsen avser intjänade pensioner före år 1998 och redovisas inom linjen. Pensionsskulden avseende den kompletterande ålderspensionen har inlösts och kommer fortlöpande att betalas med en årlig premiebetalning. Löneskatten tas med vid beräkning av pensionsskulden. Utvecklingen av den pensionsskuld som finns redovisad i kommunens balansräkning samt den ansvarsförbindelse som kommunen har för kommande pensioner framgår av diagrammet bredvid. Resultat (tkr) Ansvarsförbindelse inkl särskild löneskatt (Mkr) Finansiella kostnader och intäkter Kommunens finansiella intäkter och kostnader kallas finansnetto. De finansiella intäkterna uppgår till tkr och avser ränteintäkter samt borgensavgift som debiterats dotterbolagen. De finansiella kostnaderna uppgår till tkr och avser räntekostnader för kommunens lån. Genomsnittsräntan för kommunens lån har under 2014 uppgått till cirka 2,07 procent. Utvecklingen av kommunens finansnetto framgår av diagrammet bredvid. Räntekostnaderna har ökat under För att försöka minimera kostnaderna för ökad upplåning måste resultatnivån och därmed tillskottet till kommunens kassa öka de kommande åren. Finansnetto (tkr) Tkr

20 Likvida medel Likviditeten försämrades under den första delen av året. Under året har 100 Mkr i nya lån tagits upp vilket främst kan härledas till investeringar. De likvida medlen vid årsskiftet uppgick till tkr. Borgensåtagande Kommunen har ett borgensåtagande för tre bostadsrättsföreningar vilket sammanlagt uppgår till 131 Mkr (2013= 132 Mkr). Ränteläget fortsätter att vara mycket gynnsamt, vilket enligt vår bedömning, innebär att föreningarna bör ha förutsättningar att klara sin ekonomi. Det bör dock noteras att föreningarna är mycket räntekänsliga och att eventuella räntehöjningar framöver kan leda till bekymmer. Tabellen visar kommunens hela borgensåtagande. Soliditet Soliditeten är ett viktigt mått på kommunens styrka på lång sikt. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten har sjunkit från 34 procent till 30 procent Om vi lägger till den ansvarsförbindelse som kommunen har avseende pensioner så uppgår soliditeten istället till -0,8 procent (2013= -0,8 procent). Ambitionen är att komma över nollstrecket dvs. att vi med våra tillgångar kan täcka ansvarsförbindelsen på lång sikt. Balanskravsutredning Enligt kommunallagen ska kommunen ha ett balanskrav. Det innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje år. Ett underskott måste återställas inom de tre kommande budgetåren, men fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Likviditet (tkr) Kommunens hela borgensåtagande Tkr Hammarö Energi Hammaröbostäder Bostadsrättsföreningar Vindpark Vänern Skoghalls folketshusförening Föräldrakooperativ Hammarö ryttarförening Hammarö HC 400 Kommunalt förlustansvar 40% 161 Summa Balanskravsutredning Tkr Årets resultat Årets resultat efter balanskravsjusteringar Årets balanskravsresultat