ÅRSREDOVISNING 2013 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Antagen av kommunfullmäktige

Transkript

1 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Antagen av kommunfullmäktige

2 Innehåll Sida Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Viktiga händelser Fem år i sammandrag 5 Vart gick skattepengarna? 6 Förvaltningsberättelse Omvärld 7 Målstyrning i Hammarö kommun 9 Kvalitetsarbete 11 God ekonomisk hushållning 15 Ekonomisk översikt och analys 19 Resultatuppföljning alla nämnder 21 Investeringsredovisning alla nämnder 22 Kommunstyrelsens analys 23 Personalredovisning 24 Miljöredovisning 26 Verksamheter och bolag 27 Resultaträkning 39 Balansräkning 40 Kassaflödesanalys 41 Notapparat 42 Vatten- och avloppsverksamhet 49 Redovisningsprinciper 52 Ordlista 53 2

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Vi har glädjen att kunna redovisa ett positivt resultat även för Verksamheterna har sammantaget redovisat överskott. Socialnämnden har för första gången på många år ett överskott och därmed en ekonomi i balans. Flera stora utmaningar ligger dock på socialnämndens bord de närmaste åren. Återbetalning av så kallade AFA pengar har starkt bidragit till det starka bokslutet. AFA pengar är återbetalning av tidigare gjorda inbetalningar för sjukförsäkring. Återbetalningen är av engångskaraktär. Detta har möjliggjort avsättning till kommande pensioner och att vi nått målet om ett resultat om 10 Mkr. Våra andelar i vindparken har medfört att vi åter tvingas till nya aktieägartillskott. I bokslutet har avsatts 12 Mkr för aktieägartillskott i vindparken. Vi har klarat avsättning till det nya aktieägartillskottet samtidigt som vi redovisar ett överskott i nivå med det finansiella målet. Enligt vårt styrdokument kan nämnderna under vissa förutsättningar få behålla halva överskottet för engångssatsningar. Finansiering av detta kommer att ske i 2014 års budget. Måluppfyllelsen för verksamheterna är goda. Arbetet med att förbättra kvaliteten har fortsatt under året och kommunen har inom flera områden toppnoteringar i jämförelse med andra kommuner i landet. Särskilt glädjande är att vi blev nominerade till årets kvalitetskommun. Leif Sandberg, Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Viktiga händelser 2013 Ny vision Under 2013 har arbetet med att ta fram en ny vision för Hammarö kommun pågått och Kommunfullmäktige har antagit Vision Utifrån den nya visionen antog fullmäktige i oktober ett nytt strategiskt program. Det strategiska programmet anger riktningen och vägvalen för att på sikt nå visionen och har ett tidsperspektiv på en mandatperiod. Programmet innehåller strategiområdena Bo och leva, Verksamheter med god kvalitet samt Demokrati och dialog. Hammarö en av årets kvalitetskommuner 2013 I början av 2013 genomfördes en utvärdering av Hammarö kommun enligt Kommunkompassen, som är ett verktyg för utvärdering och analys av kommunens sätt att arbeta. Kommunkompassen visade ett mycket bra resultat och att Hammarö på flera områden kan vara en inspirationskälla för andra kommuner. Utifrån det goda resultatet i Kommunkompassen nominerades Hammarö kommun tillsammans med sex andra kommuner till Sveriges Kvalitetskommun Utmärkelsen delades ut vid Kvalitetsmässan i Göteborg i november 2013, där Hammarö kommun deltog i utställningen med egen monter. Medarbetare och förtroendevalda som deltog vid mässan visade utifrån begreppet Kvalitetstid upp Hammarö kommuns framgångsrika kvalitets- och utvecklingsarbete för mässbesökarna. Hammarö kommun lyckades inte vinna men vi är stolta över att ha blivit nominerade och ser det som ett kvitto på att kommunens långsiktiga och systematiska kvalitetsarbete varit framgångsrikt. Trygghetsboende Trygghetsboendet i Lillängshamnen har färdigställts och hyresgästerna flyttade in i oktober. Ny skola Byggnationen av ny F-6 skola på Bärstad pågår för fullt och uppförs enligt plan med inflyttning i början på Ny konstgräsplan Under året har grusplanen vid Mörmo IP byggts om till en konstgräsplan. Konstgräsplanen invigdes i september. 4

5 Fem år i sammandrag Allmänt Antal invånare 31/ Kommunalskatt 22,10 22,10 22,10 22,10 22,10 Landstingsskatt 10,75 10,75 10,75 11,20 11,20 Resultat Skatteintäkter, generella statsbidrag tkr Verksamhetens nettokostnader, tkr Finansnetto, tkr Extra pensionsinlösen, tkr Årets resultat, tkr Balans per 31/12 Nettoinvesteringar, tkr Låneskuld, tkr Likvida medel, tkr Pensionsåtagande intjänat före

6 Härifrån kommer pengarna Övriga intäkter Hyresintäkter 2% Finansiella intäkter 3% 0% Driftsbidrag fr stat, kommun, landsting mfl 6% Avgifter, taxor 8% Generella statsbidrag och utjämningar 8% Skatteintäkter 73% Så här använder vi pengarna Av- och nedskrivninga r 4% Övrigt inkl. vinst 5% Bidrag 4% Köp av tjänster 3% Köp av material 11% Personalkost nader 57% Köp av verksamhet 16% Vart gick skattepengarna? LSS och psykiatri 7% Gymnasies kola och vuxenutbildn ing 8% Kommunöve rgripande verksamhet 8% Övrigt 8% Individ- och familjeomso rg 4% Teknisk verksamhet 16% Kultur och fritidsverksa mhet 3% För- och grundskola 25% Äldre- och handikappo msorg 21% 6

7 Förvaltningsberättelse Omvärld Allmänt Hammarö är en liten ö i ett stort sammanhang. Här presenteras några trender och faktorer som påverkar Hammarö kommun. Sedan 2008 har det varit en oro i världsekonomin. Trots en ständigt förvärrad skuldkris i Sydeuropa samt varningssignaler och tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen har svensk ekonomi fortsatt att utvecklas bättre än förväntat. Försämrade omvärldsfaktorer har dock gjort att den ekonomiska utvecklingen under årets början har varit svag, både internationellt och i Sverige. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har efter hand stärkts och konjunkturen förutsätts bli starkare framöver. Den svaga tillväxten innebär att arbetslösheten kommer att hålla sig kvar kring 8 procent och det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden kan börja förbättras. En stark svensk krona och det svaga läget på arbetsmarknaden håller tillbaka inflationen. Det låga inflationstrycket begränsar i sin tur tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer förväntas dock skatteunderlaget att växa relativt starkt under året. På nationell nivå antas det framöver bli en snabbare befolkningstillväxt än vad som tidigare prognostiserats, såväl de närmsta åren som på lite längre sikt. Att folkmängden bedöms bli större beror på höjda antaganden om barnafödande och överlevnad samt förändrade antaganden om in- och utvandring. 7

8 En positiv befolkningsutveckling är bra men medför även nya utmaningar. För att fortsätta att utveckla Hammarö som en attraktiv boendekommun krävs satsningar på infrastruktur och ett spännande boendeutbud. Det pågår en omvandling av flera fritidshusområden vilket bland annat ställer krav på utbyggnad av kommunalt VA, fler och bättre dimensionerade vägar samt kollektivtrafik. Med fler invånare kommer också efterfrågan av fler fritidsaktiviteter. Den demografiska förändringen som sker, såväl i Sverige i stort som i Hammarö kommun, innebär också att ett framtida behov av lokaler för skola och äldreomsorg måste tillgodoses. För Hammarös del innebär det att byggnationen av en ny skola pågår. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser: 10 öres förändring av kommunalskatten tkr Förändrat invånarantal med tkr Löneförändring, kommunens personal, med 1 % inkl PO (personalomkostnader) tkr Förändring villkor upplåning med 1 % tkr Även oförutsedda händelser kan ha stor inverkan på kommunens ekonomiska utveckling. Det är därför viktigt att upprätthålla en ekonomi i kommunen som har beredskap på såväl kort som lång sikt. 8

9 Målstyrning i Hammarö kommun För att framgångsrikt kunna ge Hammaröborna en god service krävs ett samordnat och målorienterat arbete. Hammarö kommun arbetar efter en vision gällande boende, hållbar tillväxt och ett gôtt liv. För att förverkliga kommunens vision finns en gemensam styrmodell som anger hur den kommunala verksamheten i Hammarö kommun ska styras, följas upp och utvärderas. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och styr genom mål- och resultatstyrning. Fullmäktige antar mål, anger mått och beslutar hur mycket verksamheten får kosta. Nämndernas uppgifter är sedan att utifrån de mål kommunfullmäktige beslutar om, se till att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt. Det är förvaltningsledningen och arbetsledningens uppgift att planera och genomföra den verksamhet som nämnden vill ha utfört. Hammarö kommuns styrmodell Vision Övergripande strategier Kommunfullmäktiges mål och mått Nämndernas mål och mått Målen förankras bland alla medarbetare. Verksamheterna planerar ett antal aktiviteter för att nå måluppfyllelse. Vision Boende - Hållbar tillväxt - Ett gôtt liv Strategiska områden: Demokrati och dialog Bo och leva Arbete och näringsliv Verksamhet med god kvalitet Ovanstående bild beskriver hur vision, mål och mått bryts ner från kommunfullmäktige till respektive nämnd, förvaltning och till individuella mål för medarbetarna. 9

10 Vision 2015 vår ö Hammarö Tre strategiska ben som tillsammans bidrar till en fortsatt god utveckling för Hammarö: Boende Hållbar tillväxt Ett gôtt liv Hammarö ska vara en attraktiv ö att bo och leva på. Kommunens planering ska skapa förutsättningar för ett varierat och spännande bostadsutbud. Det ska vara möjligt för invånarna att i olika åldrar och i olika skeden i livet ha ett bra boende. Tillväxten i Hammarö ska vara hållbar i ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Kommunen ska verka för ett mer varierat näringsliv som skapar förutsättningar för ett brett serviceutbud. Utvecklingen ska inriktas så att Hammarö med tillförsikt kan överlämnas till kommande generationer. Vår närhet till natur och vatten ger goda möjligheter till aktiv fritid och rekreation. Genom samverkan med kultur- och föreningslivet ska Hammaröborna erbjudas ett rikt och varierat utbud. Den kommunala servicen i Hammarö ska vara av god kvalitet. Möjligheten att välja olika utförare ska övervägas. I Hammarö bryr vi oss om varandra och kan tryggt vistas ute på kvällar och nätter. I det strategiska programmet har inriktningsmål formulerats utifrån fyra perspektiv: Demokrati och dialog Kommunen ska utveckla medborgardialogen. Olika tekniker och former för information, dialog och medborgarinflytande ska prövas. Bo och leva Boendet i Hammarö kommun ska vara tryggt, ha hög kvalitet och bestå av varierande upplåtelseformer. Hammarös karaktär av skärgårdskommun ska så långt som möjligt bevaras och utvecklas. Kommunen ska stimulera möjligheterna till aktiv och varierande fritid där folkhälsoarbetet prioriteras. Arbete och näringsliv Sätterstrand ska utvecklas till en attraktiv verksamhets- och företagsmiljö som ska dra till sig företagsetableringar. Det påbörjade utvecklingsarbetet med skola näringsliv entreprenörskap - och andra åtgärder som stimulerar nyföretagande och entreprenörskap, ska fortsätta och ytterligare intensifieras. Kommunen ska samverka med arbetsförmedlingen och andra aktörer för att enskilda och grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden kan få en egen försörjning. Verksamhet med god kvalitet. Systematiskt kvalitetsarbete ska prägla all kommunal verksamhet och medborgarna ska känna till vad de kan förvänta sig av kommunens och de kommunala bolagens tjänster samt kunna på ett enkelt sätt framföra synpunkter. Samverkan mellan olika verksamheter och på olika nivåer ska utvecklas för effektivt nyttjande av kommunens resurser. 10

11 Kvalitetsarbete Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är ett prioriterat och viktigt arbete där kommunen ständigt strävar efter att förbättra resultat och arbetsprocesser. Till grund för kvalitetsarbetet ligger kommunens styrsystem, som även är kommunens kvalitetssystem. I juni 2013 antogs en ny vision, Vision Hammarö Utifrån denna har ett nytt strategiskt program tagits fram som antogs av kommunfullmäktige i oktober Det nya strategiska programmet anger riktningen och vägvalen för att på sikt nå visionen och har ett tidsperspektiv på en mandatperiod. Programmet innehåller strategiområdena Bo och leva, Verksamheter med god kvalitet samt Demokrati och dialog. Vision och strategiskt program är grundpelarna för kommunfullmäktiges och nämndernas mål- och kvalitetsarbete. Hammarö kommun ansökte hösten 2012 om att bli Sveriges Kvalitetskommun Utifrån denna ansökan genomfördes i början av 2013 Kommunkompassen; ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Hammarö kommun fick ett mycket gott resultat i Kommunkompassen, och nominerades till utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun. Bland de sju kommuner som nominerades till Sveriges KvalitetsKommun 2013 hade Hammarö kommun det tredje bästa resultatet i Kommunkompassen. Hammarö kommun deltog också vid Kvalitetsmässan 2013 där man ställde ut med egen monter. Medarbetare och förtroendevalda som deltog vid mässan visade utifrån begreppet Kvalitetstid upp hur Hammarö kommun arbetar med kvalitet och utveckling. Hammarö vann inte utmärkelsen, men nomineringen har varit betydelsefull som en bekräftelse på att kommunens systematiska och långsiktiga kvalitets- och utvecklingsarbete varit framgångsrikt. Synpunktshanteringen är viktig för kommunens förbättringsarbete och för att stärka invånarnas inflytande. Synpunktshanteringen infördes 2008 och har sedan dess vidareutvecklats. Under 2013 har antalet inkomna synpunkter till kommunen ökat ytterligare, vilket är värdefullt. De synpunkter som kommer in, samt de åtgärder som vidtas utifrån klagomål, registreras och redovisas till ansvarig nämnd två gånger per år. En viktig del i Hammarö kommuns kvalitetsarbete är att jämföra sig med andra. Kommunen deltar sedan tidigare i Nätverk för Resultat, som arbetar för att utveckla resultatstyrningen i kommunerna. Hammarö är även med i nätverket Styrfart. Under 2013 har Styrfart genomfört en jämförelse av mål- och resultatstyrning i nätverkets kommuner. En rapport presenterades i april 2013 där man identifierade framgångsfaktorerna för ett välfungerande styrsystem. Under 2013 gick Hammarö även med i ett nytt nätverk för att göra jämförelser mellan kommunstyrelseförvaltningar. Nätverket har som syfte att ta fram mått och andra verktyg för att följa upp och utvärdera effektiviteten av den service som tillhandahålls av kommunstyrelsens förvaltning. Nätverkets arbete med att ta fram verktyg för uppföljning och utvärdering och jämföra sig med varandra fortsätter under Hammarö kommun deltar även i andra nätverk; såsom nätverk för medborgardialog. Syftet med nätverket för medborgardialog är att stärka demokratin och öka effektiviteten. Under året har man, som en viktig hörnsten i kvalitetsarbetet, fortsatt arbetet med att utveckla medborgardialogen. 11

12 Hammarö har under 2013 ingått i ett samarbete inom Värmland för att utveckla fler e-tjänster. Under 2013 har många nya e-tjänster införts, som dels gjort vissa av kommunens tjänster mer lättillgängliga för invånarna och dels effektiviserat det inre arbetet. Vidare har arbetet med en ny extern webb påbörjats under Den nya webben kommer att förbättra information och service till kommunens invånare och lanseras i början av Under 2013 påbörjades också arbetet med att få till stånd en väg in när man vill kontakta kommunen. Hammarö kommuns nya kontaktcenter syftar till att öka tillgängligheten och att ge invånarna en snabb och effektiv service. Kontaktcentret invigs i februari Hammarö kommun är med i Kommunens Kvalitet i Korthet, som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I Kommunens Kvalitet i Korthet har man tagit fram cirka 40 olika mått för att beskriva de deltagande kommunernas kvalitet och effektivitet. Måtten har tagits fram utifrån följande fem perspektiv: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Effektivitet Samhällsutveckling 2013 deltog 220 kommuner i Kommunens Kvalitet i Korthet, som utifrån resultatet på de 40 olika måtten jämför sig med varandra års resultat och jämförelse med övriga deltagande kommuner visar att Hammarö har goda resultat (där Hammarö tillhör den bästa eller näst bästa gruppen i undersökningen) i 24 av de 40 måtten. Hammarö placerar sig bland toppkommunerna vad gäller bemötande, väntetid inom förskolan, trygghet, insyn och inflytande, kostnadseffektivitet och resultat inom skolan, andel förvärvsarbetande, andel som får försörjningsstöd, sjukpenningstal, andel inköpta ekologiska livsmedel samt hur invånarna ser på sin kommun som en plats att bo och leva på. Kommunens Kvalitet i Korthet ger inte bara värdefull information om hur Hammarö kommuns resultat står sig i jämförelse med andra kommuner, utan också hur resultaten utvecklar sig över tid. Kommunens kvalitet i korthet - tillgänglighet Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden för dem som inte får plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 274% 69% 4 dagar 20 dagar Förskolan uppvisar ett bra resultat vad gäller möjligheten att få en förskoleplats på önskat placeringsdatum, även om resultatet är något sämre än föregående år. Viktigt i sammanhanget är att de som inte får förskoleplats på önskat datum endast behöver vänta i snitt 4 dagar, vilket gör att tillgängligheten till förskoleverksamheten är god. För att förkorta väntetiden för förskoleplats har man bland annat satsat på informationsinsatser och att ha en personlig kontakt med de som söker förskoleplats. 12

13 Kommunens kvalitet i korthet - effektivitet Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 305 kr 631 kr Hammarö kommun har under många år haft stabilt mycket goda resultat inom skolan utsåg lärarförbundet Hammarö till Värmlands bästa och Sveriges femte bästa skolkommun. Vad gäller kostnadseffektiviteten inom skolan tillhör Hammarö även där de kommuner som har bäst resultat. Nöjdheten inom hemtjänsten har ökat vilket är ett resultat av de förbättringsåtgärder som satts in under året. Kommunens kvalitet i korthet - delaktighet och information Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? Hammarö kommun har under 2013 påbörjat arbetet med att ta fram en ny extern webb för att förbättra information och service till invånarna. Den webbundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjort visar att Hammarö parallellt med detta arbete lyckats med att förbättra den nuvarande webben. Nöjd-Inflytande-Index (NII), invånarnas upplevelse av inflytande och insyn i kommunens verksamhet, har ökat sedan 2011 års undersökning. Kommunen arbetar ständigt med att utveckla medborgardialogen för att hitta nya sätt att öka delaktigheten bland kommunens invånare. 13

14 Kommunens kvalitet i korthet - trygghet Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend 10. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Hur många olika vårdare besöker hemtjänsttagare i snitt under 14 dagar? 15 st 14 st Hammarö har under de senaste åren haft bra resultat vad gäller invånarnas upplevelse av trygghet, och så även i medborgarundersökningen Detta resultat bekräftas även av undersökningen i Öppna Jämförelser: Trygghet och säkerhet 2013, där Hammarö rankas som landets sjunde tryggaste kommun. Kommunen har tidigare kunnat visa Hammarö kommun deltar i undersökningen Insikt, en kvalitetsmätning av den kommunala servicen och myndighetsutövningen gentemot företagare. Kommunen har ett genomsnittligt resultat i undersökningen. I Svenskt Näringslivs kommunranking för 2013 har Hammarö gått upp 11 placeringar till plats 61. I kommunen satsar man på klimatförbättringar vad gäller hur många olika vårdare som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod har dock resultatet försämrats och ligger runt genomsnittet i undersökningen. En arbetsgrupp är tillsatt som ska arbeta för att förbättra kontinuiteten och provmätningar kommer att göras under Kommunens kvalitet i korthet - samhällsbyggnad Mått Hammarös resultat Genomsnitt nätverket Trend 34. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? % 16% smarta åtgärder, och inom kostverksamheten är det politiskt prioriterat att köpa in en stor andel ekologiska livsmedel. Hammarö kommun tillhör därför den grupp kommuner i undersökningen som har den högsta andelen inköpta ekologiska livsmedel. 14

15 God ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att varje kommun i sin budget, efter egna förutsättningar, ska fastställa mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt och de finansiella målen ska bidra till att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. För Hammarö kommun innebär det att verksamheten ska bedrivas effektivt så att den kommunala servicen infriar kommuninvånarnas behov och förväntningar samt dessutom bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Flera av de mål kommunfullmäktige fastställt för nämnderna har koppling till god ekonomisk hushållning. De kommunövergripande målen utgör tillsammans med de finansiella målen god ekonomisk hushållning. En god ekonomi skapar möjligheter för kommunen att även i framtiden bedriva bra verksamhet. I den av kommunfullmäktige antagna budgeten för år 2013 finns följande finansiella mål samt kommunövergripande mål fastställda för god ekonomisk hushållning i Hammarö kommun. Till respektive kommunövergripande mål finns ett antal mått kopplade. En utvärdering av resultaten på dessa mått görs vilket sedan leder till en utvärdering av huruvida målen är uppfyllda eller inte. Finansiella mål Årets resultat 2013 ska uppgå till ett överskott på minst 10 Mkr och avsättning till pensioner ska göras med minst 8 Mkr. Målet är uppnått då årets resultat uppgår till 10,2 Mkr och avsättning till pensioner har gjorts med 10 Mkr. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Hammarö kommun har uppnått det finansiella målet och tre av de fem mätbara målen som definierar god ekonomisk hushållning i Hammarö kommun. Det finns fortfarande viktiga områden som kommunfullmäktiges mål berör som kommunen måste fortsätta att jobba med 2014 och framåt. Medborgarna ska kunna förvänta sig att: kommunfullmäktiges mål Personalen är tillgänglig. Verksamheterna bedrivs så kostnadseffektivt som möjligt och med bästa möjliga kvalitet. Hammarö kommun ska vara en trivsam plats att bo och leva på. Gator, vägar och cykelvägar ska hålla en hög standard både vad gäller trygghet och säkerhet. Vara nöjda med den service och de tjänster som kommunen levererar. MÅL: Medborgare och brukare är nöjda med inflytande, delaktighet och information, tillgänglighet och bemötande Mått Målvärde Utfall Antal inkomna synpunkter från medborgarna > Hittar på webben Antal genomförda medborgardialoger i kommunen 8 13 Andel lyckade kontakförsök med en handläggare 58 % 43% Andel handläggare som ger ett gott bemötande 100 % 96% Andel svar på e-postfråga inom 2 dygn. 92 % 78% 15

16 Målet är inte fullt ut uppnått eftersom tillgängligheten via e-post och telefon inte når de fastställda målnivåerna. Bemötandet visar fortsatt på ett mycket gott resultat, även om man inte riktigt når det högt ställda målvärdet på 100 procent. Under 2013 påbörjades arbetet med att få till stånd en väg in när man vill kontakta kommunen. Hammarö kommuns nya kontaktcenter ska öka tillgängligheten och ge invånarna en snabbare och mer effektiv service. Uppföljningen av synpunktshanteringen visar att allmänheten har ett ökande intresse av att lämna in synpunkter, och kommunens medborgardialoger har också ökat, två indikationer på ökad delaktighet och inflytande för invånarna. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) undersökning om hur god informationen och servicen via hemsidan är, visar också på ett gott resultat där kommunen överträffar målvärdet. Under 2014 lanserar Hammarö kommun en ny webb som ytterligare kommer att förbättra information och service till kommunens invånare MÅL: Medborgarna upplever att kommunen är trygg och har en god livsmiljö Mått Målvärde Utfall Trygghet i kommunen < 6 7 Andel återvunnet hushållsavfall i kommunen. >36% 26% Hammaröbornas rekommendationer till vänner och bekanta att flytta till kommunen. 68% 72% Miljöaktuellts kommunranking < Målet är uppnått. Resultatet visar att Hammarö kommun fortsätter att vara en trygg kommun. Enligt undersökningen i Öppna Jämförelser: Trygghet och säkerhet 2013 rankas Hammarö som landets sjunde tryggaste kommun, vilket är i paritet med det fastställda målvärdet. Under 2013 genomfördes Medborgarundersökningen i Hammarö, där man ställde frågan om man kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen. Resultatet visar att hela 72 % starkt kan rekommendera en flytt till kommunen, vilket också är en förbättring av resultatet Miljöaktuellts kommunranking visar att Hammarö har klättrat ytterligare några placeringar under MÅL: Arbete eller utbildning istället för försörjningsstöd. Mått Målvärde Utfall Andel av kommunens invånare år som förvärvsarbetar 82% 81,7 % Målet är uppnått. Resultatet visar att den andel av kommunens invånare år som förvärvsarbetar är hög. Andra undersökningar visar att den andel av Hammarö kommuns befolkning som får försörjningsstöd är bland de lägsta i landet. 16

17 MÅL: Förutsättningarna att starta nya samt driva och utveckla befintliga företag ska vara goda. Mått Målvärde Utfall Antal nystartade företag/1000 invånare 6 5,4 Företagarnas upplevelse av näringslivsklimatet i kommunen, Svenskt Näringslivs ranking Företagarnas upplevelse av näringslivsklimatet i kommunen, Insikt <72 61 >67 67 Målet är uppnått. Resultatet på måttet antal nystartade företag per 1000 invånare når inte riktigt målvärdet, men är en stark förbättring jämfört med föregående år. Hammarö kommun klättrar 11 placeringar i Svenskt näringslivs kommunranking 2013 och trenden har varit uppåtgående de senaste åren. MÅL: Medborgarna och brukarna är nöjda med kommunens verksamheter De mått som är knutna till målet är mätning av Nöjd-Kund- Index (NKI) utifrån de brukarundersökningar som Hammarö kommun genomför i verksamheterna vartannat år genomfördes inga sådana undersökningar och det är därför svårt att ta ställning till måluppfyllelsen. Vissa verksamheter har dock genomfört andra brukarundersökningar. Till exempel de brukarundersökningar som socialstyrelsen genomfört inom socialtjänsten som visar att nöjdheten ökat inom särskilt boende och hemtjänsten. MÅL: Medborgarnas och brukarnas förväntningar om ständig utveckling och effektivitet i kommunens tjänster ska infrias. Mått Målvärde Utfall Kostnad per betygspoäng <293 kr 305kr Vad kostar kommunens särskilda boende <1 642 kr kr Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Målet är inte uppnått. Kostnadseffektiviteten inom skolan når inte riktigt det fastställda målvärdet, men jämfört med andra kommuner har Hammarö kommun alltjämt en mycket god kostnadseffektivitet och tillhör landets bästa <347 kr 334 kr kommuner (kostnad per betygspoäng). Kostnad per dygn i särskilt boende (Kostnad Per Brukare, KPB) har försämrats sedan föregående år eftersom man har tillsatt mer nattpersonal. Kostnad per beviljad hemtjänsttimme (KPB) har förbättrats som ett resultat av effektiviseringsprocessen. 17

18 MÅL: Medarbetarna ska uppleva motivation i arbetet. MÅL: Medarbetarna ska uppleva delaktighet och styrning i arbetet. MÅL: Medarbetarna ska vara nöjda med sin närmsta chef. De mått som är knutna till målen är mätning av Hållbart Medarbetar Engagemang (HME) utifrån de medarbetarundersökningar som Hammarö kommun genomför i verksamheterna vartannat år genomfördes inga sådana undersökningar och det är därför svårt att ta ställning till måluppfyllelsen. 18

19 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Årets resultat uppgår till 10.2 Mkr vilket är enligt budget. Årets resultat påverkas både positivt och negativt av poster av engångskaraktär. 13,3 Mkr har erhållits av AFA avseende återbetalning av redan inbetalda premier. Aktieägartillskott, nedskrivning av aktier och avsättningar för Vindpark Vänern har gjorts med cirka 21 Mkr. Försäljning av färdigställda tomter har genererat ett överskott på 2,8 Mkr och skatter och generella statsbidrag är 7,7 Mkr bättre än budget. Ekonomin i nämnderna är i stort sett i balans och genererar ett litet överskott. Utveckling av intäkter och kostnader En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2013 ökade nettokostnaderna (exklusive jämförelsestörande poster samt avoch nedskrivningar) med 2 procent medan skatteintäkter och statsbidrag ökade med 3,3 procent. Under perioden har nettokostnaderna ökat med 19 procent medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 20,6 procent. Pensionsåtagande Kommunen har beslutat att all intjänad pension från och med 1998 sker genom individuell förvaltning dvs. kommunen betalar ut beloppet till det så kallade pensionsvalet. Ansvarsförbindelsen avser intjänade pensioner före år 1998 och redovisas inom linjen. Pensionsskulden avseende den kompletterande ålderspensionen har inlösts och kommer fortlöpande att betalas med en årlig premiebetalning. Löneskatten tas med vid beräkning av pensionsskulden. Utvecklingen av den pensionsskuld som finns redovisad i kommunens balansräkning samt den ansvarsförbindelse som kommunen har för kommande pensioner framgår av diagrammet bredvid. Resultat (tkr) Ansvarsförbindelse inkl särskild löneskatt (Mkr) Finansiella kostnader och intäkter Kommunens finansiella intäkter och kostnader kallas finansnetto. De finansiella intäkterna uppgår till tkr och avser ränteintäkter samt borgensavgift som debiterats dotterbolagen. De finansiella kostnaderna uppgår till tkr och avser räntekostnader för kommunens lån. Genomsnittsräntan på kommunens lån har under 2013 uppgått till cirka 2,37 procent. Utvecklingen av kommunens finansnetto framgår av diagrammet bredvid. Räntekostnaderna har ökat under För att försöka minimera kostnaderna för ökad upplåning måste resultatnivån och därmed tillskottet till kommunens kassa öka de kommande åren. Finansnetto (tkr) Tkr

20 Likvida medel Likviditeten försämrades under den första delen av året. Stora utbetalningar gjordes framförallt för pensioner och Vindpark Vänern. Investeringarna i VA-utbyggnad och en ny skola fortsätter vilket ställer stora krav på finansieringen. Under året har 140 Mkr i nya lån tagits upp vilket främst kan härledas till investeringar och utbetalning till Vindparken. De likvida medlen vid årskiftet uppick till tkr. Borgensåtagande Kommunen har ett borgensåtagande för tre bostadsrättsföreningar vilket sammanlagt uppgår till 132 Mkr (2012= 133 Mkr). Ränteläget fortsätter att vara mycket gynnsamt, vilket enligt vår bedömning, innebär att föreningarna bör ha förutsättningar att klara sin ekonomi. Det bör dock noteras att föreningarna är mycket räntekänsliga och att eventuella räntehöjningar framöver kan leda till bekymmer. Tabellen visar kommunens hela borgensåtagande. Soliditet Soliditeten är ett viktigt mått på kommunens styrka på lång sikt. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten har sjunkit från 41 procent till 34 procent Om vi lägger till den ansvarsförbindelse som kommunen har avseende pensioner så uppgår soliditeten istället till - 0,8 procent (2012=- 2,8%). Ambitionen är att komma över noll-strecket dvs. att vi med våra tillgångar kan täcka ansvarsförbindelsen på lång sikt. Likviditet (tkr) Kommunens hela borgensåtagande Tkr Hammarö Energi Hammaröbostäder Bostadsrättsföreningar Vindpark Vänern Skoghalls folketshusförening Föräldrakooperativ Hammarö ryttarförening Hammarö HC 120 Kommunalt förlustansvar 40% 205 Summa Balanskravsutredning Enligt kommunallagen ska kommunen ha ett balanskrav. Det innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje år. Ett underskott måste återställas inom de tre kommande budgetåren, men fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Balanskravsutredning Tkr Årets resultat Reavinster Balanskravsresultat