ÅRSREDOVISNING 2012 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Antagen av kommunfullmäktige

Transkript

1 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Antagen av kommunfullmäktige

2 Innehåll Sida Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Viktiga händelser Fem år i sammandrag 5 Förvaltningsberättelse Vart gick skattepengarna? 5 Omvärld 6 Målstyrning i Hammarö kommun 8 Kvalitetsarbete 10 God ekonomisk hushållning 13 Ekonk översikt och analys 17 Resultatuppföljning alla nämnder 19 Investeringsredovisning alla nämnder 20 Kommunstyrelsens analys 21 Personalredovisning 22 Miljöredovisning 24 Verksamheter och bolag 25 Resultaträkning 36 Balansräkning 37 Kassaflödesanalys 38 Notapparat 39 Vatten och avloppsverksamhet 45 Redovisningsprinciper 48 Ordlista 49 2

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Vi har glädjen att kunna redovisa ett positivt resultat även för I bokslutet finns stora positiva och negativa oförutsedda händelser och nedskrivningar. En positiv händelse är återbetalning av AFA pengar men vi drabbades också av haverier i våra vindkraftsverk som är beaktat i bokslutet. Dessa händelser har tyvärr medfört att vi inte har kunnat avsätta pengar för inlösen av pensionsåtagandet. De avsättningar och nedskrivningar som skett i bokslutet medför att kostnaderna minskar för kommande år. Verksamheterna har sammantaget legat på budget även om resultaten varierar mellan nämnderna. Socialnämnden som tidigare haft stora obalanser har nu en stabilare ekonomi även om man fortfarande har ett mindre underskott. Kostnadsutvecklingen i verksamheterna följer budget. De avvikelser som finns i bokslutet ligger således utanför kärnverksamheten. Måluppfyllelsen för verksamheterna är goda med undantag av att tillgängligheten inom några områden måste förbättras. Arbetet med att förbättra kvaliteten har fortsatt under året och kommunen har inom flera områden toppnoteringar i jämförelse med andra kommuner i landet. Leif Sandberg, Kommunstyrelsens ordförande. 3

4 Viktiga händelser 2012 Bästa skolkommunen För andra året i rad blev Hammarö kommun utsedd till Värmlands bästa skolkommun. Även på rikslistan placerade sig kommunen högt upp, där blev det en fin andra plats. Hammarö Arena invigd Den 15 september invigdes Hammarö arena. Arenan är kvm stor och består av två hallar med 600 sittplatser och 200 ståplatser. I arenan finns även gymlokal, cafeteria, teorisal samt kontorslokaler och lärarrum invånare Under 2012 fortsatte befolkningen att öka och kommunen har nu passerat invånare. Trygghet Hammarö kommun är den tredje tryggaste kommunen att leva i enligt 2012 års rapport från Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Förra året låg Hammarö på en sjunde plats, så utvecklingen är positiv. Trygghetsboende Under hösten 2012 startade bygget av ett trygghetsboende. Huset kommer att bestå av 30 hyresrätter som kommer att vara anpassade för äldre. Trygghetsboendet kommer att ha gemensamma utrymmen i bottenvåningen med hörslinga, laddstation för permobil/elrullstol, övernattningslägenhet och plats för samvaro och aktiviteter. Ny båtlinje Sommaren 2012 utökade båtbusslinjerna men en ny; Karlstad- Hammarö- Kristinehamn. Linjen var väldigt uppskattad av resenärerna. Man kunde välja om man ville åka hela sträckan eller stanna vid någon av de öar, som båten lade till vid, för bad och fika. Nytt handelsområde Ett beslut har tagits om att Östra Nolgård ska bli ett nytt handelsområde. Plasten är attraktiv då stora delar av trafiken mellan Hammarö och Karlstad passerar där dagligen. Ny skola Kommunfullmäktige beslutade under hösten 2012 att arbetet med projektering av en ny skola ska påbörjas omgående. Skolan kommer att byggas på Bärstad. 4

5 Fem år i sammandrag Allmänt Antal invånare 31/ Kommunalskatt 22,10 22,10 22,10 22,10 22,10 Landstingsskatt 10,50 10,75 10,75 10,75 11,20 Resultat Skatteintäkter, generella statsbidrag tkr Verksamhetens nettokostnader, tkr Finansnetto, tkr Extra pensionsinlösen, tkr Årets resultat, tkr Balans per 31/12 Nettoinvesteringar, tkr Låneskuld, tkr Likvida medel, tkr Pensionsåtagande intjänat före Så här får kommunen sina pengar Vart gick skattepengarna? tkr av kommunens intäkter kommer från skatter och statsbidrag tkr kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder. 100 kronor i skatt till kommunen användes så här... Kronor ,42 21,15 15, ,23 7,75 5,97 4,57 3,53 2,09 2,06 1,33 0,80 0,64 0,44 0,32 0 för och grundskoleverksamhet hälsa, vård och omsorg teknisk verksamhet gymnasieskola och vuxenutbildning kommunövergripande verksamhet till individ- och familjeomsorg LSS verksamhet värdeminskning på byggnader, inventarier samt räntekostnader nedskrivning av fastigheter fritidsverksamhet kultur- och ungdomsverksamhet räddningstjänsten plan- och byggverksamhet miljö- och hälsoskyddsverksamhet årets resultat 5

6 Förvaltningsberättelse Omvärld Allmänt Hammarö är en liten ö i ett stort sammanhang. Här presenteras några trender och faktorer som, när man tänker efter, även påverkar Hammarö kommun. Sedan 2008 har det varit en oro i världsekonomin. Trots en ständigt förvärrad skuldkris i sydeuropa samt varningssignaler och tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen har svensk ekonomi fortsatt att utvecklas bättre än förväntat. De förvärrade omvärldsfaktorerna gör dock att de svenska tillväxtprognoserna framöver behöver justeras ner. Konsekvensen av detta blir en försvagad sysselsättning och att antalet arbetade timmar beräknas minska en bit in på Den svaga sysselsättningsutvecklingen med färre arbetade timmar för även med sig en ökad arbetslöshet och i förlängningen en lägre skatteunderlagstillväxt för kommunerna. Med andra ord ger det lägre intäkter för kommunerna. Något som motverkar detta är befolkningstillväxten. På nationell nivå antas det framöver bli en snabbare befolkningstillväxt än vad som tidigare prognostiserats, såväl de närmsta åren som på lite längre sikt. Att folkmängden bedöms bli större beror på höjda antaganden om barnafödande och överlevnad samt förändrade antaganden om in- och utvandring. Vid en jämförelse med andra kommuner, dels de i Värmland men även de i Sverige med ett invånarantal som kan jämföras med Hammarös, kan man konstatera 6

7 att Hammarös befolkningsutveckling avviker markant åt det positiva hållet. En positiv befolkningsutveckling är bra men medför även nya utmaningar. För att fortsätta att utveckla Hammarö som en attraktiv boendekommun krävs satsningar på infrastruktur och ett spännande boendeutbud. Det pågår en omvandling av flera fritidshusområden vilket bland annat ställer krav på utbyggnad av kommunalt VA, fler och bättre dimensionerade vägar samt kollektivtrafik. Med fler invånare kommer också efterfrågan av fler fritidsaktiviteter att öka. Den demografiska förändringen som sker, såväl i Sverige i stort som i Hammarö kommun, innebär också att ett framtida behov av lokaler för skola och äldreomsorg måste tillgodoses. För Hammarös del innebär det att bygget av ett trygghetsboende har startat samt att byggnationen av en ny skola är i startgroparna. Just skola och omsorg är två områden som framöver står inför förändringar. I takt med att fler friskolor etablerar sig i Värmland står Hammarö inför realiteten att tappa många elever till de privata alternativen. Även inom vård och omsorg finns dessa svängningar med valfrihet i vården och omsorg på entreprenad. En annan förändring i samhället är det ökade IT-användandet. Det visar bland annat genom behovet av att alla lärare och elever har tillgång till en varsin dator. Dagens unga kommer dessutom i framtiden att vara kommunens kunder inom en rad andra områden. Denna generation har växt upp med IT och mobiltelefoner och är vana att uträtta sina ärenden med hjälp av digital teknik. Plats och tidpunkt på dygnet kommer inte längre ses som en anledning till att inte få kontakt eller att kunna uträtta sina ärenden. Det här innebär att resurser måste avsättas för att utveckla fler e-tjänster, bygga ut stadsnätet och förse personal och elever med datorer. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser: 10 öres förändring av kommunalskatten tkr Förändrat invånarantal med tkr Löneförändring, kommunens personal, med 1 % inkl PO (personalomkostnader) tkr Förändring villkor upplåning med 1 % tkr Även oförutsedda händelser kan ha stor inverkan på kommunens ekonomiska utveckling. Det är därför viktigt att upprätthålla en ekonomi i kommunen som har beredskap på såväl kort som lång sikt. 7

8 Målstyrning i Hammarö kommun För att framgångsrikt kunna ge Hammaröborna en god service krävs ett samordnat och målorienterat arbete. Hammarö kommun arbetar efter en vision gällande boende, hållbar tillväxt och ett gôtt liv. För att förverkliga kommunens vision finns en gemensam styrmodell som anger hur den kommunala verksamheten i Hammarö kommun ska styras, följas upp och utvärderas. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och styr genom mål- och resultatstyrning. Fullmäktige antar mål, anger mått och beslutar hur mycket verksamheten får kosta. Nämndernas uppgifter är sedan att utifrån de mål kommunfullmäktige beslutat om, se till att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt. Nämnderna beställer verksamhet av förvaltningarna och det är förvaltningsledningen och arbetsledningens uppgift att planera och genomföra den verksamhet som nämnden beställt. Hammarö kommuns styrmodell Vision Övergripande strategier Kommunfullmäktiges mål och mått Nämndernas mål och mått Målen förankras bland alla medarbetare. Verksamheterna planerar ett antal aktiviteter för att nå måluppfyllelse. Vision Boende - Hållbar tillväxt - Ett gôtt liv Strategiska områden: Demokrati och dialog Bo och leva Arbete och näringsliv Verksamhet med god kvalitet Ovanstående bild beskriver hur vision, mål och mått bryts ner från kommunfullmäktige till respektive nämnd, förvaltning och till individuella mål för medarbetarna. 8

9 Vision 2015 vår ö Hammarö Tre strategiska ben som tillsammans bidrar till en fortsatt god utveckling för Hammarö: Boende Hållbar tillväxt Ett gôtt liv Hammarö ska vara en attraktiv ö att bo och leva på. Kommunens planering ska skapa förutsättningar för ett varierat och spännande bostadsutbud. Det ska vara möjligt för invånarna att i olika åldrar och i olika skeden i livet ha ett bra boende. Tillväxten i Hammarö ska vara hållbar i ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Kommunen ska verka för ett mer varierat näringsliv som skapar förutsättningar för ett brett serviceutbud. Utvecklingen ska inriktas så att Hammarö med tillförsikt kan överlämnas till kommande generationer. Vår närhet till natur och vatten ger goda möjligheter till aktiv fritid och rekreation. Genom samverkan med kultur- och föreningslivet ska Hammaröborna erbjudas ett rikt och varierat utbud. Den kommunala servicen i Hammarö ska vara av god kvalitet. Möjligheten att välja olika utförare ska övervägas. I Hammarö bryr vi oss om varandra och kan tryggt vistas ute på kvällar och nätter. I det strategiska programmet har inriktningsmål formulerats utifrån fyra perspektiv: Demokrati och dialog Kommunen ska utveckla medborgardialogen. Olika tekniker och former för information, dialog och medborgarinflytande ska prövas. Bo och leva Boendet i Hammarö kommun ska vara tryggt, ha hög kvalitet och bestå av varierande upplåtelseformer. Hammarös karaktär av skärgårdskommun ska så långt som möjligt bevaras och utvecklas. Kommunen ska stimulera möjligheterna till aktiv och varierande fritid där folkhälsoarbetet prioriteras. Arbete och näringsliv Sätterstrand ska utvecklas till en attraktiv verksamhets- och företagsmiljö som ska dra till sig företagsetableringar. Det påbörjade utvecklingsarbetet med skola näringsliv entreprenörskap - och andra åtgärder som stimulerar nyföretagande och entreprenörskap, ska fortsätta och ytterligare intensifieras. Kommunen ska samverka med arbetsförmedlingen och andra aktörer för att enskilda och grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden kan få en egen försörjning. Verksamhet med god kvalitet. Systematiskt kvalitetsarbete ska prägla all kommunal verksamhet och medborgarna ska känna till vad de kan förvänta sig av kommunens och de kommunala bolagens tjänster samt kunna på ett enkelt sätt framföra synpunkter. Samverkan mellan olika verksamheter och på olika nivåer ska utvecklas för effektivt nyttjande av kommunens resurser. 9

10 Kvalitetsarbete Kvalitetsarbete Kommunen fortsätter att utveckla kvalitetsarbetet. Till grund för detta ligger kommunens styrsystem där vi arbetar i en modell av ständiga förbättringar med målformulering, uppföljning och utvärdering där medborgaren/brukaren är i centrum. Systematisk synpunktshantering infördes i december Synpunktshantering är en viktig del i kommunens arbete med att stärka medborgarnas inflytande. Inkomna klagomål registreras och sammanställs tillsammans med de vidtagna åtgärderna. Sammanställningen redovisas till respektive nämnd två gånger per år. Verksamheterna använder synpunkterna som en del i sitt förbättringsarbete. Hammarö kommun för en dialog på facebooksidan sedan hösten Där lyfter medborgarna de frågor som de värdesätter och har synpunkter på, oftast vardagliga frågor kring gatubelysning, vägar och snöröjning. Under året har kommunen deltagit i flera utvecklingsprojekt och nätverk arrangerade av Sveriges Kommuner och Landsting. Nätverk för resultat arbetar för att utveckla resultatstyrningen i kommunerna. Hammarö är medlem i nätverket Styrfart. Dess främsta syfte är att lära av goda exempel inom resultatstyrningen i medverkande kommuner samt att arbeta tillsammans för att effektivisera utvecklingsarbetet. Kommunens kvalitet i korthet sammanfattar betydelsefulla aspekter ur ett medborgarperspektiv. Syftet är att visa hur effektivt skattemedlen används och vilka kvalitativa resultat som uppnåtts för att skapa ett gott samhälle att bo och leva i. Redovisningen sker utifrån fem olika områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Kostnadseffektivitet Kommunen som samhällsbyggare 2012 var det cirka 200 kommuner som deltog i projektet och 40 mått har tagits fram. Jämförelser kan göras mellan alla deltagande kommuner och ibland riket då måtten tagits fram på samma sätt. Hammarö ligger över medelvärdet på mer än hälften av måtten. Hur bra kommunens webbinformation är till medborgarna visas via ett informationsindex som består av ca 200 frågor indelade i tolv verksamhetsområden. Svaret på varje fråga ska hittas inom två minuters sökning på kommunens hemsida. Indexet för Hammarö uppgår till 79 procent vilket är en sänkning mot mätningen 2011 som gav 82. Sänkningen förklaras med att några områden där vi fått full poäng tagits bort och ersatts med frågor om exempelvis e-tjänster. Undersökningen har spetsats för att kommunerna i Sverige ska stimuleras att starta ett utvecklingsarbete med bland annat e-tjänster. Hammarö kommun ingår i ett Värmlandssamarbete för att utveckla fler e-tjänster och förbättra vårt resultat på Sveriges Kommuner och Landstings informationsindex. Nätverk för tjänstemän som ansvarar för att utveckla medborgardialogen fokuserar på att ge ny kunskap, forskningserfarenheter, goda exempel och erfarenhetsutbyte. Nätverket vänder sig till tjänstemän som arbetar med medborgardialoger och tar upp hur tjänstemanna- 10

11 rollen kan utvecklas för att stödja de förtroendevalda i arbetet med att stärka demokratin och öka effektiviteten genom medborgardialoger. Två tjänstemän från kommunen har deltagit i nätverket. Exempel på medborgardialoger som genomförts under året i Hammarö: Frågor till Medborgarpanelen, cirka 100 invånare, i arbetet med Vision Dialoger inför framtagande av Vision Formulär på hemsidan, uppmaning i Hammaren, flyers på Folkets Hus, videokiosk hos elevråd och två förskolor samt workshop på dagcenter. Frågor till sms-panelen, cirka 140 ungdomar i skolår 7-9, om skolmaten. Idéverkstad Hur tycker du att Skoghalls centrum ska utvecklas I kommunhuset en lördag och på Mömoskolans högstadium en förmiddag. Workshops i planarbetet. Fyra workshops med 150 deltagare genomfördes ute på Rud. Design dialog när ny skola skulle tas fram. I dialog med föräldrar, elever och all berörd personal tog byggföretaget fram förslag. Stormöten som Äldredag har arrangerats. Förtroendevalda inom äldre- och handikappomsorgen har varje kvartal bjudit in till Öppet Hus. Nätverk för förtroendevalda som vill utveckla medborgardialogen fokuserar på ny kunskap, erfarenhetsutbyte och goda exempel precis som nätverket för tjänstemän, men tar också upp de förtroendevaldas roll och förutsättningar i utvecklingen av medborgardialogen. Arbetet med att utveckla medborgardialogen kommer att fortsätta och intensifieras under år Resultaten från de olika utvecklingsprojekten ger oss möjlighet att ta fram styrmått i budgeten för verksamheterna och kommunen som helhet. Dessa mått gör det möjligt att jämföra oss med andra kommuner och med oss själva över tid och ger oss värdefull information i analysarbetet. I oktober lämnade kommunen in en ansökan om att bli Årets kvalitetskommun Kommunens kvalitet i korthet - tillgänglighet och bemötande Mått Hammarö 2012 Hammarö 2011 Genomsnitt nätverket 2012 Måluppfyllnad Hur många medborgare får svar på en enkel e-post fråga inom två arbetsdagar? Hur stor del av medborgarna får kontakt med en hand läggare via telefon för att svara på en enkel fråga? Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga? 291% 90 %90 72 % 31% 33 % 41 % 100 % 75 % 82 % Under året har ett stort arbete lagts ner på att förbättra tillgänglighet och betmötande. Resultatet av arbetet visar en förbättring gällande svar på en enkel e-post och hur stor andel medborgare som får ett gott bemötande vid kontakt med kommunen. När det kommer till tillgänglighet via telefon finns det fortfarande en del övrigt att önska men det pågående arbetet med att införa en medborgarservice bör bidra till en högre tillgänglighet. 11

12 Kommunens kvalitet i korthet - trygghet Mått Hammarö 2012 Hammarö 2011 Genomsnitt nätverket 2012 Måluppfyllnad Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? st 11 st 14 st Medborgarna i Hammarö känner sig trygga. I Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet 2012 hamnar Hammarö på tredje plats i riket. Undersökningen baseras på ett antal parametrar som exempelvis antal olyckor, bränder, anmälda våldsbrott, inbrott och stölder i förhållande till folkmängden. Hur många olika vårdare som under en 14-dagarsperiod besöker en äldre person, med beviljad hemtjänst dygnet runt, är ett mått som det arbetats systematiskt med att förbättra. Resultatet ligger nu på 12 personer. Vilket är bättre än genomsnittet för samtliga kommuner. Mått Hammarö 2012 Hammarö 2011 Genomsnitt nätverket 2012 Måluppfyllnad Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen. 88 % 86 % 78 % Skolans goda resultat är fortsatt stabila och Hammarös grundskolor utgör ett gott exempel för andra kommuner både när det gäller effektivitet och resultat. Hammarö blev 2012 Sveriges näst bästa- och Värmlands bästa skolkommun i Lärarförbundets ranking. Kommunens kvalitet i korthet - vård och omsorg Mått Hammarö 2012 Hammarö 2011 Genomsnitt nätverket 2012 Måluppfyllnad Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? Hur nöjda brukarna är med sin hemtjänst har förbättrats men ligger fortfarande under genomsnittsvärdet. Resulta- ten kommer att leda till stora förbättringsåtgärder under kommande år. 12

13 God ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att varje kommun i sin budget, efter egna förutsättningar, ska fastställa mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt och de finansiella målen ska bidra till att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. För Hammarö kommun innebär det att verksamheten ska bedrivas effektivt så att den kommunala servicen infriar kommuninvånarnas behov och förväntningar samt dessutom bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Flera av de mål kommunfullmäktige fastställt för nämnderna har koppling till god ekonomisk hushållning. De kommunövergripande målen utgör tillsammans med de finansiella målen god ekonomisk hushållning. En god ekonomi skapar möjligheter för kommunen att även i framtiden bedriva bra verksamhet. I den av kommunfullmäktige antagna budgeten för år 2012 finns följande finansiella mål samt kommunövergripande mål fastställda för god ekonomisk hushållning i Hammarö kommun. Till respektive kommunövergripande mål finns ett antal mått kopplade. En utvärdering av resultaten på dessa mått görs vilket sedan leder till en utvärdering av huruvida målen är uppfyllda eller inte. Finansiella mål Årets resultat 2012 ska uppgå till ett överskott på minst 10 Mkr. Målet är inte uppfyllt eftersom årets resultat uppgår till cirka 3 Mkr. kommunfullmäktiges mål MÅL: Medborgare och brukare är nöjda med delaktighet, information, tillgänglighet, bemötande och service Mått Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal inkomna synpunkter från medborgarna > Hittar på webben Antal genomförda medborgardialoger i kommunen 5 8 Andel lyckade kontakförsök med en handläggare 58 % 31 % Andel handläggare som ger ett gott bemötande 86 % 100 % Andel svar på e-postfråga inom 2 dygn. 92 % 91 % Utifrån resultatet är bedömningen att målet inte är uppfyllt för Det har skett en klar förbättring gällande vårt bemötande. Däremot har det blivit ytterligare försämring gällande tillgängligheten. Resultaten visar vikten av att dessa frågor ständigt är i fokus i kommunens verksamheter. 13

14 MÅL: Medborgarna upplever att kommunen är trygg och har en god livsmiljö samt att man är nöjda med möjligheterna till ett aktivt och varierat fritids- och kulturliv. Mått Målvärde Utfall Måluppfyllelse Trygghet i kommunen < 6 3 Miljöaktuellts kommunranking < Resultatet visar att målet är uppnått. Hammarö har blivit en ännu tryggare kommun sedan MÅL: Arbete eller utbildning istället för försörjningsstöd. Det totala antalet ungdomsarbetslösa ska minska. Mått Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel av kommunens invånare år som förvärvsarbetar 81,1 % 81,8 % Antal nystartade företag/1000 invånare 6 3,6 Företagarnas upplevelse av närinslivsklimatet i kommunen < Målet är delvis uppnått. MÅL: Medborgarna och brukarna är nöjda med kommunens verksamheter Mått Målvärde Utfall Måluppfyllelse Nöjd kundindex kommunstyrelsen Nöjd kundindex Miljö- och bygg Nöjd kundindex Fritidshem Nöjd kundindex Grundskola Nöjd kundindex Biblioteket Nöjd kundindex Kulturskolan Nöjd kundindex Återvinningscentralen Nöjd kundindex Kilenegården Nöjd kundindex Badhuset Sätterstrand

15 Nöjd kundindex Idrott (anl. boking, bidrag) Nöjd kundindex Lokalvård Nöjd kundindex Fastighetsskötsel Nöjd kundindex Ängvillan Nöjd kundindex Biståndsenehten Nöjd kundindex Hemtjänst Nöjd kundindex Särskilda boenden Målet har delvis uppnåtts. Vi vill att nöjdheten ska öka ytterligare. Positivt är att nöjdheten i hemtjänsten har ökat sen MÅL: Medborgarnas och brukarnas förväntningar om ständig utveckling och effektivitet i kommunens tjänster ska infrias. Målet har inte uppnåtts. Effektiviteten i kommunens grundskolor har försämrats något, men skolan gör ändå goda resultat. När det gäller kostnad för hemtjänst och särskilt boende går det inte att göra någon bedömning om måluppfyllelse då innehållet i måttet har förändrats sen föregående år. MÅL: Medarbetarna ska uppleva motivation i arbetet Mått Målvärde Utfall Måluppfyllelse Delindex motivation (hållbart medarbetarengagemang HME SKL) > MÅL: Medarbetarna ska uppleva delaktighet och styrning i arbetet Mått Målvärde Utfall Måluppfyllelse Delindex styrning (Hållbart medarbetarengagemang HME SKL) > MÅL: Medarbetarna ska vara nöjda med sin närmsta chef. Mått Målvärde Utfall Måluppfyllelse Delindex ledarskap (Hållbart medarbetarengagemang HME SKL) >

16 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Hammarö kommun har inte fullt ut uppnått kommunfullmäktiges mål för Det finns fortfarande viktiga områden som kommunfullmäktiges mål berör som kommunen måste fortsätta jobba med 2013 och framåt. Våra medborgare ska kunna förvänta sig att: Personalen ska vara tillgänglig. Vi bedriver så kostnadseffektiva verksamheter som möjligt med bästa möjliga kvalitet. Hammarö kommun ska vara en trivsam plats att bo och leva på. Våra gator, vägar och cykelvägar ska hålla hög standard både vad gäller trygghet och säkerhet. Våra medborgare är nöjda med den service och de tjänster som kommunen levererar. När det gäller de områden som visar rött ska särskilt fokus läggas under Analyser kommer att ske för att så långt som möjligt finna möjligheter till förändringar och till bättre resultat framöver. 16

17 Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Resultatet uppgår till 2,9 Mkr vilket är sämre än budget. Årets resultat har påverkats både positivt och negativt av poster av engångskarraktär. 14,3 Mkr har erhållits från AFA avseende återbetalning av redan inbetalda premier. Nedskrivning har gjorts av aktier och fastigheter med ca 19 Mkr. Asfaltering utöver ordinarie plan har gjorts för ca 5 Mkr. Försäljning av mark och färdigställda tomter har genererat ett överskott med ca 7 Mkr. Skatter och generella statsbidrag är ca 7 Mkr bättre än budget. I övrigt är ekonomin i nämnderna i balans. Utveckling av intäkter och kostnader En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Under 2012 ökade nettokostnaderna (exklusive jämförelsestörande poster samt avoch nedskrivningar) med 2,8 % medan skatteintäketer och statsbidrag ökade med 2,7 %. Under perioden har nettokostnaderna ökat med 14,7 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 16,7 %. Pensionsåtagande Kommunen har beslutat att all intjänad pension från och med 1998 sker genom individuell förvaltning dvs. kommunen betalar ut beloppet till det så kallade pensionsvalet. Ansvarsförbindelsen avser intjänade pensioner före år 1998 och redovisas inom linje. Pensionsskulden avseende den kompletterande ålderspensionen har inlösts och kommer fortlöpande att betalas med en årlig premiebetalning. Löneskatten tas med vid beräkning av pensionsskulden. Utvecklingen av den pensionsskuld som finns redovisad i kommunens balansräkning samt den ansvarsförbindelse som kommunen har för kommande pensioner framgår av diagramet bredvid. Resultat (tkr) Ansvarsförbindelse inkl särskild löneskatt (Mkr) Finansiella kostnader och intäkter Kommunens finansiella intäkter och kostnader kallas finansnetto. De finansiella intäkterna uppgår till tkr och avser ränteintäkter samt borgensavgift som debiterats dotterbolagen. De finansiella kostnaderna uppgår till tkr och avser räntekostnader för kommunens lån. Genomsnittsräntan på kommunens lån har under 2012 uppgått till cirka 2,9 %. Utvecklingen av kommunens finansnetto framgår av diagramet bredvid. Räntekostnaderna har ökat under För att försöka minimera kostnaderna för ökad upplåning måste resultatnivån och därmed tillskottet till kommunens kassa öka de kommande åren. Finansnetto (tkr) Tkr

18 Likvida medel Likviditeten försämrades under det första halvåret. Stora utbetalningar gjordes framförallt avseende pensioner. Investeringarna i VA-utbyggnaden fortsätter vilket även det ställer stora krav på finansieringen. Under året har 30 Mkr i nya lån tagits upp vilket framförallt kan hänföras till byggnation av den nya sporthallen. De likvida medlen vid årsskiftet uppgick till tkr. Borgensåtagande Kommunen har ett borgensåtagande för tre bostadsrättsföreningar vilket sammanlagt uppgår till 133Mkr (2011= 134 Mkr). Ränteläget fortsätter att vara mycket gynnsamt, vilket enligt vår bedömning, innebär att föreningarna bör ha förutsättningar att klara sin ekonomi. Det bör dock noteras att föreningarna är mycket räntekänsliga och att eventuella räntehöjningar framöver kan leda till bekymmer. Tabellen visar kommunens hela borgensåtagande. Soliditet Soliditeten är ett viktigt mått på kommunens styrka på lång sikt. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten har sjunkit från 44 % till 41 % Om vi lägger till den ansvarsförbindelse som kommunen har avseende pensioner så uppgår soliditeten istället till -2,8 % (2011= -7%). Ambitionen är att komma över noll- strecket dvs. att vi med våra tillgångar kan täcka ansvarsförbindelsen på lång sikt. Balanskravsutredning Enligt kommunallagen ska kommunen ha ett balanskrav. Det innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje år. Ett underskott måste återställas inom de tre kommande budgetåren, men fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl. Likviditet (tkr) Kommunens hela borgensåtagande Tkr Hammarö Energi Hammaröbostäder Bostadsrättsföreningar Vindpark Vänern Skoghalls folketshusförening Föräldrakooperativ Hammarö ryttarförening Hammarö HC 212 Kommunalt förlustansvar % Summa Balanskravsutredning Tkr Årets resultat Reavinster Nedskrivning fastigheter Balanskravsresultat

19 Resultatuppföljning alla nämnder Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse KF och KS Intäkter Kostnader Netto Servicenämnden Intäkter skattefinansierad verksamhet Kostnader Netto Servicenämnden Intäkter internfinansierade verksamhet Kostnader Netto Servicenämnden Intäkter taxefinansierad verksamhet Kostnader Netto Miljö- och Intäkter byggnadsnämnden Kostnader Netto Bildningsnämnden Intäkter Kostnader Netto Socialnämnden Intäkter Kostnader Netto Gymnasienämnden Netto Överförmyndarnämnden Netto Övriga nämnder Netto Revisionen Netto

20 Investeringsredovisning alla nämnder Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Netto Servicenämnden Intäkter Kostnader Netto Miljö- och byggnadsnämnden Intäkter Kostnader Netto Bildningsnämnden Intäkter Kostnader Netto Socialnämnden Intäkter Kostnader Netto Summa inkomster Summa utgifter Nettoinvesteringar Några av årets större investeringsobjekt Nettokostnad 2012, tkr Ny Idrottshall Översvämningsåtgärder Haga Trygghetsboende Ny förskola Ferlin Baldersvägen VA

21 Kommunstyrelsens analys Nämnderna har jobbat hårt med sina verksamheter för att hålla sig inom tilldelade ramar. Trots detta uppvisar både social- och bildningsnämnden underskott jämfört med budget vid årets slut. Underskotten är dock hanterbara och totalt sett på nämndnivå är det balans i ekonomin. Det bör poängteras att de ramar som kommunfullmäktige fastställer för nämnderna ska användas för att göra verksamhet så bra och så effektivt som möjligt. Om nämnderna under året, via de ekonomiska uppföljningarna, befarar ett underskott är det viktigt att styrdokumentet följs. Det innebär att nämnden ska fundera på vilka åtgärder som ska vidtas samt presentera dessa för kommunfullmäktige. Det är sedan kommunfullmäktige som beslutar om nämnden ska vidta åtgärderna eller om nämnden ska få extra tillskott. Årets resultat uppgår till ca 3 Mkr. Det är lägre än det budgeterade på 10 Mkr har kantats av en rad extraordinära händelser/poster som påverkat resultatet både positivt och negativt. Tidigt under året kom information om att samtliga landets kommuner skulle få återbetalning från AFA. För Hammarö kommun innebar det ett positivt tillskott på ca 14 Mkr. Dessa användes framförallt till nedskrivningar av delar av kommunens fastighetsbestånd. Även nedskrivning av aktier har gjorts under Ytterligare pengar till asfaltering sattes också av. I samband med delårsrapporten prognostiserades ett resultat vid årsskiftet till 16 Mkr. På grund av problemen med Vindpark Vänern har prognosen förändrats och försämrats. Att kunna redovisa ett resultat på 3 Mkr trots ovanstående påfrestningar måste ses som godkänt. Hammarö kommun klarar dock inte att uppnå det finansiella målet, resultat 10 Mkr, för 2012 vilket förstås inte är tillfredsställande men ändå acceptabelt för ett enstaka år. Kommunstyrelsen vill därför återigen lyfta vikten av att ett förändrings- och utvecklingsarbete sker inom kommunens alla verksamheter. Alla våra medarbetare ska vara stolta över att arbeta i Hammarö kommun. Vi ska prata gott om våra tjänster, vår service och om varandra. Enligt den senaste servicemätningen har vi i Hammarö kommun ett mycket bra bemötande. Vi är dock, tyvärr, mycket otillgängliga på telefon vilket är en stor brist och något som absolut måste förbättras. Bolagens verksamheter När det gäller den verksamhet som bedrivs i kommunens tre bolag kan konstateras att de redovisade resultaten varierar. Hammarö Energi AB och AB Hammaröbostäder redovisar positiva resultat medan resultatet i Sätterstrand Business Park AB är negativt. Ägarens satsning på Sätterstrand Business Park AB fortsätter enligt plan. Utgångsläget är att bolaget inom en femårsperiod ska uppvisa ett positivt resultat var bolagets tredje verksamhetsår. Kommunstyrelsen bedömer att den ökade insatsen avseende försäljning kommer att leda till förbättrad resultatnivå En översyn av de fastigheter som bolaget hyr av kommunen kommer också att ske. Det är viktigt att notera att merparten av de kostnader som redovisas i bolaget även fanns som kostnad i kommunen före bolagsbildningen. När det gäller kommunfullmäktiges mål så har vi uppnått en del och lyckats sämre med annat. Skolan i Hammarö kommun är fortsatt mycket bra. Det är förstås viktigt att verksamheten fortsätter att utvecklas och att vi behåller vår position som den näst bästa skolan i Sverige utifrån Lärarförbundets mätning. I andra mätningar ser vi också att vår skola har hög kvalitet samt är kostnadseffektiv. Det finns enligt vår mening inte någonting som säger annat än att vi kan ha samma kvalitet och kostnadseffektivitet i samtliga våra verksamheter. Det är också något vi ska sträva mot. 21

22 Personalredovisning Flera personalekonomiska frågor är av högsta strategiska värde. Hit hör bland annat åldersstruktur, sysselsättningsgrader, lönefrågor, sjukfrånvaro och personalutveckling. Hammarö kommun har i sin personalplan tagit fasta på att personalen är kommunens viktigaste resurs. Detta visar sig i att 61 % av kommunens totala kostnader utgör personalkostnader. I mitten av 90-talet var motsvarande siffra cirka 50 %. Tabellerna kan innehålla avrundningseffekter. Personalstruktur Förvaltning Årsarb Kvinnor Män Förändring BIN SOC SERV MoB KS Totalt, cirka Hammarö kommun hade 1054 tillsvidareanställda årsarbetare fördelat på 1106 personer. Det är en ökning med 9 årsarbetare sedan 2011 vilket bland annat kan förklaras med nya förskoleavdelningar och personal till den nya arenan. Ålders- och könsfördelning samt sysselsättningsgrader Medelåldern ökar ytterligare vilket är viktigt att notera med tanke på framtida rekrytering. Under 2012 gick 18 medarbetare i pension. Andelen kvinnor resp män ligger på samma nivå som tidigare. Förhållandet 80/20 är vanligt inom kommunal verksamhet. Andelen heltider har ökat med drygt 2 procentenheter vilket i sig är positivt. Vid schemalagd verksamhet, med arbetstid även kvällar, nätter och helger, kan det vara svårare att planera heltidsanställningar. Vid medarbetarundersökningen angav 95 % att de har den sysselsättningsgrad de önskar. Detta är en mycket hög siffra. Förvaltning Medelålder år Andel kvinnor % Andel män % Andel heltider % BIN 47,9 87 % 13 % 81 % SOC 45,4 86 % 14 % 88 % SERV 51,3 56 % 44 % 80 % MoB 42,1 50 % 50 % 100 % KS 47,6 56 % 44 % 84 % Totalt 47,3 81 % 19 % 84 % 22

23 Lönenivåer Medellönen i Hammarö kommun för månadsanställd personal är kr. För kvinnor är den kr och för män kr. Under 2012 ökade medellönen med 807 kr. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har ökat vilket även är en allmän trend i samhället. Även den längre frånvaron har ökat men det beror många gånger på orsaker som arbetsgivaren inte kan påverka. Hammarö kommun har de senaste åren haft låga sjuktal i jämförelse med många andra kommuner. Det är viktigt att så blir fallet även i framtiden av många skäl. De verksamheter där sjuktalen är över 5 % bör noga analysera vad detta beror på och göra insatser för att nivåerna ska minska. Arbetet med friskvård och förebyggande insatser ska fortsätta. Framtida rekryteringsbehov Fram till 2015 kommer ca 75 personer att fylla 65 år. Detta är en rimlig siffra att utgå ifrån vad det gäller hur många pensionsavgångar som kommer att ske. Grupper som berörs mest av detta är lärare, vårdpersonal, kök/städ samt personal inom barnomsorg och teknisk verksamhet. Ett observandum är den tekniskt inriktade gruppen, som är förhållandevis liten, där en förhållandevis stor grupp närmar sig pension. Konkurrensen om kompetenta medarbetare kommer att öka från såväl privata som offentliga arbetsgivare varför det är av största vikt att Hammarö kan erbjuda såväl bra verksamheter att arbeta i som bra villkor och goda utvecklingsmöjligheter. Hälsa- och friskvård Hammarö kommun erbjuder sina medarbetare ett omfattande program av friskvårdsinsatser. Här ingår bland annat friskvårdstävlingar, tillgång till gym, bidrag till träningskort, friskvård på arbetstid, träningspass och rabatt på vissa anläggningar. Företagshälsovården arbetar med en förebyggande inriktning. Ett aktivt friskvårdsarbete bidrar till en bättre hälsa och ger ett mervärde för de anställda vilket bidrar till att öka attraktionskraften och att höja verksamhetens kvalitet. Personalkostnader Löner Arbetsgivaravgifter Sjukfrånvaro i procent Pensioner Övrigt Totalt Total sjukfrånvaro 4,46 3,76 3,86 3,87 4,27 Sjukfrånvaro längre 88,52 79,08 än 60 dagar 65,51 68,15 70,86 Kvinnors sjukfrånvaro 4,78 4,02 4,22 4,24 4,46 Mäns sjukfrånvaro 3,26 2,59 2,41 2,4 3,48 Sjukfrånvaro i procent för respektive åldersgrupp år och yngre 3,27 3,42 3,80 5,09 4,21 30 år - 49 år 4,12 3,58 3,28 3,38 4,13 50 år och åldre 5,32 3,93 4,46 4,20 4,41 Sjukfrånvaro i procent för respektive förvaltning Förvaltning BIN 3,3 3,77 3,53 3,03 3,28 SOC 4,44 3,1 3,08 4,78 5,12 SERV 4,85 4,41 4,81 4,51 5,37 23

24 ÅRSREDOVISNING 2012 Miljöredovisning Miljöbokslutet visar genom ett antal nyckeltal förändringen över tiden inom ett stort antal miljöområden, samt specifika insatser inom miljöområdet under året. Nedan presenteras ett urval av nyckeltal som följer miljöarbetets måluppfyllelse för Hammarö kommun. Säck och kärlavfall 250,0 kg/invånare 200,0 Ekologisk och Fairtrade mat Serviceförvaltningens kostenhet har ökat andelen inköpta ekologiska och etiska livsmedel under Den ekologiska andelen var drygt 24 % av inköpsvärdet,var av nästan 4 % också var etiskt märkt. Målet 2012 var 25 % ekologiskt av inköpsvärdet, vilket kommunen nästan uppnått. 150,0 100,0 50,0 0, mål 2012 Kommunala miljöbilar Kommunala miljöbilar 100 Nyckeltalet visar andelen miljöfordon i den kommunala bilparken. Den definition av miljöbil som används är Trafikverkets. I Klimat- och energiplanen för Hammarö kommun anges att 90 % av kommunens egna bilar ska vara miljöbilar till Kommunens resultat år 2012 är 34 % miljöfordon (personbilar och lätta lastbilar) % Insamling av avfall 30 Mängden säck- och kärlavfall som går till förbränning har ökat med 1 kg/invånare under året. Målet var att få till en minskning med 35 % till år 2012 jämfört med år 2007, men kommunen har endast minskat med 10 %. Målet förutsätter att matavfall skall sorteras separat och att den fraktionen då inte kommer att gå till förbränning. Utsortering av matavfall har inte utförts under Mål 2012

25 Verksamheter och bolag Kommunövergripande verksamhet Ansvarig nämnd Ordförande Förvaltningschef Kommunstyrelsen Leif Sandberg Jan-Olof Appel Viktiga händelser Sommaren 2012 utökade båtbusslinjerna med en ny; Karlstad- Hammarö- Kristinehamn. Linjen var väldigt uppskattad av resenärerna. Man kunde välja om man ville åka hela sträckan eller stanna vid någon av de öar, som båten lade till vid, för bad och fika. Ett beslut har tagits om att Östra Nolgård ska bli ett nytt handelsområde. Plasten är attraktiv då stora delar av trafiken mellan Hammarö och Karlstad passerar där dagligen. Kommunfullmäktige beslutade under hösten 2012 att arbetet med projektering av en ny skola ska påbörjas omgående. Ekonomi Kostnader för buss- och båttrafiken understiger budget. Orsaken är att budgeten för kollektivtrafikökningen är relativt grovt beräknad. Kostnaderna för företagshälsovård är lägre än budgeterat vilket främst beror på nytt avtal samt mer restriktiv användning av de tjänster som finns att tillgå. Driftredovisning (tkr) Utfall Budget Avvikelse Intäkter Personal kostnader Övriga kostnader Netto Nämndmål Bedömning av måluppfyllelse Medborgarnas delaktighet i kommunens utveckling ska öka. Medborgarnas upplevelse av ett gott bemötande vid kontakt med kommunen ska förbättras. Medborgarnas möjlighet att välja mellan olika boendeformer ska öka. Företagandet i kommunen ska öka. Sysselsättningen bland unga år ska öka. Företagsklimatet ska förbättras. Medborgarnas/brukarnas nöjdhet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänster ska öka. Kommunens sjukfrånvaro i % ska bibehållas eller minska Effektiviteten inom kommunstyrelsens förvaltning ska öka. Medarbetare inom kommunen som är nöjda med sin sysselsättningsgrad ska öka. Medarbetarnas upplevelse av delaktighet i arbete och utveckling ska öka. Medarbetarnas trivsel på och med arbetet ska öka. Medarbetarnas nöjdhet med sin närmsta chef ska öka. 25

26 Teknisk verksamhet, Skattefinansierad del Teknisk verksamhet, Avgiftsfinansierad del. Ansvarig nämnd Servicenämnden Ansvarig nämnd Servicenämnden Ordförande Lennart Lämgren Ordförande Lennart Lämgren Förvaltningschef Johan Rosqvist Förvaltningschef Johan Rosqvist Viktiga händelser Hammarö Arena har färdigställts och tagits i bruk En sjömack samt en ny brygga har färdigställts i Lillängshamnen. Sjukfrånvaron har ökat kraftigt jämfört med tidigare år. Vakansläget har varit påtagligt under året där nyckelfunktioner inom flera enheter saknat bemanning under flera månader. Flera deltidsanställningar har genom omstruktureringar överförts till heltider. Ekonomi De största avvikelserna finns inom gatuenheten och fastighetsenheten På gatuenheten har haverier inneburit att nödvändig utrustning tvingats hyras/leasas in för att verksamheten ska fungera. Vidare har juridiska frågeställningar, bland annat av våra lokala trafikföreskrifter, orsakat stora merkostnader samtidigt som förväntade intäkter uteblivit. På fastighetsenehten har det i stället varit få haverier samtidigt som den milda vintern har gett lägre kostnader för uppvärmning. Driftredovisning (tkr) Utfall Budget Avvikelse Viktiga händelser Huvudvattenledningen över Vidön sprang läck den 18 juli med påföljden att en stor del av kommunens VA-abonnenter blev utan vatten i nästan två dygn. Lagningen av läckan präglades av flertalet tekniska problem. Dessa fel har till stor del redan åtgärdats och övriga är planerade. Ekonomi Även om verksamheten inte nådde budgetmålet uppvisar både VA och renhållning positiva resultat. I fallet VA har en stor del av det tidigare underskottet hämtats hem i och med årets resultat. Driftredovisning (tkr) Utfall Budget Avvikelse Intäkter Personal kostnader Övriga kostnader Netto Intäkter Personal kostnader Övriga kostnader Netto

27 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse De mål som inte uppfyllts kom till stor del till vår kännedom i samband med redovisningen av brukarenkäten avseende bemötande, tillgänglighet och nöjdhet som sammanställdes i början av december. Där listades sex olika verksamhetsgrenar där tre uppvisade förbättrade eller lik- artade resultat som tidigare undersökning, 2010, men de övriga tre visade en nedgång. Nedgången var dessutom relativt kraftig på ett par punkter och då undersökningen på dessa verksamhetsgrenar dessutom hade en hög svarsfrekvens gav det ett stort genomslag på undersökningen, som då gav ett totalresultat som var vikande. Nämndmål Medborgarna/brukarna ska uppleva att tillgängligheten och bemötandet i kontakt med serviceförvaltningen förbättras Brukarna ska uppleva ökad möjlighet till påverkan inom servicenämndens verksamheter Medborgarna ska uppleva att vägnätet förbättrats Bedömning av måluppfyllelse Serviceförvaltningens verksamheter ska bidra till en bättre miljö Medborgarnas/brukarnas nöjdhet med de verksamheter servicenämnden ansvarar för ska öka Kostnadseffektiviteten inom serviceförvaltningen ska öka 27

28 Miljö- och byggverksamhet Ansvarig nämnd Ordförande Förvaltningschef Miljö- och byggnadsnämnden Filp Gille Örjan Nässlander Driftredovisning (tkr) Utfall Budget Avvikelse Intäkter Viktiga händelser Trots en lågkonjunktur är byggtrycket relativt högt i kommunen Arbetat med att höja företagarnas och medborgarnas nöjdhet med förvaltningen Föroreningen i Haga Personal kostnader Övriga kostnader Netto Ekonomi Nämnden följer budgeten i sin helhet men avvikelser finns inom vissa områden så som miljöskydd och bygglov. Bygglov gör även i år ett överskott om än inte så stort som tidigare år, i miljöbalksområdet är det två områden som inte harmoniserar med kostnaderna, förorening som serviceförvaltningen hittade i Haga området och övrig tillsyn inom miljöbalken. Tillsynsintäkterna kommer att ändras från kommande år efter som ny taxa kommer att gälla från Sammanfattande bedömning av måluppfyllselse Nämnden har under året jobbat mycket med bemötande, medarbetarna har deltagit i flera utbildningar som ska resultera i en ökning av medborgarnas och företagarnas nöjdhet. Företagarna inom livsmedelsbranschen och byggbranschen har erbjudits utbildning och många har också deltagit i dessa utbildningstillfällen. Nämndmål Medborgarna och företagare ska uppleva att tillgängligheten och bemötande i kontakten med miljö- och byggförvaltningen ska minst bibehållas (helst förbättras). Kommunens företagare ska ges möjlighet att få information om gällande lagstiftning. Miljö- och byggnadsförvaltningen ska bedriva mer tillsynsarbete. Bedömning av måluppfyllelse Förvaltningen ska utvecklas och effektiviseras med hög rättsäkerhet Medborgarna och brukarna är nöjda med förvaltningens verksamheter 28

29 Individ- och familjeomsorg LSS, LASS, psykiatriverksamhet Ansvarig nämnd Socialnämnden Ansvarig nämnd Socialnämnden Ordförande Margareta Ivarsson Ordförande Margareta Ivarsson Förvaltningschef Mikael Johansson Förvaltningschef Mikael Johansson Viktiga händelser Försörjningsstöd, ett arbete har påbörjats för att sänka kostnaderna, arbetet kommer fortsätta under Öppenvården, förändringar är genomförda då tidigare beslut inte ännu var verkställt. Placeringar, fortsatt fokusering på lösningar på hemmaplan. Framtagande av integrationsplan. Utveckling av verksamheten för ensamkommande flyktingbarn. Ekonomi Avvikelsen på Ifo handlar om kostnader för familjehemsstöd, kontaktpersoner och externa öppenvård. Budgeten för försörjningsstöd slutade på ett mindre underskott. För övrigt har enheten genomfört ett fantastiskt omställningsarbete under Driftredovisning (tkr) Utfall Budget Avvikelse Intäkter Personal kostnader Övriga kostnader Netto Viktiga händelser Kartläggning av personernas intresseområden inom vår dagliga verksamhet. Övertagande av daglig verksamhet. Roll som Vård och stödsamordnare införd. Regional kartläggning av kompetensbehov genomförd. Ekonomi Budgeten hölls inte på grund av ökade personalkostnader på boendesidan samt en elevhemsplacering. Vi har många äldre personer inom delar i vår handikappomsorg, när inte orken längre finns behöver man vara hemma dagtid och är då inte i behov av någon daglig verksamhet. Vi får då kostnader för personal i boendet dagtid. Driftredovisning (tkr) Utfall Budget Avvikelse Intäkter Personal kostnader Övriga kostnader Netto

30 Hälsa, vård och omsorg Ansvarig nämnd Ordförande Förvaltningschef Socialnämnden Margareta Ivarsson Mikael Johansson Driftredovisning (tkr) Utfall Budget Avvikelse Intäkter Viktiga händelser Flytt av vårt kortid/rehab från Sätterstrand till Björkhagsgården. Utredning av LOV genomförd med beslut taget om införande av LOV senast andra kvartalet 2014 Byggstart av trygghetsboende Arbete med att åtgärda de brister som arbetsmiljöverket påpekat gällande arbetsmiljö vid Gunnarskärsgården. Omvårdnadslyftet. Införande av nytt vård och omsorgssystem, Treserva. Påbörjat arbete kring effektivisering/styrning av hemtjänst. Utbildning genomförd i Social dokumentation. Ekonomi Ett omfattande arbete är genomfört inom äldreomsorgen. Under våren startade arbetet upp med att strukturera upp planeringen av verksamheten. Arbetet fortsätter under Äldreomsorgen slutar på ett plus för sin verksamhet motsvarande det centrala sparbetinget. Personal kostnader Övriga kostnader Netto Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelse är inte optimal då vi inte lyckats förbättra oss gällande bemötande och trygghet inom äldreomsorgen. Nämnden kommer att prioritera dessa områden framöver och en handlingsplan är framtagen för det fortsatta arbetet. En del i detta är naturligtvis att fokus legat mycket på arbetet med att få en ekonomi i balans, det har haft och kommer även fortsättningsvis ha högsta prioritet men vi kommer även lägga stor kraft på att förbättra oss gällande trygghet och bemötande. Nämndmål Andelen brukare som upplever delaktighet ska öka. Bedömning av måluppfyllelse Andelen brukare som upplever ett gott bemötande ska öka Antalet personer som kan försörja sig själva ska öka Användningen av droger ska minska Brukarnas nöjdhet med socialförvaltningens tjänster ska öka Andelen brukare inom ÄO som känner sig trygga ska öka Tillgängligheten till socialförvaltningens handläggare ska öka Kostnadseffektiviteten inom socialförvaltningens område ska öka 30

31 För- och grundskoleverksamhet Kulturverksamhet Ansvarig nämnd Bildningsnämnden Ansvarig nämnd Bildningsnämnden Ordförande Jens Meyer Ordförande Jens Meyer Förvaltningschef Maria Kjällström Förvaltningschef Maria Kjällström Viktiga händelser Satsning på IT har startat genom inköp av projektorer till samtliga klassrum och 280 digitala surfplattor. Chefsbefattningarna inom skola och förskola stämmer nu med skollagens befattningar; rektor respektive förskolechef och organisationen i årskurs 4-6 anpassas för att överensstämma med behörighetskraven. Projektering av ny skola har engagerat många i organisationen. Implementeringsarbetet av ett nytt betygssystem fortsätter och hösten 2012 betygsattes eleverna i årskurs 6 och 7 för första gången. Ekonomi Kostnaderna för löner blev högre än budgeterat då lärarnas avtal för 2012 blev lägst 4,2%. Nämndens kostnader för IT-verksamheten ökade mer än budgeterat. Vid placering av barn enligt SOL ökar bildningsnämndens kostnader för dessa elevers skolgång. Trots vidtagna åtgärder som har minskat kostnader inom andra områden som till exempel utveckling och kompetensutveckling samt elevhälsa har nämnden ett underskott. Semesterlöneskulden ökade i december på grund av nytt löneavtal samt färre uttagna dagar i samband med julledighet för personal inom förskola och administration. Totalt belastar det resultatet med tkr, varav kostnader för lärarnas semester som inte är resultatpåverkande är 881 tkr. Driftredovisning (tkr) Utfall Budget Avvikelse Intäkter Personal kostnader Övriga kostnader Netto Viktiga händelser Nationaldagsfirandet förankras och utvecklas under namnet Strössel Ungdomsenheten har delvis förändrat veksamheten genom att använda Mörmohallen regelbundet och på så sätt lockat fler undgomar till olika aktiviteter. Kulturgarantin förankras i skolan genom att elever och lärare i högre grad påverkar innehåll och utformning. Ekonomi Inga större budgetavvikelser inom kulturverksamheten under budgetår Driftredovisning (tkr) Utfall Budget Avvikelse Intäkter Personal kostnader Övriga kostnader Netto Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Verksamheten har god måluppfyllelse och utvecklingen sker i en positiv riktning. Välutbildad och behörig personal i alla led är det främsta förklaringen. Det råder en hög kostnadsmedvetenhet och en stabilitet där personalomsättningen är låg. Intresset för att utveckla kvalitet är stort. I olika sammanhang rankas Hammarö förskolor och skolor högt. Intresset för IT i undervisningen och övrig verksamhet är stort och prioriteras genom utbyggnad av infrastruktur och ökad kompetens. 31

32 Nämndmål Bedömning av måluppfyllelse Delaktighet: Andelen barn, elever, ungdomar och föräldrar som känner sig delaktiga i verksamhetens utformning ska öka Tillgänglighet: Tillgänglighet inom allmänkultur ska öka. Tillgänglighet: Andelen barn, elever och ungdomar som utövar kulturverksamhet ska öka. Värdegrund/bemötande: Andelen barn/elever, ungdomar, föräldrar och besökare som upplever att de får ett gott bemötande ska öka. Värdegrund/bemötande: Verksamheten i Hammarö kommuns skolor ska i högre grad utformas utifrån varje barns/elevs specifika behov. Valfrihet: Vårdnadshavares valfrihet av olika pedagogiska inriktningar inom förskolan ska öka. Hållbar utveckling: Barn, elever och ungdomar har en högre medvetenhet om hur de kan bidra till ett hållbart samhälle. Arbete/Entreprenörskap: Elever känner högre tillit till sin förmåga att göra egna val. Effektivitet: Verksamhetens effektivitet bibehålls. Effektivitet: Elevernas kunskaper i matematik ska förbättras Nöjdhet: Andelen brukare som är nöjd med verksamheten ökar. Nöjdhet: Förutsättningen att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med förskolans läroplan ska öka. Andelen elever som har minst godkänt i alla ämnen ska vara högre än det förväntade värdet. (SALSA) Genomsnittligt meritvärde ska vara högre än det förväntade värdet. (SALSA) 32

33 Övrig nämnder Gymnasieskola Ansvarig nämnd Ordförande Skoldirektör Karlstads- Hammarö gymnasienämnd Göran Nilsson Staffan Sjölund Viktiga händelser Antalet elever inom förvaltningens skolor minskade med 108 elever jämfört med 2011, men var 154 fler än budget. Det individuella programmet inom gymnasiesärskolan prisades vid 2012 års SETT-mässa (mässa och konferens för det innovativa och moderna lärandet) för den kreativa utvecklingen av läsplattor som kommunikationshjälpmedel. Driftredovisning Hammarö kommuns del (tkr) Utfall Budget Avvikelse Nettokostnad Det negativa resultatet ska hanteras inom nämnden. Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Viktigare händelser En uppmärksammad brand i ett båthus på Hammarö krävde en omfattande insats. Projektet Mångfald och jämställdhet (MOJ) ge n o m - fördes under året. RAKEL (RadioKommunikation för Effektiv Ledning) har införts och är i skarp drift i hela förbundet. Nödvattenplanering har genomförts för Karlstads och Hammarö kommuner. Ekonomi Tabellen visar Hammarös medlemsbidrag till förbundet. Årets resultat i förbundet uppgår till tkr vilket är ca tkr bättre än budget. Det stora överskottet beror främst på extraordinära händelser som återbetalning av AFA pengar och realisationsvinst för försäljning av inventarier. Dessutom är det ett överskott på grund av personalomsättning och ej utnyttjade lokalförsörjningsmedel. Driftredovisning Hammarö kommuns del (tkr) Utfall Budget Avvikelse Nettokostnad Drifts- och servicenämnd Nämnden har fyra sammanträden/år. Varje medverkande kommun har utsett en ledamot och en ersättare till nämnden. Posterna som ordförande och vice ordförande tillsätts genom val i Karlstads kommun. Hammarö kommun betalade 50 tkr till nämnden under Etablering har skett under 2012 av en medborgarportal för e-tjänster. Samtliga kommuner i Värmland har antagit SKL:s strategi för e-samhället. Valnämnden Har inte bedrivit någon verksamhet under Överförmyndarnämnden Driftredovisning (tkr) Utfall Budget Avvikelse Verksamh. nettokostn Hjälpsmedelsnämnden Driftredovisning (tkr) Utfall Budget Avvikelse Verksamh. nettokostn Krisledningsnämnden Nämnden inrättades under 2007 tillsammans med kommunerna i Karlstadsregionen. Någon krisledning har inte ägt rum utan endast vanliga sammanträden. Revisionen Revisionsberättelse lämnas i eget ärende till kommunfullmäktige. Driftredovisning (tkr) Utfall Budget Avvikelse Verksamh. nettokostn Överskottet stannar i förbundet och lämnas inte tillbaka till medlemskommunerna. 33

34 Sätterstrand Business Park AB Hammarö Energi AB Ordförande Kent Carlsson Ordförande tf Thomas Otto Verkställande direktör Pernilla Uddh Verkställande direktör Per Sidetun Viktiga händelser Under året har en konsult använts för prospektering, research och marknadsföringsinsatser mot datahallarna. Vidare har arbetet med att färdigställa lokaler och ta emot nya hyresgäster fortsatt. Tack vare det här är bolagets kontroshotell är numera fullt uthyrt. Under året har entreprenörer startat upp hotelloch restaurangverksamhet i Sätterstrands lokaler vilket höjt attraktiviteten på området och skapat bra förutsättningar för att även kunna erbjuda flerdagarskonferenser. Compare har tillsammans med Landstinget i Värmland och Karlstads universitet startat upp Nordic MedTest i syfte att skapa ett nationellt testcenter för vård- IT. Sätterstrand är glada att testlabbet kan erbjuda förutsättningar för detta. Ekonomi Årets resultat uppgår till tkr och är en förbättring med tkr jämfört med Det förbättrade resultatet beror på ökade intäkter men även lägre hyreskostnader. Att bolaget fortsätter att visa negativa resultat beror främst på för höga fasta kostnader i förhållande till intäkterna. En stor del av kostnaderna är sådana som skulle belasta Hammarö kommun om bolaget inte fanns. Resultaträkning (Tkr) Utfall Utfall Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat före bokslutsdisp Bokslutsdispositioner - - Aktuell skatt - - Årets resultat Viktiga händelser Utbetalning till de kunder som återgått till det gamla avtalet har genomförts. Bolaget har efter ansökan blivit antagna i REKO fjärrvärme. Ekonomi Av resultaträkningen framgår att resultatet före bokslutsdispositioner är -321 tkr. I resultatet för år 2012 ingår tkr i transiteringsersättning från Karlstads Energi AB. Transiteringsersättning kommer att erhållas t. o. m år Resultaträkning (Tkr) Utfall Utfall Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat före bokslutsdisp Bokslutsdispositioner Aktuell skatt - - Årets resultat

35 Hammaröbostäder AB Ordförande Verkställande direktör Björn Nordenhammar Staffan Åbjörn Viktiga händelser Avtal om nybyggnad av trygghetsboende i Lillängshamnen är överfört till Hammarö kommun. Projektering för planerad om- och tillbyggnad av befintliga hus på Lillängen pågår. Ekonomi En mild inledning på året, i kombination med att vi nu ser effekten av genomförda energisparsåtgärder, har resulterat i att kostnaden för uppvärmning ligger betydligt under budget. Bolaget har, och kommer även framledes att ha ett fortsatt fokus på energieffektiviseringsågärder. Kostnaden för vatten har ökat jämfört med föregående år beroende på kommunens taxehöjningar. Resultatet ligger i nivå med lämnade prognoser. Resultaträkning (Tkr) Utfall Utfall Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat före bokslutsdisp Bokslutsdispositioner Aktuell skatt Uppskjuten skatt Årets resultat Vindpark Vänern Kraft AB Ordförande Verkställande direktör Gunnar Ordell Mats Enmark Hammarö kommuns ägande 30% Viktiga händelser Maskinhaveri har skett vilket har förvärrats av att leverantören är försatt i konkurs. Till följd av detta har nedskrivning av vindkraftverken gjorts. Ekonomi Lägre elgenerering än förväntat till följd av bristande service och tekniska skador tillsammans med lägre försäljningspris för såväl genererad el som elcertifikat resulterade i ett kraftigt försämrat resultat. Resultaträkning (Tkr) Utfall Utfall Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Av- och nedskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat före bokslutsdisp Bokslutsdispositioner Aktuell skatt Årets resultat

36 Resultaträkning Belopp i tkr Not Koncern 2012 Koncern 2011 Kommun 2012 Budget Kommun 2012 Kommun 2011 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nedskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Aktuell skatt Uppskjuten skatt Årets resultat

37 Balansräkning Belopp i tkr Not Koncern Koncern Kommunen Kommunen Tillgångar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Exploatering Förråd och lager Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Därav årets resultat ( ) (15 510) (2 886) (7 277) Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Panter och ansvarsförbindelser 13 37

38 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Koncern 2012 Koncern 2011 Kommun 2012 Kommun 2011 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för av- och nedskrivningar Betald skatt Justeringar för gjorda avsättningar Justeringsposter som inte ingår i kassaflödet Reavinst Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/ Minskning (+) av exploatering Ökning (-)/ Minskning (+) av varulager Ökning (-)/ Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/ Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella tillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nettoökning långfristiga skulder Minskning av anslutningsavgifter Ökning av ansluitningsavgifter Minskning av långfristiga fordringar Ökning av långsiktiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

39 Notapparat Belopp i tkr Koncern 2012 Koncern 2011 Kommun 2012 Kommun 2011 Not 1 Intäkter Driftsbidrag från stat, kommun, landsting med flera Avgifter, taxor Hyresintäkter Övriga intäkter Summa Not 2 Kostnader Personalkostnader Övriga kostnader Summa Not 3 Av- och nedskrivningar Anläggningar och fastigheter Maskiner och inventarier Nedskrivningar Summa Not 4 Jämförelsestörande poster Aktieägartillskott Sätterstrand Businesspark AB Avsättningar pågående tvister Hammarö Energi Avsättning Vindpark Vänern Upplösning av tidigare avs Reavinster Återbetalning AFA Summa Not 5 Skatteintäkter Preliminär skatteintäkt Prognos slutavräkning Justering föregående års prognos Summa Not 6 Generella statsbidrag och utjämningar Kostnadsutjämning Inkomstutjämning Regleringsbidrag/avgift Summa Statsbidrag LSS Statsbidrag maxtaxa Fastighetsavgift Summa

40 Belopp i tkr Koncern 2012 Koncern 2011 Kommun 2012 Kommun 2011 Not 7 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar Ackumulerade anskaffningsväden Vid årets början Nyanskaffningar Försäljningar Uppskrivning Justering Erhållna bidrag Summa ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Nedskrivning Justering Summa ackumulerade av- och nedskrivningar Bokfört värde vid årets slut Bokfört värde fördelat per fastighetskategori Markreserv Verksamhetsfastigheter Affärsfastigheter Publika fastigheter Övriga fastigheter Summa Varav pågående (98 821) (82 820) (97 019) (78 636) Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Utrangering/försäljning/erhållna bidrag Justering Summa ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Årets av- och nedskrivning enligt plan Utrangering/försäljning Nedskrivning Justering Summa ackumulerade av- och nedskrivningar Bokfört värde vid årets slut

41 Belopp i tkr Koncern 2012 Koncern 2011 Kommun 2012 Kommun 2011 Not 8 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Förändring (nedskrivning) Utgående bokfört värde Ingående anskaffningsvärde avser framförallt aktier i kommunens dotterbolag Hammarö Energi AB, AB Hammaröbostäder samt Sätterstrand Businesspark AB. Under året har aktier köpts avseende Vindpark Vänern AB från kommunens dotterbolag, 630 tkr. Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Hammarö kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick till kronor. Långfristiga fordringar INgående anskaffningsvärde Tillkommande/avgående tillgångar Utgående bokfört värde Summa finansiella anläggningstillgångar Not 9 Eget kapital Ingående balans Årets resultat Fond renhållning (överfört till skuld abonnenter) Differens -633 Utgående balans Not 10 Avsättningar Pensioner Borgensåtagande Uppskjuten skatt på obeskattade reserver Övrig avsättning Avsättning Vindpark vänern Summa

42 Belopp i tkr Koncern 2012 Koncern 2011 Kommun 2012 Kommun 2011 Avsättningar till pensioner Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Arbetstagare som pensionerats Ränte- och basbeloppsuppräkningar Övrigt Förändring av löneskatt Sänkning av diskonteringsräntan Utgående avsättning inklusive löneskatt Överskottsfond Not 11 Långfristiga skulder Kommunen Lån med förfallodag < 5 år Lån med förfallodag > 5 år Anslutningsavgifter VA Anslutningsavgifter Stadsnät Koncernlimit Varav utnyttjat per Kommunens förfalloprofil (inkl. ränteswapar) avseende räntebindningen Inom 1 år 2 22 Inom 1-2 år 0 0 Inom 2-3 år 0 0 Inom 3-4 år 0 0 Inom 4-5 år 0 0 Inom 5-6 år 10 0 Inom 6-7 år Inom 7-8 år Inom 8-9 år Inom 9-10 år Summa

43 För att uppnå en effektiv och flexibel hantering av ränterisken i kommunens skuldportfölj används finansiella derivatinstrument. Hanteringen skall anpassas till de riktlinjer och ramar som är fastställda i dokumentet kring finanshantering av kommunfullmäktige i Hammarö kommun. Räntebindning och kapitalbindning frikopplas från de enskilda lånen. Detta ger bolaget möjligheter att, när som helst, förändra räntebindningstiden och bättre möta förändringar på räntemarknaden. För att säkerställa kapitalförsörjningen eftersträvas långa kreditavtal med kommunens långivare. För att uppnå en rimlig och väl avvägd ränterisk (genomsnittlig räntebindningstid) i skuldportföljen används ränteswapar. Utestående ränteswapavtal uppgår till 170 MSEK (120). Per bokslutsdagen finns ett undervärde på ca 8,2 MSEK (-4,9) i avtalen. Undervärdet/övervärdet representerar den kostnad/intäkt som skulle uppstå om man avslutar avtalen i förtid. Analogt skulle motsvarande undervärde/övervärde (s.k. ränteskillnads-ersättning) uppstå om man i stället valt att använda långa räntebindningar på kommunens lån. Om respektive ränteswapavtal kvarstår t.o.m. sitt slutförfallodatum så kommer undervärdet/övervärdet att löpande elimineras. Under verksamhetsåren planeras för betydande nyinvesteringar. Nyupplåningsbehovet beräknas till ca 230 Msek. Denna volym vägs in när ränterisken hanteras. Den genomsnittliga räntebindningstiden för den totala skuldportföljen uppgår till 8,23 år (7,55 år) och till 3,52 år om den planerade nyupplåningen vägs in. Den genomsnittliga effektiva räntan uppgår till 3,10 % (2,75 %). Belopp i tkr Koncern 2012 Koncern 2011 Kommun 2012 Kommun 2011 Not 12 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Mervärdesskatt Personalens källskatt Semesterlöneskuld Partiell inkösen pensioner Övriga skulder Upplupna arbetsgivaravgifter Upplupna kostnader pensionsvalet inkl. löneskatt Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter Förskott exploateringar Summa Not 13 Panter och ansvarsförbindelser Säkerheter och ansvarsförbindelser Borgensåtagande Pensionsåtagande intjänat t o m Operationell Leasing Det sammanlagda beloppet på balansdagen av minileasingavgifter för operationella leasingavtal med löptid > 3 år fördelade på förfallotidpunkter är enligt följande: Inom ett år Senare än ett år men inom fem år Senare än fem år 0 0 Summa

44 Belopp i tkr Kommun 2012 Hammarö Energi Hammarö Bostäder Bostadsrättsföreningar Vindpark vänern Skoghalls folketshusförening Föräldrakooperativ Hammarö ryttarförening Hammarö HC 212 Kommunalt förslustansvar 40% 239 Summa Kommun 2012 Hammarö kommun har i oktober 1997 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Hammarö kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest Sverige ABs totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 44

45 Vatten och avloppsverksamhet Ny lag om allmänna vattentjänster trädde i kraft 1 januari I lagen finns bland annat bestämmelser om att verksamheten ska redovisas särskiljt från övrig verksamhet med egen resultat- och balansräkning. Anslutningsavgifter redovisas från och med 2008 som periodiserad intäkt och löses upp under samma tidsperiod som anläggningen skrivs av på. Nyckeltal (tkr) Antal abonnenter Omsättning Nettoinvesteringar Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Resultaträkning VA-verksamhet (tkr) Belopp i tkr Not 2012 Budget 2012 Verksamhetens intäkter Skattefinansiering 500 Verksamhetens kostnader Av- och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella kostnader Årets resultat

46 Balansräkning VA-verksamhet Belopp i tkr Not Tillgångar Materiella tillgångar Pågående nyanläggningar Summa anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Noter VA-verksamhet Belopp i tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter Anläggningsavgifter (periodiserade) Övriga intäkter Summa Not 2 Interna kostnader Följande principer har använts för fördelning av gemensamma kostnader avseende annan verksamhet inom kommunen Kostnader Servicechef 30 % 30 % Gatuchef 60 % 80 % Karttekniker 20 % 0 % Arbetsledare 100 % 100 % Nämndsekreterare 5 % 5 % Ekonomiassistent/Kundtjänst 50 % 60 % Ekonom 25 % 25 % Servicenämnden 20 % 20 % Totalt uppgår de interna kostnaderna 2012 till tkr. Not 3 Avskrivningar enligt plan/nedskrivningar Avskrivning görs linjärt över tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningstider: Ledningar 70 år Byggnader 50 år Processutrustning 25 år Maskiner/inventarier 5-10 år 46

47 Belopp i tkr Not 4 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnad och tekniska anläggningar Ack anskaffningsvärde vid årets början Nyanskaffning Utrangering/försäljning/bidrag Justering - - Summa anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar vid årets början Årets avskrivning Justering Ackumulerade avskrivningar vid årets slut Bokfört värde Maskiner och inventarier Ack anskaffningsvärde vid årets början Nyanskaffning Utrangering/försäljning/bidrag - - Justering Summa anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar vid årets början Årets avskrivning Justering - - Ackumulerade avskrivningar vid årets slut Bokfört värde Not 5 Kortfristiga fordringar Ackumulerad förlust redovisas som fordran mot abonnenterna Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 6 Långfristiga skulder Anslutningsavgifter Långfristiga skulder, Hammarö kommun Summa Not 7 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Summa

48 Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagens 8:e kapitel samt av Lagen om Kommunal redovisning. Rådet för kommunal redovisning lämnar dessutom rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Hammarö kommun följer de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning ger ut vilka till vissa delar finns uppräknade nedan: Skatteintäkter periodiseras till det år då den beskattningsbara inkomsten intjänas av den skattskyldige. Skatteavräkningen beräknas på skatteintäkter från SKL:s decemberprognos. Pensionsåtaganden bokförs enligt blandmodellen, vilket bland annat innebär att pensioner intjänade före 1998 inte tas upp som avsättning i balansräkningen utan redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Pensionsförmåner intjänade efter 1997 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Avskrivningar har gjorts på tillgångarnas anskaffningsvärden och är beräknade på den ekonomiska livslängden. Det avskrivningsbara beloppet periodiseras sedan linjärt över tillgångens ekonomiska livslängd/nyttjandetid i syfte att återspegla resursförbrukningen. Upplysningar om avskrivningstider: -Fastigheter och anläggningar -Maskiner och inventarier 6-33 år 3-15 år Kommunens bokförda värde på aktier i de kommunala bolagen har i den sammanställda redovisningen eliminerats mot bolagens eget kapital. Obeskattade reserver delas upp med 26,3 % på uppskjuten skatt samt 73,7 % på eget kapital. Leasingavgiften för operationella leasingavtal (exklusive avgifter för service, försäkring och underhåll) fördelas linjärt över leasingperioden, även om betalningarna i praktiken fördelas på annat sätt. För ej uppsägningsbara operationella leasingavtal med en avtalstid som överstiger tre år lämnas följande upplysningar: Det sammanlagda beloppet per balansdagen av framtida minimileasingavgifter, fördelade på förfallotidpunkter enligt följande: inom ett år senare än ett år, men inom fem år senare än fem år Finansiella tillgångar tas upp som anläggningstillgångar då de innehas långsiktigt i ett ägarintresse. I kommunens årsbokslut återfinns jämförelsestörande poster. För att en post ska betrakta som jämförelsestörande, ska posten uppgå till ett väsentligt belopp samt vara av ett sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Se not 4. Vatten- och avloppsverksamheten samt avfallshanteringen ingår i kommunens samlade verksamhet. Enheterna belastas med overheadkostnader och dessutom betalas ränta på avräkning mot kommunen. En särredovisning har upprättats över vaverksamheten. Enligt RKR:s rekommendationer nr 18, som gäller från och med 2010, ska investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Avskrivningstiden på VA-ledningar, 70 år, är ett avsteg från RKR:s (Rådet för kommunal redovisning) rekommndationer om år. 48

49 Ordlista AFA: AFA Försäkringar har tagit beslut om att sänka och återbetal premier för Avtalsgruppförsäkring (AGS-KL) samt avgiftsbefrielseförsäkring (AVB-KL) för åren 2007 och Anläggningstillgångar: Tillgångar som är avsedda att ägas under längre tid. Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella bidrag. Avsättningar: Avsättning är en förpliktelse som på balansdagen är säker eller sannolik till sin förekomst men, till skillnad från en skuld, är oviss till belopp eller till den tidpunkt den skall infrias. Eget kapital: Är skillnaden mellan tillgångar och skulder/avsättningar. Finansiella intäkter: Intäkter som kommer från placerade medel på bank m m. Finansiella kostnader: Består främst av kostnader för upplåning hos bank. Kassaflödesanalys: Beskriver hur likvida medel har förändrats under året genom den löpande verksamheten, investeringar- och finansieringsverksamhet. Soliditet: Visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Soliditeten visar också om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, d v s den långsiktiga betalningsförmågan. Lånekostnader : ränta och andra kostnader som uppkommer vid upplåning av kapital. LSS och LASS: Insatserna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) utgörs av personlig assistent, ledsagarservice, kontaktperson, avlösning i hemmet, korttidstillsyn, boende med särskild verksamhet samt daglig verksamhet. LASS avser lag om assistentersättning. Tkr: Tusen kronor Mkr: Miljoner kronor 49

50 Skoghall den 5 mars 2013 Leif Sandberg (M), ordförande Thomas Otto (M) Mikael Jern (MP) Margareta Ivarsson (C) Charlie Weimers (KD) Kent Hakefelt (FP) Siw Gidlöf (S) lars Westling (S) Solweig Gard (S) Sara Asp (S) Lillemor Larsson (V) 50

51 Box 26, Skoghall, besöksadress Mörmovägen 5, växel , fax bankgiro , org nr , 51