Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014"

Transkript

1 Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet Siffrorna avser år om inte annat anges. Det år som et gäller anges då inom parentes efter siffran. Tillgänglighet i Hammarö kommun Mått 1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? % Kommentar mått 1: Hammarö har starkt förbättrat sitt jämfört med Förbättringen bedöms bero på att kommunens nyöppnade kontaktcenter gett medborgarna bättre möjligheter att snabbt få svar på sina frågor utan att behöva vidarebefordra e-posten till handläggare på förvaltning. 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? % Kommentar mått 2: Hammarö har starkt förbättrat sitt jämfört med Anledningen till detta är att det kontaktcenter som invigdes i februari besvarat merparten av frågorna i undersökningen utan att behöva koppla samtalet vidare till handläggare på förvaltning. Enligt undersökningen besvarades 82 % av frågorna direkt av svarande person i kontaktcenter. 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? % Kommentar mått 3: Andelen som upplever ett gott bemötande har försämrats något jämfört med 2013, men Hammarö tillhör fortfarande den bästa gruppen i undersökningen. Det bemötande som inte bedömts som gott har bedömts som medelgott. Således är det inget bemötande som bedömts som dåligt. 4. Hur många timmar per vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstationen i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Antal timmar/ vecka Kommentar mått 4: Måttet är en sammanvägning av tre delmått. Vad gäller återvinningscentralens öppettider så tillhör Hammarö den näst bästa gruppen av alla kommuner, och bibliotekets öppettider ger ett genomsnittligt i jämförelse. Vad gäller simhallens öppettider tillhör Hammarö den sämsta gruppen i undersökningen och det drar således ner det sammanvägda et för de tre delmåtten. Badhusets öppettider är svåra att utöka eftersom reningsanläggningen inte klarar ett utökat öppethållande.

2 5. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 6. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? % Antal dagar Kommentar mått 5-6: I förskolan är både barn- och personalgrupp kraftigt reducerad under perioden från jul till och med trettondagen. Förutsättningarna för en god introduktion i förskolan är därför försämrade denna period och förskolestart erbjuds i stället först efter julhelgerna. Fyra dagar per år har verksamheten beviljats ett reducerat öppethållande för att möjliggöra uppdraget med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten och förskolans personal. En av dessa dagar förläggs i anslutning till julhelgerna för att göra så få avbrott som möjligt i pågående introduktion och verksamhet. I år inföll denna dag den 7/1, vilket innebar att de som önskat sin förskolestart tidigare började först torsdagen den 8/1. Detta påverkar andelen som kunnat få plats på önskat placeringsdatum. Mått 5 ska bedömas i förhållande till mått 6. Väntetiden för barnomsorg är i snitt 3 dagar, vilket placerar Hammarö bland de kommuner som har kortast väntetid. Den korta väntetiden gör att Hammarö har mycket god tillgänglighet till barnomsorgen, trots att endast 64 % får plats på önskat datum. 7. Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Antal dagar Kommentar mått 7: Måttet mäter hela processen från det att en person ansöker om en plats på särskilt boende (säbo) till det datum personen erbjuds att flytta in. Den första delen av processen, som handlar om hur lång tid det tar för förvaltningens handläggare att utreda behovet och ge bifall eller avslag på ansökan om säbo, är konstant och tar i snitt 14 dagar, vilket är helt rimligt för att göra en ordentlig utredning. Den andra delen av processen är helt beroende av tillgängligheten på lediga platser i säbo, och under det första kvartalet var det extremt ont om platser vilket gjorde att väntetiderna blev långa. Under andra kvartalet lossnade det lite och de sista ärendena som mättes (mätperioden är 1/1-30/6) fick plats på säbo på bara några veckor. Totalt mättes 10 ärenden och 5 av dem fick vänta mer än 4 månader och det är orsaken till den höga snittsiffran. Delen av processen som handlar om tillgängliga platser är väldigt svår för förvaltningen att kunna påverka. Hammarö kommun planerar ett nytt säbo, och utgångsläget kommer att förbättras när det nya säbo är klart och det finns fler platser att tillgå. 8. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Antal dagar Kommentar mått 8: Ett arbete med att förbättra och effektivisera processer har påbörjats på individ- och familjeomsorgen, och det arbetet fortgår. Effektiviseringsarbetet har gett ; 2013 var snittiden 25 dagar och har den tiden sänkts till 12 dagar. Hammarö tillhör därmed den näst bästa gruppen i undersökningen.

3 Trygghetsaspekter i Hammarö kommun Mått 9. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Index SCB enkät av 100 poäng Kommentar mått 9: Måttet hämtas från medborgarundersökningen som Hammarö genomför vartannat år (ojämna år). Det finns därför inget för. När SKL använder sig av 2013 års i jämförelsen med andra kommuner har Hammarö det sjätte bästa et av alla deltagande kommuner. 10. Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14- dagarsperiod? Antal vårdare Kommentar mått 10: Kontinuitetsmåttet för hemtjänsten är ett mått som socialförvaltningen tycker är väldigt viktigt, och efter att ha försämrat et från 11 personer 2012 till 15 personer 2013 så startades ett arbete upp direkt under hösten 2013 för att se över vad förvaltningen kan göra för att förbättra förutsättningarna för en hög kontinuitet. Arbetet pågick sedan under våren. Det är ett svårt arbete eftersom effektivitet och kontinuitet i hemtjänst inte riktigt går ihop. Om man utnyttjar personalen effektivt och har stor flexibilitet tenderar kontinuiteten att sjukna. Glädjande nog visade dock höstens mätning att förvaltningen är på rätt väg och måttet hade sjunkit till 14 personer i snitt, vilket är i linje med övriga riket. 11a. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Planerat värde 11b. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Faktiskt värde Antal barn/ personal Antal barn/ personal 5,4 (2013) 5,4 (2013) 5,2 (2012) 4,5 4,3 4,6 Kommentar mått 11 a-b: Det planerade antalet barn per personal ligger strax över snittet i jämförelse med övriga kommuner, medan det faktiska antalet barn är fler i Hammarö kommun än genomsnittet i undersökningen. På två av förskolans enheter testas ett digitalt närvarosystem under vintern/våren. Kunskap om den faktiska närvaron är en viktig förutsättning för att kunna planera verksamheten på ett bra sätt. Om förskolan får ett tydligt underlag för långsiktig planering och en bättre överblick av barnens faktiska närvaro och schemalagda tid, blir det lättare att göra bra personalplaneringar och åskådliggöra vikariebehov. Ett IT-baserat närvarosystem kan ge vinster för både förskolechefer, handläggare, personal, verksamhet och vårdnadshavare. Testperioden kommer att pågå i 6 månader och sedan utvärderas ur flera perspektiv.

4 Delaktighet och information i Hammarö kommun Mått 12. Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? % 88,9 83,2 87,1 (2010) Kommentar mått 12: Hammarö har det femte högsta valdeltagandet jämfört med de andra kommunerna i undersökningen. 13. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Andel (%) av maxpoäng Kommentar mått 13: Hammarö har en ny hemsida som lanserades i mars. Kommunen har också förbättrat sitt i webbundersökningen jämfört med 2013, om än inte så mycket som förväntat med hänsyn till den nya hemsidan. Det är framför allt sökfunktionen som dragit ner et. Det har upptäckts fel i sökfunktionen som rättats till, och förhoppningsvis kommer denna justering av sökfunktionen att ge ett ännu bättre i undersökningen framöver. 14. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Andel (%) av maxpoäng Kommentar mått 14: Detta mått har ändrat innehåll och struktur, vilket gör att det inte är jämförbart med tidigare år. Större fokus har lagts på kommunernas arbete med medborgardialog, vilket gynnat Hammarö och gett kommunen en högre andel av maxpoäng än tidigare. Vidare har de möjligheter som den nya hemsidan ger också bidragit till det förbättrade et. 15. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Index SCB enkät av 100 poäng (2013) Kommentar mått 15: Måttet hämtas från medborgarundersökningen som Hammarö genomför vartannat år (ojämna år). Det finns därför inget för. När SKL använder sig av 2013 års i jämförelsen med andra kommuner har Hammarö det sjuttonde bästa et av alla deltagande kommuner.

5 Kostnadseffektivitet i Hammarö kommun Mått 16. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Kronor/ barn och år (tkr) 132 (2013) 126 (2013) 138 (2012) Kommentar mått 16: Kostnaden stämmer inte med anledning av ett inrapporteringsfel; barn som går i privata förskolor/kooperativ har inte räknats med. Samma fel gäller för 2012 års siffror. Rätt värde är 126 tkr/barn och år, vilket gör att ligger i paritet med genomsnittet. Från och med inrapporteringen för har SCB ändrat sina rutiner för inrapportering och siffrorna förväntas då vara korrekta. 17a. Vilket når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 17b. Vilket når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 18. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet % % % 95,4 86,4 93,2 Kommentar mått 17 a-b, 18: Hammarö uppvisar sedan många år tillbaka mycket goda skol, vilket gör att kommunen rankas som en av landets bästa skolkommuner. Skolinspektionen har under granskat skolan i Hammarö kommun och konstaterar att kommunen har ett bra grepp om sin utbildningsverksamhet. Tillsynen visar att Hammarö kommun har ett väl fungerande kvalitetsarbete, vilket är en av grundförutsättningarna för de goda skolen. 19. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 Andel (%) positiva svar Kommentar mått 19: Hammarö kommun har inte deltagit i denna enkätundersökning under. Under Skolinspektionens tillsyn under året genomfördes enkätundersökningar, vilket medförde att de ordinarie brukarundersökningar som kommunen gör inte genomfördes på bildningsförvaltningen. 20. Kostnad per betygspoäng Kr Kommentar mått 20: Hammarö kommun är fjärde bästa kommun i undersökningen. et bedöms bero på låg sjukfrånvaro, relativt låga lönekostnader, låg personalomsättning och låga kostnader för läromedel. Vidare leder rektorerna stora enheter och man har stora elevgrupper på många håll. Kommunen ger också eleverna tidiga stödinsatser, vilket är kostnadseffektivt.

6 21. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen % 90,5 78,3 91 Kommentar mått 21: Hammarö kommun är näst bästa kommun i undersökningen. et kan ses som en konsekvens av de goda skolen på grundskolenivå (se kommentar till mått 17 och 18). 22. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram tkr/elev 9,9 25,2 8,8 Kommentar mått 22: Måttet utgår från två enheter; dels kostnad per elev i gymnasiet och dels antalet elever som inte fullföljer gymnasiet inom fyra år inkl. IV-program. För att få ett bra ska man alltså eftersträva låg kostnad med ett litet antal avhopp. Måttet kan beskrivas som en kvalitetsbristkostnad, där Hammarö har bäst bland alla kommuner i undersökningen. 23. Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? Andel (%) av maxpoäng Kommentar mått 23: Måttet anger andel av maxpoäng för 15 olika delmått. Hammarö placerar sig, liksom 2013, i den näst bästa gruppen i undersökningen. Kraven på utbudet inom särskilt boende höjs successivt för varje år; t ex är en ny kvalitetsaspekt tillgång till internet i alla rum. Kommunen planerar just nu byggnationen av ett nytt äldreboende och har med frågan om kvalitetsaspekten i denna planering. 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? tkr 684 (2013) 677 (2013) 708 (2012) Kommentar mått 24: Detta mått baserar sig på siffror från Vad Kostar Verksamheten (VKV). Hammarö har beslutat att istället använda sig av siffror från Kostnad Per Brukar (KPB) för att få en mer korrekt kostnadsbild. Enligt KPB har Hammarö en något högre kostnad per dygn i särskilt boende än medianvärdet, och kommunen ligger i paritet med de kommuner som befinner sig i mittersta skiktet. Kommunen har tidigare haft höga kostnader, men genomförda omstruktureringar har slagit igenom och kostnadsutvecklingen är numera stabil. 25. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt boende % Kommentar mått 25: Socialförvaltningen har under satsat på att arbeta med värdegrundsfrågor i äldreomsorgen och andelen nöjda brukare har ökat från 81 % 2013 till 83 %. Siffran ligger i linje med snittet för riket. Generellt är siffran för sammantagen nöjdhet alltid lägre i särskilt boende än i hemtjänst, vilket kan förklaras av hälsotillståndet och att många boende på särskilt boende inte själva kan svara på enkäten.

7 26. Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Andel (%) av maxpoäng Kommentar mått 26: Måttet anger andel av maxpoäng för 17 olika delmått. Hammarö har förbättrat sitt jämfört med 2013, men et ligger fortfarande under medelvärdet för samtliga kommuner. Visst serviceutbud som finns med bland delmåtten är det ingen efterfrågan på hos hemtjänsttagarna i Hammarö kommun, t ex personal som talar olika språk. 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? tkr 340 (2013) 249 (2013) 245 (2012) Kommentar mått 27: Detta mått baserar sig på siffror från Vad Kostar Verksamheten (VKV). Hammarö har beslutat att istället använda sig av siffror från Kostnad Per Brukar (KPB) för att få en mer korrekt kostnadsbild. Enligt KPB har Hammarö en lägre kostnad per hemtjänsttimme än medelvärdet, och Hammarö placerar sig bland de kommuner som har de lägsta kostnaderna. Det pågår just nu ett utvecklingsarbete vad gäller kostnadsuppföljningen inom hemtjänsten, där man går mot att mäta utförd istället för beviljad tid inom hemtjänsten. 28. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst % Kommentar mått 28: Socialförvaltningen har under satsat på att arbeta med värdegrundsfrågor i äldreomsorgen. Inom hemtjänsten har det också skett en del omstrukturering av själva arbetet. Siffran för sammantagen nöjdhet inom hemtjänsten har minskat något från 93 % 2013 till 90 %. et är i paritet med medelvärdet för samtliga kommuner. Glädjande nog har svarsfrekvensen gått upp till 77 % svarande inom hemtjänsten, vilket gör en av undersökningen mer tillförlitliga. 29. Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? Andel (%) av maxpoäng Kommentar mått 29: Måttet anger andel av maxpoäng för 10 olika delmått. Hammarö har förbättrat sitt väsentligt jämfört med 2013, och et ligger nu i paritet med medelvärdet för samtliga kommuner.

8 30. Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning % Kommentar mått 30: Hammarö har starkt förbättrat et jämfört med 2013 och tillhör nu de bästa kommunerna i undersökningen. Andelen ungdomar som inte återaktualiseras (kommer tillbaka på något sätt till individ- och familjeomsorgen) ett år efter avslutad insats/utredning är ett bra mått på att både utredningar och insatser håller en hög kvalitet. Det är dessutom glädjande eftersom det också ger en bild av att barn och ungdomar på Hammarö som är i behov av stöd och insatser får bra hjälp och blir hjälpta. Hammarö kommun som samhällsutvecklare Mått 31. Andelen förvärvsarbetare i kommunen % 81,6 (2013) 78,5 (2012) 81,7 (2012) 32. Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? % 2,4 (2013) 4,1 (2013) 2,4 (2012) Kommentar mått 31-32: Hammarö tillhör den bästa gruppen vad gäller båda måtten, som har ett samband med varandra. Eftersom andelen förvärvsarbetande i kommunen är hög är följaktligen behovet av försörjningsstöd lågt. 33. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Antal/1000 invånare 2,8 4,9 5,4 Kommentar mått 33: Måttet avser antal nystartade företag för första halvåret. Eftersom kommunen har annan statistik som tyder på att det antal nya företag som startas i Hammarö är ungefär lika många som 2013, har kontakt tagits med Nyföretagarcentrum som tar fram statistiken. Denna kontakt bekräftar att det sannolikt finns ett fel i statistiken från Nyföretagarcentrum till Kvalitet i Korthet. Enligt kommunens egen statistik (omfattar alla med F-skattesedel) startas cirka 95 företag/år, dvs 6,2 företag per invånare per helår. 34. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Insikten) Index av 100 möjliga 67 (2013) Kommentar mått 34: Undersökningen har inte genomförts.

9 35. Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Dagar 6,4 (2013) 9,3 (2013) 5,4 (2012) Kommentar mått 35: Hammarö har sjunde lägsta sjukpenningtalet i undersökningen. 36. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andel (%) återvunnet hushållsavfall 23 (2013) 36 (2013) 26 (2012) Kommentar mått 36: Hammarö kommuns tillhör den sämsta gruppen i undersökningen, och det beror till stor del på att matavfall inte sorteras ut för biologisk behandling. Hammarö kommun arbetar dock för att införa utsortering av matavfall. Under året har återvinningscentralen öppnat en avdelning för återanvändning, där kommunens invånare kan lämna "saker som är för bra för att slänga". Detta kommer att förbättra statistiken eftersom mindre avfall kommer att gå till förbränning och deponi. Kommunen arbetar dessutom för att införa ett system för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. 37. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? % Kommentar mått 37: Måttet avser personbilar och lätta lastbilar. Antalet miljöbilar har minskat med 1 % jämfört med Andelen miljöfordon minskar eftersom kommunen under avropat bilar som följer leasingavtalets minimikrav. Det betyder att man har avropat bilar enligt den gamla miljöbilsdefinitionen från år 2007, istället för att avropa miljöbilar enligt vägtrafikskattelagen om befrielse av fordonsskatt, som gäller från år För att andelen miljöbilar ska öka kan kommunen endast köpa in miljöfordon enligt lagen om befrielse av fordonsskatt från Nya mål om minskad användning av fossila bränslen och energieffektivitet, samt riktlinjer för inköp av miljövänligare fordon, ger en ökad andel miljöbilar. 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? % Kommentar mått 38: Hammarö kommun har aktivt och medvetet, sedan flera år tillbaka, jobbat med möjligheten att öka inköpen av ekologiska varor. För att göra detta möjligt inom befintlig budgetram krävs utbildning för kökspersonalen och noggrann matsedelsplanering samt en ekonomisk stor medvetenhet vid valet av råvaror. Kostenheten har dessutom fått riktade medel för inköp av ekologiskt 2013 och. fick kostenheten tyvärr inte måluppfyllelse med att nå 30 % vilket beror på den ekonomiska delårsprognosen. Prognosen visade på ett underskott vilket medförde att man tvingades minska de ekologiska inköpen.

10 39. Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? Index SCB enkät av 100 poäng (2013) Kommentar mått 39: Måttet hämtas från medborgarundersökningen som Hammarö genomför vartannat år (ojämna år). Det finns därför inget för. När SKL använder sig av 2013 års i jämförelsen med andra kommuner har Hammarö det sjunde bästa et av alla deltagande kommuner. Färgnyckel: tillhör den bästa gruppen i undersökningen tillhör den näst bästa gruppen i undersökningen tillhör den näst sämsta gruppen i undersökningen tillhör den sämsta gruppen i undersökningen Läs hela rapporten och jämför med andra kommuner på esultatstyrningkommunenskvalitetikorthetkkik/kommunenskvalitetik orthetkkik/kkik/kkik.4765.html

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Mått 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens tillgänglighet vad avser svarstider

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Så bra är vi jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Definition Placering Trend Värde Jämfört med förra året Hur ser medborgarna på sin kommun som

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 2012-05-29 1 (13) Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 Nedan följer en sammanställning av de mått som ingår i SKL:s Kommunens kvalitet i korthet. Måtten är uppdelade i fem grupper: 1. kommunens

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 KKiK 2012 1 SOLTAK samverkan mellan Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö kommuner. September

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet KKIK

Kommunens kvalitet i korthet KKIK Kommunens kvalitet i korthet KKIK Det här är KKIK Kommunens kvalitet i korthet, KKIK, är ett kvalitetsnätverk inom Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ca 200 kommuner deltog i mätningen 2012. Strömsund

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Verktygslåda Kommunens Kvalitet i Korthet

Verktygslåda Kommunens Kvalitet i Korthet Verktygslåda Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet. En rapport utförd av Sveriges Kommuner och Landsting

Kommunens kvalitet i korthet. En rapport utförd av Sveriges Kommuner och Landsting Kommunens kvalitet i korthet En rapport utförd av Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Om Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges Kommuner och Landsting startade ett projekt 26 med syfte att ta fram

Läs mer

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Vår kvalitet jämfört med andra kommuner Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Läs mer

Tillgänglighet, trygghet och effektivitet. Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet år 2010 KKiK

Tillgänglighet, trygghet och effektivitet. Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet år 2010 KKiK Tillgänglighet, trygghet och effektivitet Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet år 2010 KKiK 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur tillgänglig är Lindesbergs kommun för invånarna? Hur trygg är kommunen och

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län 2009 Kvalitet i korthet Sedan 2007 har ett 70-tal av landets kommuner samverkat

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2012 Omslagsbild: www.smalandsbilder.se 2 Innehåll Kommunens Kvalitet i Korthet 4 Fakta om kommunerna i länet 5 Kommunalråden

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSBYGGARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Peter Sjöstrand 248 7128 211 Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET 2. TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN 3. DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION 4. DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET

Läs mer

Hur lång är väntetiden för dem som inte får plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum?

Hur lång är väntetiden för dem som inte får plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden för dem som inte får plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Vingåker 20 dagar (*siffror saknas) Medel 22 dagar Median 20 dagar Min 0 dag Max 122

Läs mer

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1 KOMMUNS KVALITET I K ORTHET Kompletterande mått - mått till hjälp för analys 2015 Kompletterande mått 1 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET MÅTT 6 B Väntetid till förskoleplats, ytterfall Syftet med måttet är

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Resultatet ur ett Faluperspektiv Peter Sjöstrand, Ekonomikontoret Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Bakgrund Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är en årligen återkommande

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet Mätning 2014. Cecilia Ahlgren

Kommunens Kvalitet i Korthet Mätning 2014. Cecilia Ahlgren Kommunens Kvalitet i Korthet Mätning 2014 Cecilia Ahlgren Kalmar kommuns utfall jämfört med övriga kommuner 2014 (ca 230 deltagande kommuner) Mått 23, 26 och 29 inte inkluderade då dessa inte kan utvärderas

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) 2014

Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) 2014 Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) 2014 En jämförelse av resultat för Askersund, Degerfors, Hallsberg, Kumla, Karlskoga, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg och Örebro 2015-04-24 Upplysningar om

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Anvisningar Övriga mått Kommunens kvalitet i korthet 2012

Anvisningar Övriga mått Kommunens kvalitet i korthet 2012 Anvisningar Övriga mått Kommunens kvalitet i korthet 2012 Nyckeltalen Nyckeltalen i denna del är de nyckeltal som ingår i Kommunens kvalitet i korthet (Kkik) och som ska publiceras i Kolada, men som inte

Läs mer

Anvisningar Övriga mått Kommunens Kvalitet i Korthet 2014

Anvisningar Övriga mått Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Anvisningar Övriga mått Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Nyckeltalen Nyckeltalen i denna del är de nyckeltal som ingår i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) och som ska publiceras i Kolada, men som inte

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Bakgrund. Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter på rapporten samt användning av rapportens resultat

Bakgrund. Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter på rapporten samt användning av rapportens resultat VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Kerstin Therus äldreomsorgschef Vård- och omsorgsnämndens handling nr 35/2008 TJÄNSTESKRIVELSE 2008-12-11 Dnr VON/2008:80-700 Analys samt handlings- och tidplan för jämförelseprojektet

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Medborgarförvaltningen- nyckeltal

Medborgarförvaltningen- nyckeltal Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014. Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-20

ÅRSREDOVISNING 2014 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014. Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-20 ÅRSREDOVISNING 2014 HAMMARÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 2 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-20 Innehåll Sida Viktiga händelser 2014 4 Fem år i sammandrag 5 Vart gick skattepengarna? 6 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET KVALITETSREDOVISNING 2007 KOMMUNENS KVALITET I KORTHET INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning..... 3 1.1. Bakgrund.. 3 1.2. Om diagrammen.. 4 2. Resultat... 5 2.1. Områdesresultat.. 5 2.2. Utmärkande mått med

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Peter Sjöstrand 248-7128 213 Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 1. 2. 3. 4. 5 Din kommuns tillgänglighet Trygghets-aspekter i din kommun Din delaktighet och kommunens information Din kommuns

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola RAPPORT 2014-11-04 1(8) UTVECKLINGSCHEF BO GERTSSON Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola Bättre resultat i Staffanstorp! Sammanfattning Bättre resultat 2014 i Staffanstorps kommun jämfört med föregående

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans

Läs mer

Uppföljning Nöjd Kund Index städning skola

Uppföljning Nöjd Kund Index städning skola Handläggare: Sofie Norén Tjänsteskrivelse 2013-05-16 FHN 2012.0079 Folkhälsonämnden Uppföljning Nöjd Kund Index städning skola Sammanfattning Inför årsredovisningen 2012 mättes hur nöjda brukarna är i

Läs mer

Vård- och omsorg om äldre-

Vård- och omsorg om äldre- Datum: 2014-05-20 Handläggare: Elisabeth Jonsson Beredning Social välfärd och hälsa Vård- och omsorg om äldre- Sammanställning av Boråsregionens resultat i Öppna jämförelser 2013 Sammanställning baseras

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Kulturförvaltningen- nyckeltal

Kulturförvaltningen- nyckeltal Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Öppna jämförelser 2012

Öppna jämförelser 2012 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-01-21 ON 2013/0026 53515 Omsorgsnämnden Öppna jämförelser 2012 Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen till

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen?

Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen? VALINFORMATION FRÅN ALLIANSEN I MJÖLBY KOMMUN Vem ska bestämma över ditt liv Du eller kommunen? Inom Alliansen tror vi på varje människas drivkraft att vilja fatta egna beslut och ta ansvar för sina val

Läs mer

Presentation av budget 2013-2015

Presentation av budget 2013-2015 Presentation av budget 2013-2015 2012-04-25 Omsorgsförvaltningen 1 Hur gick det 2011? Resultat: 5,94 Mkr Verksamhetsnetto (fem områden samt bistånds- och vårdenheten) 1,60 Mkr Personlig assistans -2,4

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten KommITs 12 november Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten Anders Nordh och Kjell-Åke Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Kommunen kvalitet

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Anvisningar för Kvalitet i individ- och familjeomsorg 2014

Anvisningar för Kvalitet i individ- och familjeomsorg 2014 Anvisningar för Kvalitet i individ- och familjeomsorg 2014 Bakgrund och syfte RKA har statens och SKL:s uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser inom kommunsektorn. Nyckeltalen i denna undersökning

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Mål och verksamhetsplan 2014 för socialnämnden

Mål och verksamhetsplan 2014 för socialnämnden TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-05-14 SN 2013/0667 0480-450885 Socialnämnden Mål och verksamhetsplan 2014 för socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden fattar

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Verksamhetsplan 2011. Socialförvaltningen

Verksamhetsplan 2011. Socialförvaltningen Verksamhetsplan 2011 Socialförvaltningen 1 Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 11/SN 0027 Datum: 2011-03-18 Paragraf: 69 Verksamhetsplan 2011 Socialförvaltningen Inledning Kommunens modell för

Läs mer

TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1. 2011-05-26 Dnr 725-2011

TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1. 2011-05-26 Dnr 725-2011 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 2011-05-26 Dnr 725-2011 Bert-Olof Åkerström Christina Westman Kommunstyrelsen Budgetuppföljning och prognos för Östersunds kommun 2011 Kommunens styrelser/nämnder, bolag och kommunalförbund

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Servicemätning via telefon och e-post

Servicemätning via telefon och e-post RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post ARVIDSJAUR Januari 2009 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL hq@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola

Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola Tjänsteskrivelse 2014-02-03 Handläggare: Liz Silvergrund Elfsberg FHN 2012.0082 Folkhälsonämnden Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning Enligt protokoll från FHN

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 ENHET/ BUDGETENHET Budgetenhet Mark och Plan TIDSPERIOD 2011 2012-02-07 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Mark och Plan omfattar näringslivsutveckling,

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Tid och plats: Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde 2015-03-25 13.15 på Sandviks gård

Tid och plats: Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde 2015-03-25 13.15 på Sandviks gård KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Vård- och omsorgsnämnden Tid och plats: Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde 2015-03-25 13.15 på Sandviks gård Mattias Jensen Pettersson

Läs mer

Framgångfaktorer eller tankar vid en analys

Framgångfaktorer eller tankar vid en analys Framgångfaktorer eller tankar vid en analys Glöm inte att lära av de som har de bästa resultaten. Hur gör dom? Hur har de kommit dit? 2015-01-09 Inledande reflektion Se resultaten som indikatorer. Dvs.

Läs mer

Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014

Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014 Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014 Ur ett brukar- och medborgarperspektiv SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2015-09-07 Sammankallande Elizabeth Lindholm Hahne utredare Haninge E-post: elizabeth.hahne@haninge.se

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Hemtjänsten 2013 Övergripande och nämndspecifika mål EKONOMI Kommunen ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning, vilket betyder att kommunen ska hushålla med sina

Läs mer

Nöjd Kund Index av måltid inom skola

Nöjd Kund Index av måltid inom skola Tjänsteskrivelse 2013-05-16 Handläggare: Sofie Norén FHN 2012.0082 Folkhälsonämnden Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning 2012 uppnåddes Nöjd Kund Index (NKI) 39 för matgästerna i skolan,

Läs mer

SKL rapport om webbgranskning mm juni 2010

SKL rapport om webbgranskning mm juni 2010 1(5) SKL rapport om webbgranskning mm juni 2010 Bakgrund SKL har under perioden januari-maj 2010 genomfört en granskning av alla kommuners hemsidor ur ett företagsperspektiv. Granskningen har omfattat

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Riktlinjer för placering i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Riktlinjer för placering i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dnr BUN15/61 RIKTLINJER för placering i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet 2015-06-16 Dnr BUN15/61 2/9 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys och överväganden... 3 2.1

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

www.ljungby.se Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2012 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-02-20

www.ljungby.se Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2012 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-02-20 www.ljungby.se Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2012 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-02-20 Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2

Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2 Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2 i. Barn- och ungdom 2 ii. Utbildning, arbetsmarknad och integration 3 iii. Kultur och fritid 4 iv. Vård och omsorg 5 v. Social omsorg 6 vi. Bygg och

Läs mer