Hur fungerar en datortomograf tekniskt? Vad är fysiken bakom en datortomograf?
|
|
- Emilia Jakobsson
- för 3 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur fungerar en datortomograf tekniskt? Vad är fysiken bakom en datortomograf? Marcus Söderberg Strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus Malmö SK-kurs: Strålningsfysik, teknik och strålskydd i radiologi 8 december 2015, Malmö
2 Agenda Komponenter Teknik och princip Bildrekonstruktion CT-värde (HU) Artefakter Parametrar som påverkar bildkvalitet och stråldos
3 Konventionell röntgen vs CT + Friprojicering av objekt + Hög kontrast - Relativt hög dosbelastning
4 G.N. Hounsfield dagar senare Illustration:
5 Grundprincip Röntgenrör och detektorpaket är mekaniskt sammanbundna och roterar kring patienten Mäter vilken attenueringsförmåga som vävnaden i kroppen har
6 Under huven Röntgenrör Format filter (Bow-tie filter) Fix kollimator Justerbar kollimator Gantry Mätområde Isocenter Anti scatter kollimatorer Detektor Justerbar kollimator Fix kollimator Illustration: Kalender W. (2005)
7 Under huven
8 Insamling av stora volymer kräver Kort rotationstid Nya typer av motorer och mekanik Röntgenrör med mycket hög output Effektivare detektorer med Hög detektionseffektivitet Ultrasnabb avklingning och låg efterlysning Hög dataöverföringskapacitet
9 Röntgenrör Accelerera elektroner för att skapa röntgenstrålning (karakteristisk röntgen och bromsstrålning) z-flying focal spot Cable sockets Expansion bellows X-ray tube insert Anode rotor Transformer oil Strator windings Cathode Anode Output port Illustration: Cody D. (2008) Kalender W. (2005)
10 CT-detektor Omvandla den infallande röntgenstrålningens intensitet till en motsvarande elektrisk signal, förstärka signalen och omvandla från analog till digital - Scintillator och fotodioder Viktiga egenskaper Hög geometrisk effektivitet Hög detektionseffektivitet Kort insamlingstid av signal Linjär konvertering Stabila (kalibrering) Små och billiga Illustration: Hsieh J. (2009) Siemens
11 Val av detektormaterial Tidigt 70-tal: NaI(Tl) + PM-rör - Stor detektor, få kanaler, kort avklingningstid : scintillationsdetektor CsI(Tl) + fotodioder - Ej stabila, längre avklingningstid - Bättre anpassade till fotodiodens känslighet (våglängd på ljuset) 1980: Gasdetektor Xe jonkammare - Högre effektivitet : Xe ersätts av nya scintillationsmaterial CdWO 4 - Hög absorption men bräckligt material 2000: Keramiska material: YGO, GOS, UFC - Hög absorption, snabb avklingning, låg efterlysning 2007: Kristall (ädelsten): Gemstone - Snabb avklingning och låg efterlysning - Klarar snabb kv-switchning dual energy 2013: Dual layer: Yttrium + GOS - Spektral CT Framtid: Rena halvledardetektorer: Si, Se, CdTe, CdZnTe - Energiupplösning (fotonräknare) Illustration: Kalender W. (2005)
12 Siemens - The first fully integrated detector Conventional detector Stellar detector Discrete PD and AD-converters high number of electronic parts Long electric connection distance Typical electronic noise contribution Integrated PD and AD-converters in one ASIC Virtually no connection distance Significantly reduced electronic noise PD: photodiode, AD: analog-to-digital converter, ASIC: application specific integrated circuit Illustration: Siemens
13 Improved image quality Conventional Detector Stellar Detector Benefits in: Low dose scans Large patients Low kv imaging Dual energy 40 cm water phantom 80 kv, 540 eff mas Illustration: Siemens
14 Philips Dual-layer detector Use color images to identify the composition Distinguishing between x-ray photons of high and low energies simultaneously Retrospective spectral analysis is made possible Illustration: Philips
15 Översiktsbild Röntgenrör och detektor står stilla samtidigt som britsen rör sig AP, PA, lateralt Ställer in området man vill undersöka Tillverkarna har olika namn: GE Scout Siemens Topogram Philips Surview Toshiba Scanogram Litet dosbidrag i relation till riktiga scannet Centrera patienten i isocenter är mycket viktigt! Felcentrering: Inhomogen dosfördelning i patienten Försämrad bildkvalitet (artefakter, brus)
16 Scan mode Sekvens CT Patienten stilla under exponering och därefter förflyttning till nästa position och ny exponering Spiral CT Patienten förflyttas kontinuerligt under exponering Snabbare bildtagning Volym CT Upp till 16 cm räckvidd / rotation 16 cm Illustration: Kalender W. (2005)
17 Multi-slice CT (MSCT) Flera rader av detektorer placeras bredvid varandra Ett bredare strålfält används På detta sätt kan flera snitt tas samtidigt och därmed kortas scantiden ner - 2 rader rader rader rader rader rader 2008 Illustration: Yu L. et al. (2011)
18 Varför är MSCT bra? Kortare scantid färre rörelseartefakter Större områden kan undersökas Möjlighet till att använda tunnare snitt högre upplösning i patientens längsriktning Bättre utnyttjande av röntgenröret Illustration: Mutic S (2006)
19 CT performance characteristics Rotation time (s) Detector rows Slice thickness (mm) Scan faster Use thinner sections Cover more patient anatomy in a single rotation
20 State of the art CT systems 16 cm coverage per rotation Dual layer detector 4 cm wide detector GE Revolution CT Philips IQon spectral CT Dual source, turbo flash 737 mm/s 5.76 cm wide detectors 16 cm coverage per rotation Siemens SOMATOM Force Toshiba Aquilion ONE Vision Edition
21 CT-rekonstruktion Att genom mätningar av transmitterad strålning registrera s.k. signalprofiler, linjära attenueringskoefficienten µ från olika riktningar Dessa signalprofiler bearbetas sedan för att rekonstruera fram det objekt som givit upphov till dem Analytisk metod (filtrerad bakåtprojektion, FBP) eller iterativa rekonstruktionsalgoritmer Marcus Söderberg /
22 CT-rekonstruktion FBP används traditionellt vid bildrekonstruktion av CT men ersätts allt mer av iterativ rekonstruktion (IR) FBP är snabb men kräver högre stråldos och ger mer brus IR medför bättre bildkvalitet (lägre brus, ökad spatiell upplösning, minskade artefakter) och potential till dosreduktion IR kräver mycket datorkraft Marcus Söderberg /
23 Bakåtprojektion Mätning och registrering av bilden Rekonstruerad bild För varje varv (snitt) mäts attenueringen i ett stort antal projektioner runt objektet, rådata. Uppmätta projektioner återprojiceras sk bakåtprojektion, vilket ger en suddig bild. Därför behövs filtrering (faltning) av de enskilda projektionerna innan återprojektionen. Marcus Söderberg /
24 Filtrerad bakåtprojektion Sinogram BP FBP Illustration: T.M. Buzug. Computed tomography (2008) Marcus Söderberg /
25 Iterativ rekonstruktion (IR) Beräkningsprocedur som upprepas ett antal gånger (iterationer) med syfte att närma sig en approximativ lösning Hounsfield itererade fram sina första CT-bilder i början av 1970-talet IR användes även i de första kommersiella CTn då datamängden var väldigt liten När datormängden ökade tog det för lång tid med IR och då använde man sig av FBP som tog en bråkdel så lång tid Först på senare år har man tillräckligt med datorkraft för att klara av IR inom rimlig tid Marcus Söderberg /
26 Iterativ rekonstruktion - princip Input IR loop Output Back projection Measured raw data Start Stop? Compare Forward projection Stop Initial image Beräkningsprocedur som upprepas ett antal gånger (iterationer) med syfte att närma sig en approximativ lösning. Marcus Söderberg / Final image Beister M. et al. Physica Medica (2012)
27 Model-based iterative reconstruction Aim Maximize the probability that the reconstructed result matches the acquired data according to an accurate model of the data acquisition process Major modeling components Physical / system model Higher spatial resolution and artefact reduction Statistics / noise model Noise reduction and artefact reduction Object / image model Re-defines trade-offs between noise, resolution and contrast
28 Major iterative reconstruction algorithms Vendor Acronym Algorithm Year GE ASiR Adaptive Statistical Iterative Reconstruction 2008 Veo Product name 2010 Siemens IRIS Image Reconstruction in Image Space 2009 SAFIRE Singogram Affirmed Iterative Reconstruction 2010 ADMIRE Advanced Modeled Iterative Reconstruction 2013 Philips idose 4 Product name 2009 IMR Iterative Model Reconstruction 2013 Toshiba AIDR 3D Adaptive Iterative Dose Reduction 3D 2010 Marcus Söderberg /
29 Vad visas i en CT-bild, egentligen? Spatial fördelning av linjära attenueringskoefficieten (µ) µ är dock inte särskilt beskrivande och är beroende på använd spektral energi Datorn räknar om attenueringsvärdena i matrisen till ett CT-värde (Hounsfiels unit, HU) relativt attenuering i vatten:
30 Hounsfieldskalan Normerat mot vatten vatten har alltid CT-värdet 0
31 CT-värde Samma objekt har olika CT-värde vid undersökning med olika rörspänning Samma objekt har olika CT-värde vid undersökning på olika CTscanners pga olika medelenergi hos fotonerna i röntgenspektrat (bla pga olika mängd tilläggsfiltrering) Illustration: Anne Thilander Klang
32 Hounsfieldvärden är ej konstanta! Vävnad d = 1 cm Vattenfantom d = 5-50 cm Illustration: Tack et al. Radiation Dose from Multidetector CT (2012)
33 Fönsterinställning Center brightness Width contrast Gråskalan anpassas efter täthetsvärdet för organen vi vill se
34 Artefakter Struktur som uppkommer i bilden men ej finns med i det undersökta objektet Hur yttrar sig artefakterna? -Stråk - Skuggor - Ringar - Mörka band cupping Kan kategoriseras till: - Användarrelaterade - Systemrelaterade - Patientrelaterade
35 Cone-beam artifacts Details in the object are projected onto different detector rows for different projection angles, depending on their distance from the central plane Algorithms that take into account the cone-beam geometry and increased scatter are required Illustration: Kalender W. (2005) Bushberg J. et al (2011)
36 Partiell volymeffekt Minimeras genom att rekonstruera med tunna snitt Illustration: Radiation Dose in Computed Tomography. Health devices, 2007
37 Utarmingsartefakter Stråkartefakter kan orsakas av låg signal till detektorerna för vissa projektioner Tunna snitt och låg kv ökar risken då låg signal erhålles Motverkas m.h.a. exponeringsautomatik (rörströmsmodulering) Viktigt att centrera patienten Illustration: Barrett et al. RadioGraphics 2004
38 Beam hardening strålhärdning Röntgenfotonerna som kommer från röntgenröret har olika energi När strålningen passerar ett objekt absorberas fotoner med låg energi mer än fotoner med hög energi beam hardening Upphov till mörka band / stråkartefakter eller sk cupping
39 Beam hardening korrektion Utan korrektion Med korrektion Minimeras genom filtrering, kalibrering och speciella algoritmer Illustration: Barrett et al. RadioGraphics 2004
40 Metallartefakter strålskuggor Tandfyllningar Proteser Kirurgiska clips Elektroder Metallmarkörer Illustration: Barrett et al. RadioGraphics 2004
41 Reduktion av metallartefakter Dual energy CT Rekonstruktion - GE MAR - Philips O-MAR - Siemens imar - Toshiba SEMAR w/o imar imar Siemens imar Somatom Definition Flash Collimation: 128 x 0.6 mm Scan time: 8 s Scan length: 696 mm Rotation time: 0.5 s 100 kv, 128 mas CTDI vol : 5.3 mgy DLP: 376 mgycm Effective dose: 5.6 msv Siemens
42 Rörelseartefakter Orolig patient Andning Hjärtslag Tarmrörelse Minimeras genom korta scantider Illustration: Barrett et al. RadioGraphics 2004
43 Ringartefakter Om detektorerna inte är stabila uppstår karakteristiska ringartefakter i bilden Kalibrering är oftast lösningen på problemet
44 Minimera artefakter genom Korta scantider (rörelse) Tunna snitt (partiell volymeffekt) Använd exponeringsautomatik (utarmningsartefakter) Använt avsett protokoll för ändamålet och anpassat sfov för att erhålla korrekt filtrering och kalibrering (beam hardening) Använd systemets artefaktsreduceringsalgoritmer Använd dual-energy (metallartefakter)
45 Möjligheter till optimering Protokolloptimering blir mer komplext för varje ny scannergeneration Illustration: Siemens
46 Vad bestämmer stråldosen? Användaren: kv, mas, pitch, kollimering Scannern: filtrering, detektorns känslighet Patienten: patientstorlek, bestrålat område, organens strålkänslighet
47 Översiktsbild AP eller PA? Obs! Beroende på tillverkare så kan AP/PA påverka rörströmsregleringen! Illustration: GE
48 Formade filter (bow-tie filter) Kompensera för patientanatomin Reducerar signalvariationen till detektorn Minskar perifer dos Vanligtvis har tillverkarna flera olika formade filter Använd korrekt format filter för avbildade objektets storlek Protokollbundet (Siemens, Philips) Scan FOV bundet (Toshiba, GE)
49 Scan Field Of View (sfov) Large sfov Small sfov Anpassa sfov efter patientstorlek påverkar stråldos och bildkvalitet Exempel: CT thorax på Toshiba Aquilion ONE Centrera patienten noggrant! sfov Dosökning (%) M - L 10 LL 14 Illustration: Toshiba
50 Detektorkonfiguration (kollimering) Illustration: AAPM
51 Detektorkonfiguration penumbra Fokusstorleken ej oändligt liten penumbra Lägre andel av totala dosen för bredare kollimering 16 x 0,75 mm ger 7,5% mer dos än 16 x 1,5 mm (Siemens Sensation 16) z axis Wasted Dose
52 Detektorkonfiguration overranging Rekonstruktionskrav för spiralinsamling overranging (extra dos till patienten) Med bredare detektorer ökar andelen wasted radiation Lösning dynamisk kollimatorkontroll: rörliga kollimatorer som öppnar och stänger asymmetriskt, blockerar strålning som ej bidrar till bild Illustration: Radiation Dose in Computed Tomography. Health devices, 2007
53 Detektorkonfiguration Påverkar Total scantid Brus / lågkontrast Tunnast möjliga rekonstruerad snittjocklek Smal kollimering Mindre spridd strålning (lägre brus) Mindre omfång Mindre doseffektiv
54 Rotationstid Tid i sekunder som röntgenstrålningen är på under en rotation Påverkar Totala scantiden (proportionellt) Brus / Lågkontrast Stråldos (proportionellt) Generellt vill man minimera rotationstiden Men Vill få konstrastmedlet i rätt fas Behövd ma kan överskrida röntgenrörets/generatorns begränsning
55 Rörladdning, mas Dos versus bildkvalitet: mas avgör mängden röntgenstrålning Dos ~ mas Kvantbrus ~ 1 mas Låg mas => hög brusnivå 4 ggr högre mas => halverad brusnivå
56 Exponeringsautomatik Kroppen är ingen homogen cylinder Patientstorleken varierar Illustration: Siemens
57 Exponeringsautomatik Anpassning av ma relativt attenuering i patient + Attenueringsprofiler 130 mas 110 mas 55 mas 140 mas Illustration: Impact
58 Princip för exponeringsautomatik Specificera önskad bildkvalitet Modulering av ma Den önskade bildkvaliteten uppnås med ökad strålningseffektivitet, minskade utarmningsartefakter och jämnare bildkvalitet Illustration: Impact
59 Olika AEC tekniker Longitudinell modulering (z) - Använder översiktsbilden Kombinerad modulering (x,y,z) - Rörströmmen anpassas efter varje patients attenuering i 3D Rotationsmodulering (x,y) - Använder översiktsbilden eller feedback från realtidsmätningar EKG-kontrollerad modulering - Rörströmmen pulsas enligt patients EKGsignal Illustration: ImPACT, Siemens
60 Dagens AEC system Idag har alla tillverkarna 3D AEC system Olika nomenklatur, utförande och inställningsmöjligheter Tillverkare AEC system Metod för att välja önskad bildkvalitet GE AutomA 3D Ange noise index (brusnivå), min och max ma-gränser Philips DoseRight V2, V3 mas/slice väljs för en referenspatient (V2 kontinuerlig uppdatering) Philips DoseRight V4 Ange DoseRight Index (brusnivå), min och max mas-gränser Siemens CARE Dose 4D Kvalitetsreferens mas väljs för en referenspatient Toshiba SureExposure 3D Ange SD (brusnivå), min och max ma-gränser
61 Rörströmsmodulering, 64-slice GE AutomA 3D Toshiba SureExposure 3D Philips ACS+Z DOM Siemens CARE Dose 4D Tube load [mas] Tube load [mas] Slice number (z axis) Slice number (z axis) Fix mas: 100 Bildkvalitet: NI=12, min ma=10, max ma=200 Dosbesparing: 48% Fix mas: 200 Bildkvalitet: 200 mas/slice Dosbesparing: 51% Fix mas: 100 Bildkvalitet: SD=10, min ma=10, max ma=500 Dosbesparing: 59% Fix mas: 100 Bildkvalitet: Quality ref mas=100, Average/Average Dosbesparing: 43% Söderberg et al., Acta Radiol 2010
62 Varierad patientstorlek Philips DoseRight 1.80/62, BMI 19.1 deff = 32.0 cm 1.78/82, BMI 25.9 deff = 35.5 cm 1.85/100, BMI 29.2 deff = 35.8 cm 1.80/119, BMI 36.7 deff = 40.7 cm Protocol mas = 150 Protocol mas = 150 Protocol mas = 150 Protocol mas = 150 ACS+Z-DOM ACS+Z-DOM ACS+Z-DOM ACS+Z-DOM Average mas = 66 Average mas = 112 Average mas = 113 Average mas = % -25% -25% +38% Illustration: Philips
63 Översiktsbilden är fundamental! Utan en översiktsbild kan inte AEC aktiveras Rörströmsmoduleringen kan påverkas av: Centrering av patient Projektionsvinkel vid översiktsbild Antal översiktsbilder Val av scanprotokoll Scanriktning Scanlängden stäcker sig utanför översiktsbild Metallimplantat Strålskydd på patient Söderberg M. RPD (2015)
64 Vismutskydd Var aktsam vid exponeringsautomatik applicera efter översiktsbild Hur påverkas realtidsmodulering och bildkvalitet?
65 Organbaserad rörströmsmodulering Minska stråldos till strålkänsliga organ (bröstvävnad, sköldkörtel, ögon) GE Organ Dose Modulation (ODM) Siemens X-CARE Toshiba Organ Effective modulation (OEM)
66 Organbaserad dosmodulering Upp till % dosreduktion till bröstvävnad Jämförbar brusnivå Low dose High dose Illustration: Siemens
67 Rörspänning, kv Dos versus bildkvalitet: kv avgör energifördelningen för röntgenfotonerna Kontrollerar inte bara dosen utan även kontrast, brus och röntgenstrålningens transmission genom patienten kv Relativ CTDI vol
68 Rörspänning, kv Fördel vid lägre kv: Ökad kontrast 120 kv 80 kv Fördel vid lägre kv: Lägre dos 120 kv CTDI vol =5,18 mgy 100 kv CTDI vol =3,98 mgy Illustration: JG Fletcher (2011)
69 Rörspänning, kv 140 kv 80 kv Risk vid lägre kv: Ökat brus och artefakter Illustration: JG Fletcher (2011)
70 Rörspänning, kv Dos versus bildkvalitet: Parameter 80 kv 120 kv 140 kv Kontrast Högre Mellan Lägre Brus Mer Mellan Mindre Transmission Mindre Mellan Mer Patientdos per mas Lägre Mellan Högre
71 Rörspänningsreglering Vilken kv för bibehållen bildkvalitet (kontrast till brus förhållande) resulterar i lägsta stråldos? Val av lämplig kv beror på patientens storlek (attenuering), diagnostisk frågeställning, begränsningar i rörström output samt scan tid 0 GE kv Assist Siemens CARE kv Toshiba SURE kv Anpassar kv och modulerar rörström så att kontrast till brus förhållande och stråldos optimeras
72 Automatisk anpassning av kv och ma CTDI vol = 5,8 mgy CTDI vol = 8,5 mgy Siemens
73 Pitch Pitch = Bordsförflyttning per gantryrotation / kollimerat strålfält Pitch < 1 Beam width has some overlap at each view angle from rotation to rotation Pitch = 1 No overlap of beam width at each view angle and no view angles not covered at certain table positions Pitch > 1 Some view angles are not covered by the beam width at certain table positions Illustration: AAPM
74 Pitch Påverkar Total scantid Brus / Lågkontrast Stråldos Ökad pitch lägre dos, mer brus, kortare scantid Minskad pitch högre dos, mindre brus, längre scantid Obs! Siemens och Philips använder: Effektiv mas = mas / pitch Vid ändrad pitch ändras ma automatiskt så att stråldos och bildkvalitet bibehålls Illustration: AAPM
75 Snittjocklek 10 mm snittjocklek Alla andra parametrar är identiska Illustration: James M. Kofler (2011)
76 Snittjocklek 5 mm snittjocklek Alla andra parametrar är identiska Illustration: James M. Kofler (2011)
77 Snittjocklek 2 mm snittjocklek Alla andra parametrar är identiska Illustration: James M. Kofler (2011)
78 Snittjocklek 1 mm snittjocklek Alla andra parametrar är identiska Illustration: James M. Kofler (2011)
79 Snittjocklek 0,6 mm snittjocklek Alla andra parametrar är identiska Illustration: James M. Kofler (2011)
80 Val av snittjocklek Upplösning versus brus: 10 mm 0,6 mm Tjocka snitt: Lågt brus Sämre detaljupplösning Partiella volymsartefakter Tunna snitt: Högt brus Bättre detaljupplösning Inga partiella volymsartefakter Illustration: James M. Kofler (2011)
81 Rekonstruktionsfilter Man kan rekonstruera bilder med olika slags filter Mjuka filter ger mindre brus och framhäver lågkontrasten Skarpa filter ger mer brus men framhäver den spatiella upplösningen (fina strukturer) Mjukt filter Skarpt filter
82 Display Field Of View (dfov) Maximal diameter i den rekonstruerade bilden Vanligtvis cm Litet dfov ger hög spatiell upplösning men mera brus Stort dfov gör att fler områden ryms i bilden men ger samtidigt sämre upplösning Om rådata sparats kan man rekonstruera i efterhand med olika dfov FOV FOV FOV
83 Iterativ rekonstruktion Reduktion av artefakter Cone beam artefakter, spiral (windmill) artefakter, metallartefakter Artefakter uppkommer vid FBP pga att tekniken inte är exakt i matematisk mening Övervinner kompromissen mellan upplösning och brus Förbättrad upplösning till brus förhållande Reducerad stråldos
84 Dose reduction potential Vendor Algorithm Theoretical maximum dose Reported dose reduction* reduction according to vendor GE ASiR 40 % % Veo 75 % - Siemens IRIS 60 % % SAFIRE 60 % 50 % Philips idose 4 80 % % Toshiba AIDR 3D 75 % 52 % * Dose reduction strongly depends on the applied anatomic region and calculation method (CTDI vol, DLP, effective dose, tube current) Marcus Söderberg / Willemink et al. Eur Radiol 2013
85 Lägre brus med SAFIRE Illustration: Siemens
86 Lägre brus med olika nivåer av idose 4 FBP idose 4 L1 idose 4 L2 idose 4 L3 idose 4 L4 idose 4 L5 idose 4 L6 idose 4 L7 Illustration: Willwmink et al. Eur Radiol 2013
87 Philips IMR idose 4 level 2 1 mm slice IMR 1 mm slice Courtesy Roger Siemund
88 Philips IMR idose 4 level 2 5 mm slice IMR 1 mm slice Courtesy Roger Siemund
89 Optimering av iterativ rekonstruktion Sjukhusfysikern december (2014) Löve A. et al. BJR (2013)
90 Möjligheter till dosreduktion Centrera patienten Begränsa undersökt volym Bättre filter (bowtie filter) Bättre bildbehandlingsalgoritmer Iterativ rekonstruktion Effektivare detektorer Anpassa scanningparametrar till patient (barn) och frågeställning Exponeringsautomatik
91 Samarbete! Bildkvalitet / Metod / Stråldos Radiolog Stråldos / Bildkvalitet / Metod Sjukhusfysiker Röntgensjuksköterska Metod / Bildkvalitet / Stråldos Marcus Söderberg /
92 Tack!
CT Bildrekonstruktion
CT Bildrekonstruktion Strålning & Teknik I 2013-09-12 Mikael Gunnarsson Sjukhusfysiker Strålningsfysik, SuS Malmö 1 Bildrekonstruktion Principer Filtrerad bakåtprojektion Iterativa rekonstruktionsalgoritmer
CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning
CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning Strålning & Teknik I 2013-09-12 Mikael Gunnarsson Sjukhusfysiker Strålningsfysik, SuS Malmö Vad är bildkvalitet? Bildkvalitet Högkontrast
Dosbesparande tekniker. 2014-10-16, Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna
Dosbesparande tekniker 2014-10-16, Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna 1 Agenda - Dosbesparande tekniker Patientdoser - trender Datortomografens anatomi
Protokolloptimering , Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna
Protokolloptimering 2014-10-17, Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna 1 Agenda - Protokolloptimering Bildkvalitet mas Rekonstruktionsfilter kvp Snittjocklek
Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt
Bildlabb i PACS Tekniskt fantom Kliniskt fantom Exponerade på samma sätt Bildkvalitetslab i PACS Labben illustrerar effekter på bildkvalitet och patientdos vid förändringar av Rörspänning Patient -tjocklek
Stockholm 14-15 oktober Somatom User Club 2014. Siemens Sverige Alla rättigheter förbehålls. Uppdaterad februari 2014.
Stockholm 14-15 oktober Somatom User Club 2014 Siemens.se Dual Energy CT huvud Lars Marklund Siemens Healthcare SOMATOM Definition Flash Dual Source Dual Energy for Neuro Singel Source CT Huvud Akademiska
Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker
Patientstrålskydd Röntgenveckan 2013 Uppsala Alexander Englund Sjukhusfysiker Agenda - Patientsäkerhet Röntgenrör Röntgenspektrum Röntgenparametrar kv, mas Filtrering Inbländning Raster Genomlysning -
En snilleblixt. Medicinsk informatik 20 november 2000 Digital bildbehandling och telekommunikation Datortomografi
Medicinsk informatik 20 november 2000 Digital bildbehandling och telekommunikation Datortomografi Innehåll: Historik Teknik och fysik Bildkvalitet Spiralprincip Volume Zoom Historik En snilleblixt 1 Historik
OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges
Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2015-05-16 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 76 poäng Poängfördelning: Strålningsfysik
Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära
Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära Kurskod: MC004G Kursansvarig: Eva Funk Examinator: Maud Lundén Datum:160324 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 70 poäng Poängfördelning:
DICOM MPPS/dos- SR Vad gäller?
DICOM MPPS/dos- SR Vad gäller? Jonathan Kruger Röntgenveckan, Umeå 2011-09-15 Jämförelse MPPS RDSR Olika funktionalitet med viss överlapp gällande patientstråldoser MPPS i korthet modality performed procedure
C-UPPSATS. Utvecklingen från singelslice CT till multislice CT
C-UPPSATS 2010:045 Utvecklingen från singelslice CT till multislice CT - ur ett tekniskt och stråldosperspektiv Gabriella Mäkelä Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Tillämpad
Examensarbete Avancerad Nivå, 15 hp, Höstterminen 2012
Kan vismutskydd påverka stråldosen och den diagnostiska bildkvaliteten vid datortomogra8i av thorax? Effect on radiation dose and image quality with breast shielding in CT of the thorax Examensarbete Avancerad
Innehåll. Vad är strålning? Vad är strålning? Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Transport av energi!
Innehåll Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning Vad är strålning? Röntgenutrustning Teknik Fysik Charlotta Lundh Sjukhusfysiker, MFT 2 Vad är strålning? Vad är strålning?
Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin
Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Vad är skillnaden? CT SPECT Nuklearmedicinska undersökningar Bygger på fysiologiska processer Avbilda
Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor
Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna redogöra för uppbyggnad och funktion
Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi?
Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi? 1 Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 0340 64 69 35 0705 71 19 69 jonas.soderberg@regionhalland.se
Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB
Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB Berättigande, ska undersökningen verkligen göras? Vilken bildkvalitet/stråldos är nödvändig för den aktuella undersökningen om den skall utföras. Är undersökningen
OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Medicin A, Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2014 03 27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 60 p Strålningsfysik 22 p Strålningsbiologi
Betygskriterier (utom läkemedelsberäkningen där 90% rätt för godkänt gäller)
Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2015-03-25 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 52 poäng Poängfördelning: Strålningsfysik
KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel CT - möjligheter med nya tekniker och dosreduktion. 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs
KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel CT - möjligheter med nya tekniker och dosreduktion 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik Röntgendiagnostik 4. Kort sammanfattning av
Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.
Kommentarer till Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd (SSI FS 2002:2) om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom röntgendiagnostiken Kommentarerna kan ses som ett komplement
2008 Patientstråldoser vi CT undersökning
Medicinsk fysik och teknik MFT/CLV 28-6 28 Patientstråldoser vi CT undersökning Birgitta Holm Medicinsk fysik och teknik Centrallasarettet 351 85 växjö Patientstråldoser vid röntgendiagnostik. Rapporterade
KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI
KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 12 Datortomografi Reviderad: 20060926 Baserat på presentationsmaterial från Siemens och General Electric CT Broke the Barrier 1972 presenterades de första kliniska
Farlig CT undersökning? -ganska
Farlig CT undersökning? -ganska Hans-Erik Källman Sjukhusfysiker Landstinget Dalarna Omfattning Introduktion Utgångspunkter för riskbedömning Alternativ vid riskbedömning Standarder Reflektioner, spekulationer
Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?
Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning
Handbok för registrering av diagnostiska standarddoser. April 2015
Handbok för registrering av diagnostiska standarddoser April 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGISTRERING... 1 Klinikens och kontaktpersonens uppgifter... 2 Lägg till ny CT-skanner... 3 Begäran om ny skannermodell...
Fördjupad strålsäkerhetsutbildning, datortomografi
Godkänt den: 2017-02-26 Ansvarig: Per-Erik Åslund Gäller för: Akademiska sjukhuset; Lasarettet i Enköping Fördjupad strålsäkerhetsutbildning, datortomografi Innehåll Vem riktar sig utbildningen till...2
DATORTOMOGRAFI. Principer för undersökning av HJÄRNAN med multisliceteknik. Version 1.1 2011-02-16
1 DATORTOMOGRAFI Principer för undersökning av HJÄRNAN med multisliceteknik Svensk Förening för Neuroradiologi 2007 2 INNEHÅLL Inledning 3 Allmänna synpunkter på undersökningsteknik 4 Protokoll hjärna
Image quality Technical/physical aspects
(Member of IUPESM) Image quality Technical/physical aspects Nationella kvalitetsdokument för digital radiologi AG1 Michael Sandborg och Jalil Bahar Radiofysikavdelningen Linköping 2007-05-10 Requirements
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om prestandaspecifikationer vid
2010:14. Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 2005 till 2008. Wolfram Leitz Anja Almén. Författare:
Författare: Wolfram Leitz Anja Almén 21:14 Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 25 till 28 Rapportnummer: 21:14 ISSN:2-456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Titel:
Detektorer för strålningsmätning
Detektorer för strålningsmätning Vad mäter man? Strålningsfysikaliska mått Aktivitet (Bq) Aktivitet per areaenhet (Bq/cm 2 ) Absorberad dos ( Gy) Effektiv dos ( Sv) Dosrat ( Sv/h) Aktivitetsmätare Används
Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II. Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20 poäng
Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II Kurskod: MC1012 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2010-11-05 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20
Medicinsk strålningsfysik KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLMS UNIVERSITET
Medicinsk strålningsfysik KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLMS UNIVERSITET TENTAMEN I RADIOFYSIK, KURS RF 2030. Dosimetri 5 p 2006-01-20 9.00-14.00 A. Problemdel. Helt korrekt lösning ger 10 p. Använda ekvationer
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund
Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd
Akademiska sjukhuset. Skapat av: Per-Erik Åslund Skapat den: Reviderat av: Per-Erik Åslund Reviderat den:
Titel: Akademiska sjukhuset Division: DAT Verksamhetsområde: MSI Enhet: SF ID.nr: RAD-SA402-IN2-v3 Instruktion för strålsäkerhetskontroll av datortomograf Godkänt av: Kategori: Lars Jangland 1:e Sjukhusfysiker,
Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF
Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk
Patientstråldoser vid röntgendiagnostik
Medicinsk fysik och teknik MFT/CLV 2010-02 Patientstråldoser vid röntgendiagnostik Bertil Axelsson Magnus Andersson Medicinsk fysik och teknik Centrallasarettet 351 85 växjö Patientstråldoser vid röntgendiagnostik.
Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29
Grunderna i SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Min resa genom Mpixel världen 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 3 2MP Nanozoomer 4 Scanner 1,5GP Kamera20,5MP Kamera 3,6GP5 Iphone 8MP Serie1
Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?
joniser ande part ikelst rålni definit ion Röntgenteknik Vad behövs för att få till denna bild? Danielle van Westen Neuroröntgen, USiL Vad behövs för att få till en röntgenbild? Röntgenstrålning ioniserande
Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst!
Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst! Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 2014-09-10 307 000 invånare Undersökningar Vi gör c:a 200 000 radiologiska u.s. per år + operation och tandröntgen. Modaliteter 70
Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt??
Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt?? Jan Persliden professor, sjukhusfysiker Universitetssjukhuset Örebro Storheter och enheter Vem var Sievert? Rolf Maximillian Sievert
EXAMENSARBETE. En jämförande studie mellan datortomografi och konventionell röntgen av sinus
EXAMENSARBETE 2008:001 HV En jämförande studie mellan datortomografi och konventionell röntgen av sinus Tomas Lundin Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Röntgensjuksköterska Institutionen
Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax
Anna Falk 840625-1465 Akademiska sjukhuset i Uppsala 2013-10-11 Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax Bakgrund: Lungemboli är en potentiellt dödlig sjukdom som ses i ökad frekvens
Konventionell röntgen - teori och fall
Konventionell röntgen - teori och fall Erik Hedström BoF, SUS Disposition Teknik Systema-sk granskning: Lungröntgen Buköversikt Vad behövs för att skapa en röntgenbild? Röntgenstrålning joniserande strålning
De nya dosgränserna för ögats lins
De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika
Snabb spridning av CBCT-tekniken
VETENSKAP & KLINIK Snabb spridning av CBCT-tekniken Marie Danell ST-tandläkare, avd för odontologisk radiologi, Odontologiska inst, Jönköping E-post: Marie.Danell@ lj.se Hans-Göran Gröndahl prof emeritus,
Hur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?
Utredning, del i SK-kursen Medicinsk strålningsfysik, teknik och strålskydd i Linköping 7-11 okt 2013 Kristina Lind och Karin Höeg Dembrower Danderyds Sjukhus Stockholm Hur stor blir fosterdosen om en
Strålskyddet till gravida kvinnor i akutskedet på datortomografin - En litteraturstudie
Strålskyddet till gravida kvinnor i akutskedet på datortomografin - En litteraturstudie Lisa Larsson Anna Tågerud Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats Huvudområde radiografi Jönköping, juni 2015 Handledare:
Digitala bilder. Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast
Digitala bilder Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast Den nukleärmedicinska bilden Historik Analoga bilder. Film exponerades för ljusblixtar som producerades när strålning detekterades. oändligt
Datortomografi Teknik
Datortomografi Teknik Helén Milde Röntgensjuksköterska Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2014-10-17 2 MDDT principer Viktigt att skilja på scan-parametrar och rekonstruktions parametrar Scanparametrar
Att göra datortomografi på barn. Christin Ekestubbe, Gloria Broberg Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Att göra datortomografi på barn Christin Ekestubbe, Gloria Broberg Innehåll Före undersökning Vid undersökning Efter undersökning Hur mycket tid är avsatt för undersökningen?, kanske ni behöver lite
Fantommätning PET/CT Cathrine Jonsson & Agnetha Gustafsson
Fantommätning PET/CT 2015 Cathrine Jonsson & Agnetha Gustafsson Användarmöte 17 november 2015 Bakgrund Nya PET/CT-kameror har ofta upplösningsförbättrande algoritmer vilka ger bättre recovery av aktivitetskoncentrationen
Är det möjligt att minska bildtagningstiden på gammakameran och samtidigt få bättre diagnostik? Anette Davidsson
Är det möjligt att minska bildtagningstiden på gammakameran och samtidigt få bättre diagnostik? Anette Davidsson Biomedicinsk analytiker, Med Dr. Nuklearmedicin, Linköping 2013-10-02 Bakgrund... Myokardscint
Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning
Godkänt den: 2017-02-16 Ansvarig: Per-Erik Åslund Gäller för: SF diagnostik Strålsäkerhetskontroll av konventionell röntgenutrustning Innehåll Syfte och omfattning...2 Periodicitet...2 Definitioner och
Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4. Digitala röntgenbilder. Vad menas med digital radiologi?
Digitala röntgenbilder Charlotta Lundh Sjukhusfysiker, MFT Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4.. bild som endast är definierad i ett bestämt antal punkter i vilka den endast kan anta ett begränsat
2016:10. Forskning. Utredning om funktions- och leveranskontroller av radiologisk utrustning. För röntgendiagnostik och interventioner
Författare: Christian Andersson, Mikael Gunnarsson, Inga Göransson, Bengt Hemdal, Sonny La, Mats Nilsson, Magnus Olsson, MarieLouise Olsson, Marcus Söderberg, Anders Tingberg, Peter Wallenius Lars Weber.
Viktigt säkerhetsmeddelande till marknaden
Viktigt säkerhetsmeddelande till marknaden O-arm O2 Surgical Imaging System Modellnummer BI-700-02000 Viktig information om enheten Juli 2016 Medtronic-referens: FA726 Till operationssalsansvarig/riskansvarig:
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER
STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets
2017:06. Utveckla metoder för bestämning av diagnostiska standarddoser och dosreferensnivåer för DT-undersökningar. Anne Thilander-Klang.
Författare: Anne Thilander-Klang 2017:06 Utveckla metoder för bestämning av diagnostiska standarddoser och dosreferensnivåer för DT-undersökningar av barn Rapportnummer: 2017:06 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig
Strålsäkerhetskontroll av panoramaröntgen och cephalostat
Godkänt den: 2017-02-26 Ansvarig: Alexander Englund Gäller för: SF diagnostik Strålsäkerhetskontroll av panoramaröntgen och cephalostat Innehåll Definitioner och förkortningar...2 Aktuell utrustning...2
2015:35. Patientdoser från röntgenundersökningar. -Utveckling från 2006 till Richard Odh. Författare:
Författare: Richard Odh 2015:35 Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige -Utveckling från 2006 till 2013 Rapportnummer: 2015:35 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se
EXAMENSARBETE RICKARD FORSLUND NICOLINA HOLMSTRÖM. HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR Röntgensjuksköterska
EXAMENSARBETE 2007:010 HV Skillnader i diagnostiskt utfall mellan undersökningsmetoderna datortomografi och magnetisk resonanstomografi av ländrygg RICKARD FORSLUND NICOLINA HOLMSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA
Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet
Optimering av röntgenundersökningar med hjälp av datorsimulering av det bildgivande systemet David Dance, Gudrun Alm Carlsson, Jan Persliden, Graham McVey, Roger Hunt, Gustaf Ullman, Alexandr Malusek,
KVALITETSKONTROLLER GAMMAKAMERAN
R E KO M M E N D AT I O N E R ARBETSGRUPP FÖR SVENSK FÖRENING FÖR RADIOFYSIK 2014-12-01 KVALITETSKONTROLLER GAMMAKAMERAN S V E N S K F Ö R E N I N G F Ö R R A D I O F Y1 S I K w w w. r a d i o f y s i
Datortomografi. Christian Werner rtg ssk
Datortomografi Christian Werner rtg ssk innehåll Historia Teknik Postprocessning Undersökningsmetodik Kontrastmedel Stråldos Datortomografins fördelar Ger snabb och exakt avbildning som är operatörsoberoende
Stråldosreducerande åtgärder vid DTundersökning
Stråldosreducerande åtgärder vid DTundersökning En litteraturstudie FÖRFATTARE PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Therese Kjellgren Cecilia Sandin Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng
EXAMENSARBETE. Olika tekniker för att sänka stråldosen till barn som ska genomgå datortomografi. Lina Ghalamkari Robert Grahn 2014
EXAMENSARBETE Olika tekniker för att sänka stråldosen till barn som ska genomgå datortomografi Lina Ghalamkari Robert Grahn 2014 Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska Luleå tekniska universitet
Ischemisk stroke Basfakta. Hjärnans blodförsörjning. Hjärnans blodförsörjning. Tidsaspekt. Patofysiologi. Ischemisk Stroke Radiologisk Diagnostik
Ischemisk Stroke Radiologisk Diagnostik Roger Siemund roger.siemund@med.lu.se Skånes Universitetssjukhus Lund VO Bild och Funktion Sektion för Neuroradiologi Ischemisk stroke Basfakta - 85 % av alla stroke
Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin
Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella
Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1
1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen
Utrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer
Utrustning Videokamera/dator Interventioner och stråldoser Linssystem Raster Håkan Geijer Röntgenkliniken Universitetssjukhuset Örebro Bordsskiva vanligen kolfiber Filtrering aluminium/koppar Bländarkåpa
Teknik, Fysik och Strålsäkerhet i Röntgendiagnostik
Teknik, Fysik och Strålsäkerhet i Röntgendiagnostik Åke Cederblad 2010 Medicinsk Fysik och Teknik 2 1. INLEDNING...7 RÖNTGENUNDERSÖKNINGAR...7 Konventionella röntgenundersökningar slätröntgen...9 Röntgenundersökningar
Den nuklearmedicinska bilden
Den nuklearmedicinska bilden Charles Widström Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset Uppsala 2014-05-14 SFNM Vårmöte 2014, Uppsala 1 Hal Anger 1958 gjordes den första prototypen för en gammakamera NaI(Tl) kristall
EXAMENSARBETE. En jämförelse mellan CT-kolografi och konventionell colonröntgen. Sara Kjellstedt Maria Öhrvall. Luleå tekniska universitet
EXAMENSARBETE 2007:013 HV En jämförelse mellan CT-kolografi och konventionell colonröntgen Sara Kjellstedt Maria Öhrvall Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Röntgensjuksköterska
VIKTIGT säkerhetsmeddelande Korrigering av medicinsk utrustning
Bästa kund, Vi har upptäckt några problem med programvaruversionerna 4.1.3 och 4.1.5 i Philips Brilliance ict och Brilliance ict SP som kan innebära en risk för patienter eller användare om de uppstår
Du måste ta reda på P, SCD, CTDI w och CTDI F,air och pitch för din CT X
J Damilakis et al. Radia'on Dose to the Conceptus from Mul'detector CT during Early Gesta'on: A Method That Allows for Varia'ons in Maternal Body Size and Conceptus Posi'on. Radiology 257:483-489 (2010)
VIKTIGT Säkerhetsmeddelande Korrigering av medicinsk utrustning Philips Brilliance 64, Ingenuity CT, Ingenuity Core och Ingenuity Core 128
Bästa kund, Problem har upptäckts i programvaruversion 4.1.3, 4.1.4 och 4.1.5 i Philips Brilliance CT 64-kanaler med Essence-teknik, Ingenuity CT, Ingenuity Core -produkter som kan innebära risker för
Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd
Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd En mycket kortfattad introduktion Mats Nilsson Odontologisk röntgendiagnostik Odontologiska fakulteten Malmö högskola The Stenbeck Röntgen-Institute in
PLL KRETS. 2.4 GHz MIC INBYGGD LCD TFT VID-TRANS300 VID-TRANS310 VID-TRANS320 SVENSKA PAN & TILT MÖRKER SEENDE IR LED MANUAL KANALER ENHET
VID-TRANS300 VID-TRANS310 VID-TRANS320 2.4 GHz LCD TFT RC ENHET PAN & TILT MÖRKER SEENDE IR LED 3 KANALER PLL KRETS MIC INBYGGD ÖVERVAKNING & SÄKERHET MANUAL SVENSKA System: VID-TRANS300 1x Pan/Tilt kamera
Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa. Sofia Svensson Frida Uttrin
FÖRFATTARE PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Karin Strömberg Sofia Svensson Frida Uttrin Röntgensjuksköterskeprogrammet 15 högskolepoäng RA2070 Examensarbete i radiografi VT 2013 15 högskolepoäng
Datortomografiundersökning
Datortomografiundersökning - Åtgärder för att minimera stråldos. FÖRFATTARE PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Ida Fäldt Linda-Sophie Lindberg Röntgensjuksköterskeprogrammet, 15 högskolepoäng/
Precalibrated Ion Beam Identification Detector
Precalibrated Ion Beam Identification Detector Philippe Klintefelt Collet Rikard Lundmark Chalmers University of Technology 15 juni 2012 Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 1 / 19 Introduktion
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1014 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2014 12 05 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 51p CT och ultraljud 15p Teknik 16p Nuklearmedicin
Salta mätningar i skuggan av Tjernobyl
Salta mätningar i skuggan av Tjernobyl Christian Bernhardsson Medicinsk strålningsfysik Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö Lunds universitet Skånes universitetssjukhus 3:e Nationella mötet om
RÄTT DOS PÅ RÄTT PLATS VARJE GÅNG
RÄTT DOS PÅ RÄTT PLATS VARJE GÅNG Jörgen Olofsson Radiofysiska laboratoriet, Norrlands Universitetssjukhus (NUS), Umeå Institutionen för Strålningsvetenskaper - Radiofysik, Umeå Universitet Geotaggning
Rev No. Magnetic gripper 3
Magnetic gripper 1 Magnetic gripper 2 Magnetic gripper 3 Magnetic gripper 4 Pneumatic switchable permanent magnet. A customized gripper designed to handle large objects in/out of press break/laser cutting
KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI
KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 2 RÖNTGENRÖR Reviderad: 20050816 Diagram över det elektromagnetiska strålspektrum och några användningsex. 14 Elektriskt fält Magnetfält Elektromagnetisk våg GAMMASTRÅLNING
L A B R A P P O R T 1
L A B R A P P O R T 1 BILDTEKNIK Dan Englesson Emil Brissman 9 september 2011 17:04 1 Camera noise 1.1 Task 1 Ett antal svarta bilder togs genom att fota i totalt mörker för att beräkna kamerans svartnivå.
Ischemisk stroke - Basfakta
Ischemisk Stroke Radiologisk Diagnostik Roger Siemund roger.siemund@med.lu.se Skånes Universitetssjukhus Lund Bild- och Funktionsdiagnostisk Centrum Sektion för Neuroradiologi Ischemisk stroke - Basfakta
Displaysystem. Hans Brandtberg Saab Avitronics SAAB AVITRONICS 03-10-06
Displaysystem Hans Brandtberg Saab Avitronics Applikation Drivrutiner (OpenGL) Displaysystem Människa-maskin egenskaper -Kunna förstå och arbeta med information -Kunne se och uppfatta det som visas
Utvärdering av OSL-system - nanodot
2013-12-04 Medicinskt servicecentrum Medicinsk fysik och teknik MFTr 2013/6 Medicinsk fysik Utvärdering av OSL-system - nanodot Sofia Åkerberg Henrik Bertilsson MFTr 2013/3 Sida 1 Innehållsförteckning
LJ-Teknik Bildskärpa
Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus
1. Utbildningens titel Verktyg för bearbetning och analys av bilder inom sjukhusfysiken
KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Verktyg för bearbetning och analys av bilder inom sjukhusfysiken 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Bildbehandling inom
Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)
Videosignalen Analog/digital Även om vi idag övergår till digital teknik när vi ska insamla, bearbeta och spara videomaterial, så är dock vår omvärld analog. Det innebär att vi i videokameran och TV monitorn
Vi valde LUNGSCINTIGRAFI eftersom: Allmänt intresse: En vanlig undersökning med troligen stora variationer. Görs på de flesta sjukhus många svar. Vårt intresse: Vi gör sen 1 år tillbaka även tomografi.
KRISTOFFER PETERSSON, MEDICINSK STRÅLNINGSFYSIK, LUND
13 11 28 A deliverability comparison of equivalent dualarc VMAT plans generated in two different TPSs KRISTOFFER PETERSSON, MEDICINSK STRÅLNINGSFYSIK, LUND Plan quality Pareto fronts 1 13 11 28 Pareto
ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK
ABVS ultraljud Automated Breast Volume Scanner ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK Irena Kostolny MD,PhD Fredrik Gross MD Västerviks sjukhus Röntgenavdelning Mammografi Sverige ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK Mammografi Västervik-Oskarshamn
Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges
Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik Kurskod: MC1036 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 20151029 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 62 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin MR Strålskydd Ultraljud